1
Flerspråkighet i den svenska grundskolan
– En intervjustudie om utmaningar och möjligheter i flerspråkiga elevers utbildningQaali Hussein
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Kandidatuppsats i Pedagogik, 15 hp.
Handledare: Erik Hjulström Examinator: Ulrika Jepson Wigg VT 2020
2 SAMMANFATTNING
Qaali Hussein
Flerspråkighet i den svenska grundskolan
– Intervjustudie om utmaningar och möjligheter i de flerspråkiga elevernas utbildning Årtal: 2020………Antal sidor: 33
Skolmisslyckande är ettav samtidens problem bland ungdomar, främsta nyanlända elever. Studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för de nyanlända elevernas utbildning. Men det finns utmaningar som begränsar studiehandledarens möjligheter att utföra sitt arbete exempelvis, brist på kontinuitet samt missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka studiehandledarens upplevelser och erfarenheter av att vara stöd till de nya svenska elevers lärande. Samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever att de har i sitt arbete med dessa elever.En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie har genomförts med fem verksamma och erfarna modersmålslärare och studiehandledare. Undersökningens resultat har analyserat med hjälp av ramfaktorteori, vilken har bidragit att identifiera faktorer som påverkar flerspråkiga elevernas lärande. Resultaten visade framgångsfaktorer i studiehandledarens insats i arbetat med nyanlända elevers lärande. Exempelvis att studiehandledaren förtydligar kursplanen och läroplanen för eleverna att bygga elevers trygghet och självtillit, samt att skapa goda
relationer mellan eleverna och skolpersonalen. Resultaten visar att det finns brist på förståelse för de nyanlända elevernas behov av studiestöd samt vikten av modersmålsundervisning. Resultaten visade också att klasslärarna/ämnesläraren ofta ger eleverna otydliga strukturer, samt att kommunikationen mellan studiehandledarna och klasslärare/ämnesläraren ofta är bristfällig. Studiens resultat har också visat brist på ekonomiska resurser, samt att studiestödet arrangeras i alltför många och heterogena elevgrupper. Dessa ovan nämnda faktorer verkade vara de största hindren för de nya svenska elevernas möjlighet till lärandet.
Nyckelord: Flerspråkiga elever, lärande, utmaningar, möjligheter, flerspråkighet, studiehandledare, ramfaktorer.
3
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 5
1.1. Syfte och frågeställningar ... 7
2. Tidigare forskning ... 7
2.1. Forskning om flerspråkiga elevers behov, samt modersmåls deltagandets betydelse för elevens framgång ... 7
2.2. Forskning om hinder och utmaningar för flerspråkiga elevers lärande ... 9
3. Teori ... 11
3.1.Ramfaktorteorin ... 11
3.2. Olika ramfaktorer ... 11
4. Metod ... 13
4.1. Urval ... 13
4.2. Datainsamling och genomförande ... 13
4.3. Bearbetning ... 14
4.4. Studiens kvaliteter ... 14
4.5. Etiska ställningstaganden ... 15
5. Resultat ... 16
5.1. Informanterna ... 16
5.2. Framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever ... 16
5.2.1. Skapa goda relationer med utgångspunkt i modersmålet ... 16
5.2.2. Skapa trygghet och tillit ... 17
4
5.2.4. Handledning på modersmålet ... 18
5.3. Perspektiv på hinder i utbildningen ... 19
5.3.1. Tidens begränsning ... 19
5.3.2. För stora och alltför heterogena grupper ... 19
5.3.3. Dåliga kommunikation mellan klasslärare och studiehandledare ... 20
5.3.4. Bristande resurser ... 21 6. Analys ... 22 6.1. Tidsramar ... 22 6.2. Organisatoriska ramar ... 23 6.3. Ekonomiska resurser ... 24 6.4. Personramar ... 24 7. Diskussion ... 25 7.1. Resultatdiskussion ... 25 7.2. Metoddiskussion ... 27
7.4. Förslag till fortsatt forskning ... 28
8. Slutsats ... 29
Referenser ... 30
Bilaga 1 ... 32
5 1. Inledning
Skolan är samhällets ryggrad och en mötesplats där människor utbyter kunskap, erfarenhet och integrerar med varandra. Denna sociokulturella mötesplats bör inkludera en mångfald av möjligheter och ansvar för alla som involveras. Skolan möjliggör individens livslånga lärande, rättighet, frihet, integritet samt inkludering i samhället (Skollagen i kap. 4§). Vidare är det skolans uppdrag att erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning, genom att ordna studiehandledning på modersmål för att eleven ska ges stöd att både följa och förstå läroplanen och kursplanen. Genom sådan handledning på modersmålet kan eleverna ges samma möjligheter som övriga elever att nå kunskapsmålen (Rosen, Straszer och Wedin 2019).
Modersmålsundervisning är ett viktigt redskap som främjar elevernas kunskap i skolämnena. Modersmålsundervisning har också stor betydelse för barnets kognitiva lärande och
skolprestation även om eleven kan svenska. Det är viktig att uppmuntra eleverna att delta i modersmålsundervisning för att utöka elevernas deltagande. Eftersom deltagande på modersmålsundervisning hjälper eleverna att bibehålla sina identiteter (Skolverket 2019). Artikeln av Ganuza och Hedman (2018) har visat goda resultat för somaliska elever som har deltagit i modersmålsundervisning. Undersökningen jämförts somaliska elever som har deltagit modersmålsundervisning och de elever som inte har deltagit. Resultaten visade stora skillnader mellan de somaliska eleverna som har deltagit modersmålsundervisningen och de eleverna som inte har deltagit. De elever som har deltagit aktivt har visat ett bra resultat för både modersmålets kunskap samt andra skolämnen. Vilket innebär att det finns samband mellan modersmålskunskap, andraspråksinlärning och övriga skolämnen. Dessutom är modersmålsundervisning gynnsammare hos barn som har tidigare skolbakgrund än barn som inte har gått i skola tidigare eftersom barnet har goda kunskap och ordförråd som de kan använda sitt modersmål i skolämnena. Elevens tidigare kunskap som att kunna läsa och skriva på sitt modersmål har stor betydelse när eleven ska lära sig nytt språk, eftersom eleven
använder sin tidigare kunskap och erfarenhet i det nya språket. Deltagande i undersökningen var barn som är födda och uppväxta i Sverige och har svenska som sitt förstaspråk på grund av vardagsbruket där barnet kommunicerar med skolkamrater, vänner och syskon (Skolverket, 2019).
6
Syftet med studiehandledning på modersmål är att främja nyanländas kunskapsutveckling, samt att stödja flerspråkiga elevernas lärande. Studiehandledning på elevens första språk bygger elevens trygghet i den svenska skolan. Kommuner och skolor ordnar olika sätt för att stödja de nyanlända eleverna för att de ska kunna komma igång i skolsystemet. Där får eleverna studiestöd på olika sätt exempelvis förberedelseklasser för de äldre barn. Och de yngre barnen i lågstadiet placeras i den ordinarie klass som jämnåriga barn går i, och där får eleven studiehandledning på sitt förstaspråk. Studiehandledning ges för att tillgodogöra undervisningen. Eleverna får studiehandledning antingen inom undervisningstiden, före eller efter undervisningen. Studiehandledaren och ämnesläraren/klassläraren ska komma överens om hur eleven kan få studiestöd. (Skolverket, 2015). Genom studiehandledledarens stöd fungerar skolverksamheten hjälpande för elevens lärande, och därmed eleven utvecklas systematiskt i både sitt modersmål samt skolans andra ämne. När eleven lyckas i skolan så bidrar individen till samhällets vidareutveckling, och det motverkar höga arbetslöshet samt socioekonomiska skillnader.
För att kunna arbeta effektivt mot flerspråkighetens stora utmaningar, behöver
studiehandledarnas villkor i arbetet med de nya svenska elevernas utbildning utvecklas och förbättras. Det behövs också att kunna utveckla klasslärarens/ämneslärarens kunskap kring flerspråkiga elevers lärande, eftersom flerspråkighetens utmaningar handlar mestadels om förståelse av begreppet flerspråkig, vilken dels handlar om den nya ömsesidigheten där många elever i den svenska skolan är flerspråkiga. En del av utmaningar handlar om att det finns lite forskning om flerspråkighet. Även en del erfarna lärarna som jobbar inom skolan saknar kunskap om flerspråkiga elevers lärande, och lärarna har inte heller fått kunskapsutvecklande kurser om den nya situationen som skolorna befinner sig i. En del av de nyanlända elevernas skolmisslyckande handlar om stora och allt för heterogena klasser. Studiehandledarens arbete behöver förstås som en viktig resurs vilken motverkar nyanländas skolmisslyckan.
