LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
Ser.
C: IH. GRUNDSTRÖM:
LULELAPPISCHES WÖRTERBUCH
LULELAPSK ORDBOK
PÅ GRUNDVAL AV K. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERSOCH EGNA UPPTECKNINGAR
UTARBETAD AV
HARALD GRUNDSTRÖM
MIT DEUTSCHER UBERSETZUNG
F a s c. 9
tuvrstit—vuolätj
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
Svenska Staten, Humanistiska fonden, Hjalmar Lundbohms minnesf ond, Jokkmokks kommun, Jokkmokks allmännings-
fond samt Gällivare kommun.
LUND 1951
•
4
tkr v•-• 15, 4 rqr., <K' `45 X.! • ;.K "7.'4 -k k- K. :4? ' " tt<0-, „ •••4 ;rJ At 4f;›, ts .4fre
16,MUNDARTEN UND VOLKSKUNDE IN UPPSALA
Ser. C: 1
LULELAPPISCHES WÖRTERBUCH
AUF GRUND VON
K. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERS UND EIGENEN AUFZEICHNUNGEN
AUSGEARBEITET VON
HARALD GRUNDSTRÖM
MIT DEUTSCHER CBERSETZUNG
BAND III
sintsanit—vuolåtj
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
Ser. C: 1
LULELAPSK ORDBOK
PÅ GRUNDVAL AV
K. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERS
OCH EGNA UPPTECKNINGAR
UTARBETAD AV
HARALD GRUNDSTRÖM
MED TYSK ÖVERSÄTTNING
BAND III
sintsanit—vuolåtj
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA
Svenska Staten, Humanistiska fonden, Hjalmar Lundbohms minnesf ond, Jokkmokks kommun, Jokkmokks allmännings-
fond samt Gällivare kommun.
LUND 1950-1951
Art)/; tuvrös-mai'nä id.; jfr turc-turv -es.
tuvr-e'stit NJ ,H; J2 NIVråSta;
klia (intr.) /jucken, kribbeln (im Dt. unpers: od.. mit juckendem Körperteil als subj.).
tuvhsån NG1 (G) tuwwsån; SG
tåsån, asg -au; F tutti% ån, tuBsån; NJ tuwwsän, J tuvhsån; tusen / tausend tuvhsån tzhnutj tusen människor / tausend Menschen mån ådtjuv tuvhsånav jag fick tusen; tuvhsån kärna tusen skor / tausend Schuheh tuvhsån käp-niaka tusen par skor / tausend Paar Schuheh kånnet tuvhsån u/mutj lij taime kål'nzd tuvhsän uhnutja lidjin tanne det var 3000 personer där; kuok tuvhsån
ni-mulj (if det var 2000 personer; (tuvhsän behandlas för övrigt lika som tjuohtå enligt NJ) / es waren 2000 Personen (1. wird im ilbrigen nach NJ ebenso be-handen wie tj.).
tuvta NG' tuwta, npl tit2uta1mah;
,SG täta, .asg tiltakau; NJ titiota, asg titun'takatt; J2 tiePta, asg tity-takay; 1. stöd, stötta (även fig.) / Strebe, Stätze (auch bild!.)!; NG' även: städ.] auch: AmboGh 2. NJ,, J2 skydd (i allm.); skydd mot elden i ärran (utgörande: en sten I. en träklabb för att hindra elden att komma 41 riset) / Schutz (i. allg.); Schutz, Schirm vor dem Herdfeuer (besteht aus einem Stein od. einem Holzkloben, die verhindern sollen dal das Feuer den Reisigbelag des Bodens er greift)h 3. NJ, J' tillskott,' ökning (t.ex. till maten) /, Zu- schuå, Vermehrung, Zubulk (z.B. zum Essen)/; kuolle 1 riekta pieb
81 -
mö-finita, kå . lav .c7dtj tt fisk är ett gott tillskott till maten (så att det inte går åt så mycket •av annan mat).
tuvMstit N,G1, rNJ tuwtbstit; stödja, stötta litet / ein wenig stätzen, durch ,Stiltzen vor dem Fallen schiltzen h tizvtsta valna-sav,• vai tj - rakkda stöd båten litet, , så att den inte faller . på sidan!
shivhtö (attr.) NJ,,- J stuwwt6);
J2 stuivhtco; (som: är) riktad rätt fram (endast om renhorn) / ge-rade nach -vom gerichtet (nur you einem - Renntiergeweih)/; stiwhtö 'tj renhorn, som är riktat rätt
fram / gerade nach vorn gerich-tetes Renntiergeweih. •
stuvhtök, attr. -is NJ
stulvw-tbhk, afir. -is, även subst.; J stuwwkahk; J 2 stuultteDhk, attr. även subst.; 1. (subst.) ren som har hornen riktade rätt fram / Renntier, bei • .dem - die Geweih7 stangen. gerade nach -.volm ge.7 richtet sind stuvittök-pålsöi id.; 2. (adj.) som har hornen riktade rätt framåt (om ,ren)] mit gerade nach vorn gerichteten Geweih7 stangen ausgestattet (von einem Renntier)/; stuvldökis påtsöi --stu-vhtök-påtsäi.• •
- tuvvå NG' tukivå, npl tuwwäh; SG tuvrå, asg- ,. tuvvåu; NJ, tuivwå, -gsg tuwwä;., det grövre partiet i vardera ändan av ett ben (ledkapseln och ledskålen) ./ die stärkere Partie ,an jedem der hej-den Endstäcke eines '(Röhren-)-Knochens-(Gelenkkapsel und Ge-. lenkgrube) h J ätjek-tuvvå led.t kapsel (ledknoppen) i övre .ändan G,elenkkapsel ,(Gelenk7
kopf) am proximalen (oberen) Ende von t., dem Unterarmbein der Vorderläufe.
SG tuvvEm-Eilip;
(namn på en myr) / (Ortsname, Name eines Moors).
tå NJ, J2 tb; (till framhävande av ett personligt pron. i t.ex. föl-jande uttryck: / Partikel, die zur Hervorhebung eines Personalpro-nomens dient, z.B. in folgenden Ausdrficken:) kulluh tå tal hör på! / hör zu!!; te tå tal tuotav lahkuh så lägg nu manken till!! na, pack doch mal an! kulluh tå tåt hör, ni två /hört, ihr bei-den 1/; kullut Id lij hör på, ni / hört, ihr da!
tå NG tå se tån.
tåbba(a) (adv., postp., prep.) NJ, J2 tåbbd(a); längs bortre si-dan, bortom, på bortre sidan (av) (om rörelse som där försiggår) / längs der drfibigen Seite (von), drfiben, jenseits, hinter (mit dat.), auf der drfiberen Seite (von) (von einer dort verlaufenden Bewe-gung).
tåbb-dij (adv., postp., prep.) NJ, J2 többde; till ett ställe längre bort, till längre bort än, (till) bak-om, (till) på andra sidan det 1.
det / auf einen Platz weiter weg, auf (an) eine weiter .drfiben ge-legene Stelle, weiter hinfiber als, hinter (mit acc.), auf die drfibige Seite von.
tåbliffij NJ, J2 t6bbdzi ; 1. (adj., attr.) där (tåpm) varande, som är 1. bor där, på den sträckan, I.
är därifrån / dort (tåpp) befind-lich, wer dort, in jener Gegend ist od. wohnt, od. von dort her-sta m m t tdblYdij ulmuljah män-
niskorna som bo där (borta) / die Leute, die dort (drfiben) woh-nen h 2. (subst., mest plur.) tåb-bOahåh de som bo där borta
(kippå) / (subst., meist pl.) die, die dort (drfiben) wohnen.
tåbhglin (adv., postp. prep.) NG több`blin, SG többdni; NJ, J2 többdin; på ett ställe längre bort, längre bort än, bakom, på andra sidan det och det / auf einem Platz weiter weg, auf einer weiter drfiben gelegenen Stelle, weiter (kilben als, 'finter (mit dat.), jen-seits, auf der dräbigen Seite von.
tåhlAlis (adv., postp., prep.) NJ, J2 tåbbdis; från ett ställe längre bort, från bortre sidan av, längre bortifrån än etc. / von (einer) weiter dräben (gelegenen Stelle), von weiter drfiben (her) als, von jenseits, von der drfibi-gen Seite von!; se tåbbölin.
tåbblinit NG Mbb`änit több` ä- NJ több`önit; flytta sig längre bort / sich weiter weg bewegen, weiter weg räcken usw.
tåb'N1 tag tel, attr. -is NG
töbnd tågnd, attr. SG t6b8- ta; NJ töbetd, attr. -is; J2 töbetd,
attr. -is; som känner örmärken, människor, stigar, trakter etc. väl / vielerfahren, wohl bewandert in der Kenntnis von Ohrenzeichen, von Menschen, Bergpfaden, Ge-genden usw. I; niårlka-tåb'td
som känner örmärken väl / guter Kenner von Ohrenzeichen.
tåb'tp J tåabV; drummel / Tölpel, Tolpatsch tåb'tte, mi får& en sådan drummel som föll (inte kunde hålla sig på benen).
tålitö tåglii NG iness. sg+ poss. suff., 1 sg tidectionant; NG'
asg t31c`t60; SG töbetco; NJ
töbö-t6.), asg töptem; J2 Watt-ö,. asg töptenv; känsla, sinnesstämning, känsel, förnimmelse, kännedom, aning, erfarenhet / Gefähl, (Ge- mäts-)Stimmung, Empfindung, Wahrnehmung, Kenntnis, Ah-nung, Erfahrungh NG kal må nåv tåklönam atnim jag kände på mig det, hade det på känn / ich spfirte es (im Innern), halte es im Gefilhl.
