SJUKSKÖTERSKORS BEDÖMNING AV SPECIALIST-SJUKSKÖTERSKORS KOMPETENS INOM PSYKIATRISK VÅRD

(1)

Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad Malmö universitet

SJUKSKÖTERSKORS

BEDÖMNING

AV

SPECIALIST-SJUKSKÖTERSKORS

KOMPETENS

INOM

PSYKIATRISK

VÅRD

EN WEBBENKÄTSTUDIE

LUDMILA

BETINA

HELÉNE PERSSON

(2)

SJUKSKÖTERSKORS

BEDÖMNING

AV

SPECIALIST-SJUKSKÖTERSKORS

KOMPETENS

INOM

PSYKIATRISK

VÅRD

EN WEBBENKÄTSTUDIE

LUDMILA BETINA

HELÉNE PERSSON

Betina, L & Persson, H. Sjuksköterskors bedömning av specialistsjuksköterskors kompetens inom psykiatrisk vård. En enkätstudie. Examensarbete i psykiatrisk

omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.

Bakgrund: Bristen på specialistsjuksköterskor inom psykiatri är stor, men ändå

efterfrågas inte kompetensen av arbetsgivaren. Förslag att minska antalet

specialistutbildningar har lagts fram varav psykiatrispecialiseringen är en av dem.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrin

bedömer specialist-sjuksköterskors kompetens inom psykiatrisk vård. Metod: En kvantitativ webbaserad undersökning genomfördes med totalt 110 sjuksköterskor med erfarenhet från psykiatrisk vård. Resultat: Den specialistutbildade

sjuksköterskan bedömdes ha en högre kompetens än grundutbildade sjuksköterskor av samtliga, men med lika arbetsuppgifter och ansvar.

Specialistsjuksköterskor skattade sin kompetens statistisk signifikant högre inom flera områden jämfört med grundutbildade sjuksköterskor. De grundutbildade sjuksköterskorna skattade specialistsjuksköterskans kompetens högre i patientnära avancerade områden som Suicidbedömning, Akuta situationer, Förslag till

omvårdnadsåtgärder och Handledning av studenter. Slutsats: Kompetensen hos specialist-sjuksköterskor bedömdes vara högre än hos grundutbildade

sjuksköterskor, men arbetet och ansvaret detsamma. Det finns behov av att arbetsgivare tydligare tillvaratar kompetensen hos specialistutbildade sjuksköterskor. Synliggörandet av den specifika kompetensen kan då på sikt resultera i fler specialister inom psykiatrin.

(3)

NURSES´

ASSESSMENT

OF

SPECIALIST

NURSES´

COMPETENCE

IN

PSYCHIATRIC

CARE

A WEB SURVEY STUDY

LUDMILA BETINA

HELÉNE PERSSON

Betina, L & Persson, H. Nurses´ assessments of specialist nurses´ competence in psychiatric care. A survey study. Degree project in psychiatric nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

Background: There is a large shortage of specialist nurses in psychiatry, but the

employer still does not require the expertise. The expertise areas for specialist-trained nurses is not fully defined and need to be examined. Proposals to reduce the number of specialist programs for nurses in Sweden have been introduced, of which psychiatry specialization is one of them. Objective: The aim of the study was to investigate how nurses working in psychiatry assess specialist nurses' competence in psychiatric care. Method: A quantitative web-based study was conducted with a total of 110 nurses with experience in psychiatric care, both with and without specialist-training. Result: The specialist- trained nurse was judged by all participants to have a higher competence in most areas than a basic trained nurse, but with equal work and responsibilities. Specialist nurses estimated their competence to be higher in several areas compared to undergraduate nurses. The undergraduate nurses estimated the specialist nurse's competence to be higher in patient-related advanced areas such as Suicide Assessment, Emergency Situations, Proposed Nursing Measures and Student Guidance. Conclusion: The competence of specialist nurses was judged to be higher than that of undergraduate nurses, but the work and responsibility were the same. There is a need for employers to more clearly utilize the expertise of specialist trained nurses. The visibility of the specific competence can in the long term result in more specialists in psychiatry.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND 4

Jämförelse av mål för examen 4 Tillgång och efterfrågan på psykiatrisjuksköterskor 4 Regeringens satsning på psykiatrisjuksköterskor 4 SOU:s utredning 5 Sjuksköterskans kompetens 5 Psykiatrisk omvårdnad 5 Arbetsgivarnas syn på specialistsjuksköterskans kompetens 6 Tidigare forskning 6 Problemformulering 6

Syfte 7

METOD 7

Population och urval 7

Instrument 7 Pilotstudie 8 Datainsamling 9 Etiska överväganden 9 Bortfall 10 Databearbetning 10 Deskriptiv statistik 11 RESULTAT 11 Geografisk spridning 11 Hela gruppens (grund- och specialistutbildade sjuksköterskor)

bedömning av specialistutbildade psykiatrisjuksköterskors kompetens 12 Jämförelser mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskors

bedömning av specialistutbildade psykiatrisjuksköterskors kompetens 13 Respondenternas kommentarer till webbenkäten 15

DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Validitet 16 Reliabilitet 16 Generaliserbarhet 16 Resultatdiskussion 17 KONKLUSION 19

Förslag till fortsatt forskning 19

REFERENSER 20

BILAGA 1 23

BILAGA 2 25

BILAGA 3 29

(5)

BAKGRUND

Specialistsjuksköterskor inom psykiatri har en specifik kompetens i sin

profession, men frågan om vad denna kompetens ska innehålla och hur den ska definieras är oklart. Trots att psykisk ohälsa ökar i landet enligt

Folkhälsomyndigheten (2018) och behovet av kvalificerad omvårdnad inom psykiatrin tillika ökar, finns det svårigheter att definiera kompetensen hos specialistsjuksköterskorna inom psykiatrin. Ur SOU:s rapport (2018) framgår att arbetsgivare saknar kunskap om vad specialistsjuksköterskans kompetens består i och vilka arbetsuppgifter som ingår i yrket (SOU 2018:77). Svårigheten att definiera en kompetens färgas av såväl teoretiska som praktiska aspekter då även bland annat yrkesverksamma sjuksköterskor har svårt att definiera vad specialist-sjuksköterskans kompetens består av. Det finns en brist på specialistutbildade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2019a; NPS 2019) och brist på sökande till dessa utbildningar (SOU 2018:77). Detta kan påverka synen på kompetens och i

förlängningen omvårdnaden av patienterna. Mot bakgrund av dessa diffusa/oklara kompetensbehov ser vi ett värde att få inblick i hur verksamma sjuksköterskor uppfattar sin situation. Därför anser vi att det finns ett behov av att företa denna studie.

Jämförelse av mål för examen

De kunskaper som erhålls under specialistutbildningen ska enligt Högskolelagen (1992:1434) 1 kap 9 § huvudsakligen bygga på kunskaper från grundutbildningen, men det är oklart hur kompetensen ska beskrivas hos specialistsjuksköterskor. En jämförelse av examensmålen enligt Högskoleförordningen (1993:100) mellan specialistsjuksköterskeutbildning inom psykiatri och grundutbildning för sjuksköterskor visar att målen är liknande eller gemensamma (Bilaga 1). Skillnaderna var att en grundutbildad sjuksköterska ska uppvisa kunskap eller förmåga gentemot den specialistutbildade sjuksköterskan som ska visa fördjupad kunskap eller fördjupad förmåga i omvårdnadsarbetet. Detta skapar en teoretisk otydlighet eftersom skillnaden mellan uttrycken kunskap/fördjupad kunskap och

förmåga/fördjupad förmåga är oklara och ospecificerade.

Specialist-sjuksköterskans kompetens tydliggörs därför inte. Specifik kompetens för specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård är: att kunna hantera komplexa vårdbehov, möta människor i kris och visa fördjupad kunskap inom psykiatrisk vård och omsorg.

