Kvinnliga patienters upplevelse av ronden

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

Kvinnliga patienters

upplevelse av ronden

EMPIRISK STUDIE

REBECKA PERSSON

THERES WILLMAN

Kvinnliga patienters

upplevelse av ronden

EMPIRISK STUDIE

REBECKA PERSSON

THERES WILLMAN

Persson, R & Willman, T. Kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng (15 hp). Malmö högskola: Hälsa och Samhälle,

Utbildningsområde omvårdnad, 2008.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket. Resultatet från intervjuer med tio informanter visade att de flesta patienterna tyckte att den givna informationen var tydlig och begriplig. En del av patienterna upplevde dock att ronden var hastig. Det gavs inte tillfälle till att ställa frågor personalen lyssnade inte på patienterna. En utav patienterna hade en känsla av att vara i underläge under ronden. De kände oro över att inte veta något, samt frustration och aggressivitet då ronden fungerade dåligt. All personal har enligt patienten inte samma enhetliga kvalité. Fynden av denna studie visade att majoriteten av patienterna hade positiva upplevelser av ronden. Patienterna upplevde ett bra bemötande från personalen och att tydlig information gavs. Dock visar resultatet att då inte tydlig information ges och då inte öppenhet mellan patient och vårdpersonal finns är det patienten som drabbas. Det är därför viktigt med öppenhet mellan patient och vårdpersonal samt att givandet av information är tydlig. Patienterna upplevde en känsla av trygghet då familjemedlemmar deltog vid ronden.

Female patients´

experiences of the ward

round

EMPIRICAL STUDY

REBECKA PERSSON

THERES WILLMAN

Persson, R &Willman, T. Female patients experience of the ward round. Empirical study. Degree project 10 Credit Points (15 cp). Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.

The aim of the study was to examine the female patient’s experience of the ward round. The survey was done as an empirical study. The method used was qualitative interview with manifest content analysis. The inclusion criteria was woman that has been on the nursing ward at least two days. And could

understand and speak the Swedish language. The result from the interviews with ten informants showed that most patients thought that the information was clear and understandable. Some of the patients experienced however that the round was to rapid. There was not given occasion to setting questions and the personal did not listen to the patients. Some patients felt being in a weak position during the round. They experienced frustration and aggressiveness when the round

functioned poorly. According to some patients the staffs do not have same uniform quality. The findings of this study showed that the majority of the patients had positive experiences of the ward round. The patients experienced good meetings from the staff and that clear information was given. However, the result shows that when clear information not was given and when openness with the patient and staff did not exist it is the patient that is hit. It is therefore

important with openness between patient and staff and that the given information is clear. The patients experienced a feeling of safety when family members during the ward round were present.

Keywords: communication, females, information, patients, meeting, round

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

5

BAKGRUND 5

Lagar och författningar 5

Kommunikation 6 Information/Brist på information 6 Medicinsk terminologi 7 Upplevelse av rond 7 Familjemedlemmars deltagande 7 Definitioner 8 SYFTE 8 METOD 8

Positiva upplevelser av ronden 11

Patienternas positiva intryck av personalen 12

Tydlig information 12

Negativa upplevelser av ronden 13

Otydlig information 14 Deltagande av familjemedlemmar vid rond 14

DISKUSSION 15 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion SLUTORD 19 REFERENSER 21 BILAGOR 23 Bilaga 1 24 Bilaga 2 25

INLEDNING

Enligt Almås (2002) kan patienter uppleva att de inte får tillfällen att ställa frågor under ronden. Då en patient behöver information och får oklara svar som kan tolkas på flera olika sätt kan detta bidra till otrygghet. Detta beror ofta på att det finns en språklig barriär mellan personal och patient. I många situationer förstärks den språkliga barriären av att det används fackliga termer (a a).

Sjuksköterskan har en viktig uppgift med att hjälpa patienten att ställa sina frågor till läkaren och att tolka läkarens information till patienten. Denna uppgift är också reglerad av socialstyrelsen som skriver att sjuksköterskan ska kunna uppfatta patientens behov av information samt följa upp att patienten förstått informationen rätt (Författningshandboken, 2006).

Denna studie har utförts på uppdrag av en kärlkirurgisk avdelning vid ett universitetssjukhus i södra Sverige. Problemet som skulle undersökas var hur patienter upplever ronden, hur de upplever att de blir bemötta under ronden samt vilken information de får under pågående rond.

Det valda problemområdet är relevant att undersöka då det är av stor vikt att patienterna känner sig trygga under sin vårdtid.

BAKGRUND

Förhållandet mellan läkare och patient har förändrats genom tiderna och på 1800 och fram till 1900-talet sågs patienten som ett objekt som läkaren kunde utföra sin konst på. I Tyskland år 1894 begärdes det att en läkare skulle informera patienten om terapin inför operation och före givandet av läkemedel, samt innan

genomförande av en diagnostiserande procedurer. Styrkan av hur mycket information som lagen och domstolen krävde skulle ges har varierat över tid (Medhorn, 2001). Idag innebär ”gå ronden” att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal går till patienten för att tala med denne och lämna besked,

kontrollera hälsotillståndet, planlägga fortsatta undersökningar och fortsatt behandling (Lundh & Malmqvist 1998).

Lagar och författningar

Det finns lagar och författningar som reglerar sjukvårdens kvalité. Trots detta kan professionella vårdare ha svårigheter att nå fram med sitt budskap. Dessa lagar och författningar skall följas då de ligger till grund för en säker vård av patienten. Enligt Bergstrand (2004), handlar författnings- och policy texter samt

vårdpersonalens uppdrag om att med respekt för den enskilde individen hjälpa och stödja. Detta för att integritet och autonomi skall bevaras (a a). Enligt Hälso - och sjukvårdslagen skall vården vara av god kvalité samt tillgodose patientens behov av trygghet i vården och vid behandlingen (Författningshandboken, 2006). Enligt Bergstrand (2004) kan budskapet kanaliseras mot normativa och ibland

värdeladdade mål, detta kan komma att innebära att förmedlingen av budskapet genomförs på den professionelles villkor. De övergripande mål och yrkesmässiga samtalsuppgifter hos den professionelle är oftast definierade på förhand. De är ämnesmässigt slutna. Det språkliga utrymmet är asymmetriskt. Trots patientens rituella underordning behöver detta inte innebära att läkaren har frihet att

kontrollera kommunikationens innehåll och utveckling (Bergstrand, 2004).

Kommunikation

Basen för yrkesutövandet för sjuksköterskan är kommunikation och samspel med patienter, anhöriga och medarbetare (Jahren Kristoffersen, 1997). Enligt Eide et al (1997) finns det verbal och icke-verbal kommunikation i relationer. Syftet med kommunikation sjuksköterska – patient bör vara att skapa god kontakt (a a). Enligt Jahren Kristoffersen (1997) lyder definitationen av kommunikation som följer;

”Kommunikation sker när ett sinne handlar så i förhållande till sin miljö att ett annat sinne påverkas, och att det i detta andra sinne uppstår en upplevelse som är lik upplevelsen i det första sinnet och delvis är en följd av denna upplevelse” (Jahren Kristoffersen, 1997 s.62).

