Barns skärmanvändning : En litteraturstudie om hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativt

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:51

Barns skärmanvändning

En litteraturstudie om hur skärmanvändning påverkar barns hälsa

negativt

Fiorella Perona Mendoza

Sarah Österlund

Examensarbetets

titel: Barns skärmanvändning - En litteraturstudie om hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativt Författare: Fiorella Perona Mendoza, Sarah Österlund

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning. GSJUK17h Handledare: Malin Jakobsson

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Idag använder sig barn av mer och mer skärmar och digitalisering. Dock har det visat sig att 80 % av världens barn och ungdomar är för stillasittande och en del av detta kan bero på den ökade skärmanvändningen. Eftersom vården möter barn med ohälsa som kan vara orsakad av stor skärmanvändning behöver sjuksköterskan ha kompetens inom detta område. Syfte med denna studie var att beskriva hur skärmanvändningen påverkar barns hälsa negativt. Med hjälp av en litteraturöversikt har tolv kvantitativa artiklar som svarar mot syftet granskats och analyserats för att sedan komma fram till ett resultat. Resultatet i studien visar att litteraturen främst beskriver två aspekter på hur barns hälsa påverkas negativt. Dessa två aspekter bildar resultatets huvudkategorier, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Den negativa påverkan på barns fysiska hälsa handlar om sämre sömn och en ökad vikt. På barns psykiska hälsa handlar den negativa påverkan om att skärmanvändningen medför känslomässiga problem, kognitiva problem och risk för spelberoende. Dessa fynd diskuteras. Slutsatsen med studien är att för mycket skärmtid leder till flera negativa konsekvenser för hälsan som kan förhindras genom att begränsa skärmtiden hos barn. Denna studie kan även fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att upptäcka dessa problem som skärmanvändning kan leda till.

Nyckelord: Barn, skärmanvändning, skärmtid, hälsorisker, ohälsa, riskfaktorer, sjuksköterskans ansvar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sjuksköterskans ansvar för barn 3

PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 4 METOD 4 Data 4 Datainsamling 5 Dataanalys 5 RESULTAT 5 Fysisk hälsa 6 Sömn 6 Vikt 7

Sammanfattning av skärmanvändningens påverkan på den fysiska hälsan 7

Psykisk hälsa 7

Känslomässiga problem 8

Kognitiva problem 8

Spelberoende 9

Sammanfattning av skärmanvändningens påverkan på den psykiska hälsan 9

DISKUSSION 9

Metoddiskussion 9

Resultat diskussion 10

Barns skärmanvändning och en hållbar hälsa 12

SLUTSATSER 13

REFERENSER 14

Bilaga 1 18

1

INLEDNING

Idag använder sig barn mer och mer av digitalisering och skärmar. Användningen av skärmar kan på flera sätt underlätta vardagen och kan även användas som ett verktyg för att söka upp information och för att interagera med familj och vänner. Även inom förskola och skola används skärmar för att underlätta undervisningen. Dock har det visat sig att 80 % av världens barn och ungdomar är för stillasittande (World health organization (WHO) 2019), och en del av detta kan bero på den ökade skärmanvändningen. Frågan är hur den höga skärmanvändningen påverkar barns hälsa? Det finns idag mycket lite vårdvetenskaplig forskning om den här frågan, därför anses det viktigt att det forskas vidare för att uppmärksamma de negativa konsekvenserna av överdriven skärmanvändning hos barn. Detta för att öka kunskapen hos vårdpersonal som i sitt arbete möter barn med ohälsa i olika former.

BAKGRUND

Barns utveckling

Begreppet barn innefattar åldrarna 0-18 år, men ordet unga eller tonåringar kan även användas för åldrarna 13-18 år (Söderbäck 2014, s. 15). I den här studien är det åldern 0-18 år som representeras.

För att förstå hur barns hälsa påverkas av skärmanvändning är det relevant att sätta det i perspektiv till barns ålder och utveckling. I mötet med barn bör sjuksköterskan ha en grundläggande kunskap om barns normala utveckling, men också veta att alla barn utvecklas olika och har olika förutsättningar. Detta för att bemöta barnet på den mognadsnivå som det befinner sig och därmed vårda på ett sätt som förbättrar barnets hälsa. I korthet beskrivs att barn mellan noll till två år utvecklar den motoriska förmågan, förståelsen, uppmärksamhetsförmågan och tankeförmågan. När barnen är två till sex år gamla sker en stor och snabb utveckling där de gärna vill utforska omvärlden. De kan börja lägga pussel och bygga med klossar. Runt fyra till sex års ålder börjar barnen även bli duktiga på sociala situationer. Vid sju till elva års ålder är det däremot lite långsammare utveckling. Hjärnan mognar under den här tiden och det leder till bättre uppmärksamhet och självkontroll. När barnen sedan är runt elva år sker det stora förändringar både kroppsligt, kognitivt och socialt. Puberteten sätter igång och de får mer erfarenheter av att fatta egna beslut men kan även få problem med impulsiva beslut. Dock är det viktigt att vara medveten om att en mängd faktorer kan påverka ett barns utveckling i positiv eller negativ riktning, exempelvis händelser i barnets liv och olika sjukdomar (Socialstyrelsen 2015).

Barns hälsa

Hälsa är ett begrepp som definieras som frånvaro av sjukdom, och psykisk, fysisk och social välbefinnande (WHO 2019). WHO:s definition av hälsa har diskuterats under åren och även omarbetats till den definitionen som är idag. Från att ursprungligen sett frånvaro av sjukdom som hälsa menar WHO nu att hälsa även inkluderar att ha ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Hälsa kan också beskrivas som en upplevelse av inre balans och jämvikt i livet och i relation till andra människor. Balansen uppstår då det finns en

2

jämvikt mellan aktivitet, rörelse, vila och stillhet (Ekebergh 2015b, ss. 33 - 37). Enligt WHO (2019) borde skärmtid bytas ut mot andra aktiviteter som innefattar både rörelse och vila, exempelvis aktiv lek ute, sång, lägga pussel och läsning. Då en balans mellan tillräcklig sömntid, fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter är viktig för barnets fysiska och psykiska hälsa.

Ytterligare en aspekt på att uppleva hälsa är att få känna mening och sammanhang. Upplever barnet sig utan sammanhang är känslan av ensamhet naturlig och ohälsa kan bli en följd (Ekebergh 2015b, s. 36). Genom skärmanvändning kan barn umgås med sina vänner via spel och sociala medier. Barnet kan då uppleva mening och sammanhang. Dock kan överdriven skärmanvändning också medföra negativa konsekvenser för hälsan. Barn och ungdomsåren är grundläggande för en god hälsa under hela livet, därför är barns hemmiljö och en god relation mellan barn och föräldrar viktigt då det minskar olika riskbeteende. En god hemmiljö och god relation mellan barn och föräldrar förhindrar också ohälsa hos barn under uppväxten och även senare i livet (Folkhälsomyndigheten 2019). För att barnet ska få en hälsosam uppväxt är det därför viktigt att göra det som är bäst för hälsan tidigt i livet, som mer tid för aktiv lek och bra sömnkvalitet (WHO 2019).

Barns skärmanvändning

Användningen av skärmar bland barn har ökat i Sverige mellan 2010-2018. Undersökningar visar att 9-åringars dagliga användning av skärmar ökat kraftigt mellan 2010- 2018, från 26 % till 81 %. Bland 18 åringar har den dagliga skärmanvändningen ökat från 97-100 %. Det har inte skett lika stor ökning bland de äldre barnen eftersom det redan var höga siffror vid första mättillfället och därmed inte kunde öka så mycket mer. Vid mätningen 2018 var det 71 % av 9-åringarna som hade tillgång till en egen smart mobil. Tillgång till egen smart mobil ökar sedan med åldern. Bland 18-åringarna hade 96 % tillgång till en egen smart mobil (Statens medieråd 2019a, 2019b).