Tillgång och efterfrågan på psykiatrisjuksköterskor

Idag finns det 4 778 psykiatrisjuksköterskor i landet, där 751 (16 %) inte är sysselsatta inom hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2019b). Antalet

psykiatrisjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvård 2001 - 2017 har också minskat med 16 % (a.a.). Statistiska centralbyrån uppskattar att efterfrågan på psykiatrisjuksköterskor överstiger tillgången med cirka 15 % fram till 2035, eftersom antalet pensionerade inom yrket bedöms vara högre än antalet nyexaminerade specialister (SCB 2017). Av de 250 sjuksköterskor som förväntas påbörja specialistsjuksköterskeprogrammet väntas endast 200 (80 %) ta ut sin examen per år under prognosperioden (a.a.).

Regeringens satsning på psykiatrisjuksköterskor

För att vända den nedåtgående kurvan av antalet specialistsjuksköterskor har regeringen valt att satsa på rekrytering av bland annat blivande

(6)

psykiatrisjuksköterskor (Regeringen 2017). Under 2018 avsattes 300 miljoner kronor av regeringen så att landstingen kunde erbjuda sjuksköterskor möjlighet att genomgå en specialistutbildning. Från 2020 föreslår regeringen en satsning på 100 miljoner kronor årligen för att öka attraktiviteten av specialistutbildningar för sjuksköterskor (Regeringen 2019). Idag erbjuder landstingen ekonomisk ersättning i form av studielön eller akademisk specialisttjänstgöring (AST) till sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig (Regeringen 2017). AST är en utbildningsanställning som utannonseras av arbetsgivare och kan sökas av alla sjuksköterskor. Under AST behåller sjuksköterskor full lön och omfattas av kollektivavtal. Efter fullföljd specialistutbildning garanterar landstingen sjuksköterskor en löneförhöjning och mer kvalificerade arbetsuppgifter (a.a.). Trots regeringens satsningar uppfattas inte specialistsjuksköterskeyrket attraktivt vilket förklaras av att specialistkompetenserna inte tas tillvara av arbetsgivarna (SOU 2018:77). Resultatet är en kvarstående brist på antal sökande till

specialistutbildningarna inom den psykiatriska vården (a.a.). Detta kan innebära att specialistsjuksköterskans roll minskar i betydelse då definitionen av kompetens blir än mer oklart.

SOU:s utredning

Statens Offentliga Utredningar (SOU) fick i uppdrag av regeringen att se över specialistsjuksköterskeutbildningarna i landet i syfte att undersöka om nuvarande specialistutbildning kan matcha sjukvårdens framtida behov, samt framlägga förbättringsförslag (SOU 2018:77). SOU:s utredare föreslog regeringen att begränsa dagens elva specialistutbildningar till tre fasta inriktningar: anestesi-, intensiv- och operationssjukvård. Psykiatri är en av de åtta specialistutbildningar som de föreslår utgå och istället ersättas med fristående kurser i högskolornas regi. Detta motiveras bland annat med att kunskapen når ut till fler sjuksköterskor och inte stannar hos ett färre antal specialister inom psykiatrin (a.a.).

Sjuksköterskans kompetens

Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad vilket innefattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och patientnära arbetet (Svensk

sjuksköterskeförening 2017). Specialistsjuksköterskor inom psykiatri har utöver en grundutbildning som sjuksköterska även en specialistutbildning på 60

högskolepoäng inom detta kompetensområde. För att tydliggöra sjuksköterskans kompetens har en kompetensbeskrivning utarbetats vilket ska ses som ett stöd för sjuksköterskor och deras arbetsgivare. Det har framkommit behov av en reviderad kompetensbeskrivning för specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor för att tillgodose en ändamålsenlig hälso- och sjukvård (Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor 2014). Detta gjordes i samarbete med psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor (PRF) och svensk sjuksköterskeförening (SSF). Det ansågs särskilt angeläget eftersom patienter inom psykiatrin är en sårbar grupp i sin psykiska ohälsa och deras omvårdnadsbehov måste bevakas (a.a.).

Verksamhetschefen har det huvudsakliga ansvaret för att säkerställa att rätt kompetens finns på arbetsplatsen (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

Psykiatrisk omvårdnad

Utifrån omvårdnadsprocessen ska sjuksköterskan tillsammans med patienten arbeta med ett helhetsperspektiv för en bättre omvårdnad där patienten är i fokus och får vara delaktig i sin egen vård (Edberg & Wijk 2009). Genom den

personcentrerade vården blir patienten bekräftad, respekterad och får stöd i sina förmågor för att få en så fungerande vardag som möjligt. Seed m.fl. (2010)

(7)

beskriver ett stort behov att behålla de specialistutbildade sjuksköterskorna inom psykiatrin då det annars kan resultera i negativa konsekvenser för patienternas omvårdnad.

Arbetsgivarnas syn på specialistsjuksköterskans kompetens

SOU:s utredning (2018:77) lyfte fram problematiken kring arbetsgivarnas kunskap om specialistsjuksköterskans kompetens, och även deras bristfälliga efterfrågan av specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrin (a.a.). Vid en genomgång av Arbetsförmedlingens platsbank i landet överensstämde detta med de fynd som framkom, då det endast i 16 av 72 (22 %) annonser fanns krav på specialistkompetens inom psykiatrin (2019). Dessutom framgick det i de flesta annonser att specialistutbildning sågs som en merit och inte ett krav (a.a.). Trots ett stort behov av specialistsjuksköterskor inom psykiatrin finns det således ingen tydlig efterfrågan av denna kompetens vid anställning. Då flertalet arbetsgivare uppger specialistutbildningen enbart som en merit ansågs denna kompetens kunna ersättas av en grundutbildad sjuksköterska.

Tidigare forskning

Forskning har visat att kompetens är ett mångfacetterat och specialiserat begrepp. En litteratursökning gav vid handen att forskning som specifikt berör

grundutbildade sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors bedömning av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatrin inte kunde hittas. Däremot finns flera studier rörande grund- och specialistsjuksköterskors självskattning av egen kompetens, både i Sverige och internationellt (Rawson m.fl. 2017; Blomberg m.fl. 2019; de Vries m.fl. 2019; Skela-Savic m.fl. 2017). Dessa är övervägande inriktade på den somatiska vården eller en kombination av somatisk och

psykiatrisk vård. En svensk studie inom psykiatri av Ewalds-Kvist m.fl. (2012) undersökte den egna självskattningen hos sjuksköterskor utifrån utbildningsnivå, verksamhetsområde samt kön. Vid jämförelse mellan grund- och

specialistutbildade sjuksköterskor framkom det bland annat att grundutbildade bedömde sin kompetens inom vissa områden högre än specialisterna trots lägre utbildning. Studier om både grundutbildade sjuksköterskors och

specialistsjuksköterskors syn på egen kompetens finns således men inte studier om synen på specialist-sjuksköterskors kompetens inom psykiatrisk verksamhet, varför detta är viktigt att undersöka.

Problemformulering

Specialistsjuksköterskans kompetens är oklar och svårdefinierad. Denna oklarhet har såväl teoretiska som praktiska orsaker. Teoretiskt finns en otydlighet kring de examensmål som finns angivna i Högskoleförordningen (1993:100) och som specialistsjuksköterskor förväntas uppnå och oklarheten gällande de praktiska målen gäller framförallt omvårdnaden. Jämförelser mellan grundutbildade

sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor bygger på kontrasten av kunskap mot

fördjupad kunskap och förmåga mot fördjupad förmåga för de respektive

utbildningarna. Vad dessa skillnader innebär måste klargöras för att synliggöra de specifika kunskaper som de olika utbildningarna ska leda till och vad arbetsgivare, kollegor och sjuksköterskorna själva kan förvänta sig av de olika kompetenserna. Det är alltså inte tydligt vad som förväntas utan är vagt och otillfredsställande och därmed ges möjligheter för egna värderingar och tyckanden. Regeringens satsning på utbildningsanställning med bibehållen lön/kollektivavtal (AST) och studielön har inte fått det önskade gensvaret då det är fortsatt brist på sökande till

(8)

utredning efter regeringens uppdrag är att yrket inte uppfattas som attraktivt eftersom specialistkompetenser inte tas till vara av arbetsgivarna (SOU 2018:77). Vid eftersökning av forskning kring grund- och specialistsjuksköterskors

bedömning av specialistsjuksköterskans kompetens har det visat sig vara ett mindre studerat område. Däremot har en studie inom psykiatri av Ewalds-Kvist (2012) lyft fram den egna självskattningen av grund- och specialistsjuksköterskors kompetens och jämförelse dem emellan. I studien framkom att grundutbildade sjuksköterskor bedömde sin kompetens högre än specialistutbildade

sjuksköterskor inom flera kompetensområden som hälsofrämjande arbete, förebyggande av sjukdom och information. Brist på forskning med psykiatrisk bakgrund tyder på ett behov av ytterligare forskning inom detta specifika område. Mot bakgrund av dessa fakta känns det angeläget och önskvärt att få inblick i hur verksamma sjuksköterskor uppfattar situationen. Vi finner därför att denna enkätstudie behövs för att få en uppfattning om hur verksamma sjuksköterskor uppfattar och bedömer specialistsjuksköterskors kompetens.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor bedömer specialistsjuksköterskors kompetens inom psykiatrisk vård.