Enligt Eide et al (1997) är det inte tillräckligt att uppfatta den andre partnerns verbala budskap, utan det är även viktigt att uppfatta det icke-verbala språket. Denna sortens kommunikation kan bidra till att skapa en direkt kontakt med den andre partnern och få en grund till förtroende eller misstroende. Icke-verbal kommunikation är både kulturellt och individuellt betingade. Kulturer och individer som skiljer sig åt har en varierande repertoar av uttrycksformer med ickeverbal kommunikation (a a). En studie utförd av Wiman et al (2004) vid en akutvårdsavdelning visar att sjuksköterskornas verbala och icke-verbala

kommunikation är liten. I studien används en metafor med en bro, en metafor för kommunikation och kontakt. En vägg kan symbolisera negativ eller obefintlig kommunikation, likgiltighet och en brist på en vårdande kontakt. En bro byggs då patienten förstår kontakten och känner sig fri att fråga efter hjälp. Sjuksköterskor bygger väggar av olika storlekar och former, vilka symboliserar negativ eller ingen kommunikation. Att vara verkligt närvarande innebär att sjuksköterskan måste vara uppmärksam i det föreliggande ögonblicket, att vara närvarande i dialogen, att lyssna och svara, både psykiskt och emotionellt. Resultatet av studien visade att sjuksköterskan i vissa sammanhang var mer uppmärksam på läkaren samt övriga kollegor än på patienten. Sjuksköterskan kunde även uppfattas som icke känslosam då han/hon agerade mekaniskt (a a).

Kommunikation kan ses utifrån ett psykologiskt perspektiv då det är viktigt att miljön är sådan att patientens möjliga upplevelser av rädsla eller stress minskar (Jahren Kristoffersen, 1997).

Enligt Eide et al (1997) är det viktigt att veta vilket mål samtalet har då

förberedelserna görs. Det är av vikt att patienten vet hur lång tid som är avsatt till samtalet. Dåliga nyheter skall förmedlas konkret och tydligt. Nyheten skall sättas in i ett naturligt sammanhang samt förmedlas så att patienten förstår.

Huvudbudskapet skall preciseras i den utsträckning det är möjligt då en chockreaktion kan medföra att patienten får svårare att förstå. En optimal

kommunikation förutsätter att det finns motsvarande kulturella förutsättningar och referenser (a a).

Information/Brist på information

Det är viktigt att delge patienten grundlig och tydlig information då det ligger till grund i patientens upplevelse av trygghet. Reynolds (1978) rapporterade redan för 30 år sedan i sin studie att om inte patienterna ställde frågor så fick de inte någon information, dock kände många patienter att de var hämmade att ställa dem. Det

gällde särskilt de äldre patienterna, som ofta sade att det inte var deras uppgift att ställa frågor. Patienterna tyckte inte om det sätt som de blev exkluderade av läkare som muttrade till sig själva i fotändan av sängen på ofattbar läkarjargong.

Patienter uppfattade att läkaren underskattade deras intelligens, de uttryckte också att då studerande deltog vid ronden fick de tillfälle att lära sig mer om sin

sjukdom. Patienter tyckte att de blivit behandlade som objekt och inte som människor med emotionella behov samt att de fått otillräcklig information och blivit nekade sina rättigheter (Reynolds, 1978). Även senare pekar studier på hur viktigt det är med tydlig information. Fröjd et al (2006) menar att det finns en risk att patienter får för lite information i förhållande till deras behov. Brist på

information ökar istället för att minska patientens osäkerhet och misstänksamhet av att deras sjukdom har en dödlig utgång (a a).

När information ges till en patient är det viktigt att bedöma patientens förmåga och beredskap att ta emot den. Det som är viktig att stämma av är om patienten förstått informationen och kan omsätta den i sin vardag. Sjukvårdspersonalen kan följa upp den givna informationen för att minska missförstånd (Faulkner, 1995). Informationen läkaren ger skall relatera till de risker som terapin kan ge, för att få samtycke av patienten (Medhorn, 2001).

Medicinsk terminologi

Användning av medicinsk terminologi kan försvåra kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Då den inte fungerar mellan patient och vårdpersonal kan det leda till brist på information. Detta rapporterar Reynolds (1978) i en studie som visar att en del patienter inte förstår de medicinska termerna, men frågar ändå inte p g a att de inte vill verka dumma inför läkarna eller andra patienter. Detta var en konsekvens av en brist på öppenhet från läkarna samt saknad av förtroende och tillit till dem (a a). Även om de flesta av patienterna beskrev avdelningsronderna som positiva kände de sig frustrerade över att inte förstå det medicinska språket (Pikielny et al, 2007). Det professionella samtalet var huvudsakligen

karakteriserat av det medicinska språket, t e x i presentationen av kvinnans hälsosituation under ett utskrivningsplanerings möte (Efraimsson et al, 2004). Ytterliggare en studie visar att det fanns svårigheter att förstå vad de

professionella talade om (Efraimsson et al, 2006).

Upplevelse av rond

Trots lagar och författningar samt beskrivningar av hur information skall delges och kommunikation skall föras är enligt Reynolds (1978) ängslan och rädsla vanliga konsekvenser av dålig kommunikation mellan läkare och patienter (a a). Enligt en studie utförd på en psykiatrisk klinik visade det sig att storronder (fler än fyra deltagare) är illa omtyckta av patienterna, men även det faktum att de

utfördes i sovsalarna. Det var viktigt för patienter att veta exakt när ronden skulle äga rum, men trots det kände större delen av patienterna ängslan och oro inför ronden (Bakir, 2005). Läkare kan inte alltid identifiera hur mycket oro och ängslan en särskild patient upplever (Fröjd et al, 2006).

Familjemedlemmars deltagande

Familjemedlemmars deltagande vid rond har stor betydelse, Pikielny et al (2007) rapporterar att patienter uttrycker att familjemedlemmar skall delta vid

avdelningsronden då de anser att det kan hjälpa dem att kommunicera bättre med vårdpersonalen och kontinuerligt motta information om sin sjukdom och

behandlingsplan (a a). Enligt Bakir (2005) tyckte patienter inskrivna vid en psykiatrisk avdelning att det var viktigt att kunna uttrycka sina känslor och

önskade därför inte närvaro av vänner eller familj vid ronden (a a). Detta i motsatt till Reynolds (1978) som rapporterar att patienterna ville ha deltagande av

familjemedlemmar vid ronden (a a). Det finns ett djupt förtroende för släktingar som skydd under planeringsmöten. De beskrivs som kommunikationsassistenter som talar för kvinnan eller som vikarierande öron (Efraimsson et al, 2006). Att inkorporera familjemedlemmars deltagande vid avdelningsronderna kräver en förändring gentemot familjen från sjukvårdspersonalen (Bakir, 2005). Enligt Pikielny et al (2007) uttrycker patienter oftast en allmän tillfredställelse med avdelningsronderna (a a).

