Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2020
NYUTEXAMINERADE
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSE
AV
ARBETSRELATERAD
STRESS
EN LITTERATURSTUDIE
TILLIE
GERLING
ROBINSSON
PAULA
WINHOLT
NORDGREN
1
NYUTEXAMINERADE
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSE
AV
ARBETSRELATERAD
STRESS
EN LITTERATURSTUDIE
TILLIE
GERLING
ROBINSSON
PAULA
WINHOLT
NORDGREN
Gerling Robinsson T, Winholt Nordgren P. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.
Bakgrund; Det finns vetenskaplig evidens för att förhållandena på arbetsplatsen har betydande
effekt på utveckling av stressymptom vilket kan leda till både psykiska och fysiska problem. Enligt Socialstyrelsen beror en stor del av långtidssjukskrivningarna i Sverige på psykisk ohälsa som är relaterad till arbetet, vilket uppmärksammats speciellt i yrken som innebär mycket kontakt med och ansvar för andra människor. Arbetsförhållanden spelar en stor roll i eventuell utveckling av stressrelaterade symtom. Det finns evidens för samband mellan arbetsrelaterad stress och långtidssjukskrivningar. I denna litteraturstudie belyses stressorer som är kopplade till arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor.
Syfte; Syftet är att belysa arbetsrelaterade stressorer i den nyutexaminerade sjuksköterskans
arbetsmiljö.
Metod; Litteraturstudie som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.
Artiklarna i studien är hämtade från två databaser, den ena med inriktning på omvårdnad och den andra med inriktning på psykologi. Artiklarna analyserades med metoden innehållsanalys.
Resultat; Fyra huvudteman och tre subteman identifierades vid analys av artiklarna. Huvudteman
var: Överväldigande inför verkligheten, känslan av vilsenhet i den nya professionella rollen, känslan av ensamhet vid bristande mentorskap och att vänja sig vid skiftarbete.
Konklusion; Nyutexaminerade sjuksköterskor står inför en utmanande första tid som kliniskt
verksamma. I studierna framkom det flera stressrelaterade faktorer som kan komma att påverka den enskilde individen både fysiskt som psykiskt. Organisation, arbetsmiljö och socialt stöd spelar en stor roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Individer kan reagera olika på stressrelaterade faktorer, vanligt förekommande symtom som återkom i studierna var koncentrations- och minnesproblematik, sömnstörningar, fatigué, försämrat immunförsvar, gastrointestinala problem samt hjärt- och kärlpåverkan. Genom att uppmärksamma och minimera stressrelaterade faktorer i början av yrkeslivet och ha ett fungerande socialt stöd underlättas den utmanande första tiden för de nyutexaminerade sjuksköterskorna.
2
NEWLY
GRADUATED
NURSE’S
EXPERIENCE
OF
WORK-RELATED
STRESS
A LITERATURE REVIEW
TILLIE
GERLING
ROBINSSON
PAULA
WINHOLT
NORDGREN
Gerling Robinsson T, Winholt Nordgren P. Newly graduated nurses' experience of work-related stress. A literature study. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.
Background; There is scientific evidence that conditions in the workplace have a significant
effect on the development of stress symptoms that can lead to both mental and physical problems. According to the National board of health and welfare in Sweden a large part of long-term sick leave in Sweden is due to mental ill-health related to the work, which has been paid special attention in occupations that involve contact with and responsibility for other people. Working conditions play a major role in the possible development of stress-related symptoms. In order for the newly graduated nurse to get a good start in her professional life, it is crucial that the
conditions are the best possible so that good and safe care can be practiced.
Aim; The purpose is to elucidate the experiences associated to work-related stressors in the newly
graduated nurse's work environment.
Method; A literature study based on 10 scientific articles with qualitative design. The articles in
the study are taken from two databases, one with a focus on nursing and the other with a focus on psychology. The articles were analyzed using the content analysis method.
Result; Four main themes and three sub-themes were identified when analyzing the articles. The
main themes were: overwhelming reality, the feeling of disorientation in the new professional role, the feeling of loneliness in the absence of mentoring and getting used to shift work.
Conclusion; Newly graduated nurses are facing a challenging first time as a clinically active. The
studies revealed several stress-related factors that may affect the individual individually both physically and mentally. Organization, work environment and social support plays a major role in the development of stress-related symptoms. Individuals may react differently to stress-related factors, commonly occurring symptoms that emerged in the studies were concentration and memory problems, sleep disorders, fatigue, impaired immune system, gastrointestinal problems and cardiovascular effects. By paying attention to and minimizing stress-related factors at the beginning of the professional life having a functioning social support, the challenging first time for the newly graduated nurse is facilitated.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Vad händer i kroppen och hjärnan vid stress 4
Människans reaktion vid stress 5
Vår definition av stress - enligt WHO 6
Hur kärnkompetenserna relaterar till stress 6
PROBLEMFORMULERING 7
SYFTE 7
METOD 7
Litteraturstudier 8
Databassökning 8
Inklusions- och exklusionskriterier 9
Granskning 9
Analys 9
RESULTAT 9
Överväldigande inför verkligheten 10
Gapet mellan teori och praktik 10
Känslan av att vara oförberedd 11
Övermäktigt ansvar 11
Känslan av vilsenhet i den nya professionella rollen 12
Känslor av frustration och rädsla 12
Att gå från utbildning till verklighet 13
Att vänja sig vid skiftarbete 14
DISKUSSION 15
Metoddiskussion 15
Resultatdiskussion 16
KONKLUSION 18
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING 18
REFERENSER 19
Bilaga 1. Pilotsökning Bilaga 2. Sökschema Bilaga 3. Artikelmatris
4
INLEDNING
Att vara ny på ett arbete kan vara en omtumlande tid där anpassning till bland annat nya kollegor, nya normer och nya arbetsuppgifter är förpliktelser att förhålla sig till. Lägg därtill att vara
nyutexaminerad, där teori och erfarenhet av verksamhetsförlagd utbildning ska omvandlas till kliniskt arbete. Utöver att ge patientsäker och personcentrerad vård förväntas sjuksköterskan finnas där för att ge stöd, omsorg och medkänsla till sina patienter samt även till deras anhöriga. Vi har valt att fokusera på arbetsrelaterad stress inom slutenvård på grund av eget intresse då vi själva kommer arbeta på slutenvårdsavdelning efter examen. Arbetsbelastningen kan ha
varierande grad där det kan växla fort mellan lugna och stabila förhållanden till akuta tillstånd. Med andra ord så är första tiden som yrkesverksam sjuksköterska en sårbar tid och därför är det viktigt att belysa denna övergång och visa på vilka arbetssituationer som ger upphov till stress, då det påverkar sjuksköterskans arbetsprestation, egna hälsa och fortsatta val i yrkeslivet.
Då vi snart själva kommer att befinna oss i denna situation inom en snar framtid, känns det relevant att få mer förståelse och inblick i detta ämne. En eventuell förberedelse på vad som kan vänta oss den första tiden som nyutexaminerade sjuksköterskor.
BAKGRUND
Enligt Socialstyrelsen (2003) beror en stor del av långtidssjukskrivningarna i Sverige på psykisk ohälsa som är relaterad till arbetet. Framförallt i arbeten som innebär mycket kontakt med och ansvar för andra människor. Det finns vetenskaplig evidens för samband mellan arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa. Det finns även evidens för att förhållandena på arbetsplatsen har betydande effekt på utveckling av stressymptom. Stress kan leda till både psykiska och kroppsliga problem, såsom utmattningssyndrom, depression, magbesvär, hjärtklappning och sömnstörningar (a.a).