METOD

En kvantitativ deskriptiv studiedesign valdes som mest lämplig utifrån studiens syfte. Kvantitativ metod passar när syftet är att få en helhetsbild och kunna generalisera utifrån en mindre grupp (Polit & Beck 2016). Studien genomfördes som en webbenkätstudie. Webbenkäter är tidseffektiva och kan snabbt nå ett stort antal respondenter inom ett stort geografiskt område (Ejlertsson 2019).

Population och urval

Populationen var legitimerade sjuksköterskor med erfarenhet av arbete inom psykiatrisk vård. Inklusionskriteriet för respondenterna var både grund- och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor som arbetat minst 50 % i minst sex månader inom psykiatrisk verksamhet. Exklusionskriteriet var legitimerade sjuksköterskor som arbetat i verksamheter med enbart grundutbildade sjuksköterskor eller i verksamheter med enbart specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård eftersom förutsättningar för jämförelse inte fanns.

Instrument

Webbenkäten konstruerades i Google Formulär som är ett nätbaserat verktyg för att skapa enkäter på nätet (Google 2019). Ett separat Google konto med starkt lösenord var upprättad för ändamålet. Google Formulär valdes framför andra verktyg då den är gratis, har ett känt namn och erbjuder färdiga mallar för

konstruktion av enkäter. Studiens webbenkät konstruerades utifrån studiens syfte och bestod av 20 frågor (Bilaga 2). Frågorna hade ett enkelt språk och

formulerades på ett neutralt sätt. Det beräknades ta högst fem minuter att fylla i enkäten. Om en enkät tar lång tid att besvara är risken stor att respondenten tröttnar och avbryter sitt deltagande eller fyller i enkäten förhastat (Ejlertsson 2019). Frågorna i enkäten presenterades en i taget på skärmen. En ny fråga presenterades inte förrän respondenter besvarat den föregående och tryckt på Nästa-knappen. Alla frågor förutom den sista var obligatoriska, dvs. om en fråga inte besvarats så kunde respondenter inte gå vidare. Med hjälp av Bakåt-knappen

(9)

kunde respondenter gå tillbaka och ändra sitt svar innan enkäten skickades. Det fanns ingen möjlighet att ändra sitt svar efter att den sänts in.

De tre första frågorna i enkäten var “filter frågor” för att säkerhetsställa att respondenten uppfyllde inklusionskriterierna. Om respondenten inte uppfyllt kriterierna omdirigerades de till sista delen av enkäten med texten ”Du uppfyller tyvärr inte urvalskriteriet men vi tackar för din medverkan!”. Fråga fyra handlade om geografisk region för att kunna se respondenternas fördelning i landet. Fråga fem till 17 handlade om sjuksköterskekompetenser och utformades baserat på Högskoleförordningens nationella examensmål för specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård (1993:100) och Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen inom psykiatrisk vård (SSF 2017). Frågorna speglade inte hela bredden av de krav som ställs på specialistsjuksköterskans kompetens utan formulerades utifrån vad som ansågs relevant utifrån studiens syfte. Frågorna 17 till 19 handlade om yrkeserfarenhet inom den psykiatriska omvårdnaden. Fråga 20 var inte obligatorisk och där kunde respondenterna lägga till sina kommentarer som fritext.

Alla frågor utom den sista var slutna med färdiga svarsalternativ. Enkätfrågorna hade flera svarsalternativ men endast ett svar på varje fråga var tillåtet. Frågorna kunde besvaras med fem förutbestämda svarsalternativ: två positiva (ja, mycket; ja, ganska), två negativa (nej, inte speciellt; nej, inte alls) och ett vet ej-alternativ. Om ett vet ej-alternativ saknas finns det risk att respondenter som inte har

tillräckligt inblick för att ta ställning i frågan väljer ett felaktigt svar (Dahmstöm 2011). Det eftersträvades symmetri i svarsalternativen, d.v.s. att det fanns lika många positiva som negativa svar. Fler positiva svarsalternativ kan resultera i fler positiva svar utan att respondenter i själva verket har sådana åsikter (Ejlertsson 2019). Inget neutralt varken/eller-svarsalternativ fanns med för att förmå respondenten att ta ställning i frågan.

Svarsalternativen hade en logisk följd från “ja, mycket” som första alternativ till ”nej, inte alls” och “vet ej” som sista. Samma ordning på svarsalternativen hölls i hela enkäten. Om svarsordningen ändras i någon fråga finns det risk att

respondenter besvarar frågor felaktigt i enlighet med den ordning som förekommit tidigare (Ejlertsson 2019). Enkäten avslutades med “Tack för din medverkan!”

Pilotstudie

En pilotstudie gjordes med hjälp av fyra sjuksköterskor: två sjuksköterskor på specialistutbildningen i psykiatri, en specialistutbildad psykiatrisjuksköterska och en grundutbildad sjuksköterska som arbetat inom psykiatri. Pilotstudiens deltagare bedömdes representera populationen som skulle besvara den slutliga enkäten. Syftet med pilotstudien var att säkerhetsställa att länken till enkäten fungerade, att frågor tolkades på samma sätt och att inga svarsalternativ saknades.

Respondenterna i pilotstudien gav direkt feedback på enkätens utformning och gav förslag på ändringar. Som resultat omformulerades inledningsmeningen i frågorna 4-19. Meningen ”På din avdelning finns både grund- och

specialistutbildade sjuksköterskor” ersattes med ”Du har erfarenhet av att arbeta med både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor”. Fråga ett där

respondenten skulle uppge sin yrkestitel fick ett extra svarsalternativ.

Svarsalternativet ”Annat” tillades för att kunna fånga upp de respondenter som inte uppfyllt inklusionskriteriet.

(10)

Pilotstudien visade också att enkäten kunde besvaras flera gånger av en och samma person om inte rutan “Begränsa till ett svar” var markerad i inställningen. Detta var ett valbart alternativ som krävde inloggning via Google konto. För att säkerhetsställa ett svar per respondent beslöts det att kräva inloggning som gick till enligt följande. När respondenter tryckte på enkätens länk visades en Google inloggningsfönster med texten: “Logga in för att fortsätta. Du måste vara inloggad om du ska kunna fylla i det här formuläret. Din identitet förblir anonym”.

Personer som inte hade ett Google konto kunde därför inte besvara enkäten.

Datainsamling

Ett informationsinlägg om studien med länk till webbenkäten (Bilaga 3) lades ut på det sociala nätverket Facebook i två slutna grupper “Sjuksköterskan” och “Psykiatrisjuksköterskan”. För att bli medlem i en sluten grupp krävs att gruppens administratör godkänner en medlemsansökan med besvarade kontrollfrågor. Båda grupperna bedömdes representera populationen av sjuksköterskor som skulle undersökas. “Sjuksköterskan” är en grupp med 30 576 medlemmar (2020-03-02) för sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter fr.o.m. termin fyra (Facebook 2020a). “Psykiatrisjuksköterskan” är en grupp med 458 medlemmar (2020-03-02) för specialistsjuksköterskor inom psykiatri, sjuksköterskor som läser

vidareutbildning inom psykiatri på avancerad nivå och de sjuksköterskor som arbetar med patienter med psykisk ohälsa (Facebook 2020b).