Samhället idag är mer digitaliserat och skärmanvändning är en del av barnens vardag. Genom skärmen kan barnen spela, interagera med sina vänner och även söka upp information om olika ämnen. Nutley (2019, ss. 29-30) menar att hos de mindre barnen kan föräldrarna använda skärmen som en avledning och i vissa fall som en digital barnvakt, då de lätt kan bli uppslukade av skärmen. Men skärmar kan också användas pedagogiskt och träna upp den kognitiva utvecklingen hos de små barnen. Dock menar Nutley (2019, s. 39) att detta bör ske med hjälp av en vuxens bekräftelse som hjälper barnet att befästa det de ser på skärmen till verkligheten. Enligt WHO:s (2019) riktlinjer för barns skärmanvändande bör barn under ett år helst inte spendera någon tid alls framför skärmar, då barn i denna ålder håller på att utveckla förmågor som är grundläggande för framtiden. Föräldern bör istället läsa eller berätta sagor för barnet. Barn över ett år och upp till fem år bör ha en skärmtid på max en timme om dagen, helst mindre enligt WHO (2019). Dessa riktlinjer är riktade till barn upp till fem år då WHO (2019) anser att det är de första åren i livet som är grundläggande för att barnet ska känna hälsa och välbefinnande längre fram i livet.

För de lite äldre barnen är skärmarna ett verktyg att interagera med varandra genom sociala medier och även göra läxor (Nutley 2019, ss. 95-96). Skärmen kan underlätta

3

mycket i vardagen och skapa sammanhang. Men det är skillnad att använda skärmar på ett pedagogiskt sätt eller ett sätt som bara tar onödig tid från barnen. Att låta skärmen ta onödigt mycket tid från barnen hämmar deras utveckling och kan skapa ohälsa (Nutley 2019, ss. 29-30).

Överdriven skärmanvändning hos barn är kopplat till flera negativa konsekvenser. Det finns forskning som påvisar risker för sömnsvårigheter, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar (Lissak 2018), nedsatt fysisk aktivitet (Stiglic & Viner 2018), nedsatt kognitiv utveckling (Madigan, Browne, Racine, Mori & Tough 2018) och även psykisk ohälsa som ångest och depression (Campell & Twenge 2018).

Sjuksköterskans ansvar för barn

Sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening 2017), dessa är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Detta ska göras med respekt för alla barn och deras anhöriga oavsett kön, ålder, hudfärg social ställning, tro, politiska åsikter, sexuell läggning, kulturell eller etnisk bakgrund. Det är viktigt för alla sjuksköterskor att stödja och stärka barnets hälsa genom vårdande möten. I dessa möten visas respekt och öppenhet för barnets värld och integritet. Genom att sjuksköterskan lyssnar och visar ett genuint intresse för det sammanhang barnet befinner sig i kan hen förstå barnets livsvärld och hur det är för varje enskilt barn att vara sjuk. Med detta förhållningssätt skapas ett vårdande möte (Ekebergh 2015a, ss. 121-123).

I patientlagen (SFS 2014:821) 3 kap. 6§ står det att "information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och individuella förutsättningar" och i 5 kap. 3§ står de "patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta". Det innebär att allmänsjuksköterskan måste ha kompetens gällande barn för att kunna möta barnet och dess anhöriga på ett bra sätt, ge information och även göra barnen delaktiga i vården. Den legitimerade sjuksköterska ansvarar också för omvårdnad som rör barn och deras närstående och att alla blir sedda och behandlade som unika personer. Omvårdnaden rör de grundläggande behoven och upplevelserna i livet vilket är den fysiska, psykosociala, andliga och kulturella dimensionen. Sjuksköterskan ska även utbilda och leda omvårdnadsarbetet i team tillsammans med barn och anhöriga på ett förtroendefullt och skickligt sätt för att ge en god omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) har vårdnadshavare rätt att bestämma över sitt barns vård, men beroende på barnets ålder och mognad får barnet själv bestämma olika mycket i sin vård.

Barns rättigheter

Sjuksköterskan behöver ha kunskap om barns mänskliga rättigheter för ett bra vårdande och bemötande som finns i FN:s konvention om barnets rättigheter (2009). De främsta artiklarna handlar om barns lika värde, alla vuxnas skyldighet att se till varje barns bästa, barns rätt till hälsa och utveckling och barns rätt att få göra sin röst hörd och bli lyssnad

4

på. För att ge en god vård till barn enligt Barnkonventionen som blev lag i Sverige 2020 krävs tid och kompetens hos sjuksköterskan i det vårdande mötet (Sahlberg, Karlsson & Darcy 2020). Att inkludera barnets egen livsvärld och låta barnets röst bli hörd är en förutsättning för att vården av barn ska bevaras human (Karlsson, Galvin & Darcy 2019).

Människor som söker vård på grund av sjukdom är sårbara och i underläge, speciellt barn som kan ha svårare att kommunicera, därför är trygghet och kunskap om barns hälsa extra viktigt. Alla som jobbar på en vårdenhet kommer att möta barn som antingen patient eller anhörig och har ett ansvar gentemot dem. Därför måste även sjuksköterskan ha kunskap om hur hen ska bemöta barn i olika åldrar med god kvalitet och för att kunna skapa trygghet i vårdandet (Söderbäck 2014, ss. 15-16).

PROBLEMFORMULERING

Samhället idag digitaliseras mer och mer och skärmar är en naturlig del av barns vardag. Det kan medföra meningsfulla sammanhang där de kan interagera med vänner, spela spel och söka information. Även i undervisning inom förskolan och skolan finns skärmar som stöd i undervisningen. Däremot visar forskning att överdriven skärmanvändning kan leda till olika former av ohälsa. Eftersom vården möter barn med ohälsa som kan vara orsakad av stor skärmanvändning behöver sjuksköterskan ha kompetens inom detta område. Med en litteraturöversikt kan forskning samlas om hur barns hälsa påverkas av skärmanvändning. Denna studie leder till mer kunskap om hur skärmanvändning påverkar barns hälsa och vilka konsekvenser det kan ge. Kunskapen är viktig för att kunna uppmärksamma problematiken och för att ge ett professionellt bemötande.

SYFTE

Syftet är att beskriva hur skärmanvändning hos barn påverkar hälsan negativt.

METOD

Metoden som använts i denna studie är en litteraturöversikt enligt Friberg (2017, ss. 141-152). Litteraturöversikt används för att få mer kunskap i ämnet och innebär en analys av artiklar, här om barns skärmanvändning i relation till negativ påverkan på hälsan. Detta ger kunskap om hur ämnet forskats kring tidigare och konsekvenser kan pekas ut för omvårdnadsarbetet (Segesten 2017, s. 108).

Data

Data består av tolv kvantitativa artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna behandlar hur skärmanvändning hos barn kan påverka hälsan negativt. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade.

5

Datainsamling

Vetenskapliga artiklar söktes fram från databaserna Cinahl, Primo, PsycINFO och Pubmed. De sökord som användes matchades ihop utifrån syftet för att få fram relevanta artiklar. Booleska operatorerna AND och OR användes mellan orden för att koppla ihop dem och ge fler kombinationer (Östlundh 2017, ss. 72-73). Flera sökkombinationer med orden gjordes och många träffar dök upp, se bilaga 1 för sökhistorik. De artiklar som valdes var de som hade relevant titel som matchade syftet. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapliga empiriska studier, inte äldre än tio år, peer reviewed, skrivna på engelska och ett resultat med en negativ påverkan av barns hälsa av skärmanvändning. Exklusionskriterier var artiklar som handlade om barn med olika diagnoser eller sjukdomar som kan påverka barnets hälsa utan koppling till endast skärmanvändning. Därefter lästes abstract på de artiklarna som möjligen kunde svara upp mot studiens syfte. Sedan valdes de mest relevanta vetenskapliga artiklarna ut för vår studie. Efter denna urvalsprocess kvarstod tolv kvantitativa artiklar som utgjorde litteraturstudiens data. En sökhistorik gjordes (se bilaga 1) och därefter granskades alla utvalda artiklar genom Fribergs analys (2017, ss. 183-188). De artiklarna som presenteras i resultatet har en * framför sig i referenslistan.

