V" notat
Nr TF 54-24
1993-05-19
Titel: \
Trafikundervisning i skolan - Del 1 av en kartläggning.
Enkät till kommunernas skolstyrelser
Författare: Barbro Linderoth och Nils Petter Gregersen
Avdelning: TF
Projektnummer: 54390-0
Projektnamn: En kartläggning/beskrivning av trañksäkerhetsarbetet i skolan
Uppdragsgivare: NTF Distribution: Fri
du)
Väg- och
transport-farskningsinstitutet
I
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 2 34
4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 ' Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 BAKGRUND SYFTE METODRESULTAT
Ansvar Gemensamma riktlinjer Speciella projektBedömningar och synpunkter
SlutkommentarTjänstetitlar
Ansvarig för skolornas trañksäkerhetsarbete Alternativa projekt
Projektbeskrivning
Bedömning av skolornas trañkundervisning Förbättringar av skolornas trañkundervisning
Frågeformulär till trañkansvarig på Lokala Skolstyrelsen
VTI Notat TF 54-24 Sid \ 1 L I ' I L I I U J U J N
1 BAKGRUND
Inom ramen för grundskolans verksamhet förekommer en rad olika sätt att ar-beta med trañkundervisning. Många arar-betar traditionellt medan andra har ut-vecklat speciella metoder. Det saknas emellertid kunskap om på vilket sätt och i vilken utsträckning detta sker, med vilken metodik och med vilket grundläg-gande synsätt som verksamheten bedrivs.
En beskrivning och kartläggning av förekommande aktiviteter är tänkt att kunna ge dels en sådan Översikt och dels ge upphov till bra uppslag och idéer som kan
spridas till andra skolor. Kunskapen kan sedan ligga till grund för mer
kontrolle-rad försöksverksamhet inom ämnesområdet trafiksäkerhet i skolan. Uppdrags-givare är NTF.2
SYFTE
Kartläggningen av trañkundervisningen genomförs i tre olika steg.
Föreliggande studie är det inledande steget. Avsikten är att de centrala skolled-ningarna i landets 284 kommuner skall ge en översiktlig bild av hur trafik-undervisningen fungerar i grundskolorna beträffande arbetsmetoder, innehåll och omfattning. I en därefter följande studie, planerad till hösten 1993, vilken omfattar ett representativt urval av landets grundskolor, kommer berörda lärare att på en mer detaljerad nivå få beskriva hur trañkundervisningen genomförs. I en avslutande tredje studie kommer intresset att riktas mot ett mindre antal spe-ciella utbildningsprojekt med nya grepp på skolans trañkundervisning.
Detta är en preliminär redovisning av resultaten från steg 1.
3
METOD
I den första delstudien har en kortfattad enkät sänts till landets samtliga skolsty-relser eller motsvarande. Enkäten avser grundskolans årskurser (1-9). I enkäten ges tillfälle att beskriva på vilket sätt respektive kommun arbetar med trafik-undervisning och om man arbetat fram något nytt/speciellt arbetssätt.
Formuläret skall besvaras av någon som har Överblick över trañkundervisningen
i kommunens skolor. Det innehåller frågor om antalet skolor i kommunen, vem som har Övergripande ansvar för trañkundervisningen i skolorna, vilka riktlinjer och vilka målsättningar som finns, gemensamma regler för antal timmar/dagar som är avsatta för trafikundervisningen och om det förekommer några alterna-tiva projekt i skolorna/klasserna. Dessutom får man bedöma vilka möjligheter det finns att bedriva en meningsfull trañkundervisning, hur den överlag funge-rar, om den kan förbättras och om det förekommer problem med bristande engagemang från olika inblandade parter.Svaren på frågorna ligger till grund för den mer detaljerade kartläggningen i steg två, som genomförs under hösten 1993. Av landets 284 kommuner har 225 besvarat enkäten. 22 kommuner bortfaller därtill ur materialet beroende på att de, i detta sammanhang, inte besvarat enkäten korrekt. Av dem som inte besva-rat enkäten har 14 kommuner angivit skäl till detta, tex omorganisation. Det
slutliga antalet korrekt ifyllda enkäter blir därmed 203, dvs 71%. En
bortfalls-analys görs vid slutrapportering av projektet.4 RESULTAT
Följande resultatredovisning avser de 203 kommuner som besvarat enkäten
kor-rekt.
I formuläret frågas efter vilken tjänstetitel den person innehar som har överblick över trafikundervisningen i kommunens samtliga skolor. Ett trettiotal olika tjänstetitlar har redovisats från de olika kommunerna (bilaga 1).
Det totala antalet skolor och klasser i grundskolan i de kommuner som svarat
framgår av tabell 1.Tabell 1 Antal skolor och klasser i de kommuner som besvarat enkäten
Skolor Antal Klasser Antal
Lägstadieskolor 369 Lägstadieklasser 1326
Låg- och mellan- 1855 Låg- och mellan- 13350
stadieskolor stadieklasser
Låg- mellan- och 370 Läg-, mellan- och 5221
högstadieskolor högstadieklasser
Mellan- och 79 Mellan- och 992
högstadieskolor högstadieklasser
Mellanstadieskolor 107 Mellanstadieklasser 473
HÖgstadieskolor 305 HÖgstadieklasser 4344
Summa: 3085 25706
4.1 Ansvar
Vem som har det Övergripande ansvaret för trañkundervisningen i skolorna varierar mycket mellan kommunerna. De flesta av kommunerna har svarsalter-nativet "annan", som t ex rektor, studierektor, barn- och utbildningsnämnden etc (bilaga 2). 16% svarar "trañkansvarig på Skolstyrelsen" och 20% svarar "poli-sen". Endast ett par procent har uppgivit att "frivilliga organisationer" har det Övergripande ansvaret.
