Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

(1)

Författare

Arne Land

Göran Nilsson

FoU-enhet

Transportsäkerhet och vägutformning

Projektnummer

50290

Projektnamn

Olycksorsaker – VITS

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

VTI notat 6-2002

Vilken eller vilka orsaker

finns bakom trafikolyckan?

(2)

(3)

Förord

På uppdrag av Vägverket har VTI försökt göra en genomgång av omständigheter

och händelseförlopp vid polisrapporterade trafikolyckor 1994–1999.

Informa-tionen finns lagrad i Vägverkets Informationssystem för TrafikSäkerhet (VITS).

Från och med år 2000 registreras normalt inte polisrapporterad trafikolycka med

enbart egendomsskador i systemet. Det har därför varit angeläget att bearbeta den

information som samlats i systemet.

Förutom de upplysningar som direkt noterats på informationsunderlaget kodas

uppgifter som härleds ur skisser och beskrivande text. Härigenom erhålls en

representativ bild av vad polisen ansett vara bidragande till olyckan eller

person-skadorna. De obligatoriska uppgifterna framgår av den officiella

trafikskade-statistiken och har inte behandlats här. Arne Land symboliserar kontinuiteten i

VITS-systemet från att ha varit med att skapa det till den praktiska användningen

medan huvudansvaret under perioden 1994–1999 vilade på Ingela Jonssons axlar.

Linköping februari 2002

(4)

(5)

Innehållsförteckning

Sid

1 Bakgrund 5

2 Undersökningens syfte

6

3 Metodik 6

4 Vem krockar med vem och vem blir skadad?

7

5 Vad säger Vägverkets olycksinformationssystem VITS?

8

5.1 Slutsatser 16

6 Vilken eller vilka orsaker ligger bakom trafikolyckan?

17

6.1 Planerade manövrer

18

6.2 Oplanerade manövrer

18

6.3 Kollision med annat trafikelement

19

6.4 Påkörning av fast föremål

20

6.5 Olycksomständigheter 21

6.5 Vägbaneomständigheter 22

6.6 Fordonsomständigheter 23

6.7 Förar- & passageraromständigheter

24

6.8 Trafikförseelser 26

6.9 Väder 27

6.10 Personbeläggning 27

6.11 Totalstatistik för polisrapporterade vägtrafikolyckor och

personskador 29

6.12 Platstyp 31

6.13 Gång-, cykel- & mopedanläggning

33 6.14 Karosser/Fordonstyper 34

6.15 Fordonsnationalitet 40

6.16 Vägarbete 46

6.17 Olyckor vid utryckning

49 6.18 Olycksbeskrivningar i klartext från Östergötlands län 1994–1996 52

6.19 Sammanfattning av några faktorer som förekommit

vid dödsolyckor.

55 Bilaga 1 Händelser vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994–

1999 uppdelade på olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp

Bilaga 2 Elementomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 uppdelade på olyckans svårhetsgrad och

trafikelementtyp

Bilaga 3 Dödade och skadade personer vid alla färdsätt i vägtrafikolyckor

årsvis 1996–1999 med uppdelning på bebyggelsetyp, skadegrad

och typ av eventuellt kolliderat trafikelement.

(6)

(7)

1 Bakgrund

Trafikolycksstatistiken baseras på att polisen registrerar obligatoriska uppgifter

om varje polisutredd olycka enligt ett s.k. informationsunderlag, som förs på

baksidan av polisens trafikmålsanteckningar. De trafikolyckor som resulterar i

personskador skickades tidigare av polisen till Statiska Centralbyrån som underlag

för den officiella trafikolyckstatistiken.

Samtidigt erhöll Vägverket alla polisrapporterade trafikolyckor, även

egendomsskadeolyckor, på vägnätet inom statens väghållningsområde. Olyckor

på vägnät inom kommuns väghållningsområde sändes till kommunens gatukontor

eller motsvarande. Var och en behandlade olycksinformationen på sitt sätt.

På eller i anslutning till informationsunderlaget lämnar polisen i många fall en

kortfattad beskrivning av händelseförloppet och ibland också en närmare

förklaring till vilka orsaker som kan ha bidragit till olyckans eller skadornas

uppkomst. Dessa uppgifter har sedan länge kodats och registrerats av vägverket

beträffande olyckor som inträffat på det statliga vägnätet.

Sedan 1994 kodar och registrerar vägverket alla polisrapporterade

trafik-olyckor, såväl på det statliga vägnätet som på det kommunala och enskilda

vägnätet, i Vägverkets Informationssystem för TrafikSäkerhet – VITS. Vägverket

har centralt utarbetat instruktioner medan själva databearbetningen utförs av resp.

väghållningsregion. Uppgifterna lagras dels i en regiondatabas, dels i en

riks-databas. Numera finns alla databaserna vid huvudkontoret i Borlänge. Sedan 1997

utgör också de av Vägverket registrerade personskadeolyckorna underlag för den

officiella trafikskadestatistiken som publiceras av SIKA/SCB.

Fr.o.m. 1997 finns förutom viss kommunal registrering således endast ett

registreringssystem för polisrapporterade trafikolyckor. För att kunna komplettera

olycksdata med uppgifter om fordon och förare noterar polisen

registrerings-nummer och personregistrerings-nummer för förare och skadade personer. Fordons- och

föraruppgifter hämtas från trafikregistret, vilket administreras av Vägverket. SCB

har på samma sätt möjligheter till samkörning med andra register t.ex.

Socialstyrelsens sjukvårdsstatistik, kriminalvårdsregister, m.m.

Vid ingången till år 2000 upphörde Vägverket med den obligatoriska

registreringen av polisrapporterade trafikolyckor med enbart egendomsskador.

Det innebär att det i VITS-systemet sedan dess i huvudsak endast lagras

polis-rapporterade personskadeolyckor. Samtidigt sker en utveckling av en samordnad

rutin för att komplettera uppgifter om skadade från polisen med registrerad

sjukvårdsdata. Dessutom skall registrerade trafikolycksskadade på de större

sjukvårdsenheterna kompletteras med eventuell polisinformation om skadeplats,

olyckstyp m.m. Systemet är under utveckling och det är omöjligt att uttala sig om

när systemet (STRADA) är fullt utbyggt. Givetvis kommer det fortsättningsvis att

finnas ett trafikolycksregister som omfattar polisrapporterade trafikolyckor med

personskador som en del i systemet i likhet med eller identiskt med VITS.

Historiskt har således VITS i den äldre form, med alla polisrapporterade

trafikolyckor, funnits åren 1994–1999 dvs. i sex år. Här har lagrats information

om nästan en halv miljon trafikolyckor med 3 354 döda, 23 845 svårt skadade och

105 465 lindrigt skadade personer.

(8)

Antalet dödslyckor var 3 039

Antalet svåra personskadeolyckor 18 744

Antalet lindriga personskadeolyckor var 74 148

samt

Olyckor utan personskada i ca 348 500 fall

Vad berodde dessa olyckor på eller hur ofta redovisade polisen förekomsten av

olika faktorer – riskfaktorer – som kan ha bidragit till olyckans uppkomst och

svårighetsgrad? Det har därför varit angeläget att närmare belysa detta i vad som

kan kallas en makrostudie medan data är så aktuella som möjligt.

2 Undersökningens

syfte

Syftet med undersökningen är att inventera förekomsten av de olika

”olycksförklarande” faktorer på nationell nivå vilka vägverket registrerat utifrån

polisens olycksrapportering men även behandla frågan om hur trafiksäkerheten

skall beskrivas. Faktorerna behöver inte alltid ha ett samband med olyckan eller

skadeföljden utan kan enbart vara en omständighet som polisen angett och som

sedan klassificerats av vägverkspersonal och kodats enligt Vägverkets centrala

instruktioner.

Det ligger således ett betydande manuellt arbete bakom VITS-systemets

innehåll. Eftersom systemet oftast använts lokalt eller regionalt är det intresse att

arbeta med systemet nationellt och för perioden 1994–1999, dvs. så länge även

olyckor med enbart egendomsskada registrerades.

3 Metodik

”Vem kolliderar med vem och vem skadas?” är den första frågeställningen som

belyses. Här har 1998 års olyckor behandlats med hänsyn till inblandade

trafikelement i singel- (ej kollision) och kollisionsolyckor då det gäller antal

dödade, svårt skadade och lindrigt skadade.

Projektrubriken ”Vilken eller vilka orsaker ligger bakom olyckan?” innebär att

förekomsten av de olika faktorer som klassificerats och kodats redovisas.

