Demokrati i förskolan –
en cirkulär rörelse
En kvalitativ studie om barnkonventionens artikel 12 i förskolan
Democracy in preschool – a circular movement
A qualitative study about article 12 in the Convention on the rights of the
child
Emmy Andersson
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp. Handledarens namn: Olga Keselman
Examinatorns namn: Getahun Yacob Abraham Datum: 2021-02-10
© 2021 – Emmy Andersson
Demokrati i förskolan – en cirkulär rörelse. En kvalitativ studie om barnkonventionens arti-kel 12 i förskolan
[Democracy in preschool . a circular movement. A qualitative study about article 12 in the Convention on the rights of the child.]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Emmy Andersson, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
The purpose of this study is to examine how pre-school teachers and principals practices democracy in pre-schools. In this study, four phenomenographic in-terviews were made to get access to pre-school teachers and principal perspec-tive on how the democracy mission is expressed in four different pre-schools. Also, another purpose of this study is to examine if an legislation of article 12 in the Convention on the rights of the child have had impact on the democracy misson in pre-school. The results in this study is presented by quotes from in-terviews which are further explained and connected to different theoretical per-spectives and previous researchs in discussions. The conclusion of the study is categorized in to three different words which are communication, action and
reflection. These three words aims to be a big part of the educators approach
to help childrens to participate and to influence their part in pre-school. These three powerful words can act as benchmarks in the democracy mission in pre-school where communication is highly needed between child and adult, action is important to make the child´s opinion visible and reflection helps to contin-uosly maintain the democratic climate.
Keywords: Convention on the rights of the children, childrens influence, de-mocracy, communication, action, reflection
Sammanfattning
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares och rektors tan-kar kring den betydelse som en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 har för förskolans verksamhet samt hur demokratiuppdraget speglas i försko-lans pedagogiska praktik. I studien utfördes fyra fenomenografiska intervjuer för att få förskollärares och rektors perspektiv på hur demokratiuppdraget i förskolan ter sig. Resultatet i studien presenteras med hjälp av citat från in-tervjuer som vidare förklaras och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigare forskning i en avslutande diskussion. Slutsatsen i studien utgörs av tre ledord som är kommunikation, handling samt reflektion, vilka alla tre syftar till peda-gogens roll för hur barns inflytande och delaktighet kan möjliggöras i för-skolan. Dessa tre begrepp kan verka som riktmärken i förskolans demokratiska arbete där kommunikation behövs mellan barn och vuxen, handling för att syn-liggöra, utveckla åsikter och hävda sin rätt samt reflektion för att kontinuerligt upprätthålla det demokratiska klimatet.
Nyckelord: Barnkonventionen, barns inflytande, demokrati, kommunikation, handling, reflektion
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 HUR FÖRSKOLAN VUXIT IN I SIN ROLL SOM DEMOKRATISK PRAKTIK……….2
1.2 BAKGRUND ... 2
1.3 BEGREPPSDEFINITION OCH AVGRÄNSNINGAR ... 4
1.3.1 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET……….…...4
1.3.2 DEMOKRATI………...….5
1.4 SYFTE ... 6
1.5 FRÅGESTÄLLNING/AR ... 6
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 7
2.1 DIMENSIONER AV DEMOKRATISKAPANDE……….7
2.2 ATT DELTA I DEMOKRATISKA PROCESSER………..8
2.3 AFFEKTIV ÖMSESIDIGHET FÖR INFLYTANDE………..9
2.4 BARNS INFLYTANDE OCH PEDAGOGENS ROLL………...10
2.4.1 KOMMUNIKATIV DELAKTIGHET……….11
2.5 BETYDELSEN AV DEN VUXNES FÖRHÅLLNINGSSÄTT……….……..…….….11
2.6 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING………..12
3 TEORI OCH METODANSATS... 13
3.1 BARNS DELAKTIGHET - EN MODELL I FEM STEG………..….13
3.2 BARNPERSPEKTIV OCH BARNS PERSPEKTIV………..…………14
3.3 METODOLOGI………...………..15
4 METOD ... 16
4.1 URVAL OCH DELTAGARE/TEXTER ... 16
4.2 DATAINSAMLINGSMETOD... 17
4.3 GENOMFÖRANDE ... 18
4.4 DATABEARBETNING/ANALYSMETOD ... 21
4.5 TILLFÖRLITLIGHET ... 23
5 RESULTAT ... 26
5.1 BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 OCH DESS PÅVERKAN PÅ FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT……….26
5.1.1 FÖRSKOLLÄRARES OCH REKTORS SYNPUNKTER PÅ EN LAGSTIFTNING AV BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12……….….26
5.1.2 FÖRSKOLLÄRARES OCH REKTORS KOMPETENS OM BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12………27
5.2 BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 OCH DESS PÅVERKAN PÅ FÖRSKOLANS PRAKTIK………...28
5.2.1 FÖRSKOLLÄRARES OCH REKTORS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I RELATION TILL BARNS INFLYTANDE………...28
5.2.2 BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 I FÖRSKOLLÄRARES OCH REKTORS ARBETSMETODER………30
5.3 BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 OCH DESS PÅVERKAN PÅ BARNS MEDBESTÄMMANDERÄTT………...33
5.3.1 BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 I FÖRHÅLLANDE TILL FÖRSKOLLÄRARES OCH REKTORS SYN PÅ BARNS INFLYTANDE……….,33
5.3.2 BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 OCH DEMOKRATISKA PROCESSER I FÖRSKOLAN………..34
5.3.3 FÖRSKOLLÄRARES OCH REKTORS SYN PÅ UTMANINGAR MED DEMOKRATI- UPPDRAGET………...35
5.3.4 BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 OCH DESS PÅVERKAN PÅ DEN PEDAGOGISKA DOKUMENTATIONEN……….….38
5.4 SAMMANFATTNING AV RESULTAT……..………...40
5.5 STUDIENS HUVUDRESULTAT………..……...40
6 DISKUSSION ... 41
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 41
6.1.1 KOMMUNIKATION - DET FÖRSTA STEGET I DEMOKRATIUPPDRAGET OM BARNKONVENTIONENS ARTIKEL 12 I FÖRSKOLAN………..41 6.1.2 HANDLING - DET ANDRA STEGET I DEMOKRATIUPPDRAGET OM BARN-
KONVENTIONENS ARTIKEL 12 I FÖRSKOLAN………...42
6.1.3 REFLEKTION - DET TREDJE STEGET I DEMOKRATIUPPDRAGET OM BARN- KONVENTIONENS ARTIKEL 12 I FÖRSKOLAN……….….44
6.2 METODDISKUSSION... 47
6.3 SLUTSATSER -DEMOKRATISOMENCIRKULÄRRÖRELSE ... 48
6.4 VIDARE FORSKNING……….49
REFERENSER ... 50
1
1
INLEDNING
Idén till den här studien uppkom just av intresset av barnkonventionens imple-mentering i förskolan. För hur går det till att som barn få vara med och be-stämma och påverka i en verksamhet som till största delen planeras och bedrivs av vuxna? Den här studien ger rektors och förskollärares perspektiv på hur barns inflytande ter sig i praktiken mot bakgrund av en ratificering av barn-konventionen samt demokratiuppdraget som förskollärare och rektor ansvarar för. Under min utbildning har jag fått erfarenhet av en mängd olika förskolor. Vad som intresserat mig under dessa år är just förskolans föränderlighet och nyfikenhet. Det är ett krav att kunna förändras i och med att de individer som ingår i förskolans verksamhet under årens lopp byts ut samt att det kontinuer-ligt börjar och slutar barn och personal i verksamheten. Jag har även förundrats över de demokratiska tankegångarna i förskolans verksamhet, att vi alla som verkar och finns under förskolans tak gemensamt ska komma överens om hur vi vill ha det. Studien bidrar med kunskap om förskollärares och rektors per-spektiv på betydelsen av en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 samt hur demokratiuppdraget speglas i förskolans pedagogiska praktik. Skolverket (2018) menar uttryckligen att utbildningen ska bidra till att göra barnen delakt-iga, intresserade och aktiva i samhället och samhällsfrågor. Framtidsperspektiv som gynnar globala långsiktiga mål ska integreras i verksamheten och utbild-ningen ska vila på demokratiska former.
