Students’ experiences in focus

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete i samhällsorienterande ämnena

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Fokus på elevers erfarenheter

Students’ experiences in focus

Joakim Bondesson

Emelie Rindbro

Grundlärarexamen årskurs 4-6, 240 hp Examinator: Johan Cato

Examensarbete 15 hp Handledare: Stefan Nyzell

Slutseminarium 2016-05-19

Förord

Uppsatsen är skriven vid Malmö Högskola under vårterminen 2016. Arbetet grundar sig i vårt genuina intresse för undervisning i de fyra samhällsorienterade ämnena som ligger oss varmt om hjärtat och är vår fördjupning i utbildningen. Arbetet med uppsatsen har varit lärorikt och inte minst givande för våra kommande år som lärare.

Vi vill tacka de lärare som har ställt upp för intervjuer och tagit sig tid att delge värdefulla tankar i undersökningen. Vi vill även tacka vår handledare Stefan Nyzell samt våra kurskompisar för lärorika diskussioner och stöd under arbetets gång.

Sammanfattning

Föreliggande studie baseras på intervjuer med verksamma lärare för årskurs 4-6 i de samhällsorienterade ämnena. Syftet med studien har varit att undersöka vilka

undervisningsstrategier lärare använder för att ta tillvara elevers erfarenheter samt vilka förekommande faktorer lärare upplever utgör hinder för att ta tillvara elevers erfarenheter. I studien intervjuades fyra olika lärare varpå intervjumaterialet sammanställdes och

analyserades. Då två intervjuer liknade varandra valdes tre av intervjuerna ut att presenteras i studiens resultat. Intervjumodellen valdes utifrån Alvehus (2013) gällande olika

intervjumodeller vilket ledde till att semistrukturerade intervjuer utfördes. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares arbetsplats.

Resultatet av studien visar att lärare som väljer tematiskt samt problembaserat arbetssätt i större utsträckning anser sig ta tillvara elevers erfarenheter i undervisningen. I enlighet med både Dewey och Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra visar även resultatet att de lärare som bedriver den typen av undervisning också är de lärare som faktiskt planerar för och använder elevers erfarenheter i undervisningen. Dessutom visar resultaten att faktorer som lärarna upplever utgör hinder för tillvaratagandet av elevers erfarenheter främst utgörs av inre ramar så som tid, elevgruppens storlek samt alla elevers olika erfarenheter.

Innehållsförteckning

2. Syfte och frågeställning………….……….……...9

3. Tidigare forskning………...…..10

3.1 Elevers erfarenheter i centrum för undervisning………..….10

3.2 Lärares syn på elevers erfarenheter……….………...…11

3.3 Hindrande faktorer……….…12 4. Teori………13 4.1 LevVygotskij……….……….…13 4.2 John Dewey……….…15 4.3 Ramfaktorteorin………...………...16 5. Metod………...……….18 5.1 Val av metod………..18 5.2 Urval………..…19

5.3 Procedur och rekrytering………..….19

5.4 Etiska riktlinjer………..19

6. Resultat och Analys………..………20

6.1 Lärares tankar om undervisning utifrån elevers erfarenheter………..20

6.1.1 Marie………...20

6.1.2 Line……….21

6.1.3 Malin………...21

6.2 Strategier för att ta tillvara elevers erfarenheter………..22

6.2.1 Marie………...22

6.2.2 Line...23

6.2.3 Malin ………..24

6.3 Faktorer som lärare upplever utgör hinder att ta tillvara elevers erfarenheter i undervisningen…...………….25

6.3.1 Marie ………..25

6.3.2 Line……….26

6.3.3 Malin………...27

7. Diskussion och slutsatser……….………28

7.1 Resultatdiskussion………28

7.2 Metoddiskussion……….………..29

7.3 Slutsatser………...30

7.4 Studiens relevans för läraryrket………31

7.5 Implikationer för vidare forskning………32

8. Referenslista………..33

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Elevers erfarenheter skapas och utvecklas i hemmet, på fritiden och i skolans värld. Skolan är en mötesplats för olika intressen och erfarenheter där samverkan sker mellan barn och vuxna. Dagens samhälle och skola har förändrats och allt oftare syns heterogena elevgrupper i

klassrummen. Erfarenheterna i en elevgrupp kan variera kraftigt och det kan vara en utmaning för lärare att ta tillvara på dem i undervisningen. Enligt läroplanen för grundskolan ska

undervisningen ”främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Skolverket 2011 s. 8). Det är alltså lärares skyldighet och uppgift att låta elevers erfarenheter, språk, kunskaper och bakgrund vara utgångspunkt i planering, undervisning och uppföljning av undervisning. Det vi vill undersöka är hur lärare tar till vara på elevers erfarenheter i de samhällsorienterade ämnena och vilka faktorer som utgör hinder inom ramen för en sådan undervisning. Utifrån egna erfarenheter anser vi att lärare sällan utgår från elevers erfarenheter i

undervisningen, varken när det gäller de samhällsorienterade ämnena, eller i andra ämnen. Vi upplever att det är svårt för lärare att anpassa undervisningen och ta tillvara på alla elevers erfarenheter i en stor elevgrupp med blandade kulturer, ursprung samt varierande bakgrund. Lärare saknar verktyg och strategier. Våra erfarenheter av arbete i skolan är att elever gärna delar med sig av sina erfarenheter men att det ofta sker utanför själva undervisningen och därför inte utnyttjas till fullo. Ofta används färdiga läromedel i form av böcker och stenciler samt filmatiseringar och diskussioner. I enstaka fall har vi varit med om att lärare utgår från elevers erfarenheter men att det inte sker på ett strukturerat vis som en del av undervisningen vilket vi som lärarstudenter tycker är anmärkningsvärt. Vi anser att lärare bör vara

intresserade av elevers erfarenheter för att därmed kunna anpassa undervisningen och göra den intressant för varje elev och därmed även främja ett livslångt och lustfyllt lärande, vilket även stöds i läroplanen (Skolverket 2011 s.7).

1.2 Styrdokument

Utbildningens utformning och innehåll har sin grund i de statliga dokumenten som innefattar skollag, läroplan och kursplaner. Läroplanen inleder med att “Skolväsendet vilar på

demokratisk grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Skolverket 2011 s. 7). Även de

gemensamma erfarenheterna nämns i läroplanen; “Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet” (Skolverket 2011 s. 10) Enligt läroplanen ska utbildningen vara likvärdig för alla elever. En förutsättning för en likvärdig utbildning är att hänsyn tas till alla elevers olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Läroplanen säger även att “Skolan ska främja elevernas

harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer” (Skolverket 2011 s. 10).

I läroplanen kan även utläsas att ”undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med

utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap” (Skolverket 2011 s. 8)

1.3 Centrala begrepp

Vi vill presentera hur vi har valt att använda centrala begrepp i studien. För att vi senare ska kunna tolka, diskutera och dra slutsatser av undersökningens insamlade material är det av stor betydelse att slå fast vad begreppen erfarenhet, ”att ta tillvara på” samt

undervisningsstrategier innefattar i undersökningen. Vår definition av begreppet erfarenhet innefattar det som elever har med sig från tidigare upplevelser samt förvärvad kunskap samt individuella intressen. Med begreppet ”att ta tillvara på” menar vi hur lärare tar reda på och använder erfarenheter i undervisningen och med undervisningsstrategi menar vi de arbetssätt som lärare väljer att utforma sin undervisning utifrån.

1.4 Disposition

Först presenteras syfte och frågeställning och sedan följer tidigare forskning i avsikt att synliggöra problemområdet. Efteråt följer de teoretiska utgångspunkter som vi har valt för undersökningen och därefter resoneras det om vald metod. Slutligen sammanfattas resultaten och analyserna av de tre utvalda intervjuerna utifrån den teori som beskrivits tidigare i uppsatsen. Arbetet avslutas med en sammanfattande diskussion samt slutsatser.

