Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåFöräldraengagemang i ett mångkulturellt
samhälle
Parental involvement in a multicultural society
Alexandra Åfeldt
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Samhällsvetenskap och lärande, 210 hp
2012-11-09
Examinator: Jan Anders Andersson
Handledare: Laid Bouakaz Samhällsvetenskap och
lärande Individ och samhälle
3
Sammanfattning
Jag har med mitt syfte valt att studera hur engagemanget föräldrar med utländsk bakgrund har för sina barn i grundskolan och hur det tar sig uttryck. Var väljer de att engagera sig för sina barn, i eller utanför skolan? Hur väljer de att göra det?
Jag har utgått från hur skolan och samhället har utvecklats de senaste åren, på vilket sätt
kulturella gemenskaper kan påverka människors känsla av levnadsstandard och därmed påverka sina barns skolgång. Teorier och forskningen om föräldraengagemang, mångkulturalitet och interkulturella synsätt är den röda tråden genom uppsatsen.
Teorierna har gett mig kunskaper för att kunna genomföra arbetet och analysera det samma. De återkommer efter teoridelen under rubrikerna ”metod” och ”resultat”.
Jag har använt mig av den kvalitativa metodformen genom intervjuer med föräldrar och lärare inom de föreningar och den skola jag besökte. Det finns inte mycket forskning inom området men så mycket mer att ta reda på och lära sig av i fråga om föräldrars engagemang för sina barn, hur och varför det tar sig uttryck som det gör samt vad vi kan lära oss av det och ta chansen att utveckla i de ordinarie svenska skolorna.
Nyckelord
Föräldraengagemang, Interkulturellt synsätt, Internationell läroplan, Komplementära skolor, Läxhjälp, Mångkulturalitet,
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och problemställning ... 9
3. Litteraturgenomgång/teorier ... 10
3.1 Mångkulturalitet ... 10
3.2 Den mångkulturella skolan ... 11
3.3 En mångkulturell skola för alla ... 12
3.4 Sociala relationer ... 13
3.5 Föräldrar i det mångkulturella ... 14
3.6 Lärares syn på föräldrar ... 14
3.7 Att skapa en relation mellan föräldrar och lärare ... 15
3.8 Komplementära skolor ... 17
3.9 Ett interkulturellt förhållningssätt ... 18
4. Metod och genomförande ... 20
4.1 Metodval ... 20
4.2 Val av datainsamlingsmetod ... 21
4.3 Urval ... 22
4.4 Genomförande... 23
4.5 Bearbetning av insamlat material... 23
4.6 Etiska överväganden ... 24
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 26
6
5.2 Läxhjälpen... 27
5.3 Hemspråksföreningen ... 28
5.4 Resultat ... 28
5.4.1 Synen på den svenska skolan ... 28
5.4.2 Föräldrars engagemang för sina barn ... 31
5.4.3 Föräldrarnas syn på mångkulturalitet... 33
5.5 Analys och teoretisk tolkning ... 36
6. Slutsats och diskussion ... 40
7
1. Inledning
De senaste 30 åren har Sverige gått från att vara homogent och monokulturellt till att bli internationellt och mångkulturellt. Idag talar barnen i skolorna hundra olika språk och de flesta asylsökande barnen har en så kallad ”flyktingbakgrund” från Irak, Somalia eller andra icke-europeiska länder. Barnen med utländsk bakgrund blir allt fler vilket gör att barn med annan språklig och kulturell bakgrund stadigt ökar och deras språkkunskaper i svenska blir alltmer skiftande.
Barnen är oftast inte ensamma när de kommer hit och föräldrars roll och engagemang i sina barns skolgång är ett återkommande samtalsämne lärare emellan i dagens skolor. Trots försök så har lärare i vissa fall inte ansett att föräldrarna i invandrartäta skolor är tillräckligt engagerade i sina barns skolgång. Föräldrarna anser själva att de inte har tillräcklig makt att kunna påverka sina barns skola överhuvudtaget Föräldrasamverkan har historiskt sett alltid varit ett problem oavsett om föräldrar har invandrarbakgrund eller inte visar Sveriges historia (Bouakaz, 19,171:2009).