Ute i skolorna är det vanligt att klassläraren har huvudansvaret för trañkunder-visningen på läg- och mellanstadiet. På högstadiet är det vanligt att SO-läraren eller rektor ansvarar för trañkundervisningen.
4.2 Gemensamma riktlinjer
De flesta kommuner (76%) anger att de saknar Övergripande riktlinjer för tra-ñkundervisningen i skolorna. De kommuner som svarat att de har något Över-gripande program (24%) har med något undantag även lämnat en beskrivning Över målsättningen för trañkundervisningen. Dessa beskrivningar skiljer sig avsevärt i innehåll och detaljeringsgrad. Vissa anger detaljer som tex att "polisen besöker varje år årskurs 4 fÖr trafikinformation" medan andra ger Övergripande beskrivningar som "lokal arbetsplan " eller hänvisar till läroplanen. VTI Notat TF 54-24
En noggrannare redovisning av dessa Övergripande mål ges i projektets
slutrap-port.
Ett liknande svarsmönster ges beträffande förekomst av ärskursvisa Övergripande
mål. Flertalet (73%) har angivit att kommunen inte har utarbetat någon
mäl-sättning för respektive årskurs. Resterande 27 % har sådan målmäl-sättning.Endast ett fåtal (14%) anger att det finns gemensamma regler för hur mycket tid som är avsatt för trañkundervisningen i respektive årskurs. I 46% av kommu-nerna anser man i stället att trañkundervisningen ska integreras med andra ämnen, (figur 1). % 60 56 50 -46 40- 30- 20-14 10*
Regler finns Skall integreras Inga regler
Figur 1
Gemensamma regler för hur mycket tid som avsatts för
trañkunder-visning i respektive kommun (flera svar kan ha angivits)
De som har gemensamma regler för hur mycket tid som skall avsättas har också
redogjort för antal lektionstimmar och temadagar för respektive årskurs. Igenomsnitt varierar antalet lektioner från ca 2,5 till 3,7 per årskurs. Antalet
temadagar varierar från ca 0,1 till 0,4 per årskurs. Den tid som avsatts ärmindre på högstadiet än på läg- och mellanstadierna (figur 2).
o -n - v-zm a os m o
T a 6
'Lek'Le'Le'Le'L 'L 'L 'L 'L T T T T T T Tt kt kt kt ekt ekt ekt ekt ekt em ern em em em ern e 9 Te
ák1åkzák3ák4ák5ák6åk?åkaå'kgaålkflákêåákâåkåååkêåliz1 áwâáwâåkg
Figur 2
Genomsnittligt antal lektionstimmar och temadagar i respektive
års-kurs för de kommuner som har gemensamma regler för detta
4.3 Speciella projekt
Ungefär 40% av kommunerna anger att det förekommer något trañksäkerhets-projekt som avviker från det traditionella. Vad som egentligen menas med
"alternativ" trañkundervisning varierar mycket från kommun till kommun vilket
framgår av bilaga 3.
Förekomsten av aktiviteter inom ramen för skolans trañkundervisning, där
uppgifterna är hämtade från medföljande bilagor till de besvarade enkätema, framgår av bilaga 4.4.4 Bedömningar och synpunkter
69% är av den uppfattningen att det finns tillräckliga möjligheter att bedriva en meningsfull trañkundervisning. De kommuner som är av motsatt uppfattning har
angett olika orsaker till detta, tex behov av fortbildning, brist på tid till ämnet,
lärartid, pengar, idéer, engagemang, kunskap mm (figur 3).20-18 19 19 15-15
0 I 2 1
Lärare Lärartid Pengar Utrymme Idéer Kunskap Fortbildning Annat
Figur 3 Bedömning av vad som saknas för att kunna bedriva en meningsfull
trañkundervisning (flera svar kan ha angivits)
Det st0ra flertalet (73%) tycker att trañkundervisningen fungerar bra eller ganska bra ute i kommunens skolor (ñgur 4).
<3/o 70
60-60 50- 40- 30-20* 22 10 13 0 1 4 iB'ra Ganska bra Varken eller Ganska dálig Dålig
Figur 4
Bedömning av hur trafikundervisningen fungerar ute i kommunens
skolor
I bilaga 5 redovisas en sammanställning av olika motiveringar till svaren. En
vanlig positiv motivering är att samarbetet med polisen fungerar bra. Bland negativa motiveringar märks t ex att trañkundervisningen minskar på högstadiet. Att trañkundervisningen i kommunens skolor kan förbättras tycker ändå de flesta (95%). Olika förslag till förbättringar framgår av bilaga 6.41% av kommunerna är av den uppfattningen att det finns problem med bris-tande engagemang frän olika inblandade parter, tex lärarnas eller elevernas engagemang (figur 5). 0/0 70 60-59 50-40* 30' 24 20 -20 15 16 10-0 I 4 1
Inga problem I Lärarengagemang I Frivilligengagemang
Elevengagemang Polisengagemang Andra problem
'Figur 5 Problem med bristande engagemang för olika inblandade parter i
trañkundervisningen (flera svar kan ha angivits)
4.5 Slutkommentar
Enkätsvaren visar att det varierar mycket mellan kommunerna när det gäller
hanteringen av trañkundervisningen. Mycket stora svarsvariationer förekommer för exempelvis vem som är ansvarig för trañkundervisningen i kommunen, vem som har det lokala ansvaret, gemensamma mål och riktlinjer, tid för undervis-ningen, uppläggning och innehåll.De flesta av de aktuella kommunerna anger att det saknas Övergripande riktlinjer för trafikundervisningen i skolorna och att det dessutom saknas målsättning för respektive årskurs. Trots detta är dock flertalet av den uppfattningen att trafik-undervisningen fungerar relativt bra ute i skolorna och att det finns tillräckliga möjligheter att bedriva en meningsfull trañkundervisning.