Eftersom det finns lite forskning om patienters upplevelse av ronden, behövs mer kunskap inom detta område. För att vårdpersonalen skall kunna hjälpa patienter under ronden behövs mer kunskap om hur dessa upplever ronden.

Definitioner

Upplevelse är enligt Hartman (2004) patienten tolkar ett fenomen. Det är upplevelserna och den tolkning som görs av fenomenen som är grunden för individens handling samt hur denne ser på sin omgivning (a a).

Bemötande innebär att alla människor har rätt att mötas med respekt och

accepteras som en individ. Varje individ ska ha makt över sitt liv och ses som en person med kunskaper och erfarenheter (Specialpedagogiska institutet, 2007).

Patient innebär en person som med någon annans hjälp eller självmant söker

kontakt inom vårdsystemet. Vårdteamet anger noggrant med hjälp av patient eller ensamt ett mål i förhållande till patientens hälsa - ohälsa för att kunna upprätthålla eller förändra hälsotillståndet (Eriksson, 2004).

SYFTE

Syftet är att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden.

METOD

Urval

Hjärt- kärlsjukdomar är den största dödsorsaken bland kvinnor i Europa, 24 procent av de kvinnliga dödsfallen beror på hjärt- kärlsjukdomar

(Folkhälsoinstitutet, 2007). Denna studie fokuserar kvinnor på en kärlkirurgisk avdelning. Informanterna valdes konsekutivt, under en två veckors period (v 45-46, år 2007). Tillstånd från etiska kommittén har givits på att tillfråga tio kvinnor om deltagandet i studien. Då en utav de tillfrågade kvinnorna inte kunde deltaga p g a sitt hälsotillstånd tillfrågades elva kvinnliga patienter. Inklusionskriterier var att kvinnan skulle ha varit inlagd på en vårdavdelning minst två dygn eftersom hon skulle ha erfarenhet av mer än en rond. Informanten skulle kunna förstå och behärska det svenska språket.

till studien. Sjuksköterskorna redogjorde för författarna vilka patienter som var lämpliga att fråga om deltagande i studien.

Genomförande

Denna undersökning har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med manifest innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Manifest analys användes då den söker efter särskilda ord och teman som uppgetts, frekvensen av uppenbara särskilda teman kan ses (Polit et al, 2001). En intervjuguide användes som angav de teman som var föremål för undersökningen samt i vilken ordning de togs upp i under intervjun (bilaga 2). Den inledande frågan löd som följer; Kan Du berätta för mig hur Du upplevde bemötandet vid ronden? Hur strikt guiden följdes berodde på vilken vändning intervjun fick (Kvale, 1997).

Informanterna fick skriftlig information om studiens syfte vid ankomst till

avdelningen (bilaga 1), samt muntligt då författarna till studien träffade de utvalda informanterna. De informanter som uppfyllde inklusionskriterierna fick

informationen minst 24 timmar innan de gav sitt skriftliga samtycke för att delta i studien.

Etiska överväganden

Projektplanen är godkänd av etiska kommittén vid Malmö Högskola 2007-10-31, Dnr HS60-07/770:31. Tillstånd för studiens genomförande har inhämtats från Vårdenhetschefen vid en kärlkirurgisk avdelning i södra Sverige.

Patienterna har tagit del av informationen vilket enligt Kvale (1997) innebär att patienterna skall veta studiens syfte. De skall även vara informerade om vilka risker och fördelar som är förenade med deltagandet i studien(a a).

Patienterna skall enligt Kvale (1997) vara medvetna om att de deltar frivilligt i studien samt att de har rätt att dra sig ur när de vill. Patienten skall vara medveten om att full konfidentialitet råder, privata data som kan identifiera patienten kommer inte att redovisas (a a).

Datainsamling

Författarna träffade kvinnorna minst en gång innan intervjun skedde för muntlig information samt för att skapa kontakt. En del av informanterna valde att bli intervjuade direkt efter första mötet med författarna, andra valde att bli intervjuade nästföljande dag.

Intervjun har utförts i enskilt rum då platsutrymme samt patientens hälsotillstånd tillåtit det. Insamlingen av data har skett med hjälp av bandinspelning och transkriberats ordagrant. Varje patient har kodats med en bokstav för att skilja dem åt. Den första intervjun transkriberas tillsammans utav intervjuarna, därefter transkriberades resterande material enskilt då intervjuarna transkriberade fyra respektive fem intervjuer var. Materialet som transkriberats resulterade det i 31 A4 sidor. Banden avlyssnades två gånger eller fler under

transkriberingsprocessen. Intervjuerna tog 20- 45 min i anspråk.

Dataanalys

Data analyserades med hjälp av manifest innehåll analys inspiration av Burnads (1991) 14 steg som har blivit reducerade till 10. Denna metod inriktar sig på att

analysera kvalitativa intervjuer som en steg för steg process (a a ). Under analysfasen användes inte Burnards (1991) alla steg då detta inte kunde utföras p g a att det är en liten studie, författarna kunde inte nyttja andra forskares bedömning av kategorisystemet. Det fanns heller inte möjlighet att återigen ta kontakt med informanterna för att få deras bedömning om analysen. En del av stegen som beskrivs i Burnard (1991) har i denna analys slagits samman, vilket resulterade i färre steg (a a).

Överflödigt material skall enligt Kvale (1997) och Burnard (1991) elimineras, såsom upprepningar och avvikelser (a a). Under analysarbetet kommer innebörden av intervjuerna att klarläggas då patientens egna uppfattningar kommer att ge författarna nya perspektiv på patientens upplevelser (Kvale, 1997).

Narrativ metod har funnits i åtanke då kvinnorna fått berätta fritt vid intervjuerna om deras upplevelse av ronden.

Analysfasen Steg 1

Allt transkriberat material lästes igenom. Detta för att författarna skulle kunna fördjupa sig i materialet samt för att bli medvetna om de upplevelser informanten hade. Färgpennor användes för att markera olika kategorier som framkom under första läsningen. I tankarna hos författarna fanns de teman som använts i

intervjuguiden.

Steg 2

Transkriberingen lästes igenom ännu en gång och så många utsagor som dök upp vid läsningen skrevs ner som minnesanteckningar för att beskriva alla aspekter av innehållet samt för att kategorisera de olika utsagorna.

Steg 3

Listan av kategorier överblickades och de kategorier som hörde samman grupperades i en högre ordning, detta för att reducera antalet kategorier. Kategorier som inte var relevanta att använda exkluderades.