Redovisningen anger i de flesta fall i hur många dödsolyckor, svåra

personskadeolyckor och lindriga personskadeolyckor samt

egendomsskade-olyckor de olika faktorerna förekommer.

Om 1 % av olyckorna innehåller uppgift om faktorn skall antalet dödsolyckor

vara 30, antalet svåra personskador 187, antalet lindriga personskador 722 och

antalet egendomsskadeolyckor 3 430. Om faktorn är med i en promille av

olyckorna (var 1000:de olycka) är motsvarande 3, 19, 72 resp. 343. Detta kan vara

nyckeltal att komma ihåg. Observera att flera faktorer kan förekomma i en och

samma olycka. Den typen av analys har inte gjorts.

(9)

4 Vem krockar med vem och vem blir skadad?

En viktig del av själva olyckstatistiken är att skapa kollisionsmatriser.

Kollisionsmatriserna är i hög grad ett fingeravtryck av trafiksäkerhetssituationen.

Kollisionsmatriserna har utgjort en stor del av projektarbetet. Kollisionsmatriserna

ger en flerdimensionell presentation av trafikolyckstatistiken till skillnad från den

traditionella ofta endimensionella redovisningen.

Således finns i bilaga 2 uppgift om dödade, svårt skadade och lindrigt skadade

personer för år 1996, 1997, 1998 och 1999. Här redovisas alla färdsätt:

Personbil, Tung lastbil, Lätt lastbil, Buss, Tung mc, Lätt mc, Moped, Cykel,

Gående, Ryttare, Hästekipage, Traktor, Motorredskap, Terrängvagn,

Terräng-skoter m.m. fördelat:

• Tättbebyggt område/Ej tättbebyggt område

• Antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade samt antalet

egendoms-skadeolyckor

Dessutom fördelade efter ej kollision/kollisionselement som ovan med hänsyn till

färdsätt samt kollision med tåg, spårvagn, älg, rådjur, ren m.m. Observera att

redovisning avser skadade personer och inte olyckor.

För de vanligaste färdsätten har i bilaga 3 gjorts en uppdelning efter

bebyggelseslag och kolliderat trafikelement varvid skadekvoten, antal skadade per

miljon fordonskilometer, och skaderisken, antal skadade per miljon

person-kilometer, beräknats. Detta innebär att trafiken skattats för olika färdsätt och efter

bebyggelse.

(10)

5 Vad säger Vägverkets

olycksinformations-system VITS?

Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) har bearbetats för år

1998 med avseende på antal dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i samtliga

polisrapporterade trafikolyckor efter vilka trafikelement som kolliderat med

varandra och hur de skadade fördelar sig på olika trafikelement. Dessutom har

såväl fordons- som personskaderisker beräknats eller skattats utifrån tillgänglig

trafikinformation.

Den generella kollisionsmatrisen från VITS har varit följande och

exempli-fieras med 1998 års skadade (inklusive dödade) i vägtrafikolyckor resp. antalet

dödade. Genom dessa två tabeller kan sannolikheten skattas att en skadad dödats

för de olika kollisionscellerna. Detta visas i tabell 3.

Tabell 1

Kollisionsmatris för antalet skadade (inkl. dödade) i

polisrapporte-rade trafikolyckor 1998

Ej

Person Tung Lätt

Buss Tung

Lätt Moped Cykel Gående Annat Släp Spår- Tåg Djur Övrigt SUMMA

kollision

bil lastbil

lastbil

Mc Mc

mf vagn

Personbil

4531 7019

721 496 239

49 1 12 31 35

109 12 40 12 549

1110

14966

Tung

lastbil

185 74

50 5 5

0 0

2 0 0 3 0

0 0

14

338 Lätt

lastbil

229 239

45

42

16 0 0

0 4 3 3 1

1 5

16

38

642 Buss 146 57

22 5 12

0 0

2 2 0 1 0

0 0

6

105

358 Tung

Mc

340 267 13 15 3 7 0 3 14 3

5 0 1 0 27

5 703

Lätt

Mc

40 14

0 3 0

1 0

1 0 1 0 0

0 0

1 0 61

Moped

149

364

17

34

9

5

1

20

29

4 123 0 1 2 1 2 761

Cykel 516 1559

55 87 40

16 0 51 238

33 3

0

2

0

4

24 2628

Fotgängare

27 959

31 64 71

16 1 50 91 0

32 2 2 3 4 71 1424

Övrigt 40 28

14

1 3 4 3

9 TOTALT 6203 10580

968 752 395

94 3 141 409 79

282 15 51 25 608

1378

21881

Bland samtliga skadade dominerar bilisterna. Mer än 2/3-delar av de skadade är

bilister. I ungefär hälften av fallen är enbart personbilar inblandade. Cyklister är

den näst vanligaste skadegruppen och skadas ofta genom kollisioner med

personbilar. Fotgängare drabbas av kollisioner med personbilar, bussar och cyklar.

(11)

Tabell 2

Kollisionsmatris för antalet dödade i polisrapporterade trafikolyckor

1998.

Ej

Person- Tung Lätt

Buss Tung Lätt Moped Cykel Gående Annat Släp Spår- Tåg Djur Övrigt SUMMA

kollision

bil

lastbil lastbil

Mc

mf

vagn

Personbil

135 76 72

10

6 0 0

0 1 0 1 3

0

3

13 7 327

Tung

lastbil

6

0

0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

6 Lätt

lastbil

3 3 0 1 1

0 0

0 0 0 0 0

0

1 0 9

Buss 2 0 0 0 0

0 0

0 0 0 0 0

0

0 1 3

Tung

Mc

15 15 1 0 1

0 0

0 2 0 0 0

0

2

36 Lätt

Mc

3 1 0 0 0

0 0

0 0 0 0 0

0

0 0 4

Moped

2

4

2

0

2

0

0 0 0 0 2 0 0 12

Cykel 11 28 10

2 0

1 0

3 1 1 0

0

1

0

58 Fotgängare

0 42 15 3 2 1 0 0 0 0

1 0 0 0 0 5 69

Övriga

5 1

1

7 TOTALT

182 169 101

16 12

2 0 3 4 1

2 3 0 7

16 13 531

Inte oväntat finner vi att personbilsbilisterna, 40 % av de dödade, dödas i

personbilar. Totalt utgör antalet dödade personbilister drygt 60 % av alla dödade i

trafiken. Drygt 20 % av de dödade är fotgängare och cyklister, fler fotgängare än

cyklister. Ungefär 10 % av dödsfallen drabbar motordrivna tvåhjulingar.

Tabell 3

Det procentuella antalet dödade av de skadade vid kollisioner mellan

olika trafikelement 1998.

Ej

Person- Tung

Lätt

Buss

Tung

SUMMA

kollision

bil

Lastbil

lastbil

Mc

Personbil

3,0% 1,1% 10,0%

2,0% 2,5% 0,0% 2,2%

Tung

lastbil 3,2% 0,0%

0,0% 0,0%

1,8%

Lätt

lastbil

1,3% 1,3%

2,4% 6,3%

1,4%

Buss

1,4% 0,0%

0,0% 0,0%

0,8%

Tung

Mc

4,4% 5,6% 7,7% 0,0% 33,3%

0,0% 5,1%

Lätt

Mc

7,5% 7,1%

0,0% 6,6%

Moped

1,3% 1,1% 11,8%

22,2%

0,0% 1,6%

Cykel

2,1% 1,8% 18,2%

2,3% 0,0% 6,3% 2,2%

Fotgängare 0,0% 4,4% 48,4%

4,7% 2,8% 6,3% 4,8%

TOTALT

2,9% 1,6% 10,4%

2,1% 3,0% 2,1% 2,4%

Tabellen visar att 10 % av de som åker personbil och skadas i kollisioner med

lastbilar avlider. För fotgängare i samma situation avlider nästan hälften. I

genomsnitt dör nästan var 40:de trafikskadad som rapporteras av polisen. Bland

skadade motorcyklister och fotgängare avlider var 20:de eller omkring 25 %.

Även om skadade i kollisioner mellan motorcyklar/mopeder och bussar är

ovanliga och ger mycket osäkra skattningar är det jämfört med tung lastbil ännu

(12)

årliga antalet fordonskilometer eller personkilometer med trafikelementet –

skaderisker för de använder färdsättet. För varje kollisionskolumn kan

motsvarande beräknas för de som drabbas – skaderisken som drabbar andra

trafikanter. Här har en korrigering gjorts som innebär att när elementet kolliderat

med ett element av samma slag har alla värden halverats för att inte dubbelräknas

nedan.