. tåblusit (adv.) J tOrtuszt; så att man känner igen! so dan man wiedererkennth kuottähn kullui vuotetis almatja kielain Mb itusit dödsfågeln hördes före en person som skulle dö, så att man. kände igen den personens röst / der Totenvogel war mit der Stimme des Todgeweihten zu hören, so dan man (sie) wiedererkannte (und wunte, wem es galt).
tåblut tådtut NG 3 sg prs t6g6tCo, verbalsubst. t6g9tum; NJ t6b6tut, 3 sg prs t6b6tu; J2 töb°tut; kännas, kännas igen, märkas, er-faras, förnimmas / gekannt, ge-fählt, erkannt, gemerkt, erfahren, empfunden, wahrgenom men wer-den h NG fat tåg 'lä hjhka, ma låssak lä det känns ändå, huru tungt det är; tåg'hun-vär`M må val ådtjum jag fick bara så pass att det märktes, kändes; tåg'hun-lädjij så pass att det märks / so viel, dan es zu merken ist /; J2 mänäh tåb'tujih åikätij slåtas bar-nen igenkännas av föräldrarnas drag (utseende) / die Kinder sind aus den Zilgen (dem Aussehen) der Eltern zu erkennen h man-nulakäs fao tåb'tujih makkira 1 av deras vandel kännas de igen
(kan man förstå, vad för slags människor det är); suddö klbitu zuffeh synden kännes som en börda.
tålitåni NJ, J t6l 0tom; känsla. instinkt / Gefilhl, Instinkt]; påtsöi atnä sånis tåb'tåniav ietjanis re-nen har en viss känsla inom sig (instinkt) / das Renntier hat ein gewisses Gefähl (einen Instinkt) in sich. tåblåt tåglåt NG1 3 sg prs tög4r6; NG2 1 sg prs töktam, 3 sg prs t6,oatå; NG3 1 sg prs tök`tam, 3 sg prs tög°tä; NG6 1 -sg -prs tactan; NG5,6 3 sg prs tö,rtii; SG töb€tot, 1 sg prs töptou; F 3 sg prs tob6tb, 1 sg prs top`t6y; NJ, J2 töb°tot, 1 sg prs töptog; känna (= vara bekant med) / kennen (= bekannt sein mit)/; kal mån lä tåpletv nog känner jag dig / freilich kenn ich dich!; känna på sig, ha på känn / (in sich) spiken, im Gefilhl ha- bett h J2 tåptåv mån iehtjam nanne, at - jag känner på mig, att - -; 3. känna (i religiös me- ning) / Milen (im religiösen Sin-ne)/; t. suttöv känna synden / die Sände filhlen h 4. fatta, för-stå sammanhang / einen Zusam-menhang (er)fassen, begreifen J2 ittjij hapsas Mptålt makkir jutös lij han förstod inte av lukten vad det var för slags djur! er merkte nicht am Geruch, was filt. ein Tier es war!; 5. känna igen / (wieder)erkennen.
tålitåt NJ töbötöt, 1 sg impf t6b6r6pw; J2 1 sg prs töb°00, 1 sg impf t6b6tövw; börja känna, erfara, förnimma, förstå / an-rangen zu spiken, zu erfahren,
wahrzunehmen, zu merken h te tåb'Iåjiv, • znakkir lä vii'na då började jag förstå hurudant brännvinet är.
tåddå J Iåddå; (kraftord / Kra ft-ausdruck) ; = t å dj ; tådded-kus tah kähtnn gick de åt fanders? / gingen sie. zum Teufel?
" tådja se t å i.
. tådjalit NJ töd5a/it, J2 töd5a7
lit; 1. hastigt bryta, knäcka, bräcka; i bryta upp (isen) / rasch brechen, (auf)knacken, knicken; (das Eis) aufbrechen piegga tådjalij jievav. stormen bröt upp isen / der Sturm brach das Eis auf /; 2. riva sönder, bryta igenom / niederreiBen, niederdurchbre-chen räi'na tådjalij suoi'n-karc-tév renen rev ned (skydds)gärdet omkring höhässj an / das Renn tier brach den (Schutz-)Zaun um den Heureiter nieder..
tådja NG tödia, 1, sg prs
tåläni; NJ tödgåt, 1 sg prs t6; NG, lita på andra (ietjätijta) sich auf andere• verlassen NJ lita på att någon annan skall göra det man själv borde göra; för-söka ., få något (t.ex. ett arbete) över på- en annan / sich darauf verlassen, dalS ein anderer das tun 'wird, was man selbst tun sollte,- .versuchen, etw. (z.B. eine Arbeit). auf einen anderen alun-wälzenh NJ sån tådjå nuMo parc-kat han litar på att den andre skall arbeta (så •att han själv slipper) / er versucht den andern (anstalt seiner) arbeiten zu lassen. tildjkl NG, NGI tirdWt; SG
töd'd'öt, 1 sg prs töejtiu; NJ ja, 1 sg prs tirlizo; J2 to'^d5U, 1 sg prs tb9g; 1. bryta, bryta av
/ brechen, durchbrechen såp/Av t. bryta -av en käpp / einen Stock zerbrechen 2.. åstadkomma ras / »das Ufer brechen» =Ana terwiih-len und einen Erdrutsch, -sturz herbeifiihren jåhkå adjei tier<-m03 häcken (gräver ur. och) åstad-kommer ras i strandkanten / der Bach (unterwfiblt das Ufer und) fiihrt Erdstilrze am Uferrand her-bei /; 3. bryta upp (isen) / (das Eis) aufbrechen . jåhkå tåjij
bäcken bröt - upp. (blev isfri) / der Bach hat (das Eis) aufgebrochen (wurde eisfrei)/; '4. göra en krok / »sich eine Kriimmung (einen krummen Lauf) brechen», eine Biegung machen (von einem 'Bach)/; jåhkå adjä kävav bäcken gör en krok; 5. vika ihop / in Fallen brechen, zusammenfalten, -legen]; teldja tåbbuit vika ihop klövjesadelunderlaget / die Un-terlage fik den Saumsattel, die Satteldecke zusammenlegen h 6. bryta (t.ex. ett löfte); bryta (t.ex. mot Guds bud) / brechen (z.B. ein Geliibde); ilbertreten (z.B. ge-gen ein Gebot Gottes sich ver-gehen)h 7. slå om till annat vä-der / »das Wetter brechen», einen Wetterumschlag herbeifiihren
tåjij tatlev det slog om och blev ett annat väder / »es brach das Wetter», »es schlug das Wetter um» = das Wetter schlug um, es kam anderes Wetter.
tådjut NG Miejut, 3 sg prs
ted56), ptc prt tik/mu; SG tåd'-d'ut; NJ, J 2 Pnili jut, 3 -sg prs
Pr-km; 1. gå av, bli knäckt, bräckt / (zer)brechen (intr.), ge-kniCkt, gebröchen werden t. kas-kat gå av / (mitten) entzwei-, aus-
einanderbrechen (intr.)/; 2.. bryta samman, icke längre orka (om människa och :arbetsdjur) -/ zu-sammenbrechen, nicht weiter können (von Menschen und •Ar--• beitstieren)/; • 3,- falla • samman i flak, brytas sönder (om •skare 1. snö). / in • Schollen aufbrechen, zerbrechen(von der Harschkruste od. gewöhnlichem Schnee)/; 4; gå sönder, brista (om is); falla ige-nom, bryta igenom (och falla i vattnet, när isen brister)/brechen, zer-, auseinanderbrechen (vom Eis); durch-, einbrechen (und ins Wasser fallen, wenn-das Eis bricht).
tådjå NJ J2- tod'd'io; (kraft- ord; ordet är stål() sprdhkka [»ett stal louttryck»]; • meddelaren kän-ner det endast: i talesättet: kutih tddjdis tal kähtun? [stallos utrop då den ene efter •den andre av sönerna försvann i kåtan, där hasköVis slog, -ihjäl dem]; ordet användes ännu i samma uttryck och betyder då:) 'vad fan blev det •av dem, vart fan försvunno de? / (Kraftausdruck; das Wort ist »st. spr.» [gehört der Sprache des MärchenrieSen Stallo an]; der Gewehrsmann • kennt es nur in der Redensart: k. 1.. t. k. [so rief Stallo aus, als- von seinen Söhnen der eine nach dem andern im Zelte verschwand, wo Haskövis sie er-schlug]; no.ch jetzt •wird das Wort in derselben Redensart ange--wandt, die bedeutet•:) was zurri Kuckuck ist aus ihnen geworden, zum Teufel, wo sind sie hin (ver-schwunden)?/; jfr tå ddå. "
tågga NJ H; P tc'nOct, asg tök-Kuk; dagg / Tau/; jfr suoln.
tågO NG' tOG, SG. tög0; NJ töjGå, asg takbg; J2 • tågGå, og tökkä; fjärde magen, löpmagen, abomasus (hos renen och lik-nande djur) / der vierte Magen, Labmagen, Abomasus (des•Renn-fleres und anderer Wiederkäuer)/; puoi'tå-tågO löpmage i • vilken man förvarar fett / (Renntier-)-Labmagen, in dem man Fett auf-bewahrth slahppå-teigge löpmage med vilken Man löpar mjölk ./ Labmagen, mit dem, man Milch zum Gerinnen bringt/; • tdgg& nuvhtuk, se d. o..
tågg-nuvhtuk NG ttög0-nuwh-tuhk, SG tbgg&nähtuk, -NJ 2 tågfb-nuzvwtuhk, J tågg-ö-nuwwtOk; (om ren:) som har fel i löpmagen, vilken har en hård klump ([s]nuktö 1. nuvhtutj) i ändan./ (Renntier,) das einen'Schaden im Labmagen hat (dieser• zeigt an seinem Ende eine harte Ver-dickung, [s]nuktö od. nuvhtutj).
tådt - - se tåb't -
tål NG tö-k, — to-y, gen. och ack.. tuirnu; NJ 2 Ml, betonat töd5a; J tb?„ gen. tunnu, ack. tun-nuw; I, ni (två) / ihr (beide, zwei).
tårma NG teerna; NJ terma, asg tölmay; utväg, möjlighet/Aus-weg, Möglichkeit.
