Vägen till framgång : Vikten av akademisk utbildning för karriärutveckling inom musikbranschen

Vägen till framgång

Vikten av akademisk utbildning för

karriär-utveckling inom musikbranschen

Författare:

Katarina Cernak

Anna Nordström

Handledare:

Johan Hansson

Program:

Music Management

Ämne:

Organisation & Ledarskap

Nivå och termin: C-nivå, HT-2007

Handelshögskolan BBS

Innehållsförteckning

1. Inledning... 4

2. Bakgrund ... 5

2.1 Music Management-programmet ... 5

2.2 Allmänna uppfattningen hos gemene man ... 5

2.3 Värt mödan? ... 7 2.4 Arbetsmarknaden ... 7 3. Frågeställning ... 8 4. Problemformulering ... 8 5. Syfte ... 9 6. Metod ... 9 6.1 Val av metod ... 9 6.1.1 Hermeneutisk utgångspunkt... 10 6.2 Metodologiska överväganden ... 10 6.3 Datainsamling... 11

6.4 Primär respektive sekundär data... 11

6.5 Urval... 11

6.6 Tillvägagångssätt... 11

7. Teori ... 12

7.1 E. H. Schein – Career anchors... 12

7.1.1 Extern karriär... 12

7.1.2 Karriär i form av rörelse, framsteg eller framgång ... 16

7.1.3 Utveckling av ett karriärankare ... 18

7.2 Peiperl & Bauch: Career Patterns... 20

7.2.1 Karriärparadigmer ... 21 8. Empiri... 21 8.1 Stefan Egmar ... 21 8.2 Camilla Nordahl ... 23 8.3 Maria Engström... 25 8.4 Bert Karlsson... 26 8.5 Ingmari Pagenkemper ... 28 8.6 Richard Branson... 29 8.7 Owe Midner... 29 8.8 Peter Åstedt ... 30 8.9 Patrik Larsson... 31 8.10 Daniel Breitholtz ... 32

9. Arbetsgivares syn och kriterier ... 33

10. Analys/Diskussion... 35

10.1 Career Anchors i relation till våra utvalda personer ... 35

10.2 Hur ser den externa karriären ut? ... 36

10.2.1 Utbildningsvägar ... 36

10.2.2 Arbetet tar sin början... 37

10.2.3 Utveckling genom variation ... 37

10.3 Hur ser den interna karriären ut?... 38

10.4 Det viktiga karriärankaret... 39

10.5 Karriärmönster samt det nya karriärparadigmet... 40

12. Källförteckning... 43 Bilaga 1: Kursinnehåll Music Management-programmet vid kursstart HT-2005 ... 45 Bilaga 2: Intervjufrågor... 46

1. Inledning

En sistaårsstudent vid Music Management-programmet var ute efter en praktikplats inom evenemangsbranschen och kontaktade en bekant som var väl bevandrad inom branschen. Denne bekant föreslog en plats som roddare på Globen. Studenten sa att hon var ute efter något mer managementinriktat. Då fick hon till svar att ”ska du jobba med sånt så får du börja med att sopa golv”. Studenten blev då fundersam och tänkte ”är det verkligen så det fungerar?”.

Denne student är en av författarna till denna uppsats. Det var hos henne denna fråga väcktes som nu ligger till grund för denna uppsats. Många företag, särskilt inom kultursektorn går runt ekonomiskt med hjälp av ideell arbetskraft. De som väljer att arbeta ideellt gör antagligen detta på grund av ett brinnande intresse och även en del av dessa vill någon gång i framtiden bli framgångsrika inom sitt intresseområde. Frågan är om detta är möjligt och om en akademisk utbildning spelar någon roll i detta fall?

Som Music Management-studenter har vi under våra dryga två år på detta program stött på skepsis från människor i vår omgivning som avfärdat vår utbildning med kommentarer av typen ”det där får du inget jobb genom”. När folk undrar vad man blir efter utbildningen så kan vi aldrig ge ett exakt svar eftersom vi faktiskt själva inte vet. Detta beror dels på att utbildningen är ganska bred, men också för att musik- och evenemangsbranschen kräver mer än bara utbildning för att lyckas i. Officiellt får vi en examen i företagsekonomi, men detta är givetvis ingen inträdesbiljett till ett jobb inom musikbranschen (vilket är vårt personliga intresseområde). Det är kanske inte så konstigt att man ibland känner sig omotiverad till studierna när vi inte riktigt vet vad som väntar efter vår examensdag. Har vi som högskoleutbildade inom relevant ämne bättre förutsättningar att få ett jobb inom den bransch vi önskar, i detta fall musikbranschen, än någon som inte har akademisk bakgrund? Gäller ”djungelns lag” i musikbranschen? Måste alla arbeta sig upp från hierarkins botten på samma villkor, oavsett akademiska färdigheter?

Det finns många olika aspekter att fokusera på inom vårt valda ämne, det ena mer intressanta än det andra. Vi måste givetvis avgränsa oss och har därför valt att inrikta oss på ett antal utvalda, enligt oss, inflytelserika personer inom musikbranschen, och se till om och i så fall

vad de har för akademisk bakgrund och vilka faktorer som har spelat en avgörande roll för deras framgång.

2. Bakgrund

2.1 Music Management-programmet

Music Management-programmet1, formellt kallat Musikindustriprogrammet, är en högskoleutbildning på tre alternativt fyra år vid Högskolan i Kalmar. Programmet skapades på begäran av musikbranschen, som ”skrek” efter ny arbetskraft med relevant och väl förankrad kunskap med särskild inriktning mot administrativa uppgifter. Då vi påbörjade vår utbildning på detta program höstterminen 2005 sa bland andra vår programansvarige Kjell Arvidsson ordagrant redan under introduktionen att ”denna utbildning är ingen biljett till ett jobb”. Ungefär där lades grunden för vår personliga bitterhet. Vad var det då som drev oss framåt, som fick oss att ändå fortgå utbildningen? Vi kan personligen svara att vi var nyfikna, envisa och målmedvetna. Det bör nämnas att vi var 50 elever i vår årskurs i inledningen av utbildningen, och att vi nu är närmare hälften så många. Den halva som valde att lämna utbildningen miste rimligtvis hoppet vid något tillfälle under resans gång.

Music Management är i grunden en ekonomiutbildning, med inriktning mot musikindustrin. För komplett kursinnehåll, se bilaga 1.

2.2 Allmänna uppfattningen hos gemene man

I början av vårt uppsatsarbete så gjorde vi research på olika Internetforum för att få en uppfattning om andra ”vanliga” personers (alltså icke-experters) syn på vår frågeställning. I ett forum diskuterade några ungdomar om möjligheterna att bli ljudtekniker inom bland annat film- och musikbranschen. Många tipsade om en ljudteknikerutbildning i Piteå, men förutom det fanns det en hel del skeptiker. Signaturen ”Trasan” skrev den 16 oktober 2007 följande;

”Har du kollat arbetsmarknaden för ljudtekniker ?

Om du nu tänkte arbeta professionelt[sic] som ljudtekniker.

Mig veterligen är det inte en enkel marknad att hitta ett jobb i och där erfarenhet är väldigt viktig.