Definitionsmässigt kan tre olika kollisionsgrupper som leder till dödsfall eller

skada urskiljas:

• Ej kollisionsolyckor och (eget) dödsfall

• Kollision och eget dödsfall

• Kollision och andras dödsfall

I figur 1 redovisas för samtliga färdsätt dödskvoten, antal dödade per miljon

fordons-/gåendekilometer, fördelad på dödskvoten för ”Ej kollision”, dödskvoten

för ”Kollisioner och eget dödsfall” samt dödskvoten för ”Kollisioner och andras

dödsfall”.

Figur 1

Dödskvotens, antal dödade per miljon fordonskilometer,

samman-sättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt.

De högsta dödskvoterna, antal dödade per miljon fordonskilometer, uppträder för

tvåhjuliga motorfordon.

Dödskvoterna för tung lastbil och buss innebär att dödsfallen drabbat andra än

de som använt färdsättet.

Dödskvoten för personbilar och lätta lastbilar är lägst och här är fördelningen

mellan de grupper som drabbas av dödsfallet att andra drabbas i mindre grad av

personbilar än lätta lastbilar.

Dödsfall till följd av cykling eller gående drabbar i huvudsak dem själva och är

oftast följden av en kollision med ett motorfordon.

0 0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

Pe

rs

on

bi

l

Tun

g l

as

tbi

l

Lä

tt l

as

tb

il

Bu

ss

Tu

ng

m

c

Lä

tt mc

M

ope

d

Cy

ke

l

Fo

tgä

ng

are

Dödade/Miljon fordonskilom

e

te

Kollision-annans dödsfall

Kollision- eget dödsfall

Ej kollision

(13)

Figur 2

Dödsriskens, antal dödade per miljon personkilometer,

samman-sättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt.

Av figur 2 framgår att dödsrisken jämfört med dödskvoten framför allt minskar

för bussar men också för personbilar till följd av antalet passagerare i dessa

fordon.

I tabell 4 redovisas de exponeringsmått som använts vid beräkningar av

dödskvot resp. dödsrisk.

Tabell 4

Fordons- och personkilometer i Sverige 1998. Källa SIKA.

Miljon

fordons/gående-kilometer

Miljon

Personkilometer

Personbil

56599

84899

Tung lastbil

4401

5281

Lätt lastbil

3971

5957

Buss

1110

13320

Tung mc

477

525 Lätt mc

50

50 Moped

200

200 Cykel

2900

Fotgängare 2700

2700

Summa

72408

115831

I figur 3 resovisas motsvarande figur för skadefall i polisrapporterade

person-skadeolyckor 1998. Här har skadefallen delats upp i om det egna skadefallet skett

i kollision med motorfordon, GCM-trafikant eller annat. Dessutom redovisas i

0 0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

Pe

rso

nb

il

Tu

ng

la

st

bi

l

Lä

tt

la

st

bi

l

Bu

ss

Tu

ng

m

c

Lä

tt

mc

Mo

pe

d

C

yke

l

Fo

tgä

ng

ar

e

D

ödade/Miljon personkilomet

e

Kollision-annans

dödsfall

Kollision- eget dödsfall

Ej kollision

(14)

Figur 3

Skadekvotens, antal skadade per miljon fordons-/gåendekilometer,

sammansättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt 1998.

Största risken för andra trafikanter är tung lastbil, buss och motorcykel.

GCM-trafik drabbar sällan andra GCM-trafikanter men är ofta en risk för varandra. Mönstret är

detsamma som för dödsfallen.

För 1998 har i tabell 5 även uppdelning gjorts efter bebyggelseslag och

hastighetsgräns.

Skadefall per miljon fordons/gåendekilometer efter eget eller andras

skadefall- Polisrapporterade personskadeolyckor 1998

0 0,5

1 1,5

2 2,5

3 3,5

4 Per

son

bi

l

Tun

g

la

st

bi

l

Lätt l

as

tb

il

Bus

s

Tu

ng M

c

Lätt

M

c

M

ope

d

Cy

ke

l

Fot

gäng

ar

e

Skadekvot

Kollision med GCM/Annans skadefall

Kollision med motorfordon/Annans

skadefall

Kollision annat/Eget skadefall

Kollision motorfordon/Eget skadefall

Ej kollision

(15)

Tabell 5

Skattning av antalet miljon fordonskilometer efter

hastighetsgräns och bebyggelse samt personbeläggning.

T ä t t b e b y g g t o m r å d e

Miljon fkm

Trafikelementtyp

30 km/h

50 km/h

70 km/h

Summa

Pb 833

16608

1933

19374

Tung lb

65 1291

150 1506

Lätt lb

58 1165

136 1359

Buss 16

326

38

380 Tung mc

7

140

16

163 Lätt mc

1

15

2

17 Summa 980

19545

2275

22800

E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e

Miljon fkm

Trafikelementtyp

30 km/h

50 km/h

70 km/h

90 km/h

110 km/h Summa

Pb 17

799 11803

19501

7987

40107

Tung lb

1

62

918 1516

621 3119

Lätt lb

1

56

828 1368

560 2814

Buss 0

16

231

382

157

787 Tung mc

0

7

99

164

67

338 Lätt

mc

0 1 10 17

7 35

Summa 20

940 13890

22950

9400

47200

Personbeläggning 1998

Antal

Personer

per

Elementtyp personer

element

Pb 85601

54408

1,57

Tung lb

4386

3892

1,13

Lätt lb

4234

3141

1,35

Buss 49126

5249

9,36

Tung mc

980

866 1,13

Lätt mc

77

65 1,18

Mf ok. typ

105

73 1,44

Moped 977

885 1,10

Cykel 3414

3357

1,02

Gående 1783

1774

1,01

Bussdata avser 1994-01–2000-04.

Buss i tättbebyggt område

9,07

Buss i ej tättbebyggt

område

9,77

(16)

fordons-Tabell 6

Skadekvoten efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen

skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt.

Skadekvot

T ä t t b e b y g g t o m r å d e

E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e

[skadade/elementkm] Totalt

30 km/h 50 km/h 70 km/h Totalt

50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h

Personbil

Ej kollision

0,06 0,01 0,04 0,19 0,09 0,16 0,09 0,08 0,08

Kollision - eget

0,15 0,04 0,13 0,45 0,07 0,23 0,08 0,07 0,04

Kollision annans

0,26 0,10 0,24 0,42 0,05 0,25 0,07 0,04 0,02

Summa

0,48 0,15 0,41 1,06 0,21 0,65 0,24 0,19 0,14

Tung lastbil

Ej kollision

0,01 0,00 0,01 0,04 0,05 0,18 0,05 0,05 0,05

Kollision - eget

0,03 0,00 0,02 0,11 0,02 0,10 0,02 0,02 0,02

Kollision annans

0,27 0,18 0,20 0,96 0,17 0,50 0,21 0,16 0,10

Summa

0,31 0,18 0,23 1,10 0,25 0,77 0,29 0,23 0,17

Lätt lastbil

Ej kollision

0,03 0,03 0,02 0,14 0,06 0,11 0,06 0,07 0,06

Kollision - eget

0,14 0,03 0,12 0,38 0,06 0,34 0,08 0,04 0,04

Kollision annans

0,33 0,12 0,29 0,67 0,07 0,53 0,10 0,05 0,04

Summa

0,49 0,18 0,41 1,13 0,19 0,94 0,23 0,15 0,13

Buss

Ej kollision

0,13 0,00 0,12 0,07 0,12 0,31 0,15 0,14 0,00

Kollision - eget

0,17 0,25 0,16 0,17 0,05 0,13 0,03 0,07 0,03

Kollision annans

0,78 0,38 0,74 1,06 0,13 0,88 0,17 0,09 0,06

Summa

1,08 0,63 1,02 1,30 0,30 1,31 0,36 0,29 0,09

Tung Mc

Ej kollision

0,80 0,29 0,66 1,50 0,62 1,86 1,33 0,27 0,13

Kollision

-

eget

1,31 0,29 1,16 2,96 0,43 2,43 0,69 0,29 0,13

Kollision annans

0,36 0,00 0,29 1,13 0,10 0,14 0,16 0,08 0,00

Summa

2,47 0,57 2,11 5,58 1,14 4,43 2,18 0,65 0,27

Lätt Mc

Ej

kollision

1,12 1,00 0,93 1,00 0,58 2,00 0,82 0,24 0,00

Kollision - eget

0,65 3,00 0,47 0,00 0,28 2,00 0,73 0,00 0,00

Kollision annans

0,12 0,00 0,13 0,00 0,03 0,00 0,09 0,00 0,00

Summa 1,88

4,00

1,53

1,00

0,89

4,00 1,64 0,24 0,00

Moped

Ej kollision

0,72

- - - 0,85

- - - -

Kollision - eget

2,45 -

-

2,28

- - - -

Kollision annans

0,08

- - - 0,01

- - - -

Summa

3,86

- - - 3,65

- - - -

Cykel

Ej kollision

0,20

- - - 0,08

- - - -

Kollision - eget

0,79

- - - 0,30

- - - -

Kollision annans

0,11

- - - 0,04

- - - -

Summa

1,10

- - - 0,43

- - - -

Fotgängare

Ej kollision

0,01

- - - 0,00

- - - -

Kollision - eget

0,51

- - - 0,33

- - - -

Kollision annans

0,03

- - - 0,04

- - - -

(17)

I tabell 7 redovisas skaderisken, antal skadade per personkilometer efter

hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och

annans skada och efter färdsätt.