tåimalatj NG tb-1,1nalag, SG tät-makt& NJ fölma/ag; .12 Hi; före-tagsam, som lätt finner utväg / unternehmend, leicht einen Aus-weg findend.
tåimatidp N Gs tb-linat2il5; tåssft-t. en som uträttar ingenting /einer, der nichts ausrichtet.
tåimatit SG tötmatit, NJ töl-matit; uträtta / ausrichten, fertig bringen.
tårpa, attr. tåipas SG tölpa; NJ ni; J2 Trippa., attr. tölpas; SG som fort blir trött / schnell er-mfidend h J2 mager (om män-niska och ren; även om fisk) / mager, abgefallen (von Menschen und Renntieren; auch von Fi-schen).
tårpat NJ in; J2 Trepat, 1 sg prs tölpay; fästa, binda fast för tillfället 1. tillfälligt (en ren, båt 1.d.); hänga upp tillfälligt (ordet till sin betydelse ej fullt säkert) / filt- den Augenblick od. gelegent-lich festbinden, befestigen (ein Renntier, en Boot od. dgl.); ffir eine Weile aufhängen (die Be-deutung des Wortes ist nicht ganz sicher) h jfr såi'pa t.
tidipat NG tolpat, SG teupat;
NJ Hl; NG tillfriskna, komma till krafter igen I sich erholen, wie-der zu Kräften kommen h SG bli uttröttad / erschöpft, mfide wer-den.
tårpöt NG teipcbt; NJ Hl; till-friskna, komma till krafter igen / sich erholen, wieder zu Kräften kommen h = tå i'p a t.
tårtfflt NG' töltelzt, NJ töet-lit; skölja i hast / rasch (aus-, ab)spillen.
tån« NG töltH, SG töda; NJ
töletbt, 1 sg prs töltbg; J2 toleWt,
1 sg prs todbu; 1. skölja (Lex. kläder, kärl); skölja, spola (om regnet) / (, aus-)spfilen, ab-waschen (z.B. Wäsche, Geschirr); spfilen, schwemmen (vom Re-gen)/; 2. skölja över, gå över (om översvämning); även fig. t.ex. i följande uttryck: (J 2) nubU pånti tåitij napp2v peintiv åluin den ene husbonden sköljde över
den andre med hjorden (= for med sin hjord genom den andres hjord och drog med sig renar från denna) / fiberspfilen, -schwem-men, sich ausbreiten fiber (von einer Oberschwemmung); auch bildl., z.B. in folgender Wendung: (J2) n. p. t. n. p. ä. der eine Her-denbesitzer fiberspfilte, fiber-schwemmte den andern mit sei-ner Herde (= er zog mit seisei-ner Herde durch die Herde des an-dem und zog aus dieser Renn-tiere mit).
tåiva SG tözva, gsg tinvaka; NJ tkva, asg to- vaka?; J2 ni; för-hoppning, hopp / Hoffnung.
tårvö NG' iness. sg to-/vån;
SG tinv6); NJ teev6),.asg tegåtv;
J2 PriaviD, asg to‘lviow (nyttjas sällan; i stället nyttjas tår'vö
selten gebraucht; man verwendet statt dessen tår'vö); tro, förmo-dan / Glaube, Vermutung NJ även: hopp / auch: HoffnUng.
tårviim NG tolvbm, NJ to-18- vi" verbalsubst. till tå i 'vö t / Vermutung, Erwartung usw.
tårvöt NG tolvåt, 1 sg impf t4vum; SG tötvcot, 1 sg prs tät-viDou; NJ to-ievåt, 1 sg prs to-1-
J2 torevåht,
vdm; 1 sg prs to'l- vd>w; vänta sig, förmoda, tro (att något skall ske 1. har skett) / erwarten, vermu ten, glauben (da13 etw. geschehen wird od. gesche-hen ist)!; .NJ, J2 även: hoppas på (att få något) / auch: darauf hoffen (etw. zu bekommen)h J2
ittjij åttjöh tror du inte han fick det? (svar: jo) / glaubst du nicht, daI3 er es bekom-men hat? (Antwort: ja doch)/;
pas få den flickan / er hofft, das Mädchen zu bekommen if tdi-vöh auhtak påhtd han tror inte (väntar inte), att någon kommer.
tåjakt- NG tö tak, SG töjakå,
NJ tak; i förfjol / im vorver-gangenen Jahre, vor zwei Jahren, »vorfert».
tåjålkuvvat SG tös, älkuvvat, NJ
tb-ffilkuunvat, J2 to'gt/kuwwat; bli bruten av tungt arbete 1. stor an-strängning / von schwerer Arbeit od. zu graer Anstrengung zu-sammenbrechen h J2 (ej NJ) även: (om renhjorden:) ge sig och stan-na, när den ser, att den inte kan komma dit den vill / auch (von einer Renntierherde:) beigeben, nicht weiter anlaufen, sondern Halt machen, wenn sie sieht, dal3 sie nicht dorthin kommen kann, wohin sie will.
tåjåtahka NG1 ar) äh tahk, SG
tövähta, NJ tb-fähtahka, J2 to'ä-tahloa; tunn skare där skidorna (då och då) skära igenom / dän-ner Schneeharsch, durch den die Skier (her und da) hindurch-schneiden NJ, J2 även: is som ej är fullt bärkraftig! auch: Eis, das nicht ganz sicher trägt.
tika NJ töka, asg tökay;
(järn-vägs)tåg / (Eisenbahn-)Zug.
tåhka J2 töhka, asg tökay; tåg,
rep / Tau, Strick.
ståhka NJ, J 2 staka, asg
stö-kay; J ståhka, asg ståkau; lek / Spiel.
ståhkat NG 3 sg prs stö-hkä;
NG' stb-hkat, neg. stb-ka; SG stöehkat; NJ, J2 stakat, 3 sg prs sto'-hkä; leka / spielen.
ståkatit J2 stökatzt; kontin. av
ståhkat.
tålik" NG tö-AU, SG töehU;
NJ tb-hkö, asg tb-kky; grov lina (grövre än vanlig kasttöm) som man drar renarna med i ren-gärdet / starker Strick (dicker als die gewöhnliche Wurfleine), mit dem n man die Renntiere im Schei-dungsgehege an sich heranzieht..
tåhkttit NG töltlahtit, SG tå&
kdtt, NJ töhlahtit, J2 tåkatt; bli »tvärmätt» / auf einmal satt wer-den, ein plötzliches Sättigungs-gefähl bekommen.
ståhkkå, attr. -s NG' sto-Ukä,
npl sto-hkkäh, attr. sto-hkkäs;NJ H; som håller på och leker (ej om stadigvarande egenskap)/(gerade) in it Spielen beschäftigt (keine dauernde Eigenschaft).
tåhkU NG, NG" to-hkU, npl
t7--,hkåh; SG takia, asg töhkU; NJ te'r,hkkö, asg tb-hkku, J2 t°,,Itk/cå, gsg to‘-h1c4 1. skara, hop, skock, stim / Schar, Haufe, Rudel, Schwarm kuo/k-t. fiskstim / Fischschwarm lådd&t. fågel-svärm / Vogel sch wa rm u/mu tj-t. folkhop / Volkshaufe, Menschen-mengeh 2. »kicker», klump .i mjöl (som blivit vått) 1. i gröt / Klum-pen im (nafigewordenen) Mehl od. in der Grätze.
ståhkkt- NG stöhleU, SG
slak-k -å; NJ stöhslak-kU, asg stöhley; J,
J2 st6hk1iå, asg stökay; torrutten
björkstock 1. björkstam / trocken-fauler Wurzelstock, Stubben od. Stamm einer Birke h NG ståhkU-åtnam låg ås vid skogsgränsen, med multnade, men torra björ-kar, som duga till bränsle / nie-derer Bergkamm an der Wald-a
brenze mit vermärbten, aber trok-kenen Birken, die sich zum
Feuern eignen ståhk-åiW, se
d. o..• .
tåkkök - SG tökkåk, NJ takållic;
tökkOk, attr. •-as; även ,subst.; SG,- NJ • ren som -har fel i tåggå (Sjukdom) / Renntier, das einen Schaden. im Labmagen (t.) lat (eine Krankheit)h J2 ren på vil-ken ändtarmen fallit fram / Renn-tier mit Mastdarmvorfall (Heraus-kelen des Mastdarms aus dem After)/; tåkkdc-sudda (NJ)-- tåk-kök, (J2) ren 'som inte trivs i hjorden, utan bara strävar efter att löpa bort / Renntier, das sich in der Herde nicht wohl filhlt, sondern das nur darauf ausgeht davonzulaufen.
tåhkkimahtös NJ takkimahtbs;
Oduglig / untåuglich, _ unbrauch-bar.
tåhkkimahttöm NG tohkict-niahicbm; ,tåhkkimaht- s.
tåhkkit NG' töhkktt, - 3 sg prs
takke SG, NJ, J2 tålikkit; 1. duga till, varå bra nog till; duga till, Vara i stånd till / tauglich, hin-reichend gut fik etw. sein;- -zu etw. taugen, imstande sein if mannek . tåhkkih duger inte till något (t.ex. att bli något) / taugt nicht als etw. (z.B. etw. zu wer-den)/; if Inasik tåhkkih duger inte till någonting (t.ex. till arbete 1.d.) / taugt nicht zu etw. (z.B. zur Arbeit od. dgl.)/; ih tåhkkih- katjit du duger inte till att skida; if :tat jaffö. tåhkkih juptsan det här mjölet duger inte till välling; 2. gå an, passa sig 1. angehen; sich passen (unpers„)/; if .tåhkkih takkir piktasij påhtd det går inte an ...att komma. i sådana .kläder.
tåhkkitahttöt NG .pis ptc tak-
kItahtte.;.- NJ . takkttahttd; duga (om kläder . att ha, mat att äta etc.) ' /- taugen,. -hinreichend gut sein - (von Kleidern <zum Tragen, von . Speise zum Essen usw.) tåhkkitahtM piebmö mat som (In-ger att äta [Speise, die zum Essen taugt, gut zum Essen ist!: tåhk-kitahttih tält piktasah de här klä- derna duga. . .
tåhkköt NG, NG1 to-hkkiDt;
NJ Pr\hkkåt; J 2 PhhIckiaht, neg. to‘-hk6); klumpa sig, bilda »kick-rer» (om mjöl och gryn som bli-vit., vått) / sich klumpen, kläm-pern, Khimpchen bilden (von naLS gewordenern •Mehl und Griefg.
ståhkköt SG stakkcA,NJ
stak-kc'ot; J, Jg- stiVikkc'oht,- J2 3 sg impf stö.Åken; torruttna, bli ståhkU (om björk) /trockenfaul (st.) wer= den, von Trockenfäule befallen Vverden (von Birken). -•
tåhkku (adv.) se • tå hk u. tåhkkåhit NJ, J2 takkohtt; ha
fått nog, -tillräckligt med (mat), vara. mätt / genug. (Essen) • (be-kOmmen) haben, satt sein.'
