”
Han slog och slog tills hon
blev helt apatisk av chocken.”
En kvalitativ innehållsanalys av Expressens
gestaltning av våldtäktsfall med okänd gärningsman
FÖRFATTARE: Elise Omer
Moa Westerling
KURS: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet EXAMINATOR: Staffan Sundin
HANDLEDARE: Elin Rantakrans
Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer.Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkti gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer. Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativi Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.
__________________________________________________________________________ Nyckelord: Våldtäkt, Gestaltningsteorin, Nyhetsvärdering, Ideala offer, Kvalitativ innehållsanalys, nyhetsrapportering, Expressen
JÖNKÖPING UNIVERSITY
Högskolan för Lärande och Kommunikation Box 1026, 551 11 Jönköping
036–101000
C-uppsats, 15 hp
Kurs: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet
Termin: Höstterminen 2019
SAMMANFATTNING
Författare: Elise Omer & Moa Westerling
Rubrik: ”Han slog och slog tills hon blev helt apatisk av chocken.”
Underrubrik: En kvalitativ innehållsanalys av Expressens gestaltning av våldtäktsfall med okänd gärningsman
Språk: Svenska Antal sidor: 53
The following study examines how the Expressen portrays rape cases with an unknown perpetrator. Six articles, published between the 1990s and the 2010s, have been analyzed with the purpose to examine whether the portrayal has changed over time in one of Sweden’s largest tabloids. The study aims to contribute to an increased understanding of whether Swedish evening newspapers reinforces or challenges the societal perceptions of who is a potential perpetrator and who is given the legitimate status of being a victim. A qualitative content analysis is applied. The theoretical framework includes the Framing theory, the News Value theory, the Ideal Victim and the Dramaturgy of the Media Logic. The articles are analyzed based on five themes: heading, preamble, environment, perpetrator and victim. The result shows that a change from a subjective and well detailed narrative to a more
objective and cautious narrative has developed in the Expressen's news reports. The study also shows that the Expressen, during the 1990s, embodied ideal perpetrators through monstrous descriptions. A change has gradually taken place, in which the offender in recent years is portrayed as a common person. The changes in the Expressen’s portrayal indicate that today's portrayal conveys a broader portrayal of who is in danger of becoming a victim and who is likely to commit rape.
__________________________________________________________________________ Keywords: Rape, Framing theory, News Value theory, Ideal Victim, Qualitative Content Analysis,
JÖNKÖPING UNIVERSITY
Högskolan för Lärande och Kommunikation Box 1026, 551 11 Jönköping
036–101000
C-uppsats, 15 hp
Kurs: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet
Termin: Höstterminen 2019
ABSTRACT
Authors: Elise Omer & Moa Westerling
Title: “He kept hitting until she became completely apathetic by the shock.”
Subtitle: A qualitative content analysis of the Expressen’s portrayal of rape cases with an unknown perpetrator
Language: Swedish Pages: 53
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Bakgrund 2
2.1 Förändring av juridisk definition av våldtäkt 2
2.2 Pressetiska regler 2
2.3 Expressen 3
2.4 Begrepp 3
2.4.1 Våldtäktsfall med okänd gärningsman 3
2.4.2 Aktiv/passiv 3
2.4.3 Värdeladdade ord 3
3. Problem, syfte och frågeställningar 4
3.1 Problemformulering 4 3.2 Syfte 4 3.3 Frågeställningar 4 4. Tidigare forskning 5 4.1 Brottsjournalistik 5 4.2 Nyhetsrapportering om sexuellt våld 6
4.3 Framställning av offer i nyhetstidningar 7
4.4 Forskningslucka 8
5. Teori 9
5.1 Gestaltningsteorin 9
5.2 Nyhetsvärdering 9
5.3 Medielogikens dramaturgi 10
5.4 Det ideala offret 11
6. Metod 12
6.1 Val av metod 12
6.2 Kvalitativ innehållsanalys 12
6.3 Teman 12
6.4 Material och urval 13
6.5 Avgränsningar 13
6.6 Analysprocess 14
6.7 Metodkritik 15
7. Analys 17
7.1 Artiklar från 90-talet 17
7.1.1 Hon misshandlades på ett bestialiskt sätt 17
7.1.2 Våldtagen i T-banevagn. Tåget passerade fyra stationer utan att kvinnan… 19
7.1.3 90-talet 22
7.2 Artiklar från 00-talet 23
7.2.1 68-årig kvinna våldtogs och misshandlades 23
7.2.2 Mamma och dotter våldtogs på färjan 25
7.2.3 00-talet 27
7.3 Artiklar från 10-talet 28
7.3.1 Permobil-man våldtog kvinna 28
7.3.3 10-talet 33
7.4 Förändring från 90-talet till 10-talet 33
8. Slutdiskussion 36
8.1. Förslag till vidare forskning 40
Referenser 41
Källor 43
Bilagor 45
Artiklar 45
1. Inledning
Våldtäkter utgör ett allvarligt samhällsproblem som går att spåra långt tillbaka i tiden. 2018 var 96 % av de som blivit utsatta för våldtäkt kvinnor, och samma år var 99 % av de som misstänkts för våldtäkt mot kvinnor eller flickor män (Brå, 2019b). Sedan 1945 har
nyhetsrapporteringen kring våldtäktsfall ökat, där våldtäkter utförda av okända gärningsmän har dominerat rapporteringen (Carter, 1998, s. 220). Med anledning av att läsare främst exponeras för nyhetsrapportering om våldtäktsfall med okänd gärningsman, är det av betydelse att undersöka hur dessa fall gestaltas.
Mediernas ökade konkurrens har resulterat i en kamp om vem som kan nå ut till störst publik (Stúr, 2004, s. 60-61). Ett konkurrenskraftigt mediesamhälle kan i sin tur leda till att
journalisterna tenderar att dramatisera händelser för att locka läsarnas uppmärksamhet (Stúr, 2004, s. 60-61). Samtidigt som mediekonkurrensen ökar, har samhällsdiskussioner kring våldtäkter blivit allt större. Diskussionerna har bland annat resulterat i lagförändringar som innebär att sexuellt umgänge ska vara frivilligt (Brå, 2019a, s. 23).
Massmediers skildringar har länge haft en påverkan på hur människor uppfattar verkligheten (Levin, 2006). Hur våldtäkter skildras i nyhetsrapportering har således effekt på vår
uppfattning om fenomenet. Expressen var den första kvällstidningen i Sverige som började arkivera artiklar om våldtäkt i Retriever Mediearkivet, vilket inträffade under det tidiga 90-talet (Retriever, u.å.). Studien ämnar att undersöka hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningman i artiklar som publicerats under 90-talet, 00-talet och 10-talet. En kvalitativ innehållsanalys av sex strategiskt utvalda artiklar från kvällstidningen Expressen har således genomförts för att ta reda på om en förändring i nyhetsrapporteringen har skett.
2. Bakgrund
I följande avsnitt kommer information som ligger till grund för studien att presenteras. Avsnittet berör information om hur den juridiska definitionen av våldtäkt har förändrats över tid, vilken påverkan medier har på sin publik, vad de pressetiska reglerna inom journalistik innebär och vilka centrala punkter Expressen utgår från samt tidningens mål med sin rapportering. Vidare beskrivs begreppen våldtäktsfall med okänd gärningsman, aktivt eller
passivt agerande och värdeladdade ord samt hur samtliga begrepp definieras i studien.
2.1 Förändring av juridisk definition av våldtäkt
Sedan 90-talet har den juridiska definitionen av våldtäkt förändrats. De största
lagförändringarna som har gjorts skedde år 2005, 2013 och år 2018 (Brå, 2019a). Före 2005 betraktades en gärning endast som en våldtäkt om det skedde under råntvång, där offret misshandlats eller hotats direkt mot sitt liv eller hälsa (Brå, 2019a, s. 21). 2005 vidgades definitionen av våldtäktsbrott från råntvång till hot om brottslig gärning och sexuella handlingar mot en person i hjälplöst tillstånd rubriceras som våldtäkt oavsett om offret själv utsatt sig för tillståndet eller inte (Brå, 2019a, s. 21). Lagstiftningen utvecklades ytterligare 2013 när begreppet särskilt utsatt situation infördes. Begreppets innebörd gav en större förståelse för att offret kan bemöta övergrepp med passivitet på grund av allvarlig rädsla (Brå 2019a, s. 22). Vidare infördes en samtyckeslagstiftning 2018, som innebär att en sexuell handling anses vara en våldtäkt om offret inte har deltagit i situationen frivilligt (Brå, 2019a, s. 23). Om gärningsmannen utför en sexuell handling utan att få den andra partens
bekräftelse, ska gärningsmannen numera dömas för oaktsam våldtäkt.