Tabell 7

Skaderisken, antal skadade per personkilometer efter hastighetsgräns

och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och

efter färdsätt.

Skaderisk

T ä t t b e b y g g t o m r å d e

E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e

[skadade/personkm] Totalt

30 km/h 50 km/h 70 km/h Totalt

50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h

Personbil

Ej

kollision

0,04 0,01 0,03 0,12 0,05 0,10 0,06 0,05 0,05

Kollision - eget

0,10

0,03

0,08

0,29

0,05

0,15

0,05

0,04

0,02

Kollision

annans 0,17 0,06 0,15 0,27 0,03 0,16 0,04 0,03 0,01

Summa

0,30 0,10 0,26 0,68 0,13 0,42 0,15 0,12 0,09

Tung

lastbil

Ej

kollision

0,01 0,00 0,01 0,03 0,05 0,16 0,05 0,04 0,04

Kollision - eget

0,02

0,00

0,02

0,10

0,02

0,09

0,02

Kollision

annans 0,24 0,16 0,18 0,85 0,15 0,44 0,19 0,14 0,09

Summa

0,28 0,16 0,20 0,98 0,22 0,69 0,26 0,20 0,15

Lätt

lastbil

Ej

kollision

0,02 0,03 0,02 0,10 0,05 0,08 0,05 0,05 0,04

Kollision - eget

0,10

0,03

0,09

0,28

0,04

0,25

0,06

0,03

Kollision

annans 0,27 0,10 0,24 0,55 0,06 0,44 0,08 0,04 0,03

Summa

0,40 0,15 0,34 0,94 0,15 0,77 0,19 0,12 0,11

Buss

Ej

kollision

0,01 0,00 0,01 0,01 0,01 0,03 0,02 0,01 0,00

Kollision - eget

0,02

0,03

0,02

0,01

0,00

0,01

0,00

Kollision

annans 0,09 0,04 0,08 0,12 0,01 0,09 0,02 0,01 0,01

Summa

0,12 0,07 0,11 0,14 0,03 0,13 0,04 0,03 0,01

Tung

Mc

Ej

kollision

0,71 0,25 0,59 1,33 0,55 1,64 1,17 0,24 0,12

Kollision - eget

1,16

0,25

1,02

2,61

0,38

2,15

0,61

0,26

0,12

Kollision

annans 0,32 0,00 0,25 0,99 0,08 0,13 0,14 0,07 0,00

Summa

2,18 0,50 1,86 4,93 1,01 3,91 1,93 0,57 0,24

Lätt

Mc

Ej

kollision

0,94 0,84 0,79 0,84 0,49 1,69 0,69 0,20 0,00

Kollision - eget

0,55

2,53

0,39

0,00

0,23

1,69

0,61

0,00

Kollision

annans 0,10 0,00 0,11 0,00 0,02 0,00 0,08 0,00 0,00

Summa

1,59 3,38 1,29 0,84 0,75 3,38 1,38 0,20 0,00

Moped

Ej

kollision

0,65

- - - 0,77

- - - -

Kollision - eget

2,22

-

2,06

-

Kollision

annans

0,62

- - - 0,48

- - - -

Summa

3,49

- - - 3,31

- - - -

Cykel

Ej

kollision

0,20

- - - 0,08

- - - -

Kollision - eget

0,77

-

0,30

-

Kollision

annans

0,11

- - - 0,04

- - - -

Summa

1,08

- - - 0,42

- - - -

Fotgängare

Ej

kollision

0,01

- - - 0,00

- - - -

Kollision - eget

0,51

-

0,33

-

Kollision

annans

0,03

- - - 0,04

- - - -

(18)

Skaderiskens fördelning och nivå framgår av figur 4 för personbilister.

Figur 4 Skaderisken, antal skadade per miljon personkilometer, för

person-bilister efter hastighetsgräns och bebyggelsemiljö.

Det finns en misstanke att trafikarbetet vid 70 km/h är underskattat, vilket innebär

en överskattad skaderisk. I övrigt torde beskrivna riskerna vara tämligen väl

underbyggda. Fördelningen av skadade på ej kollisionsolyckor, skadade i det egna

fordonet och skadade i det andra fordonet är hämtat direkt från olycksstatistiken.

Ju högre hastighetsgräns desto större del av skaderisken drabbar personbilisten

själv (Kollision eget och Ej kollision).

Bilaga 2 omfattar kollisionsmatriser för 1998 års statistik fördelat på

trafik-element, bebyggelsesslag, skadegrad och hastighetsgräns.

Bilaga 3 omfattar kollisionsmatriser för 1996, 1997, 1998 och 1999 års statistik

fördelat på trafikelement, bebyggelsetyp samt skadekvot och skaderisk för de

vanligaste färdsätten.

Bilaga 4 omfattar kollisionsmatriser för åren 1996, 1997, 1998 och 1999 med

uppdelning efter bebyggelsetyp och skadegrad för alla färdsätt.

5.1 Slutsatser

Kollisionsmatriser är ur många synpunkter mycket värdefulla eftersom de ger

minst en tvådimensionell beskrivning av trafiksäkerheten. Vem kolliderar med

vem och hur vanligt är detta och vem är det som dödas? Kollisionsmatriserna kan

användas på olika sätt med och utan tilläggsinformation. Rent principiellt kan

trafiksäkerhetsstatistiken byggas upp av kollisionsmatriser som disaggregeras på

fordonstyper, åldersgrupper av förare och tidsperiod och vägnät.

I bilagorna redovisas ett urval av kollisionsmatriser som är mycket detaljerade

med många kombinationer som normalt inte förekommer alls eller i liten

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 30 km/h Tättbebyggt område 50 km/h Tättbebyggt område 70 km/h Tättbebyggt område 50 km/h Ej tättbebyggt område 70 km/h Ej tättbebyggt område 90 km/h Ej tättbebyggt område 110 km/h Ej tättbebyggt område Miljö Skadade per m il jon per sonki lom et er

Kollision annans

Kollision-eget

Ej kollision

(19)

6 Vilken eller vilka orsaker ligger bakom

trafik-olyckan?

Frågeställningen ovan är den ursprungliga i projektet och VITS-systemet är som

gjort för att svara på dessa frågor. Förutom de uppgifter som bearbetas i den

officiella olycksstatistiken finns något som definieras som händelser i VITS.

Finns flera händelser noterade kan dessa sättas samman till ett händelseförlopp.

Observera att detta är en del av VITS som inte normalt publiceras samlat.

Händelser

Planerad manöver

Oplanerad manöver (olycks- och undanmanöver)

Kollision med annat trafikelement

Påkörning av fasta föremål

Dessutom innehåller VITS vissa omständigheter. Dessa kan vara gemensamma

för alla inblandade i en olycka, olycksomständigheter, eller gälla enbart för ett

visst trafikelement, elementomständigheter.

Olycksomständigheter

Elementomständigheter

Vägbaneomständigheter

Fordonsomständigheter

Förar- & passageraromständigheter

Trafikförseelser

Vi har valt att redovisa dessa olika grupper efter den kodade uppgiftens förekomst

fördelat på år resp. vägverksregion och hur ofta uppgiften (faktorn) är

representerad i dödsolyckor, svåra personskador, lindriga personskador samt

enbart egendomsskador. Tabellen efter vägverksregion redovisas också efter hur

ofta faktorn finns kodad.

Dessutom finns en mängd andra bearbetningar av VITS som presenteras.

I bilaga 1 redovisas tabeller över olika händelser och i bilaga 2 över olika

omständigheter uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp.