Kommunerna och skolorna behöver satsa mer på studiehandledning för att kunna avlasta studiehandledarnas stora bekymmer av begränsad studiehandledningstid samt icke kontinuitet. Alla dessa ovan nämnda orsaker är ramar som hindrar nyanlända elevers lärande, och det handlar den här uppsatsen om.
7 1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka lärares och studiehandledares erfarenhet att arbeta som stöd till flerspråkiga elevernas lärande, samt vilka utmaningar och hinder de upplever att de stöter på i sitt arbete.
I. Hur beskriver lärare och studiehandledare att de är stöd till de flerspråkiga elevernas lärande?
II. Vilka hinder och utmaningar beskriver lärarna att de stöter på i sitt arbete med de flerspråkiga barnens lärande?
III. Hur kan lärarens erfarenheter kring hinder och utmaning förstås med stöd av ramfaktorteorin?
2. Tidigare forskning
Det inledningsvis presenterade forskning har hämtats från två olika databaser, dels SwePub, dels DiVA. Urvalet av artiklarna har enbart fokuserat på svenska forskningsarbeten, med anledning att undvika information som inte passar den svenska skolsystem. Eftersom jag har särskilt intresserad av att förstå studiehandledarnas möjligheter i en svensk kontext har jag enbart sökt svensk forskning. Detta innebär dock inte fanns så många studier att tillgå då både detta yrke och de här elevgruppen utgör en förhållningsvis ny företeelse i det svenska
skolsystemet. De studier som har hittat kommer dock redovisas nedan. De använda sökorden var: flerspråkighet, möjligheter, utmaningar, hinder, styrkor, lärarande, studiehandledarens roll och ramfaktorteorin.
2.1. Forskning om flerspråkiga elevers behov, samt modersmåls deltagandets betydelse för elevens framgång
Ganuza och Hedman (2017 a) beskriver att det finns samband mellan elevernas läsförståelse på modersmålet och övriga ämnen. Studien visade stor skillnad mellan somaliska elever som har deltagit på modersmålsundervisningen och de elever som inte har deltagit. De elever som har deltagit i studien och därtill aktivt deltagit på modersmålsundervisning har visat goda resultat för modersmålet, svenska och även andra ämnen, medan de elever som inte har deltagit alls modersmålsundervisningen fick sämre betyg. Modersmålsundervisning är ett viktigt ämne för de flerspråkiga eleverna, eftersom eleven utnyttjas sin tidigare språkkunskap i det nya språket, främst de elever som kan läsa och skriva på sitt modersmål. Dessutom ju
8
mer eleven kan förstå skolämne på sitt modersmål desto bättre blir eleven att förstå övriga skolämne. Ganuza och Hedman (2017) betonade att modersmålsundervisningens ändamål inte når den utveckling som det ska, trots att hemspråksreformen införts och berättigats i Sverige under 1970-talet. Detta kan betyda att skolans organisation inte har uppmärksammat vikten av modersmålet och därmed uppmuntrat och motiverat eleverna att delta
modersmålsundervisningen. Trots att modersmålsundervisningen är frivillig och inte är ett obligatoriskt ämne vilket ger lägre uppskattning för elever och även deras föräldrar (Ganuza & Hedman, 2017).
Ganuza och Hedman (2017) påpekar samband mellan barns läsförståelse och föräldrarnas utbildningsbakgrund, ekonomiska skäl såsom förståelse och medinflytande på modersmålet. Vikten av att uppmuntra sina barn att läsa och skriva på modersmålet och även andra
skolämnet. Vidare är det skolan som kan möjliggöra att eleven utvecklar läsförståelse gällande modersmålet. Det är förstås svårt att utveckla läs och skrivförmåga i ett språk som eleven använder enbart hemma och inte i skolämnen. Då modersmålsundervisningens tid är ganska begränsat mellan 40–60 minuter i veckan, vilket försvårar möjligheterna att nå önskat mål för både modersmålsläraren samt för eleverna. Trots att modersmålsundervisnings tiden är begränsat tid ändå har det visat gynnsamma resultat.
I en annan studie av Ganuza och Hedman (2018) beskriver en påtaglig förbättring för flerspråkiga elevers skolresultat när en del av skolans ämnen undervisas elevers modersmål. Eftersom eleven lära sig parallella bägge modersmålet och skolämnen på samma nivå. Studien betonade om eleven får möjlighet att studera skolämnen både det nationala språket i det landet där eleven bor och studerar, och samtidig studerar med en del av skolämnen på sitt modersmål kan eleven utveckla dubbelt som den enspråkiga eleven utvecklar. Undersökningen tag
exempel på elevresultat med tre olika elevgrupper som jämförts med elever som har studerat i sitt modersmål under skolgången, elever som har studerat på sitt modersmål och som andra språk och elever som har studerat bara elevens andra språk. De elever som fick lika mycket undervisning på sitt modersmål spanska och engelska har visat bättre resultat än enspråkiga engelska elever som fick engelska på sin undervisning under skolgången. Därmed visade resultaten med lägst nivå hos tvåspråkiga spansktalande elever som fick sin undervisning på engelska under hela skolgången (Ganuza & Hedman, 2018).
I en annan studie av Rosen, Straszer och Wedin (2019) handlade om hur studiehandledning på modersmålet lyfter elevernas lärande. Studiehandledning på det språket som eleven är mest
9
trygga i ger eleven möjlighet att förstå kursen och dess upplägg. Detta betyder att de flesta elever som fick lämplig studiehandledning lyckades att uppnå kunskapsmål, fick bättre resultat samt goda skolprestation än de elever som inte fick studiehandledning på det språk de själva föredrar (Rosen, Straszer & Wedin 2019). Studiehandledning på modersmål arrangeras i grundskolan för elever som behöver det, främst nyanlända elever för att förstärka
modersmålet samt för att ge elever stöd på skolans olika ämne. Det är därför
studiehandledaren som bygger bland annat elevens kunskap samt elevens tillit, såsom att eleven känner sig inkluderad. Studiehandledning är ett viktigt redskap för att stödja och inspirera elevens modersmål såsom elevens tidigare skolspråk (Rosen, Straszer & Wedin 2019).
2.2. Forskning om hinder och utmaningar för flerspråkiga elevers lärande
I studien av Qvarsebo och Lyngfelt (2017) beskriver skolans arbete med flerspråkigheten som annorlunda och är långt ifrån pedagogiska i praktiken, trots att skolan uppvisar sig att de arbetar med mångkulturell och flerspråkig undervisning. Vidare diskuterades om skolans förutsättningar i mångkulturella och flerspråkiga undervisningar när det gäller samarbeten mellan klassläraren och språkstödjande, modersmålsläraren. Vilket innebär att
modersmålsundervisning sker utanför den pedagogiska praktiken, det innebär att samarbeten mellan berörda medarbetaren sker sällan och är långt ifrån praktiken. Därvid undersökningen visade att den undervisande läraren i den enspråkiga klassen inte hänsyn till de nyanlända elevernas behov för att känna sig inkluderad utan anmärkning. Vilken innebär att dessa elever känner sig dominerad av enspråkiga eleverna. Ett exempel som har tagit i undersökningen är om hur flerspråkiga elever upplevt vid undervisning av svenska ämnet som skett på svenska språket där undervisningens deltagare är både enspråkiga och flerspråkiga elever tillsammans. Undervisningen gällde att eleverna ska förklara begrepp och ska hitta nyckelord i en bok som enspråkiga eleverna hade en helhetskunskap om vad boken handlar om, medan de flerspråkiga eleverna inte hade någon kunskap om boken och inte heller fått någon genomgång eller
begreppsförklaring av läraren. Då upplevt de ny anlända eleverna att de är exkluderad av undervisningen (Qvarsebo & Lyngfelt, 2017).
Wedin (2011) betonade att erfarenhet är nödvändig vid undervisning för nyanlända eleverna, den undervisande lärare bör ha kännedom om på vilka elever som undervisningen gäller. Eftersom lärarens erfarenhet och kompetens spelar stor roll för de flerspråkiga elevers lärande. Oerfarna lärare missgynnar elevens lärande, eftersom om läraren är omedveten om
10
sin undervisningsteknik, undervisningen blir hindrande till de nyanlända elevers lärande. Ett exempel som har tagits upp i denna studie är: vid observation av ett undervisningstillfälle som har uppmärksammades att den oerfarna lärarens undervisning verkade vara förvirrande till de flesta eleverna, främst för de nyanlända eleverna, på grund av lärarens språkväxling mellan vardagliga och akademiska utan förklaring. Den berörda läraren gav inte heller tydlig förklaring och genomgång i sin undervisning, vilket är betydelsefulla för elevens lärande (Wedin, 2011).
