Jag behöver inte krama dig för att
du har saknat mig
En kvalitativ studie av förskollärares perspektiv på barns kroppsliga integritet i
förskolan
Emilia Dungert
Caroline Olofsson
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Handledare: Ester Catucci Pedagogik Examinator: Jonas Nordmark
Självständigt arbete - förskolepedagogiskt område Termin: VT År: 2020 Grundnivå, 15 hp.
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod: PEA098 15 hp
Termin: VT År: 2020
SAMMANFATTNING
Emilia Dungert & Caroline Olofsson
Jag behöver inte krama dig för att du har saknat mig
En kvalitativ studie av förskollärares perspektiv på barns kroppsliga integritet i förskolan
I don’t need to hug you just because you missed me
A qualitative study of preschool teachers’ perspective on children’s bodily integrity in preschool
Årtal: 2020 Antal sidor: 25
Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare deltog i studien. Resultatet visar att lyhördhet, närvaro och respekt är betydande i arbetet med kroppslig integritet och synliggörs i förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt. Det visar även att förskollärarna använder olika strategier för att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet. Resultatet har analyserats ur ett närhetsetiskt perspektiv.
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1 1.2 Begreppsdefinitioner ... 2 1.2.1 Integritet ... 2 1.2.2 Förskolepersonal ... 2 1.3 Uppsatsen disposition ... 2 2 Bakgrund ... 3 2.1 Kroppslig integritet ... 3
2.2 Styrdokument, förordningar och litteratur som stöd i arbetet med barns kroppsliga integritet ... 3
2.2.1 Förskollärares förhållningssätt i arbetet med barns kroppsliga integritet .... 4
2.3 Tidigare forskning ... 5 2.4 Teoretiskt perspektiv... 7 3 Metod ... 9 3.1 Datainsamlingsmetod ... 9 3.2 Urval ... 9 3.3 Genomförandet ... 9 3.4 Analysmetod ... 10 3.5 Forskningsetik ... 10 3.6 Tillförlitlighet ... 11 3.7 Litteratursökning... 12
4 Resultat och Analys ...13
4.1 Förskollärarnas främjande arbete med att göra barn medvetna om sin kroppsliga integritet ... 13
4.1.1 Förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt ... 13
4.1.2 Gränssättning i relation till kroppslig integritet ... 14
4.1.3 Ta tillfället i akt ... 15
4.1.4 Material ... 15
4.1.5 Analys av förskollärarnas främjande arbete med att göra barn medvetna om sin kroppsliga integritet ... 16
4.2 Förskollärares beskrivningar av sina utmaningar i arbetet med till kroppslig integritet ...18
4.2.1 Kompetensutveckling ...18
4.2.2 Behovet av forskning om kroppslig integritet ...18
4.2.3 Tidsramarnas påverkan på förskollärarnas förhållningssätt ... 19
5.1.1 Förskolans tidsramar och dess påverkan på förskollärares förhållningssätt 21
5.1.2 Kommunikationens betydelse ... 22
5.1.3 Lustfyllda och meningsfulla strategier... 23
5.1.4 Påverkansfaktorer i arbetet med kroppslig integritet ... 23
5.2 Metoddiskussion ... 24
5.3 Slutsats ... 25
5.4 Relevans för förskolläraryrket ... 25
5.5 Förslag till fortsatta studier ... 25
6 Referenslista: ... 26 Bilaga 1: Missivbrev
1 Inledning
Barnkonventionen (UNICEF, 2009) blev svensk lag första januari 2020 och beskriver att alla beslut som rör barn ska vara för dennes bästa. Alla barn ska enligt Diskri-mineringslagen (SFS, 2008:567) ges rättigheter och möjligheter där deras värdighet inte får kränkas oberoende diskrimineringsgrunder. För att öka kvalitén i förskolan menar Regeringskansliet (Regeringskansliet, 2018) att läroplanen måste vara tydligt utformad för att förskolepersonalen ska uppfylla sitt uppdrag. Begreppet integritet infördes i den reviderade läroplanen för förskolan som trädde i kraft i juli 2019. Den reviderade läroplanen belyser att varje barn ska respekteras och bli medveten om sin kroppsliga och personliga integritet. Det innebär att den verksamma personalen i förskolan ska vara medvetna om och arbeta för barns integritet samt handla efter rådande principer (Skolverket, 2018). I den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att barn ska ges förutsättningar för att utveckla medvetenhet kring rätten till sin kroppsliga integritet. Förskolan är en mötesplats som ska präglas av omsorg, välbefinnande och trygghet (Skolverket 2018) där verksam personal knyter nära kontakter med de barn som vistas där. Det finns en omsorgsbit under hela förskoleperioden vilket innebär att barn behöver hjälp och stöd vid toalettbesök, blöjbyten och andra tillfällen som innefattar nära kontakt. I relation till det omsorgsuppdrag som yrkesverksam förskolepersonal besitter är det av vikt att handla respektfullt och medvetet i mötet med barn. I den här studien kommer arbetet med kroppslig integritet undersökas och analyseras utifrån ett närhetsetiskt pers-pektiv. Vårt intresse för barns kroppsliga integritet utvecklades när vi kom i kontakt med handboken “Stopp min kropp”1 av Anna Norlén. Den beskriver hur vuxna kan förhålla sig till barns kroppsliga integritet samt hur barn görs medvetna om rätten till sin egen kropp. Studiens relevans kommer till uttryck genom att lagar samt tillägg i styrdokument är relativt nya och detta bör innebära ett kanske förändrat arbetssätt hos verksam förskolepersonal. Eftersom ämnet är relativt outforskat ser vi det som angeläget att undersöka hur barns kroppsliga integritet främjas i förskolan.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Våra frågeställningar är:
• Hur beskriver några förskollärare sitt främjande arbete med att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet?
• Hur uttrycker några förskollärare sina utmaningar i arbetet med kroppslig integritet?
1.2 Begreppsdefinitioner
Vi har valt att definiera två begrepp som återkommer i den här studien. Syftet är att fördjupa förståelse för begreppen för att bidra till en konkret förståelse av hur vi använder dem i vår undersökning.
1.2.1 Integritet
Integritet ses som en personlig egendom som handlar om att vara en individ med en personlig sfär (Johansson, 2005). Integriteten berör även barns rättigheter och gränser för sig själva och andra människor (Skolverket,2019).
1.2.2 Förskolepersonal
Med förskolepersonal menar vi de som arbetar i förskolan, alltså verksamma barnskötare och förskollärare.
1.3 Uppsatsen disposition
Uppsatsen disposition har organiserats följande:
Kapitel 2 presenterar inledningsvis en Bakgrund till studiens undersökningsområde rörande kroppslig integritet ur styrdokument, förordningar och litteratur, följt av tidigare forskning och teoretiskt perspektiv. Där beskrivs studiens centrala delar såsom omsorg och närhet.
Kapitel 3 Metod presenterar studiens process följt av våra etiska ställningstaganden, sedan beskrivs studiens tillförlitlighet. Därefter beskrivs hur sökning av tidigare forsk-ning genomförts.
Kapitel 4 Resultat och analys presenterar resultatet av intervjuerna under fyra under-rubriker som framkom utifrån den tematiska analysen, varje underrubrik följs av en analys ur det närhetsetiska perspektivet.
Kapitel 5 Diskussion presenterar en diskussion av resultatet. Resultatet diskuteras framförallt utifrån tidigare forskning. Sedan diskuteras metodvalet följt av slutsats, relevans för förskolläraryrket och förslag på fortsatta studier.
2 Bakgrund
Under denna rubrik presenteras följande 2.1 Kroppslig integritet, där begreppets innebörd beskrivs med stöd i relevant litteratur, 2.2 Styrdokument, förordningar och
litteratur som stöd i barns kroppsliga integritet där en litteraturgenomgång
presenteras. Under 2.3 Tidigare forskning behandlas vetenskapliga artiklar och avhandlingar i relation till barns kroppsliga integritet och 2.4 Teoretiskt perspektiv, där ett närhetsetiskt perspektiv redogörs relaterat till studien.
2.1 Kroppslig integritet
Gren (2007) beskriver integritet likt ett hemligt och privat rum som varje människa bär. Integriteten försvarar en inneboende värdighet som är lika stor och med samma rätt att respekteras hos varje person, barn som vuxen. Vidare skriver hon att det är omöjligt för utomstående att vara medveten om en annan persons mått på vad en kränkning är och därav blir människosynen och lyhördheten för varje människas integritet av stor betydelse i mötet med andra människor. Vidare beskrivs det att det inte går att förutsätta att barn har gränserna för sin kroppsliga integritet och kan därmed inte förmedla var gränsen går. Alla barn har inte språket som verktyg vilket sätter barnet i en mycket sårbar situation då hen inte kan berätta upplevelsen i ord och inte bearbeta den. Johansson (2005) redogör att alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter om sin egen kropp och för att det ska få komma till uttryck krävs det ett medvetet förhållningssätt av de vuxna som möter barnet i fråga.
