Leken i undervisningen: En kvalitativ studie om pedagogers uppfattning om lekens betydelse som verktyg i förskolans undervisning.

Leken i undervisningen

En kvalitativ studie om pedagogers uppfattning om lekens betydelse som verktyg i förskolans undervisning.

Marine Aroyan

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020

Handledare: Linda Carlsson Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE099G

Förord

Under detta arbete har jag fått mer förståelse kring lek och dess betydelse i den dagliga

undervisningen. Jag har också utvecklat en bättre förståelse för pedagogens roll i leken. Att skriva det här arbetet, alldeles själv, har varit en riktig utmaning för mig. Jag har fått hjälp av Birgitta Magnusson som villigt ställt upp och deltagit i min studie. Ett stort tack till de förskollärare, som tagit sig tid och visat engagemang och delat med sig av tankar och erfarenheter av sin verksamhet. Jag vill gärna tacka de pedagoger och även klasskamrater, som ställt upp och bidragit till att jag kunde genomföra detta examensarbete. Vill även tacka min stora familj för stöttning och uppmuntran under hela resans gång. Vill också tacka min handledare och examinatorn för all hjälp, tips och respons efter varje inlämnad text.

Abstrakt

Syftet med studien är att bidra till kunskap genom att belysa pedagogernas uppfattning och

erfarenheter av lekens betydelse i undervisningen. Hur leken används kan trots allt ändras beroende på pedagogens uppfattning. Jag har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer. Till hjälp har jag använt tidigare forskning som berört mitt forskningsområde. Resultatet av studien visar att pedagogerna anser att leken är lärorik och betydelsefullt för barns utveckling och inlärning.

Pedagogerna uppfattar lek som ett verktyg och använder den på olika sätt i sin undervisning, för att förstärka lärandet, att göra undervisningen lustfylld och som en social aktivitet. Resultatet av min undersökning kan vara till nytta för mig i mitt kommande yrke. Mitt arbete kan bidra med ökad förståelse till professionen och bidra med kunskap om lekens betydelse i verksamheten. Både resultatet i min studie och tidigare forskning visar att leken är grundläggande för barns utveckling och lärande.

/Marine Aroyan

1

Innehållsförteckning

Introduktion ... 2

Inledning ...2

Bakgrund ...4

Definition av begreppet undervisning ...2

Lek i undervisningen ... 4

Pedagogens roll i leken ... 5

Pedagogers syn på lek i undervisningen 6

Syfte och frågeställningar ...7

Metod ... 8

Kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer ...8

Urval ...8

Genomförande ...8

Datainsamlingsmetod ...9

Forskningsetiska övervägande ...9

Bearbetning och tolkning ... 10

Metoddiskussion ... 10

Resultat och analys ... 12

Begreppet undervisning ... 12

Lek och undervisning ... 13

Lek som ett verktyg ... 14

Lek och lärande snarare än lek och undervisning ... 15

Sammanfattning av resultat ... 16

Diskussion... 17

Leken som ett pedagogiskt verktyg i förskolans undervisning ... 17

Lek som ett verktyg för samspel ... 17

Lek är ett väg till kunskap ... 17

Lek som en möjlighet att förstå begreppet undervisning 18

Slutsatser 20

Framtida studier 20

2

Introduktion

Detta avsnitt innehåller inledning, bakgrund, tidigare forskning och syfte. Inledningen handlar om vad som ska studeras och varför det är intressant att studera. I bakgrunden presenteras tidigare forskning där beskrivs begreppen undervisning och lek samt dess betydelse i förskolans undervisning. Vidare presenteras syftesformuleringen där forskningsfrågor för undersökningen presenteras.

Inledning

Enligt Läroplan, efter revideringen, för förskolan (Skolverket 2018) har leken fått en mer central plats i undervisningen. Den reviderade läroplanen betonar att alla som arbetar i arbetslaget och förskolans miljö ska uppmuntra till lek samt bekräfta lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Leken ger barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. Lek stimulerar fantasi och inlevelse. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler (Skolverket 2018).

Begreppet undervisning har börjat användas i den nya läroplanen från 2018 och lägger en tydligare vikt på förskollärares ansvar vad gäller undervisning i förskolan. Tullgren (2004) anser utifrån förskolans läroplan att leken uppfattas som betydelsefull och pedagogernas engagemang i leken kan vara ett verktyg för barns lärande. Införandet av undervisnings begreppet i förskolan ställer krav på pedagogernas kunskap om barns utveckling och lärande samt förskolans mål och uppdrag. Förskollärare får en tydligare yrkesroll i förskolans verksamhet och läroplanens mål blir mer konkret och även arbetsfördelningen blir tydligare. En viktig del i vår yrkesroll är att se leken, som en grund för att utveckla undervisningen i förskolan. Många forskare påstår att lek och lärande ska finnas i all undervisning, eftersom lärande genom lek påverkar barns kunskapsutveckling positivt (Sheridan och Williams 2018). Denna uppfattning delas även av Rosenqvist (2011) då han säger att pedagoger bör använda leken i sin undervisning för att förstärka de teoretiska kunskaperna och förstärka barnens inlärning. Det är avgörande för kvalitén på förskolans utbildning att pedagogerna har kompetens i hur barn utvecklas. Detta betyder att pedagogerna ska kunna ta vara på barnens engagemang och intressen i den planerade undervisningen och att utmana dem vid spontana tillfällen. Detta anser även Jonsson et al.(2017) som säger att pedagogernas professionella uppdrag har stärkts och det är deras ansvar att skapa meningsfulla sammanhang i form av lek som barn och vuxen kommunicerar i. Detta kan innebära att pedagogen uppmärksammar mot det som barnen intresserar sig för, som är viktigt och har utvecklingsmöjligheter.

Under vår utbildning till förskollärare har vi stött på mycket med begreppen lek och lärande.

Däremot upplever jag att vi har bristande kunskaper om hur erfarna pedagoger uppfattar

lekens betydelse i undervisningen I Skolverkets förslag kan undervisning tolkas som

vardagliga rutiner och aktiviteter i förskolan och spontant och planerat lärande. Målet

förklaras inte som att det ska bedrivas ämnesundervisning eller lektioner i förskolan, utan

undervisningen ska användas för att främja barns lärande och utveckling på ett lekfullt sätt.

Vidare betonas lekens betydelse som central i utbildningen. ”Barnen ska ges förutsättningar både

för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar” (Skolverket, 18 s.5).

Det finns olika åsikter om hur pedagogen ska använda sig av leken i undervisningen. I artikeln

av Björklund och Palmer (2019) menar en del pedagoger menar att man ska ha en roll i leken

och använda leken som en metod för undervisningen. Medan andra pedagoger menar att man

också kan ha en passiv roll där de inte deltar i leken i undervisningssyfte t.ex. i barnens

rollekar. Pedagoger har alltid undervisat men begreppet har inte används, i stället har

pedagoger talat om att barn lär sig. För Biesta (2019) när man initierar en lek med tanke att

barnen ska lära sig något, då talar man om undervisning.

Med mitt arbete vill jag belysa hur

3

pedagoger uppfattar lek som verktyg i förskolans undervisning. Det sätt de uppfattar detta på sannolikt kan få betydelse också för det uppdrag som nu pedagoger har genom nya läroplanen.

4

Bakgrund

I detta avsnitt ska presenteras ett urval av tidigare forskning som är genomförd inom området undervisning, lek, lekens betydelse för lärandet. Jag kommer därmed presentera forskning om pedagogers olika roll i leken samt hur man kan använda sig av lek i sin undervisning.

Definition av begreppet undervisning

Perssons (2015) definition av begreppet är följande. ”Det är en process då pedagogen utgår från en tolkning

av barnens förståelse av en aktivitet och vad barnet vill göra i en given situation. Kunna stödja barnets lärande genom att utvidga och dekontextualisera (att ta ut något ur sin naturliga miljö som när man gör installation) det sammanhang som aktiviteten utspelar sig”. Melker och Ryberg (2012) gav en förklaring att begreppet

inte har en självklar betydelse. Forskarna beskriver olika perspektiv som karakteriserar uppfattningar om begreppet. Dock finns det stora avstånd mellan hur undervisning kan beskrivas och uppfattas. Skillnaderna som uppstår utifrån förståelse av begreppet undervisning i arbetslaget, kan bidra till en variation i undervisning handlingarna. Variationen kan bidra till att verksamheten och pedagog inte har samma uppfattningar om begreppet, vilket kan påverkan verksamhetens samsyn på undervisning. Enligt Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson (2013) är begreppet undervisning en interaktion mellan den som undervisar och den som blir undervisad. Författarna menar att undervisning ses som en dialog och inte en monolog, det vill säga envägskommunikation från pedagog till barn.