Vilket [i och för sig] är sant för alla yrken men vissa mer än andra.”2

Den 18 oktober 2007 skrev signaturen ”johanpop”;

”Jag jobbar som låtskrivare och producent. För att vara helt ärlig, är det inte det lättaste att skaffa sig ett jobb inom musikbranschen nu. Det bästa sättet att få ett jobb tror jag är att slava som assistent åt nån ljudtekniker på en studio till att börja med. Kolla runt om du har några känningar med någon som är tekniker någonstans, kan man bli upplärd genom att hänga med den personen och sitta med vid mixar, kika över axeln och ställa frågor, så är det ovärderligt. Alternativt ring runt och kolla om du får bli praktikant på någon studio.”3

Erik Zalitis är s.k. överbefälhavare på forumet på Radio Unga Forskare, och skriver den 2 december 2002 följande;

”Det som är oroande oavsett vilken [ljudtekniker]utbildning man väljer och vad den kostar är utan tvivel de låga chanserna för att få ett jobb. Oavsett vad du kommer ut med för certifieringar, intyg och betyg kan du räkna med att kamma noll på arbetsförmedlingen. Ett kontaktnät kan placera dig före tusen och åter tusen av lycksökare, men räcker det? […] Förstå mig rätt, jag försöker inte grusa någons drömmar och förhoppningar, men räkna inte med något oavsett utbildning.”4

Kristian Kjeldsen skriver den 4 mars 2003 följande på samma forum som ovanstående;

”Jag har bara erfarenhet av ljudteknik(er) inom musikbranschen, och i princip enbart helt i datorn. Jag vet nästan inget om hur det går till inom

2 http://www.minhembio.com/forum/index.php?s=84142d4dcb86f70fd0423e40332c0d17&showtopic=172031&pi d=1605061&st=0&#entry1605061 3 http://www.minhembio.com/forum/index.php?s=84142d4dcb86f70fd0423e40332c0d17&showtopic=172031&pi d=1605061&st=0&#entry1605061

konsert/film/reklam osv. Det vanligaste upplägget som jag stött på är att du kan få "jobb" som ljudtekniker åt en producent om du känner personen ifråga, och kan visa att du behärskar de verktyg som producenten använder. Om du gått en utbildning eller inte tror jag spelar mindre roll för just den här typen av jobb.”5

2.3 Värt mödan?

I dagens samhälle ses det som en självklarhet för många gymnasiestudenter att gå vidare till en högre utbildning för att ha en chans att få ett jobb, då konkurrensen ökar bland de befintliga jobben. Även för vår del kändes det som att för att få ett arbete inom vårt intresseområde krävdes en akademisk utbildning, för att på så sätt öka chanserna för en konkurrenskraftigare utgångspunkt. För att kunna klara sig ekonomiskt som studerande vid högskola krävs ofta att man utnyttjar Centrala Studiestödsnämndens bidrag och lån, som i sig är en av de lägsta inkomster man som svenska medborgare kan erhålla, men som ändå sätter den studerande skuldsatt för en lång tid efter avslutad utbildning. För många är även detta en självklarhet, men ser sitt låntagande från CSN som en investering för framtiden, som senare ska ge ett välbetalt och givande arbete och på så sätt kunna betala det lån man en gång tagit för att få sin akademiska utbildning. Inte bara pengar investeras i en högre utbildning utan också tid. För att få en högskoleexamen idag krävs oftast ett flertal års studier där studenten ägnar mycket tid och energi, som hade kunnat spenderas på någonting annat, ett arbete till exempel. Det vi frågar oss och önskar få svar på i och med denna uppsats är bland annat om det är värt den mängd tid, energi och pengar man satsar på sin utbildning, främst de utbildningar som är relaterad till yrken inom kultursektorn, exempelvis inom musikbranschen. I denna sektor prioriteras andra faktorer framför högre utbildning som får oss att fundera på om vi som utexaminerade studenter kommer att bli konkurrenskraftigare eller om vi helt enkelt ”kastat pengarna i sjön”.

2.4 Arbetsmarknaden

Oavsett utbildningsbakgrund söker sig många arbetssökande naturligt till Arbetsförmedlingen, antingen den fysiska platsen eller Internetsidan6. Kan då en Music Management-utbildad person finna ett lämpligt och passande jobb via denna plattform?

5 _{http://www.radioungaforskare.com/forum/viewtopic.php?start=15&t=26} 6 _{http://www.platsbanken.se}

När man som arbetssökande går in via den svenska arbetsförmedlingens hemsida kan man sedan välja en kategori utifrån det yrke man önskar söka. Kultursektorn är en av dem som erbjuder minst antal platsannonser, men det som förvånar oss är att det inte presenteras några annonser relaterat till de personer som står bakom musikindustrin, bortsett från musiker. Däremot finns en avdelningen på arbetsförmedlingens hemsida som heter ”Kultur & nöjesbanken”, men som ändå inte innehåller några annonser om lediga arbeten. Detta har också bidragit till våra egna uppfattningar om vart musikbranschens lediga arbeten egentligen finns att söka. Våra uppfattningar om att kontakter samt erfarenheter inom detta område är de viktigaste faktorerna som prioriteras av dem som anställer nya medarbetare stärks ytterligare i och med den syn man möts av på www.platsbanken.se.

3. Frågeställning

• Är en individs högre utbildning relevant och ens nödvändig för en karriärutveckling inom musikbranschen?

• Hur ser bakgrunden till framgång ut hos befintliga personer inom musikbranschen ut? • Vilka faktorer prioriteras och väger tyngst för en individs karriärmöjligheter inom

musikbranschen?

4. Problemformulering

Med hänvisning till den bakgrund vi har beskrivit inom detta ämne kan vi utröna ett flertal problem som vi har för avsikt att försöka ge svar på i och med denna uppsats. Det problem som för oss kommit att bli mest intressant att finna svar på är om det är så att vi slösar tid och pengar på en utbildning inom musikbranschen som vi senare ändå inte har någon nytta av. Det är vår egen samt det som vi anser vara den allmänna uppfattningen som ligger till grund för vår problemformulering. Vi kan omöjligen bortse ifrån våra starka personliga åsikter, och vill understryka att vår uppsats kommer att färgas mer eller mindre av denna subjektivitet. Detta är ett medvetet val från vår sida och något som vi anser vara oundvikligt.

För att ytterligare problematisera vill vi undersöka hur man utvecklar sina karriärmöjligheter inom musikbranschen och vilka faktorer som ges högsta prioritet av branschen i sig och dess

aktörer som utgör denna. Hur har inflytelserika personer med erfarenhet inom musikbranschen tagit sig till den position de idag befinner sig i? Vad ligger bakom dessas personers framgång, utbildning, erfarenhet eller kontakter?

5. Syfte

Syftet med denna uppsats är att finna klarhet i individens nytta av en akademisk utbildning inom specifikt musikbranschen och dess möjlighet till karriärutveckling med utbildningen som en bidragande faktor.

6. Metod

6.1 Val av metod

Vi vill med detta avsnitt beskriva hur vi har gått tillväga för att få svar på vår frågeställning samt de problem vi önskade få klarhet i inom vårt valda ämne.

Den metod som vi valde som kom att utgöra den främsta källan till information för analys är en kvalitativ metod, där vi valde ut ett fåtal nyckelpersoner att intervjua via telefon för att på så sätt samla in det vi ansåg vara användbar och värdefull information för att besvara vår största frågeställning. Till hjälp vid dessa intervjuer hade vi ett förberett frågeformulär (se bilaga 2) som låg till grund då vi utformade den samtalsliknande intervjun med våra valda informanter. Vi valde också att samla information från intervjuer som tidigare forskning inhämtat med andra inflytelserika personer för att få större mängd data att analysera. Tillsammans med denna information valde vi även ut ett par andra stora namn inom branschen som det även finns biografier skrivna om, varav en av dessa personer är ett internationellt känt namn.

Anledningen till att vi valde denna sammansatta metod med en blandning av olika sätt att samla information var för att vi önskade ha en ganska bred bas av inflytelserika personer och insåg därmed att det skulle bli väldigt tidskrävande. Dessutom när vi insåg att det redan fanns tidigare intervjuer gjorda med intressanta personer som gav oss svar på våra egna intervjufrågor sparade vi därför denna tid och kunde ägna mer tid åt att analysera dessa data.

6.1.1 Hermeneutisk utgångspunkt

Hermeneutik är en forskningsmetod där tolkningen är det centrala. Det kändes naturligt för oss att utgå från denna metod, då svaren vi sökte för uppsatsens centrala frågor uppkom i främst våra egna men också våra respondenters tolkningar. Vi ansåg det vara av stort värde att få tolka fritt utifrån den information vi samlat in i kombination med den teori vi presenterat.

Det finns olika föremål som ligger till grund för den tolkning man gör inom hermeneutiken och dessa föremål är meningsfulla fenomen. Fenomen är skapade av människor genom texter, yttranden och handlingar. Vi har tolkat utifrån de fenomen vi kunnat urskilja bland de personer vi valt ut för vår studie samt den litteratur vi ansett vara relevant.

I en hermeneutisk forskningsprocess söker man inte efter någon absolut sanning eftersom enligt dess kunskapsteori inte finns en sådan sanning. Vi förstod tidigt att vi inte heller skulle komma att kunna finna svar som skulle kunna vara representerande för en absolut sanning, eftersom vi ansåg att det inte går att finna en sådan för just vårt uppsatsämne7.