Vad händer i kroppen och hjärnan vid stress
Socialstyrelsen (2003) definierar stress som “organismens reaktion på obalans mellan
belastningar som den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa”. Währborg (2009) skriver att människan fortfarande är anpassad efter ett liv då vi var jägare, samlare och fiskare. När en situation upplevdes som hotfull reagerade vi med flykt eller kamp. Det har skett stora förändringar i vårt sätt att leva och utmaningarna som vi utsätts för nu skiljer sig mycket från när vi levde på stenåldern. Våra hjärnor har inte hunnit anpassa sig efter dessa förändringar och därför är vår reaktion på stress likadan som den var på stenåldern (a.a). I en studie av Arnetz & Ekman (2013) går det att läsa att vid akuta stressituationer ställer det autonoma nervsystemets om bland annat matsmältning, blodcirkulation och njurfunktion. Även ämnesomsättning och
kroppens vatten-saltbalans påverkas av det hormonella systemet. Detta är normala anpassningar som förbereder kroppen för en flykt- eller attack-reaktion. I många fall är stress positiv för hjärnans funktion, då det stimulerar till bildning av nya nervceller och nya kopplingar bildas. En lagom mängd stimulering behövs för att vi ska må bra och fungera optimalt. Det är först vid långvarig stress i kombination med bristande förmåga att hantera situationen som stress verkar kunna få konsekvenser i form av kroppsliga och psykiska symtom samt sjukdom (a.a). Även McEwen (2006) skriver i sin studie att stresshormoner kan påverka kroppen och hjärnan både positivt och negativt. Stress skapar en obalans i kroppen vilket resulterar i bland annat ökad hjärtfrekvens och högt blodtryck. Om denna obalans blir långvarig kan detta leda kardiovaskulära sjukdomar, stroke och hjärtattack. Det är hjärnan som avgör om en situation ska uppfattas som hotfull eller inte, och därför har hjärnan en stor betydelse i människans reaktion på stress. Hippocampus är en av de känsligaste delarna i hjärnan och är involverad i hjärnans
5
minnesfunktion, hippocampus har även stor betydelse för den kognitiva förmågan. Detta är en av anledningarna till att stress kan ge upphov till minnes-och koncentrationssvårigheter. Även sömnen påverkas av stress, den ökade frisättningen av kortisol och den ökade sympatiska
aktiviteten kan leda till sömnstörningar (a.a). En studie av Dragos & Tanasescu (2010) belyser att akut stress ökar resistensen mot infektion. Akut stress främjar immuncellernas migration vid infektion eller inflammation, medan kronisk stress försämrar denna mekanism. Försämringen av denna mekanism hos kroniskt stressade människor minskar förmågan att skapa ett starkt
immunsvar vilket resulterade i ökad sjuklighet. Studien visade även att psykologisk stress
försämrar immunförsvarets förmåga att producera antikroppar som svar på vaccin, vilket leder till att kroppen blir mer sårbar för infektioner (a.a). Även studien av Benham (2009) nämner att negativ stress kan leda till försämrat immunförsvar även leder till dålig sömnkvalitet och att den dåliga sömnen påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Det kan även bli en rundgång där sömnlösheten i sig blir en stressfaktor (a.a). Både Benham (2009) och McEwan (2006) nämner allostatisk belastning vilket är kroppens svar på dagliga händelser och har som funktion att upprätthålla homeostas. Sker det en överbelastning av händelser exempelvis i samband med stress kan kroppen reagera med fysiska och psykiska symtom. Samma studier nämner även att stressen som leder till sömnbesvär kan påverka de kognitiva funktionerna med exempelvis minnes-och koncentrationssvårigheter som följd.
Människans reaktion vid stress
Enligt McEwen (2006) är människans reaktion på stress individuell. Positiva och negativa upplevelser tidigare i livet kan påverka hur en person reagerar på en specifik situation. Det finns även genetiska skillnader som spelar en stor roll i att människor reagerar olika på stress (a.a). Detta styrker även Segerstrom & O’Connor (2012), som nämner att om två människor utsätts för samma situation kan de alltså reagera olika, den ena upplever stress medan den andra personen inte gör det. Enligt Hasson (2008) kan stressreaktioner delas upp i tre faser: akut stress, långvarig
stress och utmattning. Akut stress är oftast funktionell och ökar chanserna att klara av en
utmaning. Långvarig stress är skadlig om den sker i kombination med för lite återhämtning. Detta kan leda till en obalans i kroppen som leder till sömnsvårigheter och ökad koncentration av stresshormoner. Om kroppen inte ges tid för återhämtning vid symtom som exempelvis huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter kan stressen leda till utmattning (a.a). Det påpekas även hur stressen kan ge somatiska symptom. I en större studie av Li m.fl. (2016) fann man att arbetsrelaterad stress, i studien definierat som hög arbetsbelastning, ett högt
arbetsengagemang i kombination med låg belöning, resulterade i någon form av fysisk stresspåverkan. Efter att ha varit utsatta för stress under en längre tid, utvecklades fysiska
symptom som exempelvis hjärt- och kärlpåverkan, gastrointestinala problem, trötthet samt allmän smärtkänsla.
Vår definition av stress - enligt WHO
I detta arbete definieras stress som arbetsrelaterad stress enligt WHO:
Arbetsrelaterad stress är en reaktion på för hög belastning i förhållande till kunskap, kompetens och förmåga att hantera detta. Stress uppkommer i många olika arbetssituationer men förvärras när de anställda känner att de får bristande stöd från chefer och kollegor, samt när de känner att de inte har kontroll över sin arbetssituation. Ofta förväxlas de två begreppen utmaning och stress, och ibland används det som en ursäkt när det egentligen handlar om dåligt ledarskap (WHO 2020).
6 Hur kärnkompetenserna relaterar till stress
Sjuksköterskans ansvarsområde och expertis är omvårdnad. I Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor (SSF 2010) och enligt International Council of nurses (ICN 2012) anses omvårdnad vara en verksamhet, ett kunskapsområde där undervisning och forskning bedrivs. En gemensam värdegrund för personal inom vården har bland annat resulterat i sex kärnkompetenser, framtagna för att kunna bedriva en säker och god omvårdnad av patienter. De sex kärnkompetenserna är: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård,
förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik. Dessa kärnkompetenser
tydliggör kompetensen hos legitimerade sjuksköterskor, och hur de förväntas arbeta ute i
verksamheterna (SSF 2010). I denna litteraturstudie är syftet att belysa arbetsrelaterade stressorer i den nyutexaminerade sjuksköterskans arbetsmiljö. Vi kommer även beskriva hur de tre
kärnkompetenserna samverkan i team, personcentrerad vård samt säker vård påverkas av den arbetsrelaterade stress som den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva. Vi definierar stressorer enligt Nationalencyklopedin (2020) “påfrestning som framkallar de kroppsliga och
psykiska reaktioner som sammanfattas i benämningen stress”.
Personcentrerad vård omfattar patientens bevarande av integritet och värdighet. Sjuksköterskans uppgift och ansvar är att se till att patienten är delaktig, tillåts ge uttryck för sina behov och att vården ges med utgångspunkt från den enskilda personen (SSF 2010). Förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och förväntat resultat är ramverket för personcentrerad omvårdnad. För att uppnå en personcentrerad vård krävs först att förutsättningarna finns i organisationen och att vårdmiljön möjliggör att en välfungerande personcentrerad omvårdnad kan ges (McCance & McCormack 2019). Studien av Stålenhag & Sterner (2019) stärker det som McCance &
McCormack nämner och belyser de faktorer som kan komma att påverka den personcentrerade vården. Hur sjukhusorganisationen är strukturerad, både i form av dess ledning men även på avdelning och hur arbetsmiljön är där. Studien nämner även vikten av kommunikation, verbal som ickeverbal och mellan vårdpersonal som mellan vårdtagare och vårdpersonal. Är det en miljö där faktorer som stress leder till att sjuksköterskan åsidosätter regler eller justerar rutiner för att hindra patienter delta i sin vård, finns det en risk att den personcentrerade vården inte kan utövas fullt ut (Stålenhag & Sterner 2019). För att arbeta med och kring människor, som är fallet inom vården, krävs det social förmåga och följsamhet. En viktig aspekt är att kunna visa och behärska känslouttryck som till exempel att ha tålamod, kontrollera sina känslor och vara trevlig. Omvårdnadspersonal har som krav på sig att ge en så god omvårdnad som möjligt och finns det kontradiktoriska faktorer som kan påverka den sociala förmågan har arbetsgivaren som krav på sig att lösa dem (Arbetsmiljöverket 2016).
