Kvinnliga och manliga gymnasieelevers upplevelse av hur de mår och hur de använder alkohol

Kvinnliga och manliga gymnasielevers upplevelse av hur

de mår och hur de använder alkohol

SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår. Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi. Att vara med sin partner och sina vänner gjorde deltagarna glada. Fint väder påverkade männen positivt medan att göra roliga saker påverkade kvinnorna mer positivt. Att samtala med närstående och göra roliga saker var de vanligaste copingstrategierna hos deltagarna.

Key words: adolescence, mood, abuse, suicide, coping.

I media (Clausen, 1999; Healy, 2003; McGrath, 1992) har det talats om en ökad depressivitet bland barn och ungdomar. Dessa antaganden grundar sig bland annat på ökad användning av antidepressiva medel (Zito et al., 2003) och ökade antal självmordsfall i USA fram till 1990 (Gould, Greenberg,Velting, & Shaffer, 2003). I en intervjuundersökning med barn och ungdomar studerades detta fenomen närmare (Costello, Erkanli och Angold 2006). Undersökningen visade att det inte finns några belägg för att depressioner ökat bland barn och ungdomar under de 30 senaste åren. Undersökningen visade som anats att depressioner var vanligare hos ungdomar än hos barn. Resultatet visade också att unga flickor var mer deprimerade än unga pojkar. För att förklara varför denna tro om en depressiv epidemi bland barn och ungdomar existerar pekade den gjorda undersökningen på fyra faktorer. Ökningen av depressioner hos flickor tros bero på könshormoner och att pubertetens början har sjunkit i ålder under 1900-talet (Parent et al., 2003). Att självmordsfallen ökat tros mer bero på en ökad användning av droger än ökade fall av depressivitet. Utvecklingen av effektiv terapi antas vara orsaken till att fler sökt hjälp för sina depressiva problem och därför gett sig tillkänna mer än tidigare. Som fjärde argument menade författarna att DSM-IV kan ha ändrat sina kriterier för depressioner så att fler ungdomar inkluderas än tidigare. Skälet till att fler barn och ungdomar blivit identifierade och medicinerade med antidepressiva beror alltså mer på att sjukvården blivit känsligare mot detta existerande ungdomsproblem än att det blivit vanligare med depressioner hos unga de senaste decennierna.

En undersökning av 74 ungdomar på Nya Zeeland av Crowe, Ward, Dunnachie & Roberts (2006) visade som tidigare undersökning att depressioner var dubbelt så vanliga hos flickor som hos pojkar och att flickors depressioner också var allvarligare än pojkarnas. De vanligaste symptomen vid ungdomsdepressioner var för båda könen att känna sig irriterade på sina föräldrar. Irritationen ökade ju mer deprimerade ungdomarna kände sig. De vanligaste symptomen hos pojkarna var en känsla av att vilja prata mindre, sömnproblem, koncentrationsproblem, rastlöshet och svårigheter att fatta beslut. De vanligaste symtomen hos flickorna var mer interna såsom känslor av ensamhet, olycklighet, att hata sig själv och att gråta mycket.

De psykiska besvären i Sverige har ökat enligt Statistiska centralbyrån (2005). Ängslan, oro och ångest har ökat bland ungdomar mellan 16-24 år under de senaste två decennierna. Detta har regeringen uppmärksammat och 2006 begärde regeringen att en utredning skulle göras av svenska ungdomar i åldern 13-24 för att undersöka deras psykiska hälsa (Statens offentliga utredningar, 2006). Resultaten visade att kvinnorna var de som oftast drabbades av problem och stress, medan männen var de som oftast begick självmord även om självmordstatistiken varit oförändrad sedan 1980-talet i Sverige. Det visade sig också att ungdomarnas umgänge har ökat sedan 1980 talet och att inte lika många känner sig ensamma längre. Detta kan bland annat förklaras med hjälp av Internet och mobiltelefonernas utveckling. Däremot har ökningen av alkohol och droger fördubblats under de senaste 20 åren i Sverige. Majoriteten av de undersökta ungdomarna i SOU anser att skolan är den största stressfaktorn eftersom mycket av skolarbetet skall ske i hemmet, även om många anser att det råder mest stress i storstäderna. De ungdomar som gick på yrkesförberedande program ansåg sig nästan inte alls vara stressade. Undersökningen av SOU visar på två huvudförklaringar till den ökade ohälsan. Första faktorn är arbetslösheten som är en följd av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Detta har gjort att många ungdomar tvingas bo kvar hos sina föräldrar i vuxen ålder, vilket kan medföra påfrestningar. Som andra faktor pekar SOU på individualiseringen. Det som människor tidigare tog för givet ifrågasätts nu på grund av individualiseringen. Detta bidrar till att ingenting längre känns självklart för individen och att livet känns mindre förutsägbart eftersom individens själv måste utforma sitt liv efter sina egna val (SOU, 2006). Enligt Bunkholdt (1995) är tonårsperioden en period då unga är starkt upptagna av sitt utseende. Detta beror på att det sker en snabb utveckling av hjärnans kognitiva förmåga i denna ålder vilket gör det lätt att bedöma och jämföra sig själv med andra. Dessutom är vårt samhälle starkt kroppsfixerat, media ger en bild av att vackra människor är mer framgångsrika. Detta bidrar till att tonåringar lätt mäter sin egen framgång och status efter sitt yttre.

Copingstrategier

För att klara av upplevda påfrestningar använder sig individer av olika copingstrategier. Problem-fokuserad coping exemplifieras med att en utmanande, hotfull eller skadlig situation går att förändra. Känslo-fokuserad coping exemplifieras med att det inte går att göra något åt en utmanande, skadlig eller hotfull situation menar Renk och Creasey (2003) i en sammanfattning av begreppet. En undersökning av Renk och Creasey (2003) visade att det fanns skillnader i hur män och kvinnor hanterade problem, men att prediktionen var starkare för könsidentitet än för kön. Ungdomar som hade hög maskulinitet använde oftare problem-fokuserad coping. De ungdomar som hade hög femininitet använde istället oftare känslo-fokuserad coping. Undvikande coping var en tredje faktor som undersöktes, vilket betyder att individen flyttar sig ifrån källan till hot för att minska stress. Forskarna fann inget samband mellan könsidentitet och undvikande coping. Detta tror forskarna kan bero på att deltagarna själva inte ville erkänna att de använder sig av undvikande copingstrategier.