2. Syfte och frågeställning

Examensarbetet har för avsikt att undersöka hur lärare som undervisar i de

samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år tar tillvara på elevers erfarenheter enligt direktiven från läroplanen där det fastläggs att undervisningen ska ta en utgångspunkt i elevers erfarenheter. Utifrån intervjuer med lärare önskar vi besvara följande frågeställningar: Vilka undervisningsstrategier har lärare i grundskolans tidigare år för att ta tillvara på elevgruppens erfarenheter i de samhällsorienterade ämnena?

Vilka förekommande faktorer upplever lärare utgör hinder att ta tillvara elevers erfarenheter?

3. Tidigare forskning

I detta avsnitt har vi valt ut tidigare forskning som vi anser är relevant för studien. Inledningsvis presenteras tidigare forskning som pekar på att elevers erfarenheter i undervisningen är av betydelse. Därefter introduceras Hesslefors Arktofts (1996) två kategorier illustration och utgångspunkt. Avslutningsvis redogör vi för några hindrande faktorer när det gäller att ta tillvara på elevers erfarenheter.

3.1 Elevers erfarenheter i centrum för undervisning

Enligt Eriksson & Bostedt (2011) studie Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag bör lärare utgå från elevers erfarenheter i undervisningen. Resultaten visar att problembaserade arbetssätt och ämnesövergripande arbete är bra sätt att arbeta på för att på bästa sätt ta tillvara elevers erfarenheter i

undervisningen. Forskarna menar också att med tydliga strategier och hänsynstagande av elevers intressen skapas en undervisningsform där elevens erfarenheter används som utgångspunkt i undervisningen. Att elevers erfarenheter är av betydelse kommer även Fast (2007) fram till i avhandlingen Sju barn lär sig läsa och skriva där forskaren följer sju barn under en treårsperiod. Forskaren pekar på vikten av att lärare i enlighet med läroplanen har kunskap om elevers erfarenheter och att de utgår från dessa i undervisningen. Resultaten i studien visar dock att lärare i de besökta klassrummen faktiskt inte tar hänsyn till elevernas erfarenheter. Fast (2007) argumenterar för att lärare behöver vara positivt inställda till att skaffa sig kunskap om vad elever har för intressen på fritiden för att på så sätt ha möjlighet att bedriva en undervisning där elevers erfarenheter är i centrum.

Sammanfattningsvis har både Fast (2007) och Eriksson & Bostedt (2011) kommit fram till resultat i sina studier som pekar på att elevers erfarenheter behöver tas tillvara på i

undervisning och att elevers erfarenheter ska vara i centrum. Samma slutsatser stärks av Skolinspektionen (2012) i en sammanställning över aktuell forskning där en av slutsatserna är

att “elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.” (Skolinspektionen 2012 s. 15). I boken Utmärkt undervisning har forskarna Håkansson & Sundberg (2012) sammanställt svensk och internationell forskning och de understryker att god undervisning utmärks av ett kollektivt lärande där eleverna drar nytta av varandras kunskaper och där elevernas erfarenheter ses som en central del av undervisningen.

3.2 Lärares syn på elevers erfarenheter

I studien I ord och handling av Hesslefors Arktoft (1996) undersöks det hur lärare förhåller sig till att anknyta till elevers erfarenheter. Utifrån intervjuer med lärare samt observationer av lärares undervisning kommer forskaren bland annat fram till att det är av vikt att

undervisningen bygger på elevers erfarenheter. Forskaren kategoriserar lärarnas svar gällande elevers erfarenheter i två olika kategorier som benämns illustration och utgångspunkt. Vid sammanställningen tillkom ytterligare en kategori som endast baseras på

klassrumsobservationerna. Kategorin illustration utgörs av svar som kan härledas till att elevers erfarenheter tillför undervisningen någonting, det vill säga att erfarenheterna bidrar till att undervisningen berikas och gör det lättare för elever att förstå innehållet. Det är inte alla erfarenheter som är av betydelse utan endast de erfarenheter som dyker upp och passar in i lärarens redan planerade undervisning. Till skillnad från kategorin illustration menar forskaren att kategorin utgångspunkt utgörs av de lärare som tar tillvara på elevers

erfarenheter redan när de planerar innehållet i undervisningen och ”där anknytandet tolkas ha en förändrande innebörd” (Hesslefors Arktoft 1996 s. 133). Forskaren menar vidare att när elevers erfarenheter är utgångspunkt för undervisningen kan det leda till att de upplever undervisningen och dess innehåll som mer betydelsefull. Elevers erfarenheter utgör därmed en central del av undervisningen för att inspirera och utmana elevers tänkande.

Under de klassrumsobservationer Hesslefors Arktoft (1996) utförde upptäcktes även en tredje kategori som utgörs av att målet och syftet med undervisningen är avskilt från elevers

erfarenheter. Lärares syn på elevers erfarenheter i den tredje kategorin är att de inte behövs eller är nödvändiga i undervisningen.

3.3 Hindrande faktorer

Håkansson och Sundberg (2012) framhåller att mindre klasser kan hjälpa lärare att skapa kommunikativa lärandemiljöer och att lärare får mer tid att observera den enskilda eleven och dess behov. Vidare menar författarna att mindre klasser även ger större möjlighet för lärare att praktisera en mer intresseväckande undervisning.

Fast (2007) menar i sin avhandling att det kan förekomma en stridighet beträffande vad läroplanen säger och hur lärares inställning är. När det gäller undervisningen framhåller läroplanen att lärare ska utgå från elevers erfarenheter medan resultaten i avhandlingen visar att vissa lärare anser att elevers erfarenheter är något privat som skolan inte ska lägga sig i. Andra faktorer som kan hindra att elevers erfarenheter tas tillvara på i undervisningen menar Rönnlund (2011) är kunskapsmål och betygskriterier. Enligt forskaren kan dessa begränsa elevers inflytande på undervisningen då de styr över de olika ämnenas innehåll. På grund av skolans styrdokument får elever alltså mindre möjligheter att påverka undervisningen menar forskaren.

4. Teori

Under avsnittet teori har vi valt ut olika teoretiska utgångspunkter som vi anser är relevanta för studien. De perspektiv vi har valt att fördjupa oss i är Lev Vygotskijs perspektiv på

lärande och elevernas erfarenheter i undervisningen. Dessutom presenteras även John Deweys tankar om varför elevers erfarenheter är av betydelse för undervisningen och hur elevernas erfarenheter kan användas i undervisningen. Avslutningsvis fördjupar vi oss i ramfaktorteorin för att på så vis synliggöra vilka ramar läraren har att förhålla sig till i sin undervisning.

4.1 Lev Vygotskij

Den ryske pedagogen och psykologen Lev Vygotskij menar enligt Hermansson Adler (2014) att det sociala samspelet är viktigt eftersom det är i samspelet, via språket, som erfarenheter förmedlas och att detta i sin tur utvecklar eleverna och deras tankar. Vygotskij menar att undervisningens kommunikation är det som utvecklar elevernas lärande (Hermansson Adler 2014). Dysthe (2003) anser vidare att Vygotskij menade att lärandet är socialt och utvecklas i möten med andra när vi kommunicerar och diskuterar. Enligt Säljö (2012) var även elevernas erfarenheter en utvecklande del i lärandet och Vygotskij menade att dessa bör användas i undervisningen.