Samverkan i team karaktäriseras av att säkerställa säkerheten och god vård för patienten. Det i sin tur ställer krav på ett fungerande samarbete mellan de olika professionerna inom vården där kommunikation är av största betydelse för att det ska fungera (SSF 2010). I studien av AbuAlRub R-F (2003) nämns det att faktorer som stress och brist på socialt stöd och även en kombination av dessa två, påverkar förmågan att samarbeta vilket utgör en risk när det kommer till sjuksköterskan och dennes utövande i att ge en säker och god vård. Att erbjuda och ta emot hjälp från andra är en av grundstenarna i ett välfungerande teamarbete. Teamarbete kan ske både operativt och strategiskt. Att bygga genomtänkta rutiner som förenklar och optimerar det dagliga arbetet samt strategiskt teamarbete som innebär planering, framförhållning och uppföljning ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter (Belin 2019). Säker vård innebär att arbetet som utförs inom vården ska ha som mål att minska risken för skador både för patienter och personal. Detta möjliggörs genom att eliminera, i så stor utsträckning som möjligt, faktorer på individnivå som på systemnivå. Viktigt att ha i åtanke är att även analysera de faktorer som kan utgöra risk och inte enbart redan inträffade händelser (SSF 2010). I Patientsäkerhetslagen 2010:659 (PSL) står att säker vård innefattar skydd mot vårdskada. Vårdskada definieras i lagen som “lidande, kroppslig
7
eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. I en studie av Halpin m.fl (2017) upplevde nyutexaminerade sjuksköterskor att patientsäkerheten påverkades negativt när de kände sig stressade. Deltagarna i studien kände sig dåligt förberedda och var rädda för att göra fel när de arbetade under stress (a.a). För att uppnå en optimal arbetsplats där arbetsmiljön gynnar, inte bara patienterna men även personalen som arbetar, listar Vårdförbundet (2015) fem nyckelområden för en hälsosam vårdmiljö. Dessa fem nyckelområden är: samverkan, ledning och organisering
av vården, säkerhetskultur, hälsosamma arbetstider, lärande genom yrkeslivet. Enligt
vårdförbundet (2015) är dessa fem nyckelområden är grundläggande för att kunna skapa en arbetsmiljö där en hälsosam vårdmiljö kan bedrivas.
PROBLEMFORMULERING
En stor del av långtidssjukskrivningarna Sverige är relaterade till arbetsrelaterad stress.
Framförallt i arbeten med kontakt och ansvar för andra människor. Arbetsrelaterad stress är en av de vanligaste anledningarna till ohälsa och ökad sjukfrånvaro (Socialstyrelsen 2013).
Arbetsmiljöverket (2016) nämner även att finns det inte tillräckligt med resurser på en arbetsplats i förhållande till de kraven som ställs, kan det leda till en obalans som påverkar arbetsförmågan. Vårdförbundet (2015) belyser att hälsa och helhet är vårdens grund. En god arbetsmiljö där personalen värdesätts och ges förutsättningar för att kunna bedriva en god och säker vård, leder till en hälsosam vårdmiljö samt ett hållbart yrkesliv. Studier visar även att individer kan reagera olika på stress, viss påverkan av stress kan motivera, stärka, engagera och motivera personal till att prestera bättre, men påpekar att om denna stress blir långvarig, intensiv och återkommande påverkas individen i det långa loppet negativ (Donovan m.fl. 2013, McEwan 2006, Benham 2010). Den arbetsrelaterade stressen kan leda till bland annat minnes- och
koncentrationssvårigheter, sömnproblematik och fatigué, men även depression, gastrointestinala problem, hjärt- och kärlpåverkan och utmattningssyndrom (Socialstyrelsen 2013).
SYFTE
Syftet är att belysa upplevelsen av arbetsrelaterade stressorer i den nyutexaminerade sjuksköterskans arbetsmiljö.
METOD
Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie baserad på vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign. Det innebar att det gjordes en sammanställning på redan befintlig litteratur. Inom omvårdnadsforskning där en kvalitativ ansats används är syftet att beskriva, förklara och förstå en upplevelse eller ett fenomen. I en litteraturstudie, där avsikten är att kritiskt granska och därefter sammanställa litteratur inom valt problemområde, är det av betydelse att vara tydlig, som läsare ska det kunna gå att genomföra samma studie genom att följa de steg som beskrivs (Forsberg & Wengström 2013).
Litteraturstudier
Denna litteraturstudie genomfördes till stor del så som Forsberg & Wengström (2013) redogjorde i sin bok “Att göra systematiska litteratursökningar” med undantag av val av metod för
problemformulering. POR-modellen användes, se tabell 1, för att formulera en tydlig
8
Litteratursökning genomfördes i databaser och artiklar som hittades lästes igenom. De studier som var relevanta för arbetet granskades, beskrevs och motiverades varför just de var utvalda. Sammanställningen av studier, resultatet av litteratursökningen, ledde sedan till att teman utformades, som beskrevs mer utförligt i examensarbetet (Forsberg & Wengström 2013).
Tabell 1. POR- modellen
Strukturerad frågeställning
Population Område/Fenomen Resultat
Nyutexaminerade sjuksköterskor
Slutenvård Stressorer kopplade till
arbetsrelaterad stress
Databassökning
I denna litteraturstudie genomfördes en litteratursökning i databaserna Cinahl och PsycInfo. Dessa databaser valdes för att Cinahls inriktning av studier rör omvårdnad medan PsycInfo har psykologi som inriktning. Sökningen skedde genom att söka på enskilda ord och
ordkombinationer med hjälp av booleska operatorer “AND och “OR” och “MESH”. “AND”, för att “smalna av” resultatet och “OR”, för att ge ett bredare resultat. Sökorden som användes var:
sjuksköterska, nyutexaminerad, upplevelse och stress. Från början var syftet att belysa stress hos
nyutexaminerade sjuksköterskor, under arbetets gång med att analysera artiklarna vi funnit ändrades syftet till att belysa upplevelsen av arbetsrelaterade stressorer i den nyutexaminerade sjuksköterskans arbetsmiljö. Därav finns inte sökordet arbetsrelaterad med i databassökningarna trots att det står med i syftet. Exempel på bärande begrepp till synonymerna är new, newly
graduated, newly registered, recent graduated recent registered. Titlar och abstract användes för
att hitta relevanta artiklar. (Forsberg & Wengström 2013) Inklusions- och exklusionskriterier
För att kunna svara på syftet och avgränsa val av studier bestämdes följande inklusionskriterier; studierna ska ha ett etiskt godkännande och artiklar som inkluderas i resultatet ska vara peer-reviewed. Peer-reviewed innebär att oberoende forskare har granskat samt kritiserat studierna och därefter gett utlåtande om huruvida studien ska publiceras eller ej (Polit & Beck 2018).
Sjuksköterskorna ska vara nyutexaminerade, och det gäller inom ramen av de första tre åren då det var denna tidsram som återkom i artiklarna, samt att studierna ska vara av kvalitativ design. Exklusionskriterier var samtliga studier som ej var skrivna på svenska eller engelska samt studier som inte var genomförda i slutenvård.
Granskning
I examensarbetet använde vi oss av SBUs granskningsmall (SBU 2014) för bedömning av
kvalitativ metodik. Mallen innefattar fem huvudpunkter som kontrollerades i studien: syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Granskningsmallen från SBU modifierades inte och läggs därför inte som en bilaga. Studierna lästes var för sig och jämfördes sedan. Därefter granskades och diskuterades artiklarna för att komma fram till ett enhetligt beslut som kunde användas i examensarbetet. Urvalsprocessen påbörjades genom att läsa titlar på samtliga studier som
framkommit i sökningarna i Cinahl och Psycinfo totalt 798 stycken. Efter att relevanta titlar valts ut lästes tillhörande abstrakt, totalt 102 stycken. Vidare i urvalsprocessen valdes sedan 51 artiklar
9
ut som var relevanta för studien, för att läsas i fulltext. Därefter valdes 19 stycken ut för
kvalitetsgranskning. För kvalitetsgranskning användes SBU’ s granskningsmall (SBU 2014) för kvalitativa studier. Av de 19 utvalda artiklarna bedömdes nio vara av hög kvalitet, två av medel kvalitet samt åtta av låg kvalitet. Artiklarna granskades var för sig för att sedan tillsammans diskutera resultat och enhetligt komma till ett gemensamt beslut gällande val av artiklar till studiens resultat. Av de 19 granskade artiklarna valdes tio artiklar, åtta stycken av hög kvalitet och två artiklar av medelkvalitet, då dessa artiklar ansågs vara mest relevanta för studien och dess resultat.
Analys
När relevanta artiklar var utvalda analyserades validitet och kvalitet utefter SBU’s
granskningsmall för bedömning av kvalitativ metodik (SBU 2014). För-och nackdelar med artiklarna bedömdes för att avgöra inklusion eller exklusion. Enligt Forsberg & Wengström (2013) kan en innehållsanalys göras i fem steg där fokus ligger på att bekanta sig med texten, få en förståelse för innehållet samt försöka hitta koder. Efter att ha granskat artiklarna gjordes en innehållsanalys enligt de fem steg som nämns (a.a). Artiklarna lästes igenom flertalet gånger för att få en förståelse för innehållet samt för att hitta ord och meningsenheter i texten. Dessa ord och meningsenheter utifrån empirin i resultatet ledde till att koder uppstod som sedan kunde
kategoriseras i fyra teman och tre subteman. Sist diskuterade vi för och nackdelar som
framkommit i resultaten. Teman som framkom sammanfattades sedan i ett dokument för att få en helhetssyn. Detta för att lättare kunna navigera bland artiklarna och se var de skulle föras in i resultatet.