6.2 Metodologiska överväganden

Till en början övervägde vi att göra kvantitativa intervjuer med utexaminerade personer från Music Management-programmet, men insåg att dessa intervjuer inte skulle kunna genomföras annat än en skrapning på ytan, som i sin tur inte skulle vara representativt för vår studie. Vi uppfattade även att denna metod skulle kunna bli alldeles för tidskrävande vilket skulle ge oss en alltför liten period att analysera all data vi samlat in. Det som fick oss att istället välja ett fåtal utvalda personer med lång erfarenhet inom musikbranschen var vår tro om att dessa skulle ge oss mer kvalitativ data för den riktning vi valt inom detta uppsatsämne. En kombination med våra egna intervjuer samt intervjuer som tidigare gjorts med fler nyckelpersoner inom branschen med ett par större namn och litteratur som finns om dessa ansåg vi skulle utgöra den bästa metoden för vår uppsats.

6.3 Datainsamling

Vi samlade in våra data på lite olika sätt. Vi utförde bland annat tre intervjuer med utvalda nyckelpersoner inom musikbranschen där vi utgick från ett antal grundfrågor för de samtal vi gjorde med dessa personer. Frågorna hade vi utformat främst av öppen karaktär för att i så stor mån som möjligt låta informanten svara för sig själv och inte bli ledd av en subjektivt ställd fråga. Det var viktigt för oss att försöka vara objektiv i våra samtal, då det var av avgörande roll för våra svar att ärliga svar insamlades i vårt informationsmaterial. Vi samlade även information genom att inhämta tidigare gjorda intervjuer med inflytelserika personer inom branschen för en tidigare gjord studie. Sist hämtade vi också information från biografier samt andra texter skrivna om de personer vi valt.

6.4 Primär respektive sekundär data

Primär data innebär data som är nyinsamlad specifikt för den aktuella forskningen. I vårt fall består primärdatan av de tre intervjuer som vi har genomfört. Sekundär data, å andra sidan, innebär redan existerande information. Våra sekundära data består av litteratur, tidigare skrivna uppsatser samt andra tryckta källor.

6.5 Urval

Det finns självklart en mängd personer som skulle kunnat vara representativa för vår studie, personer med lång erfarenhet inom musikbranschen. Vi valde att välja tio framgångsrika och inflytelserika personer med lång erfarenhet inom främst musikbranschen. Majoriteten av dessa personer arbetar på företag som är belägna i Stockholm, därför att de flesta företag i musikbranschen har sina huvudkontor i denna stad och därmed finns också den största konkurrensen här, vilket gjorde det uppenbart för oss att välja personer som dagligen arbetar i denna miljö.

6.6 Tillvägagångssätt

När våra val av specifika personer eller företag där vi önskade få intervjua någon i ledande position var klara, utformade vi en kort presentation av vårt syfte med dessa intervjuer samt en förfrågan att få utföra dessa intervjuer via telefon och mailade sedan till våra respondenter för att boka in en lämplig dag och tid när dessa intervjuer skulle genomföras.

De personer vi valt ut svarade ganska omgående med en positiv inställning till att medverka på en intervju och vi kände att det gick smidigt att boka in en tid som kunde passa både oss och dem.

7. Teori

Vi har funnit ett par teorier som vi anser vara applicerbara på och relevanta för vårt problemområde. Vi kommer att gå närmare in på vilka dessa teorier är och vad de handlar om. En teori som vi snabbt insåg skulle vara betydelsefull för denna uppsats är E. H. Scheins

Career Anchors (1993). En användbar tabell av Peiperl och Baruch (1997) är Career patterns.

7.1 E. H. Schein – Career anchors

Den teori som vi valt som kommer att ligga till grund för vår teoretiska ansats är framställd av E. H. Schein och kallas för Career Anchors (1993). Ordet karriär används i många sammanhang och dess betydelse kan vara många och innehåller också bibetydelser, vilket är viktigt att ha i åtanke när man försöker förstå och analysera begreppet. Det som sätts fokus på i denna teori gällande begreppet karriär är att detta inkluderar hur en individs arbetsliv utvecklas över tiden och hur detta uppfattas av denne person. Man skulle i och med detta kunna tala om intern karriär eftersom alla har en egen uppfattning om sitt eget arbete och dess roll i sitt liv (Schein, 1993/1997).

7.1.1 Extern karriär

För att förstå den interna karriären vill vi även beskriva dess motsats som då kallas för extern

karriär. Detta begrepp syftar alltså till olika steg som en individ eller organisation måste eller

bör genomgå för att utvecklas inom sin sysselsättning och helt enkelt bli bättre inom sitt område. Exempel på dessa steg kan vara en specifik utbildning, praktik, specialistkurser och så vidare. I vissa fall krävs det att en person går igenom olika funktioner inom organisation och på så sätt skaffar sig erfarenhet inom olika områden, för att till sist erhålla den position som man kanske haft i åtanke från början då man tog sin anställning inom denna organisation. Här bör nämnas vad många organisationer kallar för karriärvägar, som innebär den långa vägen till ett drömjobb, vissa vägar längre än andra (Schein, 1993/1997).

Vi ska nu beskriva vilka huvudsteg den externa karriären består av och de medföljande dimensionerna som kan mäta framstegen av en individs karriär. Dessa steg utgör ingen allmän tidsgräns utan varje individ kan befinna sig olika länge på varje nivå, beroende på vilken inriktning i karriären man väljer att gå och inom vilken bransch.

Steg 1: Uppväxt, fantasi, och utforskning

Denna period associerar man särskilt till individens barndom och ungdomstid, där fantasi utgör den största tiden beträffande framtida drömjobb. Karriären ges inte så stor mening i detta steg, utan personen ifråga förbereds snarare för en utbildande process (Schein, 1993/1997).

Steg 2: Utbildning och undervisning

Tiden en individ ägnar åt detta steg kan variera alltifrån några månader till flera år. Allt handlar här om vilket yrkesval man gjort. Personen står ofta inför en mängd olika valmöjligheter där det gäller att fundera och byta riktning efter det man är intresserad av. Vissa yrken kräver tidiga beslut som blir avgörande för det framtida yrket, där ofta en lång utbildning väntar, exempelvis inom medicin, medan det i andra fall går att justera sina beslut och ändra inriktning i princip när som helst för att komma dit man önskar (Schein, 1993/1997).

Steg 3: Inträde i arbetslivet

Oberoende av förberedelser så resulterar denna del för de flesta människor i en stor anpassning då man får lära sig hur det går till i det verkliga arbetslivet. Den utbildande delen i någons karriär kan omöjligt förbereda individen fullt ut om vad som sker i verkligheten utan detta måste upplevas av personen senare, och därmed krävs det en anpassning till det arbetsliv man klivit in i. Det är många aspekter som en person inte kan lära sig genom att endast studera som ingår i varje organisation, så som att hantera andra människor och deras känslor samt beslut som kanske inte i det verkliga livet är särskilt rationellt eller logiskt som man lärt sig under sin utbildning. Detta är också en tid då personligt lärande kommer i fokus för individen och testar dennes talanger, motiv och värderingar (Schein, 1993/1997).

Steg 4: Grundläggande träning och socialiserande

Längden och intensiteten för denna period varierar också beroende på vilket yrkesval man gjort, organisationen, komplexiteten i arbetet, organisationens strävan att lära nya medlemmar den inneboende företagskulturen samt graden av ansvar som samhället tillskriver yrket. Det blir en självklarhet att en individ ägnar mer tid på denna nivå om ansvarstagandet anses vara större för dennes yrkesval. Detta steg ger ytterligare tillfälle för personligt lärande eftersom organisationen börjar ställa krav på individen och dennes kunskaper. Den som försöker uppnå en karriär ställs också inför en mängd olika val beträffande om yrkesvalet är det rätta eller om organisationen ifråga är rätt för individens behov angående den karriärriktning som önskas. Detta kommer att bero mestadels på vilken slags respons individen ger i den sociala processen som sker på denna nivå (Schein, 1993/1997).