Steg 4

Transkriberingarna lästes återigen igenom tillsammans med den slutliga listan av kategorier och sub- kategorier. Detta för att fastställa graden av hur kategorierna täckte antalet aspekter från intervjuerna. Det kategorisystem som framkom svarade för nästan allt material från intervjuerna. Ändringar gjordes då det var nödvändigt att ytterligare kommentarer från informanterna lades till.

Steg 5

Varje kategori lästes igenom för att fastställa om materialet stod under den kategori som var relevant för materialet. Författarna använde sig återigen av färgpennor för att särskilja de olika kategorierna åt, i t ex kategorier som positiva, negativa upplevelser av ronden, tydlig och otydlig information, positiva och negativa intryck av personalen. Sub- kategorierna markerades inte med färgpennor. Val av citat utfördes.

Steg 6

Steg 7

Det urklippta materialet lästes återigen igenom. Då oklarheter fanns lyssnade författarna på de direkta referenserna, d v s inspelningarna av intervjuerna.

Steg 8

Då allt material var samlat under slutkategorierna började skriv processen. I första stycket i dokumentet valdes de varierande exemplen av materialet ut som blivit uppradade under kategorin. En sammanhängande text av det resultat som funnits under kategorin skrevs samman. Bearbetning av materialet under de andra kategorierna fortlöpte på samma vis. Två av subkategorierna reducerades då författarna valde att föra in det material som stod under demunder större kategorier.

Steg 10

Resultatet av denna studie länkades till tidigare forskning och litteratur då likheter och olikheter kunde jämföras.

Steg 11

Ytterligare citat valdes för att stärka resultatet i studien (Burnard, 1991).

RESULTAT

Resultatet kommer här nedan presenteras under tre övergripande kategorier,

positiva upplevelser av ronden, negativa upplevelser av ronden och deltagande av familjemedlemmar vid rond. Fyra sub- kategorier presenteras också här nedan,

positiva intryck av personalen, tydlig information, negativa intryck av personalen

och otydlig information.

Positiva upplevelser av ronden

Tre utav patienterna upplevde ett bra bemötande under ronden, en känsla utav välbehag upplevdes. Ronden var bra trots att personalen haft ont om tid. Patienterna beskrev att de inte hade någonting att klaga på.

”Jag hade mycket nöje utav det här bemötandet vid ronden… ja… och jag fick svar på allt jag ville veta, och det är ju i stort sätt det som var viktigt.”

(Informant H)

”Denna ronden är ett himmelrike, läkarna är helt underbara…hur de kan vara så

underbar… vänlig, lugn, kan prata om hur är det B ta det lugnt och sen kunna berätta hur jag har haft det och vad det är.”(Informant B)

Personalen förklarade vad patienterna led av, resultatet av undersökningen som gjorts och vad som skulle göras. Förklaringar gavs också om vad som blivit bättre samt orsaken till sjukdomen. Patienterna upplevde att de fick svar på om de skulle bli friska och om de fick rätt medicin ordinerat. Upplevelse fanns av att de fick svar på allt de ville veta, svaren var uttömmande. Läkarna upplevdes vara mycket bra. De hälsade på patienterna som om de kände honom, ingenting var uppstyltat. En av patienterna upplevde att det var positivt att hon fick träffa läkaren innan ronden.

”De sätter sig ner och pratar med patienten, verkligen så att de ser att man har förstått vad de säger.” (Informant F)

Samtliga tre patienter upplevde att det var positivt att personalen berättade vad som skulle hända.

Patienternas positiva intryck av personalen

Enligt samtliga patienter ingav personalen en positiv känsla, de var vänliga, rara, trevliga och lugna. Upplevelse av att personalen hade tid för patienten ingav en känsla utav lugn. En av patienterna uttryckte att hon upplevde att de alltid var lika bra och fantastiska.

”… de har gett ett intryck av att vara mycket intresserade och hjälpsamma.”

(Informant D)

Patienterna upplevde att de blev väl omhändertagna, läkarna upplevdes vara fantastiska, trevliga och behagliga.

”… det är väl en känsla av välbehag.”(Informant D)

En patient uppgav att personalen ingav intryck av att vara personliga och lite kompisaktiga, aldrig besvärade. Patienten upplevde att de var fina och medkännande, de frågade ofta hur patienterna hade det. Ett bra teamarbete

upplevdes på avdelningen och patienten beundrade personalen. Resultatet visar en känsla av att kunna lita på personalen, de gjorde som de sade och gav ett intryck av att vara tjänstvilliga och positiva. Detta skapade en trygghet. Personalen gav ett intryck av att vara uppmärksamma gentemot läkare och patient och de lade märke till vad andra sköterskor sade. Det upplevdes en känsla utav att personalen gjorde nytta.

”Ja, den här tryggheten det kändes att, jag visste att jag skulle få svar på frågor

som jag hade och att det… det gav någonting… ju.” (Informant H)

Känslan av det bemötandet som mottogs från personalen och känslan av att personalen brydde sig gav patienterna glädje och positivitet då de kände sig i underläge.

Tydlig information

Nio utav de tio intervjuade patienterna upplevde att den givna informationen var bra då den var tydlig och begriplig. Informationen förklarades på ett bra sätt. Eftersom personalen satte sig ned och pratade med patienten upplevdes det som om personalen såg till så att de förstått den givna informationen. Informationen var uttömmande, läkaren sa precis hur det var och vad som skulle hända med patienten. Inget svårt läkarspråk användes enligt patienterna. Samtliga nio patienter upplevde att personalen uttryckte sig enkelt och att de förklarade ytterligare en gång vid otydligheter.

”Ja, han redogjorde för mig vad jag led av och vilka åtgärder som skulle göras,

Informationen upplevdes heltäckande då det berättades om hela förloppet, från det att patienten åkt hemifrån till sjukhuset och tills patienten åter kom till hemmet. Skriftlig information skickades hem till patienterna innan inskrivning och enligt patienterna upplevdes denna information vara korrekt. Den skriftliga

informationen upplevdes vara bra. Patienterna fick information om hur det fungerade på avdelningen. Den muntliga informationen var tydlig. Personalen berättade en bit och sedan fick patienten ställa egna frågor för att kunna forma en bild, detta upplevdes vara positivt.

”… ja som vanligt, så så fick man ju veta en bit och sen så fick man ju sticka in

frågor så att… själv forma den bild man… man ville ha så att det var positivt det också, ja.” (Informant H)

Personalen redogjorde för vad patienten led av och vilka åtgärder som skulle utföras. Patienterna hade fått information om hur operationen skulle gå till samt vilka risker som fanns med utförandet av den. De fick även rådgivande

information för att lindra symtom.

”De förklarar resultatet av undersökningen som gjort… så får man besked på att si och så har hänt och förklarar vad som de ska fortsätta med av deras

ordinationer och sånt där… så det tycker jag är bra att de pratar om det.”

(Informant C)

Anteckningar om läkemedel var klara och tydliga.