2.2 Styrdokument, förordningar och litteratur som stöd i
arbetet med barns kroppsliga integritet
Den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket,2018) belyser kroppslig integritet som något människan ha rätt att få respekterad. Det beskrivs under omsorg, utveckling och lärande att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla medvetenhet om rätten till sin egen kropp. Det innebär att arbetslaget har ett ansvar att varje barns kroppsliga integritet respekteras oberoende diskrimineringsgrund. De har ett ansvar att arbeta främjande för att stärka barns kroppsliga integritet. Förskolans arbete med integritet innefattar också ett arbete med att utveckla respekt för andra människor. Barn behöver utveckla förståelse för andra människors gränser och hur olika människor signalerar när någon kommer för nära eller kränker deras integritet. Det krävs att vuxna har förståelse för barns olikheter och därmed deras olika behov av närhet (Skolverket, 2019).
Den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag, där skrivs det fram artiklar som menar att varje beslut som tas kring barnet ska vara för dennes bästa. Barn ska fredas från alla typer av diskriminering, som utnyttjande, sexuellt övergrepp samt psykiskt och fysiskt våld (UNICEF 2009). Skollagen (SFS, 2010:800) och Läroplanen för förskolan (2018) redogör att förskolan vilar på demokratisk grund och de som är
verksamma i förskolan ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. I förskol-ans värdegrund och uppdrag skrivs det att var och en som arbetar inom förskolan ska ta hänsyn till människolivets okränkbarhet samt den personliga och kroppsliga integri-tet, vilket ska främja den grundläggande självkänslan (Skolverket, 2018). Barnens åsikter kan komma till uttryck genom andra kommunikationsformer än det verbala, och därför krävs det en medvetenhet och en lyhördhet för att synliggöra det barnen ger uttryck för (Skolverket,2019).
2.2.1 Förskollärares förhållningssätt i arbetet med barns kroppsliga integritet
Skolverket (2019) framhåller att förskollärare ska vara goda förebilder i relation till kroppslig integritet. Det skrivs att förhållningssättet förskolläraren väljer att använda sig av i sitt samtal med barnet och vilket sätt hen väljer att bemöta barnet påverkar deras syn på sig själva. Genom ett medvetet förhållningssätt ges barn även möjligheten att utveckla förståelse för andra människors kroppsliga integritet. Ett medvetet förhåll-ningssätt innefattar att föra kommunikation med barnet under situationer där barnet befinner sig i en sårbar situation. Vid blöjbyte och toalettbesök är det av vikt att göra barnet delaktig i situationen för att respektera hens kroppsliga integritet och göra barnet medveten om hens privata kroppsdelar (Norlén, 2013). I arbetet med barn kommer det uppstå situationer där barnet inte vill delta men är tvunget för sin hälsas skull, då ska fortfarande omsorgen genomföras dock med försiktighet och respekt (Skolverket, 2019). Genom att kontinuerligt berätta vad som görs och varför behovet finns gör barnet delaktig och medveten om vad som sker. Att barnens självständighet ska främjas framgår av läroplanens mål, ett exempel är när barnet ska ta på sig den rena blöjan själv vid ett blöjbyte ökar barnets självständighet och förskolepersonalen blir ett närvarande stöd (Skolverket, 2019).
Skolverket (2019) framhåller att arbetet med kroppslig integritet handlar om att vägleda barnen dels till att finna strategier till att skapa kontakt med andra människor dels att respektera andra människors gränser. De barn som vistas i ett respektfullt klimat där miljön genomsyras av tillit och respekt gentemot varandra gör att barnen lär sig vikten av ömsesidighet och sina egna gränssättningar Att göra barnet delaktig i sin vardag och i situationer där omsorg är centralt gör att barnet blir respekterad och omvårdnaden sker på hens villkor (Skolverket 2019). Barn tar olika lång tid på sig att känna trygghet i olika situationer och det är därför av vikt att vara lyhörd på vad barnet ger uttryck för. De ska således vara accepterat för barn att motsäga omvårdnad av en vuxen de inte känner sig trygga med (Matheny, 2017).
Norlén (2013) beskriver i sin handbok “Stopp min kropp!” att det är viktigt att samtala med barn om deras och andras kroppar under hela uppväxten. Det kan vara proble-matiskt att veta när det passar att samtala om kroppen men Norlén menar att det bästa tillfället är när barnet ger uttryck för ett intresse. Det är viktigt att den vuxna gör barnet delaktigt vid blöjbyten redan vid tidig ålder, för att redan då anmärka på rätten till sin egen kropp. Det gäller som vuxen att vara lyhörd och närvarande när barnet utforskar
sin egen eller andras kroppar, det gäller att tillvarata tillfällen då barnet har frågor och funderingar. Det är av vikt att barnet i tidig ålder blir medveten om rätten till sin egen kropp, vilket medför rätt att säga nej och rätt att sätta gränser (Norlén, 2013).
2.3 Tidigare forskning
I följande kapitel kommer vi att diskutera studier som på olika sätt undersöker barnens kroppsliga integritet eller ämnen som ligger nära såsom omsorg, närhet och beröring. Några studier (Heldin, Åberg & Johansson, 2018; Öhman & Quennerstedt, 2017; Zhang, Chen, Feng, Li, Liu och Zhao, 2014) undersöker kroppslig integritet kopplat till beröring i förskolan. Quennerstedt (2016) lyfter barns rättigheter och allas lika värde. Några studier undersöker barns perspektiv på kroppslig integritet (Bergström, Eide-vald & Westberg-Broström, 2016; Johansson, 2003, 2005).
Barn ska under sin tid på förskolan få förståelse för allas lika värde oberoende diskri-mineringsgrund. Det betyder att barn tidigt måste förstå sin kroppsliga integritet som en del av den mänskliga rättigheten (Quennerstedt, 2016). Tidigare forskning indiker-ar på att bindiker-arn behöver utveckla förståelse för sin egen kroppsliga integritet genom att bestämma över sin kropp (Zhang m.fl., 2013). Det är viktigt att förskollärare gör barn medvetna om att det aldrig ska känna ett obehag vid omsorg och närhet i tidig ålder. Vidare redogör de att barn ska kunna identifiera olämplig beröring, vilket bidrar till en ökad förståelse för kroppslig integritet. Det ska finnas ett medvetet förebyggande arbete där barn blir medvetna om sin kroppsliga integritet. De lyfter vidare att barn bör i ett förebyggande arbete lära sig att säga ”nej” när något känns obehagligt eller oacceptabelt (Zhang m.fl., 2014). Barnen ska i förskolan bli medvetna om sina rättigheter för att få förståelse för sitt eget och andras värde. Det är således av vikt att förskolepersonalen belyser kroppslig integritet redan i tidig ålder (Quennerstedt, 2016).
Bergström m.fl. (2016) skriver fram att förskolans förskolepersonal framställs som pålitliga och ansvarsfulla med ett ansvar för utveckling och lärande samt välbefinn-ande. Dock menar de att det tyvärr finns professionell yrkesverksam förskolepersonal som missbrukar makten och förtroendet dem besitter genom att kränka barnens kroppsliga integritet. Bergström m.fl (2016) skriver vidare fram en annan aspekt som berör barnets ålder. Under fall där kränkningar förekommit har barnet en för låg ålder för att inneha förmågan att återberätta med egna ord det som skett. Det finns även en problematik i att urskilja riktiga berättelser från berättelser tagna ur barnets fantasi och att unga barns uttalandet inte har någon större trovärdighet i ett domstolsfall. Barn i förskoleåldern är således en mycket sårbar grupp då dem inte är medvetna om sina egna gränssättningar, de är ibland för unga för att kunna återberätta scenarion där dem kommit till skada samt beroende av vuxna vilket kan göra dem negativt bundna till en vuxen de litar på (Bergström m.fl., 2016).