Webbenkäten låg ute på sociala media i sju dagar. Sammanlagt besvarade 111 sjuksköterskor enkäten. För att kunna nå så många respondenter som möjligt användes snowball-metoden som är en metod för att hitta informationsrika personer genom andra informanternas rekommendationer (SBU 2017). I informationsinläggen (Bilaga 3) som lades ut i de slutna Facebook grupperna uppmanades medlemmar att dela länken till enkäten vidare. På det sättet kunde sjuksköterskor som inte var medlemmar i grupperna men hade relevant erfarenhet bidra till undersökningen. Av medlemmarnas kommentarer under Facebook-inläggen i båda grupperna framgick att länken till enkäten delades ut till andra sjuksköterskor ett flertal gånger.

Två påminnelser lades ut i gruppen “Sjuksköterskan” och en påminnelse lades i gruppen “Psykiatrisjuksköterskan". Den ena gruppen fick en extra påminnelse eftersom gruppen hade många fler medlemmar och därmed många fler

medlemsinlägg per dag än den andra gruppen. Av den anledningen hamnade enkäten längst ner i flödet och blev svårt att uppmärksamma för medlemmarna. All data som webbenkäten genererade lagrades automatiskt i ett register på Google Formulär oåtkomligt för obehöriga. En backup av Google Formulär gjordes automatiskt, vilket minimerade risken att förlora insamlad data. När enkäten stängdes, togs datum och tid när genomförda enkäter skickades in

bort och data laddades ner som en Excel fil på dator. En kopia av det ursprungliga datamaterialet förvarades på en extern hårddisk som säkerhet.

Etiska överväganden

Informationsbrevet till respondenterna presenterades på första sidan i webbenkäten (Bilaga 4). Det var inte möjligt att besvara enkäten förrän respondenterna samtyckt till att medverka i studien. Informationsbrevet

utformades i enlighet med etikprövningslagens krav (Lag 2003:460) på samtycke, information och konfidentialitet. Eftersom inga identifierbara personuppgifter som

(11)

kunde knytas till en enskild person sparades, som namn eller IP-nummer, efterfrågades inte respondenternas samtycke till behandling av personuppgifter enligt GDPR, (General Data Protection Regulation). Den enda information som eventuellt kunde kopplas till respondenterna var det datum och den tid som enkätsvaren skickades in. Den informationen raderades så fort enkäten avslutades för att säkerhetsställa anonymiteten. Bedömningen var att ingen ansökan om etiskt tillstånd behövdes för studien eftersom inga känsliga personuppgifter

behandlades.

Bortfall

Studien hade inget internt bortfall. Med internt bortfall menas bortfall på enstaka frågor bland respondenter som i övrigt besvarat enkäten (Ejlertsson 2019). Det externa bortfallet bedömdes vara stort pga. krav på inloggning via Google konto. Med externt bortfall menas respondenter som inte ville eller inte kunde delta i undersökningen (a.a.). För att minska det externa bortfallet uppmanades respondenterna att dela ut enkätlänken till sina kollegor och flera påminnelser lades ut i grupperna. Endast en respondent uppfyllde inte inklusionskravet och exkluderades från analysen.

Databearbetning

All insamlad data bearbetades med hjälp av programmet Excel och IBM SPSS Statistics (v. 26.0). SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) är ett datorprogram för statistisk analys som är gratis att använda för studenter vid Malmö universitet. Två ”filter frågor” uteslöts från statistisk databearbetning; fråga två “Har du erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk vård minst 50 % i minst 6 månader?” och fråga tre “Har du erfarenhet av att arbeta inom psykiatri med både grund- och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor?”. Frågornas enda syfte var att säkerhetsställa att respondenterna uppfyllde inklusionskriteriet. Databearbetningen påbörjades i programmet Excel. Enkätens frågor omkodades till olika variabler för vidare statistisk bearbetning. En variabel är en egenskap som kan anta olika värden (Polit & Beck 2016). Frågan “Vilken region arbetar du i?” omkodades till variabel “Region” och frågan “Tycker du att specialistutbildade sjuksköterskor uppvisar högre kompetens när det gäller identifiera patientens omvårdnadsbehov?” omkodades till variabel “Omvårdnadsbehov”. Kommentarer som respondenterna lämnat som fri text kunde inte bearbetas statistiskt. De sammanställdes och presenteras i slutet av resultatdelen.

All data exporterades från Excel till SPSS för vidare statistisk bearbetning. Fortsatt statistisk analys i SPSS krävde omkodning av enkätens svarsalternativ. Svarsalternativen på fråga ett (variabel Yrkestitel) omkodades: 0 = Legitimerad sjuksköterska, 1 = Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård. Därefter definierades variabelns skalnivå som nominal. Skalnivå definieras som nominal om variabelvärden är kategorier (Dahmström 2011).

Enkätens svarsalternativ på frågorna 5–19 rangordnades från lägst (1) till högst (4): 1 = Nej, inte alls; 2 = Nej, inte speciellt; 3 = Ja, ganska; 4 = Ja, mycket. Vet ej-svar kodades som 5, men uteslöts i dataanalysen eftersom svaren inte uttryckte någon åsikt och därmed inte påverkade utfallet. Svarsalternativen grupperades därefter till två grupper; grupp Ja = högre kompetens (ja, mycket; ja, ganska) och grupp Nej= inte högre kompetens (nej, inte speciellt; nej, inte alls). Variablerna tilldelades nominalskalenivå eftersom variabelvärdena antog värdena Ja eller Nej

(12)

(Dahmström 2011). Det är variablernas skalnivå som avgör vilka metoder som används av statistiska program vid bearbetning av data (a.a.). Ingen

bortfallsanalys av externt, intern eller partiellt bortfall utfördes då samtliga formulär var ifyllda och det externa bortfallet var okänt.

Deskriptiv statistik

Data analyserades med deskriptiv statistik som sammanfattar och presenterar data på ett beskrivande sätt. Deskriptiv statistik används när insamlade data ska

presenteras på ett överskådligt sätt utan att detaljer går förlorade och är användbar vid gruppjämförelser (Björk 2012).

Ett Mann-Whitney U-test utfördes på hela materialet för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad i svaren mellan andelen lägre kompetens versus högre kompetens för varje fråga. Vid denna analys användes skalstegen 1-4 för varje fråga.

Ett Chi-2 signifikanstest för nominaldata (variablerna ja och nej), utfördes för att avgöra om grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskors

bedömningar av lägre och högre kompetens hos specialistsjuksköterskor var statistiskt signifikanta. Chi-2 test används när undersökningen har två oberoende grupper och data är på nominalnivå. Det bygger på att det förväntade värdet jämförs med det observerade i en korstabell (Björk 2012). Arbetshypotesen (H1)

var att det finns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor när det gäller bedömningen av specialistsjuksköterskans kompetens. Nollhypotesen (H0) var att det inte fanns någon skillnad.

X2 testets resultat presenteras som (df, N, X2, p<.05, två-sidig). Ju högre värde på X2 desto mer avviker resultatet från den förväntade enligt nollhypotesen (H0) och

desto högre blir den statistiska signifikansen för Chi-2 testet (Björk 2012). Ett signifikansvärde på p<.05 valdes för att avgöra sannolikheten att en av gruppernas svar var statistisk signifikans. Det analyserade datamaterialet presenteras i form av tabeller.

RESULTAT

Totalt besvarade 111 sjuksköterskor webbenkäten. En respondent uppfyllde inte kravet på minst sex månaders erfarenhet inom psykiatrisk vård och exkluderades från analysen. Enkätsvar från 110 sjuksköterskor (N=110) inkluderades således i dataanalysen. Enkätsvaren fördelades på grundutbildade sjuksköterskor, n= 50 (45,5 %) och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor, n= 60 (54,5%). Studiens resultat presenteras nedan med hjälp av tabeller. Kommentarer som

respondenterna lämnat i enkäten som fri text (n=22) sammanställts i slutet av resultatdelen.