Dataanalys

Artiklarnas resultat lästes flera gånger, sammanfattades och analyserades efter Fribergs översikt (2017, ss. 144-151) där de skrevs in i en översiktstabell med fyra överskrifter; artikel, syfte, metod/urval och resultat (se bilaga 2). Resultaten lästes sedan flera gånger för att se likheter och skillnader som jämfördes och sorterades. Det som var relevant för studien och det som besvarade syftet ströks under, detta skrevs sedan på ett separat papper för att skapa en tydligare översikt. Dessa sammanställdes till två huvudkategorier och fem underkategorier för att skapa struktur i studien. De två huvudkategorier som används är fysisk hälsa respektive psykisk hälsa som båda beskriver hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativt på olika sätt.

RESULTAT

Resultatet beskriver hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativt i två kategorier; fysisk hälsa och psykisk hälsa. De två kategorierna består sedan av två respektive tre underkategorier (Tabell 1).

Tabell 1. Översikt av kategorier och underkategorier. Kategori Underkategori

Fysisk hälsa ● Sömn ● Övervikt

Psykisk hälsa ● Känslomässiga problem ● Kognitiva problem ● Spelberoende

6

Fysisk hälsa

Resultatet visar att barns skärmanvändning påverkar deras fysiska hälsa. Kategorin fysisk hälsa innefattar två underkategorier; sömn och vikt. Nedan beskrivs resultatet i dessa två underkategorier och därefter görs en kort sammanfattning av hur den fysiska hälsan påverkas av skärmanvändning.

Sömn

En studie som gjorts i USA på barn mellan sex månader till 17 år har kommit fram till att sömnen, i form av sömnrutiner och sömnlängd, påverkas negativt av skärmar. Varje extra timme framför en skärm var associerat med åtta minuter mindre sömn per natt för barn i åldern sex månader till fem år. Barn från fem år och uppåt visade tre minuter mindre sömnlängd per natt för varje extra timme framför en skärm (Przybylski 2019). Barlett, Gentile, Barlett, Eisenmann och Walsh (2012) undersökte sambandet mellan tidig medieexponering och sömn hos 1288 barn i åldrarna 6-12 år. Resultatet visade att tidig exponering av digitala skärmar påverkade sömnen negativt. Även en studie av Twenge, Hisler och Krizan (2018) visade att hälften av barnen som var mellan 2-10 år gamla hade otillräcklig sömn på grund av skärmanvändning.

Husarova, Blinka och Geckova (2017) påpekar att skärmanvändning är kopplat till kortare sömn men också att skärmanvändningen ökar konsumtionen av läsk och energidrycker vilket i sin tur stör sömnen. En undersökning som gjordes i USA där 24 800 gymnasieelever fick svara på en enkät visade att de ungdomar som använde sig av skärmar fem timmar eller mer om dagen hade 80 % högre risk att få otillräcklig med sömn jämfört med ungdomar som inte använde sig utav skärmar (Kenney & Gortmaker 2017). Denna procentsats kan jämföras med en studie av Twenge, Hisler och Krizan (2018) där 44 % av 14-17 åringarna visade samband med otillräcklig sömn om de använde sig av skärmar i 4 timmar eller mer om dagen. I studien uppmärksammas också att 57 % av de något yngre barnen, 11-13 år, visade samband med otillräcklig sömn vid mer än fyra timmars skärmanvändning.

Skärmar i sovrummet är enligt Gentile, Berch, Khoo, Hyekyung och Walsh (2017) studie en bidragande faktor till sömnproblem. Detta menar även Duggan, Taveras, Gerber, Horan och Oreskovic (2019) i sin studie där föräldrar fick svara på frågeformulär om hur mycket deras barn sov i närheten av skärmar och hur det påverkade sömnen. Både sömnlängd, uppvaknande och sänggående undersöktes. Resultaten visade att i jämförelse mellan gruppen med barn som sällan eller aldrig sov med skärmar i närheten och gruppen med barn som sov en dag eller fler med skärmar i närheten per vecka hade de med skärmar i närheten senare sänggående, kortare sömn och mer uppvaknanden. TV-spel i sovrummet minskar sömntiden enligt Wada et al. (2019). Studien visar att både dator och TV-spel bidrar till att barnen lägger sig senare, vaknar senare och får kortare nattsömn, i värsta fall kan det även leda till sömnlöshet. Även mobiltelefoner var förknippade med senare sänggående och senare uppvaknande. Däremot visades det att de barnen som läste böcker och lyssnade på musik la sig tidigare och vaknade tidigare (Wada et al. 2019).

7

Vikt

Enligt Wada et al. (2019) är senare sänggående, kortare sömn och sömnlöshet förknippad med att vara överviktig. Dessa resultat visades i studien som gjordes på 2596 barn mellan 6-7 år, där föräldrarna till barnen fick svara på frågeformulär om födelsevikt, sömnvanor, kostvanor, skärmanvändning och fysisk aktivitet. Studien visade även att de överviktiga barnen hade högre födelsevikt, högre energiintag och mer speltid än de normalviktiga barnen. Vidare sågs det att barn som använde sig av skärmar som mobil och TV hade högre energiintag och högre risk för övervikt än de barnen som inte gjorde det. Även Barlett et al. (2012) har gjort en studie på amerikanska barn mellan 6-12 år som visar att skärmanvändning leder till högre BMI (kroppsmasseindex). En studie av Zhao et al. (2018) som gjorts på barn i 3-4 års ålder visar att varje ytterligare timme av skärmexponering var förknippat med högre BMI, 20 324 barn deltog och deras föräldrar fick svara på frågeformulär om deras barns sömnvanor.

Husarova, Blinka, och Geckova (2017) menar att ju mer tid ungdomarna spenderar på att spela digitala spel och använda internet, desto högre är deras konsumtion av läsk eller energidrycker. I en studie gjord av Kenney och Gortmaker (2017) på 24 800 amerikanska gymnasieelever visade det sig att mer än 25 % av pojkarna och 20 % av flickorna drack minst en sockerhaltig dryck om dagen. Högre skärmanvändning var också associerat med högre odds för att konsumera minst en sockerhaltig dryck dagligen och otillräcklig fysisk aktivitet. Wada et al. menar att det är osannolikt att barn som spenderar lång tid framför TV ägnar sig åt fysisk aktiviteter som träning och sport. Även i studien gjord av Kenney och Gortmaker (2017) visades det att majoriteten av barnen var fysiskt inaktiva.

Kenney och Gortmaker (2017) lyfter fram att för mycket TV-tittande är förknippad med ökande odds för fetma, då deras studie visade att de som tittade på TV fem eller fler timmar om hade 78 % högre risk för fetma. Gentile et al. (2017) menar att TV i sovrummet ökar den totala skärmtiden som i sin tur leder till högre BMI och om BMI påverkas vid en tidpunkt i livet så kommer det sannolikt att fortsätta i framtiden.

Sammanfattning av skärmanvändningens påverkan på den fysiska hälsan

Sammanfattningsvis visar flera studier på en negativ påverkan på den fysiska hälsan hos barn som använder skärmar. Den negativa påverkan ökar med ökad skärmtid. Sju av litteraturstudiens artiklar visar att överdriven skärmanvändning påverkar sömnen i form av störda sömnrutiner, kortare sömn, sämre sömnkvalitet och i vissa fall även utebliven sömn. Två av artiklarna visade även att skärmanvändning ökar konsumtionen av läsk och energidrycker vilket bidrar till högre kaloriintag och störd sömn. Samma artiklar visade även att de barn som använde sig av skärmar var mer stillasittande och mer fysiskt inaktiva än de barn som inte använde sig av skärmar vilket i sin tur ökar risken för högre BMI. En av artiklarna visade att barn som använde sig av skärmar minst fem timmar om dagen hade 78 % högre risk för fetma.

Psykisk hälsa

Resultatet visar att barns skärmanvändning påverkar deras psykiska hälsa. Kategorin psykisk hälsa innefattar tre underkategorier; Känslomässiga problem, kognitiva problem

8

och spelberoende. Nedan beskrivs resultatet i dessa tre underkategorier och därefter görs en kort sammanfattning av hur den psykiska hälsan påverkas av skärmanvändning.