Pihlgren (2017) ser undervisningen som en målstyrd process som syftar till att någon lär sig och utvecklas. Författaren förklarar vidare att undervisning är de aktiviteter där pedagogen har en idé om vad de vill åstadkomma i form av lärande. Exempelvis kan det handla om att initiera lek som syftar till att utveckla samarbete och social kompetens, eller baka en kaka och med hjälp av olika mätredskap för att utveckla barnens matematiska förmågor. Eidevald (2018) säger att undervisning innebär att två eller flera personer, exempelvis förskollärare och barn, delar med sig av sin uppmärksamhet på ett undersökningsobjekt. Författaren tillägger att undervisning är den planerade aktivitet som förskolläraren organiserar i avsikt att det ska ske ett lärande hos barnet eller barngruppen. Det är alltså det sätt förskolläraren har att påverka lärandet. Detta överensstämmer med förskolans läroplan (Skolverket, 18) där står att undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Lagerlöf och Kulttis (2019) forskning visar att undervisning är pedagogens medvetna handling, medan lärande är barnets egen process. Denna åsikt skiljer sig åt Pramling och Wallerstedt (2019) som påpekar att undervisning är en gemensam aktivitet som både barn och vuxen är engagerade i. Författarna kommit fram i sin forskning att i uppdraget som förskollärare ligger att engagera barn i gemensamma aktiviteter av undervisningslag.

Leken i undervisningen

Leken ger en mängd pedagogiska möjligheter, skapar motivation och kan styra barnens intresse (Lillemyr 2002). Författaren betonar vikten av att ha leken i undervisningen, men att man kan fundera på i vilka årskurser leken kan ge dessa pedagogiska möjligheter. Författaren anser att några anledningar till varför leken ska ha en viktig roll i den pedagogiska verksamheten är för att barn blir mer erfarna och kunniga i leken. Barnen fantiserar, utforskar och använder sin kreativitet på ett sätt där de lär sig själva och utvecklar förtroende. Barnen får även erfarenheter med att kommunicera med andra genom lekar. Slutligen anser författaren att en ytterligare anledning är att barnen socialiserar sig genom leken.

5

Detta kan jämföras med Lev Vygotskij (1895-1956) som också anser att barnen socialiseras i leken. Det kan exempelvis ske när barnen imiterar en vuxen eller en lekkompis och på det sättet får de kännedom om hur de ska bete sig i den sociala gemenskapen. Norling, Sandberg och Almqvist(2015) studie visar att det är en stor utmaning för dagens svenska förskolor att utveckla och utforma en lekbaserad undervisning. Författarna också hävdar att en av utmaningarna för förskolan är hur pedagoger kan organisera verksamheten, för att skapa goda förutsättningar och utforma didaktiken på et sätt som inte hindra leken. Melker och Ryberg (2012) beskriver i sin studie att pedagoger kan ha svårt att hitta en fokus i undervisningstillfälle, vilket enligt forskarna gör det svårare att utvärdera aktiviteten, när fokus för aktiviteter är osynligt. Forskarna hävdar att undervisning behöver sitt fokus i förskolan för att göra barn och pedagoger medvetna om vad det är de ska lära sig i aktiviteten. Melker och Ryberg forskning visar att begreppet undervisning i förskolan inte behöver skolifieras, utan omformas och bearbetas där begreppet rymmer vad undervisning betyder i förskolan, där även lärandet genom lek ryms inom begreppet undervisning. Pedagoger ska uppmärksamma på barnens lek och bygga undervisningen kopplad till lek. Detta tas även upp i Nolan och Paatschs (2018) artikel där beskrivs betydelsen av leken i undervisningen. Enligt författarna visar forskning att lek har stor betydelse för barns språkutveckling och fortsatt lärande genom grundskola och vidare utveckling. Studiens resultat visar att istället för att endast koppla ihop lärande och lek, skapar författarna en ny betydelse av lek koppla till undervisning. Författarna föreslår att lärandet är resultat av dem aktiviteterna.

En annan studie som gjordes av Stagnitti (2015) visar, hur elever med hjälp av lek i undervisningen bräddat sina kunskaper både språkmässig och socialt. Resultat av studien visade också att användandet av leken i undervisningen skapade en språkrykt miljö, som erbjöd eleverna många utvecklingsmöjligheter framförallt för dem elever som hade svårt att uttrycka sig verbalt. Detta förstärker även Nilsson (2017) som argumenterar att genom en kombination av lek och undervisning skapas en användbar metod för att uppmuntra och inspirera barn att lära sig nya saker på ett intressant sätt. Lillemyr (2002) menar att om en pedagog ska använda leken som undervisningsmetod, då ska pedagogen också kunna styra leken. Oavsett om pedagogen har en planerad eller en spontan styrning. Författaren förklarar vidare att pedagogen alltid ska anpassa sig efter de omständigheter som kan finnas i miljön. Det kan vara val av lek eller antalet på barn. Öhman (2011) uttrycker att pedagogens uppdrag är att forma en stimulerande lekmiljö och att ta ansvar för en positiv lek atmosfär. Om pedagogen använder leken som en undervisningsmetod måste pedagogen kunna planera i ett lärande syfte, menar Lillemyr (2002). Att ha leken anpassad och inplanerad i undervisningen ger stora möjligheter till en undervisning som är uppdelad. Barnen få möjlighet till självständighet, initiativ och möjlighet att arbeta efter sina egna förutsättningar.

Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2007) genomförde en studie med pedagoger i förskolan där begreppet undervisning diskuterades. Författarnas studie visar att vissa pedagoger ser positivt på begreppet på grund av att det kan höja förskolans status, medan andra ansåg att begreppet kan göra förskolan skolifierad. Vidare belyser författarna att begreppet undervisning behöver att förstås i relation till den didaktik som praktiseras i förskolans verksamhet där omsorg och lek möter lärande. Pramling och Wallerstedt (2019) anser att lek och undervisning ska få samma status. Författarna resonerar att det mest centrala är att se på undervisningen ur ett responsivt perspektiv och inte vad pedagogen bidrar med för undervisning, utan hur undervisningssituationer skapas i relation mellan barn och pedagog. Vidare belyser författarna om att lek är en central aktivitet i förskolans verksamhet och att det är pedagogens förmåga att agera i lek som är avgörande för att skapa denna typ av responsive

6

undervisning. Björklund och Palmer (2019) beskriver i sina studier att pedagoger är redan medvetna om att de kan planera lek, då det kan betyda att de ska bli medvetna att leken kan innehålla undervisning.

Pedagogens roll i leken

En av de viktigaste förutsättningar för att barn ska leka är tilliten till pedagogen. Folkman och Svedin (2003) hävdar att det krävs en pedagog som är närvarande bland barnen. Knutsdotter Olofsson (1992) håller med om att det är pedagogens ansvar att barn leker samt hur och vad de leker. Pedagogens roll är att aktivt delta i barns lek samt stimulera leken. Författaren beskriver att pedagogen tror att de följer barnen och leker på deras villkor, men Tullgren (2004) anser att det inte är så. Tullgren (2004) har kommit fram till i sina studier att pedagogerna är så pass fångade i sin yrkesroll och har krav på sig att lära barnen något att de inte leker på barnens villkor. Tullgren (2004) belyser med sin avhandling att pedagogerna borde delta i leken på barnens villkor och inte hindra och styra deras lek. Tullgren (2004) är kritisk mot pedagoger som försöker föreslå ett innehåll som ändrar riktning på leken. Han förklarar att resultatet blir att leken begränsas. Som det nämndes innan är det inte alla barn som leker. Det är däremot pedagogens ansvar att skapa en miljö i verksamheten där alla får leka. Det är lättare att peka på varför ett barn inte leker, men i själva verket handlar det om att fundera över sin eget handlande, ställa sig frågor och vara reflekterande. Öhman (2011) poängterar att det är förskollärarens ansvar att se till att barnen får stöd i leken. Detta menar även Thomas, Warren och De Vries (2011) som hävdar att förskollärare behöver se och försöka förstå vad barnen leker, utforskar och vad barnen ger uttryck för genom kroppsspråk men också genom kognitiva uttryck. Det vill säga när barn tolkar situationer utifrån egna erfarenheter eller genom att ta till sig nya erfarenheter Piaget (2013). En pedagog som deltar i barns lek samt följer de sociala lekreglerna blir lätt uppskattad av barnen. Därför anser författaren att förskollärarna ska leka med barnen. Om leken ska utvecklas i en verksamhet krävs det en pedagogisk och medveten ledning. Om det gäller barn som inte leker är det förskollärares ansvar att hjälpa barnen att uppfatta lekreglerna och förstå lek signalerna. Förskollärarna har dessutom som ansvar att stötta barnen i deras lek genom att låta dem att leka det som de har tänkt.