I kapitlet om Vygotskij i Boken om pedagogerna framhåller Forsell (2011) Vygotskijs tankar om att vi har användning av tidigare kunskaper och erfarenheter när vi hamnar i nya

situationer. Vidare menar Forssell (2011) att enligt Vygotskij är erfarenheterna också ”de resurser vi har för att försöka tillägna oss ny kunskap i interaktion med andra” (Forsell 2011 s. 167). Enligt Hermansson Adler (2014) är det enligt Vygotskijs uppfattning så att eleverna lär sig bäst av sina erfarenheter och upplevelser om de får möjlighet att dela med sig av dessa till andra.

Hermansson Adler (2014) synliggör ett flödesschema enligt Vygotskijs pedagogiska synsätt vilket innebär att lärandet utgörs av en dynamisk process, där eleven så småningom möter hinder. Vidare menar Vygotskij enligt Hermansson Adler (2014) att när eleven stöter på

hinder behövs lärarens stöd för att eleven ska komma vidare in i möjlighetszonen. Genom att skapa samarbetssituationer kan läraren i mittenzonen även ta hjälp av eleverna. Forsell (2011) hänvisar i sin tur till Vygotskijs definition av den proximala utvecklingszonen som ”avståndet mellan det barnet klarar av på egen hand och utan stöd av andra, och det barnet förmår klara av med stöd av andra människor (Forsell 2011 s.167). Hermansson Adler (2014) pekar på att Vygotskij anser att läraren alltid har en avgörande roll för elevernas lärande eftersom för att eleverna ska ha möjlighet att nå möjlighetszonen behöver eleverna hjälp och stöttning. Då kan läraren fungera som medlare åt eleverna enligt Vygotskij menar Hermansson Adler (2014).

4.2 John Dewey

John Dewey, den amerikanske filosofen och psykologen, (2004) ser elevers erfarenheter som viktiga centrala delar för undervisningen i skolan. Vidare hävdar han att erfarenheter ska vara utbildningens medel och mål. Han skriver “att om utbildningen skall uppnå sina mål, både för den individuella eleven och för samhället, är det en vettig princip att den måste vara

erfarenhetsbaserad samt att erfarenhet är alltid någon enskild individs faktiska livserfarenhet” (Dewey 2004 s. 218).

Dewey (2004) tar upp två kriterier för erfarenheter och kallar dessa för kontinuitetskriteriet och interaktionskriteriet. Med kontinuitetskriteriet menar Dewey (2004) att alla erfarenheter inverkar på barnet och deras framtida erfarenheter och därefter kommer erfarenheterna utvecklas beroende på dess kvalité. Med interaktionskriteriet menar Dewey enligt Hesslefors Arktoft (1996) att erfarenheter alltid sker i en växelverkan mellan elev och omgivning. Dewey (2004) menar följaktligen att alla olika erfarenheter som vi är med om hänger samman och utvecklas i en process. Hesslefors Arktoft (2006) skriver att Dewey understryker att förhållandet mellan de båda kriterierna kontinuitet och interaktion är viktigt och att de behöver samverka för att en utveckling av erfarenheter ska ske. Enligt Hesslefors Arktoft menar Dewey att ”alla erfarenheter ger inte sann kunskap. Men kunskap utgörs av

Elevers erfarenheter är viktiga i undervisningen poängterar även Säljö (2012) som skriver att enligt Dewey är skolans främsta uppdrag att förbereda eleverna för ett aktivt liv i ett

demokratiskt samhälle. Enligt Säljö (2012) menar Dewey att skolan behöver vara en demokratisk organisation där eleverna får inflytande över innehållet och formen i

undervisningen. Hesslefors Arktoft (2006) menar att enligt Dewey är utgångspunkten för undervisningen i skolan att elevers erfarenheter alltid ska finnas med i utformningen av innehållet.

Med bilden nedan vill Hesslefors Arktoft (2006) visa relationen mellan elevers erfarenheter och undervisning enligt Deweys teori.

(Hesslefors Arktoft 2006 s. 10)

Hesslefors Arktoft (2006) menar att Dewey syftar på att ”man skall utgå från elevernas

erfarenheter i undervisningen men också ge eleverna erfarenheter” (Hesslefors Arktoft 2006 s. 10). Dewey (2004) menar att undervisningen alltid ska utgå från elevernas erfarenheter

oavsett vilket ämne undervisningen gäller. Innehållet ska vara intressant för eleverna och inte baseras på lärarens egna erfarenheter. Han poängterar vidare att grunden för undervisningen är att lärare ska utgå från de erfarenheter eleverna redan har, det vill säga, att elevernas färdigheter som utvecklas tack vare tidigare erfarenheter ska ligga till grund för vidare inlärning.

Forsell (2011) skriver att Deweys pedagogik är nära sammankopplad med uttrycket ”learning by doing” men författaren poängterar också att Dewey inte använde den formuleringen speciellt ofta. Uttrycket ”learning by doing” betyder inte enligt Dewey att man lär sig genom att göra vad som helst. Säljö (2012) skriver i kapitlet om Dewey i boken Lärande, skola och

bildning att uttrycket ”learning by doing” började användas för visa på att det går att förändra skolarbetet så att eleven hamnar i centrum. I undervisningen kan praktiska inslag varvas med ämnesstudier för att eleverna lättare ska ta till sig kunskap.

Säljö (2012) skriver att Dewey anser att språk och kommunikation är viktiga redskap för undervisningen eftersom det är i kommunikation med andra som våra egna erfarenheter kan växa. Möjligheten att se andra perspektiv ökar och förmågan att begripa världen genom språket får bättre förutsättningar. Säljö (2012) skriver att Dewey var starkt kritiskt mot en undervisning som betonar ett lärande som en produkt där läraren nöjer sig med att eleverna återger memorerade svar. Dewey förespråkade istället något som han benämndeInquiry som fundamentalt för lärandet. Det är svårt att hitta en motsvarighet till Inquiry på svenska men det finns likheter till problembaserat lärande och elevaktiva undervisningsmetoder som bygger på liknande tankesätt skriver Säljö (2012). Vidare beskrivs Deweys tankar om att lärande genom Inquiry innebär att eleven utgår från ett problem som finns eller skapas för att därefter undersöka problemet och slutligen komma fram till någon form av lösning. Det är resultatet av elevernas ansträngningar som ses som lärande menar Dewey enligt Säljö (2012). Dewey (2004) menar att det är nödvändigt för elever att verkligen få uppleva saker som de lär sig av och skapa erfarenheter på ett konkret sätt. Vidare pekar Forsell (2011) på att Dewey vars pedagogiska teori förespråkar att undervisningen kan utgå ifrån ett tema i

undervisningen. Ett tema som är nära elevernas erfarenheter och även deras intresse. Hermansson Adler (2014) skriver att Dewey menar att människan styrs av olika instinkter vilka behöver ges plats i skolan och undervisningen för att eleverna på så vis ska lära sig av sina erfarenheter. Instinkterna utgörs av intresset för att samtala och kommunicera, lusten att undersöka och förstå saker, viljan att tillverka och konstruera saker samt behovet av att uttrycka sig konstnärligt (Hermansson Adler 2014, s.33). Vidare skriver författaren att Dewey anser att för att utveckla elevernas lust att lära bör läraren relatera och knyta samman skolans värld med elevernas erfarenheter i vardagen.

4.3 Ramfaktorteorin

I samband med stora förändringar i skolan på 60-talet etablerades den tidiga ramfaktorteorin. Lindblad, Linde & Naeslund (1999) skriver att avsikten med teorin var att synliggöra de begränsningar som skolan som en organisation hade på undervisningen i klassrummet. Vidare

menar forskarna att det behövdes en teori ”för att förstå hur undervisningens resultat är kopplade till undervisningsförloppet, vilket i sin tur begränsas av yttre betingelser såsom tid till förfogande och elevgruppens sammansättning” (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, s.98). Forskarna pekar på att ramfaktorteorin från början försökte klargöra sambandet mellan

undervisningens ramar så som exempelvis tid och undervisningens resultat.