Geografisk spridning

Webbenkäten besvarades av sjuksköterskor i 18 av 21 regioner. Flest svar inkom från Stockholm (n=27), Västra Götalandsregionen (n=19) och Skåne (n=18). Sjuksköterskor från tre regioner, Blekinge, Gotland och Norrbotten, deltog inte i undersökningen. I Tabell 1 presenteras geografisk spridning av antal svar

(13)

Tabell 1. Geografisk spridning av enkätsvaren.

Region Antal

svar Antal svar %

Stockholm 27 24,5 Västra Götalandsregionen 19 17,3 Skåne 18 16,4 Värmland 7 6,4 Västernorrland 6 5,5 Västmanland 6 5,5 Gävleborg 4 3,6 Jönköpings län 4 3,6 Dalarna 3 2,7 Uppsala 3 2,7 Halland 2 1,8 Kronoberg 2 1,8 Sörmland 2 1,8 Västerbotten 2 1,8 Östergötland 2 1,8 Jämtland Härjedalen 1 0,9 Kalmar län 1 0,9 Örebro län 1 0,9 Totalt 110 100

*Note: svar från samtliga regioner utom Blekinge, Gotland och Norrbotten.

Hela gruppens (grund- och specialistutbildade sjuksköterskor) bedömning av specialistutbildade psykiatrisjuksköterskors kompetens av, N=110

Frågor ställdes om respondenterna ansåg att specialistutbildade sjuksköterskor uppvisar högre kompetens inom olika områden inom psykiatrisk vård. I Tabell 2 presenteras enkätsvaren rangordnade från högst antal positiva svar till lägst. Samtliga sjuksköterskor (N=110) bedömde att specialistsjuksköterskor hade högre kompetens än grundutbildade inom tio av de 13 kompetensområden (Tabell 2). Förslag på omvårdnadsåtgärder, Handledning av studenter och

Suicidriskbedömningar rankades högst av båda sjuksköterskegrupperna. Inom tre av 13 kompetensområden bedömdes specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor inte ha högre kompetens än grundutbildade sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård. De tre områdena var Dokumentera i journal, Samverka med andra vårdgivare och Avvikelsehantering. Majoriteten tillfrågade sjuksköterskor ansåg att grund- och specialistutbildade sjuksköterskor varken hade Olika arbetsuppgifter (84,5%) eller Olika ansvarsområden (75,5%).

(14)

Tabell 2. Grundutbildade och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskors

bedömning av specialistutbildade sjuksköterskors kompetens som innefattar bedömning av arbetsuppgifter och ansvar (N=110).

Tycker du att specialistutbildade sjuksköterskor uppvisar högre kompetens när det gäller:

Ja Nej Vet ej Mann Whitney

U-test Antal % Antal % Ant

al % N p Förslag på omvårdnadsåtgärder 78 70,9 31 28,2 1 0,9 119 .010 Handledning av studenter 78 70,9 27 24,5 5 4,5 105 .103 Suicidriskbedömningar 75 68,2 30 27,3 5 4,5 105 .008 Identifiering av pat. omvårdnadsbehov 72 65,5 38 34,5 0 0 110 .000 Akuta Situationer 67 60,9 41 37,3 2 1,8 108 .032 Kunskap om ny forskning 65 59,1 38 34,5 7 6,4 103 .000

Kunskap om lagar och riktlinjer 64 58,2 43 39,1 3 2,7 107 .002 Kunskap om läkemedel och biverkningar 62 56,4 48 43,6 0 0 110 .000 Upprättande av omvårdnadsplaner 62 56,4 42 38,2 6 5,5 104 .003 Etisk medvetenhet 59 53,6 47 42,7 4 3,6 106 .001 Dokumentera i journal 47 42,7 62 56,4 1 0,9 109 .018

Samverka med andra vårdgivare

46 41,8 60 54,5 4 3,6 106 .133

Avvikelsehantering 24 21,8 80 72,7 6 5,5 104 .223

Har du erfarenhet av att grund- och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor har:

Olika ansvarsområden 27 24,5 83 75,5 0 0 109 .058

Olika arbetsuppgifter 16 14,5 93 84,5 1 0,9 110 .235

*Note: Mann Whitney U-test utfördes för att avgöra statistisk signifikans mellan antalet Ja och Nej

svar för varje fråga, p< .05. Vet ej ingick inte analysen. Resultaten är presenterade i ordning efter högst antal positiva procentsvar.

Jämförelser mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskors bedömning av specialistutbildade psykiatrisjuksköterskors

kompetens

Generellt uppgav majoriteten av grundutbildade sjuksköterskor att det inte fanns stora skillnader i kompetensen mellan grund- och specialistutbildade

psykiatrisjuksköterskor (Tabell 3). Samtidigt uppgav majoriteten

specialistutbildade sjuksköterskor att det fanns skillnader i kompetensen mellan

sjuksköterskegrupperna. Med få undantag värderade specialistutbildade

(15)

Tabell 3. Jämförelse av skillnader i bedömningar mellan grundutbildade (n=50)

och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskors (n=60) av specialistutbildade sjuksköterskors kompetens som innefattar bedömning av arbetsuppgifter och ansvar. Grundutbildade sjuksköterskor Specialistutbildade sjuksköterskor Chi-2 test* Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej df N X2 _p

Tycker du att specialistutbildade sjuksköterskor uppvisar högre kompetens när det gäller: Kunskap om läkemedel och biverkningar 19 38 % 31 62 % 0 43 71,7 % 17 28,3 % 0 1 110 12.6 .000 Kunskap om lagar och riktlinjer 22 44 % 28 56 % 0 42 70 % 15 25 % 3 5 % 1 107 9.8 .002 Identifiering av omvårdnads-behov 24 48 % 26 52 % 0 48 80 % 12 20 % 0 1 110 12.4 .000 Upprättande av omvårdnads-planer 20 40 % 26 52 % 4 8 % 42 70 % 16 26,7% 2 3,3% 1 104 8.9 .003 Förslag på omvårdnads-åtgärder 29 58 % 20 40 % 1 2 % 49 81,7 % 11 18,3 % 0 1 109 6.7 .010 Etisk medvetenhet 18 36 % 30 60 % 2 4 % 41 68,3 % 17 28,3 % 2 3,3% 1 106 11.7 .001 Avvikelse-hantering 8 16 % 38 76 % 4 8 % 16 26,7 % 42 70 % 2 3,3% 1 104 1.5 .220 Dokumentation i journalsystem 15 30 % 34 68 % 1 2 % 32 53,3 % 28 46,7 % 0 1 109 5.7 .017 Agerande i akuta situationer 25 50 % 24 48 % 1 2 % 42 70 % 17 28,3 % 1 1,7% 1 108 4.6 .032 Handledning av studenter 32 64 % 16 32 % 2 4 % 46 76,7 % 11 18,3 % 3 5 % 1 105 2.7 .101 Suicidriskbedöm ningar 26 52 % 19 38 % 5 10 % 49 81,7 % 11 18,3 % 0 1 105 7.2 .007 Samverkan med andra vårdgivare 17 34 % 31 62 % 2 4 % 29 48,3 % 29 48,3 % 2 3,3% 1 106 2.3 .132 Kunskap om ny forskning 19 38 % 26 52 % 5 10 % 46 76,7% 12 20 % 2 3,3% 1 103 15.0 .000

Har du erfarenhet av att grund- och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor har: Olika arbetsuppgifter 5 10 % 44 88 % 1 2 % 11 18,3% 49 81,7% 0 1 109 1.4 .233 Olika ansvarsområden 8 16 % 42 84 % 0 19 31,7 % 41 68,3 % 0 1 110 3.6 .057

*Note: Pearson’s Chi-2, p< .05. Vet ej ingick inte i Chi-2 analysen.

En separat analys över frekvens och procentuell fördelning av svaren visade att grundutbildade sjuksköterskor ansåg att specialistutbildade sjuksköterskor i psykiatri var mer kompetenta än grundutbildade när det gällde

Suicidriskbedömningar, Förslag på omvårdnadsåtgärder, Agerande i akuta situationer och Handledning av studenter. Trots att de grundutbildade här till

(16)

skillnad från andra områden bedömde specialistsjuksköterskans kompetens som högre var det specialist-sjuksköterskornas svar som gav den statistiskt signifikant högsta värderingen av specialistsjuksköterskornas kompetens (Tabell 3).