Anledningarna till en mindre fungerande relation mellan hem och skolan kan vara flera men idag finns det föreningar i invandrartäta områden som valt att anordna olika aktiviteter för barn, ungdomar och vuxna i syfte att stärka barnens kulturella identitet och hålla dem borta från
”gatans kultur”. De bygger nätverk och använder sitt sociala kapital för att hjälpa sina och andras barn att lyckas i skolan (Bouakaz, 166:2009).
Jag har i mitt val av ämne sökt mig till tre stycken av dessa föreningar, samtliga med olika profiler, för att prata med föräldrar och lärare som är aktiva. I linje med skolans åsikter om föräldrars, ibland bristande engagemang sökte jag mig till dessa föreningarna för att tala med
8
föräldrar och lärare med utländsk bakgrund om deras val av engagemang för sina barn och vilka åsikter de har om den svenska skolan och hur de ser på mångkulturalitet ur ett skolperspektiv.
9
2. Syfte och problemställning
Mitt syfte är att belysa och undersöka utländska föräldrars engagemang för sina barns skolgång och på vilket sätt de är delaktiga. Men jag har också som syfte att se på föräldraengagemang utifrån lärares perspektiv.
Frågor som jag söker svar på är hur de ser på sitt engagemang för sina barn? Hur ser de på den svenska skolan och dagens samhälle? Hur ser lärare på föräldrars engagemang för sina barn i den svenska skolan och hur upplever de samarbetet med föräldrar utifrån sina erfarenheter som lärare?
10
3. Litteraturgenomgång/teorier
3.1 Mångkulturalitet
För att förstå situationen som föräldrar med utländsk bakgrund kan uppleva med barn i dagens samhälle och det svenska utbildningsväsendet har jag valt att utgå från följande perspektiv; den mångkulturella skolan, föräldrar i det mångkulturella och ett interkulturellt synsätt. Jag har valt att återkommande ta in lärarperspektiven i den löpande texten.
För att få klarhet i hur mångkulturalitet kan tolkas så börjar jag med att ställa frågan vad det är som gör att en person tillhör en annan kulturell bakgrund än svensk?
En början är att de eller någon släkting kommit till Sverige från ett annat land och har därmed en annan kulturell bakgrund än den etniske svensken. Jag kommer senare till varför men börjar med att förklara begreppet mångkulturalism som blivit en del av det svenska samhället men som vi kommer att se kan vara svårt för skolorna att hantera.
Nahid Bunar beskriver mångkulturalism som”..ett politiskt och vardagligt förhållningssätt till kulturella olikheter”. Bunar anser att kulturers innebörd byggs upp av språk, religion, tradition och även ibland utseendet. Dessa i sin tur ska tillhöra en socioekonomisk minoritet inom landet/samhället. Genom utbildningssystemets uppbyggnad och skolans ideologiska och pedagogiska budskap formas människors attityder till varandra. (Bunar, 265, 266:2001).
Om vi utgår ifrån att Bunar har förklarat vad mångkulturalitet som begrepp innebär, vad innebär det då för samhället och individen? Vilka metoder kan de utländska föräldrar vi möter i skolan använda sig av för att socialt och kulturellt passa in i det svenska samhället?
11
Jeffrey C. Alexander (2006) har teorier om vad personer med annan kulturell bakgrund kan göra för att passa in i samhället och vad vi också kan möta, inte minst bland utländska föräldrar i skolan. Alexander anser att assimilation är den vanligaste formen för människor att ta vid för att bli en del av samhället. Det vill säga- de ger upp sin egen kultur för att bli en del av
majoritetetens och samhällets ”normativa” kultur. När de är en del av skola och arbete måste de lämna en del av sig hemmet eller etniska föreningen, i sin privat-sfär. Även barn måste lämna sin religionstillhörighet hemma.