Pedagogers syn på lek i undervisningen

En studie som genomfördes av Russ (2003) beskriver pedagogers syn på lekens betydelse i förskolan. Pedagogen anser att leken är ett verktyg i deras undervisning och lek handlar om kunskap. Men det finns faktorer som påverkar hur leken används i undervisningen och i vilken utsträckning. Pedagogen anser först och främst att de behöver stöd från andra pedagoger, föräldrar och även av rektorn för att leken ska ha mer utrymme i förskolan. Den andra faktorn var att pedagogerna ska ha en lekpedagogisk utbildning. De ska ha tid för diskussion och reflektion och stöd i läroplanen och dessutom mindre barngrupper. Slutligen menar författarna att pedagogen måste själv reflektera över lekens och undervisningens betydelse och hur hen ser på sin egen roll i förhållande till barns lek.

Linder (2011) som studerade barns matematik ansåg att leken var ett pedagogiskt verktyg som används i undervisningen. Pedagogerna använder leken även i arbetet med de barn som ännu inte kan uttrycka sig verbalt. Författaren förklarar vidare att barn som upplever glädje i leken tar mycket lättare till sig ny kunskap och nya färdigheter. Björklund och Palmer (2019) fokuserar i sin artikel på möten mellan lekens öppenhet och undervisnings målorientering med utgångspunkt i leksituationer där pedagogen deltar i barns lek. En studie som genomfördes av Björklund och Palmer (2019) visar att förskollärare har filmat från förskolans verksamhet där de själva utifrån didaktiska syften deltog i barns lek. Detta innebär att pedagogerna i leken försöker rikta barns uppmärksamhet mot innehåll för lärande. De utmanar barns uppfattningar av ett innehåll i relation till barnens avsikter i leken. Författarna anser att pedagogerna uppfattar lekens betydelse i undervisningen och medvetet använder leken som en metod för barns lärande.

7

Sandbergs och Hedens(2011) studie visar att pedagogerna upplever att genom att integrera undervisning med lek kan man förstärka barnens självkänsla och empatiska förmåga på ett positivt sätt. Genom leken får barnen möjlighet att diskutera och reflektera med varandra om olika normer och värderingar. Pedagogerna ansåg att detta hjälpte barnen att lära sig mer om sig själva i relation till andra samt förstärktes barnens egen identitet. Pedagogerna påstår även att det är värdefullt för barnen att genom leken uppleva ett mer glädjande lärande vilket kan bidra till ett mer aktivt lärande. En annan syn som Doverborg och Pramling Samuelsson (2013) beskriver i sin studie är att pedagoger uttrycker att det pedagogiska ansvaret förstärks genom införandet av undervisnings begreppet. Att tydliggöra pedagogernas ansvar att bedriva undervisning. Pedagogerna påpekar också att det kan bli motsättningar när de olika uppfattningar och åsikter möts. Resultat av Doverborgs och Praming Samuelssons (2013) studie visar att oavsett hur pedagogerna ställer sig till begreppet undervisning har de samma åsikter om att leken är en viktig del av barnens utveckling, lärande och välbefinnande.

Syfte

Syftet med studien är att bidra till kunskap genom att belysa pedagogernas uppfattning och erfarenheter av lekens betydelse i undervisningen samt hur de använder leken i sin undervisning och utnyttjar leken för lärande.

Frågeställningar

Hur beskriver pedagoger lek i förhållande till förskoleundervisning?

8

Metod

Kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer

Syftet med studien är att undersöka pedagogers beskrivningar och uppfattningar kring lekens betydelse i förskolans undervisning. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar valdes kvalitativa intervjuer med 5 semistrukturerade intervjuer som metod. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är en kvalitativ undersökning ett bra sätt att studera informantens åsikter och uppfattningar. Jag ville undersöka pedagogers beskrivningar genom deras egna ord vilket Bryman (2011) hävdar att kvalitativa undersökningar inriktar sig på. Författaren beskriver också att semistrukturerade intervjuer är strukturerade med öppna frågor (se bilaga 3), vilket kan möjliggöra att ställa följdfrågor på de svar som man får. Den här formen får informanten att känna sig trygg och intervjun kan upplevas som ett samtal snarare än en utfrågning (Ahrne och Svensson 2015). Enligt Denscombe (2016) går den kvalitativa metoden mer på djupet och beskriver vad, hur och varför saker och ting händer och förklarar utifrån dessa sammanhang. I den semistrukturerade intervjun använde jag mig av en intervjuguide där man inte var tvungen att följa ordningsföljden. Denna intervjuprocess beskriver Bryman (2018) som flexibel och att intervjupersoner upplever frihet under samtalet och svarar på frågorna på det sätt som de upplever viktigt och intressant.

Urval

Jag har intervjuat 5 utbildade förskollärare. Karin och Hanna jobbar med barn mellan 4 och 6 år. Åsa och Johanna jobbar med små barn mellan 1 och 3 år och Sonja är förskollärare i förskoleklass. Namnen på alla personer är påhittade. Pedagogerna är mellan 35 till 65 år. Jag har valt att ha dem som intervjupersoner då de har många års erfarenhet i yrket. Jag har gjort detta urval för att förskollärarna kan ha olika synsätt på mina forskningsfrågor. Jag föredrog att intervjua förskollärare på både små- och storbarnsavdelning för att få ett bredare urval, eftersom man kan få mer variation av olika pedagogers uppfattningar och erfarenheter. Respondenterna valdes på 4 olika förskolor. Två av förskolor ligger i ett lägenhetsområde i tätort, de 2 andra ligger i ett villaområde i tätort. Förskollärarna Karin och Hanna arbetar i samma förskola i olika avdelningar. Sonja jobbar i förskoleklass. Åsa och Johanna jobbar i olika förskolor med barn mellan 1 och 3. Urvalet går mer åt ett bekvämlighetsurval som Bryman (2011) beskriver i sin bok. Det vill säga ett urval som baseras på tillgänglighet till personer. Förutom dessa personer sökte jag även kontakt med en person som var bekant till mig och kunde delta i min undersökning. Denscombe (2014) menar att detta urval bygger på vad som är passande för forskaren

9

och även vilka objekt som ligger närmast att besöka. På grund av tids brist och rådande omständigheter och även svår familjesituationer valde jag helt enkelt det som var snabbt och enkelt.

Genomförande

Innan intervjuerna genomfördes skickades först ett missiv till pedagogerna. I detta brev informerades de om att deras svar behandlas konfidentiellt. Då frågorna var personliga och riktade till pedagogers personliga tankesätt och undervisning. Intervjufrågorna inte skickades i förväg, eftersom det kunde förekomma en risk att intervjupersoner kan förbereda sig förväg. Jag fick tillstånd bara av 2 pedagoger att spela in intervjun. Enligt Trost (2010) användning av bandspelare har sina för- och nackdelar. Fördelen är att man kan lyssna flera gånger vid transkriberingen. Nackdelen är att det tar längre tid. Fördelen överväger genom att jag får bättre kvalité på undersökningen då det underlättar en noggrann analys av vad personerna har svarat. De andra intervjuerna antecknades vilket gjorde att det blev lite svårare för mig att hinna både koncentrera mig på svaren och anteckna. Jag är medveten om nackdelar gällande anteckna under intervjun och förstår att detta kan leda till lågt trovärdighet och tillförlitlighet. Bryman och Bell (2013) poängterar att genom att skapa tillförlitlighet och trovärdighet i resultatet då de intervjuade pedagogerna får ta del av resultatet från intervjun. På slutet av varje intervju har jag informerat om att pedagogerna ska kunna ta del av slut studien vilket även lyfter Bryman och Bell (2013) genom att intervju personer tar del av studien kan det bidra till att de reflekterar över hur de jobbar och agerar samt hur de kan utveckla sitt agerande. Enligt Stukat (2005) är det viktigt att visa tacksamhet genom att respondenterna erbjuds att ta del av studien när den är avslutad och godkänd.