Känslomässiga problem

Skärmanvändning visar sig enligt Finne, Bucksch, Lampert och Kolip (2013) vara relaterad till lägre livskvalitet genom att påverka självkänslan, familjen och det fysiska välbefinnandet. Studien visade även att vid skärmanvändning över rekommenderade tiden så var oddsen hos barnen högre att känna sig missnöjda med sitt utseende vilket kan bidra till lägre livskvalitet. Av den negativa effekten av skärmanvändning utgjordes 20 % av en lägre självkänsla. Dock visade studien att de negativa effekterna av skärmanvändning minskade vid fysisk aktivitet. En liknande studie av Martins och Harrison (2011) som studerade självkänslan hos grundskolebarn, 7-12 år. Barnen fick också svara på hur många timmar de spenderar framför TV. Därefter analyserades om TV tittande var relaterat till dålig självkänsla. De jämförde även skillnader mellan kön och hudfärg. Resultatet visade att desto högre TV tittande ju högre risk för sämre självkänsla för båda könen och hudfärg, förutom för vita pojkar (Martins & Harrison 2011).

Gentile et al. (2017) har i sin studie uppmärksammat att skärmanvändning påverkar barnen känslomässigt i form av ökad aggressivitet. Studien undersökte barn som gick i tredje till femte klass två gånger under ett skolår, den visade att barnen som hade TV eller videospel i sovrummet tenderar att agera mer aggressivt än de barn som inte hade det. Gentile et al. (2017) menar att det kan ha att göra med att skärmar i sovrummet ökar den totala skärmtiden och då även acceptansen för det våldsamma innehållet som barnen ser.

Även en studie av Zhao et al. (2018) visar resultat som påverkar barnen känslomässigt. Studien som är gjord i Kina på 20 324 barn i åldrarna 3-4 år visade att för varje timme av skärmtid ökade risken för sämre psykosocialt välbefinnande. Det var föräldrarna som fick fylla i enkäter om barnens skärmtid. Sedan jämfördes skärmtid relaterat till BMI, sömntid och förälder-barn interaktion. I samband med föräldra-barn interaktionen hos barnen med högre skärmtid sågs ett markant sämre prosocialt beteende (förmågan att vilja hjälpa andra). Även Finne, Bucksch, Lampert och Kolip (2013) visar i sin studie att framförallt pojkar hade sämre välbefinnande inom familjen på grund av överdriven skärmanvändning.

Kognitiva problem

Horowitz‐Kraus och Hutton (2017) undersökte hur hjärnan hos barn mellan 8-12 år påverkades av skärmanvändning. Resultatet visade att visuell bearbetning, språk, kognitiv kontroll och ordformsområdet försämras av skärmanvändning. Gentile et al. (2017) såg i sin studie att barn från tredje till femte klass som hade TV i sovrummet presterade sämre i skolan. Även Husarova, Blinka, och Geckova (2017) menar att tiden som spenderas på skärmar är direkt associerad med skolproblem, detta kan även vara indirekt via den ökade konsumtionen av läsk/energidrycker och sömnproblem.

9

Spelberoende

En studie av Gentile et al. (2017) där effekten av skärmar i sovrummen undersöktes visades det sig att de finns en koppling mellan tid som spenderas med ett videospel i sovrummet och att utveckla spelberoende. Då media i sovrummet ökar den totala skärmtiden och i sin tur ökar barns sannolikhet för att bli beroende av videospel. Studien gjordes på barn som gick i grundskolan, mellanstadiet och i gymnasiet från olika delar av världen där eleverna, föräldrar, kamrater till studiens deltagare och lärare fick svara på olika frågeformulär och självskattningar

Sammanfattning av skärmanvändningens påverkan på den psykiska hälsan

Sammanfattningsvis visar flera studier att överdriven skärmanvändning påverkar den psykiska hälsan hos barn negativt. Genom att bidra till känslomässiga problem, kognitiva problem och högre risk att utveckla spelberoende. Tre av litteraturstudiens vetenskapliga artiklar visade att skärmanvändning bidrar till känslomässiga problem genom att påverka självkänslan. Barnen som använde sig att skärmar över den rekommenderade tiden var mindre nöjda med sitt utseende och hade lägre självkänsla vilket bidrar till sämre livskvalitet. Tre av de vetenskapliga artiklarna visade även att skärmanvändning bidrar till aggressivitet och sämre psykosocialt välbefinnande.

Skärmanvändning bidrar även till kognitiva problem som sämre språkutveckling och kognitiv kontroll. Tiden som spenderades på skärmar är även associerat med skolproblem, detta visades i tre av de vetenskapliga artiklarna som användes i litteraturstudien. En av artiklarna visade även att det finns en koppling mellan tid som spenderas med videospel och spelberoende, skärmtiden ökar barns sannolikhet för att bli beroende av videospel.

DISKUSSION

Syftet med studien var att beskriva hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativt. Då skärmanvändning i dagens samhälle är en stor del av barns vardag. Nedan följer en diskussion om studiens genomförande i metoddiskussionen. Därefter diskuteras studiens resultat i relation till befintlig forskning och hållbar utveckling.

Metoddiskussion

Till en början ville vi göra en kvantitativ empirisk studie där vi via en enkät tillfrågade barn och föräldrar angående barnens skärmanvändning och hur detta påverkade deras hälsa. Men på grund av tidsbrist och att ämnet ansågs vara känsligt när det handlar om barn så valde vi att göra en litteraturstudie istället.

Litteraturstudien gjordes enligt Fribergs litteraturöversikt (2018 ss. 141-142) och artiklarna som valdes svarade upp mot syftet. Databaserna som användes var dels PubMed och Cinahl som inriktar sig på forskning på omvårdnad, medicin och hälso- och sjukvård. Dessutom söktes artiklar utanför dessa områden, i PsycINFO och Primo, eftersom skärmanvändningens påverkan på barns hälsa också kan uppkomma via

10

psykologisk, social eller pedagogisk påverkan. Då människans hälsa är beroende av hela hennes livsvärld och sammanhang var detta ett medvetet val för att försöka omfatta ett brett perspektiv. Dock fanns inga kvalitativa artiklar som svarade upp mot syftet. Detta är naturligt då syftet med frågeställning om påverkan är kvantitativt inriktad. De tolv kvantitativa artiklarna som valdes till studien var vetenskapliga och max tio år gamla. Som beskrivs ovan var artiklarna inte enbart vårdvetenskapliga utan även med inriktning på medicin, pedagogik och psykologi. Vårdvetenskaplig forskning om barns skärmanvändning är begränsad. Dock kan denna studie bidra till mer kunskap och intresse för vårdvetenskaplig forskning om detta ämne i framtiden.

Artiklarna lästes flera gånger och tillsammans diskuterade vi om de olika resultaten. Resultatet i litteraturstudien är inga egna åsikter utan bara fakta utifrån artiklarnas resultat därför är resultatet i studien trovärdig. Dock lästes de med en viss förförståelse av hur skärmar skulle påverka hälsa negativt då vi från början hade bestämt oss för att skriva om just de negativa följderna av överdriven skärmanvändning. I de valda artiklarna fanns det flera skillnader i hur mycket de deltagande spenderade framför skärmar, dessutom fanns det skillnad i bakgrundsvariabler som till exempel kultur, socioekonomisk status och utbildning. Men vi valde att bortse från dessa faktorer, då vi ville se hur det påverkar barnens hälsa oberoende av några faktorer. Enda kravet var att de deltagande använder skärmar och var friska utan bakomliggande sjukdomar eller tillstånd som påverkar hälsan. Av de valda artiklarna är åtta från USA, i en av artiklarna från USA ingår även data från Singapore. De övriga artiklarna är från Slovakien, Japan, Kina, och Tyskland. Då barns skärmanvändning är ett globalt fenomen kan studien tillämpas även i Sverige. Dock skulle en mer systematisk litteraturstudie tillsammans med en bibliotekarie behövts för att säkerställa att all områdets litteratur var inhämtat.