Lundgren (1999) menar att ramfaktorteorin grundar sig i föreställningen om att det finns yttre faktorer som lärare inte kan kontrollera och att de yttre faktorerna inverkar på hur

undervisningen genomförs. Vidare menar forskaren att de yttre faktorerna skapar ramar och att dessa ramar påverkar vilket utrymme olika undervisningssituationer får. Exempelvis är tid, antal elever, elevgruppens sammansättning, lokaler och styrdokument ramfaktorer.

Lundgren (1989) redogör för begreppet ram i boken Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori där författaren menar att ramar är faktorer vilket de som undervisar inte har någon kontroll över men som ändå kan påverka undervisningen. En enkel modell av ramfaktorteorin enligt Lindblad, Linde & Naeslund (1999) ser ut på följande sätt:

Ramar Process

Resultat

Figuren illustrerar att resultatet inte påverkas omedelbart utan ramarna påverkar istället hur undervisningen genomförs, det vill säga det som kallas för process (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999). Gustafsson (1994) menar att om man vet vilka ramar som påverkar en viss undervisningssituation så finns det också en möjlighet att på förhand påverka hur resultatet blir. Stensmo (1997) menar på att undervisningen i klassrummet hämmas av både yttre och inre ramar. Med yttre ramar menar författaren det som inte lärare och skolan direkt kan påverka. Författaren pekar på beslut som fattas av staten och kommunen så som exempelvis ekonomiska beslut. Vidare menar författaren att yttre ramar även kan vara läroplaner, kursplaner och timplaner. De inre ramarna blir därmed det som skola, lärarlag och den

enskilda läraren kan påverka. Författaren anger bland annat budget, innehåll, arbetsformer, tid och gruppstorlekar och personer som exempel på inre ramar.

5. Metod

Inledningsvis presenteras den valda metoden för undersökningen. Därefter redogörs för urvalet av intervjupersoner för att avslutningsvis beskriva hur insamlingen av data gick till.

5.1 Val av metod

Vi har valt att använda oss av intervjuer som metod. Målet med studien var att få en djupare förståelse för och inblick i olika lärares undervisningsstrategier som används för att ta tillvara elevers erfarenheter samt att undersöka vilka faktorer lärarna upplever utgör hinder att ta tillvara elevers erfarenheter. Alvehus (2013) förklarar att en kvalitativ metod intresserar sig för meningar eller innebörder snarare än för statistiskt verifierbara samband. Bryman (2011) menar att en personlig intervju ger forskaren möjlighet att styra samtalet för att få den information som behövs. Således har en kvalitativ metod valts i föreliggande studie.

Möjligheten att ställa följdfrågor ses som någonting positivt då svaren kan bli mer detaljerade och uttömmande vilket anses vara viktigt för studiens resultat.

Alvehus (2013) redogör för olika intervjumodeller vilka är strukturerade samt

semistrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade intervjumodellen utmärks av ett litet deltagarantal samt öppna frågor med möjlighet till följdfrågor. Inom ramen för

semistrukturerade intervjuer kan intervjuledaren formulera frågor under tiden intervjun hålls vilket skapar ett större utrymme att fördjupa sig. Intervjuerna som utförts i denna studie är baserade på en semistrukturerad intervjumodell.

Vid valet av metodmodell har vi valt att utgå från den intervjuguide som beskrivs av Bryman (2011). Intervjuguiden beskriver olika faser före själva intervjun äger rum vilket ska leda till att intervjun ger så mycket som möjligt. I intervjuguiden framgår det att den första fasen är till för att undersöka och läsa in sig på det allmänna forskningsområdet för att sedan skapa

adekvata frågeställningar. I nästa fas ska en pilotstudie planeras och genomföras för att på så vis uppmärksamma brister med metoden. Revidering och förbättring av metoden sker därefter och slutligen genomförs studien.

5.2 Urval

Urvalet bestod från början av sju olika lärare i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4-6. När intervjuerna skulle genomföras var det tre lärare som inte kunde delta och därmed deltog endast fyra olika lärare i studien. Lärarna som drog sig ur upptäckte att tiden för intervju inte längre fanns eller på grund av sjukdom. Då sammanställningen av två intervjuer liknade varandra valdes tre av intervjuerna ut att presenteras i studiens resultat. Lärarna arbetar på tre olika skolor i Lund och Helsingborg. Det har inte tagits hänsyn till kön, ålder och

yrkeserfarenhet eftersom det inte är av relevans för undersökningen.

5.3 Procedur och rekrytering

Intervjuerna utfördes på respektive lärares arbetsplats. Intervjumiljöerna varierade men alla intervjuer skedde efter skoltid i något avskilt rum på skolan. För att minska störningsmoment och för att få lugn i intervjun valde vi att genomföra intervjuerna när eleverna och de flesta lärare gått hem för dagen. För inspelning av varje intervju användes en liten bandspelare. Varje intervju tog mellan 45 och 60 minuter att utföra. Rekryteringen av deltagare skedde genom kontakter på VFU-skolor samt kontakt på ytterligare en skola.

5.4 Etiska riktlinjer

Vi har valt att vara öppna och ärliga genom vår arbetsprocess från början till slut. De

intervjuade lärarna har fått information om att deras intervjuer hanteras konfidentiellt och att de under intervjuns gång har rätt att avbryta intervjun. Intervjupersonerna har även blivit erbjudna att läsa de nedskrivna ordet av deras intervjuer för att se till att inget har

missförståtts eller glömts bort. Befintliga lärare fick också kontakta oss vid frågor eller funderingar kring vårt arbete. För oss är det viktigt att behålla lärarens identitet, etnicitet och därför har vi valt att använda oss av fiktiva namn.

6. Resultat och analys

Avsnittet innehåller en sammanfattning av det insamlade intervjumaterialet. Under den första rubriken sammanfattas lärares tankar om sin egen undervisning. Följande rubriker presenterar på vilket sätt lärare tar tillvara elevers erfarenheter och avslutningsvis beskrivs det vilka hinder lärare upplever att de stöter på när de ska planera och utföra undervisning med elevers erfarenheter som utgångspunkt.

6.1 Lärares tankar om undervisning utifrån elevers erfarenheter

6.1.1 Marie

“I min värld är det så att barn har all kunskap. De har visdomen” (Intervju 1 2016). Marieberättar att för henne handlar elevers erfarenheter om elevernas ursprung, kultur och religion. Hon menar att eleverna har många olika berättelser att berätta för varandra beroende på vart de kommer ifrån. Marie tänker att varje enskild individ har varit med om och upplevt olika mycket beroende på hur uppväxten sett ut.

Med Vygotskij som inspirationskälla för undervisningen berättar Marie vidare om att hon vill skapa sitt arbetssätt genom att plocka in delar ur forskarens teorier där bland annat samtalet och kommunikationen är viktigt. Tillsammans med hennes egna värderingar och tidigare kunskap menar Marie att hennes personliga prägling på undervisningen leder till ett genuint och äkta sätt att föra fram kunskap. Hon berättar att hon gärna använder elevernas

erfarenheter i de samhällsorienterade ämnena för att skapa intresse och för att eleverna ska tycka det är roligt att lära. Dewey menar att elevers erfarenheter ska genomsyra all

undervisning vilket Marie försöker ta fasta på när hon tänker på och samtalar om sin syn på undervisning.