: tåhkkålit NG takkant, SG tohic-
kont; NJ, J2 töhkkoht; göra »tvär-mätt», mätta På en gång (om kraftig mat) / plötzlich • Satt ma-chen r auf einmal satt werden lassen (subj.: eine kräftige Speise).
tåkmåt NG tölcy at, neg. kry ti; NJ
tökyot, neg. MO; J tåkål, neg. tåyå; . tätna (t.ex. genoni att ligga i blöt); svälla (om trä som blir blött) / dicht werden.(z.B. durch Liegen im Wasser); quellen, auf-gehen (von Holz, das sich voll-gesogen hat).
tåkmåtit NG ptc prt pass.
tök-atu(vvu)nt; NJ tölcyoht; ha (t.ex.
en båt) i vattnet till 'dess den blir tät) / etw. im Wasser liegen lassen (z.B. ein .Boot), bis es dicht geworden ist.
tåkön NG tök,Ctm, SG tokiin;
NG (adv.) hastigt / rasch, i/å t. vuocijdij: han körde i väg alltför hastigt; SG • (ej_ NG) slö av ålderdom /träge, schlaff vor Alter!; jfr tåldn.
ståkös J stir'kcås, asg stakusau,; J2 sto'^kCos, asg stakusay; lekande
(subst.), lek] Spielen, Spiel.
tåliköt NJ tåhkc'ot, 3 . sg prs
t6hIpu; P takkbt; i uttrycket: tåhku tal det duger, går an (som svar på fråga, huru man mår) / in der Wendung,: t. t. es geht an, halbwegs (gut) (als Antwort -auf die Frage nach dem Befinden).
tåkså ,SG ttikkso, gsg tånwso;
F - toks°, 'npl 'tigfuma; NJ Who, asg- .t6owsön;- dosa / Dose h jfr tuu'si.
tåkt - - se tåpt -
tåkMr-suotna NG15
tåktår-suöt-na;- NJ ffi; = vi-etnåm-suotna.
tåktår NG' to-når, 11p1 _ah ; SG tatör; NJ töktör; J2 tögtör, gsg -a; läkare, doktor / Arzt, Doktor.
tåktårahtt« J • tåk`törahttåt;
uppträda som i .om man vore dok-tor; fuska i läkarens. yrke! sich als ein Doktor eben, auftreten, als- ob man Doktor wäre dem Arzt ins Ha:ndwerk-pfuschen /; ih katkah t., tårötis ahnatj du ska' inte uppträda som- doktor, du som inte varit i någon lära.
tåktårta11at^4åuhtårtallat NG
to-h`törtallat, NJ t6u,w6rtallat; »doktorera», bota, utöva terapeu-
tisk verksamhet / »doktern», hej-len, Krankheiten behandeln.
tåhku "-• tåhkku (adv.) NG,
NG',13 tihk 16Åku; NG1 töhk; SG tåhkku; NJ 164ku tåhk; J2 tbkku; dit; dithän; även: där (till-sammans med verb som kräva rörelsekasus, Lex. pätsij t. blev kvar där) / dorthin, dahin, hin (bei Verben, die im Lappischen Bewegungsausdruck verlangen, deutsch auch = da, dort, z.B. p. t. er blieb dort zurfick).
ståhk-åi'v NG' st6hk-blv4 NJ Hi, J ffi; ren som är ordentligt snöpt' / ordentlich kastriertes Renntier.
tåhkålatj NG, NG' töiikälai;
NJ Hi; duglig, fullgod / tauglich, vollkommen, entsprechend.
tåhkålatj NJ t6hkölak; riktigt
mätt / ordentlich, vollkommen satt!; jfr tåhkås.
tåhkålmis NG töhkältrus; NJ
ffi; som duger att äta / eiSbar, gut zum Essen.
tåkån, attr. -is- NJ tbkön, attr.
-2,s; J' tokön, attr. -4,9; oförsiktig (i arbete 1. framfart); spendersam, oförsiktig (i fråga om pengar L ägodelar) / unvorsichtig (in der Arbeit od. der Art des Vorgehens); splendid, Ohne Planung, leichtSin-nig (in bezug auf Geld od. Be-sitz Ulm er).
tåkånahtta NJ trikönahttbt, J 2
tokönahttbt; skada, åstadkomma skada genom oförsiktighet! durch Unvorsichtigkeit schädigen, Scha-den verursachen.
tåhkånis NG tåtkärus; NJ ffi;
som duger att äta / gut, geeignet zum Essen, abar.
tokörttt; oförsiktigt / (in) unvor-sichtig(er Weise).
tåhkås NG töÅkcis, SG toÅkos;
NJ töltkos, pred., attr.; J2 takos, npl töhkkosa, pred., attr.; mätt-sam, kraftig (om mat)/ sättigend, kräftig (von einer Speise)h NGI2, NJ, J2 även: mätt, stinn / auch: satt, angegessen, angefressen.
stålastit J, J 2 stölasta; bita till,
hugga till med tänderna (om hund 1. liknande djur) / mit den Zähnen (los-, zu-)beiBen, schnap-pen, einen Biå versetzen (von einem Hund od. ähnlichen,Tier).
tåle NG, NJ, NJ 2 tble; där
borta / dort (weil)
tålek NG tb-Uhk, SG tösläk, NJ
tirlde; J 2 to`^låhk, attr. -ts; även subst.; körren som håller sig efter vägen 1. spåret, även om det bara är en ted/ö/ Zugrenntier, das sich auf dem Wege od. auf der vor-gefahrenen Spur häll, auch wenn der Schnee sie fast verwischt hat.
tåten (adv.) NG, SG, NJ tölön;
J2 toUtt; förr i tiden, förr i värl-den (för många år, en 1. flera mansåldrar sedan) / &filler ein-mal, (anno) dazumal (vor vielen Jahren, vor einem od. mehreren Menschenaltern)h J2 fåk/bi/mön fordomdags, förr i tiden/ehemals, vorzeiten, frilher einmal.
tålepun (komp. adv.) NJ
t6U-pun, J2 toMpun; längre tillbaka i tiden / fräher, zu einem weiter zurfickliegenden Zeitpunkt/; jfr tålön.
tårke NG t6/ 8U, apl törkt't; SG t6/ 8U; NJ t6/8k, npl törk0;
J2 tolekå, gsg tona; (fågel)fjäder / (Vogel-)Federh NJ, J2 även:
dun /. auch: Dauneh jfr kapmö; nevö-tån -ö, se d. o.
tårkit NG neg. tö/e/nh; SG, NJ taelut; J 2 tolelat; 1. plocka en fågel / einen Vogel rupfenh 2. skjuta på en fågel, så att dun och fjädrar ryker / einen Vogel anschief3en, • dal3 Daunen und Federn stieben, einen Vogel »federn»h duna ned (kläderna 1. golvet, t.ex. när man plockar få-gel) / (die Kleider od. den Boden) fedrig machen (z.B. wenn man einen Vogel rupft)h NG kalA sijoön tårkijt, aldi tekih plocka försiktigt, spill, strö inte fjädrar på golvet.
tårhkut NG tölöhkut, SG tån-kut, NJ t6/öhtån-kut, J2 tolåkut; tolka, översätta det talade ordet / dol-metschen, Gesprochenes fiber-setzen, zwischen Sprachfremden mfindlich vermitteln h jfr
jår'-kålit.
tårhkå NG tölöhka, NJ tönko;
tolk / Dolmetscher.
tidlån NG tackan, npl -ah;
SG, NJ, J2 törkon, asg -ag; ren
1. hund som man tolkar efter /
Renntier od. Hund, von dem man sich auf Skiern ziehen
Utridit NG, NG1 tonat, imp.
törkal; SG töPkot; NJ töPkot, 1 sg prs törkoy; J2 tolö'kot, 1 sg prs torkoy; »tolka», fara på ski-dor dragen av ren 1. hund / mit Vorspann von Renntier od. Hund Skikjöring betreiben, sich von Renntier od. Hund auf Skiern ziehen lassen.
tållasit NJ töllastt, J 2 .töllastt;
låta sig övertalas, vinnas genom övertalning / sich fiberreden las-
sen, sich durch Oberredung ge-winnen lassen!; se tål la t.
tältat NJ Hi; J2 rollat, 3 sg impf
Jåkk; söka övertyga, övertala, vinna genom tal (egent. följa den andres »ted/ö» för att få fatt på honom) / zu fiberzeugen, zu fiber reden versuchen, durch Reden gewinnen wollen (eigtl. der Spur, des anderen nachfahren, um ihn einzuholen).
tållat NG tö-ilat, 3 sg prs tb-11å;
NJ ii; hålla (intr.), ej fort gå sön-der; hålla (trans.), hålla fast, hålla tillbaka /halten (intr.), ganz blei7 ben, nicht schnell entzweigehen; halten (trans.), festhalten, zuriick-halten.