Alexander talar också om medborgerlig fostran vilket gör att t ex barn kan lära sig att uppskatta andra barn när de är ”mer som dem”. Det medför att alla invandrade måste nyansera sin egen etnicitet för att den ska respekteras och accepteras, den stigmatiserade etniciteten. Men det finns ett uttryck, smältdegel som kan beskriva vad som sker när flera olika etniciteter möts och skapar en gemensam identitet. För att det ska vara möjligt krävs att de tar ut sin privat-sfär i det
offentliga och att detta kan accepteras av kärngruppen samt att människor får mötas och diskutera sina erfarenhetet kring detta ämne.
Alexanders teoretiska lösning på mångkulturism är att ”..det handlar om att dela övertygelsen om rätten att vara olika med andra. Sida vid sida i delad övertygelse om vikten av att erkänna
varandras olika kvaliteter..” (Bouakaz, 2012: 8,9). Vilken mentalitet skolorna har till mångkulturalitet ska vi nu se närmare på.
3.2 Den mångkulturella skolan
För att vi ska få en uppfattning om hur det kan uppfattas att vara elev, förälder eller lärare i den svenska skolan ska vi i följande avsnitt se på hur lärarna ser på den mångkulturella skolan och lösningar på vad som krävs för att få en inkluderande skola för alla.
12
I Sveriges skolor finns tre olika synsätt på mångkulturalitet, enligt Nahid Bunar. En åsikt är att det är jobbigt och bidrar med extra arbete. En annan är att mångkulturalitet som begrepp är stigmatiserande och ger en negativ stämpel och därför vill ledarna på skolorna inte använda detta begrepp om sin skola. En tredje åsikt är att främlingsfientligheten stärks i skolan och i samhället på grund av mångkulturalitet (Bouakaz, 9:2012).
Bunar poängterar att lärarna är de viktigaste påverkarna av elevers utbildning i dagens skolor, därmed måste dem behandla alla barn lika och som kapabla att ”nå den högsta graden av kulturell förträfflighet” som Mannheim uttryckte det (1956).
Det är viktigt att man inte ser på barn som annorlunda eller lägre ställda på grund av social klass-tillhörighet. Enligt Bunar är det viktigt ”…att uppmuntra till kritisk reflektion över den egna identiteten, åsikterna, handlingarna och för givet tagna sanningar är en annan viktig aspekt av undervisningen” (Bunar, 268:2001). Vi ska nu se på vad det är som lett fram till den skola vi har idag och vilka lösningar som enligt Bunars teorier finns.
3.3 En mångkulturell skola för alla
Sen mitten av 1900-talet har samhället gjort en stor förändring. De sociala klyftorna har ökat mellan invandrare och infödda svenskar och arbetsmarknaden har diskriminerat ungdomar med utländsk bakgrund. En del av detta kan bottna sig i individers utbildningsbakgrund, tidigare erfarenheter och hur arbetsmarknadens struktur ser ut. Men, enligt Bunar finns problemen djupt rotade i hur man ser på och representerar kulturella olikheter i det offentliga. Det i sin tur reproduceras genom familjerna och Sveriges utbildningssystem. Han anser därför att man borde skapa en multikulturell skola som ska representera alla skolor. Idag är en multikulturell skola ett begrepp för de skolor som har övervägande elever med utländsk bakgrund och som tidigare nämnt getts en negativ stämpel men som genom Bunars (2001) kommande argument kan skapa en inkluderande värld för Sveriges alla elever och borde vara ett stort intresse för alla lärare som möter barn och föräldrar med utländsk bakgrund.
13
Bunar anser att en multikulturella skola ska ge alla elever lika möjligheter till fullvärdig utbildning, oavsett kulturell eller social bakgrund, böckerna ska tilltala alla elever och de ska känna en stolthet över sin bakgrund och vem de är. För att skolorna ska kunna nå målen som utgörs enligt Bunar för att bli en multikulturell skola för alla så måste de se över
upptagningsområde, valfrihet och friskolor kopplat till skolans pedagogiska och ideologiska bas. Det i sin tur utifrån hur man tolkar mångkulturell inriktning med social tillhörighet och kulturellt medborgarskap.