… har fått information om mediciner och sånt jag ska ta… klart och tydligt har dem antecknat att på morgonen ska jag ta den klockan då och då, för det har jag väldigt svårt för … så det var bra alltså de gjorde lite klart och tydligt”

(Informant C)

Negativa upplevelser av ronden

Den totala upplevelsen hos fyra patienter var att personalen hade för lite patienttid och att det var stressigt och en känsla fanns av att uppta läkarens tid med frågor.

”Ja det är ju att ibland att det går hastigt och sådär att det är mer sköterskor och läkare som pratar med varandra och så skulle man vilja skjuta in en fråga där alltså och så är det liksom inte alltid man får in den frågan man funderar över.”

(Informant C)

”… det är stress och stress hela tiden… det är de det handlar om.” (Informant C)

Patienten hade upplevelser av att ronden var hastig, att läkare och sköterskor pratade mer med varandra än med patienten. En patient kände sig varken sedd eller hörd och ville ställa frågor men kände inte att det gavs möjlighet till det. Personalen ville inte lyssna på vad patienten sade. En av patienterna utryckte en känsla av att känna sig ignorerad, liten och i underläge. Ytterligare en av

patienterna förstod inte varför alla läkare deltog vid ronden.

”… och när jag vill prata med honom, så… ja vi tar det sen.. vi tar det sen.”(Informant F)

läkare... och…, man känner sig lite liten emellanåt…., man förstår inte riktigt...”

(Informant J)

Patienterna kände oro över att inte veta något om sin situation och att ingen talade om den för dem. De kände även frustration och aggressivitet p g a att ronden fungerade dåligt och att brist på information fanns.

”Jag var frustrerad och jag var arg… jag var arg på en gång för att det fungerar så dåligt.” (Informant E)

Patienternas negativa intryck av personalen

Tre av patienterna uppgav ett negativt intryck av personalen. En av dem upplevde inte att personalen gav något speciellt intryck under ronden.

”De lyssnade på vad jag sa och jag lyssnade på dem… men jag fick inga bra svar.” (Informant E)

All personal hade enligt en patient inte en enhetlig kvalité. Personalen bedömdes stundtals vara upptagen av andra tankar. De gav ett negativt intryck vid

personalbyten, t e x gällande avbokningar av tider på andra kliniker. Det var enligt en patient mycket rörlig personal på avdelningen. Svårigheter av att veta vem frågade hade ställts till upplevdes, då det var stor omsättning på personal.

Information av att patienten hade önskemål t e x av läkemedelsintag framkom inte till personalen, patienten upplevde då en känsla utav att få vänta.

Otydlig information

Resultatet visade dock att tre utav patienterna inte förstod all information. En av dem ville ha information utskriven från det att patienten blivit inlagd till

utskrivning. En patient beskrev att personalen inte talade om för patienten hur hon skulle föra sig efter utskrivning. Om patienten skulle vara försiktig eller om hon skulle bete sig som vanligt samt om det fanns biverkningar på det som utförts på patienten. Upplevelse av brist på information fanns.

”Jag tyckte allt var en stor brist, jag fick ingen information över huvudtaget

innan jag skulle skrivas ut.” (Informant E)

Resultatet visar att det fanns vissa språksvårigheter då utländska läkare deltog på ronden. Detta resulterade i att en patient fick upprepa sin fråga då hon inte förstod vad läkaren sade. Patienterna tyckte även att läkemedelsinformationen var otydlig. En av dem ansåg b l a att det är viktigt att informationen är tydlig då äldre

patienter har svårt att komma ihåg informationen som givits.

Deltagande av familjemedlemmar vid rond

Två av patienterna upplevde att det var positivt att familjemedlemmar var med vid ronden. En av patienterna kände en trygghet i sin anhörig, då denne hade ett ungt och vaket sinne.

”Jag måste ju säga att min dotter har gjort mycket till denna trygghet för hon har varit med mig vid de flesta gånger.”(Informant G)

Resultatet visar att familjemedlemmar hjälper till vid otydligheter av information då de kan återberätta denna för patienten. Patienten ansåg att det var viktigt att det fanns någon där som stöttade henne.

”Det är lättare när man har någon anhörig med…, min pappa var ju här

samtidigt så att det är lite lättare för han att ta åt sig av informationen och sedan förklara det för mig igen. Oftast är det lite svårt att ta in det direkt.” (Informant J)

DISKUSSION

DISKUSSION

DISKUSSION

DISKUSSION

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Fynden visar att majoriteten av patienterna hade positiva upplevelser av ronden. De upplevde ett bra bemötande från personalen och att tydlig information gavs. Dock visar resultatet att då inte tydlig information ges och då inte öppenhet mellan patient och vårdpersonal finns är det patienten som drabbas. Det är därför viktigt med öppenhet mellan patient och vårdpersonal samt att givandet av information är tydligt.

Metod diskussion

Burnards (1991) innehålls analys valdes då den kändes hanterbar för analysen av texten. Burnards 14 steg modifierades till 10 steg som användes vid analysen av materialet.

Två intervjuguider förbereddes inför intervjuerna, en med studiens viktigaste tematiska forskningsfrågor samt en med de frågor som ställdes under intervjun. Intervjuguiden användes då det enligt Kvale (1997) kan användas för att få fram likartade intervjuer från informanterna (a a). Innan intervjuerna utfördes lästes intervjuguiden igenom ett antal gånger av författarna tillsammans, detta för att kunna bli så lika som möjligt i intervjusituationerna. Dock kan det inte förbises att det är två olika personer som har intervjuat informanterna. Detta kan ha och har troligen haft påverkan på intervjusituationen. Det upptäcktes även under analysfasen att författarna ställde olika antal tolkande och direkta frågor till informanten, detta kan höra samman med att undersökarna är ovana att intervjua. Det tog mindre tid än förväntat att utföra intervjuerna, informanterna var

informerade om att intervjuerna skulle ta 30- 60 minuter i anspråk, dock tog samtliga intervjuer enbart 20- 45 minuter.

Intervjuerna utfördes efter att informanterna upplevt mer än en rond. Intervjuarna försökte ha en öppenhet då de intervjuade kvinnorna, genom att lyssna

uppmärksamt och visa intresse inför informantens berättelse (Kvale, 1997). Med tanke på att intervjuarna är oerfarna och osäkra på sin roll som intervjuare finns det risk för att det har påverkat informanternas berättelser. Informanterna delade med sig av sina upplevelser från ronden, dock fanns det ett fåtal av informanterna som gav korta och icke ingående svar. Detta kan ha berott på att en del

informanter hade svårt att förstå frågorna. Författarna har diskuterat om frågorna var rätt formulerade, då en del av informanterna inte verkade förstå dem. Vid sådana tillfällen valde författarna att upprepa frågan i annan formulering, dock med samma innebörd.

