Vikten av att ha grundläggande motorik och hur pedagoger kan påverka det i skolan

1

Malmö universitet

Lärande och Samhälle

Idrottsvetenskap

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

(Idrott och lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Vikten av att ha grundläggande motorik och

hur pedagoger kan påverka det i skolan

The importance of having fundamental motor skill and how

the teacher can effect it in school

Victor Kirstein

Filip Velin

Ämneslärarutbildningen, grundskolan 7–9 Examinator: Förstaämne idrott, 270 högskolepoäng Marie Larneby Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15hp Handledare:

2

Förord

Elevers motoriska utveckling är väldigt individuell och påverkar en individs rörelseförmåga. Den motoriska nivåskillnaden har vi sett genom vår verksamhetsförlagda utbildning som har fått oss att göra en kunskapsöversikt om motorisk utveckling. Genom att dela upp de vetenskapliga källorna, underlättade vi sökprocessen och samlade in en stor mängd information. För att försäkra att källorna var relevanta för vår kunskapsöversikt, använde vi oss av diskussioner där vi analyserade studien och resultaten tillsammans innan vi påbörjade skrivandet. Vi har även fått stöd och feedback från vår handledningsgrupp och handledare som slutligen har tagit oss till vårt mål för denna inlämning. Vi uppskattar alla samtal och diskussioner som detta ämne har bidragit till men som också är under ny forskning.

3

Sammandrag/Abstrakt

Vår kunskapsöversikt har haft fokus på individers motoriska förmåga inom idrott och hälsa. Syftet med vår kunskapsöversikt är att skapa en förståelse för hur motoriken kan påverka barn och ungdomar. Även olika metoder som pedagogen kan använda sig av i idrott och hälsa för att utveckla barn och ungdomars motoriska förmåga kommer att undersökas. Våra frågeställningar som har stått i centrum har varit: Varför är motoriken viktig för barn och ungdomar?

Hur kan vi pedagoger påverka elevers motoriska förmåga i idrott och hälsa?

Sökprocessen har bestått utav sökningar i databaser för att finna relevanta vetenskapliga källor. Vi har även använt oss utav kurslitteratur för att förstärka resonemangen. Utifrån vår sammanställning kan vi se att motoriken har en stor betydelse för individen och för skolvärlden. Ur ett elevperspektiv kan vi se att motoriken kan hjälpa eleven inom flera områden, bland annat den sociala aspekten samt en ökad prestation i de övriga ämnena. Genom flera arbetsformer och varierade instruktioner kan pedagoger ge eleverna rätt förutsättningar och utifrån det skapa möjligheter till en ökad motorisk utveckling. Det kan leda till allt fler elever känner sig mer inkluderade i undervisningen eftersom alla lär sig på olika sätt och behöver olika utmaningar.

4

Innehållsförteckning

Studier på nationell nivå 11

Studier på internationell nivå 13

Motoriska förmågan hos barn och ungdomar med funktionsvariation 16 Motorik kopplat till idrottsutövande 17

Diskussion 20

Metoddiskussion 20

Vikten av att ha en god motorisk förmåga hos barn och ungdomar 21 Hur kan vi pedagoger påverka elevers motoriska förmåga i idrott och hälsa? 22

Vidare forskning 24

5

Inledning

Från flera studier vet vi att fysisk aktivitet kan motverka och förebygga sjukdomar och det bidrar till en ökad grad av hälsa och välbefinnande som också inkluderar barn och ungdomars hälsotillstånd (Larsson & Meckbach, 2007).

Detta arbete handlar om barn och ungdomars motorik. Motorik handlar om hur människans rörelser utvecklas och lärs in som är kopplade till individens rörelseförmåga och rörelsemönster (Larsson, 2016). Vidare beskriver Larsson (2016) hur viktigt det är med rörelse och fysisk aktivitet. I skolsammanhang blir idrott och hälsa nyttigt då det bland annat främjar elevernas motorik. Motoriken blir viktig för att eleverna ska koncentrera sig och prestera på olika skolämnen under en hel dag. Vi vill med detta arbete försöka få en översikt om hur viktig motoriken är för en individ och hur mycket av idrottsundervisningen som påverkas av den motoriska förmågan. Som framtida lärare i idrott och hälsa har vi egna erfarenheter från både VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och olika föreningsidrotter där vi har sett en stor skillnad i motoriken mellan individer. Där t.ex. vikt, längd, muskelstyrka samt funktionsvariationer kan påverka hur långt eleverna har kommit i sin motoriska utveckling (Larsson & Meckbach, 2007). Bland annat står det i Läroplanen för grundskolan samt

för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) att:

“Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga ” (Skolverket, 2020).

Larsson och Meckbach (2007) beskriver olika forskningsstudier som pekar på att barn och ungdomar har blivit alltmer inaktiva, därav försämrad motorisk förmåga. Skolämnet idrott och hälsa är både älskat och föraktat av elever. Ämnet skiljer sig från övriga ämnen då elever bland annat ska byta om tillsammans med övriga i klassen vilket många elever ogillar. Det blir även tydligt under en idrottslektion då man ser vilka elever som engagerar sig och inte. Larsson och Meckbach (2007) menar även att självförtroendet blir större hos barn och ungdomar med god motorik, vilket även påverkar den sociala faktorn i umgänget med kamrater. Alltså kan barn med bristande motorisk förmåga gå miste om både den fysiska och den sociala biten i skolan då de känner sig obekväma i lek och idrott. Barn formas i unga åldrar och ett intresse för rörelse och fysisk aktivitet blir därför viktigt både i ung ålder men även senare i livet.

6

Begrepp

Motorik handlar om rörelseförmåga och rörelsemönster samt hur rörelser utvecklas och lärs in (Larsson, 2016).

Begreppen kroppskontroll, kroppskännedom och kroppsuppfattning är olika motoriska kvaliteter som krävs för att eleverna ska kunna utföra rörelser med balans och kontroll (Larsson & Meckbach, 2007). Kroppskontroll innebär att man utvecklar sin rörelseförmåga genom olika aktiviteter i varierade miljöer som t.ex. springa, klättra, rulla samt olika idrotter (Hallén & Ronglan, 2011). Kroppskännedom och kroppsuppfattning handlar om att ha en bra uppfattning om sin egen kropp där individen vet vad hen kan utföra när det kommer till olika fysiska aktiviteter som t.ex. långdistans, längdhopp och bollsporter (Larsson & Meckbach, 2007).

Kroppen utvecklas i olika motoriska stadier, alltså genomgår barn olika motoriska stadier som läraren får anpassa sig när det kommer till innehåll och arbetsform i idrottsundervisningen. Exempel på olika stadie som barn utvecklas i är krypa, gå, springa och kasta. För att lyckas med de olika stadierna måste barn och ungdomar kunna ha en balans och kontroll vid utförandet och detta kopplas sedan vidare till individens rörelseförmåga (Larsson & Meckbach, 2007).