Specialistsjuksköterskorna skattade inte sin kompetens som högre gällande Avvikelsehantering och Dokumentering i journalsystem.

Båda sjuksköterskegrupper var överens om att det varken fanns någon skillnad i Arbetsuppgifter eller Ansvarsområden mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Inga statistiskt signifikanta påvisades i dessa områden. Vid jämförelse av svaren från storstadsregionerna Stockholm, Västra

Götalandsregionen, Skåne och övriga landet framkom det inte någon skillnad i sjuksköterskebedömningar av specialistkompetensen.

Respondenternas kommentarer till webbenkäten (n=22)

En sammanställning av svaren visade att den nyare specialistutbildningen ansågs ha en bättre utbildning än den äldre som av vissa jämställdes med

grundutbildningen. Införandet av magisterutbildningen sågs som positivt. Erfarenhet, individuella kvalifikationer och ett genuint intresse för arbetet sågs i många kommentarer som viktiga för bedömningen av kompetens. Det fanns en oro över att grundutbildade sjuksköterskor får utvecklingsansvar och att inte få sin kapacitet utnyttjad efter specialistutbildningen. Det fanns en skillnad gällande kompetensens utnyttjande beroende på var man arbetade, regionalt, kommunalt eller i privat vård. Det uppgavs att privata arbetsgivare var mer positiva till ansvarstagande och mer drivande, kommunen som arbetsgivare var mindre uppmärksam och regionen som arbetsgivare var svårast med störst motsättningar.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Studien genomfördes som webbenkät med kvantitativ studiedesign som bedömdes vara mest passande utifrån studiens syfte. Fördelar med webbenkäter är att de är billiga, tidseffektiva och ger en stor geografisk spridning. Styrkan i studiens design ligger i att webbenkätens svarsalternativ kunde kvantifieras och konverteras till en överskådlig tabell utan att några detaljer gick förlorade. Samtliga respondenter fick samma information om studien, intervjuareffekten eliminerades och varje deltagare kunde själv välja själv en lämplig tid för att besvara enkäten. Dessutom fick respondenterna en möjlighet att utveckla sina svar och lägga till sina kommentarer som fritext. På det sättet framkom betydelsefulla insikter om bl.a. erfarenhetens betydelse för specialistsjuksköterskans kompetens. Svagheten med studiens design ligger i att resultatet inte kan generaliseras till hela populationen pga. studiens bekvämlighetsurval och den låga svarsfrekvensen. Dessutom var det inte möjligt att kontrollera vilka personer som deltog i undersökningen. En annan svaghet är att webbenkäten hade ett begränsat antal frågor och respondenterna endast kunde besvara frågor med förutbestämda

alternativ. Kompletterande frågor kunde ej ställas och därmed kunde betydelsefull information gå förlorad (Ejlertsson 2019; Polit & Beck 2016), däremot gavs deltagarna möjlighet att komplettera sina svar i fritext.

Validitet

(17)

mäta (Polit & Beck 2016). Enkätfrågorna utgick inte från ett etablerat instrument som tidigare kvalitetstestats i andra undersökningar. Istället konstruerades frågorna så att de svarade på studiens syfte utifrån Högskoleförordningens

nationella examensmål för specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård (1993:100) och Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen inom psykiatrisk vård (SSF 2017). Varje fråga motsvarade en av specialistsköterskans kompetenser. Sammanlagd valdes 13 specialistkompetenser ut, om vad som ansågs relevanta områden utifrån studiens syfte. Det krävdes en separat inloggning via Google-konto för att kunna besvara webbenkäten. Dessutom började webbenkäten med tre filter frågor för att säkerhetsställa att respondenterna uppfyller inklusionskriterierna. Trots dessa åtgärder går det inte att helt utesluta att obehöriga deltog i undersökningen även om sannolikheten bedöms vara mycket låg.

Det som har avgörande betydelse för validiteten är att insamlad data är giltig (Eliasson 2018). Enligt Polit och Beck (2016) är det mest genomgripande

problemet i enkätundersökningar att respondenter har en tendens att framställa en fördelaktig bild av sig själva och överrapportera positiva värderingar för att passa in i det som önskas. Enkätens frågeformulering ”om specialistsjuksköterskor uppvisar högre kompetens” kunde uppfattas som ett högre värderande av

specialistutbildade sjuksköterskor. Detta kunde förklara den höga svarsfrekvensen bland specialistutbildade sjuksköterskor (n=60) i jämförelse med grundutbildade (n=50).

Reliabilitet

Reliabilitet handlar om att mätningen i en studie är gjort på ett tillförlitligt sätt, d.v.s. om resultatet blir liknande eller detsamma om studien upprepas (Polit & Beck 2016). Om andra forskare skulle upprepa en studie under likartade förhållanden och komma fram till andra resultat skulle studiens vetenskapliga trovärdighet ifrågasättas (Eliasson 2018). För att öka studiens reliabilitet beskrevs alla steg i arbetet tydligt, så att det inte skulle finnas någon osäkerhet om hur studien genomfördes. Retest- reliabilitet av instrumentet ansågs inte lika angeläget som om en skattningsskala för sjukdom eller symtom skulle testas då syftet i denna studie rörde attityder i en viss tidsperiod vilket inte har samma krav på retest av mätinstrumentet. Alla mätningar utfördes med samma instrument och på ett standardiserat sätt. Data analyserades med hjälp av ett pålitligt statistiskt program och det förekom ingen manuell inmatning av data, vilket minskar risken för inmatningsfel. En pilotstudie ökar både studiens reliabilitet och validitet (Ejlertsson 2019). Med hjälp av pilotstudien försökte författarna säkerhetsställa att respondenter uppfattade och tolkade frågor på samma sätt och att inga

svarsalternativ saknades.

Generaliserbarhet

Studien har ett bekvämlighetsurval, viket innebär att urvalet byggs på de respondenter som var mest tillgängliga (Polit & Beck 2016). Nackdelar med bekvämlighetsurval är att studiens resultat inte kan generaliseras till hela populationen i lika stor utsträckning som vid ett slumpmässigt urval.

Respondenternas ”tillgänglighet” kan innebära att personer som själv valt att besvara enkäten var atypiska och inte representativa för hela populationen (a.a.). Studiens enkät delades på sociala medier i grupper som representerade

populationen och på det sättet var urvalet representativt för populationen. Det kan tänkas att de sjuksköterskor som anmält sig till Facebook grupperna hade en hög

(18)

yrkesidentitet och därför var mer engagerade i yrkesfrågor. Antalet respondenter som besvarat enkäten var lågt i förhållande till hela populationsstorleken, vilket innebär att urvalet inte kan representera populationen i statistisk mening. Ett större antal informanter skulle ha ingått i studiens stickprov för att kunna dra mer

pålitliga slutsatser. Samtidigt skriver Statistiska Centralbyrån (SCB 2020) att en undersökning inte behöver utföras statistiskt korrekt om resultatet endast ska användas för att få en grov uppskattning av vad många tycker. Lägre kvalitet är acceptabelt om resultatet inte ska användas som underlag för viktiga beslut (a.a.). Studiens kvalité kan inte värderas som hög pga. valet av bekvämlighetsurval och det relativt låga antalet informanter. Samtidigt bedöms kvalitén vara tillräcklig för att komma fram till en slutsats som kan användas för vidare forskning inom området.

Resultatdiskussion

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur sjuksköterskor bedömer specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatrisk vård. Vid enkätstudien framkom flera intressanta fynd som kompletterades med respondenternas tankar kring ämnet kompetens. Resultatet visar att hela gruppen tillfrågade uppskattar att specialistsjuksköterskor inom psykiatri har en högre kompetens inom större delen av omvårdnadsområden där de fem mest positiva svaren gällde Förslag på

omvårdnadsåtgärder, Handledning av studenter, Suicidriskbedömningar,

Identifiering av omvårdnadsbehov och Akuta situationer (Tabell 2). Gemensamt för dessa kompetensområden är att det är inom det avancerade patientnära arbetet som specialistsjuksköterskor bedöms ha högst kompetens av samtliga.