Det framgår i Johanssons (2005) artikel att filosofen Merleu-Ponty redogjorde att förutsättningen för att förstå en annan människa ligger i interaktionen med denne. Det uppstår således en kommunikation med andra när vi deltar i varandras världar. Kom-munikation sker nödvändigtvis inte verbalt, det är även gester, tonfall, ansiktsuttryck och kroppsspråk som ger uttryck för en människas tankar och åsikter. Det handlar om att försöka förstå barns intentioner och meningsuttryck. Vidare beskrivs det att tid är en avgörande faktor för att få tillträde till ett barns värld, trots en hög och god närvaro och visad respekt växer ett förtroende med tiden. Det är av stor vikt att ta hänsyn och vara lyhörd till barns signaler och uttryck i pedagogiska sammanhang. Små barn har ännu inte lärt sig sin egen gränssättning i relation till sin kroppsliga integritet vilket resulterar i att ansvaret för att barnets kroppsliga integritet respekteras samt tas hänsyn till ligger hos den vuxne (Johansson, 2005).
Johansson (2003) lyfter fram barnkonventionen (UNICEF, 2009) och menar att barn framställs likt sårbara individer med rättigheter. Exempelvis framhävs det att barn har rätt till att göra sin röst hörd samt att bli hörda. I praktiken kommer det till uttryck när förskolepersonalen bemöter barnet som en kompetent medmänniska och samtidigt tar hänsyn till att barnet är sårbart och beroende av en vuxen, inte minst i den omsorg som finns i förskolan, utan att den ena dimensionen utesluter den andra (Johansson, 2003). Heldin, Åberg och Johansson (2018) hävdar att förskollärare bör finna en balans mellan för mycket och för lite beröring. De beskriver att forskning visar att en del förskollärare förstås som emotionellt kalla, vilket kan bli problematiskt i arbetet med kroppslig integritet. Vidare förklarar de pedagogers överdrivna beröring av barnen som kan tyda på bristfällig professionalitet. Det kan således framställas proble-matiskt att veta vad “för mycket” och “för lite” innefattar men genom att vara närvarande och lyhörd på vad barnen ger uttryck för bör en få förståelse för vad varje enskilt barn är i behov av (Heldin, Åberg & Johansson, 2018). För att barn ska utveckla empatiska känslor är det dock av vikt med beröring och närhet (Öhman & Quenner-stedt, 2017). Det finns ett starkt samband mellan välbefinnande, empati, och fysisk beröring. Förskolan ska stödja barn i deras utvecklande av empati för att bidra till att de växer som sociala och moraliska medborgare. De problematiserar policyn “no touch” vilket innebär att barn inte ska utstå beröring av andra vuxna. Vidare menar de att den typ av policy kan minska kvalitén i verksamheten och dessutom påverka relationen negativt mellan barn och vuxen. Det är en mänsklig rättighet att få fysisk beröring och om detta hämmas, hämmas även barnet i sin utveckling (Öhman & Quennerstedt, 2017).
2.4 Teoretiskt perspektiv
Det närhetsetiska perspektivet kommer ligga till grund för att analysera studiens resultat. Perspektivet har en relationell utgångspunkt där det centrala är människors förhållningssätt och agerande i mötet med andra människor. Det främjande arbetet med barns kroppsliga integritet innefattar närhet och omsorg vilket det närhetsetiska perspektivet behandlar. Två centrala begrepp inom perspektivet är tillit och lyssnande (Henriksen & Vetlesen, 2013), vilka kommer användas i analysdelen.
Josefson (2018) beskriver i sin avhandling att närhetsetik bygger på moraliska handlingar i praktiken, sålunda hur människan är i mötet med andra människor. Tillit, öppenhet och barmhärtighet är viktiga aspekter i det närhetsetiska perspektivet. Att uppnå en tillitsfull relation eftersträvas där tillit ses i termer av att barnet ska uppfatta förskolepersonalen och verksamheten som trygg. Förskolepersonalen har sålunda ett moraliskt ansvar över att barn blir medvetna om sin kroppsliga integritet. Vidare beskriver hon att tillit är en förutsättning i nära relationer kopplat till omsorgsuppdraget (Josefson, 2018). God omsorg i förskolan innefattar ett fysiskt möte med barn men även ett känslomässigt möte, där det grundläggande för trygghet är förskollärarens förhållningssätt. God omsorg bygger på lyssnande, lojalitet och respekt och därför krävs ett medvetet arbete med barns kroppsliga integritet (Josefson,2018). Vidare att lyssnande inom närhetsetiken beskrivs som något betydelsefullt, lyssnande bidrar till att vidhålla god kvalitet vid omsorgssituationer. Noddings (2012) framhåller att lyssnandet bidrar till respekt mellan förskolepersonalen och barnet då en ömsesidighet gentemot varandra bygger och stärker relationer. Det framhålls av Josefson (2018) och Noddings (2012) att lyssnande ger den andre utrymme och chans till att bli lyssnad på. Det ligger således ett ansvar på förskolepersonalen att lära känna de olika barnens behov för att kunna bemöta dem på individnivå (Josefson, 2018; Noddings, 2012).
Henriksen och Vetlesen (2013) hävdar att människors integritet är något skört som kan såras vilket ger mening åt föreställningen om att respekt bör visas till andra människors integritet. De redogör för omsorgsgivaren och omsorgstagaren, vilket i en förskolekontext blir förskolepersonalen och barnet. Barnets behov förändras över tid men har under hela sin förskoletid behov av vård och närhet på olika sätt. Det är enligt Henriksen och Vetlesen (2013) av vikt att omsorgsgivarna är uppmärksamma på barns behov för att ge den omsorg och trygghet hen behöver i den specifika situationen. Genom att vara respektfull i de relationer som skapas på förskolan stärks tilliten mellan parterna.
För att främja den kroppsliga integriteten är det av yttersta vikt att barnet har kontroll över situationen och har förtroende för den vuxne (Noddings, 2012). Henriksen och Vetlesen (2013) beskriver att förskollärare har ett ansvar över att förskolan vidhåller god kvalitet, men även ett ansvar över att barnen känner sig bekräftade. Den verk-samma förskolepersonalen bör enligt (Noddings, 2012) hålla sig uppdaterad med kun-skap om kroppslig integritet för att svara på barnens behov. Hon framhåller även att
förskolepersonalen bör reflektera över sitt eget förhållningssätt och hur en omsorgs-givande bör handla för att vara tillitsfull och respektfull.
Förskollärare har ett moraliskt ansvar över att barnen blir behandlade med respekt och känner tillit till varje människa barnet möter i förskolan. Ett moraliskt ansvar är så-lunda något människan får oombett, utan löften till vare sig fördelar eller belöning. Det förväntas av den ansvarige att ansvara för ”den svage”. Det moraliska ansvaret blir större ju svagare den andre är. Det är den som är i behov av omsorg som riskerar att bli utnyttjad, dock är det inte något som vanligen förekommer (Henriksen & Vetlesen 2013). Förskollärare måste således vara lyhörda och agera vid situationer där ett barn uttrycker sitt missnöje (Noddings, 2012). I mötet med andra människor är det viktigt att upprätthålla en balans mellan avståndstagande och närhet och vara lyhörd på vad den andra människan ger för gensvar i vårdsituationen (Henriksen & Vetlesen, 2013). Vidare menar Henriksen och Vetlesen (2013) att människor blir till som ett etiskt subjekt genom att praktiskt få visa empati och omsorg för andra. Vidare beskriver de att i närhetsetiken är målet att göra omsorgstagaren mindre behövande och i slutändan självständig vilket även Josefson (2018) pekar på, hon redogör att barnet ska få förutsättningar att skapa tillit till sin egen förmåga genom att ta eget ansvar. Målet är således att skapa en sådan realistisk utjämning av den asymmetriska relationen som möjligtvis går mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren (Henriksen & Vetlesen, 2013).
Studien analyseras utifrån de centrala begrepp som vi valt att lyfta; lyssnande och tillit samt närhetsetiken generellt. Vi kommer analysera med respondenternas beskrivningar av kroppslig integritet mot en närhetsetisk utgångspunkt.
3 Metod
Under den här rubriken kommer vår metod att redogöras för. Här presenteras 3.1
Datainsamlingsmetod, där forskningsansatsen redogörs samt hur datan samlats in,
sedan beskrivs 3.2 Urval, där presenteras valet av respondenter, 3.3 Genomförandet, där studiens genomförande beskrivs samt 3.4 Analysmetod som beskriver hur vi har analyserat det insamlade materialet. Under 3.5 beskrivs det hur de forskningsetiska principerna beaktas, 3.6 Tillförlitlighet, beskriver studiens tillförlitlighet och 3.7
Litteratursökning där vi redogör för sökandet av tidigare forskning.