2.2 Pressetiska regler
I Sverige finns två grundlagar som berör press, TV och radio: yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Pressetiska regler har tillämpats som en förstärkning för att uppnå målet att skydda den enskilde individen i nyhetsrapporteringen (Allmänhetens
pressombudsman, u.å). De pressetiska reglerna uppmanar bland annat till att ge korrekta nyheter, respektera den personliga integriteten och att noga överväga publikationer som berör brotts- och olycksoffer av hänsyn till både offret och anhöriga (Allmänhetens
pressombudsman, u.å). Ytterligare en viktig pressetisk regel är att inte avslöja exempelvis en persons etniska ursprung, kön eller nationalitet om det inte hör till kontexten (Allmänhetens
pressombudsman, u.å). Med tiden har etiken i samhället förändrats, och därmed även
tolkningen av de pressetiska reglerna. Därmed kan även tillämpningen av dem ha förändrats.
2.3 Expressen
Expressen grundades 1944 och är idag en av Sveriges största, rikstäckande kvällstidningar (Expressen, 2017). Tidningen trycks och utkommer sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Sett till politisk ställning är tidningen obunden liberal, där fokus främst läggs på ”människan, hennes berättelser, drömmar och dramer” (Expressen, 2017). Expressens innehåll utgår från ett flertal centrala punkter. Exempelvis ifrågasätter de makten och försöker att bekämpa de idéer som försöker förminska människan, såsom exempelvis kvinnoförakt och fördomsfullhet (Expressen, 2017). Expressens mål är att nå ut till människor i hela Sverige, där målgruppen är människor i olika åldrar, med olika kön och olika utbildningar (Expressen, 2011). Genom åren har Expressen expanderat, och finns i dag även som nyhetssajt, tv-kanal och i mobilen (Expressen, 2017).
2.4 Begrepp
2.4.1 Våldtäktsfall med okänd gärningsman
I studien definieras begreppet våldtäktsfall med okänd gärningsman som en våldtäkt utförd av en, för offret, okänd gärningsman. Våldtäkten behöver därmed nödvändigtvis inte vara en överfallsvåldtäkt.
2.4.2 Aktiv/passiv
Att agera aktivt kan vara lika med att kännbart delta i en aktivitet (Svenska Akademiens Ordböcker, 2019a). Passiv är ett motsatsord till aktiv, som kan syfta till att istället för att delta, negligera en specifik aktivitet (Svenska Akademiens Ordböcker, 2019b).I studien har motsatsorden aktiv och passiv använts för att beskriva huruvida offer och gärningsman agerar passivt eller aktivt i vardera situation.
2.4.3 Värdeladdade ord
Ett värdeladdat ord innebär att ordet har en känslomässig betydelse utöver den ursprungliga betydelsen, antingen en positiv eller en negativ (Svenska Akademiens Ordböcker, 2019c). I studien har värdeladdade ord analyserats för att göra det möjligt att identifiera om
3. Problem, syfte och frågeställningar
3.1 Problemformulering
Mediers porträttering av våldtäktsfall är en bidragande faktor till människors uppfattning om våldtäkter. Den ökade mediekonkurrensen har resulterat i att händelser tenderar att
överdramatiseras i nyhetsrapportering för att skapa högre nyhetsvärde och kan därmed resultera i en missvisande bild av verkligheten (Stúr, 2004, s. 60-61). I rapporteringen av våldtäktsfall har gärningsmän främst porträtterats som manliga främlingar och offer har ofta skuldbelagts (Carter, 1998, s. 223; Flowe, Jamel, Nye, & Shaw, 2009). Problematiken som ligger till grund för studien är således hur nyhetsmedier rapporterar om våldtäkter.
Genom att belysa hur olika aktörer gestaltas i nyhetsrapportering om våldtäktsfall med okänd gärningman, kan studien bidra till en uppfattning om hur nyhetsrapporteringen harförändrats över tid i svensk kvällspress. I ett större sammanhang kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer.
3.2 Syfte
Studiens syfte är att undersöka om Expressens framställning av våldtäktsfall med okänd gärningsman har förändrats över tid. Målet är att urskilja eventuella likheter och skillnader i Expressens nyhetsrapportering om våldtäktsfall med okänd gärningsman från 90-talet till och med 10-talet. Genom att urskilja likheter och skillnader i Expressens gestaltning av
fenomenet över tid, kan studien förklara vilken bild publiken har exponerats för och därmed vilka uppfattningar som kan ha skapats utifrån gestaltningarna.
3.3 Frågeställningar
För att uppnå syftet med studien har följande frågeställningar konstruerats:
- Hur framställs våldtäkt med okänd gärningsman i Expressens tryckta medier under de valda årtiondena?
- Har Expressens framställning av våldtäkt med okänd gärningsman förändrats över tid? I så fall, hur?
4. Tidigare forskning
Följande avsnitt ger en överblick över den tidigare forskning som finns inom studiens forskningsområde. Denna studie hamnar under forskningsfälten nyheter och
brottsjournalistik. Följaktligen identifieras studiens forskningslucka och därmed studiens
bidrag till forskningsfältet. Våldtäkt i medier är ett vanligt förekommande objekt att bedriva forskning kring. Tidigare forskning har främst bedrivits kring hur nyhetsrapportering om sexuellt våld har ökat och vilka effekter nyhetsrapportering kring våldtäkter har haft på olika aktörer. Stort fokus har även lagts på forskning om vilken typ av våldtäkt som medier
rapporterar om och vilket brott som uppfattas vara det vanligast förekommande. Forskning har även bedrivits kring hur olika medier porträtterar offer och gärningsman med syftet att undersöka huruvida offret skuldbeläggs eller inte.
4.1 Brottsjournalistik
Medier rapporterar om brottslighet i hög grad, vilket har lett till att forskning som berör förhållandet mellan de två fenomenen medier och brottslighet vuxit fram inom olika berörda forskningsdiscipliner. Pollack (2001, s. 9) understryker att både kriminologer, medieforskare och sociologer intresserat sig för forskningsfältet. Pollack (2001, s. 73-74) förklarar att studier visat att det finns korrelationer i nyhetsrapportering om brott. Ett av de tydligaste mönstren är att brottsrapportering ofta skiljer sig från brottsstatistiken. Rapporteringen domineras av vissa typer av brott, såsom våld mot person och sexualbrott, men som egentligen bara utgör en liten del av brottsstatistiken (Pollack, 2001, s. 75). Trots att dessa typer av brott representerar en minoritet av brottsfall refererar Pollack till Håkan Hvitfelt som hävdar att inga riktlinjer finns för att “nyhetsmedierna ska värdera brott efter brottsstatistik” (Pollack, 2001, s. 75).
Pollack belyser även att det går att urskilja ett samband mellan porträtteringen av offer och gärningsmän i internationella medier. De gärningsmän som media rapporterar om skiljer sig ofta från hur verkliga gärningsmän ser ut enligt brottsstatistikens, exempelvis rapporteras det främst om gärningsmän som är äldre män med hög status (Pollack, 2001, s. 76). I
porträtteringen av offer finns en tendens att överdriva och skapa en felaktig uppfattning om att vita vuxna personer med hög status i hög grad riskerar att bli utsatta för brott (Pollack, 2001, s. 76). Artiklar som berör brott har dessutom fått betydligt större utrymme i
kvällstidningar än vad de har fått i morgontidningar, vilket kan bero på kvällstidningens tendens att öka underhållningsvärdet i sin nyhetsrapportering för att tilltala läsare (Pollack, 2001, s. 76).