2
1.1
Hur förskolan vuxit in i sin roll som demokratisk
praktik
Förskolan har sedan länge setts som en institution där pedagoger ska vara del-aktiga i formandet av barn som framtida samhällsmedborgare. Önskemål är satta efter politiska beslut som formar den produkt förskolan ska vara med och producera menar Ribaeus (2014) och refererar vidare till Dahlberg och Moss (2005) som menar att alternativ till detta politiska perspektiv ska föras fram och att individen ska synliggöras och upprättas istället för att en hel barngrupp ska formas enhetligt. Denna diskurs anser Ribaeus (2014) är en del i förskolans demokratiska bildning då fokus nu skiftas från ett gruppformande till vad en-skilda individer anser är viktigt, samt att innehållet som fyller förskolans verk-samhet bör handla om vilket intresse aktörerna i verkverk-samheten har istället för att grunda sig på statliga beslut och intressen. Dock är förskolan en statlig verk-samhet som har en egen läroplan att följa satta efter politiska beslut om vilka strävansmål ett barn ska ha erhållit under tiden i verksamheten. Detta gör för-skolan till en politiskt intressant institution likväl då den utgår från ett syfte om att vara med och forma demokratiska medborgare (Skolverket, 2018). Försko-lan bidrar till att vara en vision för hur vårt samhälle ska se ut i framtiden då de barn som undervisas där kommer att ha fått perspektiv på och erfarenhet av demokrati och demokratiska processer.
1.2
Bakgrund
Barnen i förskolan befinner sig i en verksamhet, ett socialt sammanhang, flera dagar i veckan. Det är därför en viktig plats för många barn eftersom det är där omsorg, lärande och gemenskap tillsammans bildar en helhet. Mayall (1994) förklarar i sin forskning om barn som delar hem och skola som social grund, hur barn förlitar sig på att en lyhörd och observant vuxen hör dem samt vilken inställning den vuxne har för att ge barnet rum åt att uttrycka sin åsikt är av stor betydelsen. Att relationen mellan barn och vuxen ingår i en slags makt-ordning där den vuxne är auktoritär och ska ge barn tillträde till inflytande. Samtidigt beskriver Mayall (1994) att eftersom barn befinner sig i två separata
3
sociala sammanhang kommer de även att utveckla två separata identiteter. Detta för att regler, normer och syn på barnet inte är identisk i förskola som i hemmet. Ett barns fem första levnadsår sätter första bitarna av ett barns iden-titet för att därefter succesivt under åren fortsätta att byggas på bit efter bit. Med detta menar hon att även relationen mellan barn och vuxen, pedagog och förskolebarn stärks via en god kommunikation. Hur pedagogen ser på barnet i förskolan och hur pedagogen presenterar verksamheten för barnet kan komma att spela roll för vilken identitet barnet skapar sig på förskolan. Är klimatet tillåtande och barnet uppmuntras att nyttja sina demokratiska rättigheter kan det påverka även barnets förhållningssätt i förskolan. Barnkonventionen har öppnat upp möjligheter för barnet att få nyttja sin rätt till demokrati och hur barn ska ses på i vårt samhälle i och med dess lagstiftning. Synen på barn är dock föränderlig och har förändrats under tid och tar vi ett stort kliv bakåt och landar i början på 1900-talet när barnträdgårdarna började blomstra i Sverige, grogrunden för det som senare kom att bli förskolan, så gavs barnträdgårdarna stort inflytande för hur samhället kom att se på barn och barndom menar Tall-berg Broman (2017). Vidare berättas att i och med barnträdgårdens uppkomst blev barnet en egen individ och fick genom förskolan en egen plats, en egen tillhörighet i det svenska samhället. Med barnets stärkta roll i såväl samhället som i förskolan föddes även begreppet det kompetenta barnet fram. Ungerberg (2019) förklarar detta begrepp som att en stor framtidstro ligger hos barnen från de vuxna, att de förlitas på att kunna bidra till en god framtid för alla män-niskor. Synen på barnet och vilka rättigheter barnet har speglas vidare av vilka kulturella, samhälleliga och sociala former som tiden under historiens gång befunnit sig i. Det är således flera olika faktorer som spelar roll vilka normer och regler som gäller i samhället vid just den tidpunkten i såväl då som nutid. Det går att förstå Ungerbergs (2019) resonemang som att förskolan är en mo-dern och föränderlig verksamhet som följer sin tid. Synen på barnet har inte heller försämrats under tidens gång, tvärtom. Idag ses barnet som en egen in-divid som är benägen att fatta sina egna beslut och kan och är fri att påverka och samspela med sin omgivning (Balldin, 2010). Med detta i beaktande be-höver även den vuxna följa med i utvecklingen av barnets roll i samhället. Ef-tersom barn är omyndiga, alltså enligt lag inte i stånd att fatta vissa beslut eller
4
delta i procedurer som berör dem, befinner sig barn fortfarande i en maktrelat-ion gentemot den vuxne. Ungerbergs (2019) studie bidrar med viktig inform-ation kring de maktrelinform-ationer som råder mellan barn och vuxen i förskolan samt hur dessa relationer är beroende av varandra för att delaktighet och infly-tande ska kunna möjliggöras. När det handlar om barns medbestämmanderätt är det i förskolan idag många som talar om det kompetenta barnet, ett barn som själv är benägen att fatta beslut och vara del av ett demokratiskt samhälle (Westlund, 2017). Det handlar om ett barn som inte ska ges tillträde, utan ett barn som innehar ett tillträde hen kan och ska nyttja när behov finns. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag och tidigare har landet lytt un-der den, det har bara inte funnits sanktioner mot dem som brutit den, det finns det dock nu. Den här studien stödjer sig mot artikel 12 i barnkonventionen som lyder:
”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.”
(Uni-cef, u.å)
1.3
Begreppsdefinition och avgränsningar
1.3.1 Inflytande och delaktighet
Begreppet inflytande förklarar Arnér (2009) som att barn ges möjlighet att få påverka och rent konkret få förändra sin tillvaro. Ungerberg (2019) resonerar kring inflytande som en process vilken barnen deltar i för att kunna påverka sin omgivning. Det går att koppla identitet, ålder och språk som starka faktorer för vilket inflytande ett barn kommer att ha i förskolans verksamhet. Det går även att förstå inflytande som en del av demokratiuppdraget menar Ungerberg (2019) då det genom sociala interaktioner går att påverka eller bidra till en förändring. Bengtsson och Bladini (2012) menar att delaktighet är ett begrepp som involverar alla aktörer och att delaktighet görs genom att barns olikheter även ses som deras tillgångar. Ett sätt för att öka delaktighet menar de, är att utgå från barnets egna erfarenheter och ta deras uttryck och åsikter på allvar. Bengtsson och Bladini (2012) resonerar även kring delaktighetsbegreppet som
5
något komplext då det är ett mångtydigt begrepp som är svårt att konkret defi-niera. Dock tycks delaktighet vävas samman med såväl demokrati som infly-tande i förskolesammanhang vilket gör delaktighet till ett begrepp inom ramen för demokrati. Även huvudprinciperna i barnkonventionen tycks vara sam-mankopplat med delaktighet samt gå i enlighet med det som uttrycks som del-aktighet i Skolverket (2018), vilket är att deldel-aktighet innebär ansvarstagande och att hänsyn ska tas till barnets åsikter. Delaktighet är även kopplat starkt till kommunikation och interaktion menar Bengtsson och Bladini (2012) och refe-rerar främst till att som pedagog närma sig barns erfarna livsvärldar samt att delaktighet handlar om det upplevda, vad och hur vi väljer att göra något.
1.3.2 Demokrati
Demokrati är ett begrepp som väger tungt i Skolverket (2018) i och med att förskolan ska vila på en sådan grund. Nedan följer ett urval av begreppet de-mokrati.
Karlsson (2014) förklarar demokrati i förskolan som att barn är med och på-verkar sin egen tillvaro. Demokrati går således hand i hand med inflytande då även inflytande handlar om att påverka sin tillvaro (Arnér, 2009). Dock menar Karlsson (2014) att det är förskollärare som skapar rum och tillfällen för att demokrati kan utövas av barnen, vilket lägger en stor vikt vid att förskolläraren ser och anser att demokrati är viktigt. Pedagogernas demokratiuppdrag i för-skolan kan således förstås som kärnan i hur det demokratiska klimatet kommer att te sig. I och med att förskolans läroplan skapades fick förskolans demokra-tiuppdrag en ny viktig roll för utbildning och undervisning. Detta har funnits i beaktande vid valet att i studien få förskollärares syn på hur demokrati kan efterlevas och förverkligas i en verksamhet där den vuxne innehar makt och möjlighet att såväl begränsa som vidga detta. Särskilt då det numera är svensk lag att upplysa om och eftersträva det barn har rätt till. Genom att väva samman begreppet demokrati med förskollärare och rektors förhållningssätt kommer det i studien undersökas vad en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 haft för betydelse i relation till det.
6
1.4
Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares och rektors tan-kar kring den betydelse som en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 har för förskolans verksamhet samt hur demokratiuppdraget speglas i försko-lans pedagogiska praktik.