(20)

6.1 Planerade manövrer

Här avses manövrar som innebär att föraren medvetet brutit sitt körmönster

(precrash). Omkörning och backning är två planerade manövrer. 25 dödsolyckor

per år har inträffat vid omkörningsmanöver, 6 per år vid backning.

Tabell 8

Planerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige

1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad.

Tabell 9

Planerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige

1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad.

I bilaga 1 finns tabeller över planerade manövrer uppdelade efter olyckans

svårhetsgrad och trafikelementtyp.

6.2 Oplanerade manövrer

De oplanerade manövrerna är av två slag, olycks- och undanmanöver. En oväntad

sladdning är en olycksmanöver medan en väjning undan en hotande fara är en

undanmanöver som kan resultera i en olycka. Oplanerade manövrer är i de flesta

fall själva olycksförloppet och kodas i stort sett för alla olyckor.

Vid 260 dödsolyckor per år förekommer avkörning från vägbanan. I stort gäller

att hälften av personskadeolyckorna inträffat vid avkörning. I dessa 260

döds-olyckor förekommer ca 320 avkörningar från vägbanan. Vanligt är att efter

avkörning till höger fordonet styrs upp på vägbanan igen för att slutligen glida av

vägen till vänster. Vid 2–3 dödsolyckor per år har föraren kört över mittremsan på

motorväg.

För motorcyklister, mopedister och cyklister är det vanligare att fordonet vält

på vägbanan än utanför vägbanan.

Planerade manövrer

1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada

Omkörning 2 104 1 844 1 832 1 666 1 742 1 798 10 986 153 817 2 795 7 221

Backning 2 707 2 310 1 502 1 360 1 421 1 431 10 731 35 243 1 013 9 440

Filbyte eller körfältsbyte 336 1 131 1 267 1 144 1 161 1 140 6 179 9 164 1 156 4 850 Förbikörning (passage av uppställt/parkerat fordon) 333 533 572 362 327 440 2 567 8 110 454 1 995

Start från kantuppställning 104 313 265 242 183 193 1 300 4 44 265 987 Av-/urstigning 7 50 54 22 12 7 152 6 25 69 52 SUMMA händelser 5 591 6 181 5 492 4 796 4 846 5 009 31 915 215 1 403 5 752 24 545 D ä r a v i o l y c k o r m e d A n t a l p l a n e r a d e m a n ö v r e r A l l a s v å r h e t s g r a d e r Planerade manövrer

VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada

Omkörning 357 1 146 1 683 2 499 1 408 1 747 2 146 10 986 153 817 2 795 7 221

Backning 222 594 2 342 2 258 941 1 415 2 959 10 731 35 243 1 013 9 440

Filbyte eller körfältsbyte 103 191 2 477 1 687 393 506 822 6 179 9 164 1 156 4 850

Förbikörning (passage av uppställt/parkerat fordon) 55 163 622 408 158 254 907 2 567 8 110 454 1 995

Start från kantuppställning 14 21 396 219 45 143 462 1 300 4 44 265 987

Av-/urstigning 2 15 53 23 28 9 22 152 6 25 69 52

SUMMA händelser 753 2 130 7 573 7 094 2 973 4 074 7 318 31 915 215 1 403 5 752 24 545

A n t a l p l a n e r a d e m a n ö v r e r

(21)

Tabell 10 Oplanerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad.

Tabell 11 Oplanerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans

svårhetsgrad.

I bilaga 1 finns tabeller över oplanerade manövrer uppdelade efter olyckans

svårhetsgrad och trafikelementtyp.

6.3 Kollision med annat trafikelement

Då ett fordon bromsas in för ett oväntat hinder uppmärksammas detta inte alltid i

tid av förare i efterföljande fordon utan bakom kommande kör in i

framför-varande. Vid tät trafik kan detta resultera i att en hel rad fordon kolliderar.

Tabell 12 Kollisioner med annat trafikelement vid polisrapporterade

vägtrafik-olyckor i Sverige 1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans

svårhets-grad.

Oplanerade manövrer

1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Avkörning från vägbanan 13 336 12 750 12 647 12 483 12 757 12 531 76 504 1 919 7 647 22 318 44 620 Manöver på eller till vägbanan 6 199 6 012 7 564 8 012 9 114 9 846 46 747 1 223 4 552 13 910 27 062 Vältning/omkullkörning el. ramlande på vägbanan 872 1 485 1 483 1 576 1 574 1 743 8 733 198 1 757 5 499 1 279

Vältning utanför vägbanan 196 173 154 547 1 462 1 784 4 316 168 771 1 855 1 522

Passage av mittremsa till motriktad vägbana 214 178 89 92 114 78 765 14 80 222 449

Manöver ned i vattendrag 33 23 31 29 40 34 190 24 14 55 97

SUMMA händelser 20 850 20 621 21 968 22 739 25 061 26 016 137 255 3 546 14 821 43 859 75 029 A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d

A n t a l o p l a n e r a d e m a n ö v r e r

Oplanerade manövrer

VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Avkörning från vägbanan 3 264 9 467 10 516 17 133 11 084 13 131 11 909 76 504 1 919 7 647 22 318 44 620 Manöver på eller till vägbanan 1 199 8 656 7 512 8 004 8 185 5 853 7 338 46 747 1 223 4 552 13 910 27 062 Vältning/omkullkörning el. ramlande på vägbanan 285 645 1 751 1 978 1 346 1 245 1 483 8 733 198 1 757 5 499 1 279

Vältning utanför vägbanan 279 717 307 632 822 1 109 450 4 316 168 771 1 855 1 522

Passage av mittremsa till motriktad vägbana 40 18 396 70 99 93 49 765 14 80 222 449

Manöver ned i vattendrag 13 25 13 63 37 19 20 190 24 14 55 97

SUMMA händelser 5 080 19 528 20 495 27 880 21 573 21 450 21 249 137 255 3 546 14 821 43 859 75 029 För ett trafikelement kan redovisas fler än en manöver.

A n t a l o p l a n e r a d e m a n ö v r e r

A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d

Kollision med annat trafikelement

1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada 1.a sammanstötning i olyckan 97 859 102 269 101 463 86 876 91 227 88 620 568 314 3 826 24 238 104 555 435 695 2.a sammanstötning i olyckan 4 678 5 108 4 378 4 014 4 414 3 826 26 418 402 2 000 11 524 12 492

3:e sammanstötning i olyckan 888 984 836 800 964 720 5 192 78 382 2 542 2 190

4:e sammanstötning i olyckan 194 264 212 164 230 178 1 242 24 88 630 500

5:e sammanstötning i olyckan 40 80 48 26 60 52 306 8 26 148 124

7:e sammanstötning i olyckan 6 6 10 14 10 46 6 22 18

8:e sammanstötning i olyckan 2 2 4 4 6 18 2 10 6

9:e sammanstötning i olyckan 2 2 2 6 4 2

SUMMA händelser 103 685 108 733 106 965 91 888 96 937 93 434 601 642 4 340 26 752 119 475 451 075 Anmärkning: En kollision består av två händelser - en för vardera elementet. Det verkliga antalet kollisioner är alltså hälften av antalet redovisade händelser. Ett element kan ha deltagit i flera kollisioner i samma olycka.

A n t a l p å k ö r n i n g a r a v a n n a t t r a f i k e l e m e n t A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d

(22)

Tabell 13 Kollisioner med annat trafikelement vid polisrapporterade

vägtrafikolyckor i Sverige 1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion

resp. olyckans svårhetsgrad.

I bilaga 1 finns tabeller över kollisioner med annat trafikelement uppdelade efter

olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp.

6.4 Påkörning av fast föremål

Det som oftast anges är påkörd stolpe, vägmärke, kantsten, vägräcke och träd.

Antalet dödsolyckor är störst för träd, vägräcke, stolpe och kantsten. Träd är

inblandat i var 10:e dödsolycka. Bland ospecificerade föremål förekommer ofta

elskåp och postlåda.

Tabell 14 Påkörning av fasta föremål vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad.