4.2 Nyhetsrapportering om sexuellt våld
Massmedier är bland de viktigaste nyhetsförmedlare som existerar. Anledningen är att människor använder massmediers porträtteringar i strävan efter att uppfatta verkligheten (Levin, 2006). Rapporteringen kring sexualbrott i massmedier har således en påverkan på människors uppfattning om hur brotten genomförs. Thacker (2017) förstärker påståendet genom att förklara vilken påverkan mediernas skildring av våldtäkter kan ha på publiken, genom att exempelvis hävda att våldtäktsmannen ofta porträtteras som okänd och
oförutsägbar. Vidare beskrivs mediers porträttering av våldtäkter som potentiellt skadlig för mottagarna eftersom de sänder ut budskap om vem som är kapabel till att begå sexualbrott, och vem som inte är det. Porträtteringen kan i sin tur resultera i en felaktig uppfattning där kvinnor kan påverkas negativt till att tro att män som inte agerar aggressivt inte kan våldta. Byerly (1994) belyser att feministiska anti-våldtäkts rörelser som startade på 60-talet belyste vikten av att uppmärksamma våldtäkter. Därefter har nyhetsrapporteringen kring sexuellt våld ökat. Den ökade nyhetsrapportering kring fenomenet ledde enligt studien bland annat till ett förhöjt stöd för brottsoffer. Däremot hävdar Byerly (1994) den ökade rapporteringen till en början främst fokuserade på stereotyper. Samtidigt kunde journalisternas sätt att rapportera uppfattas som att desympatiserade med gärningsmännen. Byerly (1994) menar att fokus istället borde ligga på varför brott utförts och dess påverkan på brottsoffret. Detta med anledning av att bristfällig rapportering kan leda till ett skuldsättande av offret. Därmed förklarar Byerly (1994) att det är viktigt att journalister har kunskaper inom området för att förhindra rapportering som kan leda till komplikationer för offret.
Även Cynthia Carters (1998) fokus i forskningen ligger på feminism och våld i medier. Hon belyser att antalet artiklar om sexuellt våld ökade frekvent efter 1945 i både Storbritannien och Amerika. Den största förändringen i nyhetsrapporteringen kring våldtäkter skedde under 70-talet i Storbritannien. Förutom den mer frekventa nyhetsrapporteringen inom området har även en förändring skett i hur det skrivs om våldtäktsfall. Carter (1998, s. 220) förklarar att en mer rättfram, detaljrik och våldsam nyhetsrapportering om sexuellt våld har vuxit fram
över tid. Vidare förklarar Carter (1998, s. 220) att nyhetsrapporteringen om våldtäkt i Storbritannien sker på daglig basis. Hon menar att journalister oftare tenderar att rapportera om brott där gärningsmannen har varit okänd, än de brott där gärningsmannen haft en relation, eller varit bekant, med offret. Resultat av nutida forskning visar att offentliga diskussioner i nyhetsmedier konstant uppmanar kvinnor att vara särskilt rädda för våld från okända män. Carter (1998, s. 223) menar att nyhetsmedier spelar en väsentlig roll för vilken uppfattning en kvinna får av vem som är en potentiell våldsbenägen person. Hon menar att nyhetsmedierna främst porträtterar våldsbenägna personer som manliga främlingar.
Vidare bedöms de mer brutala brotten ha ett högre nyhetsvärde än de brotten som exempelvis sker i hemmet (Carter, 1998, s. 223). Carter menar att de ovanliga händelserna får större utrymme i nyhetsrapporteringen, vilket skapar uppfattningen om att de ovanliga händelserna är de vanligast förekommande. Worthington (2005) belyser även att våldet som förekommer i våldtäktsfall, väcker uppmärksamhet hos läsare och skapar ett nyhetsvärde i händelsen. Worthington (2005) understryker att journalistiska prioriteringar i kombination med
prioriteringar för marknaden tillsammans skapar begränsningar och gestaltar händelser på ett sätt som ökar nyhetsvärdet.
4.3 Framställning av offer i nyhetstidningar
Flowe et al. (2000) hävdar att nyhetstidningars rapportering kring våldtäkter kan ha en negativ påverkan på många aktörer om rapporteringen porträtterar en stereotyp bild av våldtäkter. En stereotyp porträttering kan påverka offer, den allmänna uppfattningen om våldtäkt och den juridiska processen kring fallet (Flowe et al., 2009). De belyser att
rapporteringen om våldtäktsfall länge skapat en stereotyp bild av att våldtäkter sker som en följd av våldtäktsoffrets beteende. Faktorer som att offret uppträtt flirtigt, att ingen kvinna kan bli våldtagen mot sin vilja och att kvinnor ofta ljuger om att de blivit våldtagna är några av de stereotyper som använts ofta enligt Flowe et al. (2009). De menar att det är
problematiskt att fokusera på offrets beteende, då det är gärningsmannens beteende som är den egentliga orsaken till att brottet skett. Vidare visar studien att det i sin tur kan resultera i att sannolikheten minskar att gärningsmannen hålls ansvarig för händelsen.
Flowe et al. (2009) belyser även att nyhetsrapportering är den primära informationskällan för många människor i samhället. Därmed kan media påverka den allmänna åsikten kring vad en
riktig våldtäkt är. För att inte skapa en felaktig bild av vad som faktiskt är en våldtäkt menar
Flowe et al. (2009) att det är viktigt att media rapporterar objektivt om våldtäkter. I deras studie nämns att en kultur av skepsis länge har genomsyrat samhället gällande att tro på våldtäktsoffer eller inte. Vidare belyser de att sannolikheten är lägre att offer anmäler brott om allmänheten ges möjligheten att bestämma om offret ljuger eller inte, samt om det framställs att våldtäktsoffer hålls ansvariga för brottet.
4.4 Forskningslucka
I tidigare forskning har fokus lagts antingen på offret eller gärningsmannen. I de studier där gestaltningen av offret har varit utgångspunkten, undersöks ofta dess beteende och huruvida hen skuldbeläggs eller inte i nyhetsrapportering av våldtäktsfall. Denna studie utgår från fler aspekter där gestaltningen av både offer och gärningsman står i centrum. Vidare undersöker studien även på vilket sätt miljön beskrivs samt hur rubrik och ingress är konstruerade. Fler perspektiv skapar således en bredare bild av hur olika aktörer gestaltas. Studien utgår från specifika fall i svensk tryckt media där gärningsmannen har varit okänd för offret, vilket således är den forskningslucka som studien strävar efter att fylla.
5. Teori
I teoriavsnittet beskrivs det teoretiska ramverk som studien har utgått ifrån. Det teoretiska ramverket består av teorierna gestaltningsteorin, nyhetsvärdering, medielogikens dramaturgi och det ideala offret. Vidare förklaras hur samtliga teorier har kommit till användning i studien.
5.1 Gestaltningsteorin
Medieinnehållet bestämmer inte bara vad vi ska prata om, utan hjälper oss även att skapa uppfattningar om olika företeelser. För att skapa en medietext använder journalister sig av
framing, eller gestaltning, som ett verktyg till att hitta en vinkel på en verklig händelse
(Strömbäck, 2009, s. 119). Gestaltningsteorin handlar dels om hur människor påverkas av mediernas sätt att gestalta en verklig händelse, dels om hur medieinnehållet ser ut och vad som representeras (Strömbäck, 2009, s. 119). Mediernas effekter på publiken har länge diskuterats. Samtliga människor som exponeras för massmedier påverkas av dem, men nödvändigtvis inte på samma sätt. Gestaltningsteorin och dess effekter har således en stor betydelse gällande vilka faktorer som kan påverka vilken uppfattning människor får av någonting (Shehata, 2012, s. 323-326).
Vidare är mediernas gestaltningar endast olika sätt att tolka och sålla ut information från verkligheten. Med anledning av artiklars begränsade omfång porträtteras således endast en specifik del av en händelse (Strömbäck, 2009, s. 119). Utifrån gestaltningsteorin har studien därmed utgått från att de valda artiklarna från Expressen har ramats in på ett specifikt sätt, och därmed visar en specifik del av verkligheten. Teorin har dels använts för att analysera hur artiklarnas rubrik och ingress har konstruerats, dels för att undersöka hur offret,
gärningsmannen och miljön har framställts. Genom att använda gestaltningsteorin i studien har vi undersökt vilken del av verkliga händelser i form av våldtäktsfall med okänd
gärningsman som Expressen har valt att exponera för allmänheten.
5.2 Nyhetsvärdering
Kommersialiseringen av medieutbudet har resulterat i en ökad konkurrens mellan medierna (Stúr, 2004, s. 60-61). Stúr påpekar att nyheter övergår allt mer från att endast vara
informativa och objektiva, till att främst baseras på underhållning. Hon menar att dramaturgin i nyheterna har ökat markant, vilket således har medfört ett medieinnehåll där en vinklad
verklighet skapas. För att en nyhet ska bli en nyhet behöver journalisten bedöma händelsen utifrån olika kriterier, vilket kallas för nyhetsvärdering (2004, s. 60-61). Dels behöver
händelsen ha specifika egenskaper som gör den intressant, dels behöver journalisten tänka på publikens behov och intressen (Hultén, 1993, s. 196).
