Arbete hemifrån under
en pågående pandemi:
En kvalitativ studie av yrkesarbetandes upplevelser
KURS: Examensarbete i psykologi, 15 hp
PROGRAM: Human Resources - Psykologi
FÖRFATTARE: Filippa Mautner, Sofia Nilsson
EXAMINATOR: Roland S Persson
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete, 15 hp Högskolan för lärande och kommunikation I Psykologi
HR-programmet Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Filippa Mautner, Sofia Nilsson
Arbete hemifrån under en pågående pandemi:
En kvalitativ studie av yrkesarbetandes upplevelser
Antal sidor: 27
Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett
målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.
Nyckelord: Psykologi, balans mellan arbetsliv och privatliv, gränslöst arbete, Covid-19, Work-Life Balance, arbete hemifrån
Inledning
Coronapandemin tog snabbt över världen under våren 2020 och livet förändrades för alla. Många organisationer rekommenderades att skicka hem sina anställda för att arbeta hemifrån på obestämd tid (Folkhälsomyndigheten, 2020). De anställda tvingades släppa sin gamla vardag och tidigare inpräntade rutiner, vilket för många innebar att livet till stor del blev annorlunda. Det som tidigare ansetts vara självklart, att åka till kontoret och arbeta med sina kollegor, för att sedan åka hem och spendera kvällen tillsammans med sin familj, har ersatts med att arbeta hemifrån genom en skärm. Världen har försatts i en situation som dagens levande generationer aldrig tidigare befunnits sig i.
Före coronapandemins utbrott hade arbetsdagen i regel fasta tider och var generellt sett begränsat till kontorets fyra väggar. I takt med att ny teknik utvecklats skapades
förutsättningar för att kunna utföra arbetet när som helst och var som helst. Detta har lett till att gränsen mellan arbete och privatliv mer och mer börjat suddas ut och ett gränslöst arbete har uppstått. Flexibel arbetstid och distansarbete har setts som en möjlighet och en förmån, ett sätt för arbetsgivaren att underlätta för arbetstagaren att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. Men när världen ställdes inför en pandemi våren 2020, var distansarbetet för många inte längre ett val, det var varken en möjlighet eller en förmån, utan ett måste. Detta har bidragit till att arbetslivet blivit allt mer gränslöst, vilket både kan få en positiv och en negativ påverkan på individen. En studie av Kauffeld et al. (2004) visade på flera positiva aspekter, som att en ökad möjlighet till arbete hemifrån och flexibla arbetstider ger arbetstagaren en möjlighet att lättare finna en balans mellan arbetslivet och privatlivet. Studien visar även att det kan ge arbetstagaren friheten att själv kunna välja sin arbetsomgivning, vilket kan leda till en förbättrad arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Friheten resulterar även i en större upplevd egenkontroll och möjlighet att påverka sina arbetstider för att finna ett välmående och kunna spendera mer tid på familj och privatliv. I en studie av Duta et al. (2020) fann de
även ett antal negativa sidor av ökat arbete hemifrån, bland annat svårigheten i att behålla fokus på arbetsuppgifterna när arbetet sker i hemmet. Detta kan leda till minskad motivation hos arbetstagarna samt en minskad produktivitet. Studiernas resultat visar på både fördelar och nackdelar, vilket är ett tecken på att fortsatt forskning inom området behövs för att kunna kartlägga följderna av det gränslösa arbetet, samt hur ökat arbete hemifrån påverkar balans mellan arbetsliv och privatliv.
Coronapandemin har ökat frekvensen distansarbete i hemmet och bidragit till det gränslösa arbetet, vilket påverkat upplevelsen av balans mellan arbetsliv och privatliv. Genom att undersöka hur det ökade arbetet hemifrån upplevs, samt påverkar balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Syftet med studien var därmed att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv.
Bakgrund
I följande avsnitt redogörs för den teoretiska referensram som ligger till grund för förståelsen av resultatet i studien. Inledningsvis beskrivs covid-19, därefter begreppen balans mellan arbetsliv och privatliv samt det gränslösa arbetet.
Covid-19
Covid-19 pandemin är en global pandemi som orsakats av viruset SARS-Cov-2. Viruset bröt ut i staden Wuhan i Kina i slutet av 2019 och första fallet i Sverige påträffades tidigt i februari 2020. Viruset spred sig så pass snabbt att det redan den 12 mars 2020 blev klassat som en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO (World Health Organization, 2020).
Folkhälsomyndigheten gick i början av mars 2020 ut med rekommendationer hur Sveriges befolkning borde agera under den rådande Covid-19 pandemin. Däribland rekommenderades att alla som har möjlighet att arbeta hemifrån borde göra detta
(Folkhälsomyndigheten, 2020). De nya rekommendationerna innebar en stor omställning för företagen och deras anställda, då det innebar att flertalet eller i vissa fall samtliga av de anställda fick börja arbeta hemifrån på distans. Denna omställning har fått flertalet konsekvenser varav en av dessa kan tänkas vara påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv.
Balans mellan arbetsliv och privatliv
Begreppet balans mellan arbetsliv och privatliv kommer ifrån engelskans ”Work-life balance”, som kan definieras som en individs uppfattning om hur väl hans eller hennes domäner är balanserade (Russo et al., 2016). Work-life balance anses vara ett helhetsbegrepp som omfattar alla stadier i livet och är unikt för varje individ. Vad som anses vara balans kommer därmed att variera mellan individer och även variera under livstiden beroende på vilket stadie i livet individen befinner sig i. Russo et al. (2016) menar därför att begreppet Work-Life balance är relevant för alla arbetande människor oavsett livsstadie och
familjesituation, då begreppet fångar upp individens förmåga att ägna tid och engagemang åt saker de bryr sig om.
Balans mellan arbetsliv och privatliv kan beskrivas som bestående av tre dimensioner, balans i tid, balans i engagemang och balans i tillfredsställelse (Greenhaus et al., 2003). Balans i tid innebär att individen upplever balans mellan den tid som spenderas på de olika domänerna. Enligt Clark (2000) har individer två domäner, arbetsliv och privatliv.
Förtroendearbetstid som innebär att individen har förtroendet att själv disponera sin arbetstid och ansvara för att arbetsuppgifterna blir utförda kan anses underlätta individers balans i tid (Greenhaus et al., 2003). Balans i engagemang innebär att individen upplever sig ha lika engagemang och involvering i de två domänerna. Balans i tillfredsställelse innebär att individen känner likvärdig tillfredsställelse i arbetslivet såväl som i privatlivet. Guest (2002) utgår också från flera dimensioner, men menar att det nödvändigtvis inte behöver innebära att
tiden mellan de olika domänerna fördelas lika. Upplevelsen av balans är subjektiv eftersom alla individer är olika med olika preferenser och det handlar därför om att finna den balans som passar den enskilda individen (Languilaire, 2017). När gränserna mellan arbetsliv och privatliv suddas ut finns det risk att arbetet fortsätter även under tid som traditionellt anses tillhöra privatlivet, såsom kvällar och helger. De utsuddade gränserna kan leda till utebliven återhämtning och skapa stress, men även att individen har svårt att hålla fokus och
produktivitet när arbetet sker i hemmet (Sonnentag et al., 2017). Det gäller därför att varje enskild individ klarar av att sätta sina egna gränser mellan de olika domänerna för att kunna hantera och upprätthålla balansen (Roman & Peterson, 2011). Individens upplevelse av den egna balansen påverkas av flertalet faktorer såsom ålder, familjeliv och det stadie i livet som individen befinner sig i (Guest, 2002). I en studie av Kecklund et al. (2002) undersöktes hur förtroendearbetstid påverkade arbetstrivsel, stress och upplevd hälsa. Studiens resultat visade att de som upplever förtroendearbetstid mest positivt är småbarnsföräldrar i och med att den ökade friheten skapar möjligheter att kunna balansera arbetet med familjeåtaganden. I studien ansåg 75 % att förtroendearbetstiden påverkade balansen mellan arbetsliv och privatliv i en positiv riktning och 83 % ville behålla förtroende arbetstid och därmed möjligheten att påverka sin arbetstid. Det som ansågs positivt med förtroendearbetstiden var den ökade friheten vilket, enligt Allen et al. (2013) är en stor del i det gränslösa arbetet.