Datainsamlingsmetod

För att få svar på studiens syfte och frågeställningar valdes att använda kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Denna metod syftar till att få personens syn på verkligheten och man vill därför att personen ska beskriva och berätta så mycket som möjligt med egna ord. Intervjuerna gjorde genom telefonsamtal. Fördelen med det är att man i lugn och ro presenterar sig utan att bekymra sig om ögonkontakt, klädsel som kan orsaka nervositet och påverka genomförandet av intervjun. Enligt Kvale och Brinkman (2014) för att tala fritt om sina upplevelser bör intervjupersonen befinna sig i en trygg och bekväm miljö. En nackdel som jag kände vid telefon intervju var att det var svårt att ta kontroll över tiden. Eftersom pedagogerna själva ansat tiden, ville man inte ta mer tid av pedagogerna än det var planerat. Denna metod valdes för att kunna undersöka pedagogers tankar kring lekens betydelse som verktyg i undervisningen. Enligt Patel och Davidsson(2003) är syftet med kvalitativa intervjuer att kunna upptäcka och ta reda på den intervjupersonens uppfattningar av någonting. Vilka idéer och tankar har pedagogerna och hur använder de sig själva av det i sin dagliga undervisning. Pedagogernas subjektiva svar kan sedan vara utgångspunkt för att få svar på studiens frågeställningar. Vid två intervjuer användes bandspelare, vilket underlättade arbetet vid transkribering. Vid de andra intervjuerna antecknades med paper och penna. Detta gjorde lite svårare att tolka materialet. Jag valde att anteckna i talform för att inte missförstå det som sades. Genomförandet av både inspelning och anteckningar gav positiva resultat, eftersom redan efter tredje intervjun märktes att många tankar började återkomma. Efter alla 5 intervjuer upplevdes en viss mättnad. Ahrne och Svensson (2011) beskriver om en tillfredställande nivå av mättnad. Man kan inte säga att man har uppnått den nivå av mättnad, för att flera intervjuer kunde ge nya och annorlunda svar.

Forskningsetiska övervägande

Övergripande forskningsetiska principer har 4 huvudkrav på forskning. Informationskravet. Det betyder att forskaren informerar respondenten om undersökningens syfte samt vilka förutsättningar som råder. Forskaren ska också informera om att medverkan är frivillig och att respondenterna har rätt att avbryta när som helst. Att all insamlad data endast ska användas för forskningens syfte. Samtyckeskravet. Det betyder att respondenten, innan intervjun genomförs, ska ge sitt samtycke till medverkan i

10

undersökningen. Nyttjandekravet betyder att all information om respondenten och insamlade empiri endast måste användas för det avsedda syftet. Det sista kravet är Konfidentialitetskravet som innebär att respondenternas identitet ska behandlas konfidentiellt (God Forskningssed 2017)).

Jag har informerat om syftet i missiv samt att respondenten fick skriva under för samtycke i brevet. I mitt arbete har jag inte använt något namn eller personlig information. Under studiens gång respekterades deltagarnas rättigheter och deras integritet. Jag informerade förskollärarna om att resultatet av min studie ska presenteras på ett sådant sätt att ingen person kommer att kunna identifieras. Respondenterna informerades också om att jag använder mig av bandspelare och anteckningar för att få ett bra underlag och det underlaget är endast till för att underlätta studiens analys.

Bearbetning och tolkning

Vid bearbetning och tolkning av intervjumaterial har jag använt mig av den metod som Kvale och Brinkman (2014) omtalar i sin bok. Författarna pratar om meningskoncentrering som en tolkningsmetod. Vidare förklarar författarna att denna metod handlar om att man kortfattat sammanställer det centrala i det som kom fram under intervjun. Med hjälp av meningskoncentrering får man ett beskrivande förhållningssätt, vilket möjliggör att beskriva situationer ur intervjupersonens synvinkel (Kvale och Brinkman 2014). På så sätt fick jag ut det viktiga ur intervjuerna och fokuserade mig på att analysera resultatet av det viktigaste, som berättades under intervjun. Det vill säga att omvandla meningar och citat från pedagoger till korta formuleringar. Vid analys tar man det djupare intervjumaterialet och kortar ned till kärnfulla formuleringar. Med enklare ord skulle jag först läsa igenom alla intervjuer i sin helhet. Därefter skulle jag koncentrera mig till olika stycken i intervjun till egna mindre meningar, utan att göra egna tolkningar. När jag har fått fram kortare meningar ställer jag frågor utifrån mitt syfte. När jag analyserade tittade jag på mina frågeställningar, för att se om jag fick svar på det som framkom i intervjuerna. Sedan analyserades förskollärarnas åsikter för att se skillnaderna i deras tänkande. Intervjuer transkriberades, eftersom jag ansåg att det kunde hjälpa mig i analysförfarandet. Bryman (2011) anser att transkribering av empirin underlättar för en noggrannare analys av vad intervjupersoner sagt. Efter några läsning av transkribering kunde man urskilja vissa teman som upprepade sig hos intervjupersonerna. Därefter gick jag genom materialet och sorterade i dessa tema. För att redovisa materialet på bästa sätt, valdes en tematisk analysmetod. Enligt Kvale och Brinkman (2014) kan man kombinera tematisk analysmetod med andra metoder för att lyfta fram studiens resultat.

Jag använde mig av tematisk analys och meningskoncentrering. Detta innebär att man sammanfattar och kategoriserar data för att det bli lättare att tolka och jämföra (Ahrne och Svensson 2011). För att få en överblick, lästes transkriberingarna från början till slut flera gånger. Därefter markerades nyckelord och delades in data i huvud teman. Sen sorterades in meningar och formuleringar i inledande kategorier. För att kunna jämföra materialet använde jag mig av meningskoncentrering vilket innebär att man sammanfattar naturliga meningsenheter i texter till olika tema (Kvale och Brinkman 2009). På det viset kunde jag korta ned texten men behålla innehållet. Efteråt valdes ut de delar som var relevanta för forskningsfrågorna. Därefter började jag att analysera materialet mot tidigare forskning och teori. Jag försökte att vara självkritisk och reflektera över hur jag själv påverkat materialet. Ahrne och Svensson (2011) lyfter självreflektion fram som något viktigt. De anser att man ska vara medveten om att människans egen inställning och teoretiska perspektiv styr vad man ser och hur man sorterar material.

Metoddiskussion

Jag har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod, vilket har varit den bästa metoden under den pågående pandemin. Jag har valt en kvalitativ metod där det handlar om personens uppfattning och

11

förståelse av sin sociala verklighet. Då det nu råder speciella omständigheter i världen kunde jag inte göra observationer, som kunde vara ett komplement till intervjuer, på förskolan. Jag har kontaktat flera personer för att få intervjua men ingen hade tid. Idag har förskolorna brist på personal och i dags läget är det inte tillåtet att ta in vikarier. Det är alltså stressiga arbetsdagar för förskollärare. Det var därför omöjligt att genomföra studien som planerat. Detta kunde leda till att man inte fick tillräckligt mycket data och istället ett berättande svar fick man korta svar av pedagogerna. Som tidigare nämndes kan feltolkning av svar försämra studiens reliabilitet. För att behålla studiens reliabilitet bad jag förskolläraren att avsätta mer tid för intervjun och förtydliga svaren vid behov. Eftersom intervjuerna är semistrukturerade fanns det möjlighet att ställa följdfrågor vilket gav mig mer fylliga och detaljrik data (Bryman 2011). Intervjuer ger möjlighet att ta del av personers erfarenheter, uppfattningar upplevelser. Intervjufrågorna har varit ett stöd i semistrukturerade intervjun. Dock frågorna kunde ha utvecklats och formulerats på ett viss för att få fram mer konkreta svar gällande lekens betydelse som verktyg. . Min osäkerhet och blyghet kunde också ha påverkat intervjuerna. Att genomföra studien ensam har också påverkat på studiens kvalité. Om det är två personer i arbetet, kan leda till en bättre bedömning, tolkning av uppfattningar med intervjuer. Man kunde gemensam diskutera och reflektera kring hela processen, vilket i sin tur kunde bidra till ett bättre resultat av studien.