Det förekommer även andra struktureringar för att beskriva hur ungdomar hanterar eventuella problem. En är att uttrycka känslor, undvika frågor genom distraktion, söka stöd från andra, slappna av, försöka härda ut, motionera och resonera med sig själv menar Larsson (1995) enligt SOU.

Forskning visar att förstämningssyndrom kan hanteras genom fyra olika faser (Meadus, 2007). I första fasen rapporterade deltagarna att de kände sig annorlunda mot tidigare och att detta distraherade dem i skolan, i familjen och i sociala relationer. Många rapporterade att de kände sig ledsna hela tiden och en del sa att de ville stanna kvar i sängen hela dagen. I fas två rapporterade många att de kände sig ledsna och ensamma och att de ville vara ensamma utan att egentligen veta varför. De rapporterade även att de distanserade sig från vänner och familj. De visste inte vad deras beteende berodde på, men de trodde att det var en naturlig del av ungdomen. I fas tre blev ungdomarna medvetna om sina problem och började återuppta kontakter med andra. Detta var ett viktigt steg mot att få hjälp. Många rapporterade att deras mamma var det största stödet under denna fas. Det viktigaste bidraget till att börja må bättre i denna fas rapporterade många var att ha någon som lyssnade på dem och som de kunde lita på. Alla deltagare stannade i denna fas olika länge. När individerna nådde ökad förståelse och fick större kontroll över sina problem fortsatte de till nästa fas, fas fyra där de tog lärdom av sina upplevelser. Denna fas var viktig för att ungdomarna skulle få en positiv attityd och hopp inför framtiden. Under den sista fasen rapporterade en del ungdomar att depressionen fortfarande var en del av deras liv även om deras välmående förbättrats. De olika faserna skulle kunna kopplas till olika copingmetoder. Känslo-fokuserad coping skulle kunna tänkas vara fas ett och två. I fas tre och fyra skulle det kunna tänkas vara problem-fokuserad coping som individerna använder sig av, eftersom det är en mer aktiv form av coping.

Självmord bland unga

I särskilt olyckliga fall väljer individer att ta sitt liv. I en översiktsartikel av Mittendorfer-Rutz (2006) framgick att i ungefär 30 procent av alla självmordsfall led personen i fråga av en depression. Att vara deprimerad är därför en stor riskfaktor för självmord. Även om depressioner är dubbelt så vanliga hos kvinnor som hos män är det ändå nästan dubbelt så många män som begår självmord jämfört med kvinnor. Detta tros bero på att depressioner hos kvinnor är lättare att upptäcka än depressioner hos män och därför blir kvinnor också oftare behandlade för sina problem. Att kvinnor har större socialt nätverk och bättre copingstrategier än män är också möjliga förklaringar. Eftersom de flesta deprimerade är kvinnor och ökningen av självmord observerats främst hos män så motbevisas antagandet att de ökade självmorden beror på ökade depressioner, vilket också Costello et al. (2006) påpekade i sin undersökning.

Att någon begår självmord anses vara en tragedi för anhöriga och är speciellt chockerande när det händer en ung människa, eftersom denna person anses ha ett långt och lyckligt liv framför sig. För att förklara varför det här fenomenet ändå äger rum gjordes en undersökning där tre olika självmordstyper identifierades (Fortune, Stewart, Yadav & Hawton, 2007). Grupp ett var individer som led av långvariga problem i livet: misslyckanden i skolan, familjeproblem, personliga problem, dåliga kamratrelationer, och långdragen impulsivitet. De led av anknytningsproblem och hade haft beteendeproblem sedan förskoleåldern. Individerna i grupp två led av en psykisk störning. Dessa gjorde ofta försök att börja en anställning eller gå en utbildning men slutade på grund av trassel. Individerna i grupp tre fungerade i stort sett väl och var fria från psykiska störningar fram till tiden då de blev självmordsbenägna. Akut stress såsom närståendes död var istället orsaken till deras självmord. Gemensamt för dessa tre grupper var att alla samtalade om döden med någon innan de agerade fullt ut. I grupp ett och två var det också vanligt att individerna hade vänner och familjemedlemmar som tidigare tagit sina liv och därför fungerade som modeller för dessa självmordsbenägna individer.

Ökningen av självmord som observerades hos yngre, främst män under 1980-1990 talet i Europa, föreslås bero på flera faktorer i en översiktsartikel av Mittendorfer-Rutz (2006). De socioekonomiska faktorernas betydelse kopplades mer till självmord bland män än bland kvinnor. Att förlora ett jobb påverkade männen mer än kvinnorna och självmord till följd av problem i arbetet ansågs vara något maskulint. Familjeproblem var också en vanlig orsak till självmord. Att vara barn till föräldrar som skiljer sig associerades till självmord hos yngre men också att vara barn till ensamstående föräldrar. Missbruk av alkohol och psykofarmaka i kombination med en depression associerades ofta med fullbordade självmordsförsök. Användande av psykofarmaka hos självmordsfallen rapporterades i 26-62 % av fallen. Användandet av alkohol har ökat på många håll i Europa, främst bland de yngre männen. Män dricker oftare, är oftare fulla och börjar dricka tidigare än kvinnorna. Den ökade användningen av alkohol bland män kan vara en möjlig orsak till de ökade själmordsfallen hos männen enligt denna artikel. Detta styrker vad Costello et al. (2006) kommit fram till i tidigare undersökningar där droger anses vara orsaken till de ökade självmorden. Alltså finns det forskning som visar att alkohol och droger är orsaken till de flesta självmord inte ökade depressioner. Alkoholkonsumtion och dess association med självmord är större i norra, östra och centrala Europa, jämfört med i de södra delarna av Europa. Att självmordsfallen dock minskat sedan 1990 i Europa beror på att mentalvården utvecklats och blivit förbättrad (Mittendorfer-Rutz, 2006).