Det går att analysera Maries tankar undervisning utifrån elevers erfarenheter genom de teorier vi valt. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan Maries tankar om sin yrkesroll leda till

sin yrkesroll och inte som en överlägsen kunskapskälla. Hon menar att det ingår i hennes roll som lärare att ta reda på den kunskap och de erfarenheter som eleverna redan besitter. Det är hennes arbete att se till att väcka intresset hos eleverna och att vägleda dem vidare i arbetet mot nya utmaningar.

6.1.2 Line

“Jag tror på någonting som väcker något hos eleven” (Intervju 2 2016) Line berättar att hon upplever att eleverna är mer delaktiga och att de tycker att

undervisningen är roligare om hon utgår från deras erfarenheter. Line arbetar gärna tematiskt vilket hon menar underlättar för en god undervisning på många sätt. Dels kan hon vara effektiv och därmed hinna med många av läroplanens mål och dels kan eleverna bidra med egna erfarenheter inom många olika ämnen. Line tycker att elevernas erfarenheter varierar vilket upplevs både spännande och utmanande. Även om eleverna till en början uttalar att temat är tråkigt är Lines mål att tända en gnista hos dem och ibland är det genom just tidigare erfarenheter hos eleven som det sker. Analysen av Lines svar är att arbeta utifrån ett tema är i enlighet med Deweys teori fördelaktigt då skolarbetet kan bli mer omväxlande. De olika ämnena kan knytas både till varandra samt elevernas vardagsliv och intresse.

6.1.3 Malin

“Jag tror absolut att det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga och om eleverna har intresse för något så lär de sig mer” (Intervju 3 2016)

Malin berättar att för henne handlar elevers erfarenheter mest om vad eleverna har varit med om tidigare, både i skolans värld och i deras privata värld. Att elever besitter olika

erfarenheter menar Malin är ingenting nytt. Hon tycker att elevers erfarenheter och intressen hör ihop.

Malin tycker att styrdokumenten är viktiga att förhålla sig till och vill gärna planera all undervisning utifrån vilka mål som ska uppfyllas. Malin vill inte missa något viktigt innehåll från läroplanen men vill gärna att eleverna ska känna sig delaktiga och tycka att det är intressant. Hennes tankar om att utgå från elevers erfarenheter i undervisningen är att det är positivt om det passar med det hon har planerat. Malin berättar att en viktig del av

undervisningen innebär att ge eleverna verktyg för att klara samhällets krav. Hon anser att det är hon som lärare som bör ge eleverna erfarenheter. Enligt Malin är det viktigt att eleverna kan utgå från erfarenheter när de sedan ska lära sig ny kunskap vilket i sin tur ligger på hennes ansvar.

Malin är den av lärarna som urskiljer sig mest från övriga. I analysen av hennes tankar stämmer varken med Deweys eller Vygotskijs teorier varför det är svårt att se likheter. Hon tänker inte på sin undervisning utifrån elevernas erfarenheter i första hand utan anser att det är viktigare att innehållet stämmer med styrdokumenten. Malin nämner dock att hon vill ge eleverna verktyg att klara samhällets krav vilket liknar Deweys tankar kring att förbereda eleverna för ett aktivt liv i ett demokratiskt samhälle. Dessutom poängterar Malin några gånger att det är av vikt att eleverna känner delaktighet i undervisningen vilket också det stämmer med Deweys teori om att skolan ska vara en demokratisk organisation där eleverna har inflytande över innehållet och formen i undervisningen.

6.2 Strategier för att ta tillvara elevers erfarenheter

6.2.1 Marie

Marie berättar att de ständigt har diskussioner på skolan som hon arbetar på om vilka

strategier de kan arbeta med för att utgå från elevers erfarenheter i undervisningen. Vår analys landar ofta i svar som kan tolkas utifrån både Vygotskijs och Deweys teorier om lärande. Forskarnas teorier skiljer sig från varandra men båda anser att elevers erfarenheter är viktiga på olika sätt för undervisningen. Vid diskussioner på skolan kommer lärarna ofta fram till detsamma, det vill säga, att elevers erfarenheter ska ha en central roll i undervisningen. Marie tycker att eleverna kan lära sig mycket av varandra och vill gärna skapa en undervisning med utgångspunkt i elevernas erfarenheter, tankar och känslor.

Inför varje nytt arbetsområde görs en tankekarta tillsammans med eleverna där de får vara delaktiga genom att ställa frågor om sådant de vill veta mer om. På så sätt skapas ett

problembaserat lärande då eleverna får formulera frågor som de behöver besvara för att fylla på med ny kunskap. Maries tillvägagångssätt kan liknas vid Deweys myntade begrepp

inquiry. För att besvara frågorna anser Marie att varje elev måste utgå från sina erfarenheter när de söker ny information. Några elever kan mycket sedan tidigare och kan då besvara mer abstrakta och djupgående frågeställningar medan andra elever inte har lika mycket

erfarenheter av ämnet och får börja på en enklare nivå.

Maries elever arbetar ofta i grupper eller parvist vilket är ett arbetssätt som eleverna ofta uppskattar då de kan stötta varandra. Genom att interagera kan eleverna delge varandra kunskap och därmed lära sig mer. Vygotskij menar att lärande sker i ett socialt sampel vilket Marie anser att hon uppnår när hon låter eleverna arbeta tillsammans. I de samhällsorienterade ämnena fokuserar Marie mycket på att varje elev ska vara stolt över var de kommer ifrån och vilket ursprung de har. Hon tycker att det är lättare att utgå från elevernas erfarenheter i exempelvis religionsundervisningen än vad det till exempel är i matematikundervisningen. När elever kommer från olika länder och har olika erfarenheter kan de dra nytta av varandras erfarenheter genom att delge dem i klassrummet. Återigen är det eleverna som har visdomen, påstår Marie.

6.2.2 Line

När Line startar upp ett nytt tema tillsammans med andra lärare tycker hon att det är viktigt att hitta något som tänder en gnista hos eleverna. Ibland kan den gnistan innebära något som eleverna har varit med om eller något som hon vet är av intresse i gruppen. Line tror på att ju mer hon lär känna sin elevgrupp och varje enskild individ desto bättre förstår hon vad som fungerar och inte fungerar. Ju mer hon vet om varje elev desto lättare är det att referera till och samtala om elevernas erfarenheter.

Line brukar försöka inventera vilka kunskaper eleverna har sedan tidigare vilket sker genom att varje elev gör en tankekarta med det valda temat i fokus. Antingen fokuserar hon på att ta reda på vad eleverna vill veta mer om inom ett visst tema eller vad de redan kan och har läst tidigare. Eleverna får sedan dela med sig av tankekartorna till varandra vilket är i linje med Vygotskijs tankar om att främja lärandet genom samspel och interaktion med andra. Med hjälp av elevernas tankekartor samlar hon redan från början in material som hon sedan kan utgå från i undervisningen vilket i sin tur gynnar elevernas lärande då hon på ett bättre sätt

kan referera till deras erfarenheter och tidigare kunskap. Därmed kan en koppling till Deweys teori om att elevernas erfarenheter ska genomsyra all undervisning dras.

Line fokuserar mycket på att lärande sker när eleverna får meningsfulla och viktiga uppgifter. Om hon som lärare lyckas hitta uppgifter som eleven kan relatera till så inhämtar eleven även den kunskap hon önskar. Kan eleven inte relatera till arbetsområdet eller arbetsuppgiften anser Line att undervisningen faller platt. Line tycker att det roligaste med att undervisa en klass med många olika personligheter i är när det utifrån temat uppstår relevanta och

spännande diskussioner. Eleverna får möjlighet att utbyta kunskap och lärandet sker utan att Line måste styra samtalet i rätt riktning.