Det gränslösa arbetet
En situation där individen själv ansvarar över sitt arbete och själv kan bestämma när, var och hur det ska utföras är vad Allvin et al. (2006) benämner som det gränslösa arbetet. Traditionellt sett har ansvaret för arbetet tillhört arbetsgivaren, men i det gränslösa arbetet ligger detta ansvar på den enskilde individen, vilket medför en hög grad av eget ansvar, men också ökad möjlighet till inflytande och egenpåverkan. Allvin et al. (2006) menar att
med att ny teknik utvecklas skapas förutsättningar för arbetstagarna att kunna utföra arbetet när som helst och var som helst, i.e. det gränslösa arbetet. I dagens samhälle utvecklas tekniken med en rasande fart och när hela världen försattes i en pandemi år 2020,
påskyndades utvecklingen ännu mer. Arbetstagare tvingades och tvingas än idag att arbeta hemifrån i största möjliga mån och tekniken utvecklas därefter. Att ha förmågan att sätta gränser mellan sitt arbetsliv och privatliv som överensstämmer med ens ambitioner och krav är nu viktigare än någonsin. Det gränslösa arbetet medför att det ställs höga krav på
individen, som att vara självständig, disciplinerad, driftig och flexibel (Allvin et al., 2006; Roman & Peterson, 2011). Det flexibla och gränslösa arbetet kan enligt Mellner (2016) betraktas som ett attraktivt sätt för arbetsgivarna att skapa möjlighet för arbetstagarna att kombinera arbetsliv och privatliv för att skapa balans. Det gränslösa arbetet tillåter individen att utföra arbetet på en tid och plats som överensstämmer med individens egna preferenser och ansvar. Men Haymans (2009) forskning visar att det även kan skapa svårigheter för arbetstagarna att skilja mellan domänerna. När arbetet utförs i hemmet, en miljö där vanligtvis familjeaktiviteter utförs kan gränsdragningen bli särskilt utmanande, vilket även Mellner (2016) påpekar.
Omställningen till följd av coronapandemin har lett till ökat arbete hemifrån och ett gränslösare arbetsliv, vilket kan tänkas påverkat de yrkesarbetandes balansen mellan arbetsliv och privatliv. Därmed har författarna utformat en studie med syftet att undersöka
yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv.
Metod
Detta avsnitt ägnas åt att beskriva det tillvägagångssätt som använts i studien. Nedan redogörs för design, urval, val och konstruktion av instrument, genomförande,
Design
För att skapa en djupare förståelse för respondenterna, grundades studien i det kvalitativa perspektivet (Kvale, 1996). Anledningen till den valda forskningsansatsen var att vikten låg på individens upplevelser och uppfattningar av sin egen verklighet samt att
författarna strävade efter att samla in innehållsrika individuella data. Den kvalitativa metoden genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer för att skapa struktur, men samtidigt ge utrymme för beskrivningar, förklaringar och tolkningar. I intervjun tillkom även följdfrågor som medförde en djupare insyn i respondenternas tankar och upplevelser. Det valda
tillvägagångssättet gav författarna möjligheten att följa upp svaren och därmed kunna säkerställa vad deltagarna menade. Detta bidrog till mer detaljerad information som kunde lyftas fram och därmed tillföra värdefull information till studien, samtidigt som risken för feltolkningar minskar (Ahrne & Svensson, 2011).
Urval
I valet av respondenter användes ett målinriktat bekvämlighetsurval, där deltagarna valdes ut efter relevans för urvalskriterierna, tillgänglighet och rimligt räckhåll. Urvalet genomfördes genom att en intressekoll publicerades på författarnas sociala medier, LinkedIn. För att utöka antalet deltagare kontaktades även individer som ansågs kunna bidra till studien, via mail, för att komma i kontakt med intressenter och finna det urval som uppfyller studiens urvalskriterier. Det första kriteriet var att deltagarna skulle arbeta mer hemifrån i jämförelse med innan covid-19. För att säkerställa att intervjudeltagarna uppfyllde inklusionskriteriet uttrycktes detta krav tydligt, samt kontrollerades genom intervjuguiden (se bilaga). Det andra kriteriet var att författarna strävade efter heterogenitet avseende kön hos deltagarna, detta för att möjliggöra en analys av eventuella skillnader mellan könen. Ett tredje och sista kriterium var att författarna strävade efter heterogenitet gällande deltagarnas familjesituation, för att
täcka in flera olika familjesituationer i analysen. Heterogeniteten bidrar enligt Langemar (2008) till möjlighet att skapa allsidighet och bredd.
Urvalet mynnade ut i 18 deltagare som tillsammans uppfyllde studiens urvalskriterier. Urvalet resulterade i nio kvinnor och nio män med ett åldersspann på 24 till 51 år. De 18 utvalda individerna deltog i en videointervju via Zoom. Deltagarna har anonymiserats genom kodning och benämns i studien som Deltagare 1–18, men förkortas D1-D18. I tabell 1
redogörs för studiens intervjuade deltagare med kön samt familjesituation. Under rubriken familjesituation har författarna valt att ta med deltagarnas civilstånd och hemmaboende barn.
Tabell 1
Intervjuade deltagare
Deltagare Kön Familjesituation
D1K Kvinna Sambo, barn 17, 20, 21 år
D2K Kvinna Gift, barn 3 år
D3M Man Gift, barn 3 månader
D4M Man Gift, barn 10, 13, 20 år
D5K Kvinna Singel
D6K Kvinna Gift, barn 10, 17 år
D7M Man Gift, barn 7 veckor
D8K Kvinna Sambo
D9K Kvinna Gift, barn 17 år
D10K Kvinna Sambo, barn 5 år
D11M Man Gift, barn 3, 5 år
D12M Man Gift, barn 2, 4 år
D13M Man Gift, barn 3, 6 år
D14K Kvinna Singel
D15M Man Sambo, barn 8, 13, 16 år
D16M Man Sambo
D17K Kvinna Gift, barn 18, 20 år
D18M Man Gift, barn 2, 6, 8 år
Val och konstruktion av instrument
En intervjuguide utformades för de semistrukturerade intervjuerna med stöd i syftet och den tidigare forskning som presenterats i studiens bakgrund. Syftet med intervjuguiden var att fastställa respondenternas upplevelser av hur det ökade arbetet hemifrån påverkat balans mellan arbetsliv och privatliv. Vid utformandet av intervjuguiden fokuserade författarna på att formulera tydliga och öppna frågor i syfte att främja utförliga svar.