Motiv till att konsumera alkohol

Att konsumera alkohol är ytterligare en vanlig copingstrategi ungdomar använder sig av för att hantera problem, dock är det en av många maladaptiva strategier (Stewart et al., 2001). Kuntsche, Knibbe, Gmel och Engels (2005) visar i en studie att det finns tre olika motiv till varför ungdomar konsumerar alkohol. De menar att de flesta ungdomar dricker av sociala skäl, några på grund av att de vill förbättra sitt stämningsläge och bara några få för att de försöker hantera negativa känslor, det vill säga copingmotiv. Sociala skäl var associerat med måttligt drickande. Att dricka för att bli på bättre humör var associerat med måttligt drickande i de fall motivet var att fira. Om motivet var att bli full var det förknippat med hög alkoholkonsumtion. Att dricka för att hantera negativa känslor associerades med hög alkoholkonsumtion och också med alkoholrelaterade problem. Bland collegestudenter i USA uppvisade de med stor konsumtion flera motiv än de med måttlig konsumtion, enligt Kuntsche, et al. (2005). Att dricka på grund av copingmotiv var också oftare associerat med alkoholberoende i vuxenlivet menar Carpenter och Hasin (1998a,b) enligt Kuntsche et al., (2005) Copingmotiv och sociala motiv var associerade med låga akademiska förväntningar bland collegestudenter i USA menade Bradley (1991) enligt Kuntsche et al., (2005). Forskarna föreslår vidare att fler studier skall göras som undersöker ungdomars dryckesvanor utanför Nordamerika då forskarna menar att dessa ännu är relativt få. Motiven påminner främst om kategorierna känslo-fokuserad coping och undvikande coping och kan kanske vara komplement till dessa kognitiva metoder.

Kuntsche, Knibbe, Gmel och Engels (2006) sammanställde i en annan studie orsaker till ungdomars alkoholvanor. De fann att olika personlighetstyper var associerade med olika motiv till konsumtion av alkohol. En studie i Finland undersökte alkoholanvändningens utveckling över tid. Resultaten visade att drickandet för att hantera negativa känslor har minskat och att drickandet för att försöka förbättra sitt stämningsläge istället ökat i Europa bland unga (Palmqvist, Martikainen & Von Wright, 2003). Att dricka för att förbättra sitt stämningsläge var enligt studier associerat med spänningssökande, extrovert personlighet och låg grad av ansvarstagande och vilja att lyckas. Dessa personer var oftast manliga. Att dricka för att hantera negativa känslor var kopplat till hög grad av neurotiskt personlighet med låg grad av tillit och tillmötesgående och en negativ syn på sig själv. Forskarna menar att dessa personer upplever konflikter inombords och därför använder sig av alkohol för att hantera den sociala press dessa skapar. Dessa personer var oftast kvinnor, i varje fall bland de unga som var mellan 13-15 år. Individer som var känsliga för ångest hamnade i denna grupp, eftersom de försökte kontrollera symtom de var rädda för att känna genom att dricka alkohol. En studie av Windle och Windle (1996) (enligt Kuntsche et al. 2006) visade att deprimerade personer oftast drack för att hantera negativa känslor. Enligt denna studie dricker deprimerade personer alltså inte för att bli på bättre humör.

Cooper (1996) menar enligt Kuntsche et al. (2006) att de som dricker av sociala skäl drack oftare med båda könen på partyn, i barer eller med familjen. De som drack för att förbättra stämningsläget drack oftast med personer av samma kön hemma hos sina vänner eller i barer. De som drack för att hantera negativa känslor drack oftast ensamma hemma.

Samma författare Kuntsche, Knibbe, Gmel och Engels (2006) undersökte om alkoholmotiv var kopplat till vilken dryck ungdomar helst konsumerade. Denna studie gjordes på ungdomar i Schweiz. Att dricka alkoläsk var positivt korrelerat med sociala motiv, medan att dricka öl var negativt korrelerat med sociala motiv. Att dricka för att anpassa sig till gruppen var positivt korrelerat med vin och negativt korrelerat med öl. De som helst drack vin hade signifikant lägre alkoholkonsumtion. Högkonsumenterna konsumerade helst öl och sprit men också mindre grader alkoläsk och vin. Alltså uppvisade högkonsumenterna både fler motiv till att dricka och mer variation i sitt val av dryck. Ungdomar som drack öl och sprit, men inte alkoläsk och vin tenderade att tycka om att ha kul, känna effekten av alkoholen och bli fulla. De drack för att bli på bättre humör. De som föredrog vin drack oftast för att passa in i gruppen och för att inte bli hånade av andra. Att öl och sprit användes av högkonsumenterna föreslår författarna beror på att sprit är det effektivaste sättet att bli full på och öl det billigaste. De som drack alkoläsk var ofta måttliga konsumenter. Detta kan bero på att alkoläsk är dyrare än andra alkoholhaltiga drycker, menar författarna. Eftersom fler artiklar av samma författare återkommer har jag inte funnit andra motiv till att konsumera än just dessa tre. Detta skulle kunna tyda på att det finns lite forskning på detta område som även författarna konstaterade. Alkoholen används alltså som en form av självmedicinering även om coping inte är det främsta motivet till att ungdomar dricker. Grupptryck skulle kunna vara ytterligare ett motiv till att konsumera enligt mig själv, men det kan också ha räknats under sociala motiv.

Centrum för folkhälsa har i en artikel på systembolagets hemsida (2007) redogjort för att alkoholförgiftningar har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och att unga kvinnor kommit ikapp männen när det gäller att dricka stora mängder alkohol. Den största ökningen av alkohol relaterade sjukdomar står svenska ungdomar i åldern 16-24 år för, mestadels kvinnor eftersom deras kroppar inte tål lika stor mängd alkohol som männens. Att fler söker hjälp tyder på att ett nytt dryckesmönster har vuxit fram och att kvinnorna mår sämre än tidigare, menar Björn Trolldal som är alkoholforskare vid centrum för folkhälsa. Han menar att trots att fler ungdomar väljer att avstå från alkohol helt och hållet så har intensivdrickandet ökat, det betyder att de som dricker alkohol konsumerar mer än tidigare vid ett och samma tillfälle. Tillgängligheten till alkohol och pengar bestämmer hur mycket ungdomar konsumerar. De med mer pengar konsumerar också mer. Detta är särskilt alarmerande eftersom det går fortare för en ung människa att förstöra levern och utveckla beroende än för en vuxen människa och eftersom det är i denna ålder som individen etableras i samhället och skapar sitt sociala kontaktnät.