Man måste ändra på inställningen att mångkulturalitet handlar om invandrare till att gälla alla samhällsmedborgare. Det är en nödvändighet att se det som en angelägenhet för alla samhälleliga sfärer och inte enbart integrations- och invandrarpolitik och att vända fokus från etnicitets-frågor till sociala rättvisefrågor. Han har en strävan i att samhället inte ska se på multikulturalism som något underordnat sociala, ekonomiska och kulturella kapital (Bunar, 2001: 268-270).
3.4 Sociala relationer
Vi människor påverkar varandras välmående då vi lever bredvid varandra och tillsammans i samhället men vad är det som påverkar vårt välbefinnande, oberoende vart vi kommer ifrån och vilken etnicitet vi tillhör? Vad är det utländska föräldrar kan tänkas eftersträva för att ge sina barn en trygg tillvaro. Enligt Bourdieu (Bunar 2001) innefattas sociala relationer som en viktig del för att människor ska kunna känna sig trygga och tillfreds med sina liv.
Individer måste, enligt Bourdieu, inneha trygga mänskliga relationer, ekonomisk trygghet, kulturell gemenskap samt att bli erkänd av omgivningen. Hur uppnår man detta i ett främmande land man framöver ska bo och leva i, om man dessutom anser att omgivningen vill fostra en och stigmatisera ens etnicitet (Bunar, 30:2001)? Flera frågor som man som lärare kan vara tvungen att ta hänsyn till i de vardagliga mötena och arbetet med elever och föräldrar.
14
3.5 Föräldrar i det mångkulturella
Bunar önskar ett inkluderande samhälle och stora förändringar i synen på mångkulturalitet bland dagens medborgare. Ett sätt att nå det är att påverka den svenska skolan genom ett positivt synsätt på mångkulturalitet, utveckla en skola utifrån mångfald bland sina elever och en läroplan samt synsätt utformat efter detta.
Men räcker det med en mångkulturellt utformad skola eller finns det annat också att ta hänsyn till på vår väg för att se alla elever? Vad vi kan se finns det i skolans värld två olika grupper av vuxna människor som har stort inflytande på barnens skolgång och kunskapsutveckling och vi ska nu se närmare på hur de påverkar varandra och hur en relation kan svår att bygga upp. Det vi talar om är lärare och föräldrar. Ett samarbete de två grupperna emellan har visat sig vara svårt och frågan om samarbetet blir svårare för att föräldrarna har utländsk och annan kulturell bakgrund än svensk har undersökts.
3.6 Lärares syn på föräldrar
I avhandlingen ”Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor” (Bouakaz, 2009) har man talat med lärare i svenska skolor om hur de ser på föräldraengagemang och hur man ska förbättra
situationerna i skolorna idag. Lärarna i undersökningen lade mycket fokus på föräldrarnas ansvar för stöd i hemmet för sina barn. De vädjade av föräldrarna efter en bättre familjestruktur i form av striktare disciplin och rutiner i hemmet som inkluderade hjälp och stöttning med skolarbete. Med föräldrarnas hjälp med detta så skulle det ge eleverna en bättre utbildning och uppfostran. Lärarna visade genom sina önskningar att de inte litade på föräldrarnas förmåga att ta ansvar. Då den svenska skolan kan skilja sig från andra länder på flera punkter t ex i fråga om bestraffning och elevers eget ansvar så hade lärarna i undersökningen flera önskningar till föräldrarna med problematiska barn. Det var bland annat bestraffningar i form av att förbjudas gå ut, inte får se på tv eller få fickpengar, inte använda internet eller spela playstation etc. De vill också att
15
föräldrarna ger sina barn frukost innan barnen går till skolan och att de kommer till skolan då man i Sverige har skolplikt (Bouakaz, 2009: 52).
En hjälp på vägen kan man anse men kan det också vara så att problemen är djupare än så och att man borde ta kontakt med föräldrarna för att få deras syn på skolan och lärarnas roll? I en studie av skolor i förorten visade det sig att i de skolor där engelska var lika accepterat som svenska var de engelsktalade föräldrarna mycket aktiva och makten mellan lärare och föräldrar var av jämvikt. Kanske beroende på att engelskan är ett språk med hög status som gjorde att föräldrarna hamnade på en mer lika-nivå med lärarna (som anses kunna mycket på grund av sin yrkesroll). Med en språkkunskap och kulturellt kapital visade sig de föräldrarna ta en större plats i sina barns skolor vilket också gör detta till en klassfråga. Ju mer västeuropeisk en person är, desto större plats i skolan får han eller hon och därmed större chans att bli lyssnad på (Bouakaz, 2009: 44).