Med något enstaka undantag tycker ändå de flesta att trañkundervisningen kan förbättras. Man anger att det saknas fortbildning av lärare, tid till ämnet,
resur-ser, kunskap och pengar mm. Man anger också att det finns problem med
lära-res och elevers engagemang för ämnet.Nästan hälften anger att det förekommer något trañksäkerhetsprojekt som avvi-ker frän den traditionella trafikundervisningen i skolorna. Vad som egentligen menas med alternativa trañksäkerhetsprojekt är mycket varierande från kommun till kommun. En mer detaljerad beskrivning kommer att ges i slutrapporten. I denna redovisning har alltså enbart data från kommunerna centralt redovisats. Det innebär att själva undervisningens innehåll och utformning inte kunnat
be-skrivas i några detaljer. Enbart sådana "projekt" som enkätifyllaren känner till
har kommit med. I kartläggningens andra del görs en mer detaljerad
beskriv-ning, där data hämtas direkt från trañkansvariga ute i skolorna.Bilaga 1 Sid 1 (l)
TJÄNSTETITLAR
Angiven tjänstetitel för de som besvarat enkäten (inklusive ej korrekt ifyllda enkäter från 22 kommuner) Tjänstetitel Andel (%) Rektor 34 Studierektor Skolchef Lärare Utbildningschef Förvaltningschef Områdeschef Skoldirektör Skolsekreterare p-a LI ] Skolassistent Skolledare Utredare Planerare
Fortbildningsansvarig
Samordnare Konsulent Administrativ chef Trañklärare Skolsakkunnig Skolkamrer Skolexpert H H H H H H H H N N N N M M ww-P -U I M W Handläggare Summa 100VTI Notat TF 54-24
Bilaga 2 Sid 1 (l)
Ansvarig för skolornas trafiksäkerhetsarbete
Vem har det övergripande huvudansvaret för trañksäkerhetsundervisningen i kommunens skolor? Övriga alternativ, (fråga 3, "annan"), som förekommer är följ ande:
- Rektor - Studierektor - Skolledarna - Skolan
- Studieledarna i respektive skola - Klasslärare
- Idrottslärare
- Kontaktlärare i trafik vid de olika skolorna
- Trañkansvarig skolledare
- Trañkombud på varje skola - Speciellt utsedd person - Platschefer och klasslärare - Skolchefen
- Enhetschefen
- Platschef på varje skola - Områdescheferna - Förvaltningschef - Skoldirektören - Planeringssekreterare
- Skolstyrelsens skolskjutskommitté
- Ansvarig för skolpatrullverksamhet - Hem och skola- Barn- och ungdomsnämnden
- Kommunens trañksäkerhetskommitté - Barn- och utbildningsnämnden - NTF
- Gatukontoret - Tekniska nämnden
- Trañksäkerhetsrädets sekreterare - Kommunstyrelsen
- Kommundelsnämndens trafikansvariga politiker
Bilaga 3 Sid 1 (2) Alternativa projekt
Redovisning av kommunernas svar på frågan om "alternativa projekt" (fråga 14) - Temaveckor
- Trafikvecka för hela kommunen
- Trafikdagar, hem och skola samordnar
- Temadagar på låg- och mellanstadiet, polismedverkan - Trafikkalendern på låg- och mellanstadiet
- Gymnasieskolan får information om trafikfrågor - Trafikinformatörer på central nivå
- Trafikskolan i årskurs 1-3 (NTFs skolmaterial) - Trafiktävling
- Mätning av trafik integrerat i andra ämnen - Länstävling om trafikregler.
- Information om alkohol och trafik
- Gatukontoret detaljundersöker tillsammans med skolan skolbamens farliga vägar - Varje barns skolväg granskas
- Trafikräkning, hastighetskontroller i låg- och mellanstadiet
- Undervisning om barnolycksfall i trafiken.
- Åk 8 får undervisning av räddningstjänsten
- "Heja Hallandsprojektet"
- Teaterprojekt i samråd med Trygg Hansa och skolorna i kommunen.
- SkolpatrullverksamhetCykel
"Trafik för alla". Projekt säkrare cykelvägar - Cykelteknikbana
- Cykeltåvling i årskurs 3 , polisen medverkar, arrangör trafiksäkerhetsrådet
- Polisen infört cykelkörkort för åk 4.
Cykelhjälm
- Hjälmtåvling- Cykelhjälmskampanj i Blekinge
- Cykelhjälmstvång för alla som cyklar till skolan.
Bilaga 3 Sid 2 (2) 'Moped
- Mopedkurs högstadiet (frivillig kurs)
- Temadag årskurs 9. Tävling med moped. MHF-ungdom arrangerar
Mörkertrañkövning
Trañkkvällar, samarbete föräldrar, polis
Genom föräldraföreningen, mörkerövningar och cykeldagar Mörkerdemonstration, (hem och skola , bilkäristerna)
Mörkerakt, samverkan trañksäkerhetsnämnden, polis, skola och föräldrar Obligatorisk mörkeraktivitet i årskurs 3 (hem och skola)
Kvällskurser för föräldrar och elever
Bilaga 4 Sid 1 (2) Projektbeskrivning
Dessutom redovisas i bilagor ytterligare projektbeskrivningar (en mer detaljerad redovisning ges i slutrapporten).