7

Syfte

Syftet med vår kunskapsöversikt är att skapa en förståelse för hur motoriken kan påverka barn och ungdomar. Även olika metoder som pedagogen kan använda sig av i idrott och hälsa för att utveckla barn och ungdomars motoriska förmåga kommer att undersökas. Vi kommer fokusera på barn och ungdomar upp till 20 års åldern. Vi kommer att bryta ner begreppet motorik till underbegrepp som bland annat koordination och rörelseförmåga. Anledningen till att vi bryter ner begreppet är för att det finns flera områden som tillhör motorik och en individs motoriska förmåga som vi först måste förstå innan vi besvarar våra frågeställningar och kommer med konkreta utläggningar. Vår utgångspunkt kommer att vara på barn och ungdomars individuella förmågor men vi kommer även att rikta in oss på hur pedagogen kan påverka individers motoriska utveckling.

Våra frågeställningar i arbetet är:

● Varför är motoriken viktig för barn och ungdomar?

8

Metod

I denna del kommer vi att gå igenom hur vår sökprocess har sett ut och hur vi har arbetat med diverse urval och avgränsningar.

Kriterier

För att skapa oss en överblick kring forskningsläget inom motoriken, har vi utgått från olika nyckelord, databaser, tidigare kurslitteratur samt val av språk på litteraturen. Litteratursökningen innebär att vi utgår ifrån våra två frågeställningar samt vårt syfte för att avgöra om källan är relevant för vår kunskapsöversikt (Friberg, 2017).

Vårt främsta sökord som vi har använt oss av är motorik. Men andra sökord som också varit viktiga är: koordination, rörelseförmåga, motor skills och coordination. Anledning till att vi inte använde sökordet “skola” samt “idrott och hälsa” var för att metodiken är ett brett område och det var svårt att få fram relevanta källor kring ämnet idrott och hälsa. Däremot var det enklare att hitta metodik som ett övergripande syfte för barn och ungdomar i kombination med deras koncentrationsförmåga samt deras prestationer i och utanför skolan. För att avgränsa sökningen ytterligare, har vi fyllt i referensgranskade/peer reviewed för att reducera val av vetenskapliga texter samt för att de ska vara så trovärdiga som möjligt. De vetenskapliga texter som vi valde innefattar från år 2000 och framåt för att få relevant information och en bredare överblick om hur motoriken har utvecklats. Texterna kommer vara både på engelska och svenska eftersom det är de språk som vi kan hantera. Genom nationella och internationella studier får vi en större sökning av artiklar som då också leder till bredare kunskap. Vi har dessutom använt oss av tidigare kurslitteratur som berör vårt fokusområde. Vår utbildning är inriktad till årskurs 7–9 men vi kommer fokusera på barn och ungdomar upp till 20 års åldern. Motorik är något som formas i tidig ålder och som kan utvecklas eller påverkas under hela ens livsperiod.

Sökprocess

Det första vi gjorde i vår sökprocess var att undersöka olika databaser. Vi fastnade för två databaser som är swepub och sportdiscus. Swepub vägledde universitetet oss in på, vilket är

9

en databas som främst har svenska artiklar. Sportdiscus är en avgränsad databas eftersom den riktar in sig på idrottsvetenskapliga artiklar. En kombination av dessa två gav oss möjlighet att jämföra motorik på en nationell och internationell nivå. För att avgränsa vår sökprocess, använde vi oss först av den kurslitteratur som vi har haft sedan tidigare. Genom den tidigare kurslitteratur fick vi ut olika nyckelord och därefter kunde vi starta vår sökningsprocess i de två databaserna (Bryman, 2018).

När vi började söka efter artiklar använde vi oss av vårt huvudbegrepp motorik. För att skapa oss en överblick om vad för vetenskapliga texter vi kunde få fram, läste vi rubriker samt vissa inledningar för att se vilka artiklar som var mest relevanta. Vi bröt sedan ner begreppet motorik till olika synonymer i de olika databaserna. På swepub använde vi oss av rörelseförmåga/rörelsemönster och koordination medan på sportdiscus använde vi oss av motor skills och coordination. Citattecken var något som bibliotekarien på Malmö universitet rekommenderade vid sökning på engelska för att då blir det en mer sammanhängande sökning om det finns två ord som tillhör samma begrepp exempelvis motor skills. Därav blev sökningen mer relevant med hjälp av citattecken.

Vi började vår undersökning på Swepub med att söka på huvudbegreppet motorik. Genom att klicka i referensgranskade fick vi fem träffar. Därefter gick vi igenom rubriker och läste texternas sammandrag/abstract. Eftersom vi inte fick så många träffar på begreppet motorik, valde vi att använda oss av synonymer som rörelseförmåga eller koordination istället. När vi sökte på rörelseförmåga fick vi upp åtta träffar. Majoriteten av sökträffarna kunde vi bara läsa abstraktet och inte hela texten men Nyberg (2018) fick vi ta del av. Vi sökte sedan på koordination och fick tre referensgranskade texter men vi kunde inte ta del av dem då de saknade något av följande: metod, resultat eller diskussion.

I tidigare skede av vår utbildning vet vi att Ingegerd Ericsson har gjort flera studier på barns motorik vilket fick oss att söka på hennes namn på biblioteket via Malmö universitetets hemsida och fann då Ericsson och Karlsson (2012). När vi sökte efter Ingegerd Ericsson på swepub och klickade vidare till Google fann vi Ericsson (2008).

Efter att Swepub inte gav oss så många artiklar valde vi att gå vidare med Sportdiscus. Vi valde först att söka på motor skills där vi fyllde i engelska och peer reviewed. Då fick vi fram över 10 000 artiklar. Vi insåg att vi inte kan gå igenom alla artiklar så vi begränsade oss till de två första sidorna. Där hittade vi följande: Pajkić, Dobraš och Lepir (2019), Hadadi, Lirgg, Gorman och Schaefer-Whitby (2020), Dieringer, Mcintosh, Mahon, Pistar, Dykstra, Erichsen och Mcintosh (2020), Kokstejn och Musalek (2019).

10

Efter val av de källor vi nämnde tidigare, ville vi försöka bryta ner mängden källor. För att begränsa sökningen testade vi även att skriva motor skills med citattecken samt årtalen mellan 2010 till 2020. Då fick vi fram 3140 träffar som vi kunde använda oss av. För att begränsa mängden ytterligare skrev vi “motor skills” AND “coordination” AND “ability” då fick vi 296 träffar. Via de första två sidorna fick vi fram många relevanta artiklar. En av de 296 källor kändes mest relevanta för oss och det var Ellison, Kearney, Sparks, Murphy och Marchant (2018). I många rubriker såg vi ordet “Learning”, vilket fick oss att söka på “motor skills learning”. Genom denna sökning fastnade vi för Drews, Chiviacowsky, och Wulf (2013). Gil S, Ruiz, Irazusta A, Gil J och Irazusta J (2007), hittade vi genom att först läsa en artikel som vi fastnade för men som vi sedan insåg inte var relevant för vår frågeställning. Vi valde istället att undersöka referenslistan och kunde genom den hitta Gil et al. (2007)

Av vår handledare fick vi ett tips om att titta på De Greeff, Bosker, Oosterlaand, Visscher och Hartman, (2018) dock fick vi inte tillgång till hela texten på sportdiscuss samt Google. Men genom sökningen på sportdiscuss hittade vi en vetenskaplig källa som vi tyckte var relevanta för vårt arbete som var Wijnsma, Hartman, De Greeff, Bosker, Doolaard och Visscher (2014).