Vid analysen har transkriberingen och ljudinspelningen underlättat betydligt mycket. Jag kunde gå genom materialet några gånger, vilket också underlättat undersökningen. Genom kvalitativ ansats byggda på intervjuer gav mig ett användbart material och djupare förståelse av uppfattningar av intervjupersoner. ha Om jag skulle göra en liknande studie i framtiden skulle jag kombinera intervjuerna med observationer, vilket skulle ge mig en bättre förståelse för svaren. Som Stukat (2005) anser kan man tränga djupare in i problemet och belysa det grundligare genom att använda flera metoder. Det hade också varit bra om det hade funnits längre tid för intervjuerna för att minska stressen.

12

Resultat och Analys

Här ska jag presentera resultatet av förskollärarnas svar på mina frågeställningar. För att tydliggöra och skapa struktur i arbetet har jag delat upp det i olika kategorier: Begreppet undervisning, lek och undervisning, lek som ett verktyg, lek och lärande snarare än lek och undervisning och fria respektive planerade lekar. Sedan ska analysen avslutas med en sammanfattning

Begreppet undervisning

Två av förskollärarna beskriver att undervisning är mer än en dialog mellan barn och pedagog och ett ämne. Undervisning kan också ske spontant när t.ex. barnen samspelar med varandra i en leksituation lär de av varandra. Det kan vara en situation mellan pedagog och barn, där undervisning sker spontant. För Hanna innebär undervisning en situation när barnen lär sig, vilket kan ske både spontant mellan barnen men också mellan barn och pedagog, där de tillsammans kan diskutera, argumentera, undersöka samt dra slutsatser. Karin understryker att undervisningssituationer i förskolan ska planeras utifrån barnens intresse. Johanna tycker att undervisning är ett oklart begrepp som är nytt för personalen i förskolan. Hon säger att de inte använder begreppet så ofta, på grund av att det är otydligt vad det betyder. Johanna tycker att begreppet undervisning borde diskuteras mer och förtydligas för att få bättre förståelse för det. Samma åsikter har Åsa, som anser att det ”känns lite skola” över begreppet och är orolig för att små barn inte ska få vara små. ”Jag är orolig att barnen inte får vara barn i förskolan”. Ska det vara undervisning i förskolan ska den vara lustfylld och rolig och även anpassad till små barn”. Sonja som jobbar i förskoleklass tycker att undervisning ofta associerats med skolans verksamhet. Vidare beskriver hon att undervisning är en målstyrd process, som kan vara både spontan och planerad. I båda situationerna vill man uppnå ett lärande. Sonja anser att undervisning kräver mycket av pedagogen. Hon menar att man ska ha ämneskunskap, tid för att planera, tid att undervisa och rätt förhållningssätt. Sen tillägger Sonja att:

Undervisning är nödvändigt och barnen lär sig nytt genom lek. Jag tycker att undervisning och lärande hör ihop för att barn kan leka medan de lär i leken och när de leker så lär de sig (Sonja).

Resultatet visar att förskollärarna beskriver begreppet undervisning som något viktigt och som ska vara lekfullt och stimulerande. Utifrån förskollärarnas svar kan man se att undervisning oftast ses som lärande. Johanna anser att det är lättare att använda lärande, istället för undervisning, i förskolan. Medan Sonja som jobbar i förskoleklass, menar att undervisningen utgår från förskollärarens sätt att arbeta medan lärande har fokus på barnen. Att barnen kan lära sig utan en pedagog medan undervisning kräver en närvarande pedagog. Pedagogens resonemang har en koppling till Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2013) som anser att undervisningen kräver en pedagog som sänder information med syfte att barn ska lära sig och utvecklas. Förskollärarna tycker att begreppet undervisning visar sig vara inte helt anpassat för förskolan, då de menar att det associeras med skolans värld. Pedagoger i förskolan kopplar ihop begreppet undervisning med lärande. Enligt Johanna är det mycket lättare att använda begreppet lärande i vardagen. Johanna tillägger att det inte känns riktigt bekvämt med begreppet undervisning. Det finns en okunskap om vad undervisning innebär. Hon säger vidare:”

Någonting som vi måste göra är en tolkning av begreppet. Sen när man börjar diskutera i arbetslaget och får en uppfattning då får man en annan syn och förståelse av begreppet (Johanna).

Däremot säger förskolläraren Sonja, som jobbar i förskoleklass att hon medvetet använder ordet undervisning. Pedagogen Sonja pekar på läromedlen som en viktig faktor som påverkar undervisningen. ”När barnen tar sina ”Lyckostjärna böcker” och får en uppgift att arbeta med är det ett

13

undervisningspass. I det här passet behövs det en pedagog, som leder och som har en planering med tydliga mål. Det finns en medvetenhet om vad undervisning är. Sonja kopplar denna medvetenhet både till fria och planerade aktiviteter. Förskollärarna Karin och Hanna hade samma åsikter gällande begreppet. De tog upp att förskolan har genomgått en förändring och synen på lärande och undervisning har ändrats med tiden. Karin säger att ” Läroplanen betonar och synliggör lärande mer än tidigare”. Hon förklarar att hon uppfattar undervisningen som att man måste vara flexibel och följa barnen i deras utveckling och lärande. Att en förskollärare ska vara medforskare med barnen och kunna söka kunskap tillsammans med barnen. Förskollärarna är eniga om att det skett förändringar i förskolan när det gäller begreppet undervisning. Hanna uttrycker att tidigare var fokus på omsorgen central i förskolan medan idag ska lärande och omsorg bilda en helhet. Hon minns när hon började på 80 talet då var det mer omsorg och fostran. ”På den tiden hette förskolan barnstuga som hade fokus på barnomsorg. Men nu betonar den nya läroplanen vikten av bans lärande”.Skillnaderna mellan de intervjuade pedagogernas svar är tydligt beroende av deras yrkeserfarenhet och antal verksamma år. Sammanfattningsvis ser man att de flesta av de intervjuade pedagogerna ser begreppet undervisning, som en naturlig del av förskolan. Pedagogerna talar om olika sätt att utföra undervisningen för att barnens lärande ska vara i fokus. Samtidigt upplever några av pedagogerna en viss oro för att undervisning ska innebära mer jobb och ansvar för dem och även mindre tid för lek.

Lek och undervisning

Resultat visar att flera pedagoger använder sig av lek i sin undervisning men i olika former. Sonja menar att det blir roligare och förståelsen hos barn ökar när de får arbeta aktivt där hela kroppen involveras. Hur Karin använder sig av leken varierar. Det kan vara önskelekar eller matematiklekar eller bara lekar som lär barnen de små grunderna som att tvätta händerna, hur man är en bra kompis eller att samarbeta. Karins argument till varför leken är viktigt och varför den används är att barnen ska få sitt lärande på ett lekfullt sätt. Något som skiljer pedagoger åt i arbetet är att flera väljer att flytta undervisningen utomhus där även uppfattningen av begreppet förstärks genom varierade miljöer. Några pedagoger uppfattar lek som en metod för att stimulera läsning hos barnen. Pedagoger som arbetar i småbarnsavdelningar beskriver leken betydelse i sin undervisning. ”Genom lek kan man öva ordbilder vilket även förstärker barns självförtroende. Johanna tycker att leken är ett redskap för pedagoger. Hon anser vidare: ” Utan lek, inget lärande”. En punkt som Johanna påpekade är att leken hjälper pedagoger att sammanföra barnen i gruppen. Johanna önskade att leken kunde vara mer planerad och regelbunden t.ex. grupplekar såsom drama eller massage eller sånglekar för att stärka gruppen och gruppkänslan. Pedagoger i storbarnsavdelningen har även börjad använda skrivtavla där leken har en central roll. I ämnet svenska och matte uppfattas leken som metod av de pedagoger som undervisar. ”I undervisningen är mycket lek, man spelar memory och andra spel och barnen får hitta på saker och gör olika rollekar” (Sonja).