I studien av Karlsson, Nygård-Larsson & Jakobsson (2016) framhåller hur viktigt det är språket som man använder när man undervisar för eleverna. Vilken innebär att språket som används i vardagen och språket som används i text språket skiljer sig åt varandra, och på andra sätt språk som används exempelvis inom naturvetenskap är helt annat än vardagsspråk. Därför är det viktigt att den berörda läraren själv ha förståelse av textens innebörd och
därefter utbilda eleverna som ska lära sig, syftet med utbildningen är att eleverna ska förstå innebörden av texten istället för att bara komma ihåg begreppet. (Karlsson, Nygård-Larsson & Jakobsson, 2016).
I en annan studie av Siekkinen (2017) visade bristande kunskap om flerspråkighetens förståelse, vilken påpekar lärarnas förutsättning gällande elevernas lärande och vad som ska läras. Dess kännetecknas bristande kunskap om hur läraren bör bemöta elever med annat språk än svenska. Vilken innebär att de flesta lärare inte har tillräcklig kunskap om
flerspråkigheten eller helt saknar flerspråkighetens kännedom, på grund av brist på forskning om begreppet flerspråkigheten i Sverige. Såsom flerspråkigheten och hur läraren bemöter är inte tydlig för lärarens yrkesroll vilket skapar förvirring och maktmissbruk (Siekkinen, 2017). I ett studieprojekt som undersöks bakomliggande orsaker som motverkat ungdomarnas skolmisslyckande. De undersökte skolor var kommunala skolor där skolornas arbete var icke mottagande och har bristfälliga pedagogiska tillvägagångssätt. Andersson och Sandgren (2015) antyder om skolan arbetar med delaktighet och skapar goda relationer med eleverna, finns det möjlighet att eleven lyckas utbildningen, därtill om skolan främjar elevernas välbefinnande genom att förebygga goda relationer med eleverna förhindrar elevens skolmisslyckande. Andersson och Sandgren (2015) beskrev skolans arbete som
samhällsuppdrag där barnet stimuleras, uppmuntras och accepteras den individuella skillnader för att tillgodose elevernas möjlighet för att nå utbildningsmål.
11
3. Teori
I följandeavsnitt presenteras studiens teoretiska ramverk,med vilken intervjustudien resultat analyseras. Syftet med teorin är att få en fördjupad förståelse för lärarnas erfarenheter av de möjligheter och hinder de uppfattar finns i sitt arbete med stötta de flerspråkiga elevers lärande.
3.1. Ramfaktorteorin
Ramfaktorteorin utgår från den tidigare forskning som Ulf P. Lundgren och Urban Dahllöf har utvecklat under mitten av 1900-talet. Teorin har haft stor betydelse inom den svenska pedagogiska forskningen och har även haft stora inflytande inom den internationella pedagogiska forskningen. Forskningen handlade om förhållandet mellan pedagogisk förutsättning, elevresultat, undervisningsmodell och tidsfördelning inom skolans olika områden. De tidigare ramfaktorteoretiska studierna framställde ett samband mellan kunskapsresultat och elevgruppering, vilken visade klara bild i samband mellan elevers effektiva lärande och klasstorleken, samt hur dessa påverkar undervisningsmöjligheter, och elevernas skolresultat enligt Dahllöf (1967). Ramfaktorteorins utgångspunkt handlar om hur olika externa faktorer begränsar och påverkar läraren, och gör det svårt för läraren att uppfylla både läroplanen och kursplansmål. Det är dessa externa faktorer som benämns ramfaktorer. Teorin berör många viktiga aspekter inom utbildningssystemet, såsom utbildningsmöjligheter och begränsningar, samt utbildningsplanering, läroplansteori och utvärdering.
3.2. Olika ramfaktorer
I denna studie används de ramfaktorer som Pettersen (2008) har identifierad med utgångspunkt i tidigare ramfaktorteoretiska studier. Dessa presenteras nedan:
Personramar. Handlar om deltagarens förutsättningar som kännetecknas personens tidigare
språkkunskap, kompetens och vilka sociala sammanhang den befinner sig i. Som utgångspunkt i denna undersökning dels kan det handla om lärarens kompetens som
ramfaktor dels kan det röra sig om elevernas tidigare språkkunskap som resurs och inte som hinder (Pettersen, 2008).
Organisatoriska ramar handlar om sammanställning av skolverksamhetens arbete,
12
handledare som jobbar med nyanlända elever. Begreppet organisatoriska ramar kan definieras som politiska styrde ramar, vilken innebär att det är omöjligt att aktörer påverkar,exempelvis elevernas storlek såsom att organisera lärargruppen som räcker elevernas behov av stöd (Pettersen, 2008).
Tidsramar har som utgångspunkt faktorer som har kopplat till verksamhetens bestämda tider.
Exempel omfattade timmar som eleverna får studiehandledning per vecka, samt antal timmar för modersmålsundervisning per vecka (Pettersen, 2008).
Fysiska ramars syftar sig till undervisningsmiljön som möjliggör undervisningen exempelvis
lämpligt klassrum som är bekväma för läraren samt för eleven, såsom lämpliga utemiljön där eleverna har sina raster för att behålla fysiska aktiviteter och även de andra aktivitetsbaserat lektioner (Pettersen, 2008). I detta förekommer att studiehandledningen sker ofta utanför klassrummet exempelvis korridoren, vilket påverkar elevens koncentration.
Ekonomiska resurser kan största del handla om lärande resurser som behövs exempelvis,
anställning av klass resurser, läromedel, aktivitets hjälpmedel som stimulerar elevers lust att lära. Ekonomin är en av viktigaste ramfaktor som ger verksamheten möjlighet att tillgodose sina grundbehov (Pettersen, 2008). I denna studie har ekonomiska skäl stor påverkning för studiehandledarna som jobbar med nyanlända elever eftersom eleverna för inte tillräckligt lärande resurser som underlättar sina studier för att nå kunskapsmål inom ramar, exempelvis eleverna får inte ofta tillräckliga studiestöd och extra anpassning.
Yttre ramar är konkreta ramar som ligger utifrån individens kontroll, dessa ramar
kännetecknas lärarens handlingsutrymme, egen värdering och kunskap om arbete utifrån den pressade tiden. Detta menas att varje person har olika förutsättningar, exempelvis ”den pressade tiden” som kan vara ett generellt problem för övriga läraren, men som kan vara i olika mellan lärarna beroende på lärarens handlingsutrymme. Men om all lärare tycker att tiden är för knapp och grupperna är för stora så rör det sig för odling om yttre ramar (Pettersen, 2008).
Inre ramar berör de ramar som lärarna själva delvis har kontroll över då det handlar om
deras egna uppfattningar och talkning av sin verksamhet oberoende av om det är så eller ej. Exempelvis när man intervjuar en lärare är det därför snarare inre än yttre ramar som studeras då det handlar om lärarnas egna upplevelser av ramar, även om man kommer åt de yttre
13
ramarna genom att jämföra de olika lärarnas utsagor med varandra (Pettersen 2008).
4. Metod
Denna studie är en kvalitativ intervjuundersökning, som studeras om studiehandledarnas upplevelser och erfarenheter av sitt yrke. Fokus är att försöka skapa en helhetsbild av studiehandledarnas yrkesroll när de arbetar som stöd till de ny anlända elevernas utbildning. Med en sådan studie om studiehandledarens erfarenheter och upplevelser, hoppas jag kunna bidra till en fördjupad förståelse för deras arbete. Jag hoppas också även kunna bidra till förståelse för de ny svenska elevers möjligheter och utmaningar i utbildningssystemet.
Studien utarbetar och ordnar enligt dem sju steg av Kvale & Brinkmann (2017). Som följer utformning genom Tematisering av undersökningens problem val vilken är grunden till studiens syfte. Planering, detta handlar om utformning av arbetet, exempelvis genom att schemalägga hur arbetet genomfört, dessa underlättade intervjuprocessen och ledde till att allt fungerade som det har planerat. Intervjun, genomfördes för att samla studiens data. Utskrift, studiens information transkriberas i form av dokument. Analys, de insamlade data analyserades med hjälp av utvalda tidigare forskning, teorier och ramfaktorteori. Verifiering, studiens kvalitet kontrollerades för att säkerställa om studien är överens med de information som deltagarna tillgav. Rapportering handlar om studiens resultat som presenterades.