Sista källan vi valde att ta med var Cerit, Özlu, Deryahanoglu, Denizci, Yamaner, Kendirci och Kocak, (2020). Genom att gå in på biblioteket via Malmö universitetets hemsida kunde vi även där söka efter källor med begreppet "motor skills" och fyllde i rapport för att förminska sökträffarna och ansåg att det var en relevant källa för vår studie.

11

Resultat

I resultatdelen har vi tagit del av olika vetenskapliga källor som berör motoriken på olika sätt. Fokuset kommer vara på barn och ungdomar i helhet samt på pedagogerna. Det kommer framgå tydligare i diskussionsdelen om pedagogens vikt vid inlärning samt förståelse för varje individs motoriska utveckling. Resultat kommer framställas på nationell och internationell nivå om hur motoriken kan hjälpa barn och ungdomar att förbättra sina prestationer. Undersökning kring motorikens skillnader om funktionsvariation mellan barn och ungdomar med och utan autism kommer framställas. Dessutom kommer vi kartlägga om hur motoriken är kopplad till fysisk aktivitet.

Studier på nationell nivå

Nybergs (2018) teori relaterar till ett tidigare forskningsprojekt där de utforskar vad rörelseförmåga kan innebära vid fysisk aktivitet. Syftet med studien var att eleverna skulle undersöka sitt sätt att springa i olika situationer samt undersöka hur pedagogerna kan anpassa undervisningen i idrott och hälsa efter elevernas möjlighet till utveckling. I deras undersökning genomfördes en “learning study” där lärare och forskare arbetar tillsammans. De vill utveckla förståelsen om att kunna ge eleverna rätt förutsättningar för att utvecklas på lektionstid. Undersökningen skedde genom två tester under första året i gymnasiet på två klasser där nio elever från varje klass deltog under hela testets utförande. Dessa tester hade fokus på löpning, där eleverna även blev intervjuade efter testet för att själv kunna verbalt reflektera över sin egen rörelseförmåga.

När eleverna skulle analysera sin rörelseförmåga i intervjuerna blev förklaringarna olika. Anledning till detta var för att i test ett användes inte en frågemall utan eleverna fick själva analysera sin egen och andras löpning. Det gav ett resultat av korta och enkla beskrivningar med färre begrepp eftersom de inte riktigt visste hur de skulle beskriva diverse situationer som uppkom. Men i andra intervjun insåg man att det uppkom fler begrepp och en större tydlighet om vad som skedde vid olika situationer där eleverna analyserade på en högre nivå vid t.ex. fotnedsättning, hastighet och armposition. Det framgår även i intervjuerna att genom diskussioner på lektionstid har elevernas förståelse ökat kring rörelseförmågor och förståelse för olika begrepp (Nyberg 2018).

12

Ericsson (2008. s. 304) utgår från en hypotetiskt-deduktiv studie där hon testar tre olika hypoteser:

1. Barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. 2. Barns koncentrationsförmåga förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan.

3. Barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan.

Studien som Ericsson (2008) prövar kallas för MUGI, motorisk utveckling som grund för inlärning. En studie där alla sexåringar från tre olika förskolor fick regelbunden motorisk träning. 60 minuter per vecka under ledning av idrotts- och förskolelärare. Barn som var i behov av extra motorisk träning hade tillgång till det från förskolans personal. Barnen fick även tillgång till olika lekövningar i hemmet och på fritiden för de föräldrar som var intresserade. Barnen ingick i två interventionsgrupper som har idrottsundervisning och fysisk aktivitet fem lektioner i veckan och en jämförelsegrupp med skolans ordinarie idrottsundervisning med två lektioner i veckan (Ericsson, 2008). Data samlades in för att sedan analyseras och bearbetas i ett statistikprogram som kallas för package for the social sciences SPSS (Ericsson, 2008).

Resultatet visar efter redan ett år att barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. I årskurs tre är skillnaderna mycket stora, framförallt i balansförmåga och förmågan att kunna koordinera de båda kroppshalvorna. Enligt lärarbedömningarna har eleverna i de båda interventionsgrupperna bättre koncentrationsförmåga än eleverna i jämförelsegruppen efter ett och två år. Eleverna i interventionsgrupperna har även förbättrat sina prestationer i svenska och matematik. Interventionsgruppen har bättre resultat än eleverna i jämförelsegruppen på de nationella proven i både svenska och matematik. Särskilt när det gäller skrivförmågan och läsförmågan (Ericsson, 2008).

Ericsson och Karlsson (2012) anser att många elever lämnar grundskolan utan att ha behörighet för de valda gymnasieprogrammen. Hypotesen var att se vilka effekter eleverna fick genom utökad idrottsundervisning och anpassad motorisk träning. Även en hypotes om det fanns ett samband mellan motoriska förmågor och slutbetygen i idrott och hälsa, matematik, svenska och engelska (Ericsson & Karlsson 2012). Syftet med studien är att ta reda på hur dagliga idrottslektioner samt daglig motorisk träning kan förbättra den motoriska förmågan och öka andelen elever som uppnår grundskolans mål och därmed blir behörig till

13

gymnasiet. På en svensk skola deltog 251 elever i en studie från att de var sju till nio år gamla tills de var 16 år och lämnade grundskolan. En testgrupp fick daglig schemalagd fysisk aktivitet och en annan testgrupp hade skolans ordinarie idrottsundervisning med en till två timmar per vecka. Eleverna följdes under hela grundskoletiden med förutbestämda mätningar utifrån MUGI:s observationsschema för att kontrollera om elever var i behov av extra stöd i motorisk utveckling. Innan mätningen såg man att det inte fanns några tydliga skillnader mellan de olika testgrupperna. Exempelvis vad gäller den fysiska kapaciteten mellan individerna, hur mycket de utförde fysisk aktivitet på fritiden eller om föräldrarna i de olika grupperna hade universitetsutbildning eller inte. Idrottslektionerna bestod av allmänna fysiska aktiviteter enligt den svenska läroplanen. Eleverna som hade idrottsundervisning varje dag hade även vid behov en extra lektion per vecka med motorisk träning enligt modellen MUGI.