3.1 Datainsamlingsmetod
En kvalitativ forskningsansats valdes i relation till studiens syfte som var att undersöka hur några förskollärare beskriver att de förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Den ansatsen är lämplig enligt Bryman (2018) då den synliggör djupare perspektiv på respondenternas arbete. Vidare beskriver Bryman att den kvalitativa ansatsen synliggör människors uppfattning av sin verklighet och hur de tolkar specifika områden. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjufrågor då det enligt Bryman (2018) möjliggör utrymme för följdfrågor vilket var angeläget för oss då vi var ute efter fördjupade och innehållsrika svar. Då vi ville ha förskollärarnas förklaringar och perspektiv på arbetet med kroppslig integritet ansåg vi att en enkät-studie inte skulle uppfylla våra kriterier.
3.2 Urval
I studien valdes ett ändamålsenligt urval för att ge svar på studiens syfte. Rekry-teringen av deltagare riktade sig till personer som arbetar inom förskolan. Därefter beslutade vi att intervjua verksamma förskollärare med skilda årsspann för att få ta del av deras perspektiv på arbetet med kroppslig integritet (Bryman, 2018). De utvalda respondenterna är mellan 23 och 59 år och har en yrkeserfarenhet med variation från mindre än ett år till 38 år. Totalt kontaktades nio förskollärare varav en av dessa avböjde den inplanerade intervjun på grund av sjukdom, då tiden var begränsad intervjuades slutligen åtta förskollärare.
3.3 Genomförandet
Intervjufrågorna i vår studie bestod av 12 semistrukturerade intervjufrågor varav 3 bakgrundsfrågor. Vi skapade våra intervjufrågor utifrån studiens syfte och frågeställ-ningar enligt Brymans (2018) rekommendationer. Vi utformade frågorna med ett vä-sentligt språk och innehåll för att de skulle vara begripliga för samtliga respondenter. Vi tog kontakt med respondenterna via mejl och telefon för att boka ett tillfälle för intervju. I samband med förfrågan skickades ett missivbrev ut där studiens syfte be-skrevs samt villkor för deltagande. Samtliga förskollärare återkopplade till oss via mejl
att det fanns ett intresse att delta i studien. Vi bestämde datum och tid för genom-förande av telefonintervju. Valet av intervjumetod grundar sig i rådande situation2 och därför hade vi inte möjlighet att träffa respondenterna i ett personligt möte, vilket vi annars gjort. Vi samtalade med varje enskild respondent och kom tillsammans överens om att intervju på telefon är det bästa alternativet. Cachia och Millward (2011) skriver fram att fördelar med telefonintervju är att både den som intervjuar och respondenten sparar tid samt att respondenten kan befinna sig var som helst under samtalet, hen behöver alltså inte nödvändigtvis vara på exempelvis sitt arbete. Vi genomförde åtta intervjuer med åtta olika förskollärare vid åtta olika förskolor, samtliga intervjuers tidsåtgång varade i cirka 30 minuter. Intervjuerna genomfördes i en ostörd miljö hos båda parter då Bryman (2018) klarlägger att intervjuer bör ske i en omgivning där respondenten kan fokusera på samtalet. Respondenterna gav i samband med förfrågan deras samtycke till ljudupptagning. Vi valde att använda oss av ljudupptagning då vi ville ta del av hur respondenterna beskriver sitt arbete vilket Bryman (2018) beskriver som ett kännetecken vid kvalitativa ansatser. Vi valde att spela in intervjuerna med våra datorer, där vi förvarade datan med lösenord. Intervjuerna genomfördes var för sig för att inte riskera att respondenterna sätts i underläge (Bryman 2018). Det kändes mest etiskt rätt, då kroppslig integritet kan innefatta känsliga aspekter att samtala om.
3.4 Analysmetod
En tematisk analys kan skapa en tydlig struktur av det insamlade materialet (Bry-man,2018) och kommer ligga till grund för denna studie.
De åtta intervjuerna transkriberades ordagrant för att möjliggöra en detaljerad resul-tatpresentation och analys. Vi läste igenom transkriberingarna och skrev sedan ut dem och kodade dem genom likheter och skillnader. Bryman (2018) beskriver kodning av material som tematisk analys där syftet är att hitta ett mönster i svaren. Vi kategori-serade transkriberingarna utifrån vårt syfte och frågeställningar och fick fram sex teman. De teman vi fick fram var Förskollärarnas beskrivningar av sitt
förhållningssätt, gränssättning i relation till barns kroppsliga integritet, ta tillfället i akt, material, kompetensutveckling, behovet av kompetensutveckling om kroppslig integritet och tidsramarnas påverkan på förskollärarnas förhållningssätt. Vi
presenterade förskollärarnas svar i form av text och citat och analyserade resultaten ur ett närhetsetiskt perspektiv.
3.5 Forskningsetik
Vi har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2017) beskriver. De principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets-kravet och samtyckeskonfidentialitets-kravet. Ett missivbrev med information om studien skickades ut via mejl till samtliga respondenter. Informationskravet beskriver att respondenten ska bli informerad om studiens syfte och att deltagandet är frivilligt. Vi tog hänsyn till
informationskravet genom att beskriva studiens syfte och även att deltagandet av studien är frivillig med rätt att när som helst avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att uppgiftslämnaren ger samtycke till att delta i studien samt att deras med-verkan kan avbrytas helt på deras villkor. Vi informerade om att förfrågan av deltagande i studien är kravlös och därav fick de rätten att neka sin medverkan vilket går i linje med samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet innebär att respondenterna ej kan identifieras av utomstående och materialet behandlas med största möjliga konfi-dentialitet. Konfidentialitetskravet beaktades genom att vi beskrev att deras uppgifter kommer behandlas konfidentiellt, således att ingen obehörig kom åt materialet (Bryman, 2018). Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet används för studiens ändamål. De informerades även om att materialet raderas vid examination samt att det endast kommer användas i studiesyfte vilket beaktar nyttjandekravet. Det inspelade materialet förvarades i våra datorer med lösenord. Respondenterna benämndes med bokstäver istället för deras riktiga namn för att inte riskera deras ano-nymitet. Vi valde att skriva fram respondenternas ålder samt arbetslivserfarenhet dock valde vi att utelämna deras kön då det inte anses relevant i studien, vilket även stärker respondenternas anonymitet. Respondenterna informerades vid förfrågan om att citat kan komma att återges i studien. En ytterligare förstärkning av respondenternas anonymitet är att vi valde att inte benämna dem med fiktiva namn då vi anser att det inte påverkar studien.
3.6 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten säkerställs genom de delkriterier som Bryman (2018) framlägger som trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Vi båda studenter har aktivt deltagit under hela arbetet i studien, från formulering av syfte till utformning av intervjufrågor samt val av metod och sammanställning av resultat. För att öka tillförlitligheten i studien har arbetet diskuterats kontinuerligt tillsammans med handledare och studentkollegor under grupphandledning vilket Bryman (2018) lyfter, han skriver att kvalitén av texten ökar på så vis. Vi har även deltagit vid opponeringar där andra kurskollegor kommenterat arbetet för att sedan föra en diskussion av innehållet.
Trovärdighet: Studiens trovärdighet stärks av att vi har följt de forskningsetiska
riktlinjerna. Studiens process är redogjord med fylliga och täta beskrivningar av pro-cessen. Varje sammanställd intervju innehar citat då vårt mål i redogörelsen har varit att eftersträva en verklighetstrogen bild av respondenternas svar (Bryman, 2018). För att säkerställa fördjupade svar ställde vi följdfrågor som; kan du utveckla…? hur menar du nu?
Överförbarhet: Samtliga respondenter tog del av samma intervjufrågor, dock ställdes
olika följdfrågor beroende vilket svar vi fick. Det är förskollärarnas verklighet som har studerats vilket inte svarar på hur det ser ut i andra kontexter.
Pålitlighet: Studien har skrivits fram i kronologisk ordning där alla delar är tydligt
beskrivna. Processens delar är även kritiskt granskad och bearbetad tillsammans med handledare och andra studenter vilket enligt Bryman (2018) ökar både kvaliteten och pålitligheten av texten.
Möjlighet att styrka och konfirmera. Vi har under hela studien arbetat medvetet med
att inte beblanda resultatet med egna tolkningar, personliga värderingar och/ eller egna erfarenheter (Bryman, 2018).
3.7 Litteratursökning
Vi började med att undersöka vilka böcker som berör kroppslig integritet. Vi har under utbildningen använt boken Etik i pedagogiskt vardagsarbete (2007) av Gren och fann den relevant till studiens bakgrund. Därefter undersökte vi vad styrdokument, lagar och förordningar hade för relevans i vår studie.