Nyhetsvärderingen utgår från de aktuella händelserna som vid tillfället är tillgängliga för nyhetsredaktionen (Hultén, 1993, s. 196). Stúr (2004, s. 60) beskriver att händelsen främst behöver vara “kommersiellt gångbar”, vilket betyder att den behöver ha ett visst
underhållningsvärde. Hultén (1993, s. 197) anser att det första kriteriet för att en händelse ska bli till en nyhet är att den är intressant och viktig. Vidare är det större chans att en händelse blir till en nyhet om den avviker från det vi anser är normalt, helst ett brott (Hultén, 1993, s. 197). Andra egenskaper som förstorar chanserna till att bli en nyhet är om händelsen kan
dramatiseras, har negativa inslag eller om den är överraskande (Hultén, 1993, s. 197).
Viktigt är även att egenskapen aktualitet finns i nyheten, vilket innebär att den ger intryck av att vara ny och aktuell (Hultén, 1993, s. 197).
Teorin om nyhetsvärdering har använts som en utgångspunkt för att analysera vilka kriterier som har uppfyllts i artiklarna och vilken påverkan nyhetsvärderingen har haft på artikelns utformning. Den har även använts för att analysera hur objektiv eller subjektiv vardera artikel har varit, det vill säga om artikeln har varit faktabaserad eller om överflödiga detaljer har avslöjats.
5.3 Medielogikens dramaturgi
För att en nyhet ska kunna förstås av, och informera många människor, krävs ett berättande som både fångar uppmärksamhet och bidrar med kunskap (Hultén, 1993, s. 208). Därmed behöver de dramatiska egenskaperna i en händelse utnyttjas på ett sådant sätt att den gör berättelsen intressant. De dramatiska egenskaperna fungerar som byggstenar till
nyhetsjournalistiken. En oväntad händelse har exempelvis dramatiska dimensioner såsom plötslighet, närhet och överskridanden av gränser (Hultén, 1993, s. 216).
Ytterligare ett verktyg som förstärker medielogikens dramaturgi är polarisering i
nyhetstextens innehåll. Polarisering innebär att skildra motsättningar, vilket i sin tur kan bidra till opinionsskapande samt diskussioner och debatter kring exempelvis missförhållanden
(Hultén, 1993, s. 217). Polariseringen gör på så sätt nyheterna mer tilltalande för läsaren. Att främst fokusera på polarisering och därmed åsiktsmotsättningar, skulle kunna resultera i att medierna skapar och bibehåller felaktiga uppfattningar om samhällsfrågor (Hultén, 1993, s. 219). Medielogikens dramaturgi har i studien använts för att få en överblick över Expressens dramaturgiska förändringar över tid. I slutdiskussionen har teorin använts för att diskutera motsättningar i artiklarna.
5.4 Det ideala offret
Samhällets uppfattning om vem som lättast definieras som ett offer när ett brott har skett, kallas av Christie (1986, s.47) för ett idealiskt offer. Idealiska offer handlar inte om att definiera vem som är ett verkligt offer, utan om vem som lättast får en status som offer på samhällsnivå. Vidare belyser Christie (1986, s. 57) att idealiska offer oftast inte är de som blir utsatta för brott och därmed är de oftast inte de verkliga offren. Olika karaktärsdrag hos offret eller offrets sysselsättning påverkar om samhället har lätt eller svårt att definiera personen som ett offer. Christie (1986, s. 48) tillskriver det idealiska offret följande egenskaper:
● Offret är svagt, exempelvis är offret väldigt ungt eller gammalt ● Offret är upptaget med ett respektabelt projekt
● Offret är på en plats som hon inte kan klandras för att vara på ● Gärningsmannen är stor och ond
● Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret
Icke-idealiska offer är motsatsen till idealiska offer och är istället personer som har en svårighet att få andra människor att acceptera dem som offer, samtidigt som de själva har svårt att definiera sig som offer (Christie, s.54).
Med utgångspunkt i de egenskaper som Christie (1986, s. 48) tillskriver idealiska offer och gärningsmän har teorin använts för att diskutera förhållandet mellan de två aktörerna. Huruvida offer och gärningsman beskrivs utifrån idealet eller inte, kan skapa en bild av vem som riskerar att bli ett offer, och vem som är benägen att utföra en våldtäkt. Christie (1986, s. 54) belyser att ju mer idealiska offren är, desto mer idealisk blir även gärningsmännen. Om offret är väldigt svagt, blir gärningsmannen till exempel större och starkare i förhållande till offret. Chansen att en händelse blir en nyhet ökar dessutom ju mer idealistiska aktörerna är genom att tydliga motpoler skapas.
6. Metod
I följande avsnitt beskrivs och motiveras studiens analysmetod. Vidare presenteras de
avgränsningar och urvalsprocessen av material som har genomförts. Även analysschemat och de teman som analysen utgår från redogörs i avsnittet. Avsnittet avslutas med kritik mot den valda metoden.
6.1 Val av metod
Analysmetoden som används i en studie är viktig för att på ett effektivt sätt kunna besvara studiens frågeställningar (Ekström & Karlsson, 2019). För att besvara frågeställningarna i vår studie har en metod som undersöker innehållet i materialet och gör det möjligt att identifiera likheter och skillnader i analysenheterna varit ett krav. Därmed har en kvalitativ
innehållsanalys tillämpats för att möjliggöra studien.
6.2 Kvalitativ innehållsanalys
En kvalitativ innehållsanalys är enligt Bryman (2018, s. 667) en av de vanligaste metoderna när en kvalitativ analys av ett dokument ska genomföras. En innehållsanalys innebär
studerandet av det innehåll som urskiljs i någon form av text, bild eller tal (Esaiasson et al., 2015, s. 197). Den kvalitativa innehållsanalysen används för att studera de underliggande teman som återfinns i materialet (Bryman, 2018 s. 667). För att göra det möjligt att urskilja skillnader och likheter i de valda artiklarna har en komparativ analys genomförts. I den komparativa analysen har fokus lagts på artiklarnas innehåll i relation till de teman som urskilts.
6.3 Teman
De teman som studien har utgått från har konstruerats efter återkommande teman som har urskilts i materialet, vilka är rubrik och ingress, miljö, gärningsman och offer. I valet av teman har även studiens frågeställningar tagits i beaktande, för att skapa förutsättningar att kunna besvara frågeställningarna. Bryman (2018, s. 678) belyser att ett tillvägagångssätt för att utforma teman är att läsa slumpmässigt valda dokument för att återfinna återkommande termer. Rubrik och ingress valdes på grund av att de är de första delarna av en artikel som mottagaren exponeras för och därmed syftar till att fånga läsarens uppmärksamhet och skapar en vinkling på nyhetshändelser. Vidare valdes offer och gärningsman som teman eftersom de
utgör huvudaktörerna i varje enskild artikel. Då beskrivningen av miljö dessutom kan påverka hur både offer och gärningsman uppfattas i samband med en händelse valdes även miljö som tema. Artiklarnas innehåll har således analyserats utifrån dessa valda teman med specifika utgångspunkter, som säkerställer att analyserna har genomförts utifrån samma kriterier.
6.4 Material och urval
Undersökningens studieobjekt har varit Expressens medieinnehåll där analysenheterna var nyhetsartiklar som berörde våldtäktsfall med okänd gärningsman. I valet av kvällstidning gjordes ett urval av ett typiskt fall, som vidare grundar sig i att “man väljer ett fall för att det exemplifierar en dimension som är av intresse” (Bryman, 2018, s. 497). Expressen har valts som den tidning som representerat kvällstidningar, eftersom det var den första
kvällstidningen i Sverige som arkiverade artiklar om våldtäkt via Retriever Mediearkivet (Retriever, u.å).Anledningen till att just en kvällstidning har undersökts är deras
vinstdrivande mål som medför att specifika medel används i tidningen för att väcka uppmärksamhet hos publiken.
För att få tillgång till nyhetsartiklar att studera har Nordens största digitala nyhetsarkiv, Retriever Mediearkivet, använts som insamlingsmetod (Retriever, u.å). Då studiens syfte är att undersöka om Expressens framställning av våldtäktsfall med okänd gärningsman har förändrats över tid har insamlandet av material delats upp i tre årtionden: 90-talet, 00-talet och 10-talet. Perioden börjar med 90-talet, då de första artiklarna som ger en träff på sökordet
våldtäkt i Retriever Mediearkivet publicerades i början av 90-talet,och avslutar med 10-talet. Ett systematisk urval har vidare gjorts kring vilka år inom 10-talen som nyhetsartiklar samlats in från. En artikel var femte år har analyserats. De valda årtalen är 1992, 1997, 2002, 2007, 2012 och 2017. Den valda artikeln från 1997 saknar en fullständig rubrik i Retriever
mediearkivet, däremot valdes artikeln trots allt då ingen annan artikel publicerats under den valda tidsperioden som uppfyller studiens krav på analysenheter. Vidare har rubriken analyserats utifrån den text som går att tillgå.