6.2.3 Malin

När Malin planerar för sin undervisning utgår hon från vad läroplanen säger. Hon vill gärna känna att det finns en tydlig struktur och bläddrar ofta igenom olika läromedel för inspiration. Malin berättar att det finns mycket bra att använda sig av i läromedelsböcker men att hon ofta får lägga tid på att hitta bra uppgifter som kan vara av intresse för eleverna.

Malin menar att lärare enkelt kan ta reda på vad som intresserar eleverna och på så vis även hitta gemensamma nämnare i gruppen och därigenom lättare nå fram till fler elever på samma gång. Till skillnad från övriga lärare som startar upp nya arbetsområden med att eleverna får göra tankekartor berättar Malin att de går igenom arbetsområdet med en power point som är kopplad till kunskapskraven/målen. Malin leder undervisningen men eleverna får gärna ställa frågor eller komma med idéer och förslag som Malin då tar tillvara på. Det händer att Malin tänker att “Så kan man ju också göra” och “Det kan fungera, då gör vi det på nästa lektion” (Intervjusvar 3 2016).

Återigen skiljer sig Malins undervisningsstrategier från de andra lärarnas. Hon tycker att elevernas intressen är viktiga och upplever att intresse och erfarenhet är ungefär samma sak. Däremot planerar hon inte för hur hon ska kunna utgå från elevernas intressen i sin

undervisning utan ser det som en bonus om eleverna själva tar initiativ och delar med sig. Enligt vår analys av Dewey, var han mycket kritisk till undervisning som betonar lärande som en produkt vilket eventuellt kan hända i undervisning som liknar den Malin förespråkar.

Eftersom hon utgår mycket från färdigskrivna läromedel är risken att eleverna endast memorerar det som står där och inte sådant som de själva upplevt och kan dela med sig av.

6.3 Faktorer som lärare upplever utgör hinder att ta tillvara elevers

erfarenheter i undervisningen

6.3.1 Marie

”Nu har jag en planeringstid som används till mina elever och detta leder till att jag bättre kan utgå ifrån mina elevers erfarenheter” (Intervjusvar 1 2016).

Marie berättar att i dagsläget finns inga tydliga faktorer som hindrar henne från att ta tillvara elevernas erfarenheter.

Hon nämner dock att läroplanen utgör en stressande faktor då hon gärna vill hinna med merparten av de olika arbetsområdena i de samhällsorienterade ämnena. I den klassen som hon undervisar idag finns många ledartyper bland eleverna vilket på ett positivt sätt leder till att de drar med sig övriga elever så att alla vågar dela med sig av sina erfarenheter. Marie menar att elevgruppens sammansättning underlättar för henne som lärare när det är ett öppet klimat i klassrummet vilket i sin tur gynnar undervisningen.

I nuläget kan Marie använda hela sin planeringstid åt att planera för undervisningen vilket hon på en tidigare arbetsplats inte hade möjlighet till. Då fick Marie snarare lägga ner all sin planeringstid på andra saker än just planering. Dessutom var hennes dåvarande elevgrupp fler till antalet vilket påverkade hennes undervisning då hon inte lika lätt kunde ta tillvara

elevernas erfarenheter.

Vår analys av Maries svårigheter är utifrån ramfaktorteorin. Förut arbetade Marie på en arbetsplats som mestadels styrdes av inre ramar som utgjorde hinder för henne att ta tillvara elevernas erfarenheter vilket berodde på att hon var tvungen att ägna tid åt annat än planering samt att elevgruppen var stor. På den arbetsplats hon är idag utgör inte de inre ramarna något hinder utan istället pratar hon om att yttre ramar så som läroplan utgör en stress som i viss mån kan ses som ett hinder även om inte hon själv uppfattar det.

6.3.2 Line

“Vi kan ju krasst säga att i en elevgrupp med 30 elever så finns det 30 olika erfarenheter. Jag vet inte riktigt hur jag ska nå alla” (Intervjusvar 2 2016).

Line menar att elevgruppens storlek påverkar hur mycket av elevernas erfarenheter som kan användas i undervisningen. Hon tycker ofta inte att tiden räcker till om alla elever ska bli hörda. När en elevgrupp utgörs av mer än 25 elever känner sig Line även otillräcklig när det gäller att anpassa undervisningen till varje enskild elev. Tid är en faktor som Line ofta

upplever är hindrande för undervisningen på så sätt att hon inte hinner med att planera utifrån elevernas erfarenheter. Vi kan dra analysen att enligt Stensmo (1997) är tid och gruppstorlek inre ramfaktorer som i detta fall upplevs negativa för Line.

Line anser att det är olika svårt i de olika samhällsorienterade ämnena att ta tillvara på elevers erfarenheter. Hon upplever att det är lättare att utgå från elevers erfarenheter i

religionskunskap och historia än vad det är i geografi. Varför det är så kan inte Line svara på men hon funderar på om det har med intresset bland eleverna att göra. Om en elevgrupp är negativ till ett arbetsområde upplever Line att det kan vara svårt att engagera eleverna vilket kan utgöra ett hinder för undervisningen då eleverna har svårare för att dela med sig av sina erfarenheter. I enlighet med Vygotskijs tankar om hur barns intressen leder till kunskap problematiserar Line en företeelse som ofta äger rum i många klassrum. Vygotskij menar att för att ett ämne ska intressera oss måste det hänga samman med någonting som redan är känt. Lärarens uppgift är alltså att göra ett ämne till en personlig angelägenhet för att på så vis skapa både intresse och ny kunskap. I Lines fall skulle detta innebära att hennes elever inte kan relatera till lika mycket inom ämnet geografi som de kan i både historia och

religionskunskap. Det är en utmaning för lärare att i alla ämnen utgå från elevers erfarenheter och ta tillvara alla elevers intressen.

Line poängterar även att hon har en tro om att elevers erfarenheter kan användas på ett mer strukturerat sätt i undervisningen. Om lärare hade vågat ge mer utrymme i undervisningen åt elevers intressen och erfarenheter och varit mindre stressade av styrdokumenten så skulle nog fler lärare känna sig nöjda med undervisningen.

6.3.3 Malin

Malin upplever att det finns några faktorer som utgör hinder för att ta tillvara elevers erfarenheter. Hon beskriver en tidspress för att hinna med alla arbetsområden utifrån läroplanen samt tester och nationella prov. Dessutom upplever Malin att hon behöver lägga mycket av sin tid på annat än planering vilket kan vara frustrerande. För att komma runt de hinder som enligt ramfaktorteorin i detta fall utgörs av inre ramar utnyttjar Malin de yttre ramarna så som läroplanens direktiv för att inte missa något kunskapsinnehåll. På så vis upplever hon att det finns plats i undervisningen för eleverna att delge varandra tidigare erfarenheter när det finns tillfälle.

Även elevgruppens storlek påverkar hur mycket av elevers erfarenheter en lärare hinner ta tillvara i undervisningen. Malin menar att erfarenheterna kan variera mycket och skapa en stor spridning.

Hon tycker att det alltid ges bättre förutsättningar att lyssna till alla elever i en mindre elevgrupp. Återigen påverkar de inre ramarna enligt ramfaktorteorin hur lärare ges möjlighet att ta tillvara elevers erfarenheter och intressen.

7. Diskussion och slutsatser

I detta kapitel förs en sammanfattande diskussion där resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning. Sedan följer metoddiskussion, studiens slutsatser presenteras och därefter

reflekteras det kring vilken relevans studien har för läraryrket. Avslutningsvis skriver vi om implikationer för vidare forskning.