MIR NG tb-11-e, gsg tb-lä; SG
töellå; NJ to''/U, asg tb-ley; J2 to/l, gsg to'^/ö; översnöad väg, slädspår, skidspår i. annat spår som nätt och jämt skymtar ge-nom snön / verschneiter Weg, verschneite Schlittenspur, Skispur od. andere Spur, die im Schnee noch gerade zu sehen ist.
tkillks NG' (TL) to-llks; NJ fålls-här = anåtahkös h.
tållit NG tight, SG töllzt; NJ J2 111; hålla (trans.), hålla fast, hålla tillbaka / halten (trans.), festhalten, zurfickhalten h NG även: t. varå stämma blod / auch: t. v. Blut stillen.
tållit NJ tålt, J2 to/ht; göra eld för natten 1. för att koka kaffe 1. mat ute på resa / Feuer för die Nacht machen od., um auf der Fahrt im Freien Kaffee od. Essen zu kochen.
stållit NG städ, SG stölht; J,
J2 sPrat; bita (en gång; om rov-
djur, hund) / beiBen (einmal; von Raubtieren, Hunden).
stållöt NG stb^//cbt, 3 sg prs sta14//u; SG st3//6.4; J stir//cbt, 3 sg impf stb^/Col; J 2 sto'//6t 3 sg impf sto'/d; bitas, jämt och samt bita, ha för vana att bita (om hund som biter ren) / »beifien», bissig sein, immer wieder beil3en, die Gewohnheit haben zu beiBen (von einem Hund, der die Renn-tiere beifit).
tållå NG tala, gsg tölä, ill. sg tölln; NG1,2 tölla, gsg tölä; NG3 asg tölä; NG" asg 16'1(1; SG töllo; F to//o, gsg to/ö; NJ tå//o, asg tölöy; J2 to//o, gsg to/ö; eld; plur. elddon (SG) / Feuer; pl. Feuer-zeug (SG)/; pasmå, kånne tålåit atnä pungen i vilken man har elddonen / der Beutel, in dem man das Feuerzeug verwahrth tållå-katterz vid elden / am Feuerh tå/id-lån 'kå, se låu'k å; tållå-znuorra ved att elda med! Holz zum Feuern, zum Anlegenh J tållå-puollitirn-hai'hkulahka ett stycke furuved att tända eld med / ein Stäck Föhrenholz zum Feuermachen tållå-påssälidle »eldblåsaren» som skulle hålla elden vid liv i pesttider (pesten skulle alltid lämna en person vid liv för att denne skulle se till att elden på härden ej fick slockna) / der »Feuerbliiser», die Person, die in Pestzeiten in jedem Zeit angeb-lich hinner fibrig blieb und die das Feuer nicht ausgehen lassen sollte (se Jåhttee saainee vies-SOOM, sid. 162); tållå-sadft eld-ställe/ Feuerstätte tållå-pahla släutjå-pahta under (sj)lau'-tj å.
tållä-haksa se haksa.
NG c`2
NJ ffi; svavel / Schwefel h jfr
rissja. •
tållåm NJ talarn; J2 to//om, gsg -a; ställe där . man har eld (ute på marken) / Stelle, wo man (drauBen im Freien) ein Feuer hat.
tällå-påssölidP se under tåll å. tålinann NG Hi; SG ibimånn-4
NJ iblmånnå, asg iblmånnbg; J2 asg iblmanby;= laut-ålmäi.
tårhiA NG to-lehpå, SG Welt-på;
F2 to-/exffl, npl to-rpå; NJ »tolvskilling», 25 öre / ein 25 Öre-Stäck h jfr piellö-vitåt.
tålutj NG, NG' tö/u.; SG tölut, el. sg -2,9; NJ töltd, el. sg tö/ut'ils, up! iöluaah; J 2 tablå, el. sg 46.-luats;. 1. (adj.) gamla tidens, förra tidens, som är från 1. var förr 'i tiden / altertämlich, frilh6 ren Zeiten angehörig, was aus alten Zeiten stammt, in alten Zei-ten war (sUbst.) plur. tålutjah människorna,- förhållandena förr i tiden / die Menschen, die Ver-hältnisse in alten Zeiten /; NJ-td-lutj ilmän förr i tiden, förr i värl-den / friiher einmal, einst(ens), in alten Zeiten /; 2. (el. sg, adv.) tedutfis sedan fordom, sedan förr i tiden, sedan gammalt / seit al-ters, von al ters her, von fräter her.
titrvä, attr. -s NG to^/avEt; NJ
to-/avå, attr. -s; J Pniavå, attr. -s; som travar bra (om ren, häst)] gut trabend, ein guter Traber (von einem Renntier, Pferd).
tålvästit NG1, NJ SG iåelväsili, • •J 2 trava, springa i sträckt trav (ren, häst)
/ traben, in starkem Trab laufen (von Refintier, Pferd). .
tärvat • NG1 ifrlavae NJ H-1;
trava / traben. •
tårv-e. SG tbl5v, iness. sg töa-vän; NJ telNistiå, asg ' ib^1v4; J2 to-/ev, asg to'^laus ; trav / Trabl; NJ, J 2 tållMa p.åhta komma tra-vande / (heran)getrabt kommen/; tållyöp vuodj-et köra i trav / (in) Trab fahren.
tårvöt NG 2 sg imp. Orlvd4 NG1 tN/Evcbt, 2 pl. imp, iöPvtal; SG iblev6A, 3 sg impf tödvcti z;NJ i?.‘laviohi, 1 sg impf. to"/vd; J2 tor,Pvioht, 1 sg prs to‘^/viow; 1. leda, föra (även fig.), följa Med som ledare 1. vägvisare; taga med sig (Lex. mat); skjutsa/leiten, fa-ren (auch bild!.), als Fährer od. Wegweiser mitgehen; mitnehmen (z.B. Essen);. jdn Schlitten fahren,- befördern h 2. driva (om vinden)/ treiben (vom Wind)h piegga ted'vu petröit vinden driver vågorna / der Wind treibt die Wogen.
tålvtotipnA NJ3 tb-lvåhtipniö,
asg -ht/Mby; förföljelse (relig.) / Verfolgung (relig.)/; tålyötimåu kier'tat lida förföljelse / Verfol-gung leiden.
tålvötit NG tirk(bhtit, NJ tb-/-v6Ptzt; NG kaus. av tål'vöt; NJ följa någon någonstans / -jdm ir7 gendwoh in folgen, mit jdm irgend-wohin mitgehen I; mån' tedvötav tu taka jag följer dig dit.
tälviitus NJ3 tie; = t å 1- ,
öti p111
e.
tålvutit SG, NJ • tö/v'utit; J2 tö/-wutit; följa, leda någon på -resa 1. för att visa vägen; (om flera subj.:) leda, föra, taga med sig /
mit jdm auf ,der Reise mitgehen, jdn .fähren, um ihm den Weg.zu weisen; (von mehreren subj.:) leiten, fiihren, mitnehmen.
tålåstit NG taCtstzt, NJ tö/östzt; göra upp eld/ Feuer (an)machen.
tåmaitit NJ tömaetd, J2
tö-maetzt; sköta, ställa om / etw. besorgen, bestellen, verrichten mahttä fat ietjas eikiv t. han kan sköta om sin egendom (så att den avkastar sig); ietjas t. »sköta sig», uppträda (på ett hyfsat sätt) / ))sich selbst versehen» = auf sich sehen, gesittet, ordentlich sich be-nehmen h tåmaita tal äh: tån tav tanne sköt du om, ställ du om det här tills vidare (så att ingen-ting förfares).
tåmatit NJ t6mat2t,NJ 3 tömatd;
NJ =tårnaitit; - NJ3 förfara med något, handla med -något på ett visst sätt / mit etw. auf eine be-stimmte Weise verfahren,: etw. auf eine bestimmte Art behan7 deln alåh dunatali mina, nav, kå mån. läu. an 'sitam handla icke med mig så, , som jag har för--tjänt (ur syndabekännelsen).
tåmi. tåmå (adv.) NJ, J töm — tömt) (det senare endast i slutet av en sats / die zweite Form n nur im SatzschluB); NJ töm,; J å pro- pos kommer jag ihåg) / bei- läufig.. bemerkt, fibrigens, wenn du das sagst (so fällt mir ein)!; tåmi mui`htäv å propos. det, så kommer jag ihåg dabei, dazu fällt mir ein, wenn du das sagst, fällt mir enl"; ja Mini vajättähttiv hållat kåkte säme suoggö maanä å ,propasy.det så glömde jag. tala om huru, ett lapskt frieri går till; ja tåmi särtijs ai hähttuh.viebk7
kir
suhttatjilö och salt måste du också. ,väga. upp: några kilo, kom-mer jag ihåg; Njc`g /å ,tåm.i (un7 gefär:) ja visst ja, så är (var) det (kommer jag ihåg) /, (ung.) ja sicher, so ist (war) es, wenn ich dran denkeh NJ nå lei-hain nåv., tåmå nå, det Nw ju .så, kom-mer jag ihåg; lei Mål nåv pär--pas dess bättre () var det så (kommer jag ihåg).tåmisatj (adv.) NJ, J tdumsca;
tårni; NJ - lei iåmisatj kuova7 männö det var februari, kommer jag ihåg; -te vuoin mahttin tåmi-satj äuhsijt atimt muhtém inänäh ja årröt påtsön å propos det, så kunde en del barn ha .horn och föreställa. renar / beiläufig be7 merkt, so konnten einige Kinder auch Geweihe haben Und Rehn-flere vorstellen (Jåhttee Saamee viessoM, sid. 3).
tårapiit (adv.) NG'. SG tån~
pcOt; NJ Hi; dumt./ (in) .dumm(er Weise)h t. hånat prata 'dumheter / Dummheiten reden.
tåmpå (adj.)- SG tån/Mim, H
tommpo; NJ HI; dum / dumni/; jfr humpi, hum`pös.
tåmpå (subst.) SG tömmpo; NJ
töMpo, asg töm`pou; J2 toikpo, gsg ton4o; tum (mått) / Zoll (MaB).
tåmpå- NG terinpå-; NJ HI;
tåmpä-jienak som stammar / ein Stammler, Stotterer.
tåmsastit NG HI; SG tömSastd; NJ HI; hoppa upp på 'ryggen av renar och bita (om rovdjur) / Renntieren auf den. Räcken auf-springen und sich festbeiBen (von Raubtieren).
tåmå (adv.) se tåmi.