1.5
Frågeställningar
• Hur har en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 påverkat förs-kollärares och rektors förhållningssätt gällande barns inflytande? • Vilka pedagogiska praktiker används för att möjliggöra förskolans
de-mokratiuppdrag?
• Upplever förskollärare och rektor att det är möjligt för barn i förskolan att ha inflytande?
7
2
LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING
Tillförlitlig sökdatabas som använts är Google Scholar eftersom den tillhanda-håller en mängd vetenskapliga artiklar.. Avgränsningar har gjorts i sökandet och enstaka ord som demokrati i förskolan, barns inflytande i förskolan samt barnkonventionen har använts. Engelska ord som democracy in preschool, in-fluence och childhood education har varit dominerande i mitt sökande. Nedan följer en redovisning av vald litteratur och tidigare forskning som knyter an till studien.
2.1 Dimensioner av demokratiskapande
Ribaeus (2014) avhandling belyser de olika relationer i förskolans verksamhet som spelar roll för demokratiuppdraget. Dessa relationer förklaras vidare som olika dimensioner av demokratiskapande och de utgörs av tre stycken katego-rier; relationen mellan förskollärarens olika uppdrag, relationen mellan förs-kollärare och barn samt relationen mellan individ och grupp. Ribaeus (2014) studie genomfördes på en förskoleavdelning där det finns 20 barn i åldrarna 3 – 5 år. Tre förskollärare och två barnskötare arbetar på avdelningen. Metoden som studien grundar sig på är observationer, tillsammans med fältanteck-ningar, av interaktioner mellan aktörerna på avdelningen samt fokusgruppin-tervjuer med de verksamma pedagogerna. Ribaeus (2014) slutsats är att det demokratiska arbetet är betydelsefullt i förskolan, trots detta finns det svårig-heter med att praktisera det i förskolans vardagsliv. Hur förskollärare presen-terar och förhåller sig till olika demokratiska uppdrag i verksamheten speglar i sin tur hur barnen kommer att använda sig av dessa demokratiska verktyg. Detta speglar komplexiteten i förskollärarens uppdrag i och med att demokrati inte är något som uppstår av sig självt, utan är en kollektiv och gemensam process som ska förstås och förmedlas av alla som är en del av den. De olika dimensioner av demokratiskapande som Ribaeus (2014) beskriver är relevanta i den här studien eftersom de kategoriserar demokratiuppdragets olika delar,
8
vilka samtliga ska tas till hänsyn och efterlevas för att skapa ett demokratiskt klimat.
2.2 Att delta i demokratiska processer
Biesta (2007) utgår i sin forskningsartikel ifrån ett filosofiskt perspektiv där diskurser förs kring vad det egentligen innebär att vara en demokratisk männi-ska. För att på bästa sätt kunna förbereda sig för demokrati bör ett deltagande under demokratiska former ske anser Biesta (2007) och förklarar vidare att de-mokrati inte lärs ut enbart via undervisning utan kräver beprövad erfarenhet. Det är alltså avgörande att få delta i demokratiska händelser och situationer för att få reell kunskap om ämnet. För att få demokrati bör en utbilda genom de-mokrati. Det kan tolkas som att utbildning och erfarenhet av demokratiska pro-cesser således är viktig eftersom det är barnen som är vår framtid i och med att de kommer växa upp och vara med och påverka livsviktiga beslut för samhälle och värld. Att integrera ett demokratiskt tankesätt tidigt hos barn menar Biesta (2007) kan i sin tur bidra till att fler vuxna finner intresse för demokratiska processer då de i tidig ålder fått lära sig vad de faktiskt har rätt till samt hur individens röst räknas för de val som demokratin kräver. Vidare förklarar Bi-esta (2007) om demokratiutbildning som redovisas i tre underkategorier.
• Den första är att utbilda om och för demokrati, vilket innebär att ge barn kunskap om hur demokrati verkar i praktiken. Det handlar om vilka verktyg barn behöver ha för att förstå demokratins praktiska grunder i sin framtida roll som demokratiska samhällsmedborgare.
• Den andra kategorin talar om att utbilda genom demokrati och handlar om förskollärarnas agens gentemot barns möten med demokratiska praktiker, exempelvis via observation och att befinna sig i olika var-dagliga situationer styrda av den vuxne. Genom att konkretisera och undersöka förskollärarens pedagogiska tillvägagångssätt skapas till-fällen för att synliggöra hur demokrati förverkligas i praktiken. • Den tredje och sista kategorin är demokrati som görs här och nu. Det
9
situationer som sker i förskolans verksamhet gällande demokratiska processer för att förtydliga hur barns olika handlingar kan syfta till att påverka eller förändra deras tillvaro.
Biestas (2007) teorier om demokratiutbildning är relevanta för denna studie eftersom de belyser pedagogens roll i barns lärande om demokrati. Denna stu-die tar sin utgångspunkt ur förskollärares och rektors erfarenheter om barns demokrati och rättigheter och på så vis går det att koppla Biestas (2007) teorier om demokratiutbildning till informanternas konkreta pedagogiska praxis.
2.3 Affektiv ömsesidighet för inflytande
Ungerbergs (2019) avhandling syftar till att undersöka de yngsta barnens möj-ligheter till inflytande i förskolan. Det är en kvalitativ studie som genom del-tagande observation i olika vardagliga situationer med barnen genomförs för att närmare förstå barns inflytande. Det handlar alltså inte om hur och om in-flytande sker utan här är fokus på att erövra mer kunskap kring inin-flytande samt utforska aktörernas samspel och betydelse för inflytandebegreppet som sådant. Studien gjordes på en förskoleavdelning i en barngrupp där barnen har åldrarna 1 – 3 år och det arbetar två förskollärare och en barnskötare. Själva genomfö-randet av studien pågick under två terminer med regelbundna besök på avdel-ningen. Resultatet av studien visar att pedagogerna behöver utgå ifrån en etisk dimension av inflytande, alltså att de behöver se till såväl verbal interaktion som kroppslig, samt hur en affektiv ömsesidighet kan skapa möjligheter för att inflytande görs genomförbart (Ungerberg, 2019). Det är ett intressant resultat som väcker tankar kring den emotionella kraften av relationsskapande där även det kroppen berättar behöver tas hänsyn till. Det är särskilt intressant då studien innefattar de allra yngsta barnen i förskolans verksamhet, de som ännu är i full färd med att utveckla ett verbalt språk. Ungerberg (2019) tar även upp barn-konventionen och hur arbetet med den ska kunna genomföras på ett så demo-kratiskt sätt som möjligt för de allra yngsta barnen i förskolan då den uttrycker att hänsyn ska tas efter barnets mognad. En aspekt som är väl användbar i den
10
här studien då det finns informanter som arbetar med de yngsta barnen. Unge-bergs (2019) avhandling om hur den kroppsliga och verbala interaktionen an-vänds och befästs är användbart i min studie för att vidare ge svar på kommu-nikationens betydelse för barns inflytande i förskolan.
2.4 Barns inflytande och pedagogens roll
Arnérs (2009) utvecklingsarbete har som syfte att undersöka om barn ges möj-lighet till reellt inflytande i förskolans vardag. Vad händer när den vuxne intar barnets perspektiv och vad kommer den vuxne att upptäcka? Arnérs (2009) utvecklingsarbete handlar till stor del om samspelets centrala roll för hur infly-tande möjliggörs. Hur tiden organiseras i verksamheten är en bidragande faktor till om barn fås inflytande eller inte vilket i sin, och tiden med barnen i försko-lan visade sig hamna längst ned på listan när Arnér (2009) redovisade sitt ut-vecklingsarbete. Demokrati är något som pedagogerna ansåg behövde ges tid och den tiden fanns inte. Även de personliga värderingar en individ har kan spela roll eftersom det under demokratiska omständigheter ska ske beslutsfat-tande som gynnar merparten av de som ingår i den. Arnérs (2009) slutsats i utvecklingsarbetet är att demokrati sker när vuxna enhälligt tror på barns inne-boende förmåga att kunna fatta beslut. Allt beror på den vuxnes inställning och syn på barnet och dess viktighet för att ens kunna ha en tillstymmelse till någon demokrati i förskolan. Dessa resultat blir viktiga för min studie då den utgår från förskollärares perspektiv på barns demokratirättigheter i förskolan. Stu-dien syftar till att belysa och konkretisera hur förskollärare skapar demokrati med barn och hur barn ges tillträde till att få sin röst hörd. Förhållningssättet som förskolläraren har blir då en viktig aspekt att undersöka vilket framkom-mer i studien hur det påverkar förskolans demokratiuppdrag.