De databaser som använts för att söka relevant forskning till studien är ERIC ProQuest, ERIC EBSCOhost och SwePub. Eftersom vi fått kännedom om att kroppslig integritet är ett relativt outforskat ämne valde vi att använda oss av en bred söksträng. En sök-sträng på ERIC EBSCOhost såg ut som följer: ”integrity” OR "bodily integrity”OR "sexual abuse" OR "abuse" AND ”preschool” OR ”kindergarden” OR ”early childhood education” OR ”preschool” OR ”förskola” AND ”teacher”. Denna sökning gav oss två relevanta artikel till vår tidigare forskning.
Vi behövde dock mer forskning och tog då hjälp av bibliotekarien på högskolan för att söka tidigare forskning. Vi avgränsade sökningen till ett spann på tio år och skrev in följande sökord “Bodily integrity” OR “integrity” OR “feeling rules“ OR ”physical touch” OR ”children’s bod*” AND attitude* OR experience* OR idea* AND teacher. Efter dessa sökord avgränsade vi till ”preeschool”, ”early childhood education” och ”kindergarten”. Den söksträngen gav oss två artikel av relevans för studien. Vi har avgränsat alla till endast refereegranskade artiklar för att endast använda oss av vetenskapligt bruk. Genom följande sökningar fick vi fram relevanta artiklar för vår tidigare forskning. Dock hittade vi mestadels svensk forskning och tog då hjälp av bibliotekarien igen för att söka efter internationell forskning om kroppslig integritet. Vi kom då fram till att kroppslig integritet främst är forskat inom Skandinavien och därav är det övergripande svensk forskning i studien.
För att söka relevanta artiklar till vårt teoretiska perspektiv användes följande sökord “närhetsetik” och fick då fram en avhandling som var relevant. Vi valde att utöka våra sökningar för att hitta en vetenskaplig artikel och använde då ord som “caring” och “proximity ethics” och “caring relation”. Det sista sökordet gav oss en träff på en artikel vi har använt under vårt teoretiska perspektiv.
4 Resultat och Analys
Nedan kommer studiens syfte och frågeställningar att besvaras. Resultatet presenteras ur följande huvudrubriker 4.1 Förskollärarnas främjande arbete med att göra barn
medvetna om sin kroppsliga integritet och 4.2 Förskollärarnas beskrivningar av sina utmaningar i arbetet. Under varje rubrik kommer sex teman presenteras, vilka är: Förskollärares beskrivningar av sitt förhållningssätt, Gränssättning i relation till kroppslig integritet, ta tillfället i akt, material, kompetensutveckling, behovet av forskning om kroppslig integritet och tidsramarnas påverkan på förskollärarnas förhållningssätt. I slutet på varje tema analyseras resultatet.
4.1 Förskollärarnas främjande arbete med att göra barn
medvetna om sin kroppsliga integritet
I följande kapitel presenteras förskollärarnas olika beskrivningar av hur de arbetar främjande för att göra barn medvetna om sin kroppsliga integritet. Beskrivningarna har tematiserats i underrubrikerna Förskollärarnas beskrivningar av sitt
förhållningssätt, gränssättning i relation till barns kroppsliga integritet, ta tillfället i akt och material. Sist i detta kapitel presenteras en analys av förskollärarnas
främjande arbete med att göra barn medvetna om sin kroppsliga integritet.
4.1.1 Förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt
Respondenterna samtalar om att förskolan har en viktig roll i det främjande arbetet för barns kroppslig integritet. Det finns en samsyn i att kroppslig integritet är en del av det vardagliga arbetet, ”det är ju utanför alla teman och sånt, men ska hela tiden arbetas med, man har det liksom med sig i sitt vardagliga tänk”. De berättar att det är av vikt att barnen får förståelse över att ingen annan bestämmer över deras kropp då det inte alltid är en självklarhet att barnets vårdnadshavare tar hänsyn till sitt barns kroppsliga integritet. En respondent uttrycker:
Jag tror vårt förhållningssätt och vårt arbete kring det här ämnet spelar en stor roll. Jag tror inte att man som förälder alltid tänker på sitt barns kroppsliga integritet utan man tänker mer i sin stund och gör det som behövs göra när det finns ont om tid till exempel
Vidare framkommer det att barnen tar efter förskolepersonal och att det förhållningssätt som råder är avgörande för hur barnen behandlar varandra. De lyfter vikten av att fråga barnet om hen vill ha en kram när hen är ledsen eller erbjuda sin hjälp när ett barns näsa behöver torkas. Det framkommer att ”barn gör som vi gör och inte som vi säger”, och respondenterna yrkar på att vara förebilder. Respondenterna uttrycker att de arbetar för ett klimat på förskolan där man får och ska säga eller uttrycka “nej” om något inte känns bra. En respondent uttrycker följande:
Redan från start behöver vi pedagoger vara noga med att erbjuda vår hjälp eller en famn till ett behövande barn, istället för att bara ta för oss och anta. Vissa barn vill inte ens hålla handen. Självklart är detta något vi samtalar om men jag tycker de är lättast att föregå med gott exempel i sådana här situationer
Det redogörs att det krävs ett medvetet tänk kring barns kroppsliga integritet för att arbetet ska vara främjande. Respondenterna berättar att de har ett lyhört förhåll-ningssätt på vad barnen ger uttryck för kring aspekter som gäller deras kropp och deras integritet. De lyfter specifikt toalettbesök och blöjbyte som situationer där det är av extra vikt att vara lyhörd, närvarande och respektfull. De uttrycker att de uppmärksammar barnen på när blöjan ska bytas eller erbjuda hjälp vid toalettbesök. De beskriver även att de gör barnen delaktiga vid sådana situationer då de enligt respondenterna ska få möjlighet att pröva själva. Vidare att det är av yttersta vikt att barnet känner trygghet till den personen som ska hjälpa till vid sådana situationer. Det framkommer även hur viktigt det är att fråga barnen om tillåtelse och visa ett tryggt bemötande. Blöjbyten och toalettbesök ska vara ostörda och därav behöver förskolepersonalen aktivt arbeta för att det blir så. Några respondenter redogör att de har kö till toaletterna på förskolan, valmöjlighet till att stänga dörren, men även att ha den öppen utan att någon ser samt regler som att endast en person åt gången får vistas på toaletten. En respondent uttrycker:
En del barn kände sig osäkra att nån skulle komma o kolla o sådär. Så de håller vi på mycket med att vi skickar två i taget eftersom vi har två toaletter.
4.1.2 Gränssättning i relation till kroppslig integritet
Det framkommer i intervjuerna att den övergripande beskrivningen på förskollärares arbete med att stärka barns kroppsliga integritet är att göra dem medvetna om rätten till sin egen kropp. Begreppet “Stopp min kropp” används i arbetet med att stärka barns medvetenhet om rätten till sin egen kropp, då det är ett kort och koncist begrepp som barnen förstår och kan behärska enligt respondenterna. En respondent uttrycker:
Asså vi brukar inte använda ordet nej utan vi använder stopp och det är de ganska duktiga på tycker jag, sätta upp handen och säga stopp och de som inte har ett språk sätter bara upp handen och då vet man att det är stopp som gäller, jag tycker att det har funkat bra faktiskt
Respondenterna uttrycker vikten av att ständigt vara närvarande för att kunna stötta barnen i deras gränssättning. En respondent uttrycker: ”Det handlar om att förebygga, stötta och stärka, inte springa runt och släcka bränder”. Samtliga respondenter be-skriver att kroppslig integritet är en rättighet för barn och en respondent redogör att ”Varje barn måste bli lyssnat på, det är en del av vårt arbete med mänskliga rättigheter, ett barn som inte blir lyssnat på kanske inte vågar uttrycka när någonting känns fel heller”. Det framgår av respondenterna att de upplevt situationer i sitt arbete där barnen varit medvetna om sin kroppsliga integritet. Barnen har enligt respondenterna visat medvetenhet om rätten till sin egen kropp på så sätt att de uttryckt när något barn eller vuxen överskridit barnets gränssättning. En respondent uttrycker ett exempel där
hen varit tvungen att avbryta ett bråk genom att fysiskt ingripa, för barnets bästa. Respondenten uttrycker följande:
Jag var på väg att separera två barn som bråkar med hjälp av mina händer efter jag sagt åt dem utan resultat, då säger ett barn ”STOPP fröken, du får inte ta på min kropp
Respondenten fortsätter beskriva situationen och menar att det är precis det här som är målet med att göra barn införstådda om sin egen och andras gränssättning. De arbetar för att barnen ska få förståelse för att de får säga emot en vuxen när det inte känns bra. Det uttrycks av respondenterna att barnen även ska tillägna förståelse för att vuxna också ska få sin integritet respekterad. En respondent uttrycker följande: “Det är ju inte okej om ett barn tar på personalens privata kroppsdelar heller, då måste man faktiskt… ja… säga ifrån” uttrycker en respondent. Det redogörs att respondenterna har en liknande syn på vad de vill uppnå hos barnen. Det framkommer att en central tanke i arbetet är att ge varje barn förståelsen över att hen har själv-bestämmande över sin egen kropp.