Vissa pedagoger ser nyttan med lek i undervisningen. Några av dem upplever att barnens fantasi i vissa fal behöver stimuleras och utvecklas och att lek i förskolan kan bidra till detta. Hanna såg att det eventuellt kunde finnas problem i samband med leken. Det kan vara barn med leksvårigheter som kan lätt hamna i konflikt situationer med andra barn. Hon förtydligar att barn kan ha svårt för att läsa av leksignalerna från andra barn eller barn som har svårt att ta sig in i leken och har svårt att hitta kontakt med andra barn. ”Det gäller att hjälpa barnen att lära sig att leka. Det kan vara att de är med i organiserade lekar ute eller bara lära barnen att hitta på egna lekar” säger pedagogen. Hanna betonar att det är viktigt att hjälpa barnen att upptäcka drivkraften till leken. Sonja, som jobbar i förskoleklass ser både för och nackdelar med leken. Fördelen är att leken gör undervisningen mer rolig och intressant. Undervisning kan ge klassrumkänsla som kan bli tråkig där pedagogen bara informerar. Med lek kan man ge samma information sittande på en matta och skapa en magisk stämning. Om det dyker upp några frågor så kan barnen söka kunskap tillsammans vilket gör undervisningen mer spännande. ”Leken i undervisningen kan innebära svårigheter för barn som har någon diagnos. De behöver i regel

14

mer stöd och struktur” säger Åsa. Hennes argument var att det finns risk att de barnen, som är i behov av stöd blir oroliga om det inte finns något mönster eller struktur i leken. Hennes åsikt i arbetet med sådana barn är att det kräver större förberedelser och välplanerade aktiviteter som får det att bli lustbetonat. Åsa uttrycker följande:”

lekmiljön skapar samspel, fantasi, kreativitet och en läkprocess. En närvarande pedagog kan hitta möjligheter att undervisa via lek. Det handlar om vad miljön bjuder in till för typ av lekar och vilket material vi använder. I barngruppen har vi barn från olika länder. Det betyder att vi ska tänka på att vi har lärmiljö och material, som synliggör olika kulturer, språk och religioner. Lek i samband med undervisning handlar också om hur vi pedagoger leder och tar initiativ till lekar och vilken roll vi tar i barnens lekar (Åsa).

Asa förklarar att hon inte går in i leken för att undervisa, utan hon finns nära barnen och om det händer något så kan hon lotsa barnen vidare i leken och då blir det undervisning. Hon ser på leken, som ett bra tillfälle att prata med barnen om t.ex. värdegrund och hur man ska samarbeta. Genom lek skapas en nyfikenhet och lust till att vilja lära. ”Det barnen gör när de har roligt, det kommer de ihåg. Dessutom lek skapar glädje och allt bli spännande när man har rolig”. Syftet med leken är viktigt enligt vissa pedagoger. De menar att det är viktigt att själva vara medvetna och veta varför de gör som de gör och samtidigt att målen ska uppnås.

”Man ska alltid tänka vilket mål finns i det man gör, vart är det jag vill komma? Vad finns det för syfte med att ta fram den här leken? Att man ska inte bara säga nu ska vi leka för att det är roligt. Lekar utan något syfte kan barnen ha på rasterna. Jag tänker alltid att det måst finnas ett syfte, liksom en anledning till varför jag gör det”

Lek som ett verktyg

Somliga pedagoger anser leken som ett pedagogiskt verktyg vilket går att använda i undervisningen. Lek går att använda som verktyg oberoende av barns ålder. Karin menar att det är bara fantasin som kan sätta stopp för hur lek kan användas i undervisningen. Hon poängterar att det är pedagogens engagemang och fantasi som sätter gränser. Flera pedagoger anser att det är viktigt att använda leken på ett medvetet sätt. Resultat visar att Sonja använder leken i både inne och uteundervisningen. Hon använder leken som ett verktyg i ämnena matte och svenska. Pedagoger i storbarnsavdelningen som började använda lite av ämnesundervisning använder leken som ett komplement för att underlätta inlärningen. Det gör även Sonja som betonar vikten av lek som ett verktyg i skolan. ”Leken bidrar till nya infallsvinklar i ämnena naturvetenskap, matte och svenska. I förskoleklassen där undervisningen upplevs som ett mer vanligt begrepp, menar pedagogen att i leken får barnen erfara samt uppleva innehållet i undervisningen på ett lekfullt sätt. Detta kan bidra till en ökad förståelse och en djupare kunskap. Resultat också visar att pedagoger i småbarnsavdelningen använder leken som ett sätt att skapa ett intresse hos barnen. De använder leken i sin undervisning för att skapa föreställningsvärldar hos barnen där fantasi och kreativitet är några tillvägagångsätt som används. Åsa beskriver att hon använder lek i undervisningen för att skapa ett intresse och en motivation hos barnen. Resultat av pedagogers beskrivningar visar att i stor omfattning att en undervisning utan lek riskerar bli en enformig och formell undervisning. En av pedagogerna uttrycker att lek och undervisning i förskolan hänger ihop. Hon menar att lek ses som en självklarhet, eftersom lärandet sker i lek där barnen utvecklar olika förmågor i det sociala samspelet med andra barn och med pedagogen.

15

”Det är genom lek barnen lär sig mycket. T.ex. vissa som har

problem att räkna så kan man leka olika lekar och räkna hur många klossar eller bilar ligger på golvet. Barn kan ha olika svårigheter. Vissa har med motorik då erbjuder man pärlor eller playdoh deg. Ska vi inte dega idag? Just med tanke att träna motoriken”.

I detta citat kan man tydligt se hur man använder lek i undervisningssyfte. Sonja menar att lek är som ett verktyg för undervisning och att pedagoger ska utgå ifrån barnens intresse, exempelvis en favorit leksak eller miljö. ”När pedagogen vet exakt vad barnen är intresserade av, kan det användas i undervisningen för att göra den mer meningsfull för barnen”. Resultat av intervjuerna visar att det finns skillnader i pedagogers beskrivningar vad gäller deras deltagande i leken. Pedagoger i småbarnsavdelningar beskriver i följande citat.

”Om vi är med i leken då sker en undervisning. Är vi med när kojan går sönder sär är man där och hjälper att bygga en ny koja. Det är där sker en undervisning, för att komma vidare med byggnad samtidigt som det är lek. Det är väldigt mycket lek för barnen men att vi pedagoger är med i den så blir det undervisning”(Hanna).

Lek och lärande snarare en lek och undervisning.

Pedagogerna är överens om att leken har stor betydelse för barns lärande. Sonja tycker att det finns en koppling mellan lek och lärande. Karin och Hanna anser också att barn lär sig i leken. Sonja säger: ”Barnen kan även lära varandra hur man kan bygga ett hus av lego och hjälper varandra att sortera legobitarna”. Hanna berättar att barnen lär sig av varandra och utvecklas genom att utmana sig själva till att göra något bättre eller genom att studera kompisarna. Åsa berättar: ”I förskoleklassen i slutsamlingar bruka vi tillsammans med barnen prata om vad barnen har lärt sig under dagen samt på vilket sätt de har lärt sig. På så sätt vill vi göra barnen medvetna om att man lär sig något medan man leker”. Sonja påpekar att barnen lär i alla situationer i livet inte bara i leksituationer. ”Det är inte alltid pedagogen som styr barnens lärande utan det är intresset som styr. Barnens intresse kan ta sig i olika uttryck t.ex. genom att läsa en bok, leka eller spela olika spel. Karin använder leken för att göra lärandet lustfyllt för barnen. Hon anser att leken sker både fritt och i planerade aktiviteter. Att man kan göra aktiviteten till en rolig lek för att göra verksamheten meningsfull och glädjefylld för barnen. ”Till exempel gjorde vi en teater tillsammans med barnen. Barnen upplevde det som en lek, då sång och dans ingick. Teatern utvecklades till en lek där leken blev en stor del av själva innehållet (Karin). Johanna som jobbar på småbarnsavdelning beskriver leken som det bästa redskapet på förskolan. ”På fredagar har vi dansstunder med musik där vi tillsammans med alla barn leker med kroppen, eller när vi sjunger ”Björnen sover” och de små barnen lägger sig och sover.