NJ ffi; stampa så att marken dånar / stampfen, da13 die Erde dröhnth ållö riek -tårnäita kar`t2n hjorden stampar i gärdet / die Herde stamp ft im Gehege h jfr ta p m a t, tåpmat.
tån NG tå (vanl. framför
kon-sonant / gewöhnlich vor Konso-nanten); tån (så genomgående framför vokal och ofta eljes i tryckstark ställning / so durch-gehends vor einem Vokal und auch sonst oft in starkbetonter Stellung); NG8 M (som svar på fråga /als Antwort auf eine Frage); NJ tån, betonat / betont: tåtno; J tån, betonat: Mtno, gen, och ack. tå, t, tu; du (även till personer som eljes tituleras) / du (auch zu Personen; die sonst mit ihrem Titel angesprochen werden).
tånne (adv.) NG tanng tönne;
SG tönne; NJ Hi; J2 tönna; där (längst) borta / dort (ganz) weil weg, dovt (weil) drilben.
tånni NG ffi; SG tönnt, asg
tönnzu; NJ HI; gräshoppa / Hen-schrecke, Grashilpfer.
stånta SG stönnta, asg stöntag;
J sPnitta, asg stödtay; J2 st°r,iita, gsg stödta; en kortare vägsträcka; en kortare tidrymd / eine körzere Wegstrecke, ein klein(er)es Stäck Weg(s), ein k iärzere r Zeitraum I; unna stånta lä fan sii'lai det är en liten bit till den byn; fat lä st. tuon sii'tai det är inte så långt till den där andra byn; åbbå st. lä tan sii'tai det är ganska långt till den byn.
stånta J str'r,hta, asg stödtau-;
J2 st°,--,fita, gsg stödta; stånd, flytt-bart skjul för handel / Stand,
Bude, transportabler Unterstand fik Händler.
stånta NJ3 gpl stön`tal; stånd
(samhällsklass) / Stand (Gesell-schaftsklasse)h pöjah våhkät ja puorissjiu'njedusät årröt kai 'lika stådtai padjd låt din hjälp och din välsignelse vila över alla stånd (ur allmänna kyrkobönen).
tåntå NG tota, SG tönnta,
NJ tohto; Sarkavare: fånlä; NG (svordom; egentl. spöke som man skrämmer barn med) / (Fluch; eigt1; ein Gespenst, mit dem man Kinder schreckt, Popanz)h SG tomte / Hausgeist, Hofgeist, (»Haus»-)Kobold (vielfach in Zwerggestalt; vergleichbar etwa den Heinzelmännchen)h NJ fan (svordom) / Teufel (in Flo-. chen)h te lij ai t. kåsi vuorkij vart fan for han? / wohin zum Teufel ist er verschwunden?/; Sar-kavare, Jokkmokk: skogsjätte, skogstroll; även — ställö / Wald-riese, Waldtroll; auch = ställö.
tåuU, attr. SG töyyla; NJ, J2 Mr,t/cå, attr. Pnyclebs; även subst.; 1. (subst.) en som är klumpig, ovig, oböjlig, styv; en som har svårt att anpassa sig / plumper, ungeschickter, ungelen-ker, steifer Mensch; Mensch, dem es schwer fällt sich anzupassen 2. (adj.) ovig, klumpig, styv; som har svårt att anpassa sig / unge-schickt, plump, steif, sich schwer anpassend tåyckås kiehta hand som är klumpig, styv och har svårt att gripa / plumpe, steife Hand, die nur schwer greifen kann tån`kös njuouhtjav styv, oböjlig tunga / steife, ungelenke Zunge.
tiniköt NJ tc'nb kåht, 3 sg impf Pr-Nycken; bli tetyke (sagt om hjär- tat, då det börjat slå svagare på grund av hjärtfel) / tåyU, un-gelenk, schwerfällig werden (vom Herzen gesagt, wenn es infolge eines Herzfehlers begonnen hat schwächer zu schlagen).
thikötit NG tån`k6Pt2t, SG töp-locåhtzt,NJ töyclubhtit; åstadkomma ett dovt ljud (t.ex. när man pis- kar kläder), bullra / ein dumpfes Geräusch verursachen (z.B. wenn man Kleider ausklopft), lärmen, poltern NG mis (at kly`köt tsab-nlä vad är det som bullrar?
tiejkåt NG tåyckat, 3 sg prs tö0ä; NJ töbkot; dåna (t.ex. om marken: genljuda under tunga steg, 1. om ett ihåligt träd, när man slår på det) / dröhnen (z.B. vom Erdboden, der unter schwe-ren Tritten hallt, od. von einem hohlen Baum, der angeschlagen wird)h jfr tanckatit.
tinickålit NG tönckahtzt; =tau `-katit.
tåp se tåppö.
tåpånit NG attpamt; SG, NJ töpänzt; flytta sig, maka sig längre bort / sich vom Platze wegbege- ben, ein Stäck weiter wegrficken.
tåhpåt, attr. -is NG1 tö-hpätis, attr.; SG töshpätts, attr.; NJ tirh-påt, attr. -28; J2 to'-hpät, attr. -?s; som har benägenhet att snatta (tåhpöt), tjuvaktig / Hang zum Stibitzen, Klanen (t.) habend, diebisch.
ståhpat NJ,- J stöhpat, 3 sg prs stb-hpå; J2 stöhpat, 3 sg prs sto'^h-på, neg. stöpa; smacka (endast om renen och älgen, när de äta gräs I. lav på barmark; höres
på rätt långt håll) / schnalzen, schmatzen (nur von Renntieren und Elchen, wenn sie auf schnee-freiem Boden Gras od. Flechten fressen; das Geräusch ist auf recht weite Strecken zu hören).
shipatit NJ HI; J stöpatit, J2
stöpatit; iterat. av ståhpat.
tåig (adv.) NJ töpö, J 2 töpö'; där (långt borta), där borta / dont (weit weg), dort drfiben.
(s)tålliA NG1 stöitpä, gsg stöp; NJ töhpö; J, J2 töhffl, iness. sg töpön; NG1 stuga, kammare / (Bauern-)Haus, Stube, Kammerh J, J2 stuga / Haus, Stubeh tålqA-tfiehka vrå i stuga / Stubeneckeh td1ip6viessö en som bor i stuga 1. hus (ej i kåta) / wer in einem Hans od. einer Mine (nicht in einem Zeit) wohnt.
tipa (postp., prep.) NJ töpöl; tåp2I värå värö apd på andra sidan, på bortre sidan av . berget (om rörelse, som där försiggår) / auf der anderen, auf der drfibigen Seite des Berges, jenseits des Ber-ges (von einer dort verlaufenden Bewegung)/; jfr tåbböl(a).
tåpNa (adv.) NJ töpda, J2 tö-pda; längs bortre sidan, längst bort (om rörelse som där försig-går) / längs der drfibigen Seite, weit drfiben (von einer dort ver-laufenden Bewegung).
tåpgij (adv., postp., prep.) NJ töpök, J2 ti5pHy; = tåbbölij.
tåpain (adv., postp., prep.) SG töpffin, NJ töpöhn, J' töpöhn; = tåbbölin.
tåglis (adv, postp., prep.) NJ töpölts, J2 töpölts; = tåbbölis.
tåpdt (adv.) SG töpölt, NJ tö-pört; där bortifrån (= tå p p ört),
från det hållet; därifrån / von dort drfiben (= tå pp WO, von der Seite, von dort (her).
tå-1~s NJ töpbmus, J2 töp6
mus; 1. som är längst bort / am weitesten entfernt, am weitesten drilben befindlichh 2. (ill. sg, adv.) tåpömussai (hän) längst bort / am weitesten weg (auf die Frage wohin?), am weitesten hinfiber h 3. (iness. sg, adv.) tå-pömusän längst bort, längst borta / am weitesten weg (Mlf die Frage: wo?), am weitesten drfiben.
tåpii (adv.) NG (tycks ej
fin-nas); SG, NJ töpön; = tåpö. tripp (komp.) NJ töp4, P tö-pep; 1. som är där längre borta / 'dort weiter drilben (gelegen), wei-ter weg befindlichh 2. ill. sg, adv.) tåpöpui längre bort (hän) / weiter weg (auf die Frage: wo-hin?), weiter hinfiberh 3. (inesS. sg, adv.) t4pöpun längre borta / .weiter weg (auf die Frage: Wo?),
weiter drfiben.
tåpNit SG, NJ töpöht; ..12
tö-pötit;. föra längre bort, skaffa . un-dan / weiter weg, ,bringen, weg schaffen h J2 även: »önska dit pepparn växer» / auch: zum Teu-fel wiinschen, dorthin ~schen, wo der Pfeffer wächst.
tåpmahah (plur.) SG töpmaha,
NJ töpmahah (endast plur.); J' töp-mahah (endast plur.); snabbhet, raskhet, kvickhet, flin khet/Schnel-ligkeit, Raschheit, Gewandtheit, Geistesgegenwart, Flinkheit tan ne lidjin tal lik t. den där, han var då snabb (att springa, fär-das), flink (att arbeta).
tåpmahattjah (plur.). NJ töp-
.mahanah, J2 töpmahaV,§a (endast plur.); ---tiipmahah. • -
tåpmahit •(adv.) NJ HI; J2
töp-makt; ---tåpmarit.