Resultat diskussion

Resultatet visar att överdriven skärmanvändning påverkar både den fysiska och psykiska hälsan hos barn. Den fysiska hälsan påverkas genom minskad sömntid, sämre sömnkvalitet och i vissa fall utebliven sömn. Den fysiska hälsan påverkas även genom att barnen riskerar övervikt och i vissa fall fetma vid skärmanvändning, detta relateras till minskad fysisk aktivitet och högre energiintag. Den psykiska hälsan påverkas genom känslomässiga problem som sämre självkänsla, kognitiva problem som sämre språkutveckling och som sämre visuell bearbetning som leder till skolproblem. För mycket tid med TV-spel var även relaterat till spelberoende.

Vår studie visar att varje extra timme som barn sitter framför en skärm är associerat med åtta minuters mindre sömn per natt. Detta menar Hansen (2019, ss. 88-90) sker på grund av att hjärnan kopplar blått ljus från skärmen till en molnfri himmel vilket gör att de celler som finns i ögonen som reagerar på blått ljus signalerar till hjärnan att det är dag och produktionen av melatonin minskas kraftigt. Hjärnan väcks och melatoninproduktionen fördröjs med två till tre timmar av det blåa ljuset från mobiltelefoner och surfplattor vilket gör att dygnsrytmen och sömnen störs. Ovanstående resonemang kan stämma in på vårt resultat som visar att barn som är åtta år gamla och använder sig utav olika skärmar innan läggdags har kortare sömn och sämre

11

sömnkvalitet, till skillnad mot de som inte använder sig av skärmar. Resultatet visar även att skärmanvändning är associerat med högre energiintag i form av läsk och energidrycker, samt minskad fysisk inaktivitet vilket leder till sämre sömn.

Resultatet i studien visar att TV i sovrummet ökar den totala skärmtiden hos barn. Dessutom sågs att barn som tittar på TV fem timmar eller mer om dagen har 78 % högre risk för fetma än barn som inte gör det. Detta resultat kan förstås genom Åkerstedt och Kecklunds (2013, s. 136) förklaring om att sömnbrist kan leda till många former av ohälsa bland annat övervikt eftersom att mättnadshormonet leptin minskar och hungerhormon ghrelin ökar vilket leder till ökad hunger och kolhydratsug. Det kan även leda till att kroppen lagrar mer näring och minskar energiförbrukning. Ytterligare verifieras dessa resultat av Nutley (2019, s. 32) som skriver om en studie som gjordes på barn mellan 1-5 år där risken för fetma ökade med sex procent för varje extra timme som barnet satt framför TV:n, studien visade också att risken för fetma var 31 % högre hos de som har en egen TV i sovrummet.

Resultatet visar även att barns hjärnor påverkas negativt av skärmanvändning i form av kognitiva problem, sämre visuell bearbetning och att språket försämras. Detta kan enligt Nutley (2019, ss. 90-92) bero på att hjärnan behöver tid som är fri från stimulans för att kunna återhämta sig. Under återhämtningen får hjärnan tid att bland annat sortera information och smälta upplevelser. Denna funktion utvecklas med åldern och är därför inte färdigutvecklad hos barn. Även Rikshandboken för barn (2019) menar att skärmar påverkar hjärnan hos barn genom att inlärningen går långsammare om de lär sig från en skärm än från verkliga livet och att barn under två år behöver utforska miljön med stöd från sina föräldrar för att deras hjärna ska utvecklas optimalt. Detta kan kopplas till vårt resultat som visar att skärmar kan leda till att barn får problem i skolan av skärmanvändning.

Vidare visar studiens resultat att skärmanvändning är associerat med lägre livskvalitet genom att påverka självkänslan. Desto mer tid barn spenderar framför skärmar desto högre är oddsen att få dålig självkänsla. Liknande resultat kan även ses i studien av Cao et al. (2011) som har kommit fram till att skärmanvändning hos barn kan leda till psykologiska problem. Desto högre skärmanvändning desto högre blir risken. De barn som spenderar mer än två timmar per dag framför en skärm var de som hade störst risk för psykologiska problem som depression, ångest och missnöje i skollivet. Resultatet i vår studie visar också att det framförallt är pojkar som riskerar att få sämre välbefinnande inom familjen på grund av för mycket skärmtid. När det gäller missnöje över sitt eget utseende så sågs det missnöjet öka om skärmanvändningen var högre än rekommenderat. Detta verifieras av Campell och Twenge (2018) som visar i sin studie att fjorton till sjuttonåringar som tillbringade mer än sju timmar om dagen framför en skärm hade dubbel så hög risk att diagnostiseras med depression eller ångest. Även måttligt användande av skärmar är kopplat till en högre risk för depression och ångest diagnoser bland fjorton till sjuttonåringar åringar, dock sågs inte detta bland 11-13 åringar. Dock är nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter vanligare bland 13 - 15 åringar i Sverige (Wramner, Wramner & Wramner 2018, s. 116).

Vårt resultat visar att risken för sämre psykosocialt välbefinnande ökar för varje timme framför skärmen och som vi tidigare diskuterat påverkas även förälder-barn

12

interaktionen negativt av för mycket skärmtid. Resultatet visar att de barn med sämre förälder-barn interaktion även har sämre prosocialt beteende (känna empati för andra och viljan att hjälpa andra). Vilket kan förklaras genom att hjärnans spegelneuroner, de som hjälper oss att förstå andra människors känslor, utvecklas genom att se och tyda minspel, kroppsspråk, röstläge och reaktioner i olika situationer. Dessa spegelneuroner aktiveras inte lika intensivt genom att titta på en skärm och därför krävs det träning i form av att träffa andra människor (Hansen 2019, ss. 116). Detta menar Hansen (2019, ss. 113-116) kan vara en anledning till att empatin påverkas negativt hos barn som har för mycket skärmtid. Hansen (2019, ss. 128-135) menar också att empati och bristen på självkontroll kan förklaras med att pannloben som sitter i den främre delen av hjärnan och styr förmågan till god självkontroll utvecklas genom att kunna skjuta upp belöningar och bromsa impulser. Även denna del i hjärnan mognar långsamt för att den behöver träning i form av att sociala samspel, vilket den inte får när barnet sitter framför skärmen, detta kan leda till konsekvenser längre fram i livet. Detta bekräftas ytterligare av Campell och Twenge (2018) som i sin studie visar att förskolebarn med hög skärmtid hade sämre självkontroll än de barn som inte använde sig av skärmar, vilket visade sig genom att barnen hade svårt att sitta stilla, de var mer benägna att förlora humöret och hade svårare att lugna ner sig när de var upphetsade. Barnen hade även svårigheter med att visa empati för andra, leka bra med andra barn och visa tillgivenhet till sin förälder.

Studien visar också att spelberoende kan bli en följd av för mycket skärmtid. Detta kan förklaras med att den första kontakten med skärmar bland många barn sker redan innan skolåren. Spelandet blir en viktig del av vardagen för framförallt pojkar, där många fortsätter spela regelbundet fram till 20 års ålder. Flickor däremot slutar spela vid tioårsåldern då spelandet oftast ersätts med att följa och skriva bloggar (Mattebo & Häggström-Nordin 2015, ss. 30-31). Detta kan ses i studiens resultat där vi ser kopplingar mellan den tid som barnet sitter framför ett TV-spel och risken att bli spelberoende. Ju mer tid ett barn spenderar framför ett TV-spel desto högre blir risken att utveckla ett beroende för TV-spel. TV-spel i sovrummet ökar dessutom den sammanlagda skärmtiden då det blir svårare för föräldern att kontrollera hur länge barnet spelar. TV-spel ökar även acceptansen för våld vilken leder till att barnet utvecklar ett aggressivt beteende. Lagercrantz (2013, s. 116) menar att detta kan vara på grund av att barn har svårt att skilja på verklighet och fiktion, och att det är genom leken som, framförallt pojkar, får en känsla av hur långt de kan gå när de brottas. Enligt Hansen (2019, s. 130) kan skärmar som exempelvis mobiltelefoner eller TV-spel aktivera belöningssystemet genom att hjärnan gör en koppling mellan till exempel en knapptryckning på mobilen och belöning. När hjärnans belöningssystem aktiveras utsöndras dopamin (Käll & Ekman 2013, s. 238). Dopamin är kroppens må-bra-hormon. Dessa kopplingar ökar lusten att göra om händelsen oftare och i större dos på grund av begäret efter belöningen (Nutley 2019, ss. 61-62). Barn kan alltså bli beroende av skärmar som mobiltelefoner på grund av dessa dopaminkickar (Hansen 2019, ss. 130-131). Sedan juni 2018 klassas datorspelsberoende som en diagnos med namnet Gaming disorders av Världshälsoorganisationen (Rangmar & Thomée 2019).