4.1. Urval
Den här kvalitativa studiens material har utvaldes med målinriktade urval, vilken innebär att deltagarna utbildning och erfarenhet valdes med att de är relevanta på studiens syfte (Bryman, 2008). Studien inkluderade fem verksamma modersmålslärare och studiehandledare med långtidserfarenhet från två olika regioner i Sverige. Deltagarna i studien har högre utbildning exempelvis; specialpedagog, svenska som andraspråk lärare, socialpsykolog,
samhällskunskapslärare och utbildad modersmålslärare.
4.2. Datainsamling och genomförande
Datainsamlingen skedde genom individuella kvalitativa forskningsintervjuer (Kvale & Brinkmann 2017). Innan intervjun påbörjade blevinformanterna informerade om studiens syfte, för att underlätta samtalet såsom behålla studiens tema. Intervjun var semistrukturerad med specifik frågeställning som grundas studien utgångspunkt. Den semistrukturerad
14
intervjufrågorna som valdes underlättade att behålla samtalet i det ämne som avser studiens syfte och sedan analyserades det insamlade data i (Biloga 2). Intervjufrågorna relaterade studiens syfte, samt tematiserade i förhållande till studiens teoretiska ramverk (Kvale & Brinkmann 2017). Intervjun inspelades med tillåtelse av intervjupersoner, inspelning av samtalet underlättar för intervjuaren att fokusera påsystematiska frågeställningar för att nå den information som önskats. De inledande frågorna ställdes i förhållande till informanternas utbildning och yrkesroll, för att komma in studiens utgångspunkt. Intervjufrågornas
formulering gav möjlighet till informanter att tala om temat utan att anstränga sig, och på så att bevaras svaret så gott som möjligt som forskningsfrågorna (Bryman, 2008). Intervjun genomfördes via telefon med lugnt rum vid bestämda tider som överens med deltagarna, detta görs för att följa myndighetens råd gällande smittspridning och sociala distansering angående COVID-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Intervjun transkriberades efter varje intervju för att utveckla intervjutekniken och lära mer om ämnet som studeras.
4.3. Bearbetning
Den insamlade datan transkriberades, efter det kodades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i mina forskningsfrågor. Bryman förklarar det som ”Det man gör då är en kodning, det vill säga att man genererar ett index eller katalog över termer som bidrar till den talkning och den teoretisering som görs grund val av data” (Bryman, 2011, s. 525).Jag gjorde det genom att det transkriberades materialet lästesflera gånger för att få ett sammanfattande intryck. Gemensamma svar markerades för att lättare förstå vilka svar som intervjupersonerna har svarat på samma sätt, och på så sätt även vilka frågor som har svarat på annat sätt än avsett. Efter att ha markerat dem viktiga informationen i den insamlade data ses vilka
informationer som är värdefulla för undersökningens syfte. Då deltagarnas svar har formades också skrivits av vad varje person ha talat om. Efter utskriften blev klar lästes intervju datan för att kontroller om informanternas svar stämmer med det utvalda temat och på så sätt studiens forskningsfrågor.
4.4. Studiens kvaliteter
I den kvalitativa forskning följer forskaren kvalitetskriterier vilka innebär att studien är anpassad för intervjupersonens situation genom att använda motiverande teknik för att avhämta den önskade information som studiens syfte avser. Som förstås finns det skillnader mellan talspråk och skriftspråk vilken kan orsaka missförstånd om intervjupersoner läser sin
15
intervjuutskrift. Detta innebar att validiteten av intervjuutskrifter är krångliga och svåra att garantera reliabilitet när man omvandlar muntliga samtal till utskrifter (Kvale & Brinkmann 2017). Vid intervjuutskrifter har genomtänkt etiska ställning, detta innebär att alla som har deltagit i studien fick ett låtsat namn för att ingen ska känna igen intervjuade personens identitet.
Trovärdighet utfördes i denna studie i form av muntliga diskussion där deltagaren fick
återkoppling av sina svar genom att tolka, detta gjorde för att veta om informanternas utsagor och tolkningen stäms varandra (Bryman, 2008). Efter varje intervju gjordes kort
sammanfattning av informanternas svar och tolkning då informanter ansåg att det överens med de informationen som finns språkliga utskriften och deras svar. Bryman (2008) betonar att överförbarhet tenterar kvalitativ forskningsresultaten med betydelsefulla sätt, då man studerar sociala sammanhang (Bryman, 2008). Pålitlighet antyder att kunna bedöma forskningskvalitet med utformade mån för alla delar av undersökningen genom att någon annan kontrollerar om studien följd forskning regel (Bryman, 2008).
4.5. Etiska ställningstaganden
Studien har genomgripande utarbetats med forskningsetik i åtanke vid planering, uppläggning och utformning. Exempelvis: att undvika att det förekommer i studien känsliga uppgifter som informanter kan uppleva obehaglig, det medför att känsliga frågor tagit ur intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2017). För att studien ska vara etisk, granskas likaså skyddas informanternas personliga integritet, också personliga uppgifter inte läcka ut till icke berörda personer genomförs studien gällande forskningsetik (Vetenskapsrådet, 2017). All information i denna studie ska enbart användas för studiens syfte. För att betrakta studiens etiska kvalitet
genomfördes undersökning enligt de fyra huvudkraven Informationskrav,
Konfidentialitetskravet, Samtyckeskrav och Nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2017). Detta innebär att studiens deltagare får skriftligt sina rättigheter i förväg innan intervjun påbörjar i form av missivbrev som tydliggör deltagarnas rättighet likaså övergripande syfte av studien, vad studien ska handla om samt vad studien kommer att användas. Varje deltagare av studien informerades att de kan säga upp när som helst sin medverkan i studien om dem ansåg att det är olämpligt att vara med i studien.
16
5. Resultat
I denna del av studie presenteras resultaten av intervjuerna i bearbetade form. Resultaten inleds med deltagarnas utbildningsbakgrund, innan svaret på de två inledande
forskningsfrågor som ställdes i förhållande till empirin redogörs för.
5.1. Informanterna
Samtligamedverkade modersmålslärare och studiehandledare har högre utbildning samt långtidserfarenhet från två olika regioner i Sverige, deltagare av studien är specialpedagog, svenska som andra språklärare, socialpsykolog, samhällskunskap lärare och utbildad modersmålslärare som har jobbat i olika verksamheter.
Namn Ålder Yrke Utbildning Erfarenhet
”Ayan” 47 år Modersmålslärare/studiehandledare Specialpedagog/svenska som andra språklärare
17 år i yrket Hawa 35 år Modersmålslärare/studiehandledare Socialpsykolog 10 år i
yrket Hanna 45 år Modersmålslärare/studiehandledare Modersmålslärare 11 år i
yrket Daud 50 år Modersmålslärare/studiehandledare Modersmålslärare 15 år i
yrket Farah 48 år Modersmålslärare Samhällskunskap lärare
och modersmålslärare samt första lärare
20 år i yrket
5.2. Framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever
Här nedan följer framgångsfaktorer som informanterna beskrev i sitt arbete med att stötta de flerspråkiga elevers lärande.
5.2.1. Skapa goda relationer med utgångspunkt i modersmålet
Studiens deltagare betonade att studiehandledare på modersmål är den enda som kan bygga goda relationer mellan elever och skolans personal eftersom eleven saknar språk som är nyckel till kommunikation mellan människan. Farah antyder att bygga goda relationer
17
behöver mycket tid och främst behövs när nyanlända elever börja en ny skola eftersom om eleven börja med en bra positiv skolstart, vilken gör eleven att komma och intressera skola och även eleven ser möjligheten att lycka skolan, men om eleven kommer in i en skola där ingen kan förstå och förstå inte heller vad som till sagt, då kan eleven förlora skolans
förtroende samt sitt självförtroende, och ingen bryr om hon/hans utbildning. ”Det är därför är studiehandledare jätteviktig för nyanlända eleverna och vi jobbar mer än att förklara ämnens innehåll”(Hanna). Ayan betonade att studiehandledning på det språk där eleven föredrar öppnas elevens omvärld, skapar förståelse mellan läraren och eleven och mellan nyanlända elever och klasskamrater, studiehandledaren är den viktigaste delen hos flerspråkiga elevers omgivning.