4.1.3 Ta tillfället i akt
Det framkommer i intervjuerna att det finns skillnader i hur de arbetar med att stärka barns kroppsliga integritet. Det övervägande är att respondenterna tar vardagliga sit-uationer till att samtala om olika aspekter som rör barns rätt till sin egen kropp. Det kan exempelvis vara när det dyker upp frågor och funderingar hos barnen som de vill diskutera. Det lyfts även att samtal om kroppen bör ske under situationer när ett barn säger “stopp” eller avstår från en kram och liknande för det uttrycks att det ska vara så naturligt som möjligt.
Vi tar tillfället i akt när det kommer på tal istället för att använda material, det har funkat bra hittills
4.1.4 Material
Det redogörs dock av flera respondenter att de använder handboken “Stopp min kropp” som förskolan kan använda i sitt arbete med kroppslig integritet. Respondenterna redogör att det är en bok med tydligt innehåll som de kan ta hjälp av i verksamheten. Det finns även material som är tydligt enligt respondenterna, och några redogör att de använder ett arbetsmaterial i form av en kortlåda. De beskriver att kortlådan innehåller olika diskussionsämnen som de använder i syfte att skapa diskussioner mellan barnen. De poängterar att korten har ett innehåll som kan bidra till reflektion om aspekter som berör den kroppsliga integriteten. Några respondenter beskriver att de upplever att barnen får en meningsfull stund när de får uttrycka sina tankar och åsikter om aspekter som rör barn. En respondent som varit på föreläsning av ”Rädda barnen” har tagit inspiration till sin verksamhet och berättar följande:
Vi gjorde en aktivitet på min avdelning där barnen fick ställa sig på rad för att visa hur nära de ville stå sin kompis. Poängen var att de skulle komma på att de behövde fråga kompisen hur
nära man fick stå innan man ställde sig. Det var faktiskt roligt, det tog ett tag innan de förstod, men när de väl gjorde det så tyckte de att det var skitkul
Vidare uttrycker hen att “såna här aktiviteter hoppas vi ju att barnen tar till sig innebörden av… jag upplevde ju att dom hade roligt samtidigt som det väcktes funderingar hos flera av barnen”. Vidare uttrycker hen en förhoppning om att sådana aktiviteter kan verka förebyggande då de i tidig ålder görs medvetna om sina gränser. Resultatet visar även att några respondenter använder Tio små kompisböcker för de beskriver tydligt och på barnens nivå vilket enligt respondenterna har varit givande för barnen. Vidare uttrycker de att de använder böckerna i samlingar men även som dramaspel för att det ska bli meningsfullt och lustfyllt. De ger uttryck för att det finns ett gemensamt tänk med att barnen ska få förståelse för rätten till sin egen kropp på ett lustfyllt sätt. Det finns även sångkort, diskussionskort och flanosagor om kroppslig integritet som majoriteten av respondenterna använder sig av. De uttrycker att barnen anammar betydelsen av innehållet under samlingssituationerna men uttrycker även att det kan bero på att de samtalar om innehållet på ett medvetet sätt, “vilket handlar mer om vårt förhållningssätt än om låten i sig själv”. Respondenterna samtalar om en specifik sång som enligt dem sjungs i deras förskolor och sångerna lyfter innebörden av kroppslig integritet på ett för barn tydligt sätt. Sången sjungs enligt respondenterna med rörelser för att alla barn ska förstå innebörden av sångens budskap, vilket är ”Stopp”.
4.1.5 Analys av förskollärarnas främjande arbete med att göra barn medvetna om sin kroppsliga integritet
Respondenterna diskuterar huruvida deras förhållningssätt till kroppslig integritet speglas i barnens beteende. De uttrycker att de arbetar för att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet genom att fråga och uppmärksamma barnen på att blöjan ska bytas samt när det ges hjälp vid toalettbesök. Resultatet indikerar på att respondenterna i vår studie ger uttryck för att närhetsetikens lyssnande är ett centralt inslag i deras förhållningssätt i det främjande arbetet med barns kroppsliga integritet. Omsorgsbiten kan upplevas som ett känslomässigt möte för barn vilket gör lyssnandet betydelsefullt vid sådana situationer uttrycker Josefson i sin avhandling (2018). Respondenterna redogör att de ska finnas till som stöd och hjälp vid toalettbesök och göra barnen delaktiga vid blöjbyten för att utveckla en känsla att de kan själva, vilket beskrivs enligt Josefson (2018) som tillit till sin egen förmåga. Deras beskrivningar tyder på att de vill arbeta för att göra barnen införstådda om vad de har för rättigheter när det gäller deras kroppsliga integritet. Utifrån det närhetsetiska begreppet tillit tolkar vi att förskollärarna försöker skapa tillitsfulla relationer under olika omsorgssituationer som blöjbyten och toalettbesök (Noddings, 2012).
Den övervägande beskrivningen med att göra barn medvetna om sin kroppsliga integritet är att ta tillfället i akt i vardagliga situationer vilket kan ses i relation till närhetsetiskens lyssnande. När de vuxna lyssnar in barnen och är lyhörda på vad de ger uttryck för kan det medföra ett lärande hos barnen, i detta fall lärande gällande den kroppsliga integriteten (Noddings, 2012). Ur Noddings perspektiv ser vi lyssnandet som en byggsten i att ge barn förståelse för kroppslig integritet, då barns resonemang och funderingar kan vidareutvecklas genom att samtala om aspekter när det kommer på tal. Det kan exempelvis handla om situationer där ett barn gestaltat “Stopp” med handen, att då vara närvarande och förklara innebörden av gesten. Vi tolkar resultatet ur Henriksen och Vetlesens (2013) perspektiv, där en människas kroppsliga integritet är något skört som kan kränkas och därför är det enligt Henriksen och Vetlesen (2013) viktigt att barn får förståelse för att andras kroppsliga integritet ska respekteras. Det framkommer i resultatet att de använder olika material som strategi i arbetet med gränssättning, materialen syftar till att ge barnen förståelse på ett lustfyllt sätt. Med hjälp av Zhangs m.fl. (2014) resonemang tolkar vi det som att förskollärarna ger uttryck för att de arbetar förebyggande. Det redogörs också att samlingssituationer är ett gynnsamt tillfälle att samtala med barn om deras kroppsliga integritet. Genom material som flanosagor, sångkort och diskussionskort får barnen förutsättningar att praktiskt förstå sin egen och andras gränssättning. Ur ett närhetsetiskt perspektiv förstår vi att det förhållningssätt som förskollärarna ger uttryck för är att genom prak-tiska övningar tillägnas barn förståelse för sin egen och andras gränssättning (Henriksen & Vetlesen, 2013). En respondent beskriver en aktivitet med gränssättning, med syfte att barnen skulle få förståelse för hur nära hen vill stå sin kompis, vilket ger barnen kontroll över sin egen gränssättning. Utifrån begreppet lyssnande kan vi tolka som att respondenterna vill ge barn får möjlighet att bli lyssnad på för att få förståelse för sin egen och andras gränssättning i relation till kroppslig integritet (Noddings, 2012).
Respondenterna beskriver en medveten tanke gällande arbetet med att göra barn medvetna om sin gränssättning i relation till den kroppsliga integriteten. Det framhävs att arbetet siktar mot att barn ska få bestämma över beslut som gäller hen själv. En del av arbetet med att ge barn förståelse för rätten till sin egen kropp är att arbeta för att göra barnen införstådda om vilka rättigheter de har. Det framgår i resultatet att barnen enligt respondenterna visar förståelse och medvetenhet till sin kroppsliga integritet genom att påvisa när något inte känns rätt. Med hjälp av ett närhetsetiskt perspektiv tolkar vi att förskolepersonalen vill ge barnen kontroll över situationer som berör deras kroppsliga integritet för att känna att de bestämmer över sin egen kropp (Noddings,2012). För att öka barns förståelse för sin egen och andras gränssättning lyfter respondenterna vikten av att lyssna på barn och för vad de ger uttryck för. Genom att använda oss av begreppet lyssnande för att förstå resultatets utsagor kan vi tolka det som att fysiska möten ska präglas av just detta (Josefson, 2018).