Vid en av intervjuerna deltog informantens make, denne skulle hjälpa informanten att svara på intervjuarens frågor, då informanten hade svårt att föra långa samtal

p g a sitt hälsostillstånd. Svårigheter uppstod under analysfasen då författarna inte kunde avgöra om svaren var informantens eller makens. Författarna beslutade dock att kategorisera makens svar tillsammans med de övriga informanternas, då makens syfte med att delta under intervjun var att föra kvinnans talan trots kvinnans närvaro.

Det fanns strävan efter att samtliga intervjuer skulle utföras i ett enskilt rum, dock var intervjuarna medvetna om att detta inte kunde ske p g a informanternas hälsotillstånd samt platsbrist på avdelningen. Resultatet blev att enbart tre utav intervjuerna kunde utföras i enskilt rum. Resterande sju intervjuer genomfördes i patientsalarna där gardiner kunde dras för, men övriga patienter samt

sjukvårdspersonal kunde höra vad som sades. Författarna har diskuterat om hur detta kan ha påverkat vad som sades under intervjun. Medvetenhet finns om att det är möjligt att inte uttömmande svar gavs vid dessa tillfällen.

Metoden som användes vid analysfasen var relevant att använda då materialet spelades in i sin helhet och transkriberades ordagrant. Syftet med denna metod var att finna en detaljering och systematik av de teman som framkom i intervjuerna och länka dessa samman under ett kategorisystem (Polit et al, 2006). Nackdel att använda denna metod vid analys för enbart tio intervjuer kan vara att enbart finna ett särskilt tema vid enstaka tillfällen under analysfasen. Om fler informanter intervjuats under studien hade större kategorier kunnat bildas, under denna analysfas kan de ha bildat sub- kategorier och därefter reducerats och satts in under större kategorier. Viktiga fynd kan ha åsidosatts då de kunde ha varit viktigt att skapa större kategorier för dem.

Enligt Polit et al (2006) är deltagandet av två författare vid studien högt produktivt då tematisering görs. Det är även användbart att använda sig av minnesanteckningar under analysfasen (a a).

Problem uppstod då sökning av tidigare forskning gjordes, då det var svårt att finna artiklar relaterade till denna studie. Sökningar gjordes därför inte enbart på

patientens upplevelse av ronden utan även på forskning gällande information,

kommunikation samt bemötande inom sjukvården.

Den första intervjun transkriberas tillsammans utav intervjuarna, därefter transkriberades resterande material enskilt då intervjuarna transkriberade fyra respektive fem intervjuer var. Detta för att bli så enhetliga som möjligt i transkriberingsprocessen.

Kvinnor valdes då hjärt- kärlsjukdomar är den största dödsorsaken bland kvinnor i EU- länder och eftersom studien skulle utföras på en kärlkirurgiskavdelning ansåg författarna att det var relevant att intervjua kvinnliga patienter. Om möjlighet hade funnits hade det varit intressant att jämföra kvinnors och mäns upplevelser av rond, p g a begränsad tid kunde detta inte jämföras i denna studie.

Diskussion om resultatet har påverkats av att sjukvårdspersonalen hjälpte till att välja ut de informanter som var relevanta att fråga om deltagande i studien har förts. Detta i avseende om personalen var medvetna om vilka upplevelser samt åsikter informanterna haft om ronden och valde ut patienterna p g a deras erfarenheter av ronden.

Det har även förts diskussion om patienterna förstod att författarna inte tillhörde vårdpersonalen eller inte. Svaren kan ha påverkats om informanterna inte hade full förståelse av att författarna inte vårdade dem, då de kan ha antagit att då de svarat negativt angående ronden skulle detta bidra till en sämre vård.

Diskussion har förts om det blivit några konsekvenser utav att majoriteten av informanterna tillhörde den äldre ålderskategorin, eftersom författarna bör vara medvetna om att de kan ha en annorlunda syn på sjukvården än den yngre generationen. Enligt Jokinen et al (2002) har ålder ett stort inflytande på våra levda erfarenheter, vår historia och på vårat sätta att leva. För att uppnå ett ömsesidigt förhållande mellan patient och författare är det viktigt att författaren har ett öppet sinne och en positiv attityd gentemot patienten. Då är det möjligt att forma ett ömsesidigt förhållande (a a). Majoriteten av de intervjuade patienterna var äldre än författarna, men då författarna hade ambitionen av att använda sig av ett öppet sinne vid intervjuerna försökte dessa uppnå ett ömsesidigt förhållande med informanten.

Enligt Polit et al (2006) är innehållsanalys metodens validitet på en kvalitativ studie svår att bedöma (a a). Då en studie är valid skall undersökningen ständigt kontrolleras av ifrågasättande och teoretisk tolkning av resultaten (a a).

Reliabiliteten är beroende på hur representativa frågorna är i förhållande till universala frågor som kan ställas inom ämnet (Polit et al, 2006). Enligt Kvale (1997) kan reliabiliteten höjas då det är mer än en kodare som kategoriserar textmaterialet (a a). Två kodare fanns vid denna studies analys. Diskussion kunde då föras om kategoriseringen, dock bjöds inte en tredje forskare in, vilket enligt Kvale (1997) ytterligare höjer reliabiliteten. Kategoriseringen gjorde det möjligt att i viss mån kontrollera intervjuarnas reliabilitet, huruvida informanternas beskrivningar av upplevelser av ronden beskrives (a a).

Denna studie är enligt författarna inte generaliserbar, då det var för få

intervjupersoner som deltog, samt då denna studie endast utfördes på enbart en avdelning. Enligt Kvale (1997) så är målet för generalisering att studera något som är och försöka fastställa något som är typiskt, alltså det vanliga och allmänna (a a). Detta har gjorts i denna studie då upplevelsen av ronden har undersökts. Ett annat mål som finns för generalisering av ett resultat är enligt Kvale (1997) att lokalisera situationer som kan vara ideala samt exceptionella, studier utförs för att kunna se vad som pågår där. Dock är den kvalitativa forskningsintervjun inte generaliserbar, detta p g a att det finns för få informanter (a a).

Författarna anser att om mer tid funnits för studiens analys, finns det en möjlighet att textmaterialet kategoriserats på annat vis, möjligtvis hade andra sub- kategorier framkommit eller andra huvudkategorier valts.

Resultatdiskussion

Liksom Reynolds (1978) kom fram till för redan tre decennier sedan så kände patienterna att när de ställde frågor fick de inte någon information. Patienterna tyckte att de blivit behandlade som objekt och inte som människor med

emotionella behov, samt att de fått otillräcklig information (a a). Denna studie visar även vissa svårigheter med att förstå den givna informationen b land annat p g a språksvårigheter hos läkare med utländskhärkomst. Upplevelser av otydlig läkemedelsinformation delgavs också vid resultatet av studien. Enligt Almås (2002) kan otydligt budskap och språkligbarriär med medicinska termer m m

skapa otrygghet hos patienten (a a). Författarna anser att förändring borde ha skett sedan Reynolds studie (1978) gjordes, då denna studie likaledes visade att det fortfarande idag finns en brist på information till patienterna. Reflektektion görs om detta kan bero på att vårdpersonalen har en förförståelse om att patienter har mer kunskap än vad de egentligen besitter om sjukvården, och därför inte är så noggrann med att ge patienten förstålig och tydlig information.