5.2.2. Skapa trygghet och tillit
De intervjuade modersmålslärare och studiehandledare har betonade att det är viktigt för eleverna att få lämplig handledning som kan bygga elevens tillit i skolan för att tillgodose elevens lärande. ”Studiehandledaren är elevens trygghet i den svenska skolan”(Farah). Han förklarade när han börjar med en ny elev brukar eleven klaga att ingen förstå och inte heller förstå vad andra eleverna säger men så småningom byggas elevens tillit genom att stimulera att lära sig svenska. Studiehandledaren finns ute med rasterna för att skapa relation mellan de nya elever och klasskamrater genom att tolka och öppna samtal mellan eleverna, efter eleven hittar kompisar då underlättas för eleverna att trivas i skolan (Ayan). Hanna beskrev att studiehandledare arbetet är viktigast delen hos nyanlända eleverna, eftersom om eleven inte förstå vad andra elever säger och inte bli förstådda då skapas att eleven känner sig otrygga i skolan, när eleven känner sig trygg i skolan bidrar elevers lärande eftersom eleven fokuserar att lära sig och tänker inte mycket om klasskamrater eller ute på rasterna.
5.2.3. Tydlig struktur
De intervjuade personer har betonat att den viktigaste delen i arbete med flerspråkiga elever är klasslärarens och handledarens tydliga struktur, eftersom om eleven har en tydlig och
välstrukturerad lärare som har erfarenhet och kännedom att arbete med flerspråkiga elevers lärande, detta ger eleven stort möjlighet att lyckas i skolan. ”En skicklig lärare skapar och producerar goda framtidmedborgare” (Hawa)”. Hawa beskrev att om elever har en lärare med auktoritet och pondus som vet hur man väckas elevs lust att lära, kan eleven lära sig oerhört mycket och få godkända betyg. Ayan betonar hur otydliga studieplaner förorsakar förvirring
18
hos eleven såsom belastar studiehandledarens arbete eftersom studiehandledaren har
begränsat tid och dessa tid bör användas på bästa sätt, ”jag menar att allt som eleven behöver förklara måste vara färdigt planerad och behövs bara att sätta igång”. Farah sa i mitt dagliga arbete som studiehandledare bemöter jag olika situationer, som att komma till elever som är inskriven i skolan långtid som har ingen studieplaner, inte har fått någon kunskapsbedömning. Vilken gör eleven att bli besviken för att inte fått någon tydlig struktur på sin studie, då börja jag prata med läraren att sådana situationer kan jag inte jobba med, utan behovs göra tydlig struktur för att kunna hjälpa eleven på bästa sätt. Efter att jag samtalar med läraren,
samarbeten med lärarna brukar fungera bättre och lärarna gör tydligt struktur som är lämpliga för elevens behöv.
5.2.4. Handledning på modersmålet
Studiehandledarna beskrev handledning på modersmål som en resurs för de flerspråkiga elevernas lärande. ”Jag anser att studiehandledning på modersmål är ett sätt att ge nyanlända eleverna likvärdig utbildning liksom enspråkiga svenska elever”(Daud). Exempelvis Duad beskrev studiehandledarens arbete somnågotnödvändigt för elevernas lärande. Han betonade också om eleven inte får handledning på sitt modersmål orsakas att eleven tappar lust att lära, och sedan kan eleven hamna brottsligheten som gängs eller skolmisslyckande ”som kan leda i två väggar ena är problem på sig själv och sitt liv andra är samhällsproblem för många olika håll senare i livet” (Duad). Hawa beskrev att en del klassläraren som inte har jobbat med flerspråkiga elever ansåg att studiehandledaren ska arbeta som lärare, vilket är helt fel enligt henne, ”vi är inte lärare istället faciliteter som finns som tillgång för både eleven samt för lärare för att kunna förstå varandra, samt att eleven kan förstå kursens innehåll, samt vad eleven behövs att göra och sedan utföra själva skolarbetet” (Hawa). Vidare beskrev Hanna att en viss elev missuppfattas studiehandledningens arbete som utförare av elevens skoluppgift, men vår uppgift är hjälpa och guida eleven genom att förklara lektionens genomgång för elevens modersmål. När vi förklara för eleverna studiehandledningens innebörd och vad vi får göra och vad vi inte för göra åt eleverna för elevens skull, vilken innebär att eleven ska lära sig själv och sedan bli självständig. Detta brukar hjälpa eleverna att förstå
studiehandledningens betydelse. Efter eleven lära sig svenska kan eleven bli självständig att arbete med skoluppgiften och ta ansvar att göra sina läxor och skolarbetet (Hanna).
19 5.3. Perspektiv på hinder i utbildningen
I följande avsnitt föreställas faktorer som handledarna upplevelever att det begränsar och hindrar i sitt arbete, såsom skolorganisationens insatser.
5.3.1. Tidens begränsning
Enligt deltagarnas utsagor är tiden mesta som påverkar elevers lärande, detta innebär att tiden som eleven har studiehandledning på modersmål är ganska begränsat på enstaka timmar per vecka, vilken blir utmanande särskild för de eleverna som inte har skolbakgrund. Dessa elever får inte tillräckligt tid av studiestöd för att tillgodose sina behov att lära. Ayan uppger att hon träffar nyanlända elever på några timmar i veckan oavsett om eleven har skolbakgrund eller inte, vilken är påfrestande för både eleven och studiehandledaren. Studiehandledningens tid är för liten jämför med det stora behovet som eleverna behöver, särskilt när elever har ingen skolbakgrund (Ayan). ”De flesta studiehandledarna upplever maktlös, eftersom vi ser eleverna mörka framtiden”(Daud). "Jag själv upplever i vissa fall skuldkänsla hos eleverna eftersom jag förstå elevens stora behov i den begränsade tiden, jag gör mitt bästa men det räcker inte till elevens behov av stöd till lärandet, och jag inte kan göra mer än jag gör” (Daud). ”Äldre elever är de eleverna som drabbas mesta”(Hawa). Hawa tilläggas också att äldre barn, exempelvis årskurs fem och uppåt är det de eleverna som drabbas mest eftersom de får gå i vanliga klasser med elever som har svenska som modersmål eller de barn som född i Sverige, vilken gör att eleven känner sig vilse även om eleven har tidigare skolbakgrund.
5.3.2. För stora och alltför heterogena grupper
En annan utmaning som de intervjuade lärarna tog upp som orsakar svårigheten i deras arbete är allt för heterogena elevgrupper, där eleverna kan vara blandad i olika åldrar och nivåer. Farah beskriver det då ” är omöjligt att ge det stöd som eleven behöver” eftersom eleverna är blandad i olika ålder och som har olika behov, det som är värsta är när de är flera än två elever, en behöver hjälpa matematik och ena andra behöver hjälp med svenska medan den tredje eleven behöver andra ämne. Hawa antyder att hon har även med dessa problemet vid modersmålsundervisning, där hon har mellan åtta till tio elever som går i olika årkurser, vilken minskar utbildningskvalitet och läraren hinner inte att hjälpa alla elever, då
undervisningstiden är begränsat cirka en timme per vecka. Om eleverna är samma nivå och ålder skulle eleverna lära sig bättre under den begränsade tiden, en del av eleverna upplever
20
att det är jobbigt att blanda med yngre barn och tappar lust, vilken gör att de inte kommer modersmålsundervisningen (Hawa).
Deltagarna i studie beskrev att undervisningen inte passar allas behov, medan eleverna har olika behov och har olika förutsättningar, men de flesta elever får lika mycket studiestöd oavsett elevens tidigare skolgång eller elevens förståelse, vilka verkar som hämmande på lärandet, och många dessa elever misslyckas skolan och får ingen godkänna betyg. Ayan beskrev den bakomliggande orsaken till elevens misslyckande är exempelvis: Att eleverna bedöms oerfarna personer exempelvis: lärare som inte har jobbat med flerspråkiga elever, eller elevens kunskap bedöms utan tolk. ”Eleverna oerhört olika och har olika behöv” Hawa & Hanna). Både Hawa och Hanna har nämnt att eleverna är uppdelat i tre olika grupper. De första är: elever som har skolbakgrund och har studerat sitt modersmål under skolgången, de andra är: elever som har studerat med annat språk än sitt modersmål och det tredje är: elever som inte har gått skola tidigare. De elever som har gått skola tidigare brukar lära sig oerhört om de får lämpliga studiehandledning eftersom eleven har kunskapen och behöver språkhjälp och såsom de känner igen skolmiljön. De andra nämnda är de elever som ofta misslyckas skolan på grund av att skolan inte tag hänsyn till deras behov. Ibland får vi som
studiehandledare påverka dessa elever för att tillgodose deras behov i form av att vi föreslå att de elever som har studerat annat språk än modersmålet, exempelvis att få studiehandledning på det språket där eleven har studerat men alla får inte, men bara enstaka elever får dessa möjligheter, eftersom som det står i skolens regel får eleven studiehandledning på sitt modersmål (Hanna).