Barns skärmanvändning och en hållbar hälsa

Vid FN:s toppmöte 2015 antogs 17 globala mål och Agenda 2030 (Regeringskansliet 2015) som syftar till en hållbar utveckling i världen. Mål 3: Hälsa och Välbefinnande,

13

handlar om att alla människor ska kunna leva ett hälsosamt liv och uppleva välbefinnande. Detta mål kan exempelvis uppfyllas genom god vård, att främja mental hälsa, samt att se varningstecken på olika hälsorisker. Utifrån resultaten i studien ser vi att barns hälsa påverkas negativt på många olika sätt av en hög skärmanvändning. Den fysiska och psykiska påverkan som framkommit i studien skulle kunna medföra att barnen söker vård för ohälsa i form av huvudvärk, magont, förstoppning, övervikt, sömnsvårigheter, depression, ångest, koncentrationssvårigheter, utåtagerande beteende eller andra biverkningar som kan komma av för lite sömn, för hög vikt, känslomässiga problem, kognitiva problem och spelberoende. Skärmanvändningens stora påverkan på barns hälsa utgör en hälsorisk som bör tas i beaktande. Enligt Ranheim och Dahlberg (2015, s. 172) så är individen i behov av harmoni och balans för att uppleva en god hälsa som ska hålla i ett längre perspektiv. I förhållande till barn och skärmanvändning kan det handla om att barn behöver harmoni och balans i sitt förhållande till skärmanvändning. Allt för att kunna uppleva en god hälsa i ett längre perspektiv. Sjuksköterskan bör därför vara medveten om att hög skärmanvändning kan vara en bidragande faktor bland flera andra faktorer, och därmed föra ett vårdande samtal om barnets dagliga sammanhang där skärmanvändningen ingår. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa för alla patienter i vården. Eftersom att de kommer möta barn i sitt yrke behöver de ha kunskapen om hur de ska bemöta barn i alla åldrar. Hållbar utveckling gynnas också genom att sjuksköterskan får kunskap om skärmanvändnigens hälsorisker. Genom ökad kunskap kan sjuksköterskan upptäcka problemen i tid och därmed hjälpa barnen att återfå sin hälsa.

SLUTSATSER

Syftet med studien var att beskriva hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativt. Vilket kan öka kunskapen och underlätta för sjuksköterskan att hitta eventuella orsaker till ohälsa i form av:

● sömnsvårigheter ● för hög BMI

● för högt energiintag (läsk och energidrycker) ● lägre självkänsla

● kognitiva problem ● skolproblem ● aggressivitet ● spelberoende

● sämre förälder- barn interaktion

Detta kan hjälpa sjuksköterskan att hitta de barn som är i riskgruppen tidigt och förhindra att dessa problem uppstår, vilket på lång sikt leder till hållbar utveckling.

14

REFERENSER

*Barlett, N., Gentile, D., Barlett, C., Eisenmann, J. & Walsh, D. (2012). Sleep as a mediator of screen time effects on US children's health outcomes: A prospective study. Journal of Children and Media, 6(1), ss. 37-50. doi:10.1080/ok.2011.633404

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Campell, K. & Twenge, J. (2018). Associations between screen time and lower psychological well-being among children and adolescents: Evidence from a population-based study. Preventive Medicine Reports, 12, ss. 271-283. doi:https://doi.org/10.1016/j.pmedr.2018.10.003

Cao, H., Qian, Q., Weng, T., Yuan, C., Sun, Y., Wang, H. & Tao, F. (2011). Screen time, physical activity and mental health among urban adolescents in China. Preventive Medicine, 53(4-5), ss. 316-320. doi:https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2011.09.002

*Duggan, M., Taveras, E., Gerber, M., Horan, C. & Oreskovic, N. (2019). Presence of Small Screens in Bedrooms Is Associated With Shorter Sleep Duration and Later Bedtimes in Children With Obesity. Academic Pediatrics. 19, ss. 515-519. doi:10.1016/j.acap.2018.11.004.

Ekebergh, M. (2015a). Vårdande. I Arman, M., Dahlbergh, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Ekebergh, M. (2015b). Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlbergh, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

*Finne, E., Bucksch, J., Lampert, T. & Kolip, P. (2013). Physical activity and screen-based media use: cross-sectional associations with health-related quality of life and the role of body satisfaction in a representative sample of German adolescent. Health Psychology and Behavioral Medicine. 1(1), ss. 15-30. doi:10.1080/21642850.2013.809313

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Tredje upplaga. Lund: Studentlitteratur AB.

Folkhälsomyndigheten (2019). Utveckling av barns och ungas hälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn-och-unga/utveckling-av-barns-och-ungas-halsa/ [2020-04-14]

*Gentile, D., Berch, O., Khoo, A., Hyekyung, C. & Walsh, D. (2017). Bedroom media:

One risk factor for development. Developmental Psychology. 53(12), ss. 2340-2355. doi:10.1037/dev0000399

Hansen, A. (2019). Skärmhjärna - Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda. Bonnier fakta.

15

*Husarova, D., Blinka, L. & Geckova, A-M. (2017). Do sleeping habits mediate the association between time spent on digital devices and school problems in adolescence? The European Journal of Public Health, 28(3), ss. 463–468. doi:http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1093/eurpub/ckx198

*Horowitz‐Kraus, T. & Hutton. J. (2017). Brain connectivity in children is increased by the time they spend reading books and decreased by the length of exposure to screen‐ based media. Acta Paediatrica - Nurturing the child. 107(4), ss. 685-693. doi:10.1111/apa.14176.

Karlsson K., Galvin k. & Darcy L. (2019). Medical procedures in children using a conceptual framework that keeps a focus on human dimensions of care – a discussion paper. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 14, ss. 1748-2631. doi:10.1080/17482631.2019.1675354

*Kenney E. & Gortmaker S. (2017). United States adolescents' television, computer,

videogame, smartphone, and tablet use: Associations with sugary drinks, sleep, physical activity, and obesity. The Journal of Pediatrics. 182, ss. 144-149. doi:https://doi.org/10.1016/j.jpeds.2016.11.015

Käll, L. & Ekman, R. (2013). Kunskapande och stress - “att uppmärksamma det väsentliga”. I Arnets, B. & Ekman, R. (red.) Stress - Gen Individ Samhälle. Tredje upplaga. Stockholm: Liber.

Lagercrantz, H. (2013). Hjärnbrus - Om utvecklingen av den nyfikna hjärnan och medvetandet. Stockholm: Carlssons bokförlag.

Lissak G. (2018). Adverse physiological and psychological effects of screen time on children and adolescents: Literature review and case study. Environmental research. 164, ss. 149-157. doi:10.1016/j.envres.2018.01.015.

Madigan S., Browne D., Mori C. & Tough S. (2019). Association Between Screen Time and Children’s Performance on a Developmental Screening Test. Jama pediatrics. 173(3), ss. 244-250. doi:10.1001/jamapediatrics.2018.5056.

Mattebo, M. & Häggström-Nordin, E. (2015). Ungas kommunikation på internet. I Söderbäck. (red.) Kommunikation med barn och unga i vården. Stockholm: Liber. *Martins, N. & Harrison, K. (2012). Racial and Gender Differences in the Relationship Between Children’s Television Use and Self-Esteem: A Longitudinal Panel Study. Sage journals. 39(3), ss. 338-357.doi:https://doi.org/10.1177/0093650211401376

Nutley, S. (2019). Distraherad- hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Stockholm: Natur och kultur.