Scheer, Borden och Donnermeyer (2000) undersökte i en studie vilka faktorer som gjorde att vissa ungdomar konsumerade alkohol och droger och andra inte. Resultaten visade att ingen signifikant skillnad fanns mellan de som missbrukade alkohol och droger beroende på om de bodde i en förort eller en tätort. En signifikant skillnad fanns däremot mellan familjefaktorer och alkohol och drogkonsumtion. Att föräldrarna engagerade sig i barnens skolgång, pratade med sina barn om risker kring att använda alkohol och droger och att ungdomarna upplevde att deras föräldrar skulle stoppa eller bry sig om dem om de använde alkohol, cigaretter eller rökte marijuana var prediktorer som gjorde att ungdomarna använde mindre alkohol och droger. Resultaten visade också som tidigare forskning att män använder mer alkohol och droger än kvinnor men också då studien använde deltagare med utländsk härkomst att icke-vita individer använde mer alkohol och droger än vita individer.

Syfte och frågeställningar

Litteraturen tyder på att ungdomar mår sämre nu än tidigare även om depressioner inte är vanligare nu än under de senaste decennierna. Konsumtionen av alkohol har ökat och att använda alkohol som en copingstrategi är numera vanligt. Eftersom viss oenighet råder i ämnet hur ungdomar mår ansågs det betydelsefullt att göra en undersökning för att ta reda på detta. Syftet med den aktuella studien var således främst att lyssna till hur skolelever själva uttrycker att de mår och undersöka vilka copingstrategier som de använder sig av. Frågeställningar: Hur ser de på alkohol som ett sätt att hantera sina problem? Vad påverkar deras humör positivt respektive negativt?

Metod

De personer som valdes ut för en intervju var tio gymnasieelever på en gymnasieskola i mellersta Sverige. För att få med både män och kvinnors synvinkel utvaldes fem kvinnor benämnda K1-K5 och fem män benämnda M1-M5. Åldern på deltagarna varierade mellan 16 och 20 år. Deltagarna valdes ut genom ett dels slumpmässigt urval och ett dels målinriktat urval. Första intervjupersonen var en kille som var 18 år, M1. Han läste sista året på det estetiska programmet med inriktning på musik. Deltagare två var en kille från samma klass. Han var också 18 år, M2. Deltagare tre var en tjej som gick sista året på media programmet även hon var 18 år, K1. Deltagare fyra var en kvinna som var 16 år, K2. Hon hade flyttat till mellersta Sverige för att läsa på International Bachelors programmet (IB). Deltagare fem var en tjej som var 17 år, K3. Hon läste handelsprogrammet. De två nästa deltagarna var elever som läste psykologi som individuellt val. Den första var en tjej som var 20 år, K4. Hon läste bara några ämnen i skolan som hon sedan tidigare missat annars gick hon på samhällsprogrammet med social inriktning. K5 var en tjej på 18 år som läste estetiska programmet med inriktning bild och form. De tre sista deltagarna kom från en annan klass som även de läste psykologi. Deltagare åtta M3 var en 17 årig kille som gick i tvåan och som läste turism och resor. Deltagare nio M4, var 18 år läste media programmet. Deltagare M5 var 18 år och läste också media programmet. Av de elever som tillfrågades var det ungefär fem stycken som inte ville ställa upp på intervjun. Den vanligaste orsaken var att de inte hade tillräckligt med tid.

Material

En semistrukturerad intervjuguide utformades för att samla in data. Först ställdes tre frågor som användes som bakgrundsvariabler. Dessa löd: Hur gammal är du? Vilken årskurs går du i? Och vilket program läser du? Därefter delades frågorna in i fyra temaområden. Dessa temaområden var: Hur mår ungdomar? Hur hanterar ungdomar problem? Hur ser ungdomar på alkoholbruk och vad påverkar deras humör?

Sammanlagt ställdes mellan 23 och 25 frågor till de deltagande beroende av om de konsumerade alkohol eller inte. För att ungdomarna inte skulle bli negativt inställda efter eller under intervjuns gång så ställdes både positiva och negativa frågor till deltagarna. Exempelvis efter frågan vad de gjorde när de mådde dåligt ställdes också en fråga om vad de gjorde när de mådde bra. Även humörfrågorna neutraliserades genom att både gå in på när deltagarna var på dåligt humör och när de var på bra humör för att inte göra deltagarna nedstämda under intervjuns gång.

Alkoholfrågorna anpassades så att de skulle passa både dem som dricker alkohol och dem som inte dricker alkohol, eftersom det fanns skäl att anta att båda attityderna var representerade. Skälet till att deltagarna inte tillfrågades om frågor rörande självmord, droger och självskadligt beteende hos ungdomar var för att intervjun inte skulle blir för negativt laddad. Därför avgränsades studien till just alkoholrelaterade frågor. Alkohol är ändå socialt accepterat i vårt samhälle; det är inte droger. Självmord och självskadligt beteende anades kunde framkalla mycket negativa tankar och känslor hos deltagarna. Därför valdes dessa ämnesområden bort.