Intervjuguiden bestod av totalt 17 frågor som användes som underlag för samtliga intervjuer, där de fem första frågorna var kortare bakgrundsfrågor, som ställdes för att säkerställa att urvalskriterierna uppfylldes. Bakgrundsfrågor följdes sedan upp av sex frågor med fokus på arbetslivet och tre frågor med fokus på privatlivet, för att kunna studera och identifiera eventuella skillnader en ökad frekvens av arbete hemifrån lett till. Därefter ytterligare två frågor, där fokus låg på att försöka lyfta fram deltagarnas upplevelser av sin balans mellan arbetslivet och privatlivet. Slutligen fanns en avslutande fråga, som uppmanade deltagarna till att tillägga sådant som av någon anledning utelämnats och som ansågs vara av värde för studien. Det tillkom även följdfrågor för att förtydliga, fördjupa och tolka respondenternas svar på ett så korrekt sätt som möjligt.
När intervjuguiden arbetats fram testades denna i en pilotstudie med syfte att få en bild av hur väl vald metod och konstruerat instrument fungerar, samt för att undvika
missuppfattningar, upptäcka brister och finna möjliga förbättringsåtgärder, som kan bidra till att höja studiens trovärdighet. Bryman (2011) menar att det är till fördel att använda sig av en pilotstudie för att undersöka om intervjuguiden besvarar studiens syfte, samt huruvida det finns frågor som inte är relevanta och därmed bör tas bort. En pilotstudie undersöker även om de frågor som ställs kan resultera i den information studien söker. Under pilotstudien låg fokus på att respondenten förstod frågorna och besvarade dessa utan missuppfattningar samt gav svar som bidrog till studiens syfte. Pilotstudien valdes dock att inte användas i resultatet då deltagaren hade en nära personlig koppling till en av författarna.
Genomförande
Intervjuerna genomfördes på distans via Zoom, detta för att följa restriktionerna angående att endast träffa en liten grupp personer och undvika onödiga sammankomster (Folkhälsomyndigheten, 2020). Deltagarna informerades innan intervjuns genomförande om syftet med studien och de etiska aspekter från vetenskapsrådets riktlinjer som följdes innan,
under och efter intervjun (Vetenskapsrådet, 2002). De etiska aspekter som författarna tog hänsyn till var att deltagarna har rätt att avbryta eller ställa frågor när som helst under intervjun, att deltagarna är anonyma och att materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Se nedan avsnitt om “etiska hänsynstaganden”. Att ge deltagarna en inblick i hur deras medverkan är av värde för studiens resultat, leder enligt Kvale (1996) till att deltagarna motiveras till medverkan. Därmed var författarna noga med att uttrycka sin tacksamhet gentemot samtliga deltagare och klargjorde att deras medverkan var betydelsefull och av stor vikt för resultatet.
Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av inspelningsinstrument i författarnas telefoner och datorer, för att ordagrant fånga deltagarnas uttalanden. Deltagarna informerades om att inspelning skulle ske i förväg och fick även godkänna detta som första fråga i
intervjun. Att intervjuerna spelades in medförde att författarnas fokus låg på deltagarna, ett aktivt lyssnande, samt att ställa relevanta och fördjupande följdfrågor. Det är även ett relevant tillvägagångssätt för att försäkra sig om att inte gå miste om värdefull information (Kvale, 1996). Intervjuerna varade i cirka 20 minuter, där deltagarna fick svara på frågor utifrån intervjuguiden med eventuella följdfrågor vid behov. Båda författarna deltog vid samtliga intervjutillfällen, intervjuare 1 hade huvudansvaret för intervjun och ställde frågor utifrån intervjuguiden, samt komplettera med nödvändiga följdfrågor. Intervjuare 2 hade ansvar över att spela in intervjuerna, anteckna det som ansågs värdefullt för transkriberingen, samt ställa ytterligare följdfrågor vid behov. Efter intervjun tackades samtliga deltagare för dess
medverkan och fick förklarat att godkänd studie kommer att finnas tillgänglig att läsa vid intresse.
Forskningskvalitet
Enligt Bryman (2011) förutsätter reliabilitets- och validitetskriterier att det finns möjlighet att komma fram till en mer absolut och generaliserbar bild av den sociala
verkligheten. De två begreppen bör därför tillämpas i kvantitativa studier medan andra kriterier bör poängteras i kvalitativa studier. Bryman (2011) med inspiration från Lincoln och Guba (1985), använder begreppet tillförlitlighet som täcker begreppen validitet och
reliabilitet inom den kvalitativa forskningen och består av fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Kriterierna användes med utgångspunkt från Bryman (2011) och Lincoln och Guba (1985) på följande sätt: trovärdighet innebär att säkerställa att respondenternas svar har uppfattats på korrekt sätt samt att
intervjuerna och forskningen genomförts utifrån de regler som finns att förhålla sig till. Författarna har utifrån detta kriterium delgivit studiens respondenter av forskningsresultatet för att säkerställa att resultat är i enlighet med respondenternas mening. Författarna har också med hänsyn till detta kriterium, utfört anteckningar under intervjuerna för att spara det som ansågs vara värdefullt för transkriberingen, vilket skapade ökad förståelse för
respondenternas svar och bidrog till färre missförstånd. Överförbarhet behandlar resultatets överförbarhet till en annan kontext och dess generaliserbarhet. Överförbarheten bedömdes vara svag eftersom deltagarna valdes ut genom ett målinriktat bekvämlighetsurval, samt att de 18 personerna som intervjuades var för få för att generaliseras på en hel population. Författarna har inte heller haft för avsikt att generalisera resultatet, utan har valt att acceptera en relativt låg grad överförbarhet. Pålitlighet innebär att författarna har ett granskande synsätt, vilket innebär ett säkerställande av en fullständig och tillgänglig redogörelse av studiens forskningsprocess. Författarna har strävat efter att beskriva förfarandet på ett tydligt, fullständigt och tillgängligt sätt i forskningsprocessens alla faser. Möjlighet att styrka och konfirmera syftar till att säkerställa att författarna agerat i god tro och inte låtit subjektiva värderingar påverka utförandet eller slutsatserna av studien. Total objektivitet är omöjligt att uppnå men författarna har medvetet arbetat för att undvika subjektivitet och att individuella åsikter influerar såväl utförandet som slutsatserna (Bryman, 2011). Under intervjuerna deltog
därför båda författarna för att säkerställa att svaren tolkades likvärdigt för att individuella åsikter och värderingar inte ska ha influerats i studien. Detta kriterium togs även i beaktning vid utformandet av intervjuguiden, då författarna ville undvika att ställa ledande frågor, för att påverka deltagarnas svar så lite som möjligt.