Projektbeskrivning (enligt bilagor):
Central fortbildningskurs i trafik i samarbete med NTF Trañksäkerhetsundervisning inlagd i de olika stadiema Trañkundervisning bedrivs enligt läroplan och anvisningar Studium av "Din trañkmiljö"
Trañkkunskapstävling för samtliga elever i åk 4 i kommunen. Trañkövnings-bana finns
Lärarna samlas till en gemensam trañkstudiedag i maj varje år Kommande läsärs trañkarbete diskuteras och planeras
Fortbildning av lärare
Attitydpäverkan på högstadiet (so-lärare och polis)
Kalendariebundna aktiviteterPraktiska och teoretiska lektioner i trañkkunskap Information om snÖ- och isfaran i trafiken "Lag och rätt- "projektet
Temaarbeten, typ mätning av avgaser
Trañkobservationer, samarbete inom samlad skoldag Inventering av trañkfarliga miljöer i närområdet Frivilliga organisationer undervisar i trafik i skolan Skolpoliser
Polismedverkan
Polismedverkan i samtliga klasser en gång per läsår
Regelbunden polismedverkan i trañkundervisningen En trañkdag per är, polismedverkanPolisundervisning i trañki skolan
Bilaga 4 Sid 2 (2) Mörkertrañkövningar
- Temaarbete, mörkertrafik
- Temadag mörkerövning, cykelhjälm, barnbilstol - Mörkerövningar - låg- och mellanstadiet (bilkårister) Gång- och cykeltrañkövningar
- Skolvägsproj ekt Gångtrañk
Träning av gång- och cykelväg till skolan Cykelslinga
Cylding. Regler och cykelns utrustning
Cykelinformation
Cykelkörkort Cykeldagar C kelh'älm
- Har initierat hjälmanvändning. "Hem och Skola" har även en särskild arbets-grupp för trañkfrågor
- Hjälmkampanj/retlexkampanjer med hjälp av bilkårister Moped
- Mopedmästerskap (åk 9). Temadagar på högstadiet. "Mamma-Pappa-Barn"-aktivitet (MPB) på lågstadiet
- Mopedundervisning (åk 8). Tillämpningsövningar, förevisning i mörkertrañk av polis, bilkårister
- Mopedsäkerhetsbana - Mopedskola
- Mopedförarutbildning åk 8
- Mopedåkning. Regler och uppträdande i samband därmed. Polisen medverkar - Moped- och skoterfrågor
- Övningsbanor för moped- och cykelåkning
Bilaga 5 Sid 1 (2)
Bedömning av skolornas trafikundervisning
Positiva eller negativa motiveringar till hur man bedömer skolornas
trafiksäker-hetsundervisningBra eller ganska bra bedömning
- Undervisningen fungerar ganska bra, trañksäkerhetsundervisning en självklar del i undervisningen på läg- och mellanstadiet.
- Vid genomförda utvärderingar har det framkommit att lärare och elever är
nöjda med trañksåkerhetsundervisningen.
- Ett gott samarbete förekommer mellan trañklärare, klasslårare, so-lärare och
polis. En fördel äratt kommunen har en särskild trañksäkerhetslårare anställd
på heltid.- Regelbundna besök av polis, MHF.
- Polisen följer upp och tar kontakt med de enskilda skolorna. Polisen gör ett utmärkt jobb. Bilkåristema medverkar också i trañksäkerhetsarbetet.
- Polisens trañklektioner i åk 1, 5 och 8 år ett mycket bra inslag i trañkunder-visningen. Det ger stadga och kontinuitet åt verksamheten.
' - Ett bra underlag från polisens sida, som fyller på med aktuellt material. Ute
på varje enhet finns en arbetsplan för trañkfrågor. Där prioriteras frågor i
form av teman m m.- Samarbete mellan skola och polis. - Samarbete med polis och bilkåristerna.
- Samarbete med polis, MHF, Räddningsverket m fl - Kunniga informatörer.
- Ett gott förhållande mellan skola/barnomsorg, kommunens trañksäkerhetsråd
och polis.- Gott samarbete med frivilliga organisationer, skolpolisarbete, polisen.
- Bygdeskolor och skjutsverksamhet har avsatt betydligt mer tid för trafik-säkerhetsarbetet
- God samverkan, målsättning och struktur finns. VTI Notat TF 54-24
Bilaga 5 Sid 2 (2)
Neutral bedömning
- Varje skola arbetar på sitt sätt utifrån sin lokala trañkmiljö. Polisen kommer regelbundet ut till alla skolor.
- Det är lätt att ämnen som trafik som ska integereras i flera ämnen glöms bort. Finns ju oftast inte med i någon lärobok.
- Varierar tätort - landsbygd.
- Där det finns engagerade lärare fungerar arbetet utmärkt.
- Samarbete med polisen vid temadagar. Allmän slapp trañkmoral problem.
- All undervisning kräveratt de regler och beteenden som inövas också följs
upp under fritiden. Polisens resurser tycks vara alltför begränsade.
- Eftersom vi genomfört en omfattande omorganisation har nuvarande chefer ännu inte någon klar bild av hur trañksäkerhetsundvisningen fungerar i dag. - Det samlade bilden blir ganska medioker. En del klasser satsar ibland på
tra-fikvecka, andra gör praktiskt taget ingenting.
- Har varit mycket bra men övergången till kommundelsnämnder har splittrat verksamheten.
- Ämnet trängs med andra skolämnen.
- Jag tror att undervisningen fungerar något bättre på låg- och mellanstadiet än
på högstadiet med tanke på tillgång till polisen i åk 1 och åk 4.
- Eleverna erhåller främst på låg- och mellanstadiema regelbunden träning och information. Efterlevnad och beteende i trafiken kunde dock vara bättre. - Eftersom det inte finns någon som har överblick är det svårt att sätta betyg. - Högstadiets trañkundervisning ges mindre tid.
- Undervisningen verkar bra men effekterna märks inte.
- Önskvärt vore att lärarna skulle arbeta mer med trañkundervisningen
- Undervisningen fungerar bättre på låg- och mellanstadiet, sämre på högsta-diet.