Först kontaktades en rektor på en gymnasieskola. Efter samtalet godkände hon att en undersökning genomfördes på deras skola och hon valde även ut en klass som läste psykologi som individuellt val. Hon gav mig e-postadressen till den ansvarige läraren. Jag skrev ett meddelande till honom och han svarade att jag var välkommen då de hade lektionstid. Då det bara var två elever närvarande från den här klassen när jag kom tillfrågades elever på skolan att delta. Sammanlagt tillfrågades fem elever som uppehöll sig i skolan. Genom kontakt med en annan lärare fick jag intervjua ytterligare tre personer från en annan psykologi klass. Innan intervjuerna påbörjades presenterade jag mig först. Jag sa att jag kom från högskolan och att jag skulle skriva en uppsats som handlade om hur ungdomar mår. Deltagarna informerades också om att intervjun skulle ta ungefär tjugo minuter. Innan intervjuarbetet genomfördes skrevs ett missiv brev så att alla deltagare skulle få samma information. I missivbrevet förklarades att deltagandet var helt frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Det förklarades också att bandspelaren endast skulle användas för att lättare kunna skriva ner det som sagts efter intervjun och att de inte behövde vara oroliga för att någon skulle kunna identifiera dem, eftersom de inte behövde uppge sina namn. Ingen hade något emot att intervjun spelades in på bandspelare under intervjuns gång. Jag försökte genomföra intervjuerna i en lugn miljö men det var ibland svårt eftersom intervjuerna genomfördes på en gymnasieskola. När eleverna hade rast så sprang de runt och det skapade ett visst orosmoment för deltagarna. Detta problem löstes genom att stänga av bandspelaren då ljudnivån blev för hög eller genom förflyttning till ett lugnare ställe. Den längsta intervjun tog ungefär 45 minuter och den kortaste tog ungefär 15 minuter. Sju intervjuer genomfördes under höstterminen 2007 och tre intervjuer genomfördes under vårterminen 2008.

Databearbetning

Materialet transkriberades först ordagrant. Sammanlagt blev det tjugo transkriberade sidor. Först lästes materialet igenom. Det som ansågs viktigt i förhållande till forskningsfrågorna och syftet markerades i texten med hjälp av överstrykningspennor i olika färgnyanser. Materialet tolkades och analyserades sedan genom meningskoncentrering (Kvale, 1997).

Resultat

Hur mår ungdomar?

Enligt männen själva mådde 3 av 5 män ”jävligt bra” och ”jättebra”. Medan 2 av 5 kvinnor istället uttryckte att de mådde bra, men kände sig stressade. I jämförelse med sina klasskamrater var det en kvinna som tyckte hon mådde ”bättre ur stressynpunkt” (K4) och en kvinna som tyckte hon mådde sämre än sina klasskamrater (K2). Av männen var det två som mådde bättre än klasskamraterna (M4 och M1). Ingen av dem upplevde sig må sämre. M2 svarade dock att han ibland kunde närma sig en tjugoårskris och känna ångest för att han snart var halvvägs till fyrtio, även om detta inte var något han tänkte så mycket på.

De intervjuade ombads jämföra med hur de trodde tidigare generationer haft det. 8 av 10 trodde det var skillnad på att vara ung idag jämfört med för 20 år sedan. K5 och M4 upplevde att det är mer press på hur ungdomar ska se ut och vara nu än förr. M5 upplevde att han måste vara lite cool för att bli accepterad av kamraterna. ”Jag tror det var mer avslappnat förr, man kunde vara som man ville på något vis” menade han. 4 av 10 trodde att samhället har förändrats och att fler är stressade idag eftersom många känner press på att prestera. K2 tyckte man måste kunna mer i skolan nu än förr eftersom det ställs mer krav på individen. K3, K5 och M3 tyckte ungdomarna var friare förr. Bara en deltagare M4 hade en annan uppfattning. Han upplevde att samhället blivit mindre materialistiskt och att allt fler värdesätter god psykisk hälsa och goda vänner framför pengar och makt. Han upplevde att föräldrarna pressar barnen mindre nu än förr och att utbilda sig har blivit mindre viktigt, eftersom det ändå inte är så många som får jobb.

Två deltagare upplevde att ungdomar mår bättre än vuxna. Ungdomar är piggare och friskare tyckte M3. Mycket av det upplevda välmåendet kretsade dock kring den osäkerhet många ungdomar känner. Fyra deltagare upplevde att vuxna nog mår bättre eftersom de hittat sig själva bättre. De kan hantera när saker händer bättre, tyckte K3. Vuxna har landat i sig själva, de vet vilka de är och vad de går för och därför mår de bättre menade K4. 4 av 5 deltagare trodde att vuxna och ungdomar mår dåligt på olika sätt. Ungdomar är mer stressade och har mer krav från andra, medan vuxna ställer högre krav på sig själva för de har mer ansvar menade K1. K3 trodde att unga mår dåligt för att de inte vet vad de vill bli som vuxna, medan vuxna kan må dåligt för att de valde fel val som unga.

Tre deltagare upplevde att andra ungdomar mår dåligt i allmänhet och då pekade de på stressen i skolan som främsta orsak. M4 upplevde att många skulle verka deprimerade nuförtiden eftersom det är enklare att vara ledsen än glad, nästan som att det är en innegrej att vara deppig. M2 tyckte att ungdomar omkring honom inte mådde dåligt egentligen, problemet var istället att de var förvirrade, inte visste vilka de var och hur de skulle bete sig. Detta upplevde han själv som jobbigt, eftersom han själv var klar över vad han ville och andra i hans omgivning inte var det. ”Det blir att jag drar mig undan på nått vis för jag orkar inte med den här hysterin om hur man ska vara” sa han. Det som han trodde gjorde ungdomar mest olyckliga var istället relationspressen. ”Man måste ha en partner… De har så stor press på sig, de tar någon som de tycker känns bra fast den inte är det”, sa han. K2 upplevde istället att dålig självkänsla var orsaken till att många ungdomar mår dåligt. ”Man känner att man inte är tillräckligt smart och snygg… och så jämför man sig med andra” menade hon. 4 av 10 upplevde dock att andra ungdomar mår bra i allmänhet.

Hur hanterar ungdomar problem?

Resultatet visar olika copingstrategier hos deltagarna. 5 av 10 svarade att de oftast pratar med någon om de mår dåligt. Denna någon kunde vara en pojkvän, flickvän syster eller kompis. De fem som inte pratade med någon när de mådde dåligt angav istället att de gjorde saker de tyckte om att göra eller att de försökte tänka positivt. Tre deltagare angav att de försökte bearbeta det de mådde dåligt över. K5 och M2 som gick det estetiska programmet angav att de bearbetade sina känslor genom att skriva låt texter och måla ur sig det de kände. K5 angav också att hon inte alltid försökte förbättra sin situation eftersom hon ibland visste att det skulle gå över av sig själv.