Etiska hänsynstaganden
Studien tog hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav inom forskningsetik för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Kraven består av: informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Informationskravet uppfylldes genom att deltagarna informerades via mail om studiens syfte samt de etiska
hänsynstagandena: att deltagandet var frivilligt och kunde när som helst avbrytas, att deltagarna skulle förbli anonyma, samt att hanteringen av intervjumaterialet skulle ske med hög sekretess. Vid intervjutillfället lästes syftet upp för att ytterligare säkerställa att
deltagarna var medvetna och väl informerade om studiens syfte. Intervjuguidens första fråga som lyder, “Ger du ditt samtycke till att delta i denna intervju och att vi spelar in?”
utformades för att säkerställa deltagarnas samtycke. Deltagarnas personuppgifter hanterades med största försiktighet genom att deltagarna avidentifierades och kodades. Insamlat material har behandlats med sekretess och endast författarna har haft tillgång till de inspelade
intervjuerna samt det transkriberade materialet. I och med detta anser författarna sig ha uppfyllt informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet enligt Vetenskapsrådet (2002).
Analysmetod
Till grund för analysprocessen valdes en tematisk analysmetod, vilket innebar att insamlad data sorterades in i olika teman. En tematisk analys valdes med stöd från Langemar (2008) som menar att den är lämplig att använda för att strukturera data som samlats in genom exempelvis semistrukturerade intervjuer, detta eftersom denna metod bidrar till att
strukturera och definiera varierande svar. Tematiseringen gjordes med stöd i de sju stegen i Hayes (2000) metod för en tematisk analys. Stegen innefattade: noga transkribering av intervjuerna, genomläsning av transkriberingarna, sortering och val av teman, genomläsning av de valda indelningarna, genomsökning av transkriberingarna för ytterligare information till teman, namngivande av teman och slutligen val av relevant data för rapportering av varje tema.
Transkribering, som är det första steget, utfördes direkt efter att intervjuerna genomförts och spelats in, för att minska risken för att gå miste om sådant som
karakteriserade intervjun (Bryman, 2011). Samtliga ord från varje intervju dokumenterades och nödvändiga anteckningar, exempelvis kroppsspråk, lades till i transkriberingsmaterialet. Därefter lästes de transkriberade intervjuerna igenom upprepade gånger för att identifiera mönster i det empiriska materialet. Ord och meningar som ansågs relevanta och som hade gemensamma beröringspunkter för studiens syfte markerades ut i samma kulörer. Detta medförde att författarna kunde skapa en tydlig bild av vad intervjuerna innehöll och att empirin blev mer hanterbar. Genom att återkommande ord och meningar markerades genom färgkodning kunde författarna urskilja teman. Den relevanta informationen sorterades in i olika teman som sedan lästes igenom och namngavs. Tematiseringen mynnade ut i fem huvudteman: balans mellan arbetsliv och privatliv, effektivitet, engagemang och
tillfredsställelse, vinster i tid och positiva och negativa konsekvenser av arbete hemifrån, samt två underteman: flexibilitet och press att prestera. Därefter genomsöktes det
transkriberade materialet färgvis, för att finna ytterligare information av relevans för de olika teman, undvika utelämnande av viktig information, samt att kunna välja ut de citat som bäst representerade de valda teman. De fem huvudteman, samt de två underteman utgjorde sedan basen för resultatets och diskussionens underrubriker.
Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet från det transkriberade intervjumaterialet, med fokus utifrån studiens syfte. Avsnittet är uppdelat i fem huvudteman och två underteman, som framkom under analysprocessen. Nedan redovisas studiens huvudresultat av
intervjumaterialet i tabell 2.
Tabell 2
Beskrivning av intervjumaterialet
Huvudteman Underteman Resultat Balans mellan
arbetsliv och privatliv
Hälften av deltagarna upplevde att balansen inte påverkats, fyra upplevde att den försämrats och fem upplevde att den förbättrats till följd av det ökade arbetet hemifrån.
Flexibilitet Övervägande antal deltagare upplevde att deras arbete blivit mer flexibelt till följd av det ökade arbetet hemifrån.
Effektivitet Majoriteten av deltagarna upplevde att arbetet utfördes mer effektivt i hemmet. 12 deltagare ansåg sig bli störda i mindre utsträckning i hemmet.
Press att prestera
Fem av deltagarna upplevde en högre nivå av press över att prestera i sitt arbete för att de upplevde att det krävs mer för att det ska synas när arbetet sker i hemmet.
Engagemang och
tillfredsställelse
Majoriteten av deltagarna upplevde att engagemanget och tillfredsställelsen inte påverkats av det ökade arbetet hemifrån.
Vinster i tid Större delen av deltagarna upplevde att arbetet hemifrån genererade vinster i tid. Samtliga av de som före Covid-19 pendlat till sitt arbete uppgav detta som den främsta fördelen.
Positiva och negativa
konsekvenser av arbete hemifrån
Deltagarna upplevde flertalet positiva och negativa
aspekter av arbete hemifrån. Den främsta fördelen var den ökade flexibiliteten och den främsta nackdelen var bristen på socialt samspel.
Balans mellan arbetsliv och privatliv
Den upplevda balansen mellan arbetsliv och privatliv hos deltagarna var det som varierade mest. Nio av de 18 deltagarna upplevde att balansen varken påverkats positivt eller negativt av det ökade arbetet hemifrån, fem upplevde att balansen förbättrats och fyra
upplevde att balansen försämrats. De som inte upplevde att balansen påverkats, uppgav att de ansåg sig själva vara duktiga på att sätta gränser mellan de två domänerna. Anledningen att fem personer upplevde att balansen förbättrats, berodde dels på de vinster som görs i tid samt den ökade flexibiliteten, vilket ansågs underlätta livspusslet:
Hade det varit så att jag hade tio minuter till jobbet så tror jag inte att det hade påverkat mig så himla mycket, men eftersom i det här fallet så får jag två timmar mer till o göra nånting som faktiskt kan underlätta vårt, hela vårt pussel (D10K).
(...) nu har det här gjort att det blir lite mer flexiblare, lite lättare att styra. Så jag upplever i nån form att jag får lite mer, ehm, jag upplever att jag var tröttare innan detta, att jag har mer möjlighet till återhämtning (...) (D12M).
Balansen påverkas till stor del av att arbetet blivit mer gränslöst, vilket nio av de 18 deltagarna ansåg. Under det ökade arbetet hemifrån har deltagarnas flexibilitet i rum men även i tid ökat och arbetet behöver i flera fall inte utföras under specifika tider. Detta är även en bidragande faktor till det gränslösa arbetet, eftersom det i dessa fall inte finns en specificerad arbetstid eller privat tid. De anledningar till att arbetet blivit mer gränslöst som deltagarna tog upp var
framförallt det faktum att arbetet numera utförs i hemmet, det blir inte längre någon tydlig avgränsning i rum. Fyra av deltagarna upplevde att det blivit svårare att dra gränser och att deras balans försämrats. Deltagare 6 (kvinna) är en av de som uppger svårigheten med att dra dessa gränser: “(...) det har kanske har varit svårt att avsluta den arbetsdagen också men nu har det blivit så enormt alltså jobbet har blivit en så självklar del av hemmet så att liksom det bara
cirkulerar”. När arbetet utförs i hemmet ökar även möjligheten att utföra privata sysslor under arbetstid, såsom att tvätta, laga mat eller plocka ur diskmaskinen. Vilket är något som 11 av de 18 deltagarna uppgett att de gör. Deltagarna anser även att det inte endast är enklare att utföra privata sysslor under arbetstid utan även enklare att utföra arbete under så kallad “fritid”:
Vi har ju mycket möten som man bara behöver sitta och lyssna på så då passar jag på att gå ut och gå en promenad eller plocka ur diskmaskinen eller nått annat. Så absolut, man får mer gjort hemma också (D8K).