Steg 5: Erhållande av medlemskap

Efter att individen har passerat stadiet av träning inför sitt arbete och börjar upptäcka formella ritualer och mottar uppgifter som är bortom lärlingsstadiet har denne person blivit fullt accepterad som en medarbetare inom organisationen, vilket är ett stort steg för de flesta och vägen dit kan vara väldigt lång i vissa fall. Genom att vara en av medarbetarna på företaget kommer den egna självbilden att bli mer meningsfull och känslan av att man bidrar med något viktigt till organisationen ökar. Motiv och värderingar är något som här blir mer uppenbart hos olika personer genom att se någons respons gentemot olika utmanande situationer där val måste övervägas och genomföras. Det kommer visa sig vad en individs talanger är samt dennes styrkor och svagheter (Schein, 1993/1997).

Steg 6: Erhållande av anställning/ämbetsperiod samt permanent medlemskap

I många organisationer och yrken avgörs inom de första fem till tio åren hos en individs karriär om denne kan räkna med en långvarig plats inom organisationen eller inte. Detta sker genom olika former av anställningsavtal som kan se olika ut, beroende på vilken befattning personen ifråga har eller strävar efter inom organisationen. En anställning är en formell eller ett symboliskt beviljande om att anställningen varar så länge arbetet existerar (Schein, 1993/1997).

Steg 7: Mellankarriärskris och omvärdering

Det är inte klart om detta steg kan ses som en kris eller ens ett nytt stadie, men det är en självklarhet att de flesta människor som är långt inne i utvecklingen av sin karriär börjar omvärdera och fundera över de val man gjorde i början av sin karriär. Frågor som brukar komma upp är om man verkligen gett sig in i rätt karriär eller om man uträttat de saker man ville från början och om man önskar fortsätta på samma bana eller göra någon förändring. Sådana omvärderingar kan för många människor vara traumatiska men är generellt relativt normalt och harmlöst, ofta med en utgång i nyupptäckande av mål och saker man önskar uppnå. När individen gör dessa mål mer framstående sker i samband med dessa också stora förändringar i karriären, vilket i sig inte brukar ses som någon stor händelse för individen ifråga utan snarare som en upplevelse av att ha justerat sin karriär och sitt liv på det spår man verkligen vill ägna resten av sin yrkesverksamma tid på (Schein, 1993/1997).

Steg 8: Upprätthålla samma riktning, återvinna den, eller plana ut

Insikterna en individ gjort i det föregående steget resulterar i beslut om hur det som återstår av dennes karriär ska fortsätta och till vilken riktning. Individen utvecklar en personlig lösning som ska komma att bli en form av guide om ytterligare karriärutveckling. Detta kan av vissa personer ses som en beslutsamhet om att klättra upp på karriärstegen så långt som det går, av andra uppfattas detta steg som en nydefiniering av arbetsområden som denne önskar ägna sig åt, samt en del människor ser helt enkelt detta steg som en komplex bedömning av hur man ska kunna hitta en balans mellan kraven av jobb, familj och personliga angelägenheter. För de med talanger som tvingar dem att plana ut sin karriär står ofta inför en justering av psykologisk karaktär. Samtidigt betyder en utplaning på detta steg ofta ett val med grund i att individen inte längre uppfattar sina talanger, motiv och värderingar som något som kräver av dem att sträva efter en högre position på karriärstegen (Schein, 1993/1997).

Steg 9: Minskat engagemang

Någon gång kommer en individ till den tidpunkt då personen saktar ner sitt arbete och blir mindre involverad i det som sker på arbetsplatsen. Personen börjar fundera och förbereder sig inför att gå i pension. Det finns också de människor som förnekar att de någon gång ska gå i pension och fortsätter sitt arbete som vanligt genom att aktivt undvika förberedelser inför pensionen som då andra människor i dennes omgivning försöker påtvinga personen (Schein, 1993/1997).

Steg 10: Pension

Oavsett om en person förberett sig inför detta stadium så blir det till sist oundvikligt för organisationen eller yrket att frånta individen meningsfullheten av arbetsrollen, och personen ifråga blir helt enkelt tvungen att acceptera detta och justera sin tillvaro efter det. Det som sker med yrkesidentiteten vid denna tidpunkt varierar från fall till fall. Vissa människor går i pension tidigt eftersom vissa yrken uppmuntrar detta, exempelvis inom professionell sport eller andra fysiskt krävande arbeten. En annan anledning till att förtidspensionera sig från vissa yrken kan vara att personen har möjlighet och motivationen att utveckla ytterligare en karriär inom ett annat område. Det finns även de människor som ser pensionen som en traumatisk upplevelse, där fysisk och psykisk ohälsa är orsaken till detta (Schein, 1993/1997).

Dessa steg ger något sorts internt tidschema för varje person även om de olika skedena kan vara olika långa och dessutom kan repeteras om en person intar olika eller flera karriärvägar. Beroende på yrkesområden är det också självklart att dessa perioder varierar och ser olika ut, men de tio stegen ger ändå en storts överblick på den externa karriärens uppbyggnad (Schein, 1993/1997).

7.1.2 Karriär i form av rörelse, framsteg eller framgång

Standardmåtten som en individ använder för att mäta sin egen framgång kan vara ganska annorlunda än de mått som används av andra personer eller av samhället i stort. Det brukar vara så att den subjektiva definitionen av framgång reflekterar någons karriärankare eller den interna karriärens definition. Alla framsteg kan mätas jämsides med tre grundläggande dimensioner, som motsvarar rörelsen inom en organisation eller ett yrke (Schein, 1993/1997).

Tvär-funktionell horisontell rörelse: Ökning av talang och färdigheter

När människor strävar efter en karriär förändras de också på så sätt att de kan utföra vissa uppgifter och hur väl de gör detta. Denna utveckling kan vara resultatet av deras egna ansträngningar men kan också relateras till kurser, utveckling, möjligheter som organisationen tillhandahållit den anställde. Denna sorts rörelse är en tvär-funktionell rotation eller formell träning och utveckling som sedan resulterar i ett förbättrat arbete som utförs av individen. Det resulterar dessutom i en ökande tendens av byten av jobb och certifikat i olika kunskaper.

rörelse där den anställde belönas för antalet färdigheter som används inom arbetet (Schein, 1993/1997).

Tvärgående hierarkisk rörelse: Klättra uppför stegen

Alla yrken och organisationer försöker hålla kvar någon form av hierarki eller ett system av rankningar eller titlar där den karriärsträvande personen kan avgöra sina egna framsteg. Framgång är därefter en funktion av att uppnå eller överträffa den nivå personen ifråga eftersträvar. Det måste även här påpekas att olika individer kan ha olika åsikter om framgång har uppnåtts. Ett exempel för att understryka detta kan vara en person som anser sig ha gjort en misslyckande affär trots att han eller hon tjänat flera miljoner kronor, då denne person kan ha jämfört sitt resultat med sina vänner som äger företag värda mångmiljonbelopp. Däremot kan en annan individ anse sig ha varit väldigt framgångsrik trots att denne inte tagit sig längre än till mellanchefsnivån, vilket kan förklaras genom att denne person tog sig ännu längre på karriärstegen än sin far. Därmed kan framgång definieras olika beroende på vilken person man frågar. Utan kunskapen om en individs ambitionsnivå, kan man heller inte avgöra denne individs subjektiva känslor av framgång. Graden av ambition influeras av hur samhället definierar framgång, och detta resulterar i någon sorts sammanstrålning av ambition och externa kriterier. De externa kraven eller kriterierna för framgång blir mer relevanta inom vissa yrkesområden. I USA är pengar ofta en generell indikator på framgång, men inom vissa yrkesområden kan antalet patent vara viktigare. För andra kan prestige samt succéer kollegor emellan betyda mer än pengar. I managementvärlden läggs ofta större värde i storleken på den budget som personen ifråga ansvarar över än dennes lön. Detta är olika exempel på vad människor kan tänkas värdesätta i synen på om de själva nått framgång eller inte (Schein, 1993/1997).