I resultatet kunde man se att motoriken för samtliga elever förbättrades till årskurs nio men att förbättringen var större i testgruppen med daglig idrottsundervisning och med motorisk träning en gång i veckan. Resultatet blev att gruppen med daglig idrottsundervisning hade fler elever som uppfyllde behörighet till gymnasiet jämfört med den andra gruppen. Framförallt såg man en stor skillnad bland grupperna när det handlade om pojkarnas betyg i årskurs nio i skolämnena svenska, matematik, engelska och idrott och hälsa. Utifrån resultatet fanns det ett samband mellan motoriska färdigheter och betygen. Av de eleverna med god motorisk förmåga kunde 97 % kvalificera sig in på gymnasieskolan (Ericsson & Karlsson, 2012).

Studier på internationell nivå

Teorin om undersökningen är att idag har barnen en mer stillasittande livsstil än för 20 år sedan eftersom barn idag kan utföra aktiviteter i form av t.ex. Tv-spel och datorspel. Det leder till att barnen får en sämre motorisk utveckling. Syftet med undersökningen som Pajkić et al. (2019) studerade om det fanns en koppling mellan barns fysiska aktiviteter genom att undersöka skillnader mellan elevers motoriska förmåga i samma åldrar på olika generationer. Studien utfördes mellan elever som gick i årskurs fyra och fem i Bosnien och Hercegovina. Testerna utfördes i två olika städer där de som gjorde testerna 2011 och 2012 som är grupp ett, utfördes i staden Modrica och 234 elever ställde upp. De elever som utförde testerna 2017 och 2018 är grupp två och utfördes i staden Banja luka och 311 elever ställde upp.

14

Testet man använde sig av kallas EUROFIT som består av sju tester som testar olika motoriska färdigheter som balans, hastighet av diverse kroppsdelar, räckvidd och explosiv kraft.

Det första resultatet visar pojkarnas individuella jämförelser där det finns en stor skillnad i två av testerna som handlade om att ha en statisk kraft och ett där balansen var i fokus. Det kunde vara bra prestationer från vissa elever medan andra presterade på en lägre nivå. Grupp ett presterade överlag bättre i fem av sju tester. Flickorna tester visar också störst individuell skillnad bland statisk kraft och balans. Dock kan vi se här att det var betydligt jämnare mellan de två grupperna där den yngsta generationen, alltså grupp två, hade bättre testresultat i fyra av sju tester. När de sedan lägger ihop resultaten och tar ut den procentuella skillnaden mellan de två generationerna i helhet visar resultatet att pojkar i grupp ett är bättre i fem av sju tester. I tjejernas gemensamma resultat visar det dock att den äldre generationen som är grupp ett har bättre gruppresultat än den yngre generationen alltså grupp två i fyra av sju tester (Pajkić et al., 2019).

Drew et al. (2013) har en hypotes om att vissa individer utför tester där dem vet att deras prestationer är bättre än andra och undviker därmed komplicerade uppgifter. Utförandet kan leda till feedback som uppfattas negativt, vilket många inte uppskattar. Medan andra utför liknande tester och ser misstag som en del av utvecklingen för att till slut lyckas. Deras utförande kan dessutom ha en högre noggrannhet som leder till en positiv utveckling. Varje individ har olika uppfattningar när det kommer till ens idrottsliga förmågor och syftet med undersökningen var att försöka ta reda på de olika uppfattningarna genom olika feedbacks (Drews et al., 2013). Studien skedde med hjälp av 120 barn i åldrarna 6, 10 och 14 år i en skola i södra Brasilien fördelat på 66 pojkar och 54 flickor. Testet som utfördes var att barnen skulle kasta en bönsäck som vägde 100 gram med deras svagaste arm så nära en ring som möjligt med cirka tre meters avstånd. Barnen hade dessutom ögonbindel för att inte se exakt vart ringen låg. De fick poäng beroende på hur nära de var cirkeln samt noggrannhetspoäng beroende på vart säcken först landade.

Varje åldersgrupp blev uppdelad i två olika grupper, IA och AS. Varje elev fick totalt 40 övningsförsök där de fick feedback efter varje kast som t.ex. mer åt vänster eller lite längre. Gruppen som tillhörde IA fick lyssna på en instruktion som lät enligt följande ”Denna uppgift mäter människors förmåga att sikta. Vi kommer att be dig att utföra flera kast idag och imorgon. Att sikta är en förmåga du är född med. Dina misstag eller din framgång med denna kastuppgift kommer att visa dina precisionsförmågor” (Drews et al. s.40, 2013). AS

15

gruppen fick följande instruktioner inför deras kast ” Denna uppgift mäter människors förmåga att sikta. Vi kommer att be dig att utföra flera kast idag och imorgon. Sikta är en färdighet som kan läras in. I början är det vanligt att göra fel, men med övning kan du lära dig och förbättras” (Drews et al. s.40, 2013). Efter dessa 40 försök ökas avståndet till fyra meter som eleverna skulle utföra dagen efter med 10 försök.

Resultatet av det första testet på tre meter visar att genom feedback så förbättrades varje kast i alla åldersgrupper samt i de yngre grupperna. AS gruppen var den grupp som presterade bäst i noggrannhetsmätningen samt att desto äldre eleven var fick noggrannhetsmätningen bättre resultat. Även när avståndet förlängdes till fyra meter visade AS gruppen bättre ifrån sig än vad IA gruppen gjorde. Slutligen kunde de även dra slutsatsen att ålder och förmågan av en uppfattning spelar större roll mellan 10 åringar och 14 åringar än vad det gjorde mellan 6 åringar och 10 åringar (Drews et al., 2013).

Syftet med studien som Wijnsma et al. (2014) undersökte, handlade om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärningsförmåga på de akademiska ämnena efter ett år. Eftersom i dagens samhälle finns det ett stort intresse att undersöka barns fysiska aktiviteter och deras prestationer i de teoretiska ämnena i skolan. Det var 228 barn i Nederländerna som gick i andra och tredje årskurs i sex olika grundskolor som ingick i studien. Det fanns en interventionsgrupp och en kontrollgrupp där de jämförde resultaten i matematik och läsning. Interventionsgruppen utförde specifika rörelser i samband med att svara på olika frågor t.ex. när de ska bokstavera ett ord så skulle eleven samtidigt hoppa på olika sätt vid sin bänk. De utförde även grundläggande övningar i slutet av varje lektion under den tid som återstod som t.ex. marschera och hoppa. Medan kontrollgruppen hade vanliga lektioner. Lärarobservationer och självrapporter visade att lektionerna genomfördes som planerat för att kunna ta fram ett trovärdigt resultat. Klassrumsobservationer visade att över 70 % av eleverna arbetade aktivt under lektionerna i de båda grupperna. Posttest i matematik och läsresultat av barn i tredje klass som deltog i interventionsgruppen var högre jämfört med kontrollgruppen. Fysiska aktiviteterna stimulerar hjärnan på ett positivt sätt. På kort sikt stimulerar fysisk aktivitet de kemiska förändringar i hjärnan som ökar uppmärksamheten och aktiverar arbetsminnet. I årskurs två presterade kontrollgruppen bättre i matematik samt att det inte var någon skillnad i läsförståelse. Anledning till att kontrollgruppen presterade bättre kan ha att göra med att deras fysiska aktivitet är högre än de elever i årskurs tre samt att årskurs tre hade mer fokus på specifika rörelser som innebar mer frågor under lektionstid.