7.1 Resultatdiskussion

Utifrån resultaten framgår det tydligt att det finns en medvetenhet hos lärarna att elevers erfarenheter är av relevans för undervisningen. Dock skiljer sig både tankarna om och strategierna för användningen av erfarenheterna mellan lärarna. Eriksson och Bostedt (2011) fastslog utifrån sin forskning att genom tydliga strategier kan lärare utgå från elevers

erfarenheter i undervisningen på ett bättre sätt vilket stämmer överens med två av lärarna i denna studie. Marie och Line har båda en tydlig tanke med hur de kan ta reda på och sedan använda elevernas erfarenheter i undervisningen då de på olika sätt inför varje arbetsområde gör tankekartor tillsammans med eleverna utifrån befintlig kunskap. Fast (2007) bekräftar dessutom att lärare bör ha en positiv inställning till att ta reda på vilka intressen som

föreligger hos eleverna. Utifrån resultaten av intervjuerna framkommer det att Marie till viss del arbetar med problembaserat lärande då eleverna får ta reda på svar utifrån frågeställningar de själva kommer fram till. Line arbetar gärna tematiskt eftersom hon tycker att det gynnar elevernas lärande. Eriksson & Boustedt (2011) pekar på att både problembaserat lärande och tematisk undervisning gynnar lärares möjlighet att utgå från elevers erfarenheter i

undervisningen vilket alltså stämmer överens med både Maries och Lines sätt att arbeta på. När det gäller Malins strategier att ta tillvara elevers erfarenheter stämmer resultaten bättre överens med det Fast (2007) fann vid klassrumsobservationer, det vill säga att hon inte på ett tydligt och strukturerat sätt utgår från elevers erfarenheter i sin undervisning.

Hesslefors Arktoft (1996) sammanställde sina resultat utifrån två kategorier som forskaren benämnde illustration och utgångspunkt. Svaren i denna studie kan inte lika tydligt härledas till de två kategorierna men vissa likheter kan skönjas. Malins svar gällande strategier för att ta tillvara elevers erfarenheter kan bäst kopplas samman med kategorin illustration.

Marie och Lines tankar kring elevers erfarenheter hör främst ihop med kategorin utgångspunkt då de båda faktiskt planerar sin undervisning delvis utifrån elevernas

erfarenheter. Stensmo (1997) menar på att undervisningen i klassrummet hämmas av både yttre och inre ramar vilka i studiens resultat och analys har använts för att identifiera och synliggöra faktorer som de intervjuade lärarna upplever hindrar dem från att ta tillvara på elevers erfarenheter. Här skiljer sig inte lärarnas upplevelse särskilt mycket åt. De är överens om att inre ramar så som gruppstorlek, tid till planering samt elevernas intressen kan utgöra hinder i undervisningen när det gäller att ta tillvara elevers erfarenheter. De yttre ramarna som alla lärarna nämner innebär den stress som styrdokumenten skapar. I läroplanen står det uttryckligen att all undervisning ska utgå från elevers erfarenheter och beroende på hur varje lärare tolkar det budskapet sätts en personlig prägel på undervisningen. Malins svar kan tolkas som att hon trots stressen att hinna med alla kunskapskrav ändå kan känna en trygghet att det finns en läroplan att förhålla sig till medan både Marie och Lines svar kan tolkas som att de hellre hade haft mer frihet i val av arbetsområden.

7.2 Metoddiskussion

Sammanfattningsvis fungerade testmetoden bra. Först utfördes en pilotstudie vilket upplevdes vara positivt eftersom några viktiga moment kunde förändras och göras på ett bättre sätt när studien väl utfördes. I pilotstudien ställdes fler stora och direkta frågor vilket gjorde att svaren inte blev så djupgående som vi önskade. Det blev dessutom kort om tid att slutföra

pilotintervjun vilket ledde till att vi vid kommande intervjuer kunde räkna med mer tidsmarginal.

Från början rekryterades sju deltagare från olika skolor i Skåne. Det ansågs vara ett adekvat antal deltagare för undersökningens syfte. Tre deltagare drog sig ur i sista stund vilket ledde till att endast fyra intervjuer till slut kunde genomföras. Den geografiska spridningen

begränsades på grund av att några deltagare drog sig ur vilket är oturligt och de lärare som faktiskt deltog arbetar i Lund och Helsingborg. Intervjuerna hölls på respektive skola vilket kan ha påverkat samtalen på olika sätt. Det optimala vore om intervjuerna utfördes på samma plats men eftersom den möjligheten inte fanns var detta sätt det bästa alternativet.

Genom att utföra intervjuer med ett färre antal deltagare gavs möjlighet att gå på djupet och samtala en längre stund. Med följdfrågor kunde intervjun styras i önskad riktning men ändå hållas öppen vilket i sin tur underlättade sammanställningen av resultaten. Dock upplevdes det svårt att tolka viss information som lärarna delade med sig av eftersom det var svårt att avgöra relevansen för studien. Något som också uppmärksammades vid sammanställningen av

resultaten var att utifrån intervjuerna blev det ibland svårt att avgöra om svaren är en vision av hur de önskar att undervisningen ska se ut mot hur den faktiskt ser ut. För att säkerställa resultaten av studien skulle klassrumsobservationer även utförts eftersom det kunde ha bekräftat att lärarna svarade utifrån hur undervisningen faktiskt ser ut.

7.3 Slutsatser

Efter att ha träffat tre olika lärare för intervjuer samt sammanställt och analyserat deras svar kan vi fastställa att lärare utifrån personlighet och inställning har olika sätt att använda sig av elevers erfarenheter i sin undervisning. Resultaten är inte på något sätt entydiga utifrån de tre intervjuerna men vissa slutsatser kan ändå fastställas.

• Vilka undervisningsstrategier har lärare i grundskolans tidigare år för att ta tillvara på den heterogena elevgruppens erfarenheter i de samhällsorienterade ämnena? De undervisningsstrategier som används för att ta tillvara elevers erfarenheter är bland annat tematisk undervisning samt problembaserat lärande. Marie och Line bedriver sådan

undervisning är också de lärare som faktiskt planerar för och använder elevers erfarenheter i undervisningen. Att tillsammans med eleverna göra tankekartor verkar således vara ett bra sätt att i undervisningen ta reda på vad elever har för erfarenheter vid uppstart av ett nytt

arbetsområde. Utifrån resultaten kan dessutom slutsatsen dras att lärande sker i samtal med andra dras vilket även bekräftas av både Dewey och Vygotskijs teorier. Att i undervisningen låta elever delge varandra sina erfarenheter verkar vara ett positivt sätt att ta tillvara elevers intressen och erfarenheter. Malin är mer strikt förhåller sig till läroplan och kunskapskrav planerar inte för hur hon kan använda elevers erfarenheter i sin undervisning utan

uppmärksammar de enbart om de dyker upp. Dessutom skiljer sig hennes

undervisningsstrategier från de andra två då hon förmedlar kunskapen till eleverna genom lärarledda lektioner.

Utifrån frågeställningen kan inte slutsatsen dras att undervisningsstrategierna endast gäller de samhällsorienterade ämnena då lärarna i studien har svarat mer ämnesövergripande.

• Vilka förekommande faktorer upplever lärare utgör hinder att ta tillvara elevers erfarenheter?

Utifrån resultatet av intervjuerna kan några slutsatser dras. Det som framförallt nämns är att inre ramar så som tid, elevgruppens storlek samt elevers många olika intressen utgör hinder för lärare att ta tillvara elevers erfarenheter. De inre ramarna utgör således faktorer som lärare lätt uppmärksammar då dessa påverkar dig som enskild lärare mer beroende på hur

organisation och arbetssituation ser ut. Mab relaterar lättare till sådana typer av hinder då man dels kan jämföra faktorerna med exempelvis tidigare arbetsplatser samt med andra

elevgrupper på skolan. Utifrån hur man är som person har man lättare eller svårare att förhålla sig till de inre ramarna vilket i sin tur påverkar undervisningen. De yttre ramarna som

framförallt nämns är styrdokumenten vilka alla lärare behöver förhålla sig till oavsett vilka inre ramar som finns. Slutsatsen utifrån studiens resultat är således att inre ramar skapar mer explicita hinder än vad de yttre ramarna gör. Den slutsats som är övergripande för båda frågeställningarna är att elevernas erfarenheter kopplat till undervisning är beroende av lärarnas olika tillvägagångssätt för att ta tillvara på elevernas erfarenheter.