Det är ganska enkelt att man, man inte stänger av för man har sin jobbtelefon en meter bort, den börjar lysa, man svarar på ett mail. (...) man ser sitt kontor hela tiden, vilket gör att man konstant tänker på jobbet liksom (...) jag har inget bryt utan jag, jag flyttar en meter bara till soffan, eh så det blir svårt att stänga av, helt klart jättesvårt (D14K).
Flexibilitet
Arbetet hemifrån upplevdes av 13 av de 18 deltagarna ha ökat arbetets flexibilitet. Detta lyftes fram som en av de största fördelarna med det ökade arbetet hemifrån och var även det som flest av deltagarna ville bevara även efter pandemins slut. En de deltagare som uttryckte sig uppskatta flexibiliteten var deltagare 14 (kvinna): “(...) nu är det lite mer såhär att jag kan faktiskt göra nånting mitt på dagen som är privat och sen jobba lite senare på kvällen. Ehm så, de, flexibiliteten är ju härlig, att man liksom kan göra det”. Deltagarna menade att flexibiliteten underlättar deras vardag och ökar möjligheten att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv, exempelvis möjlighet till träning, att utföra familjeåtaganden eller privata ärenden. Möjligheten att själv planera sin tid och utföra privata sysslor under dagen för att istället arbeta igen den förlorade tiden senare, framhölls som en förmån:
Det kan jag tycka är en jättestor fördel med att kunna jobba hemifrån, att man kan göra sånna grejer, man kan ta emot leveranser, man kan, jaa
snickare, rörmokare, jag vet inte. Men allt sånt här tänker jag att det är en jättestor fördel och att man då kan välja, eh skulle jag se som en superstor fördel (D5K).
Tre av deltagarna ansåg även att arbetsgivare som inte erbjuder större flexibilitet efter pandemins slut kommer att framstå som mindre attraktiva arbetsgivare: “(...) jag tror att arbetsgivare som inte erbjuder en större flexibilitet kommer vara de som är förlorare i framtiden, absolut” (Deltagare 4M).
Effektivitet
Av deltagarna var det 15 av 18 som upplevde att arbetet utförs mer effektivt i hemmet än på arbetet. En av de anledningar som flest deltagare nämnde, 12 av 18 deltagare, var att de i mindre utsträckning blir störda hemma jämfört med på arbetsplatsen:
Alltså när man jobbar hemma så har man ju inga kollegor som kommer och s..., alltså sitter man i en korridor eller i ett kontorslandskap, då bli man ju ständigt störd av kollegor på ett trevligt sätt, men man blir ändå störd i sina arbetsuppgifter, i det man håller på med (D17K).
Det kunde till och med va att man stängde dörren för att markera lite att nu är jag upptagen och så kunde de va nån som knackade och gick in i rummet och säger, sa “det tar bara en minut”, utan att ens fråga om man hade tid eller inte eh, och det är, det är ju en jätteskillnad när man sitter i lugn och ro och verkligen kan, eh kan jobba på om man om man behöver det (D12M).
En ytterligare anledning som togs upp var de bestämda tiderna för rast som blivit mer flexibla när arbetet börjat utföras i hemmet. Det nämndes även att de sociala mötena med kollegor tar mycket av arbetstiden på kontoret, under såväl raster som arbetstid. Effektiviteten är
anledningen att 13 av 18 deltagare vill fortsätta arbeta hemma delar av tiden för att ges möjlighet att arbeta ostört med uppgifter som kräver ett större fokus: “(...) och det finns
ytterligare saker man kanske ligger efter med då hade det varit jäkligt skönt att kunna sitta hemma en dag för man har blivit otroligt effektiv (...)” (D16M).
Press att prestera
Av de 18 deltagande var det fem personer som upplevde en ökad stress och press över sin arbetsprestation. Deltagarna uttryckte att när arbetet sker i hemmet, upplever de att de behöver prestera mer för att det ska synas, de behöver svara snabbare på mail och tydligare visa för sin chef och sina kollegor att de faktiskt arbetar under den utsatta tiden. De uttryckte att det gör detta genom, exempelvis ringa sin chef tio minuter innan arbetsdagens slut eller skicka iväg ett mail och berätta vad som hänt under dagen. Deltagare 2 (kvinna) är en av de som anser sig vara mer stressad när arbetet sker i hemmet, då det är en större press att prestera: “(...) jag får mer stress av att jobba hemma för att man måste visa att man gör nånting, för på kontoret så ser man ändå att det händer, det görs inte på samma sätt här”:
(...) det känns som att man måste göra mycket mer för att min chef ska se att jag jobbar. (...) det känns som en större press för min del att jag måste göra så mycket för att inte de ska tro att jag latar och inte gör nånting på dagarna (D5K).
Engagemang och tillfredsställelse
Huruvida deltagarna upplevde skillnader i sitt engagemang och sin tillfredsställelse gentemot arbetet, jämfört med när de arbetade på kontoret, varierade. Övervägande, 10 av 18 deltagare upplevde att deras engagemang inte påverkats, två upplevde att engagemanget ökat och sex upplevde att det minskat. Gällande tillfredsställelsen ansåg majoriteten, 13 av 18 deltagare att deras tillfredsställelse gentemot arbetet inte påverkats av det ökade arbetet hemifrån, en upplevde att tillfredsställelsen ökat och fyra upplevde att den minskat. De som upplevde att engagemang eller tillfredsställelsen hade ökat menade att detta berodde på den ökade fritiden:
A men de, de är nog så att jag är mer tillfredsställd nu i och med att jag då trivs med att jobba hemma, jag känner mig mer effektiv och kan träna och så vidare innan jobbet, så att det skulle jag säga är bättre nu (D8K).
Individerna som upplevde att engagemang eller tillfredsställelse påverkats negativt uttryckte att detta berodde på den bristande sociala kontakten och att deras motivation minskat på grund av ensamhet och avsaknad av kollegor. Deltagare 17 (kvinna) upplevde att tillfredsställelsen minskat på grund av brist på social kontakt: “(...) men i det här arbetstillfredsställelsen på arbetet, just det här med att man inte får träffa några andra
människor, den, det har ju sjunkit eh, mycket såklart. Eh, men eh, på det stora hela känner jag mig ganska okej”. Deltagare 13 (man) upplevde istället att engagemanget minskat av samma anledning: “Eh, ja. Jag kan nog eh, det är lite tudelat med engagemanget det kan nog bli mindre för att man får mycket energi av att träffa människor (...)”.