RESULTAT
Denna litteraturstudie är baserad på 10 kvalitativa studier med insamlade data via intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor. De utvalda studierna är genomförda i Sverige, Norge, USA, Irland, Taiwan, Kanada, Singapore och Kanada. Deltagarna i studierna har utbildningar
motsvarande sjuksköterskeutbildningen som vi har i Sverige. Nio av studierna hade mellan 7-20 deltagare och en studie hade 70 deltagare. Majoriteten av deltagarna var kvinnor. Vid analys och bearbetning av studierna framkom fyra teman kopplade stressorer som kan leda till
arbetsrelaterad stress: Överväldigande inför verkligheten, känslan av vilsenhet i den nya professionella rollen, känslan av ensamhet vid bristande mentorskap och att vänja sig vid skiftarbete. Det framkom även tre subteman under temat överväldigande inför verkligheten: Gapet mellan teori och praktik, känslan av att vara oförberedd och övermäktigt ansvar. Studierna vi valt att ha med i resultatet har varit av hög eller medel kvalitet.
Tabell 2, Teman Överväldigande inför verkligheten Känslan av vilsenhet i den nya professionella rollen Känslor av frustration och rädsla
Att vänja sig vid skiftarbete
Överväldigande inför verkligheten
Vid analys av artiklarna framkom att många nyutexaminerade sjuksköterskor kände sig överväldigade inför verkligheten den första tiden i arbetet som sjuksköterska. Ur analysen
framkom tre subteman: gapet mellan teori och praktik, känslan av att vara oförberedd och känslan av övermäktigt ansvar.
10
Gapet mellan teori och praktik
Att upptäcka skillnaden mellan utbildningen och arbetet i klinisk verksamhet kan ge upphov till stress och en känsla av kontrollförlust hos nyutexaminerade sjuksköterskor (Fang & Tsai 2012). I en studie av Odland m.fl. 2014, uppger nyutexaminerade sjuksköterskorna att de upplever ett gap mellan vad de lär sig under utbildningen och det faktiska arbetet som sjuksköterska. Under utbildningen lär sig sjuksköterskorna sig det ideala, holistiska tillvägagångssättet. Verkligheten ser dock annorlunda ut vilket ger en känsla av att vara oförberedd och att inte kunna leva upp till “idealet” (a.a). I artikeln av Fang & Tsai (2012) nämner att nyutexaminerade sjuksköterskor har mycket att lära sig under en kort tid. När nyutexaminerade sjuksköterskor övergår från skola till arbete i klinisk verksamhet kan de bli överväldigade av intryck och stimuli från miljö, omgivning och själva professionen, på grund av otillräcklig kunskap och klinisk erfarenhet. Detta kan leda till överbelastning och stresspåslag som inte alla klarar av att hantera. Fang & Tsai (2012) nämner vidare att en bidragande faktor till stress är hur tidseffektiv du kan vara. I studien beskrivs det att tidseffektivitet var ett mått på hur skicklig sjuksköterskan var i sitt yrke. Att inte alltid ha möjlighet att ta sig den tid för patienterna som hade varit det ideala, var även en ny insikt för många nyutexaminerade som kunde vara både frustrerade och ge en känsla av otillräcklighet. En deltagare i studien av O’Shea & Kelly (2007) beskrev svårigheterna och stressen som
medföljde tidsplaneringen som att hon konstant var på språng och att hon ständigt var i farten med att utföra uppgifter, men att i verkligheten sprang hon mest runt och samlade på sig uppgifter utan att ha tid och möjlighet att utföra dem. Kontrasten mellan att vara student och att arbeta som klinisk verksam sjuksköterska som ständigt var på språng, var en stressfaktor som deltagare inte insett tidigare. En deltagare i samma studie beskrev känslan av stress med att ständigt känna att du är igång och att du inte har tid med patienterna, det var en markant skillnad mellan att vara student och att vara kliniskt verksam. När deltagaren var student upplevdes känslor av att ha mycket mer tid och nu när deltagaren var färdig sjuksköterska så upplevdes tiden knapp och en känsla av att ständigt vara i farten (a.a).
Deltagarna i studien av Thomas m.fl. (2012) använder begrepp som frustrerad, överväldigad och stressad för att beskriva den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska. Dessa känslor uppstod i samband med hög arbetsbelastning och de höga krav som ställdes på dem av övrig personal. Vilket i sin tur ledde till känslor av frustration, rädsla och känslor av lågt
självförtroende. Dessa känslor visade sig främst i situationer och miljöer där stödet och
förståelsen för den nya sjuksköterskan var låg. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppgav även att de kände osäkerhet inför att kommunicera med läkare, då de inte var säkra på hur de skulle tolka ordinationer och av rädsla för att göra fel.
Trots praktisk verksamhetsförlagd praktik i utbildningen kommer det som en chock för många av de nya sjuksköterskorna att arbetsbelastning är hög ute i klinisk verksamhet. En av anledningarna är att i arbetet ansvarar sjuksköterskan för 7-8 patienter istället för de 1-2 patienter
sjuksköterskestudenten har ansvar för, under översyn av en handledare, under utbildningen. Trots teoretisk och praktisk utbildning är det även en del som säger sig ha en oklar bild av hur en sjuksköterska arbetar (Feng & Tsai 2012). Förståelsen för hur en sjuksköterska prioriterar och arbetar är en process som tar tid att lära sig. Innan den nyutexaminerade sjuksköterskan har god förmåga att manövrera tidsplanering, vilket krävs för att genomföra en god vård på ett effektivt sätt, leder det ofta till känslor av stress (O’Shea & Kelly 2007).
11
Känslan av att vara oförberedd
I studien av O’Shea & Kelly (2007) beskrivs den första tiden som sjuksköterska med blandade känslor. Nya situationer och känslan av att vara oförberedd nämns som källor till stress hos den nyutexaminerade sjuksköterskan. Odland m.fl. (2014) nämner situationer som nyexaminerade sjuksköterskor upplevde som stressfyllda exempelvis kunde vara att hantera dödsfall, då de kände sig oerfarna för att kunna hantera situationen på ett bra och professionellt sätt. Om ordinarie personal inte var på plats eller själva hade mycket att göra och därför inte hade tid att besvara frågor eller vägleda ökade känslorna av överväldigande och stress. I studien av O´Shea & Kelly (2007) beskriver en nyutexaminerad sjuksköterska om sin första upplevelse av dödsfall som hon fick hantera ensam. Att vara ensam i denna, för henne nya upplevelse, gav upphov till känslor av osäkerhet och framförallt stress, då hon inte kände sig säker på hur hon skulle hantera förloppet efter ett dödsfall. Som student har man inte alltid fått erfara alla de olika och komplexa
situationer som uppkommer i vården. Dock menar Odland m.fl. att det i sig inte enbart beror på individens brist på erfarenhet och handling i dessa nya situationer som påverkar påslagen av stress. Det kan även vara själva verket känslan av maktlöshet som kan uppstå i dessa oförutsedda situationer, arbetsbelastningen och i hur vården bedrivs som är bidragande faktorer till stressen. O’Shea & Kelly (2007) belyser likväl att om den nyutexaminerade sjuksköterskan ställs inför situationer som ovan nämnt utan stöd från erfarna kollegor kan det leda till en negativ erfarenhet.
Övermäktigt ansvar
Arbetet som sjuksköterska innebär stort ansvar för ett multidimensionellt område (O’Shea & Kelly 2007).I studien av Odland mfl. (2014) uppger nyutexaminerade sjuksköterskor att det kan kännas överväldigande att själv axla ansvaret för patienter utan en handledare som vägleder och övervakar arbetet. Enligt en studie av Regan m.fl. (2017) var det orealistiska förväntningar från organisationsledare men även från kollegor samt faktorer som överväldigande ansvar, hög arbetsbelastning och olämplig fördelning av patienter som gav upphov till stress hos
nyutexaminerade sjuksköterskor. Detta styrks av deltagarna som var med i studien av Thomas m. fl. (2012). De beskrev att även de kände sig stressade i samband med orealistiskt höga
förväntningar redan från start. I studien av Feng & Tsai (2012) uttryckte en av deltagarna att allt tedde sig som en nyhet. Allt från själva inställningen till arbetet, till de tekniska färdigheterna, till personal upplevdes som övermäktigt och stressande. Deltagaren uttryckte att det kändes väldigt svårt att hålla ihop sig själv under den första tiden och påpekade att alla kanske inte klarar av den första prövande tiden som nyutexaminerad sjuksköterska (a.a).