Resultatet indikerar på att respondenterna arbetar för att göra barnen medvetna om allas kroppsliga integritet, såväl barn som vuxen. Genom Quennerstedt (2016) tolkar vi att bar ska ges möjlighet till förståelse för allas kroppsliga integritet. En respondent
uttrycker att barn ska få förståelse för att vuxnas kroppsliga integritet ska respekteras och ur Quennersteds (2016) beskrivningar tolkar vi att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för sitt eget och andras värde.
4.2 Förskollärares beskrivningar av sina utmaningar i arbetet
med till kroppslig integritet
I det här avsnittet presenteras förskollärarnas utmaningar i arbetet med barns kroppsliga integritet. Beskrivningarna har tematiserats i underrubrikerna Kompetensutveckling, behovet av forskning om kroppslig integritet och
tidsramarnas påverkan på förskollärarnas förhållningssätt. Slutligen presenteras
en analys av utmaningar i arbetet med kroppslig integritet.
4.2.1 Kompetensutveckling
Det framgår en skillnad i intervjuerna hur respondenterna vill utveckla sitt arbete med kroppslig integritet. I intervjuerna framkom det att förskollärarna arbetar främjande i relation till barns kroppsliga integritet. Respondenterna ger uttryck för att barn görs medvetna om sin kroppsliga integritet genom det klimat de genomsyras av. Det framkommer dock en viss osäkerhet i intervjuerna gällande läroplansändringarna som har gjorts angående barns kroppsliga integritet. Respondenterna svarar att de är medvetna om justeringen dock har få av dem diskuterat förändringarna tillsammans med sitt arbetslag eller vidtagit några specifika ändringar i verksamheten sedan de skrivits dit. Det framhävs dock att några respondenter vill diskutera barns kroppsliga integritet i förhållande till den reviderade läroplanen på arbetsplatsträffar för att få bredare kunskaper och nya infallsvinklar i arbetet. De uttrycker framförallt att de vill i diskussionsgrupper konkretisera de nya läroplansmålen för att följa sitt uppdrag. Respondenterna lägger fram att i nuläget har de fortsatt sitt arbete i verksamheten som innan den reviderade läroplanen för förskolan. De uttrycker följande:
Egentligen har vi väl inte gjort någon speciell skillnad mot tidigare. Jag menar, de som rör kroppen har man ju pratat om länge om på förskolan. Jag kan inte säga att det är någon större skillnad nu.
4.2.2 Behovet av forskning om kroppslig integritet
Det framläggs i intervjuerna att några respondenter vill ha mer forskning om ämnet kroppslig integritet i form av litteratur som berör ämnet. Det framgår även att respondenterna har olika utvecklingsområden som de vill utveckla, dels hur man sam-talar med barn dels fler arbetssätt att använda sig av som personal. Det finns en gemensam förklaring på hur det främjande arbetet kan utvecklas och en respondent redogör:
Först och främst skulle jag vilja ha mer forskning och förståelse för vad man kan göra och på det sättet lära sig flera arbetssätt. Jag kan inte komma på något specifikt mer än att jag vill lära mig hur jag kan arbeta med barns kroppsliga integritet på flera sätt.
Det framläggs vidare att respondenterna ser en potential i sig själva gällande deras yrkesroll att utvecklas inom ämnet. ”Alltså jag tycker att barnen förstår det vi försöker göra dom medvetna om, men det är klart att jag vill utvecklas och få fler perspektiv på hur man kan jobba” uttrycker en respondent. De nämner att de vill arbeta tillsammans som arbetslag för att främja barns kroppsliga integritet samt komma fram till flera nya arbetssätt för att möta varje barns integritet på ett respektfullt sätt. Respondenterna beskriver att mer kompetens inom ämnet skulle möjliggöra utvärdering och reflektion kring arbetet som därefter kunna öka kvalitet i det främjande arbetet för barns kroppsliga integritet.
4.2.3 Tidsramarnas påverkan på förskollärarnas förhållningssätt
Några respondenter uttrycker att tidsramarna skapar en känsla av stress och de redogör att deras förhållningssätt påverkas negativt av detta. I situationer som kräver en vuxens hjälp upplever de att det inte alltid finns tid för att göra barnen delaktiga vid beslut som gäller deras kropp. En respondent nämner att ”ibland gör vi bara hipp som happ, det måste gå undan ibland för att hinna med alla saker man måste hinna på en dag”. Vidare att det är många barn som ska ha hjälp samtidigt och ”då kanske man bara drar tröjan över huvudet på barnet istället för att fråga om hen vill ha hjälp”. Det redogörs av några respondenter att även om tiden begränsar genomsyras deras förhållningssätt av lyhördhet.
4.2.4 Analys av utmatningar i arbetet med kroppslig integritet
I deras utsagor angående utvecklingsområden i arbetet med barns kroppsliga integritet framkommer det att förskolepersonalen är medvetna om förändringarna som tagit kraft i den reviderade läroplanen för förskolan (2018) gällande barns kroppsliga integritet. Det framkommer dock att arbetet i verksamheten inte förändrats på något sätt. Utifrån vad respondenterna uttrycker kan man se att de olika arbetslagen har olika utvecklingsområden de vill fördjupa sig i, några förskollärare önskar att ta del av mer forskning om barns kroppsliga integritet och några uttrycker att de är i behov av att diskutera kroppslig integritet på arbetsplatsträffar för att möjliggöra en bredare kompetens om ämnet. Respondenterna ger liknande svar om deras vilja att utveckla och öka kvalitén i det främjande arbetet med barns kroppsliga integritet, de uttrycker att de vill anamma fler arbetssätt att arbeta med i verksamheten för att kunna bemöta varje enskild individs kroppsliga integritet. Vi tolkar ur ett närhetsetiskt perspektiv som att förskollärarna ger uttryck för att de har ett ansvar att förskolan vidhåller en god kvalitet (Henriksen & Vetlesen, 2013).
De anser att de besitter kunskaper i arbetet med kroppslig integritet men att det finns en önskan om att diskutera ämnet tillsammans med kollegor för att fördjupa sina kun-skaper och få inspiration av annan verksam förskolepersonal. Att hålla sig uppdaterad med kunskap och reflektera över sitt eget förhållningssätt är betydande faktorer ur ett närhetsetiskt perspektiv, som lyfter vikten av att handla respekt- och tillitsfullt i rela-tioner (Noddings, 2012).
Vi kan se att förskollärarna i sina utsagor beskriver att de vill utvecklas inom integ-ritetsarbetet genom att diskutera nya arbetssätt och strategier för att främja barns kroppsliga integritet. Det kan man förstå ur ett närhetsetiskt perspektiv genom att människors förhållningssätt och agerande i mötet med andra människor kräver ett medvetet arbete med kroppslig integritet för att synliggöra om barnet tar avstånd under en omsorgssituation (Henriksen & Vetlesen, 2013). Sett ur Noddings (2012) perspektiv är det väsentligt att diskutera sitt förhållningssätt gällande olika
närhetssituationer.
Det framkommer en viss problematik ur förskollärarnas perspektiv med de tidsramar de har att förhålla sig till. Respondenterna uttrycker en känsla av stress med att främja barns medvetenhet om rätten till sin egen kropp. Det främjande arbetet minskas då av tidspressen. Utifrån begreppet lyssnande som Noddings (2012) redogör för kan vi förstå att förskollärarna ger uttryck för att de kan brista i noggrannheten i att respektera barns kroppsliga integritet. Det bidrar i sin tur enligt Noddings att ömsesidigheten som lyssnandet ska bidra till hindras av stressen. Trots att stressen får övertaget stundtals genomsyras verksamheten av tillitsfulla och respektfulla relationer enligt respondenterna. Vi förstår ur ett närhetsetiskt perspektiv att förskollärare vill möjliggöra för att värna om starka relationer mellan barn och vuxen för att säkerställa att det finns ett grundläggande förtroende (Noddings, 2012).
5 Diskussion
I detta kapitel kommer studiens resultat diskuteras med koppling till tidigare forskning, styrdokument och förordningar. Därefter diskuteras metodvalet under rubriken 5.2 Metoddiskussion. Vidare i kapitlet redogörs 5.3 Slutsats där studiens syfte och frågeställningar sammanlänkas med resultatet, 5.4 Relevans för förskolläraryrket redogör studiens relevans för verksam förskolepersonal. Slutligen 5.5 Förslag till
fortsatta studier där förslag ges på eventuell utveckling av studien.