Sammanfattningsvis är pedagogerna eniga om lekens betydelse för barns lärande och verksamheten både som planerad och fri. Den fria leken kan t.ex. äga rum i bygg- eller dock- rum där leken sker på barnens villkor. En planerad lek kan vara en aktivitet från pedagogerna. Åsa anser också att det finns lekar som har stor betydelse för lärande och utveckling exempelvis rollekar. Hon förklarar vidare:” I rollekar har barnen möjlighet att ta en annan roll t.ex. ett barn som inte vågar eller är blyg kan ta en annan roll i leken. På så sätt kan vi pedagoger lära känna barnet på ett annat sätt”. Hanna och Karin talar om rollekar, som sker under den fria leken. De beskriver hur barnet går in i rollen och hur de ”bete

16

sig och pratar på det sätt som rollen kräver”. Pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop. Det kan man koppla till Johansson och Pramling Samuelsson (2007) som anser att lek och lärande är svårskiljbart och att dem två begreppen går hand i hand. Att lek bidrar till kommunikation och samspel vilket i sin tur bidrar till lärande. Genom samspel lär barnen sig att lyssna, titta och kommunicera med varandra och med pedagogen.

Sammanfattning av resultatet

Utifrån analysen framkom olika uppfattningar kring lekens betydelse i undervisningen och även kring begreppet undervisning. En del pedagoger anser att lek kan främja utveckling och lärande hos barn. De andra anser att lek är ett viktigt verktyg för att göra undervisningen mer intressant och lustfyllt. Pedagogerna är eniga om att lek används i förskolans undervisning för att förstärka barns inlärning. Pedagogerna är överens om att i leken få barnen bland annat att bearbeta intryck, känslor och upplevelser. Barnen kan också utveckla sin fantasi och kreativitet samt utveckla sitt samarbete och kommunikations förmåga. Det viktigaste som framkommer är att leken används som ett verktyg för att förmedla kunskap till barnen. Leken har en stor betydelse i förskolans undervisning. Sammanfattningsvis ses leken som ett sätt att vecka intresse, motiverar till läsa och skriva. Leken har även en förmåga att få en barngrupp till att bli mer harmonisk, vilket är betydelsefull för undervisningen.

17

Diskussion

Leken som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen i förskolan.

Syftet med denna studie var att få förståelse om pedagogernas uppfattning och erfarenheter av lekens betydelse i undervisningen samt hur de använder leken i sin undervisning. Pedagogernas uppfattning är att leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att leken betyder mycket när barnen ska ta till sig nya kunskaper. De betonar även de funktioner som leken fyller. Exempelvis kan leken vara en social träning för barnen, de kan också träna sin motorik, samspela och kommunicera. Detta resonemang stödjer även Öhman (2011) att i leken tränar barnen att kommunicera, vilket är viktigt för barnets överlevnad i samspel med andra personer. Detta stämmer även överens med den nya läroplanen (Skolverket, 2018) att lek kan utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning. Vilket även Eidevald och Engdahl(2018) framhåller då författarna säger att leken är själva grunden för lärande och man kan använda leken som ett lärande instrument. Studiens resultat visade att vissa pedagoger inte känner sig trygg i begreppet undervisning. Mina argument är att leken hjälper de pedagoger att känna sig tryggare i undervisningsbegreppet och se lekens möjligheter som verktyg för undervisning i förskolan. Pedagogerna är överens om att leken har plats i undervisningen, vilket även hävdar Lillemyr (2002) att lek bör finnas i all undervisning. Studiens resultat visar också att pedagogerna beskriver leken som är en motivationshöjare för barnen och ett verktyg för ett lustfyllt lärande. De använder leken för att fånga barnens intresse. Pedagogerna visar förståelse för hur de använder sig av leken i undervisningen. Man kan se på pedagogernas svar att leken används i förskolan och i förskoleklassen som en möjlighet eller man kan säga en metod i arbetet med skriv-och läsundervisning. För att kunna inkludera alla barn, även de med diagnoser, planeras dessa lekar noga i förväg. Att kunna inkludera alla barn i leken är något som Knutsdotter Olofsson (1992) lyfter upp. Författaren betonar även vikten av den pedagogiska miljön. Att den bör utformas på ett sådant sätt att barnen utmanas och stimuleras till lärande. I förskoleklassen använder sig pedagogerna mest av planerade lekar i sin undervisning, medan de som jobbar i förskolan mer använder sig av den fria leken.

Verktyg för samspel

Pedagogerna erfar att lek är ett socialt samspel. I leken samspelar barnen med varandra och även med vuxna. Av pedagogernas svar kan man förstå att de använder sig av roll eller par – lekar i undervisningen för att möjliggöra samarbetet mellan barn. I det gemensamma samspelet ges de tillfälle att använda sina erfarenheter och förmågor. Ett starkt argument kan vara att i samspelet tränar barnen det kommunikativa förmågor vilket pedagogerna är också överens om den mest betydande förmåga för lärandet. Vilket Johansson och Pramling Samuelsson (2007) som anser att lek och lärande är svårskiljbart och att dem två begreppen går hand i hand. Att lek bidrar till kommunikation och samspel, vilket i sin tur bidrar till lärande. Genom samspel lär barnen sig att lyssna, titta och kommunicera med varandra och med pedagogen.

Vägen till kunskap

Pedagogerna bör delta mer och använda sig av lek i sin undervisning. I studiens resultat förekom att pedagogerna ser några faktorer som är hinder vid planerande av leken i undervisningen. Då alla barns kunskapsnivåer, erfarenheter och förmågor skiljer sig från varandra. Detta stämmer överens med Vigotskij (1995) som beskriver barns olika potentiella utvecklingszoner. Författaren betonar vikten av lek i barns personlighet utveckling. Att leken är en källa för barns identitet och kunskaps utveckling visar även studiens resultat. Leken ger möjlighet att utvecklas även intellektuellt då barnen tolkar världen och gör begriplig och även motoriskt(det vill säga hoppa, springa, klättra). Utifrån några

18

pedagogers resonemang kan man se att de visar förståelse för sitt eget ansvar. De beskriver sitt ansvar att ge barnen utmaningar och genom sitt engagemang och handledning kan barnen utveckla sitt eget kunnande. Läroplanen för förskolan belyser att ”När någon i arbetslag följer eller leder lek på lämpligt sätt,

antingen utanför eller i leken genom att själva delta, kan faktorer som begränsar leken uppmärksammas samtidigt arbetssätt och miljöer som främjar lek utvecklas” (Skolverket 2018 s.8). Pedagogerna i denna studie belyser

att man använder leken i undervisande syfte. Några av pedagogerna är medvetna att de medvetet använder leken med syfte och mål. Enligt Nilsson (2017) för att skapa en gynnsam lärmiljö för undervisning är det viktigt att ha ett tydligt syfte med lek och arbete. Detta sammanfaller med studiens resultat om att det viktigt att pedagoger utgår från barnen intresse och önskemål i undervisningen. . Det kan kopplas till Läroplanen för förskolan där det i mål och riktlinjer står att ” Förskollärare ska ansvara

för att varje barn får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga”(Skolverket, 2018 s. 15).

Tidigare forskning betonar också vikten av leken som en möjlighet för inlärning. Enligt Ashiabi (2007) kan barnen genom lek få en positiv syn på skolan och dess innehåll. Författaren beskriver leken som ett verktyg för pedagoger för att undervisa om olika ämnen. Detta anses vara, för pedagoger ett lekfullt lärande. Därför anser Tullgren (2004) att leken är viktigt i undervisningen för den gör lärandet lustfyllt och varierande vilket hjälper att ta till sig kunskaper på ett roligt sätt.