Bilaga 6 Sid 1 (2)
Förbättringar av skolornas trafikundervisning Förslag till förbättringar av trañkundervisningen i skolorna
- Mer information
- Utökad information och flera aktiviteter - Trañkinformatörer
- Bättre utvärdering
- Kontinuerlig uppföljning
- Mer Övergripande planering - Strukturerad målsättning- Tydligare och målinriktad plan Över arbetet - En ämnesgrupp får ansvaret
- Bättre samverkan mellan olika instanser - Bättre centrala insatser
- Tillsätta en arbetsgrupp
- Mer fortbildning, mer stimulans
- Större lärarkunskap, fler idéer - Tydligare drivning av rektorer - Mer övning, fler temadagar- Mer prioritering frän lärarna av trañksäkerhetsundervisningen
- Ökat engagemang från lärare och elever
- Undervisningen på högstadiet bör skärpas
- Lärarna behöver tid och bra undervisningsmaterial
- Attitydpäverkan
- Trañktimmar på schemat
- Integrera trañkundervisning i schemat - Mer praktiska inslag
- Ökad mopedsatsning för åk 9
- Säkrare skolvägar - Förbättrad närmiljö
- Trañkkonsulenter som kan bistå skolan med planering och genomförande av trañkundervisningen
- Mer hjälp utifrån, t ex Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund (SKBR)
Bilaga 6
Sid 2 (2)
- Bättre samarbete med föräldrar - Större föräldraansvar
- Mer Övning tillsammans med barn och föräldrar
- Ökad polismedverkan
- Bättre uppföljning av ordningspolisen - Mer polistid
- Större uppföljning av polisen
- Fler temadagar tillsammans med polisen
- Mer aktivt elevundersökande av trañkfarliga vägar, lett av polisen - Mer resurser till polisen
- Ökade resurser
- Riktade ekonomiska medel - Kostnadsfritt material - Mer pengar, tid
- Bättre lokala möjligheter
- Bättre trañkundervisningsmaterial - Läromedel saknas
Bilaga 7 Sid 1 (5)
Kommun: ... ..
FRÄGEFORMULÄR TILL TRAFIKANSVARIG PÅ LOKALA SKOLSTYRELSEN
Frågorna i detta formulär berör trafiksäkerhetsundervisningen i kommunens grund-skolor. Med trañksäkerhetsundervisning menar vi allt arbete som inom skolans ram
behandlar olika trañkfrägor. Detta kan tex vara hur man uppträder som
gångtrafi-kant, cyklist, mopedist, hur man genom att förändra trafikmiljön får en Ökad säkerhet, hur bilarnas avgaser och buller påverkar människor och miljö, barnens skolväg, bar-nens oro och ångest för trafiken och trafik och trafikregler i allmänhet. Alla dessa aspekter kan ingå i begreppet skolans trañksäkerhetsundervisning.
Detta formulär ska besvaras av någon som har Överblick över trañksäkerhetsarbetet i
kommunens samtliga skolor (äkl-9).
Innan Du besvarar frågorna är det bra om Du först läser igenom hela frågeformuläret.
1. Vilken är Din nuvarande tjänstetitel?
U C . . O i C O O O C O C O O U I OO O OiO O 0 I O ii O O l O OO IO O O O O O O C C C O i i O O C O C C O O C C C I C CI O IO O O i O l O O O .O
2. Hur många låg-, mellan- och högstadieskolor finns i kommunen samt hur många klasser finns i respektive skola?
Antal skolor Antal klasser, Totalt
Lågstadieskolor
Låg- och mellanstadieskolor Låg-, mellan- och högstadieskolor
Mellan- och högstadieskolor
Mellanstadieskolor Högstadieskolor
3. Vem har det övergripande huvudansvaret för trafiksäkerhetsarbetet i kommunens
skolor?
:I Trañkansvarig på Skolstyrelsen [j Polisen
D Frivilliga organisationer, nämligen ... ..
Bilaga 7 Sid 2 (5)
4. Har ni i er kommun något Övergripande program/riktlinjer för trañksäkerhets-undervisningen i kommunens skolor?
Ella
EJ Nej. Fortsätt till fråga 6
5. Om ja, ange kortfattat den Övergripande målsättningen med trafiksäkerhetsunder-visningen. Bifoga också ett exemplar av programmet/riktlinjerna.
O O 0 0 O C D O i l I O O O O O 0 OO C CO I 0 0 O I O C O O O O O O O C C O O O C l I O O O l O O O C O O O O O Ci 0 I O i O i O O 0 O O C i I lI 0 O O O O i O O O O O O O O O O U U i O C O i.
O l O I C O C I O 0 O O C O I O O I O O i O l O O O C O O O C O O O i O O O I O C O O I l O O i C O O O D O O O O i I O C O O O C O O l O O IO l O O 0 O O O i O O I O O l O O C O O O O O O C O O.
0 0 O O O 0 l O O 0 l O 0 O O O O O 0 C i O C O O O O O O O . O C O O 0 I D O O O l O O O C 0 O O l O O O O ii O O O O 0 0 O O l 0 Ol 0 O O O 0 O O O O i O iO I O C O O O O O l O l O O O l O O.
O 0 O O O O O O O 0 . Q O O O i C l C C I O O C O O O C C Q O O O C O O O 0 . U C O C C O C C O C G O C C U C O O C U . C i C O CC O O O O O O OO O O O O U C O O O OO U C C O C O Q O O O O O .O
6. Har ni i er kommun utarbetat någon kortfattad målsättning för respektive årskurs? D Ja. Bifoga denna målsättning
[3 Nej
7. Finns det några gemensamma regler för kommunen för hur många lektionstimmar och/eller temadagar som är avsatta för trañksäkerhetsundervisning i respektive årskurs?