Vinster i tid
Av de 18 deltagarna var det 14 som upplevde att vinster i tid var en av de största fördelarna med det ökade arbetet hemifrån. De som var mest positiva till denna skillnad var de individer som före Covid-19 pendlat eller rest mycket i sitt arbete men som nu arbetar hemifrån och tjänar in den tidigare restiden. Av de totalt sex som pendlade till sitt arbete var det samtliga som nämnde att de upplever stora fördelar med vinsterna i tid:
(...) möjligheten som småbarnsförälder kanske att slippa lite av de här resorna, slippa lite av, av dem bitarna som annars, eh, ah man tjänar några minuter här och var liksom som man kan lägga på, eh, lägga på, få ihop balansen på ett bra sätt (D12M).
Helt plötsligt så fick jag åtta timmar som blev mina (...) Då jag valde att gå upp samma tid men till exempel ägna ena timmen på morgonen att gå ut och gå med min hund. Istället för att sitta i en bil (D1K).
Positiva och negativa konsekvenser av arbete hemifrån
De positiva och negativa konsekvenser som rapporterades av intervjudeltagarna redovisas i tabell 3.
Tabell 3
För- och nackdelar med arbete hemifrån
Fördelar Nackdelar
Ökad flexibilitet Bristande socialt samspel
Sparar tid Försämrad kommunikation
Ökad möjlighet för fysisk aktivitet och privata sysslor
Risk att arbeta mer än tidigare, uteblivna raster etc.
Lättare att fokusera Arbetsmiljön blir sämre ergonomiskt Digitaliseringen
Ekonomiska vinster
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. I detta avsnitt diskuteras studiens syfte med den insamlade empirin och befintlig tidigare forskning.
Clarks (2000) teori utgår från att människan har två domäner, arbetsliv och privatliv. Människan har en stark medvetenhet kring vad som är accepterat inom de olika domänerna, men alla individer har olika starka gränsdragningar mellan dem. Studiens deltagare upplevde att gränserna mellan arbetsliv och privatliv blivit mindre tydliga i samband med det ökade arbetet hemifrån. Precis som Languilaire (2017) påstår att varje individ har en individuell preferens gällande hur segmenterade eller integrerade domänerna bör vara, visade studiens resultat att preferensen var ytterst individuell. Två av studiens deltagare hade samma position i sitt arbete men upplevde det gränslösa arbetet och sin balans på helt olika sätt, vilket bidrog till författarnas förståelse för betydelsen av individuella preferenser. De egna preferenserna
behöver inte alltid vara explicita eller medvetna, utan kan yttra sig i hur balansen upplevs när domänerna tvingas bli mer integrerade, samt i de åtgärder individerna tar. De deltagare som uttryckte att de försökt skapa en avskild plats för sitt arbete och arbetade under bestämda tider, likt före Covid-19, tolkar vi vara individer som föredrar tydliga gränser mellan domänerna. Åtgärder togs därmed till för att avgränsa i tid och rum, för att tydliggöra gränserna mellan de två domänerna. De individer som föredrog segmentering mellan
domänerna men inte hade möjlighet till denna avgränsning, exempelvis i brist på extra rum i hemmet, upplevde det svårare att bibehålla tydliga gränser och fick svårt att upprätthålla balansen mellan arbetsliv och privatliv. De individer som upplevde att omställningen skapat positiva effekter, tolkar vi vara individer som föredrar integrering, vilket den ökade
flexibiliteten i tid och rum har bidragit till. Clark (2000) benämner denna integrering av privatliv och arbetsliv för “blending”, vilket innebär att domänerna blandats ihop. Flertalet av studiens deltagare uttryckte att de upplever det svårt att “koppla bort” arbetet efter
arbetstidens slut, till stor del för att arbetsplatsen förflyttats till hemmet och är mer tillgänglig än tidigare. Svårigheten att släppa den ena domänen när de går in i den andra menar Clark (2000) är en naturlig konsekvens till följd av blending, vilket även är i enlighet med att majoriteten av deltagarna uttryckte att de utför privata sysslor under arbetstid.
En övervägande del av deltagarna upplevde möjligheten att utföra privata sysslor under dagtid som något positivt. De uttryckte att det gav möjlighet att ta sig ann
familjeåtaganden de tidigare inte haft möjlighet till, få in mer fysisk aktivitet i vardagen, samt att det frigjorde tid från den privata domänen. Deltagarna menade att arbetet hemifrån har ökat flexibiliteten i rum, men när de yrkesarbetande fått ta mer ansvar över att planera sitt arbete har det skapat flexibilitet även gällande tid. Likt Kecklunds (2002) studie om
förtroendearbetstid, var det även i denna studie, övervägande av deltagarna som ville behålla flexibiliteten, som författarna likställer med förtroendearbetstid och möjlighet till
distansarbete. Kecklunds (2002) resultat visade att det var 83 % som ville bevara
förtroendearbetstiden och denna studie resulterade i 73 %. Sonnentag et al. (2017) menar att denna flexibilitet och de utsuddade gränserna kan leda till utebliven återhämtning och skapa stress hos individerna. Vi fann däremot att majoriteten upplevde det motsatta. Flertalet av studiens deltagare menade på att det gränslösa arbetet och den ökade flexibiliteten gav möjlighet till ökad återhämtning och minskade stressen då det underlättade deras livspussel. Deltagare 12 (man) uttryckte att: “(...) det blir lite mer flexiblare, lite lättare att styra. Så jag upplever i nån form att jag får lite mer, ehm, jag upplever att jag var tröttare innan detta, att jag har mer möjlighet till återhämtning (...)”.
I studiens resultat framkom det att hälften av deltagarna upplevde att deras balans varken påverkats i en positiv eller negativ riktning. De uppgav att detta beror på deras egen förmåga att klara av att sätta de gränser de ansåg vara nödvändiga mellan domänerna. Därför menar Roman och Peterson (2011) att varje enskild individ behöver klara av att sätta egna gränser mellan de två olika domänerna för att upprätthålla balansen. Vi reflekterar över om deltagarnas förmåga att sätta de gränser de behöver kan vara en av anledningarna till att de upplever sig ha större möjligheter till återhämtning och att studiens resultat skiljde sig från studien av Sonnentag et al. (2017). Flertalet förklarade att de var noga med att vid
arbetsdagens slut plocka undan arbetet och stänga ner sina datorer. Vi tolkar det som att under tiden då datorn och kontorsmaterialet är framplockat befinner sig deltagarna i arbetsdomänen. Deltagarna infinner sig sedan i den privata domänen när datorn stängts av och kontorsmaterialet plockats undan. Av resultat framgick det även att de deltagare som upplevde att balansen påverkats positivt ansåg att det gränslösa arbetet medförde flera vinster i form av tid och ökad flexibilitet. De menade att tack vare dessa vinster kunde mer tid spenderas på den privata domänen och på det som intresserade individen, vilket resulterade i ett bättre livspussel, mer energi och välmående hos deltagarna. Det fanns även de som ansåg
att balansen påverkats negativt, vilket vi tolkar bero på deltagarnas svårighet att anpassa sig och hantera gränslösheten mellan de två domänerna. För oss blev det tydligt att de upplevde svårigheter i att “koppla bort” arbetet eftersom de befinner sig i samma miljö och därmed hela tiden har arbetet omkring sig. För att koppla bort arbetet, utförde deltagarna små aktiviteter under arbetsdagen, exempelvis promenader, rasta hunden eller hämta barn. Upplevelsen av balans är enligt Languilaire (2017) subjektiv eftersom alla individer är olika, vilket stärker de olika upplevelserna deltagarna hade gentemot sin egen balans. För individen handlar det om att finna den balans som passar de egna preferenserna, eftersom det som upplevs vara balans för en individ behöver inte vara det för en annan. Författarna menar att kanske hade de som upplevde en positiv påverkan, eller ingen påverkan alls av sin balans, redan anpassat sig till det nya arbetslivet och därmed funnit lämpliga strategier för den givna situationen de befinner sig i. Samtidigt som de som upplevde en negativ påverkan troligtvis haft andra preferenser och svårare att anpassa sig.