Kollision med annat trafikelement

VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada 1.a sammanstötning i olyckan 48 686 70 538 87 768 68 312 95 759 137 678 59 573 568 314 3 826 24 238 104 555 435 695 2.a sammanstötning i olyckan 1 878 1 792 7 004 5 898 2 810 2 922 4 114 26 418 402 2 000 11 524 12 492 3:e sammanstötning i olyckan 334 272 1 770 1 182 566 390 678 5 192 78 382 2 542 2 190

4:e sammanstötning i olyckan 76 44 480 294 126 50 172 1 242 24 88 630 500

5:e sammanstötning i olyckan 18 10 118 68 32 14 46 306 8 26 148 124

7:e sammanstötning i olyckan 4 14 14 2 6 6 46 6 22 18

8:e sammanstötning i olyckan 2 10 2 4 18 2 10 6

9:e sammanstötning i olyckan 4 2 6 4 2

SUMMA händelser 51 004 72 656 97 208 75 798 99 305 141 068 64 603 601 642 4 340 26 752 119 475 451 075 Anmärkning: En kollision består av två händelser - en för vardera elementet. Det verkliga antalet kollisioner är alltså hälften av antalet redovisade händelser. Ett element kan ha deltagit i flera kollisioner i samma olycka.

A n t a l p å k ö r n i n g a r a v a n n a t t r a f i k e l e m e n t A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d

Fasta föremål

1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Stolpe av trä, betong eller metall (för belysn, trafiksign, ledningar) 2 203 2115 1 909 1 667 1 828 1 744 11 466 124 654 2 340 8 348 Vägmärke, gatunamns- & busshållplatsskylt o.dyl. (inkl. stolpe) 1 590 1630 1 567 1 606 1 411 1 272 9 076 61 212 1 025 7 778 Kantsten till trottoar, refug 1 573 1572 1 528 1 492 1 385 1 254 8 804 90 472 1 748 6 494 Vägräcke (ej specificerad typ) 1 105 1294 1 333 1 265 1 380 1 327 7 704 134 444 1 991 5 135

Träd 904 845 906 887 924 1 031 5 497 342 934 1 743 2 478

Staket (mot fastighet, ägor m.m.) inkl. grindar & stolpar 892 836 853 797 831 770 4 979 61 215 749 3 954 Övrigt, ospecificerat (t.ex. brevlåda, elskåp reklampelare, blomurna) 994 958 765 747 747 704 4 915 62 259 768 3 826 Hus eller husdel (vägg, trappa, port, pelare, tak) 325 321 275 294 285 301 1 801 39 134 332 1 296

Viltstängsel inkl. grindar och stolpar 193 208 210 243 202 209 1 265 24 123 364 754

Bergvägg 195 168 188 167 178 170 1 066 38 174 396 458

Sten/block, dock ej sten på vägbanan 211 172 172 159 167 166 1 047 61 161 312 513

Järnvägsbom 155 147 137 101 92 112 744 4 7 22 711

Vägport, viadukt eller akvedukt, äv. pelare, fundament 84 95 88 111 132 163 673 32 62 132 447

Mur 41 108 136 126 126 134 671 15 46 154 456

Barriärelement ['betonggris, -sugga'] äv. i mittremsa el. vid vägbula 63 157 115 97 95 126 653 7 43 201 402

Linräcke 32 49 80 84 130 199 574 8 21 97 448

Brunn, brunnslock 51 47 53 71 46 52 320 7 27 93 193

Vägtrumma 61 43 52 52 45 59 312 15 74 126 97

Portal för vägvisning eller skydd mot livsfarlig ledning 16 23 44 50 50 44 227 4 12 22 189

Vägbom, dock ej vid järnväg 5 35 54 42 33 34 203 5 17 30 151

Bullerplank 5 2 3 15 21 46 4 20 22

Pollare (av järn, betong eller granit) 1 3 9 3 9 25 1 1 5 18

Träd/stolpe 1 1 1

SUMMA händelser 10 699 10 825 10 471 10 067 10 105 9 902 62 069 1 134 4 096 12 670 44 169

A l l a s v å r h e t s g r a d e r

A n t a l p å k ö r n i n g a r a v f a s t a f ö r e m å l D ä r a v i o l y c k o r m e d

(23)

Tabell 15 Påkörning av fasta föremål vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans

svårhetsgrad.

I bilaga 1 finns tabeller över påkörningar av fasta föremål uppdelade efter

olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp.

6.5 Olycksomständigheter

Vissa omständigheter är gemensamma för alla inblandade trafikelement. I

tabellerna nedan redovisas uppgifter beträffande broar, tunnlar, vägarbeten och

följdolyckor.

Tabell 16 Olycksomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad.

Fasta föremål

VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk.sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Stolpe av trä, betong eller metall (för belysn, trafiksign, ledningar) 384 1242 2 525 2 466 1 591 1 502 1 756 11 466 124 654 2 340 8 348 Vägmärke, gatunamns- & busshållplatsskylt o.dyl. (inkl. stolpe) 367 769 1 741 1 802 1 603 1 400 1 394 9 076 61 212 1 025 7 778 Kantsten till trottoar, refug 147 699 1 808 1 356 1 126 1 015 2 653 8 804 90 472 1 748 6 494 Vägräcke (ej specificerad typ) 152 599 2 169 2 026 850 806 1 102 7 704 134 444 1 991 5 135

Träd 219 689 752 1 059 803 937 1 038 5 497 342 934 1 743 2 478

Staket (mot fastighet, ägor m.m.) inkl. grindar & stolpar 56 361 834 970 522 966 1 270 4 979 61 215 749 3 954 Övrigt, ospecificerat (t.ex. brevlåda, elskåp reklampelare, blomurna) 144 477 686 1 112 722 717 1 057 4 915 62 259 768 3 826 Hus eller husdel (vägg, trappa, port, pelare, tak) 76 226 308 399 215 283 294 1 801 39 134 332 1 296

Viltstängsel inkl. grindar och stolpar 13 88 88 377 354 283 62 1 265 24 123 364 754

Bergvägg 6 51 355 415 79 153 7 1 066 38 174 396 458

Sten/block, dock ej sten på vägbanan 35 166 115 160 189 219 163 1 047 61 161 312 513

Järnvägsbom 50 134 43 158 71 128 160 744 4 7 22 711

Vägport, viadukt eller akvedukt, äv. pelare, fundament 27 49 212 134 79 92 80 673 32 62 132 447

Mur 6 17 76 168 37 207 160 671 15 46 154 456

Barriärelement ['betonggris, -sugga'] äv. i mittremsa el. vid vägbula 5 12 362 93 30 107 44 653 7 43 201 402

Linräcke 51 11 35 102 266 109 574 8 21 97 448

Brunn, brunnslock 3 8 29 104 53 30 93 320 7 27 93 193

Vägtrumma 29 50 12 71 51 86 13 312 15 74 126 97

Portal för vägvisning eller skydd mot livsfarlig ledning 10 17 68 53 21 25 33 227 4 12 22 189

Vägbom, dock ej vid järnväg 12 28 53 45 23 26 16 203 5 17 30 151

Bullerplank 3 15 10 5 11 2 46 4 20 22

Pollare (av järn, betong eller granit) 1 3 2 15 4 25 1 1 5 18

Träd/stolpe 1 1 1

SUMMA händelser 1 744 5 733 12 264 13 016 8 528 9 274 11 510 62 069 1 134 4 096 12 670 44 169 För ett trafikelement kan redovisas fler än en påkörning.

D ä r a v i o l y c k o r m e d A l l a s v å r h e t s g r a d e r

A n t a l p å k ö r n i n g a r a v f a s t a f ö r e m å l

Olycksomständigheter

1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada

Olycka vid vägarbete 496 577 417 319 441 329 2 579 32 162 664 1 721

Olycka på vägbro 330 382 346 309 316 261 1 944 35 150 589 1 170

Olycka i vägtunnel 102 104 126 82 142 116 672 1 30 199 442

Följdolycka 127 116 86 75 74 45 523 10 36 169 308

Olycka i gång-/cykeltunnel 48 33 30 33 21 18 183 1 39 123 20

Tillfällig trafikomläggning (t.ex. vid vägarbete) 26 40 23 25 15 27 156 3 14 43 96

Olycka på gång-/cykelbro 36 22 22 21 29 24 154 3 10 75 66

Permanent trafikomläggning 2 3 1 6 2 2 2

SUMMA olyckor 1 167 1 274 1 053 864 1 038 821 6 217 85 443 1 864 3 825

(24)

Tabell 17 Olycksomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans

svårhetsgrad.

6.5 Vägbaneomständigheter

Det är relativt sällan som faktorer knutna till vägbanan nämns vid inträffade

olyckor. ”Annat föremål i luften eller på vägbana” är det vanligaste men är i

verkligheten inte alltid knutet till vägbanan. Snörök och vattenplaning

förekommer vid vardera 2 dödsolyckor per år. Löst grus, spårig vägbana och

övriga vägbaneomständigheter finns represesenterade vid vardera 1 dödsolycka

per år.

Tabell 18 Vägbaneomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad.