De flesta våldtäkterna sker enligt Brå (2005) under sommarmånaderna, och därmed var tanken att utgå från juni till och med augusti som undersökningsperiod. Samtliga nyhetsartiklar med träffar på sökordet våldtäkt som publicerats under den undersökta
tidsperioden har samlats in och lästs. Vidare har endast nyhetsartiklar som berör våldtäktsfall med okänd gärningsman samlats in. Under insamlingsprocessen har det visat sig att
Expressen under vissa årtal inte publicerat artiklar som uppfyller studiens kriterier under sommarmånaderna. Därför har tidsperioden expanderats även till vårmånaderna med start i april. Då sökningen inte heller har gett några lämpliga träffar under augusti, har månaden uteslutits. Insamlingsperioden har därmed varit 1 april till och med 31 juli under respektive år.
För att avgränsa insamlingen ytterligare har vi utgått från att artiklarna behöver uppfylla följande kriterier: gärningsmannen ska ha varit av manligt kön och offret av kvinnligt kön, samtliga ska ha varit myndiga vid händelsen samt att artikeln endast ska beröra en specifik situation. Ett strategiskt urval av nyhetsartiklar har gjorts, med utgångspunkt i studiens
kriterier och avgränsningar. De artiklar som är av störst intresse för studien har valts ut, vilket har resulterat i att de valda artiklarna är publicerade under olika skeden i processen av en inträffad, eller misstänkt, våldtäkt. Artiklarna har dels publicerats i samband med att händelsen har inträffat, dels i samband med häktning, åtal, rättegång och dom.
Två nyhetsartiklar har valts ut inom varje decennium. Sökningen i Retriever Mediearkivet har ytterligare begränsats till tidningen Expressen i kategorin svensk tryckt media. De valda artiklarna har slutligen försetts med varsitt nummer mellan ett till sex, för att förenkla vid refererande. Artiklarna har refererats till dess givna nummer, tidningens namn och slutligen datumet som artikeln har publicerats på, exempelvis Bilaga 1, Expressen, 1992-07-09. Samtliga referenser till artiklarna finns i avsnittet Bilagor.
6.6 Analysprocess
För göra det möjligt att analysera samtliga analysenheter utifrån samma kriterier har
analysscheman med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk utformats. Analysen delades upp i olika delar där fokus har lagts på ett tema åt gången, vilket har resulterat i fem
För att besvara studiens frågeställningar har analysens resultat tolkats med hjälp av det teoretiska ramverket. I analysens första fas har varje analysenhet analyserats enskilt utifrån samtliga analysscheman. Därefter har artiklarna inom varje decennium sammanställts och jämförts för att urskilja samband inom 90-talet, 00-talet respektive 10-talet. I analysens sista fas har likheter och skillnader identifieras mellan de olika decennierna för att påvisa om en förändring har skett. Därefter har slutsatser dragits med hjälp av resultatet i diskussionen, där tidigare forskning och teorier även diskuterats.
6.7 Metodkritik
Med anledning av att författarna av studien är två kvinnor har det funnits en risk att de egna värderingar och erfarenheter som skapats kring våldtäkter till viss del har influerat studiens slutgiltiga resultat. Däremot har egna tolkningar undvikits genom att utgå från samtliga teorier i både analys och slutdiskussion. Ytterligare faktorer som kan ha påverkat
slutresultatet är att endast två artiklar per decennium har valts ut strategiskt, där samtliga artiklar är publicerade i en och samma kvällstidning. Då endast två analysenheter har valts från respektive decennium är de endast representativa för decennierna och ger således inget resultat som täcker hela decennierna. Vidare har det varit möjligt att andra kvällstidningar har kunnat rapportera om samma typ av våldtäktsfall på andra sätt. Eftersom studien är kvalitativ har inga generella slutsatser kunnat dragits för hur svensk kvällspress har gestaltat
våldtäktsfall med okänd gärningsman.
Esaiasson et al. (2012) belyser att det är viktigt att en studie undersöker det som den syftar till att undersöka för att studien ska vara trovärdig. För att uppnå trovärdighet och undvika sidospår har samtliga analysenheter analyserats utifrån samma kriterier. Studiens valda artiklar har således analyserats med utgångspunkt i ett analysschema utifrån samma teman och med hjälp av samma teorier. Dessutom har urvalet av metod och material grundats i studiens syfte, för att besvara studiens frågeställningar. Metod, urval av material och
analysprocessen har presenterats utförligt i metodavsnittet för att liknande studier ska kunna genomföras i framtiden. Vidare belyser Esaiasson et al. (2012) att tillförlitligheten i en studie bygger på att mätningen i studien är säker och noggrann. För att uppnå ett resultat med säker
mätning har studiens båda uppsatsförfattare läst samtliga artiklar noggrant och därefter analyserat dem, både enskilt och tillsammans.
7. Analys
I följande avsnitt redovisas studiens resultat uppdelat i varje decennium. Resultatet presenteras utifrån de valda temana: rubrik och ingress, miljö, gärningsman och offer. Analysens disposition ser ut som följer: två artiklar från samma decennium analyseras, och därefter följer en sammanfattning för decenniet där gemensamma nämnare för artiklarna belyses. Samma process genomförs för alla artiklar från samtliga tre decennier.
Avslutningsvis redogörs vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan decennierna.
7.1 Artiklar från 90-talet
7.1.1 Hon misshandlades på ett bestialiskt sätt
Artikelöversikt
I artikeln(Bilaga 1, Expressen, 1992-07-29)beskrivs en händelse där en okänd man har tagit sig in i en kvinnas lägenhet. Därefter har gärningsmannen misshandlat och våldtagit kvinnan, innan han till sist har somnat intill henne. Kvinnan har sedan blivit räddad av en granne och mannen har gripits. Nyheten har publicerats efter att gärningsmannen har åtalats.
Rubrik
Rubrik: Hon misshandlades på ett bestialiskt sätt
I artikelns rubrik riktas fokus endast på det kvinnliga offret, vilket innebär att
gärningsmannen inte nämns. Rubriken är konstruerad på ett sätt som beskriver att offret har utsatts för ett övergrepp snarare än att någon har utsatt henne för det. Kärnan i rubriken är misshandeln som kvinnan har blivit utsatt för och det finns inget tecken på att hon även har blivit våldtagen. Ordet bestialiskt betyder djuriskt rå, vilket är ett värdeladdat ord som
journalisten med största sannolikhet har använt för att dramatisera rubriken och därmed fånga uppmärksamhet hos publiken.
Ingress
Ingress: Först slog mannen den 37-åriga kvinnan flera gånger med en polygriptång. Sedan knäckte han hennes näsa och kindben med upprepade knytnävsslag. Därefter våldtog han henne flera gånger.
I ingressen läggs fokus på gärningsmannen och hans handlingar. Först ges en detaljerad beskrivning av vilket verktyg som används för att slå kvinnan. Sedan beskrivs hur han knäckt
hennes näsa och kindben med upprepade knytnävsslag. I sista meningen nämns det kort att mannen även våldtagit kvinnan ett flertal gånger. Att våldtäkten nämns sist kan tolkas som att en våldtäkt är en mildare handling än en misshandel, men det kan även bero på att händelsen beskrivs i kronologisk ordning. Vidare avslöjas detaljer om gärningsmannens agerande som kan ses som överflödiga. Exempelvis beskrivs verktygen som har använts vid misshandeln, vilket skulle kunna vara en strategi för att dramatisera händelsen.
Miljö
Händelsen utspelar sig i offrets sovrum, vilket människor generellt anser är en trygg plats att vistas på. I artikeln har miljön däremot dramatiserats på ett sätt som kan få läsaren att känna obehag för sitt eget hem. En oskyldig miljö beskrivs i artikeln istället som en otrygg plats att vistas på. Meningarna Kvinnan, som bor på markplanet, hade den 4 juli i år glömt att stänga
sitt köksfönster. Mitt i natten vaknade hon av att det var någon i hennes sovrum, kan tolkas
som en varning till allmänheten om att en våldtäktsman kan ta sig in genom fönstret om man glömmer bort att stänga det. Däremot har inga värdeladdade ord använts i beskrivningen av miljön.