Känslan av vilsenhet i den nya professionella rollen
Efter analys av artiklarna framkom att många nyutexaminerade sjuksköterskor kände sig vilsna i början av yrkeslivet, innan de lyckats hitta sin professionella identitet.
I studien av Wahab m.fl. (2017) belystes att den mest problematiska delen med att ta sig an den nya rollen som sjuksköterska är att förstå och lära sig den organisatoriska verksamheten och vad den innebär med skiftarbete, arbetskrav och arbetsbelastning, vilket även styrks i en studie av Feng & Tsai (2012). Den nya sjuksköterskan intar och bearbetar även väldigt många nya intryck, både miljömässigt och i sin nya roll som sjuksköterska och det är lätt hänt att det blir en
överbelastning (Wahab m.fl. 2017; Feng & Tsai 2012). Deppoliti (2008) nämner det faktum att under utbildningen lärs det ut hur man vårdar patienten enligt en holistisk modell det vill säga, man ser till helheten och vårdar patienten därefter. Ute i klinisk verksamhet upplever deltagare från samtliga studier att det oftast inte fungerar på det sättet och den insikten gör många
konfunderade och det uppstår en motstridighet i hur patienten ska vårdas. Deltagarna i två artiklar (Deppoliti 2008; Feng & Tsai 2012) nämner att på grund av ovan nämnda faktorer uppstod det en konflikt gällande i hur den nya sjuksköterskan bäst utförde sitt arbete. Motstridiga värderingar
12
mellan den organisatoriska aspekten av yrket och själva professionen som sjuksköterska, gjorde det svårt för den nya sjuksköterskan att navigera i sin nya roll. Inom den organisatoriska aspekten värderades sjuksköterskan efter sin skicklighet och kompetens i att utföra uppgifter. Medan värdet i professionen låg i hur väl man utförde personcentrerad vård. Denna konflikt ledde till känslor av stress, i det faktum att deltagarna upplevde oklarheter kring sin roll och att det tog tid att landa i den nya rollen (Deppoliti 2008; Feng & Tsai 2012).
Feng & Tsai (2012) nämner en faktor som också kan bidra till stress, nämligen den professionella aspekten. Det vill säga bristen på kunskap och klinisk erfarenhet hos den nyutexaminerade sjuksköterskan samt den individuella förmågan att anpassa sig till nya miljöer och om
medvetenheten av sin egen pålitlighet i rollen som sjuksköterska. I studien av O’Shea & Kelly (2007) fann de fyra stressfaktorer som påverkade deltagarna; bristande kunskap i organisation- och ledarskap, praktisk kunskap, tilldelning av studenter under omständigheter där den nya sjuksköterskan inte kände sig redo samt hantering av nya, främmande situationer. Sjuksköterskor som anser att deras styrka är att ge en holistisk vård det vill säga det som skolan lär ut att en sjuksköterska ska utöva, inte får möjligheten att göra detta ute i klinisk verksamhet, på grund av organisationens struktur, förlorar sin styrka och identitet. Det kan då vara svårt att omdefiniera sin roll som sjuksköterska, och anpassa sig till hur verkligheten ser ut (a.a).
Att erhålla en ny roll, axla den, acceptera den och utveckla den är en process. En process som upplevs som tidskrävande, utmanande och stundtals frustrerande, speciellt då det är inom ett helt nytt område, en ny profession. Det är många nya intryck, normer, regler och nya relationer gentemot kollegor ska tas vid och därefter upprätthållas. Det är en omtumlande tid som bland annat innebär faktorer av stress för den nyutexaminerade sjuksköterskan (Deppolitti 2008). Även Wahab m.fl. (2017) nämner det faktum med att själva acceptansen av den nya rollen som
sjuksköterska, personlig utveckling, ansvarstagande och eget ansvar i sitt lärande, är en stressfaktor i sig, för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Odland m.fl. (2014) beskriver att skillnaden mellan utbildning och verkligheten är stor, det läggs stor vikt vid holistiskt och högkvalitativ vård under utbildningen, vilket en deltagare i studien ansåg inte stämma med vad som förväntas av sjuksköterskan i verkligheten. Deltagaren berättade om att hen redan från start haft en känsla av längtan att få utöva en holistisk och bra vård, men insåg snabbt att det inte fungerar så i verkligheten. Utöver det så upplevde deltagaren att ekonomin var den viktigaste prioriteringen. Inget nämns om kvaliteten på vården eller vården som ges i helhet, istället läggs stor vikt från chefer att arbetet som görs ska klaras av på kortare tid (Odland m.fl 2014). Några nyexaminerade sjuksköterskor beskrev också att insikten av vad verkligheten betydde för deras professionella roll gav deltagarna, framför allt den första tiden som nyutexaminerad
sjuksköterska, innebar känslor av stress som uttalade sig både psykiskt som fysiskt (O’Shea & Kelly 2007).
Känslor av frustration och rädsla
Vid analys av artiklarna visade det sig att brist på stöd och hjälp från erfarna kollegor ökade känslan av stress hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna.
Gallerstedt m.fl (2018) belyser att gå från att vara sjuksköterskestudent till att bli en självständig sjuksköterska är för många sjuksköterskor en utmanande period. De nyutexaminerade
sjuksköterskorna nämner i studien att de är rädda att missa symtom eller andra viktiga faktorer, på grund av liten erfarenhet i yrket och stress. Det i sin tur leder till frustration och rädsla hos den nyutexaminerade sjuksköterskan (a.a). Om sjuksköterskorna upplevde att läkaren inte var
hjälpsam och stödjande ökade stressen hos sjuksköterskan (Thomas m.fl. 2012). Odland m.fl. (2014) nämner skillnaden i hur sjuksköterskestudenter lär sig att vårda sin patient under
13
utbildning och hur det inte stämmer överens med hur man vårdar patienten ute i klinisk
verksamhet. Där inriktas vården på att bota patienten på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever denna upptäckt som väldigt problematisk. Inom klinisk verksamhet handlar mycket om att klara av och fullfölja uppgifter inom en viss tid och när det saknas övervakning och stöd från kollegor blir resultatet att den nyutexaminerade
sjuksköterskan känner sig stressad och även frustrerad (a.a). En deltagare i studien av Regan m.fl. (2017) beskriver att arbetsbelastningen och kulturen är problematisk. Chefen vet om att
situationen inte är säker, men menar att det inte finns något att göra åt det. I studien nämner även en deltagare den ekonomiska aspekten. Att det inte finns tillräckligt med pengar som går till sjukvård och att cheferna inte har någon möjlighet att påverka situationen (a.a). Några deltagare nämnde att vid situationer där denna stress och frustration infann sig kunde de nya
sjuksköterskorna handla irrationellt (Odland m. fl. 2014). Konsekvenser av att inte ha stöd av varken organisation eller kollegor visade sig i att de nya sjuksköterskorna kompromissade med sitt samvete och sin professionella identitet i mån av att klara av sina uppgifter i tid (a.a).
Att gå från utbildning till verklighet
Deltagare i studien av Odland m.fl. 2014 nämner även att introduktionsprogram fungerar bra om handledare finns att tillgå men en nackdel är att det oftast råder brist på handledare. I brist på handledare eller att ha en erfaren och kunnig sjuksköterska att kunna rådgöra med, upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna överväldigande känslor av ansvarstagande som i sin tur ledde till känslor av stress. Stressen i sig utmärkte sig i att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tid för sina patienter och att kommunikationen med patienter uteblir. Denna upplevelse av att inte ha tid för sin patient och att ha en god kommunikation med denne, återspeglar sig även i det faktum i hur skolan utbildar sjuksköterskestudenten att vårda patienter, inte stämmer överens med verkligheten. Introduktionsprogram kräver tid, resurser och
engagemang både från organisation som från kollegor, för att ge den nyutexaminerade sjuksköterskan bra förutsättning för att klara av övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska. Det är inte ovanligt att känna osäkerhet, rädsla eller frustration kring sin nya yrkesroll. Dock är vården och sjukhusmiljön en väldigt komplex värld att infinna sig i (a.a) Gellerstedt m.fl. (2018) nämner att det är en ypperlig plats att lära sig på och utveckla sig i, men finns inte stödet av kollegor och man lämnas ensam, leder det till stressfyllda situationer som kan bli farliga att hantera själv. Behovet av ordentligt ledarskap, där det finns stöd och coaching att tillgå, är oerhört viktigt. Finns det inte att tillgå leder det till en osäkerhet som kan komma att påverka den nyutexaminerade sjuksköterskan gällande patientsäkerheten samt valet av att stanna kvar inom professionen (a.a).