11
2.4.1 Kommunikativ delaktighet
Det går att vidare hänvisa till Bengtsson och Bladinis (2012) studie där de via observationer i en förskolegrupp, där barnens ålder är 3 – 5 år, studerade hur barns delaktighet beror på vilken språklig kompetens som barnet har. Det handlar om att delaktighet även innefattas i vilka handlingsutrymmen som ges. Studien belyser vilka kommunikativa verktyg som pedagog och barn använder för att förstå varandra samt hur det via kroppsliga handlingar går att förmedla något till sin omvärld. En slags interaktion för att delta. Bengtsson och Bladini (2012) menar vidare att barnens olikheter är deras styrka och att det är barnens olikheter som gör delaktighet i förskolan. Genom att studera barns delaktighet och hur barn söker efter delaktighet menar författarna att det går att få svar på vilka möjligheter som finns för hur utveckling och lärande sker under demo-kratiska former i förskolans miljö. Slutsatsen som dras är att barns olikheter även bidrar till deras möjliheter. Alla barn i förskolan bidrar på olika sätt till den demokratiska miljön och delaktighet är för alla. Detta resultat är relevant för den här studien då kommunikation anses vara en bärande del för demokra-tiuppdraget och hur den vuxne kommunicerar spelar roll för barns inflytande.
2.5 Betydelsen av förskollärares förhållningssätt
Emilsson (2007) har i sin forskning undersökt vad olika planerade aktiviteter såsom samlingar i förskolan, i samklang med pedagogernas förhållningssätt, ger för effekt på barns möjligheter till inflytande i verksamheten. Studien riktar sig mot de yngsta barnen, 1 – 3 år och pågick i lite mer än ett år. Studiens resultat landar i att samlingen i förskolan är en aktivitet där barn kan ha mycket begränsad tillgång till inflytande, dock beror detta i mångt och mycket på hur stor kontroll pedagogerna har över de didaktiska frågorna vad och hur. Emils-son (2007) menar att om barnen har inflytande beror till stor del på att de ges olika alternativ att välja bland. Även kommunikationen spelar stor roll för hur inflytande kommer ske. Finns en stor kommunikativ resurs mellan pedagog och barn beror det med största sannolikhet på att pedagogen befinner sig nära
12
barnets livsvärld. Det är viktigt att pedagogen befinner sig nära barnets livs-värld eftersom det är där upptäckter om barnets uttryck och åsikter kan åskåd-liggöras. Här vilar mycket i teorin och slutresultatet på att den vuxne är lyhörd och inkännande för det barnet ger uttryck för. Genom de intervjuer som re-spondenterna i studien deltagit i framkommer lyhördhet som exemplifieras via olika modeller av lyhördhet och vilka situationer där förskolläraren tenderar att behöva vara extra inkännande och visa förståelse för de uttryck som barnen visar. Den här studien beskriver förskollärares upplevda erfarenheter av demo-kratiuppdraget i förskolan. Emilssons (2007) forskning är relevant för den här studien eftersom den belyser hur pedagogers förhållningssätt samt hur peda-goger styr påverkar barns möjligheter för inflytande. I den här studien kommer olika aspekter tas upp som handlar om den vuxnes förhållningssätt samt hur det i sin tur speglar barns inflytande.
2.6 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis delar tidigare forskning den gemensamma nämnaren att den vuxne innehar en roll som är avgörande för hur stor plats barns demokra-tiska rättigheter i förskolan och samhället kommer att ges. Det är förskolläraren som behöver kunskap och mod att främja förskolans demokratiuppdrag så att barnen i förskolan tilldelas sina rättigheter. Demokrati kan i den här kontexten ses som ett lärande och ett varande där ett fokusskifte från vad vuxna tror till vad barn vet synliggörs. Eftersom det sedan ett år tillbaka via barnkonvent-ionen är svensk lag att låta barn nyttja sin demokratiska rätt är det intressanta aspekter som framkommer i ovanstående studier samt hur dessa ter sig i prak-tiken i det pedagogiska arbetet hos förskollärare (Arnér, 2009; Bengtsson & Bladini, 2012; Biesta, 2007; Emilsson, 2008; Ungerberg, 2019 & Ribaeus, 2014).
13
3
TEORI OCH METODANSATS
Här presenteras en teoretisk modell om barns delaktighet som används i stu-dien. Teorierna kommer även granskas ur ett demokratiskt perspektiv då detta utgör en viktig del av kärnan för studien i och med att den utgår ifrån förskolans demokratiuppdrag med barnkonventionens artikel 12 att stödja sig mot.
3.1 Barns delaktighet – en modell i fem steg
Shier (2001) har framställt en särskild modell för att vuxna stegvis ska kunna möjliggöra barns delaktighet i enlighet med barnkonventionens artikel 12. Mo-dellen innehåller fem olika nivåer av delaktighet. Den första nivån handlar om att barn är lyssnade på, att barn kommunicerat ut ett uttryck eller en åsikt. Den andra nivån handlar om att barnets åsikt eller uttryck har förmedlats och hörts av den vuxne. Den tredje nivån berättar om att barnets åsikt tas i beaktande av den vuxne, det som barnet har gett uttryck för kommer vidare i den fjärde nivån att kunna omvandlas till praktik för nu är barnet själv involverat i beslutsfat-tandet. Den femte och slutgiltiga nivån är att barnet tillsammans med den vuxne delar ansvar och kan påverka sin tillvaro på något sätt, utan att nödvän-digtvis först kommunicera med den vuxne. Om dessa fem olika steg bryts ned var och ett för sig förstås den vuxnes roll i modellen som betydande då den verkar som ett redskap för barns demokratiutövande. Vidare förklaras mo-dellen av de fem olika stegen för barns delaktighet som en mall för pedagogen att utgå ifrån för att enkelt kunna orientera sig i när och hur nästa steg ska tas för att succesivt uppnå och fullfölja barns delaktighet. Modellen är användbar i den här studien eftersom den betonar vikten av demokrati och barns infly-tande samtidigt som det är intressant att den vuxne har en viktig roll i demo-kratiarbetet med barn och för att barn ska kunna delta demokratiskt krävs det att en vuxen tillåter det. Studien kommer att tillämpa Shiers (2001) modell för att undersöka förskollärares och rektors förhållningssätt och personliga erfa-renheter av hur barns inflytande förverkligas och följs. Modellen är användbar då den handlar om olika nivåer av att uppnå en demokratisk samspelande miljö
14
mellan barn och vuxen. Enligt artikel 12 i barnkonventionen är medbestäm-manderätt en rättighet som barnet har. En rättighet i och med att barnets åsikter ska tas till hänsyn (Unicef, u.å).
3.2 Barnperspektiv och barns perspektiv
Barnperspektiv och barns perspektiv förklaras som två skilda begrepp. Barn-perspektiv förklarar Pramling Samuelsson och Williams (2015) som den vux-nes syn på vad som är bäst för barnet, medan barns perspektiv är barnets eget perspektiv på sin tillvaro där barnet som egen aktör förmedlar uttryck för be-hov eller åsikter. Sammantaget delar dessa båda perspektiv samma mark under förskolans tak eftersom det i verksamheten finns såväl barn som vuxna som behöver ge uttryck för olika behov och uttryck gällande hur verksamheten ska drivas framåt och fungera väl. I studien kommer barnperspektiv och barns per-spektiv att förklaras vidare ur förskollärares och rektors perper-spektiv huruvida de olika förhållningssätten spelar roll och påverkar utövandet av demokratiska rättigheter. Bergnehr (2019) betonar vikten av att undersöka hur barn har in-flytande och hur det barn säger eller ger uttryck för tas till hänsyn av den vuxne och kommer att påverka i praktiken. Vidare menar Bergnehr (2019) i sin forsk-ning att barnperspektiv och barns perspektiv oftast är två begrepp som inte ges det rum de förtjänar. Barn som sociala aktörer ska inte nödvändigtvis ses som barn som har inflytande, utan själva inflytande har sitt fokus i huruvida vilken påverkan barn har på sin omgivning. Detta är mycket intressant att bejaka då barn och vuxna kan förstås som aktörer med olika mycket makt och möjlighet att påverka sin tid på förskolan. Det handlar om att undersöka vart inflytande inte har påverkan samt vart inflytande har påverkan. Sammanfattningsvis går det att förstå barnperspektiv och barns perspektiv som två egentligen vitt skilda begrepp på den vuxnes definition av vad barn ser.