tåpmar, attr. -is .SG töepmar,
attr. .INTJ gpmar, attr.. -J.2 töpmar, attr. -is; rask, flink/rasch, flink/; tåpmaris kietah flinka hän-der / flinke Hände!; .tåpmar vad-dsöt som är flink att gå (= som går »kringt»,•. med små men. snabba steg) / flink, rasch im Gehen (= wer mit kurzen, aber schnellen .Schritten geht)..
tåpmarit Töplwant, J 2 töp-
marit; »kringt»,. flinkt, snabbt / (adv.) rasch, flink, hurtig, in ra-scher (usw.) Weise t. vadds-et gå »kringt», med små, snabba steg / rasch, mit, kurzen, schnellen Schritten gehen.
tåpmat NG t6Pmat, 3 sg prs
töPmii; NJ HI; genljuda . under steg, dåna / unter dem Gewicht von Schritten (wider)hallen, (er)- dröhnen kåit
påhttö tah lä; tievvå kåit tapmä det hörs steg ute; han är i an-nalkande; det dånar åtminstone i kullen / es hallt von Schritten drauf3en; er ist im Kommen; we-nigstens dröhnt der Boden (= der Hfigel)h. se även ta pm a t.
tåhpönt. NJ arhpåht, J2
to`^h-pd)ht; i hast L plötsligt tåhppit I rasch od. plötzlich an sich reil3en, kihppit. •
tåhpöt NG tb-lipeot,
3
sg impf tö-p; SG tölthp&t, 1 sg prs töe-piiiou; NJ tirlip6A, 1 sg prs tfrpiouJ2 to‘-hpioht, 1. sg prs to'veno;' 1.
gripa, taga fast (flera obj., t,ex. renar) /. (er)greifen, (er)fassen, erwischen (mehrere G-egenstände,
z.B. Renntiere)h 2. plocka och samla (t.ex. renmossa), taga upp (potatis) ./ lesen, klauben und (ein)sammeln (z.B. Renntier-flechte), (Kartoffeln) herausneh-men, ausbuddeln h 3. nappa (om fisken på kroken), nappa (flugor; om fisken)/ anbeiBen (vom Fisch, der am Angelhaken anbei150, schnappen (nach Fliegen; VOM Fischen)h 4. samla maskorna ett nät vid bindning 1. reparation / beim Netzenstricken od. -flicken die Maschen nacheinander fiber den Maschenstock (kållutahka) schlingen, dort gesammelt auf-reihen h 5. småsnatta / mausen, ein wenig stibitzen.
tåpp
(adv.) NG tåppö tåppe tåp tåp töp; SG töppöe, NJ töppå, J2 topp; NG där (anafo-riskt) / dort (anaphorisch)h NJ, J2: = tåpö (men i fråga om större område 1. en hel trakt; tåpm möj-ligen ej fullt så långt bort som tåp) I NJ, J2: = tåp (aber von einem gröBeren Umkreis od. einer ganzen Gegend gebraucht; tåppö bezeichnet wohl eine nicht ganz so weite Entfernung wie tåp).tåppd(a),
adv., postp., prep. NJ töppga), J2 toppöla; ---tåb-bM(a).tåppaij
(adv., postp., prep.) NJ töpphit' , J2 toppöh'; = fåb- b lij.tåpptlin
(adv., postp., prep.) NJ töpphlan, J2 toppölzn; =tåppOis
(adv., postp., prep.) NJ tårablis, J2 toppöhs; = tåb-bMis.tåppdt
.(adv.) SG tåppölt, NJ töppdt; = tåpöTt (tåppdt dock 82möjligen ej fullt så långt bortifrån söm tåpört I tåppört »von dort her», meint aber wohl eine nicht ganz so weite Entfernung wie tåpdt).
tåp~us
(superl.)NJ t6pphnius, J2 toppänzus; (adj.)=tåpmus; 2. (ill. sg, adv.) teipp2massai ---tåpmussai (dock möjl. ej fullt så långt bort) / »dorthin» (doch ist die gemeinte Entfernung viel-leicht nicht ganz so gro13) h 3. (iness. sg, adv.) tåppålnusån tåp unusn (möjl. ej fullt så långt borta som tåp~usån) I dort (doch vielleicht nicht ganz so weil weg wie bei tåpömusån).tåpp0
(komp.) NG1 ill. sg pöpul, iness. sg tåppipun; NJ tåp-php, J2 toppöp; 1. (adj.)— tåpö- p; 2. (ill. sg, adv.) tåppoui= tåp6 pub 3. (iness. sg, adv.) tåppöpun = tåppun; NG1 varka vii ain tåppöpun tåp till . och med litet längre bort kanske / vielleicht sogar noch ein wenig weiter weg.tåppRit
NG töppait— tåppötzt; NJ tåppbtit, J 2 toppötzt; = t åp t i t.tåhppit
NG tamd, 3 sg prs to-hppö; SG tappt; NJ, J 2 t°,-,hp-pit, 3 sg prs rnhppt; 1, rycka till sig; nafsa åt sig; hämta i hast; i hast gripa, taga fast (t.ex. en ren, en fisk från nätet, ett barn som håller på att falla i vattnet) / an sich reil3en; sich erschnappen, erhaschen; rasch holen; eilig pak, kemi, rasch erwischen (z.B. ein Renntier, ein Kind, das ins Was-ser zu fallen, einen Fisch, der aus dem Netz zu schnellen droht)/; 2. plocka åt sig, stjäla en sak / sich eine Sache beibiegen, etw.mitgehen lassen, stehlen tåhp-pim-lödjij, se lådjij. ,
åtåhppit NG ffi; SG, NJ, J, J'
stöhppd; 1. stoppa, sätta stopp för, hindra / einer Sache Einhalt tun, ein Ende machen, etw. verbin-del-uh SG ståhppim lä jatzräo »det har stoppat sjön» = sjön har bör-jat frysa till (så att det blivit »stopp» för överfarten) / es hat den See festgelegt, '»gestoppt» --der See hat angefangen zuzufrie-ren (so daIS es mit der Oberfahrt »stopp», aus ist)!; 2. J' (ej NJ, J) stoppa (t.ex. pipan) / stopfen (z.B. die Pfeife)h 8. J' stoppa (Lex. strumpor) / stopfen (z.B. Strumpfe).
tåppös NG' to-ppetis; SG tbp-pas, asg tåbbusau; NJ tNppios, apl
trINbbult tNbbuset; J' MnppoSs,
apl Pnbbult; mjukt underlag be-stående -av dubbelviken renhud, fäll, täcke, filt, tygstycke 1.d., som lägges under ,klövjesadeln på re-nens rygg / weiche Unterlage, Sattelkissen, das auf den Räcken des Rena tiers unter den Saum-sattel gelegt wird (besteht aus doppelt zusammengelegtem Renn-tierfell, Pelzdecke, Stoff- od. Woll-decke, Stäck Tuch od. dgl.)/; NG1
/ån/å-t. = tåppös, om man använ-der. en Muta som mellanlägg i renhuden / Sattelkissen, bei dem man ein Zelttuch als Zwischen-lage im Renntierfell verwendeth
NG'. tåppös-lödjij tådja vika ihop (tältduken) så att det blir en kudde av den / (das Zelttuch) so zusammenlegen, da I3 ein . Kissen daraus gebildet wird.
tåppöstit . NG to-ppaStit, S,G
töpp(Dstd, NJ tNppiDStit, J2 tohp-
pcbstd; hier`Hv t. lägga klövje-sadelsunderlaget (tåppös) på en härk / das Sattelkissen, die Sattel-decke (tåppös) einem Renntier-ochsen- au flegen. •
tåhppå NG tåhppa,. SG tohppo, NJ tåhppo; J 2 tåhppo, gsg t6hpo;
slida, fodral / Scheide, Futteralh
nu 'p-t. knivslida / Messerscheide (Scheide för das [Jagd-]Mes7 ser mit fester Klinge)h skar'jö-t.
saxfodral / Scherenfutteral I; tab'-tjä-t. fodral för brynsten / Behält-nis ffir den Wetzstein, Kumpf, Wetzkieze.
tåhppå NJ tohppo;.12 tåhppo, gsg
töitpo; se såhkår-tåhppå, under såhkår.
tåppånit NG8 tåppEont; NJ ffi; =tåbbånit.
ståhppånit NG HI; SG
ståhp-pomt; NJ, J ståhppånd; bli stop-pad, hindrad (av något) / (von etw.) au fgehalten, gehemmt,
ge-hindert werden SG börja frysa till (om sjö), så att man inte slipper över / zuzufrieren begin-nen (von einem See), so da I3 man nicht mehr fiber ihn hinfiber kann.
tåptijtit tåktijtit NG tacte-
tzt tåp`tetzt; SG tåptitzt, NJ töp- Witt, J' toptyktit; bli bekant med, börja känna, börja lära känna (t.ex..om barn: börja lära känna terrängen) / mit etw. (ill.) be-kannt, vertraut werden, etw. zu kennen, kennenzulernen begin-nen (z.B. von Kindern: mit der Örtlichkeit vertraut werden)/; .12 tåplijtiv lan ulmutjij jag blev bekant med den människan; tåp-tijtiv räsijta, åtnamly jag började känna örterna, terrängen.
tåptök tåktök, attr. -is NG
töljt011e; NJ töptcohk, attr. tåptös.
tåptös^,tåktös NG tå k< kas ; SG
töptas, ess. töbetuszn; NJ töptCos, npl töbnusah, pred., attr.; J2 top- tas, npl tobatusa, pred., attr.; känd, bekant, igenkänd, som man känner I. är bekant med / ge-kannt, bege-kannt, (wieder)erge-kannt, was man kennt od. womit man bekannt, vertraut ist!; tåptös såh-ka 1 (at det är en känd sak; Avfös låv mån tunji jag är be-kant med dig, känner dig; J2 -täh läh fao tåb'tusah, makkir uhnu-tjah 1 det är känt, bekant, vad det här är för folk; tah läh tåb'-tusah par`köjiså, mait par' kih man känner dem av deras gärningar.