7.4 Studiens relevans för läraryrket

Studien riktar sig främst till lärarstudenter och redan verksamma lärare. Förhoppningen är att synliggöra lärares tankar om hur de använder elevers erfarenheter i sin undervisning och identifiera vilka faktorer som eventuellt utgör hinder för att elevers erfarenheter tas tillvara på. Vår önskan är att fler lärare ska hitta strategier som kan användas för att ta tillvara elevers erfarenheter eftersom det enligt forskning gynnar elevers lärande. Med tanke på dagens heterogena elevgrupper finns det mycket erfarenheter att ta tillvara på vilket bör ha en positiv inverkan på undervisningen. Genom att ta del av studiens resultat kan läsaren öka sin

medvetenhet om den egna eller kommande undervisningen vilket förhoppningsvis leder till nya synsätt och idéer. Dessutom kan en förebyggande diskussion angående de inre ramarna föras med exempelvis skolledning för att på så vis eliminera hinder gällande att ta tillvara elevers erfarenheter.

7.5 Implikationer för vidare forskning

En intressant vidare forskning kan handla om att i praktiken göra observationer kring hur lärare använder sig av elevers erfarenheter i undervisningen med fokus på planeringsfas, undervisning och återkopplingsfas. En ämnesövergripande studie vore av intresse för att se skillnaden att ta tillvara på elevers erfarenheter mellan ämnesövergripande och vanliga lektioner.

8. Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 rev. upplagan. Malmö: Liber

Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur

Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Linda & Bostedt, Göran (2011). Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag. En studie av fyra skolor.

Utbildningsvetenskapliga studier 2011:1. Härnösand: Mittuniversitetet.

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007

Forsell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Gustafsson, Christina, Selander, Staffan & Dahllöf, Urban (red.) (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Univ.

Hermansson Adler, Magnus (2014). Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. 3., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber

Hesslefors Arktoft, Elisabeth (1996). I ord och handling: innebörder av "att anknyta till elevers erfarenheter", uttryckta av lärare. Diss. Göteborg: Univ., 1997

Hesslefors-Arktoft, Elisabeth. (2006). Att utgå från erfarenheter, utmana och skapa nya erfarenheter. IPD-rapporter, Nr 2006:03, Erfarande och synvändor - en artikelsamling om de

samhällsorienterande ämnenas didaktik. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs Universitet.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Lundgren, Ulf P. (1989). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber Förlag, Tredje upplagan.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm.

Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Internetkällor:

Lindblad, Linde & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/lilina.pdf [2016-02- 04]

Lundgren, Ulf (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/lundgren.pdf [2016-02-04]

Rönnlund, Maria (2011). Demokrati och deltagande [Elektronisk resurs]: elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2011 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-47580 [2016-03-03]

Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av

forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen

https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Framgang-i-undervisningen [2016-03-18]

9. Bilagor

Vi har valt att bifoga två bilagor som vi anser ha relevans för arbetet. Den ena bilagan är vårt intervjuformulär och den andra bilagan är vår intervjuguide. Intervjuformuläret lämnades till våra intervjupersoner som en introduktion av vad som komma skall i intervjun. Intervjuguiden var en mall för oss intervjuare att utgå från.

Intervjuformulär

För att intervjun ska bli så bra så möjligt har vi valt att göra en intervjuguide. Avsikten med intervjuguiden är att du som ska bli intervjuad får en förförståelse för undersökningens syfte och de frågeområden som intervjun har som utgångspunkt.

Vårt syfte är att undersöka hur SO-lärare i årskurserna 4-6 förhåller sig till följande direktiv i läroplanen ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Skolverket 2011 s, 8).

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur lärare som undervisar i SO-ämnena för årskurserna 4-6 förhåller sig till läroplanen. Genom att undersöka hur ni som lärare upplever att ni arbetar med elevers tidigare erfarenheter, samt genom att undersöka hur ni praktiskt applicerar ”elevers tidigare erfarenheter” i er undervisning önskar vi besvara följande frågeställning:

Vilka strategier har lärare i grundskolans tidigare år för att ta tillvara på den heterogena elevgruppens tidigare erfarenheter i SO-ämnena?

Intervjun:

För att försöka få svar på vår frågeställning har vi valt att utgå från olika frågeområden i intervjun. I figuren nedan till höger ser ni de frågeområden som konversationen i intervjun är inriktad på. Skolans uppdrag spelar roll när det gäller elevernas erfarenheter och således har vi tagit med det i figuren nedan också.

Uppdrag Elevernas erfarenheter Frågeområden i intervjun

Skollagen Planering av undervisning

Läroplanen Genomförande av undervisningen

Kursplanen för

SO-ämnena Uppföljning av undervisningen

Intervjuguiden

Precis innan intervjustart. Testa så att ljudinspelningen fungerar och att du och

intervjuperson hörs tydligt. Kort bakgrundsfakta av intervjupersonen. Namn, ålder, kön, utbildning, år av erfarenhet.

Intervju. Börja samtalet med vårt syfte och bakgrund. Vi vill ta reda på vilka strategier lärare

har för att ta tillvara på den heterogena elevgruppens tidigare erfarenheter, bakgrund och språk i undervisningen. Detta kopplas sedan till SO-ämnena.

1. Hur skulle du definiera elevers erfarenheter? Vad inrymmer begreppet? Vi har nästan bara heterogena elevgrupper i dagens skola, därmed elever med olika bakgrunder, kunskaper och språk. Kan läraren ta in alla dessa olika erfarenheter i

klassrummet?Lärarens undervisning påverkas av kunskapssynen. Tidspress från läroplanen.

2. Har du funderat kring om man som lärare kan använda elevernas erfarenheter i undervisning? Finns det något ämne som kan vara mer eller mindre svårt att ta in erfarenheter i? Vi har funderat mycket kring ämnet historia och alla individers personliga historia, den stora kontra den lilla historien. Vad sägs i läroplan och kursplan för historia/SO-ämnen om elevers erfarenheter?

3. Använder du dig av någon särskild strategi (eller metod) i din undervisning?

Nuförtiden handlar all undervisning om att inkludera, det är modernt att alla ska vara i klassrummet och vara med på lika villkor. Hur ställer du dig till inkluderande? 4. Skulle du vilja påstå att du anpassar, tar hänsyn till din undervisning och planering av

undervisning till elevernas erfarenheter? 5. Hur gör du det? Vilka strategier använder du?

6. Hur tycker du att det fungerar? Är det svårt att ta hänsyn till elevernas erfarenheter i undervisningen? Varför? Varför inte? På vilket sätt?

7. Har du några bakomliggande teoretiska tankar med dig när du planerar och utför din undervisning? Om ja, vilken eller vilka?

8. Tar du in elevernas tidigare erfarenheter i din planering av undervisning? Varför? Hur gör du det? Tänker du på något särskilt för att säkerställa att du får med

erfarenheterna?

9. Tar du in elevernas tidigare erfarenheter i din undervisning/genomförande av planeringen? Varför? Hur gör du då?

10. Tar du in elevernas tidigare erfarenheter i din uppföljning av undervisning? Hur gör du då? Vad tänker du kring det?

11. Hur tänker du kring de tre delarna kopplat till Skollagen, Läroplanen och SO-blocket?