Att vänja sig vid skiftarbete
Ur analysen framkom att det tog tid för nyutexaminerade sjuksköterskor att vänja sig vid skiftarbete vilket påverkade arbetsprestationen och den egna hälsan.
Det är konstaterat att stressfaktorer kan härledas till organisatoriska orsaker som skiftarbete, hög arbetsbelastning, högt ställda arbetskrav, brist på resurser samt brist på stöd (Feng & Tsai 2012). I studien av Epstein m.fl. (2019) uppgav nyutexaminerade sömnproblem och svårigheter att varva ner till följd av skiftarbete. Om arbetsbelastningen dessutom var hög förvärrades dessa problem. Det beskrivs som en ond cirkel med skiftarbete, sömn och hög arbetsbelastning, där hög
arbetsbelastning orsakar stress som i sin tur påverkar sömnen, som i sin tur påverkar
arbetsprestationen. I kombination med hög arbetsbelastning uppstår ännu mer känslor av stress, som i sin tur påverkar sömnen och förmågan av varva ner (a.a).
14
Deltagarna i Epstein m.fl. (2019) ansåg att stödjande strategier för att hantera skiftarbete är av betydelse för att förbättra nyutexaminerade sjuksköterskors välmående samt för att öka
patientsäkerheten. De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna i studien uppgav att kvällspass med efterföljande morgonpass störde sömnen mest. Sjuksköterskor som arbetade natt uppgav också en sämre sömnkvalitet. Svårigheter att släppa tankar relaterade till arbetet var en av orsakerna till svårigheterna att varva ner. Tankarna kretsa oftast kring föregående eller
nästkommande arbetspass med oro för till exempel en specifik patient, att ha råkat göra något fel eller tankar på vad som behöver göras nästa arbetspass (a.a). Även själva tanken på att inte ha möjlighet att sova tillräckligt uppgavs som stressande. Tröttheten som de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde på grund av skiftarbetet påverkade sjuksköterskorna kognitivt, känslomässigt och psykiskt och då framförallt i kombination med hög arbetsbelastning. Flera deltagare i studien svarade att dem led av en konstant trötthet, så kallad fatigue (a.a).
I samband med skiftarbete och speciellt vid snabba återkommanden till jobbet efter avslutade pass, så var tröttheten som mest påtaglig. En nyutexaminerad sjuksköterska berättade i Epstein m.fl. (2019) om svårigheter att fokusera vid situationer som krävde extra koncentration som till exempel att förbereda administration av läkemedel, utöva medicinsktekniska arbetsuppgifter eller att ta prover. Att kunna koncentrera sig och behålla fokus är viktigt vid dessa arbetsuppgifter för att inte begå misstag. Denna trötthet sammankopplas till en rad olika symtom som visade sig som minnessvårigheter och koncentrationsproblem under viktiga händelser. Det visade sig även i låg effektivitet, svårigheter med att prioritera och i att ta beslut vilket i sin tur sätter patientsäkerheten i fara (a.a).
DISKUSSION
Diskussionen är i två delar där det i första delen, metoddiskussion, diskuteras hur studien har genomförts och dess styrkor respektive svagheter. I den andra delen diskuteras slutsatser av resultatet som framkommit.
Metoddiskussion
Inledningsvis genomfördes det en fritextsökning, det vill säga att utifrån själva frågeställningen och syftet valdes relevanta sökord, för att se om det fanns material till att utföra en
litteraturstudie. Exempel på sökord var sjuksköterska, nyutexaminerad och stress. Efter att det fastställts att tillräcklig mängd material fanns, genomfördes det sökningar i databaserna Cinahl och Psycinfo, både med kopplingar till omvårdnad. Databassökningarna inleddes med enstaka ord som sedan byggdes på i ordkombinationer. I databassökningen i Cinahl gav den preliminära sökningen 666 träffar. I PsycInfo, med samma sökord, 362 träffar. I pilotsökningarna användes sökorden; sjuksköterska, upplevelse, nyutexaminerad och stress. Pilotsökning för
databassökningen i PsycInfo kan ses i bilaga 1. POR-modellen användes för att bygga
sökblocken och för att stärka begrepp användes synonymer. I Cinahl användes MH-termen (MH Exact Subject Heading) för sökordet stress, detta gjordes för att få mer specifika sökningar. I Psycinfo användes IF-termen (Identify keyword) för samma ändamål med sökordet stress. Pilotsökningen som gjordes i databasen Cinahl gav ett önskat antal artiklar och därför vidhölls denna sökning. När sökning i databasen Psycinfo genomfördes framkom inte ett tillfredsställande resultat, på grund av att flertalet av artiklarna var kvantitativa, vilket gjorde att artiklarna
exkluderades. De funna kvalitativa studierna bedömdes inte vara relevanta för denna
litteraturstudie. En tolkning av detta var att databasen lutade mer åt den psykiatriska inriktningen än åt omvårdnadsaspekter. Sökorden ändrades från sökningen som gjordes i Cinahl och det gjordes trunkeringar på nurse* och experience* i PsycInfo, i ett försök att bredda sökningen,
15
vilket resulterade i ett bättre resultat och artiklar valdes ut och granskades. Ett bättre urval av sökord hade troligtvis kunnat förbättra resultaten av sökningen i PsycInfo.
Inklusionskriterier som bestämdes för denna litteraturstudie var att artiklar skulle vara skrivna på svenska eller engelska, sjuksköterskorna skulle vara nyutexaminerade inom ramen av de första två åren. Denna tidsram ändrades, då det framkom ett antal artiklar där deltagarna räknades som nya de första tre yrkesverksamma åren. Vi ansåg att artiklarna var relevanta och svarade på syftet. Vi valde därför att ändra tidsramen för inklusion till tre år. Artiklarna skulle vara etisk godkända, en viktig aspekt i all vetenskaplig forskning då behovet av att skydda individen alltid ska vägas mot intresset av inhämtning av ny kunskap (Forsberg & Wengström 2013), samt skulle artiklarna vara av kvalitativ design.
En av studiens styrkor är artiklarnas geografiska spridning och att deltagarnas ålder var mellan 18-57 år samt att både män och kvinnor deltog. Majoriteten av deltagarna var kvinnor, detta kan ha inverkat på resultatet. I artiklarna fann vi ingen information om denna aspekt därför kan vi inte dra någon slutsats angående detta. Denna spridning kan vara en styrka då det ökar trovärdigheten av litteraturstudiens resultat (Polit & Beck, 2018). Alla studier som valdes ut var relativt nya, den äldsta studien var genomförd 2013 och fyra av studierna var genomförda de senaste tre åren, vilket kan stärka resultatets trovärdighet då studierna är aktuella. En svaghet i studien är liten erfarenhet av den här typen av arbete samt vald metod. Enbart studier skrivna på det svenska eller det engelska språket inkluderades, vilket kan ha påverkat resultatet, då studier skrivna på andra språk har valts bort. Eventuell översättning och tolkning av studier skrivna på andra språk än svenska och engelska, skulle kunna ha påverkat resultatet i och med möjlig feltolkning av data. Det finns ingen förståelse från författarna av denna litteraturstudie gällande arbetsrelaterad stress kopplad till att vara nyutexaminerad sjuksköterska. Då författarna snart själva kommer att vara nyutexaminerade sjuksköterskor finns där en oro som de varit medvetna om och bortsett ifrån i denna litteraturstudie. I vår litteraturstudie är två studier av medelhög kvalitet med. Dessa studier valdes att ta med då resultaten var relevanta för vår studie. I studien där 70 deltagare medverkade var 42 nyutexaminerade sjuksköterskor och 28 var erfarna sjuksköterskor med en handledande roll. Vi valde att enbart ha med de delar av resultatet som gällde de nyutexaminerade
sjuksköterskornas erfarenheter. Trovärdighet påvisas enligt Polit & Beck (2018) genom fem kriterier: giltighet, överförbarhet, stabilitet, neutralitet och autenticitet. Dessa fem kriterier uppfyller studien. Litteraturstudiens giltighet speglar sig i det faktum i att det framgår tydligt hur litteraturstudien genomförts då sökning, granskning, analys och vald metod i litteraturstudien redovisats. Detta för att läsaren ska kunna ha möjlighet att följa med i och identifiera processen som genomförts och dels för att kunna bedöma trovärdigheten i litteraturstudien. Läsaren ska kunna få fram samma resultat, genom att följa de steg som angetts i studien. Litteraturstudiens trovärdighet erhålls även då resultatens på artiklarna som är med i litteraturstudien är granskade genom peer-review samt att de har etiskt godkännande.Det faktum som precis nämnt visar även på en stabilitet och giltighet för litteraturstudien. Genom att studien är objektivt vinklad, det vill säga att som författare ej låtit eventuell förförståelse påverkat resultatet samt att resultatet överensstämmer med den information som framkommit,visar på en neutral och stabil studie. Studiens autenticitet påvisas genom att vi som författare ger en nyanserad bild genom att förmedla olika verkligheter och beskriver olika känslor av fenomen som upplevts.