5.3.3. Dåliga kommunikation mellan klasslärare och studiehandledare
Studiens deltagare uppger även brist på kommunikation mellan studiehandledaren och klassläraren som ett hinder, inte mints på grund av brist på förståelse för studiehandledarens arbetsuppgift. Eftersom de flesta lärare inte har erfarenhet att jobba med flerspråkiga elever, det finns inte heller tillräckligt kunskap om betydelse av studiehandledning på modersmål. Vilken blir att klassläraren missuppfattar studiehandledarens arbete och hur viktig det är för flerspråkiga elevers lärande. Hanna berättade att hon ofta måste letar efter de berörda lärarna som hon skulle jobba med för att prata med om hur hon kan ge eleven rätt och lämpliga studiestöd, som passar efter elevens behov. Hawa beskrev att hon upplever främling, okunnig hos skolans personal och har aldrig deltagit skolans personalmöte, där man diskuterar
21
studiehandledaren som representera elevens behov eftersom eleven och studiehandledaren kan förstå varandra bättre och pratat samma språk, utan språk är det svårt att två personer förstå varandra och kommunikationsmöjlighet saknas. Däremot ansåg Ayan att problemet inte endast handlar om studiehandledaren och klasslärarens förståelse men det handlar om också kommunens insats, centrum för flerspråkighetens organisering exempelvis: personalen som jobbar med flerspråkiga elever arbetar oregelbunden, och icke kontinuitet, vilken för svår arbetet eftersom eleven som man hade före terminen har man inte nästa termin, vilken
behöver tid att lära känna igen eleven såsom medarbetande klasslärare. ”Jag har själv upplevt både situation där man arbetar med nya elever, nya klasslärare och ny skola varje termin, såsom har jag också arbetar i en skola under flera år och kan förstå den stora skillnaden. Den skolan som jag har jobbat i flera år, känner jag igen eleverna och deras behov, lärarna kan vi förstå varandra eftersom vi jobbade tillsammans i flera år, såsom jag deltar personals möte regelbundet och har möjlighet att påverka elevens lärande” (Ayan).
5.3.4. Bristande resurser
Deltagare i studien uppges att det finns stort brist både läromedel och personalresurs i flesta skolor, vilken blir särskilt utmanande för de elever som inte har skolbakgrund. Hawa beskrev att de läromedel som elever får när eleven börja är det samma som övriga klassen, vilken orsakas förvirring hos eleven. Daud betonade att det borde anställa flerspråkiga personal i den flerspråkiga skolan, men det blir tvärtom och skolan har ingen flerspråkig personal som kan hjälpa regelbundna på de elever som saknar skolbakgrund. Hanna beskrev att det finns stort brist på kunskap om flerspråkigheten hos skolans personal främst klassläraren som borde ha flerspråkighetens kännedom. Vidare förklarade Ayan att vid skolans kompetensutveckling nämnas inte oftast hur man kan förbättra flerspråkiga elevernas lärande, och vilka resurser som behövs att tillgodose dessa elevers lärande. Hanna ansåg att kännedom om flerspråkighet ofta saknas.
Alla de intervjuade personer betonade att flesta modersmålsundervisningen sker med
årskurslösa klasser, vilken missgynnar elevers lärande och därmed upplevs många av eleverna att de inte kommer lära sig modersmålet på grund av att undervisningen organiserade med årskurslösa klasser och läraren inte hinner att förklara för alla, eftersom alla elever som är i klassen har egen lektion och behöver genomgång inför lektionen. Detta kan man tolka att åldersblandning återigen och ofta förekommer vid modersmålsundervisningen, poängen är att skolorna vill spara mer pengar, men inte tar hänsyn elevens lärande. Eftersom
22
modersmålsundervisningens tid är ganska begränsad och skulle passa att ha som årkurser för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Detta kopplas till de ekonomiska resurser som de flesta handledaren betonar att destöteri sitt arbete med de ny anlända elevernas utbildning.
6. Analys
Här i analysen ska jag försöka bidra till en fördjupad förståelse för handledarens erfarenheter kring hinder och utmaning med stöd av ramfaktorteorin, samt delvis även av den tidigare forskningen.
6.1. Tidsramar
I studien nämndes tiden som mest inverkade ramar som begränsar handledaren att ge stöd till de nyanlända elevers utbildning, eftersom handledningstid är begränsade tider i enstaka timmar i veckan, vilken förhindrar att eleven vänja sig skolsystemet. Bristande och otillräckliga tider med eleven har förekommit i de alla intervjuernas utsagor. Alla de
intervjuade personer bekräftade att handledningstiden inte tillämpar elevernas behov av stöd samt modersmålundervisningstid. Ayan poängterade tidens begränsning har stor påverkning för elevens lärande främst elever som inte har gått skola. Trots att tiden begränsar deras arbete betonar studiehandledarna att de arbetar med handlingsutrymme, kunskap och erfarenheter för att tillgodose elevens lärande. Koppling till ramfaktorteorin är tiden den yttre ramfaktorer som ofta begränsar lärarens arbete. Tiden som handledarna ges med eleverna är ofta begränsad att det är mycket svårt för dem att ge eleverna det behöv av stöd de inte enbart behöver utan med stöd av skollagen även kan tolkas ha rätt till. Detta blir stort hinder särskilt för handledarna, men även för lärarna eftersom det är helt enkelt inte finns den tiden som både de och eleverna är i behov av. Daud tog upp i under intervjun att studiehandledarna upplever maktlös, vilken han betonade att det är en del av arbetat eftersom studiehandledarens arbete är att hjälpa både elever som har gått skola tidigare och elever som inte har gått, för att komma igång i
skolsystemet. Hawa betonade att de elever som påverkar mesta på negativa sätt är dem äldre barnet som har kommit till Sverige i tonårsåldern och uppåt, och på det flesta fall är när den ansvariga läraren inte har kännedom eller inte har erfarenhet om flerspråkiga elevers lärande. Äldre barn drabbas mesta bägge de elever som har gått skola och de som inte har gått skola tidigare. Poängen är nyanlända eleven sitter i klassen med elever som har svenska som modersmål. Genom att ge rätt studiestöd, stimulera och motivera kan eleven klara
23
ämnena i skolan, för att stimulera eleverna att lära sig sitt modersmål och därefter lära ut andra generationer. I detta berördes även en annan central och viktiga ramfaktor, nämligen när klassen består av många elever, med många olika behov, vilken kan kopplas till de så kallade organisatoriska ramarna (Petersen 2008).
6.2. Organisatoriska ramar
I studien förekommit att skolpersonalen är inte uppdaterade och de flesta skolledarna har inte gått utbildning om flerspråkiga elevernas lärarande och inte är heller uppdaterad i den
ömsesidigheten som dagens skola bemöter. Detta medförts att skolledarna hos den
flerspråkiga skolan arrangerar samma antal elever i klassen på samma takt som enspråkiga klassen brukar vara, exempelvis om elevantalet i den vänliga enspråkiga klassen brukar vara tjugotvå elever, så blir den flerspråkiga standardiserad detsamma, vilken hindrar flerspråkiga elevernas lärande. Omfattande antal elever i klassen som har olika behöv och förutsättningar har betydelsefulla faktorer till de flerspråkiga elevers lärande. Farah betonade att organisera stora antal elever som har olika behöv av stöd har stor betydande i den ungas lärande och såsom samhällets vidareutveckling. Ovän nämnda ramarna är det dessa ramar som hindrar elevers lärande istället för att de stöttar lärandet och utbildningen. Trots att lärarna försöker tänja på ramarna är det tydligt i resultaten att de flesta anser att vad de gör inte räcker till elevers behöv och den begränsade tid av studiehandledningen. Eftersom när man blandar de elever som har stora behöv av studiehandledning och de elever som behöver mindre stöd har både nackdelar och fördelar, fördelar är att eleven får motivation av andra elever, nackdelar är eleven kan inte få tiden som behövs för att tillgodose sin utbildning.
Organisatoriska ramar är en viktig ramfaktor som sammanställer verksamhetens olika delar. Organisatoriska ramfaktorer är den yttre ramfaktorn vilken innebär att bestämmelser är utifrån den berörda personalens kontroll. Exempelvis omfattat antal elever i den flerspråkiga klassen arrangeras på samma takt som enspråkiga klassen brukar vara, till exempel om elevantalet i den vänliga enspråkiga klassen brukar vara tjugotvå elever blir den flerspråkiga klassen standardiserad samma antal elever, vilka motverkar flerspråkiga elevernas lärande. Eftersom de flesta flerspråkiga elever har annat behöv än enspråkiga har på grund av begränsad svenska språket.