tåptuhaddat se tåptåhaddat. tåptuna(kä) tåptunaki NJ
töptuna töptunakä töptunakth; toptuna(kä); känd, bekant, igen-känd; efter vad man kan förstå, känna, erfara; något som förstås, kännes, erfares / gekannt, be-kannt, (wieder)erkannt; (in adv. Verwendung) nach dem, was man merken, erkennen, erfahren kann;
.etw., was gemerkt, erkannt,
er-fahren wirdh NJ tåptunaki I männä åikåtij slåtas barnet kän-nes igen på grund av likheten med föräldrarna; J2 tåptunaket par`köis mait kuhtik par' kå man förstår av vars och ens gärningar vad han är för slags människa; tåptuna 1 kielas han är igenkänd på rösten; jfr kulunalat, vuoi-nu n a k å.
tåptunaki se tåptuna(k tt). tåptutallat tåktutallat NG
töktuhtanat, SG töptuktallat; NJ
töptuhtallat, J2 toptutallat; NG
tycka sig ha sett (någon), men inte riktigt känna igen honom / den Eindruck haben, (jdn) .zwar gesehen zu haben, (ihn) aber nicht ordentlich wiedererkennenh SG känna efter / (einen ersten Eindruck, eine Vermutung) nach- prilfen, etw. (zur Kontrolle) ab-fählen, 'abtastenh NJ, J2 försöka lära känna, försöka känna igen / versuchen kennenzulernen, ver-suchen wiederzuerkennen.
tåptåhaddat tåptuhaddat SG
töptuhaddat; J, J2, SJ töptohad- dat; tycka sig känna igen / den Eindruck haben, (jdn) wieder-zuerkennen, (jdn) zu kennen glau- ben h J var'ka mån tu tiiptåhat-täv jag tycker mig nästan känna igen dig; jfr tåptålussjat.
tåptålluvvat NG töp`töltutvecat,
NJ töptåltuwwat, J2 toptbduwwat; tåptijtit.
tåptålussjat NGI9 töpdtaluat,
NJ töptoluat, J 2 toptoluMat; tycka sig känna igen, tycka sig känna / zu erkennen, wiederzu-erkennen glauben, zu kennen meinen.
tåptåsmuvvat SG töptosonuvvat,
NJ tbptosmuwwat, J 2 toptbsmuw-wat; (med illat.) = tåptijtit.
tåptåstipnA se jåhkö-t. och
suddö-t.
tåptåstit tåktåstit NG tök-
tastzt; SG, NJ töptostzt, J 2 toptostit; bekänna, tillstå, erkänna / be-kennen, (zu)gestehen, eingeste-hen.
tåptåstuvvat SG töptostuvvat,
NJ töptostuwwat, J2 toptostuwzvat; SG = tåptåsmuvvat; NJ, J2 pass. av•tiiptåstit.
tåptåtit NJ töptotzt, J2 toptotzt;
känna varandra, vara bekanta med varandra / einander kennen, miteinander bekannt sein h te tåptåtin ietjä påM, kå lin vuoi'-nalam nu känner vi (två) var-andra en annan gång, då vi ha sett varandra (förut).
tåpustallat NG tktpustallat, NJ
töpustullat; snappa åt sig / sich erschnappen, erhaschen.
ståhpån NJ, J stöbön; J2
stök-pitn; smältvatten som bildats på isen under snötäcket om våren 1. vintern (på en sjö) / Schmelz-wasser, das sich hu Winter od. Frfihjahr auf dem.. Eise (eines-Sees) unter dem Schnee gebit-det hat.
tåpår`tit NG töpärcht, SG tö-pörtzt; NJ HI; koka, sjuda (intr.) / kochen, sieden (intr.).
tåhpåt NG 3 sg is tåpå, NG1
3 sg pis tohpä; NJ tbhpot, 3 sg prs töhpö; fastna, häfta vid/ (an etw.) haftenbleiben, klebenblei-ben, sich ansetzenh sapekij tåhpå muohta snön häftar vid skidan / der Schnee bleibt am Ski kleben.
tåpåtahka NG, NG' töpätahk; NJ töpötahka; töklabb (när snön fastnar vid skidorna; jfr tåhp å t) / Pappschnee (wenn der Schnee an den Skiern hängenbleibt; vgl. tåhpåt).
tårästallat NG, NJ arrästallat;
spjärna emot, sätta sig emot (spec. sons 1. dotters giftermålsplaner) / sich widersetzen, sich gegen etw. sträuben, gegen etw. sein, dagegen sein (bes. gegen die Heiratspläne des Sohns od. der Tochter).
tåra, attr. -is NG tb-röhk, SG
török; NJ tb-rähk, attr. -ts;
to‘^röhk, attr. -is; som sätter sig emot, motspänstig (t.ex. föräldrar mot sons 1. dotters giftermåls-planer, ren som spjärnar emot då man skall ta den) / sich gegen etw. sträubend, widerstreben d, widerspenstig (z.B. von Eltern, die den Heiratsplänen des Sohns od. der Tochter entgegen sind, od. von einem Renntier, das sich sträubt, wenn man es packen will).
tårm. NJ tirrent, J2 to‘^röm; 1. (som förled i sammansättn. tvär- / als erstes Glied in Zu-sammensetzungen) quer, Quer-h
tårem-muorra tvärved (där fib-rerna går tvärs över) / »Querholz» (Holz[stfick], bei dem die Fasern quer verlaufen)1; tårni-sjpietjav
rensvans som är riktad åt sidan (ej rätt bakåt) / Renntierschwanz, der seitlich (nicht Oracle nach hinten) gestellt ist!; J 2 (ej NJ)
tårin-njuouhtjav tunga som hän-ger ut åt sidan (på ett djur) / Zunge, die quer (aus dem Maule eines Tiers) heraushiingt/; 2. in-slag i väv / Einschlag, Sella (Eintrag, -schuiS) eines Gewebesh
tåremav vävijiv färt färija-släjas
jag lade in i väven inslag av allehanda färger / ich machte in dem Gewebe einen Einschlag von allerlei Farben.
tårs -••• tåris NG tb-res, attr.; SG töers, asg tberräsau: NJ tb-res
(endast attr. och alltid som för-led i sammansättn. / nur attr. und immer als erstes Glied in Zusammensetzungen); .12 to‘^res förg, attr. (det senare se L- p / bezfigl. des letzteren s. t.-piell); som är I. går på tvä-
ren, som kommer från sidan, tvär-, sido- / quergehend, quer-gerichtet, von der Seite kommend, Seiten-, Quer-/; Ni, J2 tåras(-)-jåhkå bäck som kommer från si-dan (t.ex. in i en dalgång)/»Quer-bach», der (z.B. in einem Tal) von der Seite kommth NG' tårs-kuo-pEr »tvärklöv», säges om ren, när den ena lättklöven spretar ut / »Querklaue», Renntier, bei dem die eine Afterklaue quer gestellt ist!; NG1, NJ tårås-muorra tvärslå mellan dtndrisa i kåtan; bräda som lägges tvärs över sudkan-terna och som man sitter på när man drar notveven / »Querholz», Querleiste, die die Bogenstangen des Zeltgerfistes in halber Höhe der Wölbung zusammenhält; Brett, das quer fiber die Bord-kanten gelegt wird und auf dem man sitzt, wenn man die Winde des Zugnetzes drehth NG', NJ Iårös-piegga sidovind / Seiten-wind h Ni, J2 tårs-värrä (van-ligt som ortnamn) berg som lig-ger på tvären i förhållande till den vanliga färdeleden/ (als Orts-name häufig) Berg, der (zu der gebräulichen Wanderrichtung) der ()nere liegt.
tårs-pielM NG" ap!
ttl,rbs-»-hit; SG iness. sg töerås-pelön, ill. sg NJ tö-TU-MU; J2 törbs-penlith törg-~n; terrängen på sidan om allfarväg, avsides / das Gelände, das seitab der gro-Ben Landstral3e liegt, abseits lie-gende Gegend J' viesöv takål t.-pälläi han redde sig en boning på sidan om allfarväg, avsides / er machte sich eine Wohnung abseits des Verkehrsweges, ab-
seits t.-pieMn åröt han bodde avsides / er wohnte abseits, in der Einöde tåris-päl-vädja väg som ej följer andra vägars rikt-ning, utan går på tvären mot dem (1. går där det ej bor folk) / Weg, der nicht in der Richtung anderer Wege geht, sondern quer auf sie verläuft (od. dort geht, wo keine Menschen wohnen) tåris-päl-viessök en som bor av-sides / einer, der abseits wohnth SG tåres-pel-åtnam terräng på sidan om allfarväg; se även skuol`kahit / Gelände seitlich, abseits des Verkehrsweges; s. auch skuol`kahit.
tårkStit SG töerästit, NJ
tb-rås-ht, J 2 to'råstzt; 1. fara åt sidan 1. tvärs över vägen (ej efter spåret I. vägen 1. efter den vanliga färd-leden) / fiberquer, der Quere nach sich bewegen, ziehen, fahren (nicht der eingefahrenen Spur od. dem Wege od. der gewöhnlichen Verkehrsrichtung nach)/; 2. slå in inslaget i en väv / in einem Gewebe den Schuf3, Einschlag, ein schieBen tår7 if/i tårutit vå-vav id.
-tårik SG, J -törzle; pahå-t., se
pahä.
this (attr.) se tårös.
titija NG tervia, ess. *ter)an
Ni, J2 ter"ja, asg töryay; stöd, stötta / Stfitie, Strebeh NG varM såpp-e. tdrjan tag käppen till stöd! NJ, J2 huonai-t. stöd för hus (så att det ej faller) / Stfitze, Stfitz-balken ffir ein Haus (daf3 es nicht einfällt)/; J2 (ej NJ) rijhka-t. riksstyrelse /Reichsregierung, Ver-waltung der Reichsgeschäfte Ni, J2 vaddse-m-t. vandringsstav/Wan-