*Przybylski, A. (2019). Digital Screen Time and Pediatric Sleep: Evidence from a Preregistered Cohort Study. Journal of Pediatrics, 205, ss. 218-223. doi:https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1093/eurpub/ckx198

16

Rangmar, J. & Thomée, S. (2019). När datorspelandet blir problematiskt - en kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga. Västra götaland: Länsstyrelsen.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6a8f491016b944a8cbe17c38/156500420456 2/2019-31.pdf

Ranheim, A. & Dahlberg, K. (2015). Det ekologiska vårdandet. I Arman, M, Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Regeringskansliet. (2015). Agenda 2030 för hållbar utveckling. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/

Rikshandboken för barn. (2019). Skärmvanor för barn 0-5 år. https://www.rikshandboken-bhv.se/livsvillkor/skarmvanor-for-barn-0-5-ar/ [2020-04-15]

Sahlberg L., Karlsson K. & Darcy L. (2020). Children's rights as law in Sweden–every health‐care encounter needs to meet the child's needs. Health expectations. ss. 1-10. doi:10.1111/hex.13060

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Tredje upplaga. Lund: Studentlitteratur AB.

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen (2015). Bedöma barns mognad för delaktighet. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-12-22.pdf

Statens medieråd (2019a). Ungar & Medier 2019. Stockholm: Statens medieråd. https://statensmedierad.se/download/18.126747f416d00e1ba946903a/1568041620554/ Ungar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf

Statens medieråd (2019b). Småungar & Medier 2019. Stockholm: Statens medieråd. https://statensmedierad.se/download/18.126747f416d00e1ba9469044/1568041712057/ Sm%C3%A5ungar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf

Stiglic N. &, Viner R. (2018). Effects of screentime on the health and well-being of children and adolescents: a systematic review of reviews. BMJ open. 9(1) doi:10.1136/bmjopen-2018-023191

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

17

Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Söderbäck, M. (2014). Barn och unga i vårdmiljöer. I Söderbäck, M. (red.) Kommunikation med barn och unga i vården. Stockholm:Liber.

*Twenge J- M., Hisler G-C. & Krizan Z. (2018). Associations between screen time and sleep duration are primarily driven by portable electronic devices: Evidence from a population-based study of U.S. children ages 0–17. Sleep medicine. 56, ss. 211-218. doi:https://doi.org/10.1016/j.sleep.2018.11.009

*Wada, K., Yamakawa, M., Konishi, K., Goto, Y., Mizuta, F., Koda, S., Uji, T., Tamura, T., Nakamura, K., Tsuji, M., Nagai, H., Itakura, N., Harada, K., Takahara, O., Yamanaka, H. & Nagata, C. (2019). Associations of Cell Phone Use and Screen Viewing with Overweight in Children. Childhood Obesity. 15(7), ss. 417-425.

Wramner, K., Wramner, H. & Wramner, B. (2018). Grundläggande folkhälsovetenskap. Fjärde upplaga. Stockholm: Liber.

World health organisation (2019). Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/311664/9789241550536-eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y [2020-04-14]

*Zhao J., Zhang Y., Jiang F., Ip Pa., Ho F., Zhang Y. & Huang H. (2018). Excessive Screen Time and Psychosocial Well-Being: The Mediating Role of Body Mass Index, Sleep Duration, and Parent-Child Interaction. Journal of Pediatrics. 202, ss. 157-162 doi: 10.1016/j.jpeds.2018.06.029

Åkerstedt, T. & Kecklunds, G. (2013). Stress och sömn. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress - Gen Individ Samhälle. Tredje upplaga. Stockholm: Liber.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Tredje upplaga. Lund: Studentlitteratur AB.

18

Bilaga 1

Databas

Datum Sökord Antal träffar Lästa abstract Använda i studien

PsycINFO

200319 child*, screentime*, health*, risk* 5 3 0 Pubmed

200319 children AND screen time AND health 134 12 2 PsycINFO

200319 child* AND screentime* OR screen devices AND health* OR unhealth AND risk*

172 8 2

PsycINFO

200319 child AND screen time AND effect 408 37 3 PsycINFO

200319 child* AND screentime* OR screen devices AND health* OR unhealth AND

riskfactors*

262 10 1

Primo

200319 digital screen AND pediatric 8 2 1 Cinahl

200319 screen time risk factors child

253 5 2

Primo

19

Bilaga 2

Artikel Syfte Metod/Urval Resultat Titel: Sleep as a mediator of screen time effects on US children's health outcomes: A prospective study Författare: Barlett, N., Gentile, D., Barlett, C., Eisenmann, J. & Walsh, D. Tidskrift:Journal of Children and Media. Årtal:2012 Land: USA

Syftet är att hitta de direkta sambanden mellan exponering av media, sömn och olika hälsoutfall (t.ex. uppmärksamhetspr oblem, aggression och BMI) och den indirekta effekten av

mediaexponering och

sömnstörningar.

Metod och Design:

Kvantitativ. Datainsamling: Frågeformulär. Dataanalys: Steganalys. Urval: Barn rekryterades från fyra offentliga grundskolor i Lakeville och sex offentliga grundskolor i Cedar Rapids. De var inblandade i ett samhälle-, skol- och familjebaserat ingripande för att förebygga barnfetma. Resultatet antyder att tidig skärmtid förutspådde senare sömnproblem, som förutspådde senare BMI,

uppmärksamhetspr oblem och fysisk aggression. Titel: Presence of Small Screens in Bedrooms Is Associated With Shorter Sleep Duration and Later Bedtimes in Children With Obesity. Författare: Duggan, M., Taveras, E., Gerber, M., Horan, C. & Oreskovic, N. Tidskrift: Syftet är att undersöka sambandet av närvaro av små skärmar i sovrum bland barn i skolåldern och fetma.

Metod och Design:

Randomiserad kvantitativ studie. Datainsamling: Barnens föräldrar fick svara på en enkät. Dataanalys: Multivariabel linjär regression. Urval: 526

föräldrar till barn i åldrarna 6 till 12 år.

De barn som hade en skärm i

sovrummet hade kortare sömn och la sig senare än de barn som inte hade det.

20 Academic Pediatrics. Årtal: 2019 Land: USA Titel: Physical

activity and screen-based media use: cross-sectional associations with health-related quality of life and the role of body satisfaction in a representative sample of German adolescents Författare: Finne, E., Bucksch, J., Lampert, T. & Kolip, P. Tidskrift: Health Psychology and Behavioral Medicine Årtal: 2013 Land: Tyskland

Syftet var att utforska

förhållandet mellan skärmbaserad media och hur fysisk aktivitet påverkar

livskvaliteten i ett representativt urval av tyska ungdomar.

Metod och Design:

Kvantitativ. Datainsamling: Frågeformulär. Dataanalys: Regressionsanalys. Urval: 17 641 pojkar och flickor i åldrarna 0– 17 år. Resultatet visade att högre skärmbaserad media var förknippat med högre odds för att känna sig missnöjda med sitt utseende hos båda könen vilket ledde till sämre livskvalitet.

Resultatet visade även att fler flickor än pojkar fick sämre självkänsla på grund av överdriven skärmanvändning men däremot fick pojkar sämre familjär välbefinnande på grund av överdriven skärmanvändning. Titel: Bedroom

media: One risk factor for development.

Författare:

Gentile, D., Berch, O., Khoo, A., Hyekyung, C. & Walsh, D. Tidskrift: Developmental Psychology Årtal: 2017 Land:USA och Singapore

Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av skärmar i sovrummet.

Metod och Design:

Kvantitativ.

Datainsamling:

Frågeformulär som delades ut till barn, föräldrar och lärare. Barnen fick berätta om deras skärmanvändning och om de hade TV i sovrummet. Analyser av läkarrapporter och analyser av tidigare publicerade studier samlades in och analyserades. Skolprestandan påverkas negativt av medieanvändning i sovrummet. Sömnen förkortas av tv-spel i sovrummet och kan bidra till aggression hos barn.

21

Dataanalys:

Regressionsanalys

Urval: Deltagarna

delades upp i tre olika grupper.