16

Det kan även vara att kontrollgruppen har både bättre fokus under lektionen samt en mer aktiv fritid utanför skolan som kan påverka resultatet (Wijnsma et al., 2014).

Syftet med studien Cerit et al. (2020) är att bedöma den grundläggande motoriska färdighetsutvecklingen hos förskolebarn och bestämma dess förhållande till BMI (mäter förhållandet mellan vikt och längd) och fysisk aktivitetsnivå. 1041 barn i åldrarna 4–6 år i Turkiet deltog och bedömdes utefter motoriska färdigheter, BMI och fysisk aktivitetsnivå. Hypotesen kring denna studie är att låg motorisk utveckling kan påverka ens BMI och hur individen utvecklas från barndomen till vuxen ålder. De motoriska färdigheterna utvärderades med hjälp av TGMD-2 (Test of Gross Motor Development), den fysiska aktivitetsnivån värderades genom skala och fetma utvärderades med hjälp av BMI.

Cirka 78 % av barnen klassificerades som normalvikt. 8,3 % av barnen var överviktiga och 6 % av barnen var underviktiga. Testresultatet visar att BMI har en påverkan på ett barns rörelseförmåga där de med normal vikt har kommit längre i sin motoriska utveckling, medan överviktiga och underviktiga grupper inte visade en lägre motorisk utveckling. Det finns en koppling mellan barnets fysiska aktivitetsnivå som påverkar den grundläggande motoriska utveckling som också är relaterad till BMI hos förskolebarn i åldrarna 4–6 år. Genom en positiv motorisk utveckling i barndomen stärker individen sin fysiska aktivitet som leder till mer komplexa motoriska färdigheter i äldre ålder och förebygger fetma för framtiden (Cerit et al., 2020).

Motoriska förmågan hos barn och ungdomar med autism

Barn med autismdiagnos har ofta brister i motoriken. Exempelvis löpning, hoppning och fysisk kondition i jämförelse med barn utan autism. Denna studie har utfört ett program som hade sitt fokus på fysisk aktivitet och motorisk utveckling för barn med autism (Dieringer et al., 2020). Först fick barnen göra olika mätningar för att se hur individens hälsa, kondition, muskelstyrkan, fin- och grovmotoriken var. Tio pojkar i åldern 6–13 med autism deltog i studien under ett sommarläger i Midwest City, Oklahoma. Resultatet jämfördes med barn utan autism.

Resultaten visar att barn med ASD (Autism spectrum disorder) har lägre kondition än barn utan ASD. Handgreppsstyrka användes för att mäta muskelstyrkan. Även där visade det sig att barn med ASD har lägre styrka än barn utan diagnos. Lägre muskelstyrka kan leda till

17

mindre engagemang i fysiska aktiviteter i allmänhet. Motoriken hos barn med autism var även här lägre än barn utan diagnos. Det kan även leda till brist inom sociala interaktioner t.ex. i skolan förvärrar allmänna motoriska brister både för dagen och i framtiden. (Dieringer et al., 2020)

Hadadi et al. (2020) studiens syfte handlar om att ta reda på om videogenomgångar kan förbättra motoriken hos 3–5 åriga barn med diagnosen autism. I studien deltog 26 barn varav sju barn med måttlig autism och 19 barn med grov autism i USA. Totalt sett var det 18 pojkar och 8 tjejer som deltog. Själva testet bestod av fyra olika motoriska färdigheter där barnen blev uppdelade i två grupper och fick totalt tio olika instruktioner innan testet utfördes. Den ena gruppen fick se instruktionerna som ett videoklipp medan den andra gruppen fick se det live av en instruktör. De tester som barnen skulle utföra var fånga en boll, överarmskast, stående balans och balans när hen går.

Tittar vi på vad resultatet säger kan vi få reda på att de barn som fick videoinstruktioner presterar bättre med hur de använder sin kropp samt själva utförandet av testet. Testet där barnen skulle fånga en boll, visade att själva fångandet av bollen inte hade någon större skillnad genom de olika instruktionerna. Det som gav större skillnad var att de som fick se videoinstruktioner hade en betydligt bättre kroppshållning där barnen agerade med mjuka knän och rätt fotnedsättning för att anpassa sig till olika bollbanor för att fånga bollen (Hadadi et al., 2020).

Motorik kopplat till fysisk aktivitet

Genom en idrottsutövning på fritiden förbättrar individen sin motoriska förmåga på flera plan och har en fördel gentemot exempelvis övriga i sin klass. I kommande artiklar är detta något som kommer framställas.

Öga-handkoordinationen menas med att man får input genom synen och därefter agerar utifrån den informationen man har tagit till sig. Syftet med studien är att undersöka om öga-handkoordinationen är en allmän förmåga eftersom allt fler lag inom specifika idrotter använder sig av visuell träning (Ellison et al., 2018). Anledning till detta är för att öga-handförmågan anses vara viktig för att kunna få ett övertag gentemot sina motståndare. 87 personer i 18 – 20 års åldern deltog i undersökningen i Storbritannien. Deltagarna utförde fyra tester av öga-handkoordination och alla hade sedan tidigare erfarenheter av specifika

18

sporter. De skulle bland annat slå på en väggmonterad sensordyna där de först skulle se en signal med ögonen och därefter slå på området. Efter att deltagaren hade träffat objektet kom en ny signal som slumpmässigt ändrade position.

Öga-handkoordinationen ställer stora krav på finmotoriken och periferiseende. Resultaten på de fyra testen visade att två av dem var svaga och två av dem var starka. De två tester som hade lägst resultat krävde mer en finmotorisk färdighet som kroppsförflyttning och tajming för att kunna fånga t.ex. en boll. I de tester som visade högre resultat handlade det om en visuell signal där du använder händer/kropp för att trycka på rätt sensordyna. Resultatet visade att öga-handförmågan är individuellt kopplad till den motoriska färdigheten som individen besitter och utifrån det presterar varje elev olika beroende på vilken aktivitet som utförs (Ellison et al., 2018).

Syftet med undersökningen som Kokstejn och Musalek (2019) har tagit fram, handlar om det fanns någon koppling mellan de grundläggande motoriska färdigheterna och fotbollsspelares motoriska förmåga. Undersökningen utfördes på 24st 12 åriga fotbollsspelare som spelade i den högsta ungdomsligan i Tjeckien. Alla hade ca sex års erfarenhet inom fotbollen. I själva processen använde de sig av TGMD-2. TGMD-2 är ett färdighetstest främst för barn 3–10 år som består av 12 olika färdigheter som individerna blir poängsatta i. Övningarna var uppdelade i två kategorier med sex övningar i varje. Kategori ett var rörelsefärdigheter som t.ex. springa och hoppa. I kategori två var det föremålskontroll som t.ex. överarmskast och sparka på stillastående boll. De som observerade testet var utbildade forskare. Själva genomgången av övningarna gavs en gång muntligt följt av en praktisk instruktion. Poängen som utdelades var 1 poäng för rätt utförande och 0 poäng för felaktigt utförande. Det utfördes ytterligare två tester varav ett var dribbling med boll samt ett test med avslut.