Vägbaneomständigheter

1994 1995 1996 1997 1998 1999 SUMMA dödsolyckor sv. pers.sk.ol. li. pers.sk.ol. ol. utan p.sk.

Annat föremål i luften eller på vägbana*) 587 542 521 617 601 716 3 584 21 98 436 3 029

Övrig vägbaneomständighet 314 210 113 117 65 86 905 6 56 286 557

Vattenplaning 162 100 109 127 141 98 737 11 44 263 419

Gropar, ojämnheter 161 139 111 94 104 104 713 4 77 187 445

Löst grus på vägbanan 37 108 120 122 95 108 590 6 87 248 249

Föremål i samband med vägarbete 97 102 64 41 60 44 408 1 22 70 315

Snösträng på vägbanan 121 72 50 29 59 50 381 5 33 117 226

Kraftig vind, sidvind, kastvind 20 37 41 67 32 48 245 7 20 68 150

Oljespill 10 46 49 51 50 37 243 2 10 112 119

Snörök (fr.o.m. 1994-10) 14 47 46 45 69 19 240 12 29 78 121

Spårig vägbana 44 37 39 23 23 37 203 6 22 79 96

Snövall (fr.o.m. 1994-10) 1 39 23 31 24 20 138 1 16 42 79

Hal asfalt ('blödning') 50 28 14 17 16 11 136 1 7 62 66

Vägbula ('farthinder') 3 3 13 25 13 15 72 7 28 37

Överfartsställe för överledning av trafik 15 8 7 3 6 39 1 3 17 18

Container på vägbanan 1 1 12 11 9 34 1 1 13 19

Fastnat i järnvägs- eller spårvägsspår 1 1 6 14 11 33 7 20 6

Lerspill 6 3 3 2 6 6 26 2 12 12

Översvämmad vägbana 2 1 8 4 9 24 12 12

Rök 2 2 4 4

SUMMA noterade omständigheter 1 645 1 523 1 325 1 439 1 395 1 428 8 755 85 541 2 150 5 979 *) T.ex. träd eller belysningsstolpe som faller ned på vägen, grus, sten, timmer el. snö/is som faller av ett fordon, hjul/däck som rullar på vägen, stenskott från väg

A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i Olycksomständigheter

VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada

Olycka vid vägarbete 70 221 608 603 285 321 471 2 579 32 162 664 1 721

Olycka på vägbro 73 192 754 403 190 216 116 1 944 35 150 589 1 170

Olycka i vägtunnel 12 29 214 291 46 48 32 672 1 30 199 442

Följdolycka 19 77 79 91 78 101 78 523 10 36 169 308

Olycka i gång-/cykeltunnel 5 11 18 26 70 19 34 183 1 39 123 20

Tillfällig trafikomläggning (t.ex. vid vägarbete) 4 14 13 12 23 45 45 156 3 14 43 96

Olycka på gång-/cykelbro 8 13 40 35 24 17 17 154 3 10 75 66

Permanent trafikomläggning 1 5 6 2 2 2

SUMMA olyckor 191 557 1 726 1 461 717 772 793 6 217 85 443 1 864 3 825

(25)

Tabell 19 Vägbaneomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans

svårhetsgrad.

I bilaga 2 finns tabeller över vägbaneomständigheter uppdelade efter olyckans

svårhetsgrad och trafikelementtyp.

6.6 Fordonsomständigheter

Den vanligaste fordonsomständigheten i samband med dödsolyckor är att fordonet

fattat eld vid olyckan. Detta har hänt vid 10 dödsolyckor per år. Vanliga

omständigheter vid olyckor är att last skjuter ut eller tappas, punktering och att

fordonet rullar utan förare.

Tabell 20 Fordonsomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad.

Vägbaneomständigheter

VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Annat föremål i luften eller på vägbana *) 186 501 585 672 543 582 515 3 584 21 98 436 3 029

Övrig vägbaneomständighet 80 153 107 220 98 129 118 905 6 56 286 557

Vattenplaning 16 41 121 165 73 179 142 737 11 44 263 419

Gropar, ojämnheter 58 103 129 206 79 84 54 713 4 77 187 445

Löst grus på vägbanan 20 115 65 104 100 122 64 590 6 87 248 249

Föremål i samband med vägarbete 7 28 134 77 62 37 63 408 1 22 70 315

Snösträng på vägbanan 22 76 26 62 94 57 44 381 5 33 117 226

Kraftig vind, sidvind, kastvind 10 8 9 42 54 55 67 245 7 20 68 150

Oljespill 4 8 80 61 28 42 20 243 2 10 112 119

Snörök (fr.o.m. 1994-10) 136 57 1 7 15 10 14 240 12 29 78 121

Spårig vägbana 53 93 3 11 28 7 8 203 6 22 79 96

Snövall (fr.o.m. 1994-10) 29 27 10 21 21 22 8 138 1 16 42 79

Hal asfalt ('blödning') 3 16 30 37 27 9 14 136 1 7 62 66

Vägbula ('farthinder') 7 8 23 6 22 6 72 7 28 37

Överfartsställe för överledning av trafik 18 2 4 10 5 39 1 3 17 18

Container på vägbanan 17 9 2 3 3 34 1 1 13 19

Fastnat i järnvägs- eller spårvägsspår 1 8 18 3 3 33 7 20 6

Lerspill 1 5 1 4 1 14 26 2 12 12

Översvämmad vägbana 1 1 9 8 5 24 12 12

Rök 4 4 4

SUMMA noterade omständigheter 624 1 236 1 357 1 751 1 238 1 382 1 167 8 755 85 541 2 150 5 979 D ä r a v i o l y c k o r m e d A l l a s v å r h e t s g r a d e r

Fordonsomständigheter

Övrig fordonsomständighet 587 324 301 278 272 291 2 053 30 180 599 1 244

Last skjuter ut eller tappas 240 249 197 225 255 268 1 434 9 31 110 1 284

Punktering 122 189 158 174 185 193 1 021 2 49 236 734

Fordon rullar utan förare 258 198 140 130 107 118 951 7 25 61 858

Fordon under utryckning 57 113 159 158 184 160 831 2 35 188 606

Militärfordon 205 161 145 127 96 93 827 9 56 196 566

Fordonsdörr öppnas 14 139 164 165 148 179 809 1 71 330 407

Släp tappas och/eller välter, dock ej efter sladd el. koll. 101 97 110 115 65 95 583 2 19 59 503

För högt fordon eller för hög last 62 66 88 70 66 73 425 4 32 389

Fordon har fattat eld vid olyckan 34 58 63 83 64 86 388 63 58 125 142

Tappat hjul 25 79 67 76 65 70 382 18 84 280

Motorfel, motorstopp 14 59 73 50 45 52 293 5 13 90 185

Fordonsbroms ur funktion 14 41 56 66 43 40 260 3 19 112 126

Bogserande fordon 35 47 43 29 36 39 229 16 73 140

Bogserat fordon 35 47 43 29 36 39 229 16 73 140

Föremål kommer in i fordonshjul 25 50 42 35 28 12 192 3 38 121 30

Transport av farligt gods 8 8 8 12 10 3 49 2 4 7 36

Trimmad moped 13 7 1 21 3 2 15 1

Fjärrstyrt fordon 1 1 1

SUMMA noterade omständigheter 1 836 1 926 1 857 1 835 1 712 1 812 10 978 141 654 2 511 7 672 A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i

(26)

Tabell 21 Fordonsomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i

Sverige 1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans

svårhetsgrad.

I bilaga 2 finns tabeller över fordonsomständigheter uppdelade efter olyckans

svårhetsgrad och trafikelementtyp.

6.7 Förar- & passageraromständigheter

Sedan 1997 kodas ”Ej misstänkt drogpåverkan” vilket är fallet i de flesta olyckor.

Misstänkt drogpåverkan (alkohol eller annan drog) finns omnämnt av polisen i var

tionde dödsolycka och svår personskadeolycka. ”Insjuknat” finns kodat för drygt

40 dödsolyckor per år. Bländning (av solen eller mötande fordon), skymd sikt,

somnat förekommer i 58, 45 resp. 26 dödsolyckor under sexårsperioden.

Smitning, olovlig körning och fordonstjuv förekommer i 41, 48 resp. 24

olyckor. Här finns en uppenbar överlappning. Privat övningskörning i 16

döds-olyckor mot 2 vid övningskörning i trafikskola. Det är inte helt ovanligt att någon

blivit dödade då dom påkörts utanför sitt fordon, 13 dödsolyckor, eller att

passageraren uppträtt olämpligt, 11 dödsolyckor.