Det finns flertalet faktorer som enligt Guest (2002) kan påverka hur balansen mellan de olika domänerna upplevs, såsom ålder, familjeliv och det stadie i livet individen befinner sig i. Enligt Kecklund et al. (2002) är det småbarnsföräldrar som upplever förtroendearbetstid mest positivt. Vår studie kan varken bekräfta eller bestrida detta, då resultatet visar på att majoriteten av deltagarna, oavsett familjesituation anser flexibilitet i tid och rum som en fördel. Av de deltagare som var småbarnsföräldrar valde somliga att inte utnyttja
förtroendearbetstiden, medan andra valde att utnyttja den till, exempelvis familjeåtaganden. Vi uppfattade därigenom att småbarnsföräldrar varken upplevde förtroendearbetstiden mer eller mindre positiv än de andra deltagarna. Anledningen antar vi med stöd av Guest (2002) vara att individuella preferenser har påverkan på upplevelsen av det gränslösa arbetet. Några av deltagarna ansåg till och med att arbetsgivare som inte erbjuder större flexibilitet efter
pandemins slut kan komma att anses vara mindre attraktiva än de som erbjuder en större flexibilitet, vilket styrks av Mellner (2016).
Möjligheten att utföra privata sysslor såsom att tvätta, städa, hämta/lämna barn eller utföra fysiska aktiviteter under dagen var en av de fördelar som en övervägande del av deltagarna tog upp. Genom att utföra de nämnda sysslorna under dagen, ansåg deltagarna att de fick mer tid över på eftermiddagar, kvällar och helger, som enligt många ansågs som den privata tiden. De deltagare som ansåg sig vinna mest tid på distansarbetet var de som tidigare pendlat till och från sitt arbete. Tiden som tidigare lagts på resor till och från arbetet,
uttrycktes nu kunna användas för att skapa en bättre balans i livet. Dessa individer ansåg sig även vara positiva till att behålla flexibiliteten även efter pandemins slut, för att fortsatt ha möjligheten att arbeta hemifrån när det privata livet kräver det eller arbetsuppgifterna tillåter. Trots att i stort sett alla deltagare var positiva till att ha fortsatt möjlighet att arbeta hemifrån, betonade de ändå vikten av att återgå till ett arbete på kontoret. Deltagarna uppgav att de önskar arbeta övervägande antal dagar på kontoret efter pandemins slut. Anledningen till att de inte önskar arbeta heltid på kontoret, uppgav de bero på den effektivitet det ökade arbetet hemifrån medfört. Effektiviteten i arbetet anser deltagarna ha ökat i samband med att den sociala kontakten med kollegorna minskat. Somliga ansåg detta vara av positiv karaktär då de upplevde att de blev distraherade av kollegorna på arbetsplatsen. Languilaire (2019) betonar däremot vikten av social kontakt på grund av att människan har ett socialt behov, och menar att distansarbete bidrar till att det sociala samspelet går förlorat. För att tillfredsställa behovet, kan en promenad i stan kan vara av värde, då möten på avstånd och att se andra människor, omedvetet kan få människan att känna samhörighet och tillhörighet. I studiens resultat framgick det att flera deltagare upplevde att en promenad fick dem att ta en paus och koppla bort arbetet. Författarna menar med stöd i Languilaire (2019) att deltagarnas promenader omedvetet kan bero på önskan att uppfylla det sociala behovet. Vi reflekterar även kring ifall
det sociala samspelet kan vara en anledning till att deltagarna vill arbeta majoriteten av tiden på kontoret, trots att de nämner fler fördelar än nackdelar med att arbete hemifrån.
Deltagarna i stort upplevde att varken deras engagemang eller tillfredsställelse
påverkats av det ökade arbetet hemifrån. Författarna reflekterar över om detta kan bero på att arbetet hemifrån under Covid-19 endast är “tillfälligt” och att deltagarna inte haft möjlighet att påverka detta beslut. Hade arbetet hemifrån införts med syfte att vara bestående, samt att deltagarna haft möjlighet att i större mån påverka beslutet, diskuterar vi om deltagarnas upplevda engagemang och tillfredsställelse hade påverkats mer. Endast två av de totalt 18 deltagarna upplevde sitt engagemang ha ökat i samband med att arbetet förflyttats till hemmet. Däremot upplevde 15 av 18 deltagare att de blivit mer effektiva i sitt arbete, i samband med det ökade arbetet hemifrån. Med stöd i Karagonlar et al. (2017) menar vi att effektivitet är ett resultat av engagerade medarbetare, vilket tyder på att studiens deltagare har ett högt engagemang. En anledning som vi kan tänka sig bidrar till effektiviteten är, som ett fåtal av deltagarna uttryckte, att de känner en större press att prestera när de arbetar hemifrån och att de behöver göra mer för att det ska synas att de faktiskt jobbar. De flesta av deltagarna uttryckte att de ansåg sig arbeta mer effektivt hemifrån, då de inte blir avbrutna, vi ser dock att pressen att prestera kan vara en ytterligare bidragande faktor till ökad effektivitet. När arbetet sker i hemmet arbetar somliga av deltagarna hårdare för att chefen inte ska tro att de “latar” sig. De känner sig mer nervösa över att lämna arbetet tidigare, eller att ta en lång rast, då det kommer att synas exakt vilken tid de stängde igen datorn och hur länge de varit borta. Vi reflekterar över om detta kan vara en bidragande faktor till att effektiviteten upplevs ökat, trots att engagemanget inte påverkats. En lösning, för att bibehålla både effektivitet och engagemang, som vi och somliga av deltagarna ser är att arbeta delar av tiden hemifrån, men resterande tid på arbetsplatsen. Detta för att uppnå både den effektivitet som arbete hemifrån
medför, men också tillfredsställa det sociala behovet som Languilaire (2017) betonar vikten på.
Studiens begränsningar
En begränsning med innevarande studie var att samtliga intervjuer skedde genom videosamtal, istället för fysiska möten med deltagarna. Vilket skedde på grund av rådande omständigheter. Intervjuerna kan ha begränsats i och med detta, samt att risken för
missförstånd och feltolkningar kan ha ökat på grund av att det fanns samma möjlighet att avläsa kroppsspråk. Fördröjningar och tekniska problem skedde även under intervjuerna, vilket också kan ha påverkat hur svaren uppfattades.