EJ Ja
[3 Trañksäkerhetsundervisningen ska integreras med andra ämnen D Nej. Inga gemensamma regler om enbart separata timmar finns
8. Om ja på fråga 7, hur många lektionstimmar (=4O min) är avsatta för trafik-säkerhetsarbetet i respektive årskurs?
Årskurs 1: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Årskurs 2: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagarÅrskurs 3:' ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Årskurs 4: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Årskurs 5: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Årskurs 6: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Årskurs 7: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Årskurs 8: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Årskurs 9: ... .. lektionstimmar och ... .. temadagar
Bilaga 7 Sid 3 (5)
9. Vem ute på skolorna har huvudansvaret för undervisningen i respektive stadium
(t ex polisen, klassläraren, trañkansvarig lärare, SO-läraren)?
Lågstadiet: ... . .
Mellanstadiet: ... . . Högstadiet: ... . .
10. Har ni enligt Din uppfattning tillräckliga möjligheter att bedriva en meningsfull trafikundervisning?
:i Ja
D Nej
Om nej, vad saknas?
Lärare Lärartid Pengar Utrymme Idéer Kunskap Fortbildning av lärare
D
D
D
D
D
D
D
U
Annat, nämligen ... .. 0 0 00 0 o onoio c o o c 0 0 0 q i i o 0 0 0 0 0 0 O 0 O l t O i 0 i 0 0 O O O 0 Ii 0 I O i 0 l 0 O 0 0 O O i 0 O 0 O c O 0 0 0 0 0 i 0 O i 0 0 O 0 0i i 0 0 O C O O 0.11. Hur tycker Du Överlag att trañksäkerhetsundervisningen fungerar ute i kommu-nens skolor?
D Bra
:1 Ganska bra
D Varken bra eller dåligt
D Ganska dåligt
E] Dåligt Motivera svaret: ... .. n o i 0 0 0 l i 00 Q 0 O l 0 l O I00 0 I0 I0 0 0 l O O O 0 0 O 0 I 0 C 0 0 O 0 O iD O O O l O i O D I O D l 0 0 i O 0 I i I O O O O O 0 0 0 O i 0 I O O D O O l O O 0 i O 0 i O O 0 0 I O O OO O O O i C O O O I O 0 C O O I0OO OU 0O iI C O O OO O i i O l O O O O O i Q O l OO O O l I I O C C O C C CCO O O O O O O O O O O O G l i C O C Oi O C O O I O O O O O O C O C i O O O C O. O 0 O O i 0 O O O O O IO O C O l O 0 C 0I OO O I i O 00 O 0 O O O O O 0 O O 0 O C C 0 O O l O i O O O C l O O O O O I 0 O I i C C O O O O O C i O O O 0 O O O C O C O O O O O i O O C O O O C 0.12. Kan trañksäkerhetsarbetet i kommunens skolor förbättras?
D Nej
E] Ja. På vilket sätt? ... ..
O O O I I0 O l 0 i 0 l 0 i O i 0O 0 0 l 0 O O 0 O 0 0 0 O 0 0 0 O O O O O O i O O O l IO O O i O 0 O 0 0 0 O O I il 0 O C O 0 l i I 0O O 0 0 Q 0 O 0 0 0 c O O O O 0 0 O i 0 O 0 0 0 O O 0 O 0.
Bilaga 7 Sid 4 (5)
13. Förekommer det enligt Din uppfattning problem med bristande engagemang från
några inblandade yrkesgrupper/elever? Nej
Ja, problem med elevernas engagemang Ja, problem med lärarnas engagemang
Ja, problem med polisens engagemang
Ja, problem med andra frivilliga organisationers engagemang
D
D
D
D
D
D
Annat nämligen: ... .. 0 I 0 0 0 O 0 0 0 I 0 O O 0 0 O O i I 0 i i O 0 C i I O O 0 O 0 l O O O I O 0 0 O O O l l l O O 0 I 0 O I i 0 O O 0 I O O 0 C O I 0 i c O O l 0 C 0 C O0 0 0 C 0 O 0 O 0 0 0 C O i O .014. Förekommer det i kommunens skolor/klasser något alternativt trañksäkerhetsar-bete, tex projekt som avviker från det traditionella där man använder andra arbetsmetoder? Tag' också med ev. speciella projekt i gymnasieskolan (gäller bara fråga 14-15).
CJ Nej. Fortsätt till fråga 16
E] Ja, nämligen: ... ..
C C O 0 C C O O O O O O O C O C O O OO O O O 0 O O O O I O Q C O O O O C O O O i O O I O 0 O O O O O O O 0 O O0 I0 O O O O O I O I O i i O O i i O O O l O O i O I O O O O O O O O .i
Bifoga projektbeskrivning om sådan finns.
15. Vem/vilka har huvudansvaret för denna alternativa undervisning?
Namn: ... .. Namn: ... .. Namn ... ..
Adress till arbetet: ... ..
i O 0 O 0 O O 0 C 0 O i 0 I 0 0 0 i l I 0 0 i 0 0 0 O 0 i i 0 0 O I 0 0 l O i 0 O O 0 O 0 O I 0 0 I 0O 0 i O O I O O 0 O0 DO 0 i 0 lC 0 O O O I ii 0 O 0 0 0 I O O I O O O l 0 O i O O O O O .0
Telefon till arbetet: ... ..
16. Övriga synpunkter på trañksäkerhetsundervisningen i kommunens skolor.