Lek som en möjlighet att förenkla begreppet undervisning

Det är också viktigt att se till att varje barn utmanas i sin sociala, emotionella, kognitiva utveckling samt erövra nya erfarenheter och kunskap. Detta kan sammanfatta pedagogernas åsikter om att leken kan både utmana men också vara ett bra sätt att tillämpa kunskap. Thomas, Warren och De Vries (2011) belyser också att leken har en betydande roll i undervisningen. Pedagogerna tycks vara medvetna om lekens möjligheter för barns utveckling och lärande, men de har svårt att använda leken i undervisande syfte. Utmaningen i den nya läroplanen (Skolverket 2018) är införandet av begreppet undervisning och hur förskolan ska arbeta med undervisning för att öka verksamhetens kvalité. En utbildad förskollärare i verksamheten är ett sätt att säkerställa kvalitén, då de har ett övergripande ansvar för undervisningen (Engdahl och Ärlemalm 2015). I läroplanen (lpfö18) står det att undervisning betyder att stimulera, utmana och syfta till utveckling och lärande hos barnen. Därigenom är leken och andra vardagliga aktiviteter i förskolan en del av undervisningen. Leken kan ses som en motivations källa för att öka barns lust att läsa och skriva(Pickett 2005). Detta påstående stämmer överens med pedagogers svar om att det är viktigt att pedagoger förstår och ser vikten av lek och dess möjlighet för barns utveckling och lärande.

Begreppet undervisning mötte motstånd från några pedagoger då de upplevde att begreppet associerades med skola. I resultaten framkom att pedagoger känner begreppet undervisning som oklart och obekvämt i förskolan. Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson(2017) anser att pedagogerna undviker att använda begreppet undervisning och använder oftast ett mindre värdeladdat ord som lärande. Detta kan leda till ett problem då pedagogerna tycker att begreppet undervisning tillhör skolan och inte förskolan. Detta bekräftar även Pihlgren (2017) som anser att det finns en viss oro hos förskolans personal att begreppet undervisning kan leda till en ”skolifiering” kring förskolan där pedagoger leder barn. Melker och Ryberg (2012) har kommit fram i sin studie att begreppet kan utvecklas genom det adekvata språket mellan arbetslag och en planering som möter upp läroplanen med syfte att öka målmedvetenhet kring undervisning i förskolan. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om begreppens otydlighet(oklarhet) och är villiga att aktivt och kommunikativt koppla undervisningen till barns egen perspektiv samt se lekens möjligheter i sin undervisning. Med undervisning kan lärande kopplas ihop med förskolans uppdrag med fokus på lek och erbjuda barnen en undervisning i både planerade och spontana situationer.

19

Pedagogerna som intervjuades var medvetna om lekens betydelse för barns inlärning. Det finns pedagoger som anser leken som en utmärkt metod för sin undervisning. Men det finns också pedagoger som tycker att det kan uppstå svårigheter om det finns barn med diagnoser. Man vill helst inte se diagnoser som svårighet, kanske mer en utmaning för pedagoger. Hofer (2013) pratar om pedagogens brist på kunskap om lek. Det vill säga om pedagoger har kunskap om leken då använder de leken som ett redskap för att stödja barns lärande och utveckling i olika områden. Brist på kunskap om leken kan ses som ett problem för pedagogen att kunna ge barnen utmanande, högkvalitativ och tillgänglig undervisning. I detta fall ser Hofer (2013) en lösning att personalen inom förskola ges möjlighet till fortbildning. En annan lösning kan vara samarbetet, då med ett bra arbetslag av olika pedagoger som har olika erfarenheter, kan man troligtvis komma fram till den bästa lösningen som kan passa både för personal och barn. Det tas upp även i läroplanen (Skolverket, 2018) där står det att alla i arbetslaget deltar i en aktiv diskussion om barnens lärande och om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden. Det bevisar även forskning att ett gott och förtroendefull samarbete och öppen kommunikation främjar barns utveckling och lärande samt deras välbefinnande (Jakobsson 2012).

Av studiens resultat kan man urskilja att i svåra situationer använder de den planerade leken i sin undervisning för att dämpa barngruppen. Pedagogernas resonemang är att så fort de hamnar i en svår eller obekväm situation vill de ändra barns fria lek till en planerad. Detta kan leda till att barns möjligheter till att bearbeta sina upplevelser, känslor, händelser och erfarenheter begränsas. Enligt Sandberg och Heden (2011)tränar barn i den fria leken social, kognitiv, emotionell, kreativ och kommunikativ förmåga. Det behövs en förändring i hur pedagoger ser på den fria leken. Som pedagog ska man inte stoppa eller störa den fria leken bara för att den är högljudd, utan observera först och förstå vad det är för lek, vilken mening och betydelse den har för barnen. Öhman (2011)poängterar att det för leken bör finnas tillräckligt med plats i verksamheten och att pedagogen ska vara medveten om den innebörd som leken har för barn. Pedagogen kan också gå in i leken mer på barnens villkor för att förstå deras lek och hjälpa till att utveckla den (Bäckman, Elm, Magnusson 2020). Enligt pedagoger ska man skapa miljöer där barn kan leka, samspela, utforska och utvecklas. Detta resonemang förstärks av Doverborg(2013) som säger att pedagoger bör ha ett intresse att utforma och utveckla miljön för barnen. Det kan vara t.ex. material och redskap som kan påverka barns lek och lustfyllt lärande. Det överensstämmer med ett svar från pedagogen som beskriver leken som ett lustfyllt lärande. Även Johansson och Pramling Samuelsson (2007) anser att leken associeras med lust och att leken i förskolan innebär att barn uttrycker sina känslor genom att visa åsikter, tankar och inlevelser under leken. Resultatet av intervjuerna visar att i förskoleklassen är pedagogerna mer medvetna om lekens möjligheter som undervisningsmetod. Intervjupersonen Sonja menade att leken i förskolan är något naturligt, som sker hela tiden. Att man kan anpassa leken till barnens intresse och önskemål. Men förskoleklassen har ett arbetssätt som är mer likt skolan med böcker och undervissningspass. Därför använder de medvetet leken, som en metod i sin undervisning. Leken anses vara en metod för att konkretisera undervisningen eller introducera ett nytt ämne. Hur som helst, för att utforma undervisningen krävs det en engagerad, lyhörd och medveten syn på både lek, undervisning och lärande. Detta resonemang bekräftar även Ackesjö (2016) som hävdar att pedagogen uppmuntrar barn och kan ge en positiv respons vilket stödjer barns förutsättningar för lärande och även utvecklar en positiv självbild hos barnen. Jag vill avsluta med Fröbels (2018) påstående, att leken har alltid ett mål och som pedagog ska man reflektera över var, när och på vilket sätt den ska integreras i verksamheten och även i vilket syfte.

20

Slutsats

Min studie har givit förståelse för hur pedagoger uppfattar lekens betydelse i förskolans undervisning samt hur de använder leken i sin undervisning. Pedagogerna verkar vara medvetna om lekens betydelse och dess möjligheter i undervisningen. Studien belyser att leken har en motiverande, inspirerande och stimulerande påverkan på förskolans undervisning. Leken används i undervisningen för att göra den lustfyllt, rolig och även anpassad till små barn. Slutsatsen av min studie är att undervisning, med koppling till lek, används dagligen i verksamheten även om begreppet inte används. Resultat visar att pedagogerna behöver kompetensutveckling inom vad begreppet undervisning innefattar för att kunna implementera det i sitt arbete på ett medvetet sätt. Jag blev mer inspirerad till att börja arbeta i förskolan och bedriva undervisning, lek och lärande i verksamheten.

Vidare studier

Jag ser ett behov av fortsatt forskning i hur specialpedagoger använder sig av leken som en specialpedagogisk metod. Öhman och Aspelin (2001) belyser att motsatsen till lek är håglöshet och depression. Författarna anser därför att leken är nödvändig för den goda hälsan och livslusten. Jag skulle vilja undersöka hur specialpedagogen använder leken i sitt arbete med barn som t.ex. har drabbats av svårigheter att komma in i leken, barn som har särskilda behov, är okoncentrerade, är otrygga och barn som sörjer och även barn som har en negativ självuppfattning. Vilka lekar och lekaktiviteter använder specialpedagogerna och vilka effekter dessa aktiviteter ger.