Rörelse inåt: Förvärva influens och makt

Ett kriterium som man bör ta hänsyn till för att avgöra framgång är om en person känner att han eller hon har lyckats bryta sig in i den innersta cirkeln i en organisation eller yrke, som också kan relateras i den hierarkiska rörelsen, men som kan uppnås självständigt. Ett exempel är när en persons karriär börjar plana ut, men ändå konsulteras av personer i höga positioner på grund av sin erfarenhet eller personlighet lyckas ändå influera människor i organisationen och denna sorts influens uppskattas av många människor. Informella kontakter som en person lyckats bygga upp ett nätverk av genom åren kan också bidra till att en person lyckas ta sig

uppåt i den innersta cirkeln och därmed anses vara hierarkiskt framgångsrik. Denna sorts rörelse inom organisation kan vara väldigt osynlig och utan att prata med individen blir det svårt att ta reda på hur denne upplever sig ha lyckats i sin karriär. En person som har lyckats bygga upp ett brett kontaktnät bestående av viktiga och inflytelserika personer kan dessutom tacka nej till en uppgradering i hierarkin om detta skulle kunna förstöra nätverket och därmed leda personen uppåt men utanför cirkeln (Schein, 1993/1997).

Rörelsen inom någons karriär kan variera och gå antingen vertikalt, horisontellt eller kombinera olika riktningar där karriärvägarna kan ses som komplexa interaktioner av dessa rörelser. För att avgöra om en individ uppnått framgång bör man se till dennes rörelse ur olika vinklar och inte anta antingen eller eftersom personen ifråga kan ha sina egna kriterier av vad som är viktigt och värdefullt för en lyckosam karriär (Schein, 1993/1997).

7.1.3 Utveckling av ett karriärankare

Vid utvecklingen av en karriär så formar en person också ett sorts självkoncept som inkluderar tydliga svar till nedanstående frågor:

1. Vilka är mina talanger, färdigheter och kompetensområden? Vilka är mina styrkor och svagheter?

2. Vilka är mina huvudsakliga motiv, nödvändigheter, behov, drivkrafter och mål i livet? 3. Vilka är mina värderingar – huvudkriterierna jag använder för att avgöra vad jag sysslar med? Arbetar jag inom en organisation som överensstämmer med dessa värderingar? Hur känner jag inför det jag sysslar med? Hur stolt eller skamsen är jag över mitt arbete och karriär?

Detta självkoncept bygger på den självinsikt som en individ fått från olika erfarenheter under ungdomstiden och utbildningen. Men konceptet kommer inte vara särskilt moget förrän individen upplevt tillräckligt mycket arbetserfarenheter för att veta sina egna talanger, motiv och värderingar. En sådan lärdom kan ta ganska lång tid, men det kan gå snabbare om en person får varierande erfarenheter och erhåller meningsfull respons vid varje tillfälle, och tvärtom kan det ta ännu längre tid om någon endast har ett fåtal jobb under den tidiga perioden av sin karriär eller får minimalt med respons (Schein, 1993/1997).

Det som kommer att hända är en sammanflätning av talanger, motiv och värderingar hos en individ. Folk överlag lär sig ganska snabbt att bli bättre på saker som de är motiverade av, och de lär sig också att värdesätta och bli motiverade av sådant som de faktiskt lyckas vara bra på att göra. Samtidigt försöker man också undvika att göra saker som man inte är så bra på, utan att ha fått någon specifik respons på att man inte varit särskilt duktig på en viss syssla, genom att istället upprepade gånger ha misslyckats med något. De talanger en individ har kan också suddas ut om det saknas motivation för det. Finns ingen motivation är det meningslöst att utföra något oavsett hur bra man är på det. En person kan också finna gömda talanger då denne utsätts för nya utmaningar och alltså inte sett dessa talanger innan (Schein, 1993/1997).

Människor kan avvika från de talanger, motiv och värderingar som till en början dominerar deras självkoncept och därmed bygger centrala teman i karriären. En person kan med tiden få ett behov av att söka en överensstämmelse och integration med de olika elementen som självkonceptet består av och därmed ställs de inför frågan hur de ska kunna finna lärdom om denna överensstämmelse. Svaret är att en person går in i en arbetsvärld med olika ambitioner, hopp, rädslor och illusioner men med ytterst liten kunskap om dem själva och deras förmågor. Genom att sedan prova sig fram på olika sätt kan de få fram vilka intressen, motiv och värderingar som ligger dem närmast, men däremot kan de omöjligt avgöra hur bra han eller hon är på att utföra ett visst arbete eller vad detta medför känslomässigt. Ett exempel på hur detta ofta visar sig är i ledaryrken där det är svårt att simulera några av denna rolls huvudfunktioner. Det krävs att man själv upplever arbetsuppgifterna som att ansvara för stora summor pengar, avskeda och anställa människor samt säga nej till underordnade för att denne ledare ska kunna avgöra om detta är något som passar den egna personligheten samt hur bra genomförandet av dessa uppgifter kommer att bli. Det går helt enkelt inte att avgöra i förväg om man som individ har talang inom ett yrkesområde utan att utföra jobbet i verkligheten (Schein, 1993/1997).

De tidiga åren i någons karriär är den största lärdomsperioden, lärande om yrket i sig, om organisationen och om sig själv i relation till arbetskraven. Denna process är ofta ganska krävande och full av överraskningar eftersom det uppstår situationer där individen gjort felbedömningar och haft andra illusioner som inte överensstämmer med verkligheten. Man kan säga att detta är tiden för varje individs ”verklighetschock”. Efter ett tag då personen upplevt fler situationer i arbetslivet kan denne börja avgöra vad han eller hon anser vara

viktigt, både när det handlar om den egna förmågan samt behov. Individen bygger olika element som tidigare varit vaga och svåra att uppfatta, men som i detta skede formar personens yrkesidentitet och följer med genom hela karriären (Schein, 1993/1997).

Självkonceptet som en individ får inom sitt yrke kommer till en punkt då det fungerar som en sorts guide och också som en ankare som avgränsar karriärvägarna en person kan komma att så inför. En känsla av att detta är ”jag” eller ”inte jag” går lättare att avgöra genom detta ankare, samt att denna kunskap håller personen i rätt riktning genom arbetet. Karriärankaret som beskrivs i denna teori syftar helt enkelt till vad en person inte överger även vid tillfällen då personen står inför svåra val. En person kan ha många behov att försöka tillfredställa i sin karriär, men om alla behov inte går att uppfylla så finns det alltid de som har ett högre värde än andra, därmed karriärankare som fasthålls även i svårare tider. Däremot matchar inte alltid karriärankaret en persons sysselsättning vid vissa perioder, då när det är förhållanden runtomkring som personen inte kan göra någonting åt. Det kan vara ekonomiska förhållanden eller sjukdom inom familjen som leder till att personen får åsidosätta sin karriärankare för ett tag och kanske göra någonting som ”inte är jag” (Schein, 1993/1997).

Karriärankaret är självbilden. Med det menas att den kan vara väldigt stabil även om den inte alltid används. Exempel på detta skulle kunna vara en artist eller ett band som kör taxi eller städar när de egentligen vill spela musik, men för att överleva till dess behöver lägga sina karriärankare åt sidan och göra något som inte matchar deras självbild eller ankare. Går man vidare med detta exempel kan karriärankaret eller självbilden förändras om personen ifråga vid upprepade tillfällen misslyckas och det blir omöjligt att upprätthålla den illusion som ligger till grund för karriärankaret. Men om detta endast ses ur en extern synvinkel eller som något tillfälligt så finns ingen anledning att självbilden förändras (Schein, 1993/1997).

7.2 Peiperl & Bauch: Career Patterns

Under det gångna decenniet har karriärmanagement-rådgivning blivit allt mer populärt. Det har under samma period utgivits över 3000 böcker relaterade till detta ämne. Denna typ av rådgivning riktar sig till arbetstagare, och uppmuntrar dem till att vara självsäkra, och att inse att organisationer inte är redo för ett livslångt förhållande med dem. Meningen är, enligt dessa rådgivare, att de anställda individuellt istället skall ta kontroll över sina egen karriärer.

Under det nuvarande “karriärs-kaoset” är det upp till de anställda att själva “packa sina fallskärmar” med utbildning, erfarenheter och en reservplan, istället för att lita på att deras organisation gör det åt dem. Feldman hävdar dock att om det inte finns någon mark att landa på, och om du inte har nödproviant med dig, så är en packad fallskärm är lönlös.