Resultatet av de olika testerna gav snarlika resultat. De spelare som klarade TGMD- 2 på ett korrekt sätt klarade även av dribblingstestet på en bra nivå. De tester som ungdomarna presterade bäst på var när de skulle springa, glida och fånga ett föremål. Medan överarmskast, rulla ut en boll, horisontellt hopp och sparka en boll som kommer i fart gav lägst resultat (Kokstejn & Musalek, 2019).

Gil S et al. (2007) beskriver människokroppen och fysiologiska egenskaper hos individer som förknippas med att de lyckas eller inte som fotbollsspelare. Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkade om en individ lyckades eller inte som fotbollsspelare. Deras

19

hypotes var att individer som var födda under första halvåret hade en fördel kring fysisk mognad och motorisk förmåga jämfört med personer som var födda under andra halvåret. Studien fokuserar på ungdomar i åldrarna 14–17 år och testerna utfördes i Spanien. Kroppstyperna och kroppssammansättning räknades genom att mäta hudveck, vo2 max, sprint-, hopp- och uthållighetstester. När det handlar om den fysiska prestationsförmågan hos en fotbollsspelare så måste personen ha en rimlig hög nivå inom alla fysiska krav för att lyckas. Längden, vikten, BMI, procenten av fett, ben och muskler mättes på varje spelare för att känna till deras kroppssammansättning. I slutet av säsongen hade tränarna gjort ett urval och bestämt vilka spelare som skulle ta nästa steg. Denna urvalsprocess gjorde tränarna själva och inte med hjälp av undersökningen.

Studien sammanfattade att det fanns fysiologiska skillnader mellan de utvalda och icke-utvalda fotbollsspelarna som påverkar deras motorisk förmåga. Skillnaderna som hittades i spelarna som var 14 år men som blivit uppflyttade till spel i det 15 åriga laget var att större andelen av dem var längre vilket ledde till en större vikt och just dessa två faktorer är viktiga i den yngre åldern för framsteg. Året som spelarna blir födda i brukas delas upp i två delar vilket är relevant eftersom längd och vikt kan påverkas beroende på när du är född eftersom det kan vara en anledning till att du hamnar i puberteten tidigare än de som är födda på andra delen av året. Under åldern 18 år är det vikt och längd i kombination med skelettet som påverkar individers motoriska förmåga. Fettprocenten hos en individ är också avgörande för att lyckas då övervikt gör det svårare att springa och kan ge kortare uthållighet. För att sammanfatta resultatet kan vi se att större andelen av spelarna som tar nästa kliv är födda på första halvåret, har en längre medellängd samt att deras BMI-nivå är goda (Gil et al., 2007).

20

Diskussion

I vår diskussionsdel kommer vi att diskutera hur vår sökprocess har fungerat. Vi kommer därefter att gå in på hur vi ser på resultatet i de vetenskapliga artiklarna. Utifrån en analys av de resultat vi har fått från varje källa, kommer vi att behandla olika områden som berör ett elevperspektiv och ett pedagogperspektiv. Syftet med kommande kapitel är att skapa en förståelse för hur motoriken kan påverka barn och ungdomar. Även olika metoder som pedagogen kan använda sig av i idrott och hälsa för att utveckla barn och ungdomars motoriska förmåga kommer att undersökas. Vi kommer dessutom att diskutera och kritiskt granska de olika källor som vi har, samt hur vi kan använda resultatet vi har tagit del av inom skolvärlden. Intresset från oss båda kring motoriken har varit stor då vi anser att de ställer höga krav på oss pedagoger att i exempelvis en helklass kunna bemöta alla individer på olika sätt. Det gäller då att det finns ett varierat lektionsupplägg som alla elever ska få ta del av. I skolan ska alla individer känna sig trygga och känna sig accepterade oavsett om du är lång, kort, har autism, är en pojke eller flicka.

Metoddiskussion

Sökprocessen var väldigt tuff och svår för oss båda. Ingen av oss har någonsin gjort ett arbete som detta sedan tidigare. Vi valde därför att försöka samla på oss all information vi kunde från zoom-möten, biblioteket och exemplet på en kunskapsöversikt. Från våra zoom-möten fick vi en tydligare bild om vad arbetet ska innehålla där våra pedagoger gav oss en genomgång om diverse uppgifter i arbetet. Från mötet med biblioteket samt deras hemsida, fick vi lära oss olika sätt om hur vi ska söka vetenskapliga källor samt vilka databaser vi kunde använda oss av. Detta gav oss en bra möjlighet att på ett smidigare sätt hitta det vi ville få fram av de vetenskapliga källorna.

Till en början tog sökprocessen väldigt lång tid, dock kände vi båda att vi vill lägga ner extra fokus på sökprocessen för att ha ett brett underlag med olika källors innehåll. När detta var gjort, kunde vi vara källkritiska och med tiden sortera ut ett fåtal källor som vi inte kunde kalla för en vetenskaplig källa efter de instruktioner vi hade fått. Just urvalen av vetenskapliga källor, tyckte vi var svårt eftersom det stod att de var vetenskapligt granskade men när vi väl läste igenom dem saknade dem viktiga delar som t.ex. resultat och diskussion. För att hinna med minst tio källor på tre dagar valde vi att dela upp de olika källorna mellan oss. Innan

21

uppdelningen skedde, arbetade vi tillsammans med den första källan för att få en god uppfattning om vad varje sammanfattning av källorna skulle innefatta. När vi väl började med själva skrivandet av resultatet flöt det på bra, men vissa engelska texter var svårtolkade att granska. Då valde vi båda två att läsa den berörda källan och genom en diskussion kom vi till slut fram till vad resultatet visade samt hur det gick till. Genom dessa diskussioner och ett bra samarbete fick vi ut en god helhetsbild över det valda området och en sammanhängande text.

Vikten av att ha en god motorisk förmåga hos barn och

ungdomar

Det framgår från Nyberg (2018) att eleverna behöver utveckla sin förståelse för vad motorik innebär. Det kan ske genom att pedagogen lyfter fram begreppet för att sedan låta klassen själva analysera kring motoriken och dess innebörd. Exempelvis krävs det en annan motorisk förmåga i fotboll jämfört med volleyboll, därför blir det ett bra tillvägagångssätt att låta dem själva diskutera kring sina egna erfarenheter så att alla förstår begreppets mening. Genom en diskussion bryter man även ner begreppet motorik i olika delar och synonymer som gör det lättare för varje individ att förstå. Motorikens betydelse är inte lätt för grundskoleelever att förstå när det är ett komplext begrepp. Eleverna lär sig även genom att titta på hur andra i klassen utför något praktisk, alltså genom att ha ett brett lektionsupplägg kan de ta lärdom från varandra. Att utvecklar motoriken blir inte bara viktig i idrottslektionerna utan även i de övriga ämnena som Ericsson och Karlsson (2012) får fram i sin studie. Det blir lättare för elever med god motorik att kunna fokusera under en hel skoldag vilket gör att deras betyg kan förbättras. Genom studien kan vi dra slutsatsen att mer idrottsundervisning per vecka i kombination med mer motorisk träning gör att eleven utvecklas som mest och lyckas få bättre betyg för sitt kommande gymnasieval.