Gärningsman
I artikeln beskrivs gärningsmannen som en 34-årig man. Vidare beskrivs han övergripande som stor och ond. Exempelvis beskrivs hur han ska ha kastat sig över kvinnan som ett
vilddjur, och att han därefter har förnedrat henne på alla tänkbara sätt. Vidare kan de
värdeladdade ordvalen tolkas som ett sätt att skapa starka motpoler, då gärningsmannen framställs som ett okänt monster i kontrast till offret som inte tycks göra motstånd. Mannen beskrivs subjektivt genom artikeln som är vinklad åt ett håll som får läsaren att känna aggression mot honom och hans handlingar. Slagkraftiga meningsuppbyggnader beskriver mannens handlingar, exempelvis i meningen han slog och slog tills hon blev helt apatisk av
chocken. Dessutom beskrivs gärningsmannens handlingar grovt och med detaljer och uttryck
som dramatiserar händelseförloppet, exempelvis i beskrivningar som att han skållade han
hennes underliv med hett vatten. Beskrivningen av handlingen förstärker tolkningen av att
mannen är farlig och ond.
När övergreppen beskrivs upprepas att gärningsmannen har utfört handlingarna. Exempelvis skrivs meningarna Han misshandlade kvinnan och sedan tvingade han ut kvinnan i
badrummet. Gärningsmannen har därmed en aktiv roll i beskrivningen och tillskrivs tydligt
det övergripande ansvaret för händelsen.
Offer
Offret beskrivs i artikeln som att vara en 37-årig kvinna, i övrigt avslöjas inga ytterligare detaljer om kvinnan som person. Däremot antyder kvinnans agerande genomgående att hon är försvarslös och svag. Hon beskrivs ha blivit tvingad, misshandlad och skadad, vilket tyder på att hon beskrivs som passiv. Beskrivningen kan även tolkas som att hon är i underläge. Eftersom kvinnan sov när gärningsmannen bröt sig in i hennes lägenhet, anses hon ha varit upptagen med ett respektabelt projekt när övergreppet inträffade. Flertalet ord som är kopplade till offret i artikeln är värdeladdade och väcker således negativt känsloladdade reaktioner.Vid beskrivningen av offrets fysiska och psykiska reaktion av misshandeln används exempelvis ord som apatisk, svårt skadad och svårt chockad.
Det faktum att offret befinner sig i sitt hem under attacken visar att hon är på en plats som hon inte kan klandras för att vara på. Offret har därmed inte utsatt sig själv för någon fara. I början av artikeln avslöjas däremot att offret bor på markplan och att hon under kvällen glömt att stänga sitt köksfönster, vilket vidare beskrivs vara anledningen till att en okänd man vistats i hennes lägenhet. Beskrivningen kan tolkas som att offret bär ansvar för att mannen lyckats ta sig in, vilket i sin tur kan leda till att läsare skuldbelägger offret för att händelsen kunnat inträffa. Däremot kan påpekandet av det öppna fönstret även vara en uppmaning till allmänheten för att skydda människor från att bli potentiella offer.
7.1.2 Våldtagen i T-banevagn. Tåget passerade fyra stationer utan att kvinnan…
Artikelöversikt
I artikeln (Bilaga 2, Expressen, 1997-06-21) beskrivs en situation där en man har våldfört sig på en kvinna som varit på väg till jobbet. Mannen har i tunnelbanevagnen både rånat,
misshandlat och våldtagit kvinnan. Inga vittnen till händelsen finns. Mannen har sedan flytt från platsen, medan tunnelbaneföraren upptäckt kvinnan och larmat spärrvakt och polis. Nyheten har publicerats i samband med att händelsen har inträffat.
Rubrik
Rubriken fokuserar främst på våldtäkten som offret har blivit utsatt för och på vilken plats som händelsen har utspelat sig. I kontrast till offret, nämns inte gärningsmannen alls. Genom att fokusera på att offret har blivit utsatt för något, utan att nämna gärningsmannen förflyttas fokus från att gärningsmannen utfört handlingarna. Vidare används inga dramatiska ordval i rubriken och inga värdeladdade ord kan utläsas för att beskriva handlingen ytterligare.
Ingress
Ingress: En kvinna i 30-årsåldern våldtogs i tunnelbanevagnen på väg till jobbet på midsommarafton. Tunnelbanan stannade vid fyra stationer. Men ingen såg att i en av vagnarna blev en kvinna rånad, knivhuggen och våldtagen.
Även i ingressen läggs fokus endast på offret och brottet som hon har utsatts för, samtidigt som gärningsmannen inte nämns. Händelseförloppet beskrivs tämligen detaljerat. Först avslöjas kvinnans ålder och platsen som övergreppet skedde på, därefter vilken specifik dag som händelsen utspelade sig på och även vart kvinnan var på väg vid tillfället.
Journalisten nämner att ingen sett att offret blivit rånad, knivhuggen och våldtagen. Bortsett från att brotten nämns ges däremot inte några detaljerade beskrivningar kring hur de utförts, och inga värdeladdade ord används för att förstärka händelsen. För att göra ingressen ytterligare objektiv hade gärningsmannen däremot kunnat nämnas vid ett flertal tillfällen.
Miljö
I artikeln beskrivs att överfallet har ägt rum i en tunnelbanevagn när offret var på väg till jobbet. Journalisten belyser att ingen annan befann sig på platsen då händelsen inträffade, vilket skapar en uppfattning om en otrygg plats. Vanligtvis anses tunnelbanan vara en trygg plats där många människor vanligtvis rör sig under rusningstrafiken klockan 07.41. Däremot belyses att händelsen skedde på midsommarafton, vilket är en helgdag då få människor befinner sig på tunnelbanan på morgonen. Vidare definieras exakt klockslag, vilken riktning tunnelbanan körde mot samt vid vilken station som mannen klev på. Sannolikt är
beskrivningarna ett sätt för journalisten att skapa närhet och därmed få folk att relatera till platsen, vilket således gör artikeln mer detaljrik och därmed intressant för publiken. Vidare har inga värdeladdade ord använts för att beskriva miljön.
Gärningsman
När gärningsmannen benämns i artikeln använder journalisten objektiva ord som man och
han. Beskrivningarna av gärningsmannens handlingar skapar däremot en känsla av hotfullhet
och ondska hos mannen då det skrivs att han drog kniv, han hotade henne till livet, högg
henne i armen innan han fullbordade våldtäkten. Vid dessa tillfällen beskrivs
gärningsmannen aktivt i sina handlingar och tillskrivs i dessa fall ansvar för brottet. Däremot vinklas händelsen vid ett flertal tillfällen till gärningsmannens fördel, där han utelämnas i beskrivningen av händelsen. Genom att exempelvis skriva att kvinnan blev rånad,
knivhuggen och våldtagen hamnar fokus på offret istället för på gärningsmannen.
Beskrivningar som att mannen krävde att få hennes handväska och hotade henne till livet innehåller värdeladdade ord som sannolikt väcker negativa reaktioner gentemot
gärningsmannen.
Vidare ges ingen dramatiserande beskrivning av mannen som person, men däremot anges signalement som beskriver gärningsmannens ungefärliga ålder, utseende och klädsel samt förmodad etnisk tillhörighet. Anledningen till att mannens yttre beskrivs framgår som ett sätt att kunna identifiera mannen med hjälp av vittnen. Gärningsmannen tillskrivs inga ytterligare egenskaper.
Offer
Tidigt i artikeln nämns att offret är en kvinna i 30-årsåldern. Offrets agerande beskrivs både som passivt och aktivt. Det passiva agerande uppstår vid de tillfällen där brotten som kvinnan utsatts för ligger i centrum. Hon beskrivs exempelvis som passiv i meningarna en kvinna i
30-årsåldern våldtogs, han drog kniv och krävde att få hennes väska och han hotade henne till livet. Därefter beskrivs sedan offret i en mer aktiv roll, där journalisten beskriver att kvinnan
har gjort motstånd.
Eftersom offret befann sig på en allmän plats under dagtid på väg till jobbet, kan hon inte klandras för att ha varit på platsen. Däremot belyses att offret var ensam vid tillfället då situationen uppstod, vilket skapar bilden av att vara mer sårbar. Beskrivningarna av att kvinnan var svårt chockad, att hon släpade sig av tunnelbanan och att hon grät är detaljer som hade kunnat utelämnas i artikeln för att skapa en mer respektfull bild av
händelseförloppet av hänsyn till offret. Att kvinnan beskrivs ha blivit svårt chockad innebär att ett värdeladdat ord använts som förstärker hennes tillstånd. Utöver föregående exempel
har inga ytterligare värdeladdade ord använts för att dramatisera händelsen. Vidare skriver journalisten mannen klev av medan kvinnan låg blödande på golvet. Den detaljerade
beskrivningen av kvinnans tillstånd hade kunnat uteslutas, men har sannolikt använts för att dramatisera händelsen.