I likhet med Efraimsson et al (2004) samt Efraimsson et al (2006) visade detta resultat att majoriteten av patienterna upplevt ett bra bemötande under ronden. Tidigare forskning rapporterar att det finns en känsla av att bli tagen på allvar samt att känna sig skyddad i en fin atmosfär under ett utskrivningsplanerings möte. En känsla av tacksamhet samt att bli uppmuntrad upplevdes under detta möte (a a). Resultatet i föreliggande studie visar upplevelse av välbehag vid ronden. Patienten fick svar på allt hon ville veta samt att det inte var något

uppstyltat under ronden. Det var positivt att personalen berättade för dem om vad som skulle hända och ske. De ingav en känsla av lugn och att tid fanns för

patienterna. Upplever patienten ingen känsla av trygghet från personalen kan detta leda till att patienten misstror personalens bemötande och trygghet och

vårdpersonalens medvetenhet om detta kan ligga till grund för deras bemötande gentemot patienterna.

I likhet med Wiman et al (2004) upplevde dock en del av patienterna att ronden var hastig då det varken fanns tid för frågor eller annan konversation. I enlighet med Reynolds (1978) kan detta mycket väl skapa oro, ängslan och frustation hos patienterna. Känsla av ängslan och rädsla kan vara en konsekvens av dålig kommunikation mellan vårdpersonal och patienter (a a). Tidsbrist hos

vårdpersonal kan bidra till dålig kommunikation som i sig leder till att patienterna känner oro och ängslan av att inte få tydlig och tillräcklig information om deras sjukdomstillstånd.

I enlighet med Efraimsson et al (2006) visar resultatet i denna studie att anhöriga hjälper till med kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Anhöriga beskrivs som kommunikationsassistenter som talar för kvinnan eller som deras vikarierande öron och de hjälpte till att återberätta otydlig information som givits till patienten (a a). Detta i enlighet med tidigare forskning där Pikielny et al (2007) beskriver patienternas vilja av att familjemedlemmar skall delta vid avdelningsronden då de kan hjälpa dem att kommunicera bättre med personalen och kontinuerligt motta information om deras sjukdom samt behandlingsplan (a a). Detta resultat överensstämmer även med Reynolds studie (1978) som visade att patienterna ville ha deltagande av familjemedlemmar vid ronden (a a). Under ett utskrivningsplaneringsmöte fanns det enligt Efraimsson et al (2006) ett djupt förtroende gentemot släktingar som skydd (a a). Dock visar Bakir (2005) att inneliggande patienter på en psykiatrisk avdelning tyckte att det var viktigt att kunna uttrycka sina känslor och önskade därför inte närvaro av vänner eller familj vid ronden (a a). Patienterna i föreliggande studie ansåg att det var viktigt att det fanns någon där som stöttning för dem. Stöttning från familjemedlemmar av de patienter som önskar detta inger en känsla av trygghet hos patienten och det är viktigt att ta tillvara den stöttning som en familjemedlem eller annan anhörig kan ge till patienten. En patient som känner oro och upplever en känsla av otrygghet tros ha svårare att motta information. Det är viktigt att patienten förstår

information som delges. Studierna tyder på att det inom den somatiska vården är av stor vikt att det finns möjlighet för familjmedlemmar att delta under ronden, då

anhöriga kan vara till hjälp när informationen behöver återberättas samt förtydliggöras för patienten. Enligt Bakir (2005) krävs det en stor förändring gentemot familjen från sjukvårdspersonalen för att kunna inkorporera familjemedlemmars deltagande vid avdelningsronderna (a a).

Patienterna i denna studie har beskrivet att inget svårt läkarspråk användes, detta i jämförelse med Reynolds studie (1978) där patienter rapporterar om att de inte kunde förstå de medicinska termerna (a a). Pikielny et al (2007) visar att en kritik som inkluderar en användning av medicinska termer är en brist på omfattande förklaringar och en fokusering på medicinsk utbildning snarare än medicinsk vård. Även om de flesta av patienterna beskrev avdelningsronderna som positiva kände de sig frustrerade över att inte förstå det medicinska språket

(a a). I föreliggande studie beskrevs det upplevelse av att känna frustration då ingen information delgavs till patienten. Svårigheter att förstå vad de

hälsoprofessionella talade om visades även i Efraimsson et al (2006). Det finns säkerligen en medvetenhet hos vårdpersonalen om att medicinsk terminologi inte bör användas då information ges till en patient. Då personalen tar sig tid att ge tydlig och begriplig information till patienten resulterar det i att patienten upplever en känsla utav delaktighet och trygghet.

Studier angående utskrivningsplanerings möte diskuteras då det även under dessa möten är viktigt med tydlig information, bra bemötande samt att patienten känner sig trygg.

Med att belysa patienters upplevelser av ronden kan vårdpersonalen få en bättre insikt för vad en god rond kan innebära för patienten. Tillämpning av detta resultat kan i klinisk verksamhet användas då personal kan vara mer observant på hur informationen delgers, hur tydlig den är samt vara mer vaksamma på om patienten uppfattat informationen rätt eller inte. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal bör vara öppen och inte hindras av språkliga barriärer, så som medicinsk terminologi. Besökstider kan ha inflytande på patientens känsla av trygghet, då deltagandet av familjemedlemmar ger patienten denna känsla samt stöttar patienten. De är även en bra länk mellan patienten och vårdpersonalen, då de kan förtydliga informationen samt återberätta den för patienten.

Risker som kan ha uppstått i denna studie kan ha varit att de har känt sig kränkta, i underläge, det kan ha uppkommit tankar kring rondsituationen de inte har funderat på tidigare, de kan ha blivit osäkra inför nästa rond. Fördelar för patienterna att delta i denna studie kan ha varit att de känt att de får någon utomstående att prata med som inte påverkat deras vårdsituation, patienterna fick en chans att berätta för någon hur de upplevde ronden.

SLUTORD

Studien visar hur viktigt det är med tydlighet vid givandet av information. Språket som skall användas under ronden skall talas så att patienten förstår det och

medicinsk terminologi bör inte användas då det blir svårt för patienterna att förstå informationen. Det är av stor vikt att det finns en öppenhet mellan patient och personal, då detta påverkar patienternas känsla av trygghet. Familjemedlemmar skall få delta vid rond då detta är önskvärt av patienten, då de inger en känsla av trygghet och kan stötta patienten under dennes vårdvistelse.