7.2.1 Karriärparadigmer

Idag finns det två olika typer av karriärparadigmer. Dels finns den traditionellt bundna karriärparadigmen, dels del nya, mindre bundna karriärparadigmen. Framgång inom karriären samt rikedom mäts idag ofta i erfarenheter som vunnits under ”resans gång”, snarare än i pengar och/eller klättring på karriärstegen. Färre organisationer har bestämda karriärstigar, och följaktligen så ser inte heller de anställda mer än ett eller två år in i framtiden på deras karriärer. De arbetande vill primärt utvecklas personligen, vilket blir den nya normen, snarare än ha arbetet enbart som en syssla och stabil inkomstkälla.

Peiperl och Bauch (Palmer & Hardy, 2000) påstår att karriärsmålen kommer att förändras ytterligare under 2000-talet. De kommer att anpassas efter globalisering av tjänster och kommunikation, samt till individernas behov av tillhörighet. Bemanningsföretag för tillfällig personal, professionella organisationer, samt lokala grupper kommer att bli källan för identifikation för många individer, i synnerhet då nätverk och virtuella organisationer tillhandahåller nya sätt att länka samman människor.

8. Empiri

Vi har valt ut tio nyckelpersoner inom musikbranschen vars bakgrund och karriär vi har ansett vara intressanta att studera närmare. Vi kommer härmed att beskriva dessa personers väg till den position de idag befinner sig på, och vilka faktorer som har spelat in och varit avgörande.

8.1 Stefan Egmar

Vi valde att göra en telefonintervju med en person som har en lång erfarenhet inom musikbranschen, Stefan ”Stiggy” Egmar. Han föddes 1951 och gick en ekonomisk utbildning på gymnasiet och därefter gav han sig direkt in i musikbranschen som DJ 1969. Detta var ett heltidsyrke som varade i sex år. Under dessa år lärde han känna de flesta svenska artister och

blev medveten om vad dessa människor behövde och ville ha för sin artistkarriär, vilket kom att bli både till artisternas fördel men också för Stefan.

Efter perioden som DJ tog Stefan Egmars karriär fart då EMI 1975 anställde honom som ”songplugger”, motsvarigheten till dagens ”pitcher”. Stefan menar att hans goda relationer och kunskaper om Sveriges artister ökade hans möjlighet att få detta jobb. Platsen på EMI hade han sökt genom en annons som publicerats i Dagens Nyheter, där inga kontakter spelat in.

I Stefan Egmars fall har alltså en akademisk bakgrund inte varit aktuell i hans karriärutveckling inom musikbranschen. Med en bakgrund i showbusiness så blev det naturligt att gå vidare in i musikbranschen, där han också blivit självlärd. Det han menar skulle kunna vara någon form av motsvarighet till akademiska kurser är fristående kurser som han genom åren läst utomlands, främst i Europa. Dessa kurser har varit inriktade på ämnen som i musikbranschen kan vara mycket användbara, exempelvis förhandlingsteknik, ”Skills work shop” och liknande kurser.

När det gäller kontakter inom denna bransch och dess inverkan på karriärmöjligheter så menar Stefan att han inte haft så många kontakter för att ta sig vidare till olika jobb, utan att möjligheter finns oavsett antal kontakter man har.

En av våra genomgående frågeställningar i denna uppsats är vilka faktorer som prioriteras inom musikbranschen för karriärmöjligheter. Stefan Egmar vidhåller starkt att han anser det vara viktigt att ha en ekonomisk grundkunskap samt en viss juridikkunskap. Han menar att denna kunskap kan vara värdefull att ha med sig om man önskar arbeta inom musikbranschen. Beroende på vad man vill bli kan man sedan specificera sin riktning inom utbildningen så att den lämpar sig mer till sin valda yrkesinriktning. Det som också framhålls är ett allmänbildande tänkande, det vill säga ”rätt tänk”, vilket skulle kunna vara mer användbart än någon akademisk utbildning.

Stefan har endast haft arbeten inom musikbranschen, men dessa har varierat väldigt inom branschen vilket har gett honom ännu mer erfarenhet från olika sidor inom branschen. Han har bland annat varit produktansvarig för Magnus Uggla. Med sina värdefulla kunskaper och

erfarenheter har han blivit uppköpt av ett amerikanskt musikföretag, SBK Songs Scandinavia AB, där han stannade i tre år tills han blev uppköpt av EMI och därmed blev deras VD. På 80-talet verkade han också som VD för CBS Songs Scandinavia AB. Erfarenhet som styrelsemedlem i SMFF och STIM har han också lagt till sin meritlista samt President för den Internationella Musikförläggarföreningen.

Efter en tidsperiod på ungefär trettio år kände Stefan att han ville arbeta mer independent och startade därför 2002 företaget Stiggy Music & Management AB som han har drivit sedan dess. Det kändes som en självklarhet att fortsätta inom musikbranschen eftersom han menar på att detta är en livsstil som gäller hela livet. Han anser att musikbranschen inte är något man bara lämnar och han kommer att hålla på så länge han orkar. I styrelsen för detta bolag sitter också Pontus Selderman som också verkar som företagets juridiska rådgivare. Selderman är även riks-speleman, men det som förmodligen gett honom ett stort namn inom branschen är genom det omtalade rättsfall som han i sitt advokatyrke drev tillsammans med Stefan Egmar på EMI. Rättsfallet handlar om huruvida gruppen Drängarna med låten ”Vill du bli min fru?” gjort intrång i gruppen Landslagets låt ”Tala om vart du skall resa”. Detta framgångsrika rättsfall drev de i sex år med utgång som prejudicerande i Högsta Domstol.

Den familj som Stefan Egmar kommer ifrån är en så kallad ”musikfamilj”, där alla familjemedlemmar var engagerad inom musikrelaterade aktiviteter eller yrken. Han mamma medverkade i ett dansband och hans pappa var operasångare, så det låg ganska naturligt för Stefan att också ge sig in i musikbranschen. Hans familj kan man inte direkt kalla för en akademisk familj, då den ende med akademisk bakgrund är hans bror som erhållit ett flertal akademiska titlar och blivit civilekonom, men också musiker i ett popband.

Vi frågade Stefan om han kände till Music Management-programmet, vilket han gjorde till viss del eftersom han i några år varit gästföreläsare på programmet. Stiggy Music & Management ger också föreläsningar för både skolor och företag med fokus på upphovsmannen, musikförlaget och avtalsdelen.

8.2 Camilla Nordahl

Vi gjorde en telefonintervju med Camilla Nordahl för att ta reda på även hennes bakgrund och hur hon tagit sig in i musikbranschen. Hennes gymnasieutbildning var inriktad mot ekonomi

och marknadsföring, därefter valde hon att gå en intensivutbildning vid Bergs Reklamskola som varade ett år. Inriktningen vid denna utbildning var också marknadsföring men även men också en inriktning mot projektform. Någon närmare akademisk riktning har hon inte gjort, utan började efter intensivutbildningen direkt att jobba inom musikbranschen. Hennes familj har heller ingen speciell akademisk bakgrund, men Camilla anser själv att detta inte är relevant för sin egen karriär utan hon har själv ansvarat för och valt den väg som hon befinner sig på.

Redan vid fem års ålder blev Camilla intresserad av musik och fick många musiktips av sin bror. Då hon insåg att hon inte var så bra på att sjunga var någon artistkarriär inte att tänka på. Hon kände ändå någon sorts kall till denna bransch och senare i livet med ekonomi och marknadsföring som grund klev hon in i branschen som en av profilerna som står bakom och lägger grunden för hela musikbranschen.

Camilla Nordahl har aldrig haft jobb i någon annan bransch än musikbranschen och dessutom har hon heller inte behövt vara aktiv i sökandet efter jobb utan hennes kunskaper och goda intryck har givit henne alla jobb eftersom olika företag sökt upp henne med erbjudanden om olika tjänster. Några kurser bekostade av företag inom branschen har hon inte erbjudits under åren som gått, utan hon förklarar att vill man själv utvecklas via kurser och utbildningar får man bekosta detta själv utanför arbetstid. Denna bransch betalar inte för något sådant.