Litteraturstudiens överförbarhet styrks genom resultatets geografiska spridning. De utvalda studierna är genomförda i Sverige, Norge, USA, Kanada, Taiwan, Irland och Singapore.
Resultaten var trots stor geografisk spridning likartad vilket visar på överförbarhet. Det som kan ha påverkat på resultatet, i och med relativt stor spridning av länder i denna studies resultat, kan vara sociala faktorer, värderingar och beteenden som eventuellt skiljer sig (Polit och Beck 2018).
16 Resultatdiskussion
I fem av studierna som beskrev att en känsla av överväldigande uppkom på grund av ett gap som upplevdes mellan teori och praktik, en känsla av att vara oförberedd och ett övermäktigt ansvar resulterade i känslor av stress (Fang & Tsai 2012; Odland m.fl. 2014; O’Shea & Kelly 2007; Regan m.fl. 2017; Thomas m.fl 2012). Enligt Arbetsmiljöverket (2016) krävs en balans mellan de resurser som finns på arbetsplatsen och kraven som ställs. Görs inte detta kan arbetsrelaterad stress uppstå. Pågår detta under längre tid utan att arbetsgivaren uppmärksammar obalansen kan den arbetsrelaterade stressen leda till fysisk och psykisk ohälsa (a.a). Att få stöd av erfarna kollegor i nya situationer är ett sätt att minska stressen hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Det är även viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor har möjlighet att få stöd i nya situationer för att kunna upprätthålla en säker och personcentrerad vård. SSF (2010) beskriver kärnkompetensen samverkan i team som ett teamarbete där samverkan mellan olika professioner resulterar i god och säker vård för patienten. När ett fungerande teamarbete mellan kollegor, men även mellan olika professioner uppstår, främjas en smidig vårdkedja där kompetenserna överbryggar varann och leder till att säkerheten kring patienten stärks. Ett fungerande teamarbete ställer bland annat krav på sjuksköterskans förmåga att kommunicera, på ett respektfullt sätt, med teamets alla medlemmar (SSF 2010). Att kommunicera, men även inneha förmågan att samarbeta är viktiga egenskaper att bemästra, speciellt i yrken där omhändertagande av människor är i centrum. Enligt WHO (2012) kan arbetsrelaterad stress uppkomma i många olika arbetssituationer men förvärras om de anställda känner att de får bristande stöd från chefer och kollegor. I fem studier beskrevs en känsla av övermäktigt ansvar hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna där deltagarna beskrev att hög arbetsbelastning i kombination med ett stort ansvar gav upphov till stress hos de
nyutexaminerade sjuksköterskorna (Feng & Tsai 2012; Odland m.fl. 2014; O’Shea & Kelly 2007; Regan m.fl 2017; Thomas m.fl. 2012). Sjuksköterskans ansvar är multidimensionellt och stress är en faktor som kan äventyra patientsäkerheten. Att utöva säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och för att kunna möjliggöra detta krävs det elimination av situationer med risk för vårdskada, både på individnivå som på systemnivå (SFF 2010). När en individ upplever stress och har svårigheter att hantera detta kan det i den komplexa miljö som utspelar sig inom vården leda till vårdskador. Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL: 2010:659) är vårdgivaren skyldig att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Därför är det viktigt att på organisatorisk nivå se till att det finns personal och resurser för nyutexaminerade sjuksköterskor, för att säkerställa en övergång där situationer med risk för vårdskada på grund av bland annat stress minimeras. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade fått lära sig vårda enligt holistisk modell, att se och vårda hela patienten. Deltagarna i studierna upplevde att den holistiska arbetsmodellen inte efterföljdes i de verksamheter där de arbetade (Deppoliti 2008; Feng & Tsai 2012; Odland m.fl 2014.; O’Shea & Kelly 2007; Wahab m.fl. 2017). Att ge personcentrerad vård ingår i
sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Att ge personcentrerad omvårdnad innebär att ge patienten en tillfredsställande upplevelse av vården, delaktighet i vården, en känsla av välbefinnande och att skapa en hälsosam miljö (SSF 2010). Arbetsrelaterad stress är en reaktion på för hög
belastning i förhållande till kunskap, kompetens och förmåga att hantera detta (WHO 2020). Det tar tid att lära sig hur man arbeta effektivt för att ge så bra, holistisk vård som möjligt med begränsade resurser. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är själva processen med att hitta sin roll och hur man på bästa sätt kan kombinera det som lärs ut under utbildning med hur det fungerar ute i klinisk verksamhet en stressfaktor. Att känna sig otillräcklig i sin roll och sitt utövande av det som förväntas av sjuksköterskan påverkar självbilden av hur den
personcentrerade vården ges. Processen med att få insikt i att det finns en skillnad mellan det som lärs ut under utbildningen och det faktiska arbetet ute i klinisk verksamhet leder till vilsenhet i rollen som sjuksköterska. Att anpassa sina höga krav och förväntningar på sig själv till realistisk nivå som är fullt tillräckliga för att ändå vara en bra sjuksköterska tar tid.
17
Flera nyutexaminerade sjuksköterskor uppgav att de kände en osäkerhet den första tiden i arbetet och att ett bristande mentorskap uppgav att det bristande mentorskapet påverkade vården de gav till sina patienter negativt (Gellerstedt m.fl 2018; Odland m.fl. 2014). Arnetz & Ekman (2013) skriver om vikten av socialt stöd och vad det har för betydelse i relation till stress. Samarbete och goda sociala nätverk skyddar vid påfrestningar som exempelvis kan vara stressrelaterade. Med socialt stöd menas på ett samarbete mellan individer där det finns stöd, feedback som ges på ett konstruktivt sätt och utan att individer hamnar utanför gemenskapen (a.a). Om ett fungerande socialt stöd finns på arbetsplatsen kan stressorer som påverkar den nyutexaminerade
sjuksköterskan, både emotionellt som kognitivt minska, och genom det så minskar risken för irrationella handlingar. Arbetsgivaren har ett ansvar att kontinuerligt stämma av med
arbetstagarna om rådande situation på arbetsplatsen. Detta för att ge rimliga förutsättningar i att bedriva arbetet (Arbetsmiljöverket 2016). Socialt stöd både från arbetsgivaren och medarbetare är viktigt för att minska stressorer som kan leda till arbetsrelaterad stress samt ger goda
förutsättningar för samverkan i team. Det borde vara av största vikt att se till att samarbete och kommunikation fungerar både gällande nyutexaminerad som erfaren. Kärnkompetensen samverkan i team som beskrivs i SSF (2010) nämner även sjuksköterskans ansvar och att hen aktivt måste medverka till ett fungerande teamarbete, både när det kommer till kollegor
sinsemellan men även mellan patient och anhöriga. Som nyutexaminerad sjuksköterska får man inte glömma sitt egenansvar och att man själv bör vara bidragande till en bra arbetsplats.
Svårigheter att vänja sig vid skiftarbete belystes i studien av Epstein m.fl. (2019). Detta påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna kognitivt, gjorde dem mindre effektiva och påverkade även patientsäkerheten. Enligt Hasson (2008) kan för lite återhämtning leda till trötthet och koncentrationssvårigheter, något som deltagarna i ovanstående studie uppgav som
konsekvenser av skiftarbetet. Om stressen dessutom blir långvarig med för lite tid för
återhämtning kan stressen leda till en ökad koncentration av stresshormoner med utmattning som följd (a.a). Något som äventyras när en individ inte får tid till återhämtning är förmågan att utöva säker vård. SSF (2019) beskriver att i arbetet gällande säkerheten i vården har sjuksköterskan som mål att minska och förhindra skador för patienter men även för personal. Genom att synliggöra individ- samt systemfaktorer som kan leda till risker och att fel inträffar minskar risken för skada. Säkerhetstänket sammankopplas till hela verksamheten där frågor gällande bemanning, kompetens, arbetstider och ekonomi spelar en stor roll, inte bara i redan skedda skador utan även i det preventiva arbetet (SSF 2010). Vid liten eller ingen återhämtning vid skiftarbete kunde tröttheten som uppstod leda till minnes- och koncentrationssvårigheter som ovan nämnt, vilket i sin tur kan leda till situationer där den nyutexaminerade sjuksköterskan gör fel. Att göra fel i vårdarbetet kan få förödande konsekvenser och därför är det av stor vikt och betydelse att belysa riskfaktorer, stressorer, som på grund av skiftarbete kan leda till dessa oönskade situationer. Att hjälpa nyutexaminerade sjuksköterskor med strategier för att varva ner och få tid för återhämtning är viktigt både för den nyutexaminerade sjuksköterskans egna
välmående och arbetsprestation. Känslan av stress som kan infinna sig i situationer där individen inte känner att tiden finns för återhämtning leder till en ond cirkel av både psykiska och fysiska reaktioner. Som nämns i studierna av Benham (2010) och McEwan (2006) kan daglig påfrestning utan återhämtning leda till allostatisk belastning det vill säga obalans i kroppen. I resultatet nämnde deltagare att stressen som de kände i samband med konstant trötthet samt stressen över vetskapen om sin dåliga sömn gjorde det svårt att fokusera fullt ut. Att få symtom som
koncentrations- och minnessvårigheter är en fara för patientsäkerheten då risken för misstag i arbetet ökar. Arnetz & Ekman (2013) skriver att det är vetenskapligt bevisat att gott socialt stöd
18
och arbeten utan rapporterad stress leder till färre sömnstörningar och en bättre sömnkvalité. Allt sammantaget påvisar hur viktigt det är att minimera stressfaktorer på arbetsplatsen.