0 c 0 c 0 O 0 0 O i 0 i o n i c o 0 o 0 o 0 o l o 0 0 o I C 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0 i 0 O 0 o i O 0 u 0 o n 0 0 0 o 0 o 0 0 o a o 0 o o 0 0 o o c o c o 0 o o 0 0 o o O l O c 0 0 0 0 0 i 0 0 a 0 0 oc
0 C O i I O 0 O O O O O O l I O O C I 0 O i 0 O O 0 I I O O 0 O O 0 0 O O O 0 I O i O l O O l O O O 0 O i 0 0 0 0 l O iO O l i i O O 0O l O I 0 l O O I D O O 0 O O O 0 0 O O 0 O D O O O0 O O .O
0 c o 0 0 O 0 0 0 0 l O 0 l c O 0 0 O O I O 0 0 0 0 C 0 I 0 l0 O O O 0 0 O i O l I i 0 0 O 0 0 c 0 0 c 0 o 0 0 il I o 0 a 0 c D 0 0 iO 0 l 0 0 O 0 0 0 l 0 0 i 0 0 0 c 0 C O I 0 O O 0 O O O O .i
O i 0 0 l 0 O i O 0 i O 0 0 O l 0 O 0 O l i O 0 i O O O O l i O 0 O 0 0 O O 0 0 i O O i 0 0 O O O c i l 0 i l i i 0 i 0 0 I0 0 0 i i l0 0 0 0 0 0 i i 0 i O O O i 0 O 0 0 0 l O O I O l O 0 l O 0.
17. För en mer detaljerad kartläggning av vad som görs ute i skolorna beträffande
trañksäkerhetsundervisning, kommer kontakt att tas med ett antal sko-lor/rektorsområden direkt. Fyll i blanketten på nästa sida med namn och adress för lämpliga kontaktpersoner på kommunens grundskolor.
VTI Notat TF 54-24 Sk ol an s n a m n O . . . . 0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 . . . 0 0 . 0 . 0 0 0 0 . . . O O O O C O O O C U O O . . . O -. . . 0 . . . . . . 0 . 0 . 0 . 0 0 . . . . 0 0 . . . . . . O I O O O O O O I O O O O O O O . . . . . O O O O OO O O O O 0 . . . . . . . . O O O O O O O O D C O O O O O O O OO I . . . . . . O I O O O O O O O O I I O O O O O O O 0 O . . . . . . 0 0 . . . . . . 0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 . . . O O . . . O D O O O O OO O O O O O C O C O O O O . . . O O C O O O OO O O O O O O O O O O O O 0 . . . . . . 0 0 . . . . . . . . . . C O O O O O OO O O O O 0 . 0 . 0 0 0 0 . . . . 0 0 . . . C O . . . 0 0 . . . 0 . . . . . . O O O OO O O O O O O O O O O O O O O O 0 0 . . . . . . 0 . . . . . . . . 0 0 . . . . 0 . 0 0 . 0 0 0 0 . . . . .. . O O O O O O O O O O O O O O O O . . .O O O O O O O O O O . . . . . . . O O O O O O O O . . . O O O O O O O O O O O0 . 0 . 0 0 . 0 0 0 0 O . .I . . . . . O O O O O O O O O O O O O O O O O O 0 . . . . . . . . O O O O O OO O O O O O O O O O O O . OO -. . . O . . . O O O D O O O O O O O O O O O O O O . . . 0 . . . . O O O O O O O O O O O O O CO O O .0 0 . . 0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 . . . O O O O O O O O O O O O O . . . O O O O O O OO O O O O O O O O O O O O O 0 . 0 . . . . . . . . . . O O O O O O O OO O O O O O O O . . . O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O 0 . 0 . 0 . 0 .. . . . O O O O O O O O O O O O O . . . 0 0 . . . . . .O O O O O O O O O O O O O O O O O O . . . 0 . 0 . 0 0 0 0 0 0 . . . 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . .. O O I O O O O O O O O O O O O O O O 0 0 . . . . . . . . . 0 . 0 0 . 0 0 0 0 0 . . 0 . . . . 0 . . O O 0 . . .. . . . . . O O O C O O O O O O O I O O O O O . . C . . . . .. . . . . O O O O O O C i . . . . . . . . . . O O O O O C O O O O O O O O O 0. 0 . 0 . 0 . . . . . . 0 . 0 . 0 . 0 . . . O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O . . . .. . . O O O O O O O O O O O O C . . . O O O O O O O O O O O O OO 0 0 . . . . . . . 0 . 0 0 . . . . O -. . . O O O C O OO O O O O O C O O 0 0 . . . . . . . 0 . . O . . .0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . . . . . . . . O O U O OO O C C U O C . O O . . . . . . O O O O O O O O O O O O O O O O O O 0 . 0 . 0 . 0 . . . .. . O O O O O O O O O O O O Sk ol an s ad re ss (g at ua dr ess, po st ad re ss ) . . . O O O O O O O C D O O . . . 0 .0 0 . 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . . . 0 0 . . . . O O O O O O O O O O O O O . .. . . . 0 0 0 0 0 0 0 0 . 0 . . . . . . . . . O O . . . 0 0 0 0 0 0 9 0 0 0 0 0 0. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . 0 . . . O O O O O O O O O OO O D O O C O O O O . . . O O O O O O OO O O O O O O O O O . . . O O O O O O C O O O O O O O . . . . .. O O O O O I O O O O O O O O O O O O O C O 0 . . . . . . 0 . . . . . 0 . . . . 0 . 0 . 0 . 0 . 0 . 0. . 0 . i . . . . C O O O O O O O O O O O O O O 0 . . . . . . . . . . . O OO O O O D D O O O O O . . . O O O O O O O I O O O O O O O O O i . . . . . 0 . 0 . 0 .0 . . . D O O O O O O O O O O 0 . 0 0 . 0 0 0 0 . . . . . . 0 0 . 0 . 0 0 00 . 0 . . . . 0 0 . . . . . . . . . . O OO O O O I O O O O O O O O O O O . . . 0 . . . . . . . . 0 0 . 0 . 0 0 0 0 . .. 0 . 0 0 0 . 