Ett stort företag hon arbetat på är BMG där hon då var promotionansvarig för ett flertal av deras underetiketter. Hon arbetade mer utöver den tjänst hon var anställd för med andra arbetsuppgifter. Till sist blev Camilla missnöjd med sin plats på BMG och kände att hon inte längre ville vara kvar på företaget. Därmed spred hon ett rykte om att hon tänkte sluta på BMG till den övriga musikbranschen och endast efter en timme efter ryktesspridandet startat kontaktade V2 Music Scandinavia AB (startat av Richard Branson) henne med ett erbjudande som hon direkt antog. På detta företag blev hon PR- och marknadsansvarig, senare också A&R.

I november 2007 blev V2 uppköpta av Universal vilket även ledde till att samtliga anställda på V2:s kontor i Europa blev avskedade8. Camilla insåg att de började avskeda folk på

företaget och stod då inför valet att antingen starta ett eget bolag eller hoppas på att musikbranschen än en gång skulle inse hennes talanger, men hon valde att starta ett eget bolag som hon berättar är mer kulturinriktat och inte bara på musikområdet, då hon anser att musikbranschen är en döende bransch. Bolaget är fokuserat på promotionrelaterade uppdrag.

Vid frågan om hur viktigt en utbildning är i denna bransch ser Camilla det från sitt perspektiv som något ganska oviktigt. Hon påpekar att det viktigaste är att ha ett brinnande musikintresse och tryckte även på vikten av att vara utåtriktad med en bra personlighet. Man ska kunna förmedla sig själv på ett bra sätt samt vara villig att prata med många människor, det tror hon tar en långt oavsett vilken mediebransch man ger sig in i. Hennes största tips är att inte rikta in sig för mycket på det akademiska utan att vara sig själv och tro på det man gör. Att tro på sig själv och verkligen vilja vara utåtriktad och ta kontakt med människor är det mest värdefulla.

8.3 Maria Engström

Maria Engström, född 1965, jobbar på KK-stiftelsen, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, i Stockholm. Där var hon tidigare programansvarig för deras satsning på upplevelseindustrin, men jobbar nu som kommunikationsstrateg på samma företag. Förutom det så sitter hon även med i föreningen Rockpartys styrelse, och arrangerar The New Union som är ett gränsöverskridande samarbete mellan norsk och svensk musikbransch. Hon är även en av medlemmarna i bandet Docenterna, och har även arbetat som presschef på Hultsfredsfestivalen. Vi intervjuade även Maria via telefon.

Maria läste humanistlinjen på gymnasiet, sedan kulturvetarlinjen vid Stockholms universitet med musik som huvudämne, samt media och kommunikation som breddningsämne. Detta var, enligt Maria, det närmsta man kunde komma en musikbranschutbildning på den tiden. Hon fortsatte sedan med hjälp av ett Erasmusstipendium att studera media- och kommunikationsvetenskap vid Middlesex University i London. Hennes familjebakgrund är dels akademisk, dels musikalisk. Marias far gick på Handelshögskolan, och hennes faster var gift med Cornelis Vreeswijk. Över huvud taget förekom det mycket musik under hela Marias uppväxt.

På frågan om huruvida Maria anser att utbildning nischad mot musikbranschen är viktig för någon som vill arbeta inom den, säger hon att det alltid är bra med utbildning. Då hon

pluggade på universitet så fanns det ingen sådan inriktad utbildning, och därmed efterfrågades den inte heller av arbetsgivarna inom musikbranschen. Hon själv lyckades få sina jobb genom att dels själv ta kontakt med ställen hon ville jobba på, och säga att ”ni behöver mig!”. Det har också hänt att arbetsgivare sökt upp henne och frågat om hon varit intresserad av att jobba hos dem. Maria anser att hennes utbildning inte varit relevant för att lyckas FÅ jobben, däremot har den varit absolut relevant för att kunna UTFÖRA jobben. Hon tar sitt tidigare jobb som presschef på Hultsfredsfestivalen som ett exempel. Där hade hon varit funktionär i ett par år, samt artist, när hon ett år gick till ledningen och sa till dem att hon tyckte att mediafrågorna och pressmeddelandena sköttes dåligt, och att hon skulle kunna sköta det bättre. En merit som vägde tungt var Marias tidigare arbete på svenska utrikesdepartementets avdelning för pressmeddelanden, där hon varit ansvarig. Det jobbet hade hon i sin tur fått genom att först praktiserat på UD, och sedan blivit ”headhuntad” av personalavdelningen. Hon medger att hon hade en väldig tur att få det jobbet.

Avslutningsvis säger Maria återigen att det aldrig är fel med utbildning, men betonar att allt inte hänger på det. ”Det viktigaste är det personliga intresset samt den inre motivationen.”.

8.4 Bert Karlsson

Bert Karlsson är ett namn som förmodligen inte undgått en enda människa i Sverige. Denna entreprenör har genom åren varit inblandad i en mängd aktiviteter, främst då inom musik- och nöjesbranschen, men även inom den politiska sektorn. Han är kanske mest känd för att vara brutalt ärlig och bestämd, men samtidigt väldigt effektiv och framgångsrik inom de områden han verkar i.

Bert var entreprenör redan som liten då han gick i skolan. Han sålde diverse saker till idrottsklubbar som han köpt in på postorder själv och tjänade på så sätt extra pengar men hjälpte även till utan att ta betalt från dessa klubbar eftersom hans engagemang inom dessa var mycket stort och för att Bert ville hålla sig sysselsatt med något han var intresserad av.

Efter utförd militärtjänst började han intressera sig för musik och fick syn på en musikant från sin hemtrakt Tidan vid ett skyltfönster. Han ansåg att denne musikant hade potential och blev

någon sorts manager till denne, som sedan i och för sig inte nådde någon större framgång, men som ändå fick stå i rampljuset en kortare period, tack vare Bert.

”En viss idé om att bli manager hade jag, men visste inte riktigt hur man gjorde. Jag satte igång ändå.”

(Karlsson, 2006)

Totalt sett har Bert varit anställd i nästan ett år, resten av tiden har han varit sin egen chef. Hans föräldrars önskan var att Bert skulle skaffa sig ett ”vanligt kontorsjobb”, men efter kontorskurs tog det inte länge förrän Bert startade en egen verksamhet samtidigt som han arbetade på kontor och därmed dubbelarbetade. När företaget han arbetade på fick nys om hans andra sysselsättning vid sidan av fick han sparken och kunde därefter ägna all sin tid åt sin egen affärsverksamhet. På de få anställningar han hade såg han ständigt saker som kunde enligt honom göras bättre och såg nya möjligheter i det mesta. Bert blev egen företagare vid 19 års ålder och fick hjälp med finansieringen av sin pappa till en början. Detta företag tillverkade lampskärmar, vilket var en helt annan inriktning än vad som skulle bli Berts framgång.

En tid efter ingången i musikbranschen startade Bert Karlsson ett av alla projekt som gjort honom mest känd, Mariann Grammofon AB. Till detta bolag sökte han ständigt nya talanger och många stora namn som Carola, Vikingarna, Kikki Danielsson, Sven-Ingvars och många schlager-artister har släppt skivor och blivit kända genom bolaget.

Det som gjort Bert Karlsson till en viktig nyckelperson inom musikbranschen är hans förmåga att vända en affär oavsett om den är bra eller dålig till framgång. Han bestämde sig redan som ung att satsa högt och ge sig in i många olika projekt. Ser man till hans familj så finns där ingen musikalisk bakgrund utan hans far var elektriker utan högre ambitioner och hans mor jobbade extra som städerska. Därmed valde Bert sin egen karriärväg och blev framgångsrik, speciellt inom musik- och nöjesbranschen (Levin, 2004).

8.5 Ingmari Pagenkemper

Den 38-årige Ingmari Pagenkemper tog sin studentexamen i nordvästra Tyskland där hon också växte upp. Sedan bestämde hon sig för att flytta till Sverige och behövde då studera två år på komvux och erhöll då sin svenska universitetsbehörighet. Hon tog sedan en examen i lingvistik och teatervetenskap på Stockholms Universitet. Under denna tid som studerande i Stockholm hade hon en hel del jobb, men inga relaterade till musikbranschen som hon senare skulle komma att hamna i. Ett exempel på dessa yrken var vårdare för utvecklingsstörda, där hon i denna roll tog med sig egenskaper som kan liknas vid yrkesrollen som musikmanager, det vill säga att vara tydlig med enkla uttryck.