15
3.3 Metodologi
För datainsamling valdes intervju som metod och varje intervju genomfördes enskilt med var respondent. Vald metodansats är fenomenografisk analysmo-dell, vilken ingår i fenomenografi, och är enligt Dahlgren och Johansson (2017) väl lämpad att använda sig av vid kvalitativa studier då den ger svar på fenomen som intervjupersonerna beskriver. Fenomenografisk analysmodell handlar om att bryta ned helhet till delar (Dahlgren & Johansson, 2019) vilket lämpar sig väl som vald metodansats i studien. Transkribering är en mycket viktig del i hela analysarbetet då det är där resultatet av studien vilar. I det insamlade datamaterialet ska svaren sorteras och kategoriseras för att samband och olikheter ska finnas (Dahlgren & Johansson, 2019). Fenomenografisk ana-lysmodell är således den mest lämpade metodansats att använda sig av i studien då den på ett tydligt sätt i användandet sållar ut och finner svar, centrerat i det som studien vilar på. Med hjälp av intervju och vald analysmodell i den här studien avser kunskap genereras ur upplevda erfarenheter om barns inflytande och delaktighet samt barnkonventionens artikel 12 och dess betydelse för det demokratiuppdraget. Eftersom studien är kvalitativ, samt riktar sig till förskoll-lärares och rektors egna upplevda erfarenheter av fenomen och händelser i för-skolans vardag, anses intervju vara den metod som lämpar sig bäst för att få de svar som behövs för att komma åt kärnan i syftet och frågeställningarna. Via intervjun får informanterna kontakt med sina erfarenheter och kan reflektera kring samt återberätta vilka upplevelser de har av ett fenomen. Vid en intervju är det även enklare att använda sig av följdfrågor, något som inte är möjligt vid exempelvis en enkät som redan innehåller fasta frågor och ibland fasta alter-nativ. Följdfrågorna kan även de vara betydelsefulla eftersom de hjälper till att få en vidgad syn på fenomenet samt kan verka till att få informanterna att vi-dare utveckla sina reflektioner och berättelser.
16
4
METOD
4.1
Urval och Deltagare
I skrivande stund befinner vi oss i en global katastrofal pandemi som förorsakat samhället svåra konsekvenser såväl i förskolans värld. Ett stort personalbort-fall, mycket arbetsuppgifter som inte hinns med under dagen på grund av hårt belastad personal samt en oro i samhället har påverkat mina försök att få tag i ett större antal respondenter från förskolan till studien. Jag började med att kontakta rektorer på telefon i ett flertal olika kommuner i Sverige. I samtalet presenterade jag mig själv, min studie samt frågade om jag kunde tänkas få kontakta verksamma förskollärare i kommunen för att informera dem vidare samt fråga om de vill delta i studien. Rektorerna tog emot mitt informations-blad och samtyckesblankett via mejl samt vidarebefordrade dessa till samtliga verksamma förskollärare i kommunen. Avsaknad av svar gjorde att jag valde att byta metod och istället använda mig av något som Christoffersen och Jo-hannessen (2015) kallar för snöbollsmetoden, vilket innefattar att forskaren tar kontakt med redan kända personer för hen som i sin tur kan hänvisa till respon-denter som mycket väl kan tänkas vilja delta i studien. Denna metod gav god effekt för mig som forskare och tre förskollärare och en rektor ville delta i studien. Förskollärarna arbetar i olika barnsammansättningar och åldrar. Förs-kollärarna arbetar med barn i åldern 1 – 3 år, 4 - 5 år samt en åldershomogen 5 års grupp. Rektorn har flerårig erfarenhet som förskollärare men arbetar sedan en tid tillbaka enbart som rektor. Informanterna arbetar inte tillsammans och är verksamma förskollärare samt rektor i två olika kommuner i Sverige. Var och en som deltagit i studien har suttit enskilt med mig via Zoom, samt Micro-soft Teams, två videotelefoniprogram över webben, i cirka 30 minuter för en fenomenografisk intervju. Jag valde att ha samtliga intervjuer via webben med tanke på den pandemi som råder, då det för min och respondenternas säkerhet var det mest trygga valet just nu för att inte bidra med eventuell smittspridning.
17
4.2
Datainsamlingsmetod
Jag har använt mig av fenomenografisk intervju då den ger svar åt människors erfarenheter av ett fenomen. För att genomföra en så god intervju som möjligt kräver det att forskaren har gott tålamod och en stor analytisk förmåga över att kunna finna röda trådar i studien för att väva samman dessa till en helhet och slutligen komma fram till ett forskningsresultat (Thornberg & Fejes, 2019). Vidare berättar Saar och Löfdahl (2014) om forskarens viktiga roll som kritiskt analyserande av hur förskollärare gör och varför de gör som de gör. Detta bi-drar i sin tur till att det går att komma fram till konsekvenser som såväl möj-ligheter för hur förskollärares agerande och förhållningssätt påverkar barn. Det handlar även om hur kunskap om ens agens påverkar samt bidrar till en ökad medvetenhet om varför förskolläraren gör på ett visst sätt. Genom fenomeno-grafisk intervju så har jag haft goda samtal med mina respondenter och även följt med i deras reflektioner och funderingar kring såväl deras eget förhåll-ningssätt som när de uttryck en komplexitet kring yrket och dess förutsätt-ningar i stort. Intervjuerna bidrog till att informanterna i lugn och ro kunde reflektera över de frågor som ställdes samt att de kunde be mig omformulera otydliga frågor. Det fanns även möjligheter för mig att få ställa följdfrågor för att mer djupgående kunna analysera de svar som gavs. När en fenomenografisk intervju ska genomföras är det av största vikt att intervjuaren får mångfaldiga och bildrika svar på den fråga ställts. Intervjuaren bör även ställa följdfrågor som vidare förklarar hur respondenten tänker kring det som nyss yttrats och det måste tydligt framgå att intervjuaren är genuint intresserad av vad respon-denten har att säga (Dahlgren & Johansson, 2019). Varje intervju spelades in med hjälp av en telefon som inte hade någon som helst tillgång till webben eller att ta emot telefonsamtal. Detta för att skydda de konfidentiella uppgifter som respondenterna lämnar ut då det enligt Vetenskapsrådet (2017) är viktigt att de som deltar i studien känner sig trygga med att kunna lämna ut uppgifter och svara på frågor. När intervjuerna var genomförda och avslutad lades ljud-filerna över från telefon till dator för transkribering. Detta skedde upprepade gånger efter var intervju.
18
4.3
Genomförande
Intervjufrågorna utgörs av frågeställningarna i studien för att kunna hålla en röd tråd. Först gjordes en provintervju och då framkom att alla frågor inte var av lika stor vikt vilket resulterade i att tolv frågor kunde skalas ner till åtta. Det är färre frågor, men de är mer innehållsrika och förtydligar syftet av studien. De har även mer kapacitet att utvecklas vidare till fler intervjufrågor som upp-står under intervjutillfällets gång. Innan intervjutillfälle var jag väl förberedd med intervjufrågor, god uppkoppling till internet med tanke på att intervjuerna skulle ske via webben, samt att medverkande är väl införstådda med vilken tid som intervjun ska ske på. Intervjuerna skedde vid olika dagar, olika tidpunkter, olika platser samt under olika tidsbegränsningar. Dock höll sig alla intervjuer inom tidsramen som hade en mått på cirka 30 minuter. Som forskare vid inter-vjutillfälle bör även respondenterna känna sig väl bekväma samt vara väl in-formerade av vad forskningen handlar om och vilka rättigheter respondenterna har som medverkar i studien (Christoffersen & Johannessen, 2015). Ingen av informanterna fick i förväg någon vetskap om vilka frågor som skulle ställas. Detta för att de inte i förväg ska ha kunnat tänka ut färdiga svar och exempelvis justera dem, utan syftet är att i nuet få reflektera och vidareutveckla frågorna. Löfgren (2014) beskriver hur förskollärares berättelser ger nyanserade bilder av hur deras profession verkar i praktiken och är således en viktig del i ledet av detta samhällsviktiga yrke. Intervjuerna innehöll öppna frågor vilket bety-der att svaren kommer att variera beroende på varje respondents erfarenhet. Det har inte heller ställts ledande frågor under intervjuerna.