Kokstejn och Musalek (2019) hade forskare som observerade testet och tog ställning kring fotbollsspelares olika förmågor där springa, glida och fånga ett föremål gav bäst resultat. De är grundläggande motoriska färdigheter som individer lär sig under skolåren på bland annat idrottslektioner. Testerna som utfördes tillhör komplexa rörelser som är en del av det centrala innehållet (Skolverket, 2020). Beroende på vilken aktivitet barn och ungdomar utövar på sin fritid, ställer de olika krav på specifika rörelser. Resultaten av testerna hade därför kunnat

22

visa annorlunda. Genom en aktiv skolgång där en allmän förmåga utvecklas kan det hjälpa eleverna att fokusera på specifika rörelser inom deras idrottsutövande samt att deras skolprestationer i övriga ämnen kan ökas som Ericsson (2008) tar upp i sin studie.

Resultatet med öga-handkoordinationen resulterar i att förmågan är väldigt individuellt kopplad till den motoriska förmågan som en person besitter (Ellison et al., 2018). Detta kan kopplas vidare till vad motorik handlar om, hur människan utvecklar och lär sig nya rörelseförmågor och rörelsemönster som är en individuell egenskap (Larsson, 2016). Motoriken blir därför viktig för alla personer men framförallt för barn och ungdomar då man grundlägger motoriken. Genom att man grundlägger motoriken kan individen på så sätt bli mer aktiv och förbättra sin hälsa i framtiden.

Genom flera resultat kan vi konstatera att ökad fysisk aktivitet och motorisk träning bidrar till en större utveckling hos individen. Ericsson (2008) har genom sin studie visat en god kroppsutvecklingen genom ökad träningsfrekvens. I studien Cerit et al. (2020) framgår det att det krävs en planering som inte bara handlar om den fysiska aktiviteten. Utan barn i tidiga åldrar borde utföra flera delar av det som innefattas i den motoriska färdigheten, för att få en ökad motorisk utveckling. Vidare visar Ericsson (2008) studie att resultaten i de nationella proven blir bättre med ökad fysisk träning och motorisk träning. Något som Wijnsma et al. (2014) stärker genom sin studie. Fysisk träning stimulerar hjärnan på ett positivt sätt, ökar koncentrationsförmågan och aktiverar arbetsminnet vilket gör att eleverna kan prestera bättre i skolan.

Hur kan vi pedagoger påverka elevers motoriska förmåga i

idrott och hälsa?

Om vi tittar på resultatet som Gil et al. (2007) har fått fram, kan vi se att det kan skilja sig mycket åt mellan individerna i en åldersgrupp. Det kan nästan skilja ett helt år mellan vissa elever i ens klass och p.g.a. detta kan elevernas motorikförmåga variera. Det gäller därför att du som pedagog verkligen har en bred kunskapsuppfattning för att kunna utmana alla elever utifrån deras egna förutsättningar (Gil et al., 2007). Det är inte bara motoriken som kan skilja eleverna åt som en pedagog måste ta hänsyn till. Andra faktorer som kan påverka en elevs förutsättningar kan vara vikt, BMI, längd och muskler bara för att nämna några som Gil et al. (2007) nämner. Utifrån resultatet ser vi även att genom dessa faktorer som en individ kan

23

ha, skapas det en uppfattning om hen är snabb, stark, överviktig, för svag eller för liten (Gil et al., 2007). Därför är det viktigt att en pedagog kan bemöta en mängd olika individer på flera olika sätt och nivåer inom skolvärlden. Eftersom vi pedagoger ska ge varje elev möjligheten till att utföra, planera och anpassa sin rörelseförmåga till diverse aktiviteter (Skolverket, 2020).

Något som vi kan se i dagens samhälle är att den aktiva rörligheten hos eleverna har minskat som vi kan se genom testresultatet som Pajkić et al. (2019) visar. Genom testerna kan vi se att dem som är födda tidigare på 2000-talet har bättre motorik än nuvarande generationer vilket är bra för en pedagog att veta eftersom vissa aktiviteter kan kräva mer tid för att vissa elever ska lyckas. Dock utförs testerna på två olika platser i landet vilket kan ha haft en påverkan för resultatet. Platsens betydelse kan spela en stor roll för individen beroende på vilka förutsättningar hen har kring t.ex. miljö, material och ekonomi.

Elevernas hälsa är viktig och kan hjälpa dem att prestera bättre, inte bara i idrott och hälsa utan även inom de teoretiska ämnena som Ericsson och Karlsson (2012) får fram i sin studie. I deras resultat får de fram att 97% av de med god motorikförmåga får en gymnasiebehörighet. Utifrån deras resultat kan vi även se att den testgruppen som fick en daglig idrottsundervisning samt ett extra tillfälle med motorisk träning varje vecka, kunde fler få en gymnasiebehörighet (Ericsson & Karlsson, 2012). Utifrån resultatet kan vi se att idrottspedagoger har en viktig roll i skolans värld. Inte bara för att utveckla deras motorik utan även se en möjlighet att bidra till att öka deras prestationer i de övriga ämnena. Larsson och Meckbach (2007) tar upp om att en ökad motorisk utveckling kan bidra till en ökad självkänsla bland eleverna som gör att den sociala biten kan ökas. Extra idrottslektioner är även bra att erbjuda till de som behöver extra motorisk träning och i den svenska skolan finns idag möjligheter i form av läxhjälp samt elevens val.

Feedback är även något som är en viktig del för att utveckla elevers motoriska förmågor och det handlar om att elever kommer att kunna utvecklas inom motoriken genom träning. Drews et al. (2013) tar upp att feedback kan hjälpa till att påverka elevers motoriska förmåga om den ges på rätt sätt. Genom resultatet kan vi koppla det till hur pedagogerna behöver känna sina elever för att kunna ge rätt feedback. Vissa elever behöver kort och konkret feedback och andra behöver längre och djupare feedback. Vissa elever vill känna att de verkligen lyckas och öka prestationen sakta men säkert medan andra vill ha mer tävlingsinriktad feedback (Drews et al., 2013). Feedback är väldigt individuellt och det är viktigt att en pedagog känner sina elever då vissa kan uppfatta det som positivt medan andra

24

kan uppfatta samma feedback som något negativt. Feedbacken kan även se olika ut i olika länder och miljöer där acceptansen kan skiljas åt.