Fyra av 5 män svarade att när de mådde bra gjorde de inget speciellt eftersom de oftast mådde bra varje dag. Detta skulle kunna visa att männen i undersökningen mådde ganska bra. M3 svarade att han fick mer energi när han mådde bra och då gjorde roliga saker istället för att bara sitta inne. Två kvinnor svarade att de blev på bättre humör när de mådde bra och två svarade att de brukade sjunga eller dansa, medan K5 försökte hitta på roliga saker när hon mådde bra.

Tre deltagare angav efter en direkt fråga om hur de trodde andra gjorde att de trodde andra ungdomar sökte stöd hos vänner när de mådde dåligt. ”De i min umgängeskrets, alltså vi pratar ju med varandra… Vi är väldigt bra på att prata om våra problem, man måste vara det”, svarade K2. K5 trodde andra försökte hitta på roliga saker så att de skulle må bättre. Alltså trodde fyra av deltagarna att andra ungdomar använde sig av aktiv coping. De resterande sex deltagarna trodde att andra ungdomar använde mer passiva, destruktiva copingstrategier. K3 trodde att de som mådde dåligt ”super som svin”. Tre deltagare menade att andra inte pratar med någon utan bara går runt och mår dåligt. ”De kanske skadar sig själva” sa K1. ”Många kör med att glömma bort, skjuta upp och ignorera. Men det hjälper ju inte för att gå vidare”, svarade K4. Hon menade att problemen lätt kommer ifatt en om de inte bearbetas. ”Andra förstår nog att de mår dåligt själva, men de vill inte acceptera det eller så tacklar de det på fel sätt. De ställer till det för sig själva, förstör för någon annan eller inbillar sig att de är lyckliga fast de inte är det” trodde M2 som talade utifrån egen erfarenhet. ”Jag tror att många fortsätter intala sig dåliga saker för att det känns bättre då”, sa M4, som tyckte att andra peppade sig med dåliga saker medan han själv peppade sig med bra saker.

Hur ser ungdomar på alkoholbruk?

När det kom till deltagarnas syn på alkoholkonsumtion tyckte 6 av 10 deltagare att det var okej att konsumera alkohol i rätt mängd bara det inte gick till överdrift. K2 menade att det var okej så länge alkohol inte användes av fel personer. K4 tyckte det var hemskt att en del börjar dricka så tidigt, hon tyckte även att det var sorgligt att de inte förstår att alkoholen skadade dem mer än det är kul och gjorde nytta. Två män tog avstånd från alkohol. ”Jag ser nästan ner på folk som dricker, jag tycker man kan ha kul utan alkohol” sa M4. M2 tyckte att det är barnsligt, patetiskt och att han kan bli på dåligt humör och tappa respekten väldigt mycket för människor som kommer till skolan och berättar hur fulla de varit dagen innan.

Tabell 1 visar skäl till att konsumera alkohol respektive positiva och negativa skäl till att konsumera beroende på om deltagarna är högkonsumenter, måttliga konsumenter eller nykterister. Till sociala skäl räknas grupptryck, föräldratryck. Med coping-skäl menas att hantera negativa känslor och hit räknas bemästring av situationer, sänkt sinnestämning och låg självkänsla. Till njutningsskäl räknas förhöjning av stämningsläget och smakar gott. Till högkonsumenter räknas de som dricker en eller flera gånger i veckan. Till måttliga konsumenter räknas de som dricker en till två gånger i månaden eller periodvis och till nykterister räknas de som i stort sett inte dricker alkohol alls kanske bara någon enstaka gång. Tabell 1

Positiva och negativa skäl till att konsumera och inte konsumera alkohol

Högkonsumenter K3 M3 Måttliga konsumenter K1, K2, K4, K5, M1 Nykterister M2, M4, M5 Skäl till att konsumera/ inte konsumera Njutningsskäl, Sociala skäl Sociala skäl, njutningsskäl, coping skäl Sociala skäl

Positiva skäl

Gott, roligt, kul och trevligt ihop med vänner.

Gott, socialt, för att smaka och för att det är kul. Negativa skäl Grupptryck, för att bemästra situationer Smakar äckligt, rädd för att bli nere, föräldratryck, sett vad som händer andra.

K3 och M3 berättade att de själva konsumerade alkohol en till två gånger i veckan och skulle därför räknas till högkonsumenter. K3 drack helst öl och hon drack för hon tyckte det var gott och roligt. M3 drack helst sprit och han tyckte det var kul och trevligt att dricka med sina vänner. Både svarade också att alkoholen förhöjde deras humör. ”Alkohol är en partyhöjare” tyckte M3, även om han tyckte han kunde bli deppig om han redan var på dåligt humör när han började dricka.

M1, K2, K5 och K1 drack alkohol en till två gånger i månaden och K5 angav att hon drack mer i perioder såsom på somrarna och skulle därför kunna räknas till måttliga konsumenter. Alla dessa fem angav att de oftast drack cider eller öl. K1 angav att hon drack för att det var gott och socialt. M1 drack på grund av grupptryck. K4 drack därför att hon ville testa hur allting smakade. K5 drack för hon tyckte det var kul. M1 tyckte han blev friare och vågade mer då han drack eftersom han var rätt tillbakadragen innan. Kvinnorna tyckte att de blev gladare när de drack. ”Man blir gladare för stunden, men man blir inte glad sen när man tänker att man skulle ha pluggat. Det är det största dilemmat”, sa K2. K4 och K5 tyckte att alkoholen även kunde göra dem trötta.

Tre av männen M2, M4 och M5 drack inte alkohol överhuvudtaget. M5 tyckte att alkohol smakade äckligt och att det var onödigt att dricka. Han var också lite rädd eftersom han sett vänner som blivit ”jätte nere” när de druckit. M4 hade även han sett hur dåligt andra kamrater mår när de dricker. ”Jag tycker det är en drog som förstör kroppen… det är onödigt och jag mår bra av att inte dricka”, sa han. Han var också tillräckligt tillfreds och glad med livet i övrigt. M2 berättade att han testat att dricka men aldrig haft en bra upplevelse av alkohol och därför tagit avstånd från det. Han berättade också att han blivit hårt hållen hemifrån och inte ens nu när han var 18 år skulle våga komma hem full.