Den första intervjun skedde den 30 november 2020 med en verksam förskol-lärare i en kommun i Sverige. I texten benämns informanten som F1 (förskol-lärare 1). Intervjun skedde via Zoom och efter arbetstid under kvällen där både F1 och jag befann oss i våra separata hem. Vi kom gemensamt överens om att intervjun skulle ske under kvällstid eftersom miljön kring oss båda då var som mest lugn och för att fokus helt och hållet kunde riktas mot intervjun. F1 hade i god tid fått informationsblad och samtyckesblankett mejlat till sig och kunde
19
på så vis i lugn och ro läsa om studien samt fundera ut eventuella frågor till mig. När vi fick kontakt via Zoom påbörjades inte inspelningen på en gång. Först gavs F1 möjlighet att ställa frågor gällande studien. Därefter börjades inspelningen som började med att F1 gav sitt muntliga samtycke till studien. Den formella delen av studien och inspelningen är viktigt eftersom den återi-gen förtydligar för respondenten att deltagandet är helt frivilligt och går att avsluta närhelst respondenten önskar, dock innan publiceringsdatum för stu-dien. Därför var det viktigt att återigen säkerställa att F1 fått såväl muntlig som skriftlig information om studien samt ge ett muntligt samtycke. När det for-mella var färdigt påbörjades intervjun och den pågick i exakt 20 minuter och 52 sekunder. I slutet av intervjun fick F1 frågan om hen ville tillägga något ytterligare till intervjun som inte blivit sagt eller som hen kanske funderat på under tiden. Därefter avslutades inspelningen men inte vårt samtal eftersom jag ansåg att vårt avslut och det som sades inte var relevant för min studie och således inte behöver spelas in. Dessutom är det viktigt att avsluta så att båda parter känner sig nöjda och trygga med vad som har sagts. Atmosfären bör vara avslappnande och öppen för informanten (Christoffersen & Iohannessen, 2015). Efter avslutad intervju fördes den inspelade ljudfilen över från telefonen till dator för att kunna transkriberas.
Intervjun med rektor skedde på förmiddagen den 8 december 2020 via Micro-soft Teams. Detta eftersom det fanns tekniska svårigheter med att installera Zoom, som kräver att användaren har en applikation för att nyttja mjukvaran, vilken respondenten i fråga inte hade. Med tanke på den tidsbrist som fanns för att samla in datamaterial till studien fick Microsoft Teams verka som ett lämp-ligt substitut. Rektor frågades om hen hade några frågor att ställa innan inter-vjun skulle starta, detta görs även med tanke på att respondenten i lugn och ro kan tänkas vilja fråga något som vid senare tillfälle inte kommer vara relevant för intervjun i sig. Eftersom inga frågor ställdes påbörjades intervjun. Rektor fick även ge sitt muntliga samtycke till att delta i studien. Intervjun genomför-des sedan under exakt 26 minuter och respondenten befann sig på sin arbets-plats. Det uppkom ett störande moment i intervjun då det ringde på dörren hos
20
mig varpå jag var tvungen att lämna intervjun ett fåtal minuter, vilket kan ses som ett resultat av negativiteten att genomföra intervjuer i sitt eget hem. På samma sätt som inspelningen av intervjun med F1 avslutades även inspel-ningen av intervjun med rektor när sista frågan besvarats och eventuella till-läggningar till intervjun gjorts. Den inspelade ljudfilen fördes sedan över från telefon till dator. Därefter togs kontakt med ytterligare eventuella informanter till studien via mejl med informationsblad och samtyckesblankett och kontak-tades via telefon. Detta resulterade i att två förskollärare till valde att delta i studien. Via mejlkontakt bestämdes intervjutillfälle med förskollärare 2 (F2) och via telefon bestämdes intervjutillfälle med förskollärare 3 (F3).
Intervjun med F2 skedde den 9 december 2020 och hölls under eftermiddagen efter avslutad arbetstid i hemmet för respondenten. Innan intervjun med F2 startade fanns tillfälle för att ställa frågor om studien och sin egen medverkan. Därefter startade inspelningen och informanten fick ge sitt muntliga samtycke varpå intervjun påbörjades och pågick i exakt 29 minuter och 33 sekunder. Vilket även gör den till det längsta intervjutillfället bland respondenterna. Ef-tersom intervjun skedde när informanten var i sin privata miljö i hemmet skulle förhållande som på något sätt skulle kunna pausa eller förändra intervjun kunna ske. Det uppkom även tillfällen när informanten fick byta rum att samtala i. När alla intervjufrågor besvarats och informanten haft möjlighet att ytterligare tillägga något i intervjun avslutades inspelningen. Den inspelade ljudfilen för-des kort därefter över till dator för att transkriberas.
Den fjärde och sista intervjun skedde med förskollärare 3 (F3) den 14 decem-ber 2020. Intervjun skedde via Zoom vid förmiddagen och så även på arbetstid för informanten. Som med de tre tidigare intervjuer började även den fjärde och sista med att informanten ytterligare fick möjlighet att ställa frågor och chansen att gå igenom studiens syfte och noggrant kolla igenom de rättigheter respondenten har vid ett deltagande i studien. Även denna gång fanns inga frå-gor att ställa så inspelningen startade. Informanten fick först upprepad inform-ation om studien och att medverkan är frivillig. Därefter gavs ett muntligt sam-tycke till att delta i studien varpå intervjun påbörjades. Intervjun pågick i exakt 19 minuter och 29 sekunder, vilket gör den till den kortaste intervjun i studien.
21
Efter avslutad intervju blev informanten även tillfrågad om det finns något som bör tilläggas eller förtydligas mer, det behövdes inte och inspelningen avsluta-des. Därefter fördes ljudfilen över från telefon till dator och transkribering av datamaterialet påbörjades.
4.4
Databearbetning/Analysmetod
Jag har valt fenomenografisk analysmodell som analysmetod. När en inspelad ljudfil ska transkriberas enligt en fenomenografisk analysmodell är det några punkter som är viktiga att tänka på och dessa tar Dahlgren och Johansson (2019) följande upp. Först och främst är det viktigt att bekanta sig väl med sitt inspelade material, därför transkriberas ljudfilerna noggrant och varje ord, paus eller betoning ska framgår tydligt i transkriberingstexten. Det är även viktigt att veta vem som säger vad i intervjun. Detta var en tidskrävande process i arbetet och att vara observant och noggrann var viktigt för att få med allt som sagts som varje paus och betoning. När transkriberingen var färdig så lyssnades ljudfilen igenom ännu en gång och intervjutexten lästes flera gånger för att bli så bekant med materialet som möjligt. Detta gjordes upprepade gånger av den transkriberade texten och jag läste texten samtidigt som ljudfilen spelades. Dels för att återigen kontrollera att all text stämmer överens med vad som sagts i intervjuerna samt för att göra mig väl bekant med texten och innehållet i den. Därefter avskildes vad i intervjun som sagts som är mest signifikant för studien i form av citat från informanterna. Dessa kopplades sedan till frågeställning-arna för att hitta vägar och röda trådar i texten som binder samman syfte och frågeställningar. Därefter satt jag tillsammans med min handledare i ett Zoom-möte och gick igenom en del av en intervju. Vi diskuterade och analyserade de svar som informanten givit och hittade dessa röda trådar till studiens syfte och frågeställning. Att vi gjorde analysarbetet tillsammans bidrar till att reliabilite-ten stärkts. Det handlar om att verkligen se vad det är informanreliabilite-ten säger och lämna personliga tolkningar eller antydanden åt sidan. Efter vi avslutat vårt möte fortsatte vidare analyser av resterande intervjuer. Därefter kategorisera-des analyserna av citaten i förhållande till frågeställningarna. Vidare till det
22
tredje steget i den fenomenografiska analysmodellen så jämfördes dessa olika kategorier och hittade likheter och skillnader i texten och det informanterna har sagt. Fenomenografi som metod innebär att rikta blicken mot variationer, likheter eller skillnader i datamaterialet. Därefter gjordes grupperingar och ka-tegoriseringar av skillnader och likheter i datamaterialet. Citat samt analyser av citaten samlades under studiens tre frågeställningar för att på ett enkelt sätt kunna urskilja vad de vill ha svar på. Därefter ställdes analyserna mot varandra och hittade likheter och skillnader i datamaterialet. Detta för att få svar på vad det finns i de olika grupperingarna som kan verka som kärnan för det fråge-ställningarna vill ha svar på. Vidare gjordes ytterligare fyra teman med föl-jande rubriker;
• Barnkonventionens artikel 12 • Demokratiuppdrag
• Pedagogers förhållningssätt • Pedagogisk dokumentation
Samtliga teman innehåller korta kärnfulla ord som sammanfattar och beskriver innehållet som rubrikerna står för. Dessa ord är sammanfattningar för vad ka-tegorierna står för och resultatet blev följande:
• Barnkonventionens artikel 12 Litteratur användbart.
Saknas vidareutbildning.
Vilja att arbeta vidare med barnkonventionen. Tydlighet, konkretisering. • Demokratiuppdraget Kommunicera. Diskutera. Reflektera. Demokratiska processer. Olika nivåer. Rutinsituationer hämmar.
23 • Pedagogiskt förhållningssätt
Inkännande och lyhörd.