24 6.3. Ekonomiska resurser
Ekonomiska resurser är det mest påverkande ramfaktorer jämför med de andra ramarna. Som förstås goda och stabila ekonomi möjliggör samhällets utveckling i många olika håll. Goda ekonomiska resurser ger skolan möjlighet att ordna anpassade studiestöd till de flerspråkiga eleverna genom att anställa personal, beställer studiehandledning från andra organisationer, bjuda extra läxhjälp eller köper läromedel. Studiehandledningen på modersmål anordnas årskurslösa klasser, där eleverna har olika kunskapsnivåer och går i olika klasser. Skolorna ordnas stora klasser på grund av ekonomiska omständigheter och för att vara sparsam vilken leder till elevers skolmisslycka. Eftersom om skolan ordnas mindre elevantal har lärare möjlighet att hjälpa alla elever för att lära sig i sin takt. Men när eleverna är för många är det svårt för läraren att veta varje elevers behöv, vilken ger eleven lägre uppskattning att utbilda sig. De flesta intervjuade personer har nämnt att de stöttar ekonomiska problem för att utföra sitt arbete, eftersom skolorna inte beställer tillräckliga studiehandledningen åt eleverna på grund av att cheferna klagar att de inte har råd av studiehandledning till dessa elever, vilken ledar att många elever skolkar från skolan.
Studien av Vinterek (2001) påpekar att åldersblandning som en gammal modell som brukats när folkskola infördes 1842. På grund av omständigheter ordnades skolorna församlingar, vilken så småningom skolorganisation strävade efter att arbetade med hur den ska borstas den årskurslösa klasser, för att organisera undervisning som är baserad i årkurser med jämnåringar eller barn som född samma år. Bakomliggande orsaken som gör att skolan organiserar
årskurslösa klasser var i största sätt ekonomiska skäl, där en lärare undervisade i stora grupper och behövde hjälp av de äldre eleverna, vilken i sin tur stora elever figurerade som
lärarassistent för att avlasta lärarens arbete, vilken missgynnar elevers lärarande eftersom de äldre eleverna behöver sin tid att lära sig för att nå utbildningsmål (Vinterek, 2001).
6.4. Personramar
Deltagarna i studien benämnt stor brist på tid för handledning, vilken är påfrestande både för lärarna samt för elever, eftersom handledningen sker ofta i form av grupp, där grupperna är för stora och här olika behov. Studiehandledaren försöker att arbete med handlingsutrymme, där kunskap och erfarenhet behovs. Genom studiehandledning på modersmål byggas
relationer mellan eleverna och lärarna samt övriga skolpersonalen. Studiehandledaren förtydligar kursens och läroplanens struktur för eleverna, vilken skapas elevens trygghet och
25
självtillit. Trots att det finns framgångsfaktorer som möjliggör att läraren utförs sitt arbete som förväntades, beroende på studiehandlerans kompetens och kunskap, men för stora och allt för heterogena elevgrupper blir ogynnsamt för de flerspråkiga elevers lärande. Det kan vara gynnsamma när elevernas hjälpas åt, lära sig tillsammans och stimulerar varandra, på andra sätt det kan vara jobbigt för många elever att sitta med yngre barn som har inte än tränar sitta stila och fokusera skolarbetet. Duad betonade att flerspråkiga studiehandledaren brukar diskutera på hur de kan arbete med handlingsutrymme, genom att diskutera vem som är bra för vad, det vill säga vilka ämnen som den berörda studiehandledaren är bra på, exempelvis: om två studiehandledare arbetar tillsammans, och ena är bra med ett ämne som matematik medan den andra är bra med samhällskunskap eller naturkunskap, då brukar vi tala om våra chefer om vilka område som studiehandledaren passar bästa för att ge stöd till eleverna på bästa sätt, eftersom vi inte har tillräckligt tid och bör anpassa vår tid.
Personramar är de ramfaktorer som karaktäriserades individens egenskaper inom
läroprocessen. Personramar handlar om de inre ramarna och lärarens egna sätt att försöka tänja på de yttre rammarna och skapa ett handlingsutrymme för elever trots de dåliga ramförutsättningar de ofta har.
7. Diskussion
I det här avslutande diskussionsavsnittet framgår två delar, resultatdiskussion och
metoddiskussion. I den första kommer studiens resultat diskuteras i förhållande till tidigare forskning. I Metoddiskussionen diskuteras studiens tillvägagångsätt samt utmaningar och brister som har förekommit under undersökningen gång.
7.1. Resultatdiskussion
Det som förekommit i studiens resultat är det de yttre ramar som begränsar
studiehandledarens arbete, trots att de försöker tänja på exempelvis tiden så gått det går. De flesta handledare klagade även över diskontinuitet och otillräckliga handledningstider vilken är dess ramar som också begränsar studiehandledarens arbete som stöd till de nyanlända elevers lärande.
I det presenterade materiel framstår det att studiehandledningstid är ganska för lite jämför med de stora behov dessa elever har. Det förekommer också i studien att eleverna är för stora och allt för heterogena elevgrupper. Detta kan tolkas att de flesta kommuner och även
26
skolorna ordnas för stora grupper på grund av ekonomiska sparsamhet. Trots att både de här elevgrupper och studiehandledarna gör ett viktigt arbete i dagens samhälle. Vinterek (2001) påpekar att anledningen som gör att skolorna ordnas elever med olika nivåer var att vara sparsamma. Dessa är ramar som hindrar istället att de stöttar lärarna och utbildningen, trots att handledarna försöker tänja på ramarna är det tydligt i resultaten att de flesta anser att vad de gör räcker inte till elevers behov av handledning. Eftersom när man blandar de elever som har stora behov av studiehandledning och de elever som behöver mindre, så drabbas mesta till de elever som inte har gått skola eftersom de behöver både att lära känna igen skolmiljön
samtidigt skolarbetet. Under den pressade tiden som lärarna stöttar i sitt arbete. Även de elever som har gått skolan och har goda möjligheter behöver sin tid att utveckla vidare för att få högre betyg.
I studien förekommit ett påtagligt resultat hos elever som fick rätt studiehandledning på deras modersmål, vilken även byggdes elevens självtillit. Studiehandledning på det språket som eleven fordrar lyftas elevernas kunskapsresultat samt förebyggas elevers skolmisslycka. Rosen, Straszer och Wedin (2019) framhåller studiehandledning på modersmål främjar flerspråkiga elevers lärande och därmed förebygger att eleven skolkar från skolan. Studiehandledaren bygger också bland elevers själv tillit vilken gör att eleven känner sig inkluderad. Studie av Rosén, Straszer och Wedin (2019) betonades studiehandledningen som en meningsfulla till flerspråkiga elevernas lärande. Studiehandledaren skapar goda relation mellan läraren och eleven. Enligt den tidigare forskning av Rosen, Straszer och Wedin (2019) förklarade hur viktigt det är att eleven får studiehandledning på det första språk där barnet kan förstå obehindrat för att tillgodose de områdena som eleven behöver mest med studiestödet. Studiehandledning ges för att eleven ska ha lika möjlighet liksom enspråkiga elever, där eleven får möjlighet att följa läroplanen och kursplanen. Därtill framhåller forskningen att det inte finns kräv eller legitimation att jobba som studiehandledare, därmed är det jätteviktig att studiehandledaren behärskar det språket som studiehandledningen gäller, har kunskap om skolspråk och ämnes kunnighet för att ge rätt stöd till de nyanlända eleverna, samt bör
studiehandledaren ha förmåga att samarbeta med den ansvariga klassläraren, ämneslärare och övriga personalen.
Trots att skolorna satsar mer eller mindre för att ordna handledning på modersmål för de nyanlända elever, men ändå finns det många elever som inte får några betyg för att vara behörig till ett nationellt program i gymnasiet, på grund av lärarnas förutsättning, brist på
27
kunskap om flerspråkiga elevers lärande. Pettersen (2008) menar att det flesta lärarutbildning saknas upplagda kurser om flerspråkiga elevers lärarande, därför att de flesta lärare saknas kännedom om begreppet flerspråkig. Om lärarutbildning ingår en del kurser som ger
lärarstudenter en helhetsbild av flerspråkighetens kännedom, då skall lärarstudenter känna till faktorer som kan påverka sitt eget liv och såsom kommande yrkesliv (Pettersen 2008). Siekkinen (2017) menas att lärarens bristfälliga kunskap samt otydliga yrkesroll om arbetat med flerspråkiga elevers lärande, är en del av flerspråkiga elevers skolmisslyckande. I studien förekommit också att de nyanlända eleverna placeras icke professionellt, exempelvis för att placera eleven i rätt kunskapsnivå, bör eleven bedöms lärare som talar samma språk som eleven, dessa underlättar att klarlägga hur eleven kan lära sig på bästa sätt, utifrån elevens kunskapsförmåga. När man placeras elever i sin nivå förebyggas att eleven inte tappa lusten att lära, vilken leder skolmisslyckan. Dessutom förekommit i under intervjun med
handledarna att det finns faktorer som missgynnar elevernas lärande, exempelvis för stora och allt heterogena elevgrupper, där handledningstiden är pressat och är oregelbundna.