Varför vissa ungdomar inte drack alkohol trodde 6 av 10 berodde på att de kände någon som drack och därför blev avskräckta från att själva börja dricka. K4 trodde att dessa personer var tillräckligt tillfreds och självsäkra och att de inte har någon nytta av att dricka. K5 och K2 trodde att det kunde bero på att de var kristna och därför inte nyttjade alkohol. ”Om man har strikta föräldrar så kanske de totalt förbjuder alkohol för den personen” svarade K2.

M2 tyckte att de som dricker inte vill hitta sig själva, men de vill vara någon och att de så gärna vill passa in. Tre menade att det kan vara dålig självkänsla och osäkerhet som gör att ungdomar dricker, eftersom de då kan släppa loss på ett annat sätt. M5 menade att vissa tycker det är gott eller coolt, medan andra tycker att det är inne. Varför unga dricker varierar från person till person. M3 menade att ungdomar dricker för att det är gott och kul. Han trodde att de flesta ungdomar drack när de var tillsammans med andra ungdomar inte när de var för sig själva. Två av deltagarna gjorde en tydlig åtskillnad mellan att dricka av sociala skäl och att dricka på grund av grupptryck. Som deltagarna själva uttryckte det var grupptryck något som ledde till att de gjorde något mot sin egen vilja medan sociala motiv var något som de gjorde för att de själva ville.

Hälften av deltagarna angav att umgänget med vänner var det som påverkade deras humör positivt. Att umgås med pojkvän eller flickvän menade fyra påverkade deras humör positivt. Hälften svarade att när de lyckades prestera något i skolan så blev de på bättre humör. Att göra det de tycker om att göra påverkade tre av dem positivt. Detta kunde vara att hålla på med musik, hästar, dans eller shopping. K5 tyckte om extremsporter. K4 blev på bra humör när andra var på bra humör och K2 blev på bra humör av glada, snälla människor, som höll upp dörren för henne och var artiga eller gav henne en kram utan anledning. M4 svarade att han tyckte om att tänka på friheten efter gymnasiet. Fyra av männen relaterade sitt humör till externa faktorer och sa att fint väder gjorde dem på bra humör. ”Jag mår bra på våren när vinterns äckelmörker börjar försvinna”, sa M4 och menade att vädret gör väldigt mycket för humöret. M2 menade att han kände sig instängd på vintern, nästan fängslad. På sommaren kände han sig friare på något sätt. Hos kvinnorna var det vanligare att nämna någon hobby eller sysselsättning som humörhöjare.

Fyra av deltagarna svarade att de som gjorde dem på dåligt humör var när de kände sig stressade i skolan eller när det gick dåligt i skolan. M5 tyckte att det var mycket sociala grejer som påverkade hans humör negativt, som när vänner sviker och han hamnade i bråk. K2 tyckte att oartiga, elaka människor som bara tänker på sig själva gjorde henne på dåligt humör eller när andra fäller onödiga kommentarer. M2 gillade inte översittare, de som är märkvärdiga över saker som inte är något att vara märkvärdig över, eller folkpartiststereotyper: ”De här som säger att ungdomar de har för mycket frihet de ska bara låsas in i skolan och piskas… så de blir gubbar fort”, eller överdrivna fördomar. Orättvisor gjorde M4 på dåligt humör. Småsaker som att inte få någon morgon cigg påverkade K3 negativt. K4 och K2 och M4 svarade att de kunde vara irriterade ibland men inte jätte arga. K5 berättade att hon en gång varit så nere att hon släppt allt och inte gjorde någonting. ”I över ett halvår var jag riktigt nere... jag kände bara skit samma det går ändå inte”. Hon förklarade dock att när hon blev äldre och fick nya perspektiv så mådde hon också bättre. Hon menade att vissa saker förstår man inte förrän man uppnått en viss ålder. Bara K3 kunde vara på dåligt humör flera gånger i veckan. Tre menade att de försökte hålla sig på bra humör. ”Om man är på dåligt humör förstör det stämningen för alla runtomkring” sa K2. Hon förklarade att hon var jätteglad utåt fast hon mådde dåligt egentligen, när hon kom hem så kunde hon istället vara sur och grinig.

Diskussion

De flesta deltagare var villiga att ställa upp på att bli intervjuade. Deltagarna tog sig tid att tänka och fundera innan de besvarade mina frågor och de besvarade frågorna över förväntan. De som var stressade och inte hade så mycket tid till sitt förfogande på grund av lektion besvarade frågorna något mer kortfattat. Därav det stora tidsglappet som uppstod mellan de olika intervjuerna. De övriga som hade tid att bli intervjuade gav mer välutformade svar och verkade tycka det var intressant att delta i undersökningen. Bara en person tog intervjun mindre seriöst. Tidsstress och störningsmoment från omgivningen under intervjuns gång kan ses som tänkbara validitets hot i undersökningen och även bristande intresse från deltagarnas sida att besvara intervjufrågorna på ett seriöst sätt. Vilket ibland kunde förekomma i vissa frågor även om deltagarna i övrigt var seriöst inställda. Möjligen kan det vara så att en del av deltagare kan ha försökt gett intrycket i intervjuerna av att de mår bra just för att de inte vill visa utåt hur de egentligen mår, vilket också skulle kunna vara ett hot mot validiteten.

Det verkar av undersökningens resultat som att mycket av den ökade ohälsan hos unga beror på den ökade pressen i samhället. Många av deltagarnas humör visade sig vara direkt kopplat till hur de presterade i skolan. Fem av dem blev på bra humör när de presterade bra i skolan. Fyra av dem blev på dåligt humör när de presterade dåligt i skolan. Bara en person upplevde det annorlunda. Han menade att trots att vi lever i ett prestationssamhälle kanske fler och fler börjar blicka inåt och se till den själsliga hälsan istället för materiella ting. Att man värderar god hälsa skulle ju kunna bero på den ökade känsligheten mot sjukdomar i samhället som Costello et al., (2006) beskrivit. Eftersom 8 av 10 deltagare gick på ett yrkesförberedande program förklarar det varför de bara några få kände sig stressade. Undersökningen av SOU (2006) visade ju att de ungdomar som går på yrkesförberedande program nästan inte känner sig stressade alls. De som läser teoretiska program känner nog mer press på att prestera då det säkert förekommer mer hemarbete. Den deltagare som mådde sämst var också hon som läste högst utbildning, men att hon mådde sämst kan också ha berott hennes ålder då hon var den yngsta i undersökningen och att hon ursprungligen kom från en annan stad och därför inte hade så stort socialt nätverk.