Specialistsjuksköterskornas bedömning av egen kompetens var genomgående hög och det är oklart om specialistsjuksköterskorna utgick från sig själva eller

bedömde kollegornas specialistkompetens när de besvarade enkäten. Det kan antas att en stor del av svaren innehåller självreflektion kring egen kompetens. Det faktum att specialistsjuksköterskor värderade sin kompetens högre kan både tyda på en press att uppskatta sig högre men också tyda på att de var nöjda med sin utbildning och kunde se värdet av sin kompetens.

Ett intressant fynd var att de grundutbildade sjuksköterskorna inom några

områden hade en positivare bild av specialistsjuksköterskans kompetens. Samtliga handlade om vårdintensiva områden som Suicidriskbedömningar, Förslag på omvårdnadsåtgärder, Agerande i akuta situationer och Handledning av studenter, vilket skulle kunna visa på att specialistutbildningens intentioner att fördjupa kunskap och förmåga får stöd. Således borde specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatri ha mer patientnära arbete. En studie av Bee m.fl. (2006) visar emellertid att ju högre utbildning som erhålls, ju mer administrativt arbete genererar detta. Det leder på sikt till att de sjuksköterskor som har högst

kompetens får mindre tid tillsammans med patienter, vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. I områden där respondenterna ansåg att ingen skillnad förelåg mellan specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskors kompetens rör detta främst icke - patientnära arbete. Till dessa kompetensområden hör

dokumentation i journal, samverka med andra vårdgivare och avvikelsehantering. Ett viktigt fynd var att hela gruppen sjuksköterskor som svarade på enkäten var överens om att inga skillnader fanns gällande arbetsuppgifter eller

ansvarsområden, mellan grundutbildade och specialister vilket är i linje med den aktuella statistiken för specialistutbildningen som presenterats ovan.

(19)

Specialistutbildade sjuksköterskor bedömdes även högt av både grundutbildade- och specialistsjuksköterskor i enkäten gällande handledning av studenter. Detta tyder på att den kompetens som specialistsjuksköterskor inom psykiatri besitter med utökad kunskap anses vara värdefullt för studenterna. Numminen m.fl. (2013) uppger att det är viktigt att kunna söka evidensbaserad kunskap och att studenterna påbörjar detta redan under studietiden. Handledarna behöver således hålla sig uppdaterade med ny kunskap för att ytterligare säkerställa studenternas lärande i deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Handledarskapet innebär också att specialistsjuksköterskan får kunskaper i att utbilda, informera och utöva ledarskap i högre grad än grundutbildade sjuksköterskor. Genom att vägleda och delge sin kompetens till kollegor, studenter och därigenom eventuellt framtida kollegor är specialistsjuksköterskan i psykiatri betydelsefull i arbetslaget. Det är oklart om grundutbildade sjuksköterskor vet vilken kompetens som specialisterna har då detta verkar oklart definierat. I en studie av Hurley (2009) beskrivs specialistsjuksköterskans profession ha en bredare kompetens som tillvaratar patienternas behov på ett professionellt sätt vilket stämmer överens med de bedömningar som specialistsjuksköterskorna hade.

Den högre skattningen som specialistsjuksköterskorna gjorde av sin kompetens sågs inom flera kompetensområden. Denna skattning framkom även i en studie av Numminen m.fl. (2013) där psykiatrisjuksköterskor som grupp bedömde sin kompetens högre än sjuksköterskor inom andra verksamhetsområden. De fann också i studien likt författarna att tre kompetensområden var särskilt framträdande som omvårdnadshantering, suicidriskbedömning samt handledning. Detta

tydliggör de svårigheter som finns när jämförelser sker av kompetens och när den egna kompetensen involveras i bedömningen. Risken att övervärdera sin

kompetens har visat sig öka när det sker via enkäter jämfört

med personliga intervjuer enligt en studie av Kelly m.fl. (2008). Ett antagande till detta beteende var bland annat att anonymiteten kunde påverka svaren (a.a). Som ett bifynd från respondenternas skriftliga svar i fritext upplevdes erfarenhet som en viktig kompetens inom psykiatrin. Erfarenhet värderades högt, både på specialist och grundnivå gentemot formell kompetens. Detta stämmer med Patricia Benners modell “från nybörjare till expert” (Benner 1993).

Benner understryker erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans professionella utveckling. Sjuksköterskekompetensen kan endast utvecklas när den teoretiska kunskapen sammanvävs med den kliniska praktiken genom arbetslivserfarenhet (a.a).

Specialistsjuksköterskeprofessionen inom psykiatri har kommit i skymundan. Kompetensen eftersträvas inte tydligt vid anställning inom psykiatrin vilket framgår tydligt och författarnas undersökning visar också att arbetsgivaren är otydlig i denna fråga. De är bland annat inte konsekventa vid nyanställningar avseende behovet av specifika specialistsjuksköterskekompetenser inom psykiatri. Arbetssituation och ansvar är likartade oavsett med eller utan

specialistutbildning vilket framkommer unisont i enkätsvaren (se Tabell 3), men även i SOU 2018:77. En studie av Hurley (2009) lyfter fram att

specialistsjuksköterskor uppfyller en viktig roll i det patientnära arbetet då psykiatrin blivit alltmer komplex och kraven på kompetens stiger. Detta stämmer överens med enkätsvaren (se Tabell 2) som visar sammantaget att

specialistsjuksköterskorna bedöms ha högst kompetens inom det avancerade patientnära arbetet. Samtidigt som efterfrågan finns av avancerat patientnära

(20)

arbete, visar studier att högre utbildning genererar mer administrativa

arbetsuppgifter (Bee m.fl. 2006, Goulter m.fl. 2015). I en studie av Seed m.fl. (2010) framgick att arbetstid för administration uppgick till nästan två timmar i förhållande till drygt 2 minuter av patientnära arbete. Det är inte optimalt att den högsta kompetensen inte finns i det patientnära arbetet i den omfattning som det borde. En annan negativ konsekvens är att specialisterna i avsaknad på patientnära vård riskerar välja att avsluta sin anställning inom psykiatrin vilket också

framkommer i studien av Seeds m.fl. (2010). Dessutom är det svårare att rekrytera nya sjuksköterskor då den patientnära vården värderas högt av sjuksköterskor (a.a). Detta blir problematiskt i en redan ansträngd situation när antalet

specialistutbildade sjuksköterskor minskar i större omfattning än de tillkommer.

KONKLUSION

Denna studie visar att deltagarna anser att specialistsjuksköterskan har en högre kompetens men att det på arbetsplatsen inte finns någon skillnad mellan

grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor rörande arbetsuppgifter och ansvar. Specialistsjuksköterskor skattar

specialistsjuksköterskors kompetens statistiskt signifikant högre medan grundutbildade sjuksköterskor skattar den lägre. Det finns dock vissa

kompetensområden där grundutbildade sjuksköterskor skattar kompetensen högre än andra och detta gäller för områden som är vårdintensiva som

självmordsbedömning, omvårdnadsåtgärder och akuta situationer. För att specialistsjuksköterskeyrket ska uppfattas som attraktivt måste

specialistkompetensen uppskattas och tas tillvara av arbetsgivarna. Tydligare arbetsbeskrivningar och ansvarsområden bör utfärdas. Det finns en förhoppning om att denna studie kan väcka en diskussion om hur specialistsjuksköterskans kompetens kan användas på bästa sätt inom den psykiatriska vården så att

psykiatrisjuksköterskor och arbetsgivare ser värdet av högre teoretisk och praktisk kunskap.