Svårigheter finns att ge alla patienter information i tillräcklig utsträckning, då det är svårt att avgöra om en del patienter uppfattat informationen eller inte. Det är även svårt att förmedla informationen då det kan finnas språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal eftersom Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Författarna tror att som blivande sjuksköterskor kan resultatet från denna studie tillämpas i det kommande yrket, då det är av stor vikt att kunna informera patienten så att denne förstår informationen. Som sjuksköterska skall patients kunskap kunna bevakas och sjuksköterskan skall även kunna se till så att informationen är individanpassad. Detta ger patienten en känsla av trygghet. Eftersom det finns lite forskning om patienters upplevelse av ronden behövs mer kunskap inom detta område. För att vårdpersonalen skall kunna hjälpa patienter under ronden behövs mer kunskap om hur de upplever ronden. Liknande studie hade varit intressant att utföra på män för att ta reda på likheter eller skillnader utifrån deras upplevelse av ronden.

Det är relevant att göra ytterligare en empirisk studie då det framkom negativa upplevelser av ronden. Detta bör finnas i så liten utsträckning som möjligt, då det är av största vikt att patienterna känner sig trygga under sin vårdvistelse. Det hade varit av intresse att göra en liknande studie på ett antal olika avdelningar på samma sjukhus där varierande metoder för ronden används och jämföra dessa resultat, samt presentera dem på de avdelningar där patienter har negativa upplevelser av ronden. Detta för att presentera de metoder som upplevs vara positiva för patienter samt för att andra avdelningar skall kunna anamma dessa. Ronden är ett arbetsinstrument som skall användas för att patienten skall vara väl informerad och uppleva en känsla av trygghet under och efter vårdtillfället.

Referenser

Almås H (2002) Klinisk omvårdnad de1l, Stockholm Liber.

Bakir, K (2005) Patients´ views of the ward round: a survey. British Journal of

Psychiatry, 29:207-209.

Bergstrand, M (2004) Hälsorådgivande samtal. Studentlitteratur, Lund Burnard, P (1991) A method of analyzing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466

Efraimsson, E, Sandman, PO, Hýden L-C, Rasmussen, B (2004), Discharge planning: ´fooling ourselves?`-patient participation in conferences Journal of

Clinical Nursing 13, 562- 570

Efraimsson, E, Sandman, P-O, Rasmussen, B (2006) They were talking about me´- elderly women´s experiences of taking part in a discharge planning conference. Scand J Caring Sci; 20;68-78

Eide, H & Eide, T (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Studentlitteratur

1982:763.

Eriksson, K (2004) Vårdprocessen. Katie Eriksson och Liber AB, Elanders Infologistics Väst AB, Mölnlycke

Faulkner, A (1995) Det professionella samtalet. Om samspel och kommunikation i omvårdnadsprocessen. Liber Utbildning AB

Folkhälsoinstitutet (2007) Kärlsjukdomar >www.fhi.se > 2007-12-18 Fröjd C & Von Essen L (2006) Is doctors ´ability to identify cancer patients ´worry and wish for information related to doctors ´self-efficacy with regard to communicating about difficult matters. European Journal of Cancer Care 15, 371-378

Författningshandboken (2006). SOSFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Liber

Hartman, J (2002) Vetenskapligt tänkande, Studentlitteratur Lund.

Jahren Kristoffersen, N (1997). Allmän omvårdnad 2. Patient och sjuksköterska- samspel, upplevelse och identitet. Författarna & Liber AB, Stockholm

Jokinen ,P, Lappalainen,M, Meriläinen,P, Pelkonen, M(2002) Ethical issuses in ethnograpic nursing research with children and elderly people.

Scand J Caring Sci: 16; 165-170

Lundh, B & Malmqvist, J (1998) Medicinska ord. Det medicinska språket,

begrepp, definitioner, termer. Studentlitteratur: Lund.

Mehdorn, HM (2001) Patient Information in the Light of Quality Assurance. Acta

Neurochir78:83-86

Pikielny, R P R, B Amoyal, S Mushat, Y Zissin, R Levy, Y (2007) Participation of family members in ward rounds: Attitude of medical staff, patients and relatives. Patient Education and Counseling 65, 166-170

Polit, D F, Beck C T, Hungler B P (2001) Essentials of Nursing Research

Methods, Appraisal, and Utilization Fifth Edition. Lippincott Williams & Wilkins Polit, D F & Beck C T (2006) Essentials of Nursing Research,Methods, Apprasial, and Utilization Sixth Edition. Lippincott Williams & Wilkins

Reynolds, M (1978) No news is bad news: patient`s views about communication in hospital. British Medical Journal, 1 1673-1676.

Specialpedagogiska institutet (2007) Bemötande > www. set.se/net/< 2007-10-04 Wiman, E & Wikblad, K (2004) Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing 13, 422-429

Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev

Bilaga 2

Bilaga 1

Informationsbrev

Vi heter Rebecka Persson och Theres Willman och läser sista året till sjuksköterskor på Malmö högskola. På er avdelning kommer vi att göra en intervjuundersökning som ska ligga till grund för vår kandidatexamen. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelse av ronden.

Författarna kommer att använda sig av en bandspelare/minidiskspelare under intervjun, intervjun kodas med bokstäver då det är av största vikt att

konfidentialitet råder. Inga namn eller privata data kommer att presenteras i studien, bandet/disken makuleras då studien är slutförd. Intervjun kommer att ta mellan 30 och 60 minuter i anspråk, den kommer att ske i enskilt rum på

avdelningen.

Med att belysa patienters upplevelser av ronden, kan vårdpersonalen få en bättre insikt för vad en god rond kan innebära för vårdtagarna. Utifrån vad resultatet ger behövs eventuell revision av rondens genomförande eller så kan den utföras så som den alltid gjort.

Det är absolut frivilligt att deltaga i studien eller att när som helst dra sig ur. Om du inte vill deltaga kommer det inte att påverka framtida omhändertagande på vårdavdelningen.

Studien har gått igenom etisk prövning vid Malmö högskola och tillstånd för att genomföra studien är inhämtad från vårdenhetschefen på Kärlkirurgen, avd xx, Universitetssjukhuset xx.

Ni erbjuds att ta del av studiens resultat via MUEP Malmo University Electronic Publishing som finns på Malmö Högskolas hemsida, www.mah.se.

Rebecka Persson Theres Willman

XXXXXXXXX XXXXXXXXX

Härmed tillfrågas

Du... ...

Bilaga 2

Intervjuguide

Kan Du berätta för mig hur Du upplevde bemötandet vid ronden?

Vad hände vid det tillfället?

Kan Du beskriva för mig det intryck personalen gav? Kan Du beskriva den positiva känslan?

Kan Du beskriva den negativa känslan? Hur tänkte Du då denna känsla upplevdes? Kan Du utveckla denna känsla närmare?

Kan Du berätta för mig hur Du tyckte att givandet av information var?

Kan Du beskriva för mig om Du tyckte att information var tydlig?

Kan Du beskriva varför Du tyckte den var tydlig/otydlig? Har Du fler exempel på sådana tillfällen?