Som en deltagare nämnde mår många ungdomar dåligt eftersom de inte vet vad de ska bli när de blir stora. Detta är något som skulle kunna kopplas till individualiseringen och de ökade valen i livet som ungdomar måste göra idag, som även SOU (2006) visar var en huvudförklaring till den ökade ohälsan. En annan deltagare påpekar att ungdomar mår dåligt eftersom de jämför sig med andra och tänker att de inte är tillräckligt snygga och smarta. Här kommer jämförelsen med andra fram som Bunkholdt (1995) också beskrev som vanlig i tonåren.

Undersökningen visar som litteraturen att högkonsumenterna helst använder sprit och öl (Kuntsche et al., 2006). Samt att de som dricker för att förhöja stämningsläget kan räknas till högkonsumenter (Kuntsche et al., 2005). Tidigare forskning stämmer även med resultatet att de med måttlig konsumtion helst konsumerar cider, även om öl också är vanligt eftersom det är lätt för minderåriga att få tag på (Kuntsche et al., 2006). Det visade sig även att en av nykteristerna hade varit hårt hållen hemifrån och att han inte skulle våga komma hem full. Detta resultat styrker tidigare forskning som visar att ungdomar dricker mindre alkohol om föräldrarna visar att de bryr sig eller stoppar dem från att dricka enligt Scheer et al., (2000).

Samtliga kvinnor angav att de använde alkohol och bara 2 av 5 män angav att de använde alkohol. Något som inte stämmer med tidigare forskning där resultat visat att kvinnor och män i Sverige numera dricker lika mycket (Systembolaget, 2007). Dock var detta ingen kvantitativ undersökning och det låga deltagarantalet gör det omöjligt att dra sådana slutsatser. Ingen av deltagarna angav att de använde alkohol som en copingstrategi, vilket hänger ihop med att alla deltagare angav att de använde sig av någon form av aktiv coping när de mådde dåligt och att de ansåg sig ha vad som psykologiskt kan betecknas som en intern locus of control. Även tendenser visas till att deltagarna ser andra ungdomar som mer passiva och destruktiva än sig själva och att de tycker att andra har det som man skulle kunna beteckna som en mer extern locus of control än de själva.

De två vanligaste copingmetoderna i undersökningen var att hitta på roliga saker och att prata med någon. Det skulle kunna kopplas till tidigare forskning. De som använder känslo-fokuserad coping enligt Renk och Creasy (2003) och alltså inte gör något åt en hotfull eller skadlig situation använder sig kanske av denna glädjehöjande aktivitet för att förtränga bort det upplevda problemet. Att kvinnor shoppar när de mår dåligt kanske kan vara ett bra exempel på detta. Att dricka alkohol skulle kanske också kunna räknas till denna copingstrategi. Att vissa hellre pratar med någon när de mår dåligt skulle kunna visa att de hellre aktivt försöker ta tag i och lösa sina problem som den mål-fokuserade copingen också beskriver.

För vidare forskning skulle det vara intressant att göra en kvantitativ undersökning för att se om kvinnor verkligen mår sämre än män och i så fall undersöka varför det är så och vad som bidragit till den utvecklingen. Kanske är kvinnor mer sårbara än män eller så känner de mer press på att prestera. Det är ju ofta de som ska vara duktiga både inför sig själva och andra.

Referenser

Bunkholdt, V. (1995). Från födsel till pubertet. Lund: Studentlitteratur.

Costello, E.-J., Erkanli, A., & Angold., A. (2006). Is there an epidemic of child or adolescent depression? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 64, 343-350.

Crowe, M., Ward, N., Dunnachie, B., & Roberts, M. (2006). Characteristics of adolescent depression. International Journal of Mental Health Nursing. 15(1), 10-18.

Fortune, S., Stewart, A., Yadav, V., & Hawton, K. (2007). Suicide in adolescents: Using life charts to understand the suicidal process. Journal of Affective Disorders, 100, 199-210. Kuntsche, E., Knibbe, R., Gmel, G., & Engels, R. (2006). I drink spirits to get drunk and

block out my problem: beverage preference, drinking motives, and alcohol use in adolescence. Alcohol and Alcoholism, 41(5), 566-573.

Kuntsche, E., Knibbe, R., Gmel, G., & Engels, R. (2006). Who drinks and why? A review of socio- demographic, personality, and contextual issues behind the drinking motives in young people. Addictive Behaviors, 31(10), 1844-1857.

Kuntsche, E., Knibbe, R., Gmel, G., & Engels, R. (2005). Why do young people drink? A review of drinking motives. Clinical Psychology Review, 25(7), 841-846.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Meadus, R.-J. (2007). Adolescents coping with mood disorder: A grounded theory study.

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(2), 209-217.

Mittendorfer-Rutz, E. (2006). Trends of youth suicide in Europe during the 1980s and 1990s: gender differences and implications for prevention. Journal of Men’s Health & Gender. 3, 250-257.

Renk, K., Creasey, G. (2003). The relationship of gender, gender identity and coping strategies in late adolescents. Journal of Adolescence. 26, 159-168.

Sheer, D. S., Borden, L.M., & Donnermeyer, J.F. (2000). The relationship between family factors and adolescent substance use in rural, suburban and urban settings. Journal of

Child and Family Studies, 9, 105-115.

Statens Offentliga Utredningar (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. Integrations och Jämställdhetsdepartementet.

http://www.systembolaget.se/AlkoholHalsa/Alkoholoungdomar/svenska+ungdomar+super+al lt+mer.htm