Studiens syfte var att undersöka hur några förskollärare beskrev att de förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Till syftet valdes en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjufrågor för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
5.1 Resultatdiskussion
Nedan redogör vi för centrala delar som framkommit i studiens resultat med koppling till tidigare forskning.
5.1.1 Förskolans tidsramar och dess påverkan på förskollärares förhållningssätt
Läroplanen för förskolans (Skolverket,2018) värdegrund beskriver att utbildningen ska förankra respekt för människolivets okränkbarhet. Resultatet indikerar på att förskollärarna beskriver ett förhållningssätt som bygger på respekt och lyhördhet. Det framkommer att barns kroppsliga integritet ska respekteras och deras arbete ska syfta till att göra barn medvetna om rätten till sin egen kropp. Det framgår att förskollärarnas arbete med att främja barns kroppsliga integritet handlar om att förebygga, stötta och stärka. Dock ser respondenterna ett visst hinder med att arbeta främjande för att stärka barns medvetenhet om deras kroppsliga integritet. Det finns en tidsram att förhålla sig till vilket medför en stress hos förskolepersonalen. Vidare att arbetet med kroppslig integritet ska genomsyra varje situation i förskolan för att göra barnen medvetna om den grundläggande respekten som ska visas för varje människa. Bergströms m.fl. (2016) lyfter fram hur yngre barn kan betraktas som en sårbar då de kan vara för unga för att uttrycka när något känns obehagligt eller om de upplevt en kränkning. Ett resonemang är att stressen kan leda till att vuxna tar ett övertramp och kränker barnets kroppsliga integritet. Utifrån närhetsetiken är tilliten mellan barn och vuxen av vikt (Josefson, 2018). Studiens resultat visar att integritetarbetet begränsas av tidsramar vilket medför att förskollärarna agerar utifrån impuls. En konsekvens kan bli att barnet inte känner sig trygg i situationen, vilket ur ett närhetsetiskt perspektiv är avgörande för en tillitsfull relation (Josefson, 2018). Resultatet visar att respondenterna poängterar att trots de tidsramar som finns att förhålla sig till genomsyras verksamheten i synnerhet av lyhörd förskolepersonal. De ger ett uttryck av att de är medvetna om hur de ska förhålla sig till barnens kroppsliga
integritet vilket enligt Skolverket (2019) är avgörande för ett främjande integritetsarbete.
5.1.2 Kommunikationens betydelse
Kommunikationen utgör en betydande del i att göra barnen medvetna om sin kropps-liga integritet. I resultatet framkom det är att förskollärarna anser att de besitter den kompetens som krävs för att arbetet ska verka främjande. Det framgår att de tar tillfällen i akt att samtala med barnen om deras kroppsliga integritet när det kommer till uttryck i verksamheten. Det framkommer även att de vill att samtalen ska ske på ett naturligt vis sålunda direkt i situationer som uppstår tillsammans med barnen. Vid toalettbesök och blöjbyte är det enligt respondenterna noga med att lyssna på barnen och samtala om det som sker på ett respektfullt och meningsfullt sätt. En reflektion gällande omsorgssituationer är att balansen mellan rätten att säga nej och omsorgsbehovet är subtil. Tidigare forskning indikerar på att barn behöver utveckla förståelse för sin kroppsliga integritet genom att bestämma över sin kropp (Zhang m.fl., 2014). Det är viktigt att förskollärare gör barn medvetna om att det aldrig ska känna ett obehag vid omsorg och närhet i tidig ålder. Vi anser att kommunikationens betydelse är av extra stor vikt i en för barnen utsatt situation. Förskolepersonalen kan förhålla sig på så vis att berätta vad hen gör och vara lyhörd på hur barnen upplever situationen. I resultatet framhävs det att samtalen ska ske på ett så naturligt som möjligt och vårt resonemang är att en kontinuerlig kommunikation med barnen kan möjliggöra att samtalen i dessa situationer blir naturliga. De beskriver sitt arbete likt Skolverket (2019) som förmedlar att förskollärare bör ha ett medvetet
förhållningssätt i samtal som berör kroppslig integritet då det påverkar barnens syn på sig själva. Trots att ämnet kroppslig integritet berör känsliga aspekter (Zhang m.fl., 2014) framhålls det att samtal om kroppen kan leda till positiva effekter då det ger barnen bredare kunskaper och en medvetenhet om deras integritetsgräns (Zhang m.fl., 2014); Bergström, m.fl., (2016). Gällande den subtila gränsen anser vi att samtalen om kroppslig integritet bör ha syftet att neutralisera de känsliga aspekterna men även lyfta dem något som respondenterna ger uttryck för i resultatet.
Resultatet visar att förskollärarna använder sig av diskussionskort i form av kortlådor under samlingssituationer. De uttrycker att deras syfte är att skapa diskussioner mellan barnen om kroppslig integritet. Vidare synliggörs det att respondenterna upplever att korten skapar diskussion och reflektion om kroppslig integritet, på ett meningsfullt sätt och på barnens nivå. Det kan underlätta för förskollärarna att fånga upp barns perspektiv, något som har framhävts som viktigt i tidigare forskning då det beskrivs att det är av vikt att vara uppmärksam på vad barnen ger uttryck för i pedagogiska sammanhang (Johansson, 2005). Vi reflekterar kring det här och anser att genom Johanssons perspektiv, är det angeläget att lyssna på vad barnen ger uttryck för i meningsfulla sammanhang då de kan ge uttryck för aspekter som går att diskutera vidare på. Genom att använda sig av stödmaterial kan förskollärarna lättare starta samtal med fler barn samtidigt på ett lustfyllt sätt snarare än att handla spontant i
stunden. Genom att använda sig av olika material kan förskollärarna få stöd i att samtala om känsliga aspekter som berör den kroppsliga integriteten.
5.1.3 Lustfyllda och meningsfulla strategier
Skolverket (2019) belyser att barn uttrycker sig genom olika kommunikationsformer och därav blir olika kommunikationsformer angelägna. I vårt resultat är detta synligt genom att förskollärare beskriver lustfyllda aktiviteter som en positiv strategi för att stärka barns förståelse gällande kroppslig integritet. Det finns en samsyn hos respondenterna gällande vilka uttrycksformer de använder sig av i verksamheten. I samlingar tydliggörs budskapet kroppslig integritet genom flanosagor och musik. Det framgår även att Tio små kompisböcker konkretiseras genom dramaspel, då det upplevs lustfyllt och meningsskapande för barnen. Vi finner det intressant att förskollärarna strävar efter att göra barn medvetna om sin kroppsliga integritet genom ett flertal uttrycksformer. Vi anser att det kan vara angeläget för alla barn främst de allra minsta som ännu inte har ett verbalt språk såväl för de barn som uttrycker sig på andra sätt än verbalt. Då barn i tidig ålder får lära sig både begreppet och tecknet ”Stopp” möjliggörs förståelsen för sin egen och andras gränssättning. Vårt resonemang är att när barnen får förståelse för och kan använda ”Stopp” för sin egen gränssättning, har de fått en begreppsförståelse. I likhet med Zhang m.fl. (2014) pekar studiens resultat på att förskollärare ser lustfyllt lärande som en viktig komponent för arbetet med att ge barn förståelse för sin kroppsliga integritet samt förståelsen för rätten att säga nej och rätten att sätta gränser.
5.1.4 Påverkansfaktorer i arbetet med kroppslig integritet
Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt inte har påverkats av de förändringar som har introducerats i den reviderade läroplanen. De är medvetna om förändringen men uttrycker att deras arbete med kroppslig integritet inte påverkats. Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) har inte konkretiserat innebörden av att arbeta med kroppslig integritet och lämnar därför ett fritt tolkningsutrymme. Vi är medvetna om att läroplanens skrivningar är strävansmål och redogör därför inte hur förskolepersonal kan arbeta med barns kroppsliga integritet. Vilket i sin tur kan påverka förskolepersonalens förhållningssätt då de besitter olika erfarenheter och kunskaper om att arbeta med barns kroppsliga integritet. Resultatet visar att förskollärarna besitter ett respektfullt förhållningssätt gentemot barnen, vilket kan ses i likhet med Skolverket (2019) som belyser att det väsentliga i arbetet är att barnen får kännedom om sin kroppsliga integritet i ett klimat som genomsyras av respekt och ömsesidighet.
Det framkommer att förskolepersonalen vill få mer kunskap om ämnet för att utveckla sitt arbete i hur man samtalar med barn och även få större variation på strategier och material de kan använda sig av. Det lyfts fram att kunskap kan anammas genom att