Öppna frågor ger varierade svar.
Inte bara vad barn vill och kan – vad barn behöver. • Pedagogisk dokumentation
Didaktiska frågor. Vuxen styr. Självbild.
Det slutgiltiga och sjunde steget är den kontrastiva fasen vilken handlar om att noggrant granska alla teman och ställa dem mot varandra för att se om det går att flytta något citat eller del av text från en kategori till en annan. Detta gjordes i ovanstående stycke, där vissa meningar fick flyttas på för att de passade bättre under andra kategorier. Det var ett tidskrävande arbete att noggrant analysera och kategorisera de olika passager. Dock bidrog detta till att vidare djupa ana-lyser kunde göras kring det insamlade datamaterialet. Syftet med att ha olika kategorier är just att den ska vara unik för det som ryms inom den, vilket inne-bar att en noggrannhet och precision i analysarbetet var av största vikt. Från första intervjufråga till sista tema har datamaterialet brutits ned från helhet till delar för att finna syftet, själva kärnan, av resultatet. Genom att göra på detta sätt synliggörs det även vad som är betydelsefullt för vad forskaren vill för-medla (Dahlgren & Johansson, 2019). I resultatdelen kommer informanterna att benämnas som R1, R2, R3 och R4 för att avidentifieras.
4.5
Tillförlitlighet
Hur tillförlitlig en studie är handlar till stor del om hur noggrann forskaren varit genom hela forskningsprocessen samt hur datainsamling och analys skett och om det skett under systematiska och noggranna former enligt Thornberg och Fejes (2019). En aspekt som funnits med under studiens insamlande av data-material var att inte tvinga fram ett urval av respondenter till studien. För mig som forskare var det viktigt att respondenterna själva skulle känna att de ville
24
dela med sig av erfarenheter och kunskap om sin profession om förskolans demokratiuppdrag. Detta kan i sin tur bidra med att tillförlitligheten hos re-spondenterna och deras intervjuer blir god eftersom de själva valt att delta i forskningen. Inledningsvis i studien kontaktades urvalet av forskningspersoner via mejl. Då det uppkom svårigheter med att få tag i respondenter på detta sätt fick potentiella forskningspersoner även kontaktas via telefon. Detta skulle kunna påverka huruvida en respondent känner sig manad att ställa upp i stu-dien. Mitt förhållningssätt som forskare under intervjuerna var att vara av-slappnad och inbjudande för diskussion samt att noggrant lyssna på vad inter-vjuaren hade att förmedla. Det var viktigt att skapa en trygg förbindelse mellan mig som intervjuare och respondent. Intuitionen var även att ställa så många följdfrågor som möjligt eftersom målet var att få ett rikt innehåll att analysera på samt att respondenten ska kunna ge olika exempel på hur barns delaktighet och inflytande sker i praktiken. Reliabiliteten gällande genomförandet kan ses från endast ett fåtal intervjuer av verksamma inom förskolans organisation, vilket i sin tur påverkar hur tillförlitlig studien är. Dock fokuserar studien på enskilda förskollärares och rektors levda erfarenheter och praxis i förskolans verksamhet vilket gör att fokus vilar på vilka variabler som svaren ger. Ytter-ligare forskning skulle kunna genomföras med likadana intervjuer som i den här studien för att kontrollera att resultaten blir likvärdiga, vilket ger forsk-ningen en god intersubjektivitet (Bjereld & Demker & Hinnfors, 2018). Skulle forskning ske med fler informanters deltagande skulle en större nationell jäm-förelse kunna göras huruvida en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 ha påverkat förskolans demokratiska arbete. Detta skulle generera större kun-skaper om lagstiftningens påverkan för barns inflytande och pedagogers vik-tiga roll i arbetet med att möjliggöra barns medbestämmanderätt.
25
Studien har i sina etiska övervägande utgått från Vetenskapsrådets (2017) in-dividskyddskrav vilken innebär att forskningspersoner ska skyddas från skada och kränkning. Vidare förklarar Vetenskapsrådet (2017) att forsknings-kravet innebär att forskning ska ske under goda etiska förhållanden eftersom den oftast syftar till att bidra till att samhället utvecklas och ny kunskap inom olika områden kommer fram. Detta har tagits till hänsyn då informanterna i intervjun är konfidentiella och det går heller inte att koppla deras svar till var-ken yrke, kön, ålder eller vart de bor samt jobbar. Alla informanter är således oberoende av varandra. Informanterna vet om vilka rättigheter de har innan studien påbörjats samt att de utan någon anledning kan kräva att sin medver-kan i studien ska upphöra. Detta verifieras i form av ett muntligt samtycke som spelas in i början av varje intervju. De personuppgifter samt inspelade intervjuer och transkriberingar som lagrats i samband med insamlandet av da-tamaterialet förvaras på ett tryggt ställe under arbetet med studien för att se-dan raderas helt när studien godkänts och publicerats. Detta för att tillgången till allt material behövs så länge studien är i sin skapandefas. Informanterna benämns inte vid sina namn i studien utan kodnycklar används för att aviden-tifiera dem, då det enligt Vetenskapsrådet (2017) är ett krav för att skydda de medverkandes identitet. I den här studien har Karlstads universitet yttersta ansvar för att forskningen bedrivs under rätta etiska former, dock innehar forskaren för studien ett ansvar över att den utförs under rätt kontrollerade former och följer de etiska direktiv som råder. Detta har fullföljts under stu-dien då det insamlade datamaterialet hålls utom räckhåll för obehöriga. Då datainsamlandet skedde via ett videotelefoniprogram över webben, samt att jag befann mig i hemmet under intervjuerna, var det viktigt att jag var ensam hemma så att ingen obehörig för studien kunde lyssna eller få information om vilka respondenter som deltog i studien. Studien har således genomförts och förberetts under säkra etiska övervägande.
26
5
RESULTAT
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares och rektors tan-kar kring den betydelse som en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 har för förskolans verksamhet samt hur demokratiuppdraget speglas i försko-lans pedagogiska praktik. Studien har tre frågeställningar:
• Hur har en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12 påverkat förs-kollärares och rektors förhållningssätt och arbetsmetoder gällande barns inflytande och rätt att uttrycka sig?
• Vilka pedagogiska praktiker används för att möjliggöra förskolans de-mokratiuppdrag?
• Upplever förskollärare och rektor att det är möjligt för barn i förskolan att ha inflytande?
5.1
Barnkonventionens artikel 12 och dess påverkan
på-förskollärares och rektors förhållningssätt
5.1.1 Förskollärares och rektors synpunkter på en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12
Samtliga informanter uttryckte att de vill arbeta mer med barnkonventionen. Deras upplevelser skiljer sig dock då de informanter som deltog i studien har olika erfarenheter av barnkonventionens artikel 12 sedan den blev svensk lag. Även deras förhållningssätt gällande barns inflytande och rätt att uttrycka sig, samt att deras arbetsmetoder har blivit påverkade på olika sätt beroende på vilken kännedom de har om barnkonventionen. Det finns informanter som me-nar att de arbetar med barnkonventionen kontinuerligt i syftet är att ge barn inflytande. En informant menar att en lagstiftning av barnkonventionen inte har påverkat hens arbetssätt i någon större utsträckning då hen arbetar i samma anda sedan tidigare. Dock har en lagstiftning tydliggjort barnkonventionen
27
samt att det blivit enklare att koppla målen i förskolans läroplan till barnkon-ventionen. Vidare förklarar en informant hur hen anser barnkonventionens in-tegrering i förskolan vara en ständigt pågående process där den vuxnes roll är att skapa ett klimat tillåtande för barns inflytande. En lagstiftning av barnkon-ventionens artikel 12 har även bidragit till ett mer reflekterande förhållnings-sätt för flera informanter, dels via att reflektera mer ur ett barns perspektiv samt att det synliggjorts hur en lagstiftning bidragit till att barnets position i försko-lan och i relation till sina vårdnadshavare har stärkts.
5.1.2 Förskollärares och rektors kompetens om barnkonventionens artikel 12
De flesta informanter i studien har uppgett att de inte fått någon vidare kom-petensutveckling om barnkonventionen. Dock efterlyste samtliga en kompe-tensutveckling om barnkonventionen med tanke på lagstiftning och de ökade kraven som i och med det ställts på demokratiuppdraget i förskolan. Såhär re-sonerar en informant kring en vidare kompetensutveckling om barnkonvent-ionens artikel 12 och vad det skulle innebära.