Självmord har varit uppenbart vid 33 dödsolyckor dvs. omkring 5 dödsolyckor

per år.

Fordonsomständigheter

Övrig fordonsomständighet 66 304 248 440 319 324 352 2 053 31 179 599 1 244

Last skjuter ut eller tappas 60 223 235 249 226 209 232 1 434 9 31 110 1 284

Punktering 46 117 156 253 141 163 145 1 021 2 49 236 734

Fordon rullar utan förare 23 72 290 236 56 139 135 951 7 25 61 858

Fordon under utryckning 15 54 268 154 131 72 137 831 2 35 188 606

Militärfordon 161 83 92 93 127 181 90 827 9 56 196 566

Fordonsdörr öppnas 11 27 256 133 69 66 247 809 1 71 330 407

Släp tappas och/eller välter, dock ej efter sladd el. koll. 27 81 57 109 92 93 124 583 2 19 59 503

För högt fordon eller för hög last 17 30 50 126 71 58 73 425 0 4 32 389

Fordon har fattat eld vid olyckan 13 57 73 66 78 60 41 388 63 58 125 142

Tappat hjul 13 36 56 93 50 76 58 382 0 18 84 280

Motorfel 11 22 66 81 23 47 43 293 5 13 90 185

Fordonsbroms ur funktion 5 32 30 78 37 24 54 260 3 19 112 126

Bogserande fordon 9 20 45 49 29 33 44 229 0 16 73 140

Bogserat fordon 9 20 45 49 29 33 44 229 0 16 73 140

Föremål kommer in i fordonshjul 15 27 29 39 23 23 36 192 3 38 121 30

Transport av farligt gods 1 12 2 14 3 12 5 49 2 4 7 36

Trimmad moped 4 5 2 5 2 3 21 3 2 15 1

Fjärrstyrt fordon 1 1 0 0 0 1

SUMMA noterade omständigheter 506 1 222 2 001 2 267 1 506 1 616 1 860 10 978 142 653 2 511 7 672 A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d

(27)

Tabell 22 Förar- & passageraromständigheter vid polisrapporterade

vägtrafik-olyckor i Sverige 1994–1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans

svårhetsgrad.

Tabell 23 Förar- & passageraromständigheter vid polisrapporterade

vägtrafik-olyckor i Sverige 1994–1999 med uppdelning på väghållningsregion resp.

olyckans svårhetsgrad.

Förar- & passageraromständigheter

Smitning 4 523 3 396 5 710 6 792 3 214 3 114 3 958 30 707 42 544 3 885 26 236

Misstänkt drogpåverkan 589 1 554 2 265 2 900 1 671 1 693 1 812 12 484 336 1 813 4 030 6 305 Bländning av solen eller mötande fordon 116 443 443 748 490 601 542 3 383 58 327 1 229 1 769 Fordonstjuv - tillgrepp av fordon ('billånare') 49 178 575 557 311 311 426 2 407 24 37 131 2 215 Övriga föraromständigheter (t.ex. förardistraktion) 72 241 219 405 403 372 466 2 178 40 181 803 1 154

Somnat eller misstanke om somnande 53 195 244 360 303 273 207 1 635 26 175 601 833

Skymmande vegetation 21 129 118 357 169 231 299 1 324 20 252 646 406

Olovlig körning (saknar erforderliga handlingar) 40 251 263 133 231 181 131 1 230 48 143 346 693

Insjuknat eller misstänkt insjuknande 67 173 166 269 175 212 149 1 211 262 86 322 541

Skymd sikt i övrigt 37 141 58 284 121 224 197 1 062 23 187 436 416

Privat övningskörning 35 85 153 209 124 152 166 924 16 74 286 548

Prejning eller liknande avsiktliga beteenden 10 57 190 91 62 86 62 558 1 12 132 413

Skymmande uppställt fordon 5 35 33 32 14 62 52 233 1 37 86 109

Skymmande snövall 86 85 1 9 7 18 2 208 1 21 71 115

Övningskörning i trafikskola 4 15 46 49 15 19 49 197 2 16 62 117

Påkörd utanför fordon efter att ha lämnat detta 8 27 49 24 22 22 35 187 14 57 102 14

Passageraromständigheter (t.ex. drar i ratten) 3 14 6 34 14 24 9 104 8 28 50 18

Rullskid-, rullskridsko- eller rullbrädesåkare 9 11 13 7 27 19 86 15 54 17

Misstanke om självmord eller försök till självmord 4 12 10 14 12 10 13 75 33 15 15 12

Rusar ut dold av fordon 4 15 6 5 18 19 7 74 4 36 27 7

Passagerare i fordon faller omkull 1 1 15 27 4 4 22 74 3 17 53 1

Gående som leder cykel eller moped 1 9 2 14 7 26 11 70 5 12 38 15

Gående med barnvagn 2 7 13 5 6 11 14 58 2 5 27 24

Passagerare skadas vid avstigning 1 17 10 4 8 6 46 3 8 32 3

Gående med rullator 5 2 2 15 13 5 42 4 11 24 3

Rullstolsburen som kör själv (hand- eller motordriven) 4 4 11 5 6 2 32 1 10 15 6

Tolkning - att låta sig dras på skidor eller cykel 1 2 2 6 4 7 3 25 7 16 2

Passagerare faller av eller ur fordon 1 2 4 1 5 9 1 23 4 12 7

Smitning 5 745 4 824 4 459 4 399 5 454 5 826 30 707 42 544 3 885 26 236

Misstänkt drogpåverkan 2 492 2 184 2 018 1 869 2 038 1 883 12 484 336 1 813 4 030 6 305

Bländning av solen eller mötande fordon 479 671 603 656 462 512 3 383 58 327 1 229 1 769

Fordonstjuv ('billånare') 337 336 353 484 439 458 2 407 24 37 131 2 215

Övriga föraromständigheter (t.ex. förardistraktion) 448 260 371 402 340 357 2 178 40 181 803 1 154

Somnat eller misstanke om somnande 333 236 254 273 258 281 1 635 26 175 601 833

Skymmande vegetation 260 285 217 215 194 153 1 324 20 252 646 406

Olovlig körning (saknar erforderliga handlingar) 174 160 200 208 239 249 1 230 48 143 346 693

Insjuknat 205 194 181 191 222 218 1 211 262 86 322 541

Skymd sikt i övrigt 38 132 300 226 219 147 1 062 23 187 436 416

Privat övningskörning 149 138 181 167 147 142 924 16 74 286 548

Prejning eller liknande avsiktliga beteenden 18 76 93 83 159 129 558 1 12 132 413

Skymmande uppställt fordon 14 10 20 67 65 57 233 1 37 86 109

Skymmande snövall 68 31 20 22 28 39 208 1 21 71 115

Övningskörning i trafikskola 30 27 43 36 28 33 197 2 16 62 117

Påkörd utanför fordon efter att ha lämnat detta 6 3 8 61 51 58 187 14 57 102 14

Passageraromständigheter (t.ex. drar i ratten) 7 4 30 28 21 14 104 8 28 50 18

Rullskid-, rullskridsko- eller rullbrädesåkare 1 2 28 22 33 86 15 54 17

Självmord eller -sförsök 5 12 16 12 16 14 75 33 15 15 12

Rusar ut dold av fordon 13 1 10 18 13 19 74 4 36 27 7

Passagerare i fordon faller omkull 4 16 34 20 74 3 17 53 1

Gående som leder cykel eller moped 8 3 1 28 9 21 70 5 12 38 15

Gående med barnvagn 5 7 4 13 14 15 58 2 5 27 24

Passagerare skadas vid avstigning 5 3 3 1 34 46 3 8 32 3

Gående med rullator 1 1 1 12 12 15 42 4 11 24 3

Rullstolsburen som kör själv (hand- eller motordriven) 4 6 3 2 6 11 32 1 10 15 6

Tolkning efter häst eller motordrivet fordon 1 3 4 9 8 25 7 16 2

Passagerare faller av eller ur fordon 1 1 2 1 18 23 4 12 7

Gående som leder eller driver djur 4 2 1 6 1 7 21 3 4 6 8

Person som för eller åker sparkcykel eller -stötting 6 4 4 14 1 6 6 1

Person med/på lekfordon (kälke, pulka) 1 2 4 6 1 14 1 11 2

Passagerare i rullstol 1 2 3 3 9 2 3 3 1

Skid- eller skridskoåkare, även monoskida 1 3 1 3 8 6 2

Passagerare skadas vid påstigning 1 7 8 1 6 1

Övrig gående med eller i fordon 1 2 1 1 1 6 1 3 2