6 månaders gruppen: 430

elever och deras lärare. 49 % pojkar från fem offentliga och privata skolor i Minnesota. 13 månaders gruppen: 1 323 deltagare barn från 10 grundskolor och deras föräldrar. Deltagare (47% manliga, 90 % vita) rekryterades från 10 grundskolor i Lakeville och Cedar Rapids. 2 års gruppen: 3 034 barn och ungdomar från 12 olika skolor i Singapore med en total svarsgrad på 99 %. Studenter rekryterades från 6 grundskolor och 6 gymnasier från olika regioner i landet, varav 5 pojkskolor. Undersökningen inkluderade 2179 pojkar och 819 flickor. Titel: Do sleeping

habits mediate the association between time spent on digital devices and school problems in adolescence?

Syftet med studien var att hitta

sambanden mellan internet och datorskärm (tid till att spela digitala spel eller Metod och Design: kvantitativ studie Datainsamling: Frågeformulär. Dataanalys: Analyser utfördes Ju mer tid ungdomarna spenderade framför skärmar under fritiden ju fler skolproblem hade de.

22 Författare: Husarova, D., Blinka, L. & Geckova, A-M. Tidskrift: The European Journal of Public Health. Årtal: 2017 Land: Slovakien internetanvändning ), sovkvalitet (sömnbrist, sömnproblem), konsumtion av läsk/energidrycker och skolproblem (låg akademisk prestation, inte tycka om skolan, pressas av skolarbete och skolk), med hjälp av en strukturell ekvationsmodelleri ng. med hjälp av programvaran LISRER. Urval: 7595 Slovakiska ungdomar i åldern 11–15 år. Resultatet visade också att dessa ungdomar hade en högre konsumtion av läsk eller energidrycker och lägre sovkvalitet. Titel: Brain connectivity in children is increased by the time they spend reading books and decreased by the length of exposure to screen‐based media. Författare: Horowitz‐Kraus, T. & Hutton. J. Tidskrift: Acta Paediatrica -

Nurturing the child.

Årtal: 2017 Land: USA.

Syftet med studien var att jämföra hur hjärnan påverkas av skärmbaserade medier och läsning. Syftet var också att se hur hjärnan påverkas hos barn i åldern 8–12.

Metod och Design:

Kvantitativ.

Datainsamling:

Föräldrarna genomförde

undersökningar om hur många timmar deras barn spenderade på läsning och skärmbaserad tid, inklusive smartphones, surfplattor, stationära eller bärbara datorer och tv. Barnen genomgick MRT. Dataanalys: Korrelationsanalys. Urval: 19 friska amerikanska barn i 8 - 12 års ålder. Resultatet visade att läsning var mer positiv för

språkutveckling och den kognitiva utvecklingen än skärmanvändning. Skärmanvändning leder till sämre kognitiv utveckling och språkutveckling.

Titel: United States

adolescents' television, computer, videogame, smartphone, and tablet use: Syftet är att kvantifiera sambanden mellan ungdomars användning av TV och andra skärmar, inklusive

Metod och Design:

Kvantitativ studie. Datainsamling: Frågeformulär. Dataanalys: Analysen gjordes med hjälp av ett De ungdomar som använde sig av TV eller annan skärm mer än 5 timmar per dag motionerade mindre, drack mer

23 Associations with sugary drinks, sleep, physical activity, and obesity. Författare: Kenney E. & Gortmaker S. Tidskrift: The Journal of Pediatrics. Årtal:2017 Land: USA smartphones, surfplattor och fetma. program, Proc surveyfreq. Urval: 24 800 amerikanska gymnasieelever.

söta drycker och därmed ökade risken för fetma.

Titel: Racial and

Gender Differences in the Relationship Between Children’s Television Use and Self-Esteem: A Longitudinal Panel Study Författare: Martins, N., Harrison, K. Tidskrift: Sage journals Årtal: 2012 Land: USA Syftet är att bedöma de långsiktiga effekterna av TV-konsumtion på självkänsla. Beroende på om de var pojkar och flickor men även om hudfärg hade betydelse.

Metod och Design:

Kvantitativ.

Datainsamling:

Frågeformulär.

Dataanalys:

Regressionsanalys.

Urval: Pojkar och

flickor i ålder 7-12 år.

Resultatet visade att både pojkar och flickor oavsett hudfärg fick sämre självkänsla av TV exponering. Förutom vita pojkar som blev mindre påverkade.

Titel: Digital

Screen Time and Pediatric Sleep: Evidence from a Preregistered Cohort Study Författare: Przybylski A. Tidskrift: Journal of Pediatrics Årtal:2019 Land: USA

Syftet är att avgöra i vilken

utsträckning barns sömn påverkas av tid som spenderas med digitala enheter.

Metod och Design:

Kvantitativ. Datainsamling: Enkäter och nätenkäter. Dataanalys: Regressionsmodell er Urval: Barn från 6 månader till 17 år, lika många pojkar och flickor.

Från alla 50 stater i USA och District of Columbia.

Det blir mellan 3 och 8 minuters mindre sömn för varje timme med digital skärmtid.

Titel: Associations

24 time and sleep

duration are

primarily driven by portable electronic devices: Evidence from a population-based study of U.S. children ages 0–17. Författare: Twenge J- M., Hisler G-C. & Krizan Z. Tidskrift: Sleep medicine Årtal: 2018 Land:USA

bärbara och icke-bärbara

elektroniska apparater med sömntid under hela barndomen.

Datainsamling:

Frågor administrer ades via online- och pappers undersökningar. Dataanalys: Regressionsanalys. Urval: Hushållen kontaktades per post slumpmässigt för att identifiera barn som var 17 år eller yngre. (Uppgifterna kommer från en nationell undersökning 2016 av vårdgivarna för 43 755 barn och ungdomar i åldrarna 0–17 som administrerades av US Census Bureau).

tillbringade mer tid framför skärmar hade kortare sömn. Kort sömn var starkt förknippat med bärbara elektroniska enheter kontra stationära enheter. Detta var särskilt starkt bland ungdomar.

Titel: Associations

of Cell Phone Use and Screen Viewing with Overweight in Children Författare: Wada, K., Yamakawa, M., Konishi, K., Goto, Y., Mizuta, F., Koda, S., Uji, T., Tamura, T., Nakamura, K., Tsuji, M., Nagai, H., Itakura, N., Harada, K., Takahara, O., Yamanaka, H. & Nagata, C. Tidskrift: Childhood Obesity Årtal: 2019 Syftet är att undersöka om användning av mobiltelefoner och skärmar är förknippat med övervikt.

Metod och Design:

Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling: Frågeformulär. Dataanalys: Analyserna genomfördes med hjälp av programvaran SAS Institute, Inc. Urval: 2596 deltagare, av dessa var det 1381 pojkar och 1215 flickor i åldrarna 6 till 7 år. Användning av skärmar som mobiltelefoner, spel, datorer och tv ökade risken för kortare sömn, senare läggdags och senare uppvak, även högre

energiintag som i sin tur ökar risken för fetma. Spel och datorer var också relaterat till sömnlöshet. Barn som lyssnade på musik eller läste böcker och serier vaknade däremot tidigare.

25

Land: Japan Titel: Excessive

Screen Time and Psychosocial Well-Being: The

Mediating Role of Body Mass Index, Sleep Duration, and Parent-Child Interaction. Författare: Zhao J., Zhang Y., Jiang F., Ip Pa., Ho F., Zhang Y. & Huang H. Tidskrift: Journal of Pediatrics Årtal: 2018 Land: Kina Syftet är att undersöka förhållandet mellan överdriven skärmtid och psykosocialt välbefinnande hos förskolebarn och påverkan på BMI, sömnlängd och förälder-barn interaktion.

Metod och Design:

Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling: Frågeformulär. Dataanalys: Regressionsanalys. Urval: Ett representativt urval av 20 324 barn i åldrarna 3-4 år från 191 dagis deltog i denna studie. Föräldrar slutförde frågeformuläret. Överdriven exponering av skärmen förknippades med dåligt psykosocialt välbefinnande hos förskolebarn via ett antal medlar, mest genom att minska interaktion mellan förälder och barn.