När det kommer till autism har man insett att visuellt stöd kan hjälpa dem att förstå instruktioner på ett tydligare och enklare sätt enligt Hadadi et al. (2020). Just varierad undervisning är extremt viktigt när det kommer till instruktioner som hjälper inte bara de elever med autism utan det kan hjälpa andra elever som inte är diagnostiserade. I idrott och hälsa använder pedagogen främst sin egen kropp eller en elev/elever för att gå igenom olika instruktioner. Utifrån våra egna erfarenheter används inte digitala verktyg tillräckligt som ett stöd i undervisningen. Som vi nämnde tidigare ser dagens samhälle annorlunda ut när det kommer till det tekniska. Många klasser och elever har idag tillgång till digitala verktyg. Det kan i sin tur användas genom att visa instruktioner kring diverse övningar samt ge elever möjlighet att bli filmade vid behov. Med hjälp av det inspelade materialet kan eleven analysera och jämföra sitt eget utförande i efterhand (Hadadi et al., 2020). Även ge elever med autism chansen till att utvecklas främst inom styrka och kondition är viktigt eftersom det är främst i dessa två former som de kan prestera lägre än andra som Dieringer et al. (2020) fick fram i sin undersökning. Det gäller därför att pedagogen hittar en balans med varierad undervisning men även kunna ha förståelse att vi alla är olika och har en varierad utveckling.

Vidare forskning

Människans motorik finns med oss under hela vårt liv, därför är motoriken extremt viktig för oss och inte bara för varje individs hälsa utan även för hur individen kan utveckla sin inlärning inom flera områden. Redan i tidig ålder är motorisk träning viktig, då individen är som mest formbar. Genom en välutvecklad grundmotorik kan vi dra slutsatsen att det leder till positiva förutsättningar inom flera aspekter. En vidare forskning kring motorikens betydelse på lång sikt hade varit intressant att studera om. Detta kan göras genom exempelvis intervjuer av äldre generationer men även sjukgymnaster och läkare, för att undersöka hur individens hälsa kan se ut i äldre åldrar beroende på hens motoriska utveckling. Även vidare forskning om vilken utlärningsmetod som är mest lämplig för hur pedagoger kan lära ut och utveckla barn och ungdomars motoriska förmåga vore intressant att studera vidare om.

25

Referenser

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl). Stockholm: Liber

Cerit, E., Özlü, K., Deryahanoglu, G., Denizci, T., Yamaner, F., Kendirci, H. N. P., & Koçak, Ç. V. (2020). Determination of the basic motor skills and its relationship to BMI and physical activity level in preschooler. African Educational Research Journal, 8(1), 1115–123. Hämtad 2020-11-23 https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1263414.pdf

Dieringer, S., Mcintosh, C., Mahon, A., Pistor, C., Dykstra, B., Erichsen, J., & Mcintosh, D. (2020). Physical Fitness and Fundamental Motor Skill Performance in Children with

Autism Spectrum Disorder Attending A Summer Day Camp: A Pilot Study. Palaestra, 34(2), 27–31. Hämtad 2020-11-23 från

https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=11&sid=12722d59-1ebd-4990-81b9-0786b8df6251%40sessionmgr4007

Drews, R., Chiviacowsky, S., & Wulf, G. (2013). Children’s Motor Skill Learning Is Influenced by Their Conceptions of Ability. Journal of Motor Learning & Development, 7(2), 38–44. Hämtad 2020-11-23 från

https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=8&sid=12722d59-1ebd-4990-81b9-0786b8df6251%40sessionmgr4007

Ellison, P. H., Kearney, P. E., Sparks, S. A., Murphy, P. N., & Marchant, D. C. (2018). Further evidence against eye–hand coordination as a general ability. International Journal of

Sports Science & Coaching, 13(5), 687–693. Hämtad 2020-11-23 från https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=e63bacaa-53af-41f7-8efb-916435ab154b%40sessionmgr4008

Ericsson, I. (2008). Motor skills, attention and Educational academic achievements - an intervention study in school year 1-3. The British Research Journal, 34(3), 301-313. Hämtad 2020-11-23 från

https://www.researchgate.net/publication/233971423_Motor_skills_attention_and_acade

mic_achievements_-_an_intervention_study_in_school_year_1-3_The_British_Educational_Research_Journal_343_301-313

Ericsson, I., & Karlsson, M. (2012). Motor skills and school performance in children with daily physical education in school - a 9-year intervention study. Scandinavian Journal of

26

Medicine & Science in Sports. 24(2), 273–278. Hämtad 2020-11-23 från

https://doi.org/10.1111/j.1600-0838.2012.01458.x

Friberg, F. (red.). (2017). Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl. Kap 3). Lund: Studentlitteratur

Gil, S., Ruiz, F., Irazusta, A., Gil, J., & Irazusta, J. (2007). Selection of young soccer players in terms of anthropometric and physiological factors. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness, 47(1),25-32. Hämtad 2020-11-23 från https://www-proquest-com.proxy.mau.se/docview/202676533?accountid=12249 Hadadi, A., Lirgg, C. D., Gorman, D. R., & Schaefer-Whitby, P. (2020). The effect of using video modeling to improve motor skills in preschoolers with autism. International Journal of

Physical Education, 57(2), 33–43. Hämtad 2020-11-23 från https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=14&sid=12722d59-1ebd-4990-81b9-0786b8df6251%40sessionmgr4007

Hallén, J., & Ronglan, L. (2011). Träningslära för idrotterna (1 uppl.). Stockholm: SISU Idrottsböcker

Kokstejn, J., & Musalek, M. (2019). The relationship between specific fundamental motor skills and game specific skills in elite young soccer. Journal of Physical Education and Sport, 19(1), 249–254. Hämtad 2020-11-23 från https://doi.org/10.7752/jpes.2019.s1037

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon (1 uppl.). Stockholm: Liber

Larsson, H., & Meckbach, J. (Red). (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar (1 uppl. Kap 2, 3, 5 och 13). Stockholm: Liber

Nyberg, G. (2018). Att urskilja och erfara sitt sätt att springa - kan elever lära sig det i idrott och hälsa? Forskning om undervisning och lärande, 6(1), 43–63 Hämtad 2020-11-23 från

http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1219494/FULLTEXT01.pdf

Pajkić, A., Dobraš, R., & Lepir, D. (2019). Comparison of motor skills of young school students. Sport Scientific & Practical Aspects, 16(2), 11–18. Hämtad 2020-11-23 från

https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=6&sid=12722d59-1ebd-4990-81b9-0786b8df6251%40sessionmgr4007

27

Sverige. Skolverket (2020). Läroplan och kursplan för grundskolan samt för förskoleklassen och

fritidshem i ämnet idrott och hälsa, 2011. Hämtad 2020-11-23 från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCod e%3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anc hor2

Wijnsma, M., Hartman, E., De Greeff, J., Bosker, R., Doolaard, S., & Visscher, C. (2014). Improving Academic Performance of School-Age Children by Physical Activity in the Classroom: 1-Year Program Evaluation. Journal of school health, 85(6), 365–371. Hämtad 2020-11-23 från https://doi.org/10.1111/josh.12259