0 0 . . . . . . . . . . O O O O OO O O O O O O . . . . . O O O O C O O O U O O O O O O O O O O O . . . . . . .O C O O O O O C O O 0 . 0 . 0 . 0 . . . . . . C O O C O O O O O O O O O 0 . 0 0 . . . . . . .O O O O O O O I O O O 0 . . . . . . . . 0 . . . . . . . . . . Q OO O O O O O C O O O O . O O -. O O O O O O O O O O O O O O . . . 0 0 .. . . 0 . 0 . 0 . 0 0 I . . . . . O O O O O D O O O O O O O O O O O O . . .0 . 0 . 0 0 0 0 . . . 0 . 0 . C . 0 . . . . . . O O . i . 0 . . . . O O O O O O O O O O O O O D O O Q O O O O . . . O O O O O O C O O O O O O O O O O O O O O . . . . . . 0 0 0 . . . O O O OO O O O O O O I O O O O O O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . 0 . 0 . . . O O O O OO O O O O O O O O O O O O O O I . . . O O O O O O O O O O O O O O O O . . . 0 . . . . 00 . . . . . . . . O O O O O O O I O O O O I O O O I . . . O O O OO O O O O O O O O O . . . . . -. . . OO O O O I O O O O O O O O O O O O . . . 0 0 . 0 . 0 0 0 0 . . .O O O O O O O O O O O O I O . . . O O O O O O O O C O O O 0 . . . . .. 0 . 0 . . . . . . 0 0 0 . . . O O O O O O O O O C U O O O 0 . .. . . . i . O . . . 0 . 0 . 0 0 0 0 . . . O O O O O O O O O O O . . . OO O C O O O O O O C . . . 0 . . . . 0 . 0 . 0 . . . . O O O O O O O O O O O OO O O . . . 0 . 0 . 0 . 0 . . . O O O O O O U O O O O O . . . O . . . 0 . . . O 0 . 0 0 . . . 0 0 0 . . . . . OO O O O O O O O O O O O C O O O 0 0 . . . . . . . . . . . O O O C O O O O O OO O O O . . . O O O O O O O O O O O O O O O O OO O O . . . 0 0 . . . . . . O O O O O C O O O O O C O O . . . O O O O O O O OO O O O O O O O O O O O . 0 . . . O . . . . . 0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 0 .0 0 . . . . . . . . . C O O O O C O O C O O O O . . . . . . . O O C O O O O OI 0 0 . . . . . . 0 . . . . . . . . . . . . O O O C O O . . .. . . 0 0 0 0 0 . . . . . . O O . . . . . . . . . . . . . . . . .. . O . . . . . . . O O O O O C . . . O O O O O O C O O O O O O O OO O . . . O O O O O O O O O O O O O O O O O O O OC 0 0 . . . . . . . O O O O O O C O O O O O O O OO O O Ko nt ak tp er so ne ns na mn . . . O O C C ' D I O ' O O O O C O O O O . . . O ' Ö' O I O ' D ' O O ' I O O O O O O ' . . . C -C .. . . . . . . . . O O O O O O C O O O C U . . . 0 . 0 0 . 0 0 0 0 . . . O D O O D O O O O C O O C O O O O O O O . . . 0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 0 0 0 0 ' 0 0 . 0 0 0 . 0 0 0 . . . . . O O O O I O O O O O O O O O O l O O O I O . . . O I O O O O O O O O C O O I O O C 0 . 0 . 0 . 0 . 0 0 . 0 0 . . . . . l -0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . 0 . . . . . . . . O O O O C U I O O O . C C -. . . C O O O O C O O O O O O O O O I 0 . . . . O O O 0 0 C . . . . 0 . . . . . . . . O O O O O O O F D O O D O O O 0 O O O I O i O O O O D O O i D O . . . O O -O . . . . . . O -. . . 0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 0 0 . . . . . 0 0 0 . 0 . . . . O O O O C O O O O O O I O O O O O O O O 0 . . . . . O . . . . . O O C O O O O O O O O O O O O O O D O O O . . . I O O D O O O O O O O O O O O O O O . . . O O O O O O O O D O O O I i l O O . . . O O O O O O C O O O O O O O O O O O O O I O i O O i 0 0 O O O D O 0 O i C C O O C i 0 . . . . . . . 0 0 . 9 . 0 0 0 0 . . . 0 . . . . . . U O O O O O O O O C O C O C O 0 . . . . . . . Q O O O O O U O O O O O O i l O D i O . . . 0 . 0 . 0 O O D O . . . 0 . 0 . 0 . 0 O O O O I . . . . O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O i . . . 0 0 0 . . . O O O O O I I O O O O I O O O O O O D O . . . . . . . O O O O O O C C C I . 0 0 . 0 . 0 0 0 0 . . 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . . . . . . . O O O O O I O O . . . O O O C O O O O O O ' O O O 0 . 0 0 . 0 0 . 0 0 0 0 . . . C O O O O O O O I O O O O O O O C O O . . . . . . . . . . O O I . . . O O O O O O O U O O O O O O C C O O . . . O O O O O O O O O O O O I O O O O O D O O . . . . . 0 . 0 . 0 0 0 0 0 . . C O . . . O O 0 . . . . . . . . O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O . . . . . . . O O O O O O O O O . . . . . . 0 0 0 0 0 0 0 0 . . . O O O O O O O O O C O O O O O O O O O O O . . . . . . . C O O O O O O O O O O C O . . . C C O O O O O O O O O C O O O O C O O O C . . . 0 . 0 . 0 . 0 . . . O O O O O O C ' C O O O O C O O O C . . . 0 . 0 . 0 . . . . 0 . 5 . . O . . . O O O O O O I O O O O O . . . . . . . C O O O C O C O O O O O O C . . . 0 . 0 . 0 . 0 . . . O O O O O O O O C O O O O O O O O O C O