Ingmaris eget intresse för musik och branschen i sig växte fram när hon träffade en pojkvän som var aktiv i DJ-sammanhang. Genom att följa med honom blev hennes intresse större och hon började sedan själv agera DJ vid olika tillfällen och spela sin favoritmusik. För att också kunna leva på att spela skivor startade hon i samband med sitt nyvunna intresse ett handelsbolag, och efter ett tag växte ytterligare ett intresse fram som gick ut på att själv boka olika akter till spelningar vilket resulterade i hennes ingång till musikbranschen.

Perioden som DJ tog slut och hon fick därefter en anställning på Lydmar Hotel som musikmanager. Hennes uppgifter var då att boka akter samt övervaka den musik som spelades. Hennes arbete där pågick i nio år men tog slut när hotellet lades ner 2006. Hon jobbar för närvarande på Berns i Stockholm som promotor.

Ingmari anser att det är bra att ha med sig någon form av utbildning om man vill arbeta inom musikbranschen, speciellt en ekonomiutbildning då det med musikinriktning är svårt att få en utbildning som kan vara till användning i musikbranschen, eftersom det då mest handlar om att veta var och när man ska befinna sig. Där kommer eventuell utbildning inte till användning utan snarare ”timing”. Att sedan kunna kombinera utbildning med erfarenhet inom branschen och på så sätt lära sig hur man ska arbeta med människorna inom den tycker hon är den bästa lösningen.

8.6 Richard Branson

Richard Branson föddes i Surrey i England 1950. Han är förmodligen mest känd som grundaren av Virgin Group. Richard gick i ”vanliga” kommunala skolor upp till femton års ålder. Utöver detta är han inte skolad på någon annan traditionell institution. Richard hade problem med att hänga med i undervisningen, eftersom han var dyslektiker och detta inte var ett känt fenomen på hans tid. Däremot var han väldigt företagsam på andra vis, redan i ung ålder. Richards familj var alltid mycket stöttande i alla hans projekt, även om de inte alltid tyckte att det var bra idéer.

Hans genombrott kom med studenttidningen vid namn ”Student magazine”. Efter ett tag öppnade han även ett typ av stödforum för ungdomar. Vid tjugo års ålder startade Richard tillsammans med en vän ett postorderföretag som kom att bli Virgin Records. De blev så småningom kontroversiella på grund av att de sålde skivor av artister som sparkats av större bolag, till exempel Sex Pistols. Framgångssagan är idag ett faktum, då Virgin genom åren lyckats lansera artister som Rolling Stones, Janet Jackson och Genesis. 1992 köpte EMI upp Virgin Records för motsvarande cirka 6 miljarder kronor. Det är en aning anmärkningsvärt att EMI var bolaget som från första början sparkade Sex Pistols.

8.7 Owe Midner

Owe Midner är född och uppvuxen i Norrköping. Hans mor jobbade på en leksaksfabrik, och hans far som spårvagnsförare samt inkasserare för kommunen. På gymnasiet gick Owe på kontorslinjen (idag kallad handelslinjen). Owes musikintresse ledde till att han tillsammans med en kompis startade en fanclub för bandet Spotnicks. Han började även tillsammans med sin vän att utföra uppgifter som vanligtvis skivbolag har hand om, som bland annat promotion och marknadsföring för bandet. Detta ledde i sin tur till att de blev uppmärksammade av Spotnicks skivbolag, och de blev sedermera officiellt ansvariga för bokningar och dylikt för bandet.

Vidare har Owe jobbat inom andra sektorer än musikbranschen. Han arbetade som kommunanställd i spårvagnshallarna i Norrköping, dock bara under en kortare period på fyra månader. Han har även jobbat på en byggfirma.

11 _{Hela avsnittet bygger på Branson, 1998 om inte annat anges.}

1966 sökte, och fick, Owe ett jobb som skivproducent på Cupol i Stockholm. Han var inte utbildad inom detta, utan fick lära sig allteftersom. Efter ett par år jobbade han på företagets marknadsavdelning. Owe var med och startade upp ett lokalkontor åt Cupol i Göteborg 1971, och stannade där till 1975. Sedan begav sig Owe till Malmö där han började jobba som säljare åt Polygram fram till 1982. År 1983 startade Owe skivbolaget Mill Records/Rival tillsammans med vännen Hans Larsson. Detta bolag drev de i nio år. 1990 blev de uppköpta av BMG och jobbade alltså för dem. 1996 bestämde sig Owe för att sluta på BMG i Stockholm, och startade istället ett nytt skivbolag samma år, Riverside Records, som han fortfarande driver idag.

8.8 Peter Åstedt

Peter Åstedt föddes på 1970-talet och är född och uppvuxen i Örebro. Sitt första band, ett punkband, startade han när han var i 15-årsåldern. De åkte runt bland olika skivbolag med sina demos, men intresset var svalt bland skivbolagsdirektörerna. Peter och hans band var envisa och lät sig inte slås ned av detta. Istället blev de mer sporrade till att ta saken i egna händer, som de punkare de var.

I slutet av 1980-talet hade Peter kommit underfund med att han var duktig på att hantera papper som hade med musik att göra. Det var då han startade ett mindre skivbolag, Dead Frog Records, där han började ge ut kassetter med sitt eget band samt sina kompisars band. Detta var i princip det enda sättet det gick att få ut deras musik på – att publicera den själv.

På gymnasiet läste Peter på tekniska linjen, men utbildade sig samtidigt vid sidan om till ljudtekniker. Efter gymnasiet var Peter trött på Örebro-punken och flyttade 1994 till Ludvika där han gick en bild- och videoutbildning på Brunnsviks folkhögskola. Där fick han lära sig om digital TV- och videoredigering. Studierna ledde till att han fick jobba på bland annat Sveriges Television. Samtidigt lyckades hans skivbolag signa sitt första professionella band. Detta, anser Peter, var ett enormt steg i rätt riktning mot att bli ett seriöst skivbolag.

Efter bild- och videoutbildningen i Ludvika lades skivbolaget på is lite grann, då Peter bestämde sig för att bredda sin utbildning genom att studera TV-journalistik i Stockholm samt i Göteborg. Under 1997 jobbade Peter under en kort period på ett skivbolag i New York. När han återvände till Sverige efter denna tid i New York så bestämde han sig för att börja jobba på allvar igen med sitt skivbolag. Sedan dess har utvecklingen gått framåt en hel del. Hans bolag sysslar med bland annat management och distribution. Peter har fortsatt att utbilda sig även under senare år, inom chefsutveckling och marknadsföring, och anser att man bör vidareutveckla sig själv kontinuerligt under hela sitt liv.

8.9 Patrik Larsson

Även Patrik Larssons bakgrund har vi valt att studera för att vidga vår bas av framgångsrika personer inom musikbranschen. Vid 13 års ålder började Patrik intressera sig för hip-hopmusiken som precis börjat sprida sig i Sverige. Denna passion för genren var en stark grund till den väg som han sedan valde att gå inom sin karriärutveckling. Han växte upp i Malmö och där importerade Patrik samt hans vänner utländsk hip-hop och försökte genom detta skapa någon form av lokal plattform för deras favoritgenre.

När gymnasietiden närmade sig var Patrik till en början inne på att bli jurist, men insåg omgående att detta inte var något han kunde tänka sig ägna resten av sitt liv med. Han ville snarare utveckla sin kreativa och konstnärliga sida och tankarna for därmed åt grafisk designer. Utbildningen på gymnasiet resulterade då i reklam och dekoration, därefter kompletterade han denna utbildning med ett extra år i kommunikation och media. Han tycker att det är bra att ha en grund i reklam som man sedan kan utveckla ytterligare, detta är också en viktig del i arbetet hos de flesta verksamheter i synnerhet för musikbolag.

Efter sin tid som gymnasiestudent valde Patrik att fokusera helt på det hip-hopband han medverkade i och arbetade med detta i drygt fem år, tills han blev produktmanager på MNW och startade upp en internationell dans- och urban-avdelning på företaget. Tiden i hip-hopbandet hade vid denna tidpunkt gett Patrik många erfarenheter om vilka aktörer som fanns inom branschen och lärt känna viktiga nyckelpersoner; artister, producenter och promotors som han alltså hade nytta av i sitt arbete. När delar av företaget MNW började säljas kom