Då deltagarna rekryterades via författarnas sociala medier, samt via mail, var majoriteten av deltagarna bekanta med någon av författarna. Relationen till författarna och dess eventuella påverkan på studien kan ifrågasättas, eftersom det kan påverka vilka svar som gavs och eventuellt undanhålla information som kan ha varit av vikt. Vi anser att, då studiens intervjufrågor och ämne inte behandlat ett känsligt ämne, bör deltagarna trots detta upplevt att de kunnat ge uppriktiga svar. För att minimera denna risk ytterligare, strävade vi efter att till största möjliga mån dela upp intervjuerna så att den författare som inte hade någon form av relation till deltagaren ansvarade för i intervjun.
Förslag på vidare forskning
Med denna studie hoppas vi kunna visa på möjligheten för arbetsgivare till effektivisering, och för arbetstagaren till ökad flexibilitet och balans mellan arbetsliv och privatliv, genom distansarbete. Under studiens gång har det uppmärksammats att individer med liknande yrkesroller och liknande familjesituation kan uttrycka helt olika upplevelser av att arbete hemifrån, det gränslösa arbetet och deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Vilket kan tyda på att individens egen preferens är en stor bidragande faktor. För att dra nytta
av dessa effekter ser vi därmed ett behov av forskning kring hur arbetslivet kan utformas efter pandemins slut, för att på bästa sätt möta individers individuella preferenser.
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i Kvalitativa Metoder. Liber AB.
Allen, T. D., Johnson, R. C., Kiburz, K. M., & Shockley, K. M. (2013), Work–Family Conflict and Flexible Work Arrangements: Deconstructing Flexibility. Personnel
Psychology, 66, 345-376. https://doi.org/10.1111/peps.12012
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst
arbete-socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Liber AB.
Clark, S. C. (2000). Work/family border theory: A new theory of work/family balance.
Human Relations, 53(6), 747–770. https://doi.org/10.1177/0018726700536001
Duta M., Azies B., Abdul R., Andri I., Muhammad A. A., & Muhammad A. H. (2020). Working From Home Phenomenon As an Effort to Prevent COVID-19 Attacks and Its Impacts on Work Productivity. The International Journal of Applied Business,
4(1), 13–21. https://doi.org/10.20473/tijab.V4.I1.2020.13-21
Folkhälsomyndigheten. (2020). Arbeta hemma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/c ovid-19 skydda-dig-och-andra/arbete-hemma/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Sprid inte covid 19 (Lättläst).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/informationsmaterial/lattlast/sprid-inte-covid-19-under-jul-nyar-och-andra-hogtider/#traffaliten
Guest, D. E. (2002). Perspectives on the Study of Work-life Balance. Social Science
Greenhaus, J. H., Collins, K. M., & Shaw, J. D. (2003). The relation between work-family balance and quality of life. Journal of Vocational Behavior, 63, (1), 510-531. https://doi.org/10.1016/S0001-8791(02)00042-8
Hayman, J. R. (2009). Flexible work arrangements: exploring the linkages between perceived usability of flexible work schedules and work/life balance. Community, Work &
Family, 12(3), 327-338. https://doi.org/10.1080/13668800902966331
Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. Open University Press.
Kauffeld, S., Jonas, E., & Frey, D. (2004). Effects of a flexible work-time design on
employee and company-related aims. European Journal of Work and Organizational
Psychology, 13, 79-100. https://doi.org/10.1080/13594320444000001
Kecklund, G., Dahlgren, A., & Åkerstedt, T. (2002). Undersökning av förtroendearbetstid:
Vad betyder inflytande över arbets-tiden för stress, hälsa och välmående?
Stressforskningsrapport nr 305. Stressforskningsinstitutet: Stockholms universitet
Kvale, S. (1996). Interview Views: An Introduction to Qualitative Research Interviewing. Sage Publications.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Liber AB.
Languilaire, J-C. E. (2017). Work/non-work Management in an Integrative Working Environment Based on IT. Kapitel 2., I Las Heras, et al. (2017) The work-Family
Balance in the Light of Globalization and Technology, Cambridge Scholars
publishing.
Mellner, C. (2016). After-hours availability expectations, work-related smartphone use during leisure, and psychological detachment: The moderating role of boundary control. International Journal of Workplace Health Management, 9(2), 146–164. https://doi.org/10.1108/IJWHM-07-2015-0050
Noon, M., Blyton, P., & Morrell, K. (2013). The realities of work: experiencing work and
employment in contemporary society. (4), Palgrave.
Roman, C., & Peterson, H. (2011). Familjer i tiden, förhandling, kön och gränslöst arbete. Boréa.
Russo, M., Shteigman, A., & Carmeli, A. (2016). Workplace and family support and work–life balance: Implications for individual psychological availability and energy at work. The Journal of Positive Psychology, 11(2), 173–188.
https://doi.org/10.1080/17439760.2015.1025424
Sonnentag, S., Venz, L., & Casper, A. (2017). Advances in recovery research: What have we learned? What should be done next? Journal of Occupational Health Psychology,
22(3), 365–380. https://doi.org/10.1037/ocp0000079
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskning setiska_principer_VR_2002.pdf
World Health Organization. (2020). WHO announces COVID-19 outbreak a pandemic. https://www.euro.who.int/en/health-topics/health-emergencies/coronavirus-covid-19/news/news/2020/3/who-announces-covid-19-outbreak-a-pandemic
Öztürk, E. B., Karagonlar, G., & Emirza, S. (2017). Relationship between job insecurity and emotional exhaustion: Moderating effects of prevention focus and affective
organizational commitment. International Journal of Stress Management, 24(3), 247– 269. https://doi.org/10.1037/str0000037
Bilaga. Intervjuguide Bakgrund
1. Ger du ditt samtycke till att delta i denna intervju och att vi spelar in? 2. Ålder?
3. Könsidentitet?
4. Vad arbetar du med?
5. Hur ser din familjesituation ut? Är du gift, sambo, singel? Har du barn som bor hemma och i så fall, vilken ålder?
Arbetsliv
6. Om jag skulle gå bredvid dig från det att du vaknar på morgonen till det att du går och lägger dig. Vad skulle jag få vara med om och uppleva, samt hur skulle jag känna?
7. Skulle du kunna berätta lite om hur ditt arbetsliv såg ut före covid-19? 8. Skulle du kunna berätta lite om hur ditt arbetsliv ser ut idag?
9. Hur skulle du beskriva att covid-19 har påverkat ditt arbetsliv? b. Hur har du upplevt det?
10. Vilka svårigheter med de omställningar som gjorts har du upplevt? 11. Vilka fördelar med de omställningar som gjorts har du upplevt?
Privatliv
12. Skulle du kunna berätta lite om hur ditt privatliv/fritid såg ut före covid-19? 13. Skulle du kunna berätta lite om hur ditt privatliv/fritid ser ut idag?
14. Hur skulle du beskriva att covid-19 har påverkat ditt privatliv? b. Hur har du upplevt det?
Balans mellan arbetsliv och privatliv
15. Kan berätta om hur du upplever din balans mellan arbetsliv och privatliv/fritid och hur den har påverkats av covid-19?
b. Balans i tid, engagemang och tillfredsställelse
16. Om du hade fått bestämma helt fritt, hur hade du velat att ditt arbetsliv och privatliv ser ut när pandemin är över?
Avslut