7.1.3 90-talet
I artiklarna från 90-talet går det att urskilja både samband och skiljaktigheter. Båda artiklarna har dramaturgiska inslag, använder värdeladdade ord och avslöjar många subjektiva detaljer. Dessutom beskrivs våldet, som är kopplat till de sexuella övergreppen, utförligt. Rubrikerna i de två analyserade artiklarna från Expressen kring våldtäktsfall med okänd gärningsman har under 90-talet vinklats med ett stort fokus på offer. Exempelvis återfinns tendensen att skriva om att offren blivit utsatta, istället för att skriva att gärningsmännen utsatt offren för
gärningarna. Däremot skiljer sig beskrivningen kring gärningarna i resterande del av artiklarna. Fokus förflyttas från offer till gärningsman i den ena artikeln och byter därmed vinkel, där gärningsmannen beskrivs aktivt i sina gärningar. I den andra artikeln växlar däremot beskrivningen av händelseförloppet mellan att både nämna och utelämna gärningsmannen i koppling till hans handlingar.
Händelserna som Expressen rapporterat om i artiklarna utspelar sig i miljöer som vanligtvis anses vara trygga och oskyldiga. Däremot har journalisterna beskrivit miljön med detaljer som skapar en bild av att miljön inte är trygg. I båda artiklarna poängteras att offret befann sig på platsen själv, vilket skapar en bild av en utsatt situation. I den ena artikeln beskylls även offret för att gärningsmannen har lyckats ta sig in till offrets hem och kunnat genomföra gärningarna.
Vidare skildras gärningsmännen monstruöst i artiklarna, men på olika sätt. I den ena artikeln liknas gärningsmannen vid ett vilddjur, samtidigt som gärningarna han har utfört beskrivs grovt och detaljerat. I den andra artikeln målas gärningsmannen endast upp som ett monster i beskrivningen av hans handlingar, medan karaktärsdrag hos mannen utelämnas helt. En hotfull bild av gärningsmännen skapas däremot i båda artiklarna.
Offren beskrivs i båda artiklarna som vuxna kvinnor, vilket inte skapar en direkt uppfattning om att kvinnorna är svaga. I den tidigast publicerade artikeln beskrivs offret ha hamnat i chock när gärningen inträffade, medan det i den andra artikeln beskrivs att hon har gjort
motstånd under övergreppet. Den senare gestaltningen avviker i det avseende återigen från att beskrivas som svagt. Däremot har båda offren utfört ett respektabelt projekt när de blev överfallna av gärningsmännen och beskrivs till en början som passiva.
7.2 Artiklar från 00-talet
7.2.1 68-årig kvinna våldtogs och misshandlades
Artikelöversikt
I artikeln (Bilaga 3, Expressen, 2002-04-04) beskrivs hur en 68-årig kvinna våldtogs och misshandlades på vägen hem från ett krogbesök i Helsingör. Gärningsmannen erbjöd sig att följa med henne till båten och förgrep sig sedan på henne. Kvinnan vårdas på sjukhus för sina skador och den misstänkte har gripits. Nyheten har publicerats i samband med att den
misstänkte gärningsmannen har häktats.
Rubrik
Rubrik: 68-årig kvinna våldtogs och misshandlades
Rubriken fokuserar främst på offret och vilka brott som kvinnan har utsatts för. I första meningen nämns offrets ålder och kön, och därefter beskrivs de gärningar som offret har utsatts för. I rubriken beskrivs vilka typ av brott som kvinnan har blivit utsatt för, men ingen detaljerad beskrivning ges av gärningarna. Vidare används inga värdeladdade ord i artikelns rubrik. I rubriken nämns endast offret, medan gärningsman utelämnas. Vidare avslöjas kvinnans ålder sannolikt för att dramatisera händelsen eftersom det handlar om en äldre kvinna, vilket direkt kan skapa uppfattningen om att hon är i underläge.
Ingress
Ingress: Den 68-åriga Helsingborgskvinnan våldtogs och misshandlades svårt på vägen hem från ett krogbesök. I går häktades en man för de brutala dådet. Kvinnan hade åkt färja över till Helsingör för att ha en trevlig kväll på restaurang.
Ingressen fokuserar främst på offret. I den första meningen ligger återigen offrets ålder i centrum, samt vad kvinnan har genomgått. Här nämns även hennes ursprungsort. Därefter läggs stort fokus på platsen som kvinnan befann sig på och varför hon befann sig där, vilket är onödiga detaljer som hade kunnat utelämnas för att göra artikeln mer objektiv. Journalisten beskriver att kvinnan åkt till Helsingör för att ha en trevlig kväll på restaurang. Dessförinnan
nämns hur kvinnan varit på väg hem från ett krogbesök, vilket är ytterligare en detalj som hade kunnat utelämnas. Faktumet att journalisten beskrivit vad kvinnan sysselsatt sig med innan övergreppet skedde, kan tolkas som ett sätt att dramatisera händelsen. Vidare nämns gärningsmannen endast en gång i artikeln, vilket är i samband med att han blivit gripen. Därefter beskrivs hur han döms för det brutala dådet, vilket är ordval som väcker uppmärksamhet hos publiken. Ingressen är således subjektiv dåvärdeladdade ord och ordsammansättningar används för att beskriva händelsen, såsom att kvinnan misshandlades
svårt och det brutala dådet.
Miljö
I artikeln beskrivs hur övergreppet skedde utomhus under en natt i april på vägen hem från ett krogbesök. Genom att beskriva att händelsen skedde på natten, belyser journalisten att
upptäcktsrisken vid tillfället var låg. Journalisten beskriver även att en man varnat henne för att gå genom stan ensam. Beskrivningen kan tolkas som att kvinnan befann sig på en osäker och otrygg plats, då hon dessutom var ensam. Miljön beskrivs till stor del objektivt, då inga värdeladdade ord används för att beskriva den. Däremot avslöjas ett detaljer som hade kunnat utelämnas, som exempelvis det faktum att kvinnan var på väg hem från krogen. T
Gärningsman
Gärningsmannens ålder avslöjas inte alls i artikeln. Han beskrivs främst som vänlig, då han har erbjudit sig att följa med kvinnan till färjan. I artikeln benämns gärningsmannen endast med ordet man, och tillskrivs således inga vidare egenskaper. Vid flertalet tillfällen nämns inte gärningsmannen i koppling till sina handlingar, exempelvis vid beskrivningen hon fick
käkbenet avslaget. Undermedvetet förstås att gärningsmannen har utfört handlingen, men han
tillskrivs inget ansvar för den. Vid ett tillfälle beskrivs däremot hur han gav sig på kvinnan. Således tillskrivs mannen ansvar för händelsen och därmed beskrivs mannen både aktivt och passivt i artikeln. Vidare beskrivs att det uppenbarligen var han som förgrep sig på kvinnan.
Uppenbarligen är ett värdeladdat ord som skapar utrymme för tolkning av läsaren, och hade
därför kunnat uteslutas.
Offer
Vid flertalet gånger nämns att offret är 68 år gammal, vilket tyder på att hennes ålder är av betydelse i artikeln. Handlingarna som offret utsätts för beskrivs väl detaljerat. Exempelvis
en fullbordad våldtäkt. Artikelns enda värdeladdade ord som riktas mot offret är att hon blivit svårt misshandlad, vilket kan skapa en negativ reaktion. Därefter beskrivs hur hon har blivit varnad och därmed kan hennes agerande tolkas som passivt. Vidare innehåller
beskrivningarna mer information än vad läsaren behöver för att bli informerad, därmed dramatiseras händelsen för att väcka uppmärksamhet. Senare beskrivs hur offret självmant har valt att gå hem från krogen klockan tre på natten. Beskrivningen kan uppfattas som att offret har gjort ett aktivt val att gå genom en osäker plats, då hon egentligen har blivit lurad till att följa med mannen.
7.2.2 Mamma och dotter våldtogs på färjan
Artikelöversikt
I artikeln (Bilaga 4, Expressen, 2007-04-26) beskrivs hur en mor och dotter på en
Finlandsfärja har följt med två okända män till deras hytt. Väl i hytten har de två kvinnorna blivit drogade och våldtagna. Männen greps av vakter på båten och anhölls sedan misstänkta för våldtäkt vid båtens ankomst till Stockholm. Nyheten har publicerats i samband med att händelsen har inträffat.