Förslag till fortsatt forskning

Det behövs fler studier som undersöker betydelsen av psykiatrisjuksköterskan specialistkompetens för patienter med komplex psykiatrisk problematik. Den psykiatriska vården är i behov av fler forskande sjuksköterskor eftersom all 19 forskning kommer tillbaka till den psykiatriska verksamheten och kan bidra till bättre och säkrare patientvård. Det kan bli en del av specialistsjuksköterskans formella kompetens att vara ansvarig för implementering av ny forskning i verksamheter. Psykiatrisjuksköterskans status måste höjas för att fler skall välja att vidareutbilda sig till specialister och stanna kvar inom psykiatrisk verksamhet. Författarna anser att deras insats varit likvärdig i studiens genomförande.

(21)

REFERENSER

Arbetsförmedlingen, (2019) Platsbanken. >http://www.arbetsformedlingen.se< HTML (2019-12-04)

Bee P E, Richards D A, Loftus S J, Barker J A, Bailey L, Lovell K, Woods P, Cox D, (2006) Psychiatric nurses´lived experiences of working with inpatient care on a general psychiatric ward. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 7, 323-333.

Benner P, (1984) Från novis till expert – mästerskap och talang i

omvårdnadsarbetet. Lund, Studentlitteratur.

Björk J, (2012) Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm, Liber. Blomberg A C, Lindvall L, Bisholt B, (2019) Operating theatre nurses self-reported clinical competence in perioperative nursing: A mixed method study.

Nurs Open. 15:6 (4) 1510-1518.

de Vries M L, Dorn T, Eppink M, Reijnders UJL, (2019) Forensic Nursing Education and Practice in the Netherlands: Where are we at? J Forensic Nurs

2019 15(2) 78-83.

Dahmström K, (2011) Från datainsamling till rapport. Lund, Studentlitteratur. Edberg A-K, Wijk H, (2009) Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund, Studentlitteratur.

Ejlertsson G, (2019) Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund, Studentlitteratur.

Eliasson A, (2018) Kvantitativ metod från början. Lund, Studentlitteratur.

Ewalds-Kvist B, Algotsson M, Bergström A, Lützén K, (2012) Psychiatric nurses´ self-rated competence. Issues Ment Health Nurs. 33(7):469-79.

Facebook, (2020a) Sjuksköterskan. >http://www.facebook.com< HTML (2020-03-02)

Facebook, (2020b) Psykiatrisjuksköterskan. >http://www.facebook.com< HTML (2020-03-02)

Folkhälsomyndigheten, (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn

och unga i Sverige? >http://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF (2019-12-06)

Google, (2019) Google Formulär – skapa och analysera undersökningar gratis. >https://www.google.se< HTML (2019-12-18)

Goulter N, Kavanagh D J, Gardner G, (2015) What keeps nurses busy in the mental health setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 22(6), 449-456.

(22)

Hurley J, (2009) A qualitative study of mental health nurse identities: Many roles, one profession. International Journal of Mental Health Nursing, 18, 383-390. Högskoleförordningen, 1993:100

Högskolelagen, 1992:1434

Kelly D, Harper D J, Landau B, (2008) Questionnaire modes effects in interactive information retrieval experiments. Information processing & Management.

volume 44, issue 1, 122-141.

Nationella planeringsstödet, (2019) Bedömning av tillgång och efterfrågan på

legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård.

>http://www.socialstyrelsen.se< PDF (2019-12-04)

Numminen O, Meretoja R, Isoaho H, Leino-Kilpi H, (2013) Professional competence of practising nurses. Journal of Clinical Nursing 22(9 - 10), 1411 - 1423.

Polit D, Beck C, (2016) Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. Philadelphia, Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor, (2014) Kompetensbeskrivning för

legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. >http://www.psykriks.se< HTLM (2019-12-06)

Rawson H, Bennett P N, Ockerby C, Hutchinson A M, Considine J, (2017) Emergency nurses knowledge and self-rated practice skills when caring for older patients in the emergency Department. Australiasian Emergency Nursing Journal.

Vol. 20. Issue 4, 174-180.

Regeringen, (2017) Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om stöd

till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården 2017 - 2018.

>http://www.regeringen.se< PDF (2019-12-18)

Regeringen, (2019) Stärkt möjlighet till betald specialistutbildning för

sjuksköterskor. >http://www.regeringen.se< PDF (2019-12-18)

Skela-Savic B, Hvalic-Touzery S, Pesjak K, (2017) Professional values and competencies as explanatory factors for the use of evidence-based practice in nursing. Orginal Research: Empirical Research - Quantitative. 1910-1923

Seed S M, Torkelson J D, Alnatour R, (2010) The role of the inpatient psychiatric nurse and its effect on job satisfaction. Issues in Mental Health Nursing vol.31, 160 - 170.

Socialstyrelsen, (2019a) Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård

och tandvård – Lägesrapport 2019. >http://www.socialstyrelsen.se< PDF

(23)

Socialstyrelsen, (2019b) Statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal. >http://www.socialstyrelsen.se< PDF (2019-12-04)

SOU 2018:77, (2018) Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya

möjligheter. >http://www.regeringen.se< PDF (2019-12-02)

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2017) Utvärdering av

metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten.

>http://www.sbu.se< PDF (2020-03-12)

Statistiska Centralbyrån, (2017) Trender och Prognoser 2017 befolkningen,

utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035. >http://www.scb.se< PDF

(2019-12-04)

Statistiska Centralbyrån, (2020) Att välja metod och intervjupersoner. >http://www.scb.se< HTML (2020-03-20)

Svensk sjuksköterskeförening, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad

(24)

BILAGA 1

Tabell 1. Jämförelse av Högskoleförordningens (1993:100) nationella

examensmål för legitimerad sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård

Nationella mål för sjuksköterskeexamen

Nationella mål för

specialist-sjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård

Kunskap och förståelse

Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Visa kunskap i planering, ledning och

samordning av vård- och hälsoarbetet.

Visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. Visa kunskap om förhållanden i samhället som

påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa. Visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

Visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling.

Visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan.

Visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar Visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och

förebyggande arbete. Visa förmåga att initiera metodförbättring och

kvalitetssäkring.

Visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov.

Visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter.

Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlings-resultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar

(25)

dokumentera dessa.

Visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper.

Visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder.

Visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer.

Visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede. Visa vårdpedagogisk förmåga.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Visa självkännedom och empatisk förmåga. Visa självkännedom och empatisk förmåga. Visa förmåga att med helhetssyn på människan

göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.

Visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.

Visa förmåga till ett professionellt

förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående.

Visa förmåga till ett professionellt

förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående.

Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.

Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera komplexa vårdbehov

Visa förmåga att möta människor i kris. Visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

(26)

BILAGA 2

Webbenkät 1. Du är:

Legitimerad sjuksköterska

Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård Annat

2. Har du erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk vård minst 50 % i minst 6 månader?

Ja Nej

3. Har du erfarenhet av att arbeta inom psykiatri med både grund- och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor?

Ja

Nej Vet ej

4. Vilken region arbetar du i?

Region Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Härjedalen Jönköpings län Kalmar län Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro län Östergötland Västra Götalandsregionen

(27)

Du har erfarenhet av att arbeta med både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Tycker du att specialistutbildade sjuksköterskor uppvisar högre kompetens när det gäller:

5. Kunskap om läkemedel och biverkningar

Ja, mycket Ja, ganska

Nej, inte speciellt Nej, inte alls Vet ej

6. Kunskap om lagar och riktlinjer

7. Identifiera patientens omvårdnadsbehov

8. Upprätta omvårdnadsplaner Ja, mycket

Ja, ganska

9. Förslag på omvårdnadsåtgärder

10. Etisk medvetenhet

11. Avvikelsehantering

Nej, inte speciellt Nej, inte alls Vet ej

(28)

12. Dokumentation i journalsystem

13. Agera i akuta situationer

14. Handleda studenter

15. Göra suicidriskbedömningar

16. Samverka med andra vårdgivare

17. Kunskap om ny forskning

18. Har du erfarenhet av att grund- och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor har olika arbetsuppgifter?

(29)

19. Har du erfarenhet av att grund- och specialistutbildade sjuksköterskor har olika ansvarsområden?

20. Om du har något att tillägga kan du göra det här. Tack föt Din medverkan!

_________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ ___________________________________________________________