Det vore fantastiskt att få veta hur…vilka nya krav som ställs på oss som arbetar inom förskolan. Men det känns som att det är lite…det känns som att det inte är nån som har riktigt koll på vad det egentli-gen innebär. Det känns lite flytande just nu…men…jag hoppas att det klarnar. Nu är det ju mycket med pandemi som pågår
samtidigt men jag vet inte om det är…om det läggs på is så länge. (R3)
Här beskriver informanten att en vidareutbildning och djupdykning i barnkon-ventionens betydelse sedan den blivit lag vore önskvärt då det finns en otyd-lighet kring vad en lagstiftning innebär i praktiken.
28
5.2
Barnkonventionens artikel 12 och dess påverkan på
förskolans praktik
5.2.1 Förskollärares och rektors förhållningssätt i relation till barns inflytande
Samtliga informanter i studien uttrycker att de värnar om att främja barns in-flytande i förskolans verksamhet. En komponent i arbetet med barns inin-flytande handlar om den vuxnes förhållningssätt för att inflytande ska möjliggöras. Jag försöker och tänka att jag ska inte säga nej för mycket helt enkelt. Och fråga barnen vad dom vill göra och hur dom känner och vad dom tycker och vill man inte va med på nånting så är det okej. Och så…går det och lösa så att nån som inte, absolut inte vill gå ut som inte behöver gå ut så försöker vi att lösa det så. Vi försöker och lyssna på barnen och hur dom vill ha sin vardag /…/ (R3)
Här beskriver informanten att hen försöker ha ett öppet sinne och inte vara en nej-sägare. Det beskrivs även hur kommunikation är viktig mellan vuxen och barn för att få reda på vad barnen känner, vill och ger uttryck för. Att vara lösningsorienterad är något som informanten har i aspekt när barn förmedlar att de inte vill gå ut eller delta i verksamhetens aktiviteter. Vidare berättar en informant utmaningar med barns inflytande.
/…/ kan som förskollärare ibland känna att man sätter ord på saker för att barnen själva kanske inte kan kommunicera. Men dom kanske mer kommunicerar genom och visar att dom blir glada när man säger en viss sak och sådär /…/ helt och hållet sådär som man skulle vilja som man kanske kan när man jobbar med äldre barn. (R1)
Här framkommer hur den vuxne för barnens talan när de saknar språkliga ord för att själva kommunicera. Dock kan de yngsta barnens kroppsspråk bekräfta att den vuxne sagt något som gör dem glada. En informant uttrycker även att hen skulle vilja kommunicera och låta barnet själva få framföra sin egen talan mer samt att det kan vara lättare att arbeta med barns inflytande när barn nått en viss ålder. Då med tanke på de språkliga utmaningar som kan finnas. En
29
informant menar vidare att hen ger barn inflytande genom att låta dem själva delta i processer som handlar om problemlösning och att det ska finnas en öp-penhet och en acceptans inför vad barnet uttrycker. En informant berättar att hen strävar mot att ha ett tillåtande klimat på avdelningen vilket i sin tur leder till att barn ges inflytande och tar egna initiativ. Det handlar om att inneha en öppenhet om vart den fria leken utspelar sig på avdelningen samt att en viss aktivitet inte är knuten till ett specifikt rum.
Jag har en mer tillåtande miljö /…/ man kan klättra och det är ganska stor yta och inte så mycket grejer så man kan röra sig. Och jag tror det, är även såhär tillåtande att okej man kan ta en lek, en lek kan vara i flera rum om man säger. (R3)
Detta kan ses som ett exempel på vad som händer när barn får nyttja rummet som de vill. Att låta barnen själva få använda sig av rummet, de material som finns där samt själva få styra vad som ska hända där bidrar till att barn får vara med och påverka sin situation på förskolan. Den tillåtande miljön speglar till-låtande barn som rör sig i och använder miljön enligt egna önskemål. Vidare berättas om hur pedagogers förhållningssätt har en negativ inverkan för barns inflytande.
Men det märks att när, man får en annan stressnivå så blir det, det bör-jar på att knyta sig. En blir mer…att man blir liksom mer bestämmande. Och då kan jag känna ibland att jag måste tänka efter varför säger jag nej till det här just nu? (R3)
Svaret beskrivs som att förhållningssättet påverkas av miljön på förskolan och känner pedagogen sig stressad är det lättare att ta auktoritära beslut. Dock be-rättas att hen reflekterar över sitt förhållningssätt trots påfrestningar från yttre faktorer. Vidare berättar en annan informant om
/…/ vissa barn till exempel behöver nästan en egen personal. I vissa fall så har ju vi kanske haft…kanske tre barn samtidigt, som behöver va i famnen hela tiden. Man har inte tiden till att vara den här lugna pedago-gen alltid som man vill va och…ta sig an varje barn och lyssna till varje barn, så som man skulle vilja. (R1)
30
Även här beskrivs hur förhållningssättet i samband med yttre faktorer påverkar huruvida pedagoger kan ge barn inflytande och delaktighet. Det beskrivs en vilja till att lyssna till varje barn och ta sig an varje barn, dock uppstår svårig-heter med att fullfölja detta på grund av andra faktorer så som barn som behö-ver extra stöttning av en enskild pedagog. Tiden beskrivs som en faktor som även den påverkar. Följande förklarar en informant i detta citat vikten av pe-dagogens förhållningssätt.
/…/ det är ju människor fast små människor så erfarenheten är kanske inte lika stor som den vi vuxna, dom vuxna tagit till oss. Men vi måste också vara öppna för att dom kan nya saker eller kan komma med saker som ger andra input om man säger än vad vi kan tänka till för vi kanske är lite stela i hjärnan ibland. (R2)
Att barn även kan lära vuxna synliggörs via ovanstående citat. Det handlar om att inneha en öppenhet och en medvetenhet inför att barn och vuxen kan lära av varandra.
5.2.2 Barnkonventionens artikel 12 i förskollärares och rektors arbetsmetoder
En arbetsmetod som flera av studiens informanter uppger att de använder i arbetet med värdegrund och barns inflytande är barnböcker.
Vi har ju läst en del, ja, Håkan Bråkan böcker till exempel där det är en del ja, lite…udda åsikter och lite…ja udda ord och vi försöker väl och diskutera väldigt mycket om det då. Dels för att dom ska få med sig vad det betyder, men sen även att dom ska få tänka efter vad…vad var det där? Hur gör man i en sån situation? Och hur tänker jag om det? (R4) Här beskrivs hur litteratur används som ett verktyg för att få barn att reflektera och diskutera kring olika dilemman. Vidare förklarar en annan informant hur hen använder sig av litterära karaktärer i form av små djur ur en välkänd bok för barnen för att främja deras inflytande:
31
Vi tog med till exempel kaninen och igelkotten vid en fruktsamling sen frågade vi barnen vart såhär…dom har sagt till oss att dom vill bo här. Vart tycker ni dom ska bo? Vad behöver dom i sitt bo? Liksom såhär att man hela tiden frågar barnen så dom tar besluten. (R1)
Barn involveras i beslutsfattande och deras åsikter efterfrågas av informanten. Nedan beskrivs hur dramatisering av olika situationer som uppstår i vardagen på förskolan verkar som verktyg för att undervisa barn om värdegrund och demokratiska dilemman. Här kan förstås som att den vuxne innehar ett barns-perspektiv genom att gå i roll och på så vis förmedla vidare för barnen vad som skett. Dramatiseringen bidrar vidare till barns reflektioner.
En kan ta när det hänt grejer eller vad man säger så kan man ju spela upp det och det…det ger ju väldigt bra effekt på barnen för då ser dom ju våran roll i det och sådär. (R4)
Informanten beskriver arbetsmetoden som effektfull för barnen och den an-vänds för att synliggöra och konkretisera problemet. En informant beskriver i följande citat vidare hur hen märkt att barnen på avdelningen innehar en med-vetenhet om att de har inflytande. Det handlar om toalettbesök, som oftast är kopplat till en rutinsituation vid exempelvis utgång.
/…/då säger jag ju det att jag kan inte tvinga dig att gå på toaletten utan det får man känna efter själv. Så det har jag märkt. Att dom säger ifrån väldigt skarpt och jag tror att det är då man blir…man känner att, nej men nu har det hänt nånting. Att dom känner att dom har ett eget infly-tande över sin vardag. Så är det ju. (R3)
Här förklaras hur barn har förstått att de inte behöver gå på toaletten när de blivit tillsagda. En rutinsituation som här blir knytet till vad barnet själv känner att hen faktiskt behöver. Inte för att barnet blir tillsagt att hen måste eller bör gå på toaletten. Detta beskriver en informant som en medvetenhet över att bar-net har inflytande eftersom barnen kan saga ifrån skarpt vilket tyder på att de visar sin vilja mycket tydligt. En annan informant besvarar samma fråga i föl-jande citat.