KONKLUSION
Nyutexaminerade sjuksköterskor står inför en utmanande första tid som kliniskt verksamma. I studierna framkom det flera stressrelaterade faktorer som kan komma att påverka den enskilde individen både fysiskt som psykiskt. Organisation, arbetsmiljö och socialt stöd spelar en stor roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Individer kan reagera olika på stressrelaterade
faktorer, vanligt förekommande symtom som återkom i studierna var koncentrations- och minnesproblematik, sömnstörningar, fatigue, försämrat immunförsvar, gastrointestinala problem samt hjärt- och kärlpåverkan. Den första tiden är det mycket som ska falla på plats för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Det är en process för den nyutexaminerade sjuksköterskan att inträda i en för henne/honom ny yrkesroll och hitta sin professionella identitet, en process som försvåras då stressrelaterade faktorer påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans förmåga att utöva sin yrkesroll. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver hitta sitt sätt att balansera holistisk personcentrerad vård som lärs ut under utbildningen och anpassa den till arbetet ute i klinisk verksamhet. Teamarbetet, den personcentrerade vården och patientsäkerheten påverkas när nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för arbetsrelaterad stress. Genom att uppmärksamma och minimera stressrelaterade faktorer i början av yrkeslivet och ha ett fungerande socialt stöd underlättas den utmanande första tiden för de nyutexaminerade sjuksköterskan.
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH
KVALITETSUTVECKLING
Examensarbetet skulle kunna användas för att medvetandegöra enhetschefer och
verksamhetschefer om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Det skulle även kunna användas i förbättringsarbete i sjuksköterskeutbildningen för att utveckla moment som studenterna kan ha nytta av för att känna sig mer säkra i rollen som sjuksköterskor i början av yrkeslivet.
19
REFERENSER
AbuAlRub R-F, (2003). Job Stress, Job Performance, and Social Support Among Hospital Nurses. Journal of nursing scholarship, 2004; 36:1, 73-78
Arbetsmiljöverket
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/bocker/vagledning-organisatorisk-social-arbetsmiljo-h457/<PDF Hämtad -2020- 05-11
Arnetz A, Ekman R, (2013) Stress: gen, individ, samhälle. Stockholm, Liber AB.
Belin J, (2019) Personcentrerad omvårdnad I: Leksell J & Lepp M (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (Andra upplagan). Stockholm, Liber AB.
Benham G, (2010) Sleep: An important factor in stress -health models. Stress and Health 26, 204-214.
Deppoliti D, (2008), Exploring How New Registered Nurses Construct Professional Identity is Hospital Setting. The journal of Continuing Education in Nursing, 39, 255-262.
Donovan R O, Doody O, Lyons R, (2013) The effect of stress on health and its implications for nursing. British Journal of Nursing, 2013, Vol 22, No 16, 969-973.
Dragos D, Tanasescu MD (2010) The effect of stress on the defense systems. Journal of
Medicine and Life, 3, 10-18.
Epstein M, Söderström M, Jirwe M, Tucker P, Dahlgren A (2019) Sleep and fatigue in newly graduated nurses - Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of Clinical
Nursing, 29, 184-194.
Feng R-F, Tsai Y-F (2011) Socialisation of new graduate nurses to practising nurses. Journal of
Clinical Nursing, 21, 2064-2071.
Forsberg C, Wengström W, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Natur & Kultur.
Gellerstedt L, Moquist A, Roos A, Bergkvist K, Craftman G Å, (2018) Newly graduated nurses experiences of trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting - A qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing, 28, 1685-1694.
Hasson D, (2008) Stressa rätt! Öka din energi, hälsa och effektivitet. Stockholm,Viva förlag. Halpin Y, Terry M.L, Curzio J, (2017) A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. J Adv Nurs, 73, 2577–2586.
International Council of Nurses ICN, (2012) The code of ethics for nurses
20
J. Li, H Ding & Han W, (2016) The association of work stress with somatic symptoms in
Chinese working women: a large cross-sectional survey. Journal of Psychosomatic Research 89
(2016) 7–10
Kjellström S, (2017) Forskningsetik. Henricsson M, (Red). Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (andra upplagan). Studentlitteratur AB, Lund.
McCance T & McCormack B, (2019) Personcentrerad omvårdnad I: Leksell J & Lepp M (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (Andra upplagan). Stockholm, Liber AB.
McEwen BS, (2006) Protective and damaging effects of stress mediators: central role of the brain. Dialogues in Clinical Neuroscience, 8, 367-381.
Nationalencyklopedin, 2020 Stressorer >https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stressor< HTML Hämtad 2020-06-03
O’Shea M, Kelly B, (2007) The lived experiences of newly qualified nurses on clinical placement during the first six months following registration in the Republic of Ireland. Journal of Clinical
Nursing, 16, 1534–1542.
Odland L-H, Snelveldt T, Sörlie V (2014) Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse Education in Practice, 14, 538-543.
Patientsäkehertslagen, 2010:659.
Regan S, Wong C, Laschinger H.K, Cummings G, Leiter M, Macphee M, Rheaume A, Ritchie M, Wolff A.C, Jeffs L, Young-Ritch C, Grinspun D, Gurnham M.E, Foster B, Huckstep S, Ruffolo M, Shamian J, Burkoski V, Wood K, Read E, (2017) Starting Out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on transition to practise. Journal of
Nursing Management, 25, 246-255.
SBU, (2014) Granskningsmall för kvalitativa studier.
>https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf< PDF Hämtad - 2020-03-12
Segerstrom SC, O´Connor DB, (2012) Stress, health and illness: Four challenges for the future, 27, 128-140.
Socialstyrelsen, (2003) Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa
>https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf<PDF Hämtad - 2020-03-12
Stålenhag S & Sterner E, (2019). Factors that create Obstacles and Opportunity for Patient Participation in Orthopaedic Nursing Care. Journal of the european wound management
association, 2019, vol 20, no 1, 49-59.
Svensk Sjuksköterskeförening SSF, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska >https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf< PDF Hämtad - 2020-03-12
21
Svensk Sjuksköterskeförening SSF, (2010) Strategi för utbildningsfrågor
>https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf< PDF Hämtad - 2020-03-12
Thomas CM, Bertram E, Allen R.L, (2012) The Transition From Student to New Registered Nurse in Professional Practice. Journal for Nurses in Staff Development, 28, 243-249. Zinsmeister L.B & Shafer D, (2009) The lived experience of the graduate nurse making the transition to nurse during the first year of practice. Journal for nurses in staff development, 25, 28-34.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vårdförbundet (2015) Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
>https://www.vardforbundet.se/siteassets/om-vardforbundet/vardforbundets-ide-om-en-halsosam-vardmiljo.pdf< PDF Hämtad - 2020-05-19
Wahab S.N.B.A, Mordiffi S.Z, Ang E & Lopez V (2017) Light at the end of the tunnel: New graduate nurses’ accounts of resilience: A qualitative study using photovoice. Nurse Education
Today, 52, 43-49.
WHO, (2020). Occupational health.
>https://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/< HTML 2020-03-10 WHO, (2004). Promoting Mental Health.
>https://www.who.int/mental_health/evidence/en/promoting_mhh.pdf> PDF Hämtad - 2020-03-19
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, Nilsson R & Sandström B (2016) Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB Währborg P, (2009) Stress och den nya ohälsan. Stockholm, Natur & Kultur.