Rubrik
Rubrik: Mamma och dotter våldtogs på färjan
I artikelns rubrik läggs fokus på offren och händelsen samt platsen som händelsen har utspelat sig på. Vidare utelämnas gärningsmännen i rubriken. Att journalisten valt att skriva
mamma och dotter istället för exempelvis två kvinnor kan sannolikt vara ett medvetet val för
att fånga uppmärksamhet och därmed locka läsare. Dessutom skapar valet av att nämna kvinnornas relation en dramatisering, då situationen där en mor och dotter blir våldtagna kan uppfattas som ovanlig. Därmed är rubriken subjektivt vinklad med detaljer som hade kunnat väljas bort för att göra meningen mer objektiv. Däremot används inga värdeladdade ord för att dramatisera händelsen. Rubriken hade även kunnat utformas mer objektivt genom att endast fokusera på händelsen istället för en specifik aktör.
Ingress
Ingress: De bjöd in mor och dotter på efterfest i sin hytt. Där misstänks kvinnorna ha drogats och våldtagits. När Finlandsfärjan kom till Stockholm greps männen.
I ingressens första mening beskrivs gärningsmännen som de, vilket är en diffus beskrivning utan några detaljer. Då gärningsmännen benämns som de innan de har presenterats skapas en förvirring kring vem som gjort vad. I ingressen läggs främst fokus på offren, då
gärningsmännen inte nämns förrän i den sista meningen som männen. I ingressen beskrivs händelseförloppet från en period innan övergreppen inträffade till det som hände efter
övergreppen. Även i ingressen nämns det att offren har en relation som mor och dotter, vilket återigen kan anses vara överflödig information för att väcka uppmärksamhet och styra hur läsaren ska uppfatta händelsen. Vid ett senare tillfälle i ingressen beskrivs däremot de två offren som de två kvinnorna. Inga värdeladdade ord används i artikelns ingress.
Miljö
Till en början beskrivs att både offer och gärningsmän befunnit sig på kryssning
Finlandsfärjan Cinderella. Beskrivningen är neutral, då inga värdeladdade ord används och
därmed har ingen dramatisering av miljön gjorts. Därefter beskrivs hur kvinnorna bjöds in på efterfest i männens hytt där övergreppen senare skett. Miljöbeskrivningen hålls även här neutral. Männens hytt kan däremot tolkas som en otrygg och utsatt miljö av läsaren eftersom kvinnorna gått hem till två män som de inte känt sedan tidigare.
Senare i artikeln beskrivs färjan som en trygg och kontrollerad miljö, då journalisten poängterar att personalen kunde lokalisera männen med hjälp av övervakningskameror. Vakter befann sig dessutom på plats och omhändertog gärningsmännen, vilket förstärker uppfattningen om att färjan är en trygg miljö.
Gärningsman
Fokus läggs till en början på gärningsmännens ålder och bostadsort. Vidare tolkas relationen mellan offer och gärningsmännen som god, där de beskrivs ha kommit bra överens under kvällen. Männen beskrivs vara 39 och 48 år gamla, samtidigt som de två kvinnornas ålder inte avslöjas. Gärningsmännen nämns ytterst lite i samband med beskrivningen av deras handlingar. De beskrivs främst passivt i handlingarna då journalisten exempelvis skriver där
misstänks kvinnorna ha drogats och våldtagits samt kvinnorna blev bjudna på alkohol. Det
största fokus ligger på offren och hur de blivit utsatta istället för på gärningsmännen och att de utfört handlingarna på kvinnorna i fråga. Vidare används inga värdeladdade ord för att förstärka de två gärningsmännens handlingar.
Offer
Vid två tillfällen beskrivs offren som mor och dotter istället för de två kvinnorna, vilket vidare är en vinkling av journalisten som kan få läsarna att kunna relatera till deras relation. Ingen av de två kvinnornas ålder avslöjas däremot i artikeln. I artikeln beskrivs vidare hur de blev bjudna på alkohol och därefter blev drogade, vilket tyder på att offren befann sig i ett hjälplöst tillstånd. Däremot poängteras även att kvinnorna av egen vilja har följt med till männens hytt, vilket kan skapa en uppfattning hos läsaren att kvinnorna kan klandras för att ha befunnit sig på den utsatta platsen. Offren beskrivs både passivt och aktivt i artikeln. I anslutning till övergreppen beskrivs offren passivt i form av meningar som där misstänks
kvinnorna ha våldtagits och drogats. Ett flertal detaljer om händelsen beskrivs, men inga
värdeladdade ord används för att förstärka offrets beteende och agerande. Senare beskrivs däremot hur offren själva har larmat polisen och berättat att de blivit våldtagna, vilket i sin tur ledde till att polisen kunde gripa gärningsmännen. Att journalisten väljer att skriva om de två offrens agerande efter övergreppen kan tolkas som ett sätt att lyfta fram offren och gestalta dem som starka snarare än svaga.
7.2.3 00-talet
Både likheter och olikheter kan urskiljas mellan artiklarna från 00-talet. Expressen har vinklat båda artiklarna från ett perspektiv som lägger stort fokus på offret och vad hon har utsatts för. Exempelvis utelämnas gärningsmannen i båda rubrikerna, där uppmärksamhet riktas mot den eller de som har utsatts för en våldtäkt. Den ena rubriken fokuserar på offrets ålder, den andra på de två offrens relation till varandra. Vidare kan rubrikerna sannolikt ses som ett sätt att skapa närhet och väcka känslor hos läsaren, som kan relatera till antingen offrets ålder eller deras relation. Rubrikerna skiljer sig åt i hur journalisten har valt att presentera fallet, där den ena kan ses som mer informativ än den andra, som avslöjar detaljer om exempelvis platsen som händelsen ska ha utspelat sig på. Språket är till viss del detaljerat, men ytterst få värdeladdade ord används för att dramatisera händelserna.
Expressen har utformat ingresserna på ett sätt som ger läsaren möjlighet att följa
händelseförloppet från och med innan våldtäkten ska ha skett, till och med efter händelsen. Ett stort fokus läggs på kontexten och vad offret ska ha ägnat sig åt timmarna innan hon blivit utsatt för en våldtäkt. I båda artiklarna beskrivs även offer och gärningsmän ha kommit bra överens innan övergreppet skedde, trots att de inte ska ha känt varandra sedan tidigare.
Vidare beskrivs att samtliga övergrepp ska ha skett i miljöer som kan tolkas som otrygga platser där ingen utomstående har sett eller hört något under händelsen. I den första artikeln har större fokus även lagts på misshandeln än vad som lagts på våldtäkten.
Vid framställningen av gärningsmannen finns somliga likheter. Expressen har vinklat artiklarna på ett sätt som vid första anblick framställer gärningsmannen som vänlig och hjälpsam gentemot offret, för att därefter utnyttja situationen och förgripa sig på offret sexuellt. Vidare beskrivs gärningsmannen i den ena artikeln detaljerat, medan
gärningsmännen i den andra är betydligt mer anonyma. Gemensamt i artiklarna är även att gärningsmannen utelämnas i beskrivningar av händelsen, och störst fokus läggs istället på offret. Beskrivningen av vardera våldtäkt är tämligen mild, utan detaljer och överdriven dramatisering.
Offren beskrivs övergripande som svaga, där de till viss del klandras för att ha utfört en specifik aktivitet, vid en specifik tid, på en specifik plats. Offren beskrivs även övergripande som passiva i sitt agerande, men övergår till aktiva i den ena artikeln då offren gör motstånd. I det senare fallet beskrivs offren därmed även som starka.
7.3 Artiklar från 10-talet
7.3.1 Permobil-man våldtog kvinna
Artikelöversikt
I artikeln (Bilaga 5, Expressen, 2012-05-10) beskrivs en händelse där en man bjudit med sig en kvinna hem. I lägenheten har mannen sedan drogat och våldtagit kvinnan. Därefter har gärningsmannen gripits med hjälp av ett inlägg som kvinnan startat på internetforumet Flashback. Nyheten har publicerats efter att gärningsmannen har blivit dömd.
Rubrik
Rubrik: Permobil-man våldtog kvinna
I artikelns rubrik läggs fokus på gärningsmannen, men även händelsen och offret nämns. Journalisten har valt att tilldela gärningsmannen ett smeknamn, permobil-man, vilket med stor sannolikhet är ett medel för att skapa reaktioner hos läsaren. Genom att nämna att