Det som också nämnd i studien var att studiehandledaren exkluderar sin egen inflyttande inom skolverksamheten, vilken även de flesta skolpersonal uppfattar studiehandledarens arbete som icke viktigt. Med detta betonar alla handlarna att deras arbete nödvändig för nyanlända
elevers lärande, vilken stödjer klasslärarens och övriga skolpersonalens arbete. Men i uppfattningen finns det bristfälliga kunskap och kompetens hos personalen som jobbar med de ny svenska eleverna. Kunskap om flerspråkigheten och vad dessa elever behöver skulle kunna förbygga elevers skolmisslyckande. Genom kunskaps uppdatering och tydliga utbildningsplaner skulle kunna hjälpa elevers lärande, där studiehandledarnas erfarenheter användas som en resurs.
7.2. Metoddiskussion
Studien använts genom en semistrukturerade intervjuer som var lämpliga
datainsamlingsmetoden, vilken gav informanter möjlighet att kunna uttrycka sina upplevelser och kunna reflektera om sina svar. Intervjun skett via telefon som kan vara svårt att tolka vilken jag behövde förklara frågorna i flera gången för att få svaret som jag sök efter. Tekniks problem uppstod vid den första intervjun som gjorde mig att jag blev tvingad att boka om intervjun, men tekniken fungerade bra med andra tillfälle. Kontakten med handledarna fungerade inte bra på grund av rådande häls situation som orsakades utspridning av Covid19,
28
då behövdes jag att kontakta lärarna flera gånger och sedan diskuterades hur jag tänkte att genomföra intervjun vilken blev via telefon. Eftersom jag har planerat att genomföra intervjun som i grupp minst med två handledare, men det gick inte på grund av smittspridningen, där en del av deltagarna var riskgrupp. Att genomföra intervju via telefon har många nackdelar, exempelvis att man inte kan se hur deltagaren reagerar viss situation, också det även krävde mycket förklaring av varje fråga och delfråga som jag frågade deltagaren för att få djupare förståelse om deltagarnas berättelser.
Studiehandledning på modersmålet är ett stort och genomgående ämne vilken behöver större data, men det som underlättades är de erfarenheter och kompetenser som jag själv hade i temat, vilken gav mig att ha djupare förståelse både deltagarna berättelse samt den tidigare forskningen som studien utgår. Det som jag anser skulle passa bättre i studien är
gruppintervju, dessa anser jag att det skall ge studien djupare förståelse eftersom deltagarna kunna förklara bättre sina svar och på så sätt kunna argumentera varandra. De intervjuade studiehandledarnas utsagor gav en helhetsbild av studiens problemområde samt studiens syften. Alla handledarna i studien har överens med om vilka hinder och utmaningar som präglar flerspråkiga elevers utbildning.
7.3. Förslag till fortsatt forskning
Med utgångspunkt som baserad min egen undersökning uppfattas jag att det skall vara viktigt att undersöka hur man kan utveckla studiehandledarnas villkor och möjlighet i sitt arbete som stöd till de nyanlända elevernas lärandet. Vilken jag anser att min forskning har kommit fram gällande handledarnas arbetes villkor och möjlighet i sitt arbete med de nya svenska elevernas möjlighet i utbildningen. Det andra som jag uppfattar att min undersökning kan bidrar till fortsatt forskning för nyanlända elevernas utbildning är att eleverna är för stora och allt för heterogena elevgrupper. Vilken ger eleverna lägra uppskattning att uppnå utbildningsmålet. En annan möjlig undersökning skulle kunna vara med utgångspunkt i de svar som jag fick. Genom att utveckla enkätundersökning om flera studiehandledare har liknande upplevelser av hinder och begränsningar för att på så sätt även kunna erbjuda en mer generaliserad bild av studiehandledarnas erfarenhet av sitt arbete i den svenska skolan.
29 8. Slutsats
I den talkning som utgår från studiehandledarens upplevelser och erfarenheter kan man konstatera att det finns stora brister på förståelsen om studiehandledarens yrkesroll. Det förefaller entydiga bild ur informanternas utsagor vilken påvisar sammanställde faktorer som motverkar arbetet med de nyanlända elevers utbildning, exempelvis kunskapsbrist om hur man kulle kunna tillväga nyanlända elevers lärande, kulturskillnad, utanförskap och oenighet. Trots att allt flera lärare och handledare arbetar och ställer krav för att utveckla sitt stöd och bemötande för de flerspråkiga elevernas lärande. Men lärarna skall vara i behöv av
kunskapsutvecklande kurser om flerspråkiga elevers lärande, goda samarbete och gemenskap, för att handledaren får möjligheter att ge eleverna den stöd som de behöver, dessa ger de nya svenska eleverna möjlighet att nå sitt utbildningsmål. Man kan talka ur handledarnas
berättelser att de är engagerad och försöker arbete så gott som möjligt som de kan bara stötta och hjälpa sina elever, men de ramfaktorer som studiehandledarna arbetar med är ofta så pass begränsad att de känner sig maktlös och aldrig kunna riktigt lyckas uppfylla verkar de krav som finns eller vad de själva vill. Eftersom den begränsade tiden de har är det mesta ramar som påverkar både elevernas och handledernas möjlighet att uppfylla utbildningskrav. Då skall behöva förbättras studiehandlingstiden för att handledarna kunna ge sina elever lämpligt studiestöd som är passat efter elevens behov, för att eleverna ska nå kunskapsmålet. Vilken även kan tolkas i den svenska lagen att alla barn har rätt till likvärdig utbildning. Därför att dessa yttre ramfaktorer måste förbättras och utvecklas så att Sverige kan få en mer likvärdig utbildning för alla. Eftersom när man utbildar ungdomar samt de unga får jämlikt utbildning, motverkas samhällets ojämlikhet samt socialekonomiska skillnader. Där individen delta samhällets vidare utveckling.
30
Referenser
Andersson, E., & Sandgren, S. (2015). Delaktighet som pedagogik och demokratiskt värde för fullföljande av studier. – kunskapsbidrag från ett utvecklingsprojekt. Skövde högskolan. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl.2) Malmö: Liber.
Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik: Natur & kultur. (uppl. 7) Stockholm.
Dahllöf, U (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet: En tillbakablick. Pedagogisk forskning i Sverige, 4, 5–29.
Folkhalsomyndigheten (2020) Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19. Hämtat från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/
Ganuza, N., & Hedman, C. (2018). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. Nordand: nordisk tidskrift for andrespråksforskning, 13(1).
Granstedt, L. (2010). Synsätt, tema och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtat http://umu.divportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2 % 3A372500 & dswid=4995
Karlsson, A., Nygård-Larsson, P., & Jakobsson, A. (2016). Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige årgång 21, 1(2). Malmö högskola. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lindblad, S., & Sahlström, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser- om ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk forskning i Sverige.
Pettersen, R. C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: introduktion till problem och praktikbaserad didaktik. Lund Studentlitteratur.
31
Malmö: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle.
Rosén, J., Straszer, B., & Wedin, Å. (2019). Studiehandledning på modersmål
Studiehandledares positionering och yrkesroll. Educare - Vetenskapliga skrifter.:3, s. 1–13. Siekkinen, F. (2017). Educare. 2017:1, Tema flerspråkighet i svenskämnet. Flerspråkiga elever i enspråkiga elevnorm. Malmö: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle. Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartement. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K10
Skolverket (2019). Forskning om flerspråkigheten. Hämtad från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/forskning-om-flersprakighet#h-Forskningsbevakningen.
Skolverket (2020). Ingen kognitiva fördelar med tvåspråkigheten. Hämtad från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/inga-kognitiva-fordelar-med-tvasprakighet.
Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmål- att stödja kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever. Hämtar från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b259/1553965782321/pdf3038 .pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtat från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vinterek, M. (2001) Åldersblandning i skolan- elevers erfarenheter. (Mixing ages at school-pupil experiences). Umeå universitet.