Vidare gick studien ut på andra skolor som låg i områden som var stigmatiserade utav det bristande sociala kapital som de boende hade där. Det var föräldrar som distanserade sig till det svenska språket och som inte kom till föräldramöten i skolan och därför ansågs annorlunda av skolans personal. Det visade sig att många hade upplevt otryggheten av flyktingskap och därmed också brast känslan av självförtroendet och tilliten som de hade i sitt eget land. Osäkerheten på svenskan och de sociala koder som råder i det svenska samhället ökade på deras bristande självförtroende.
3.7 Att skapa en relation mellan föräldrar och lärare
Frågan är då hur man ska kunna minska det emotionella avståndet mellan föräldrar och skola. Efter flera försök att få föräldrarna till skolan valde en lärare att besöka de föreningar som föräldrarna var aktiva i. Läraren talade med dem och fick reda på den oro de kände inför framtiden, att de såg sig på botten av den sociala skalan. De kände ingen tillit till skolan och andra myndigheter. De var övertygade om att skolans lärare hade ett aktivt samarbete med polis
16
och socialarbetare mot föräldrarna. De hade efter erfarenheterna i sina hemländer svårt att se polisen och myndigheter som en positiv hjälp vid behov.(Bouakaz, 2009: 44-45). Enligt Nahid Bunar har detta sin grund i att föräldrar med utländsk bakgrund och lärare under en lång tid ansett att deras relation till varandra är tillräcklig men är istället vid enkla försök till kommunikation enkelriktade. Inblandade parter har oftast en tendens att skylla på ”någon annan” och föräldrars misstro till skolan ligger bland annat i att tillgången till information om systemet är svårt att få. Det i sin tur gör att föräldrarna känner sig avvisade bland annat på grund av sin kultur, normer och värden som de inte anser är gångbara i samhället. Det kan göra det lättare än vad man tror att engagera denna grupp av föräldrar då de främst vill förstå skolans normer och värden och veta att de är accepterade för vilka de är (Bouakaz, 2009: 45-46).
Pirjo Lahdenperä (1997) gjorde en undersökning med lärarnas syn på relationen med föräldrarna. Det visade sig att lärarna inte ansåg att problemet låg hos dem eller skolan utan huvudproblemet hos de stökigare barnen låg i föräldrarna. Pappornas normer och värderingar skiljde sig mest från skolans medans mammorna ansågs lättare få lärarnas sympati även om de ansågs okunniga i vissa fall. De ansågs av lärarna sakna kunskap om vad som krävs av en förälder och därmed ansågs vara för strikta eller sakna ståndpunkt. Sammanfattningsvis ansågs ”..barnens
problematiska uppträdande i skolan avspeglade föräldrarnas brister”. Lahdenperä ser ett behov av kompletterande närmande till föräldrarna. Det görs genom att man startar ett samarbete där det gemensamma är barnets fostran och utbildning, man ska se till varje person och familjs behov och förutsättningar samt respekterar föräldrarna som motiverande vuxna för barnen som ska lyssnas på och diskutera fram lösningar med. Det handlar enligt Lahdenperä om att ge generella möjligheter och välgångar i samhället och inte enbart demokratiska förutsättningar. Men som hon vidare frågar sig, är detta en delad syn av lärare mot föräldrar generellt eller mot föräldrar med invandrarbakgrund? Är då också barnen drabbade av socioekonomiska fördomar av sina egna lärare? (Bouakaz, 2009: 46-47). Att inte känna sig som en del i sina barns svenska skolor och anse att de inte får den undervisning man önskar sina barn har lett föräldrar till vad som kan kallas för komplementära skolor och som jag nu ska förklara innebörden av samt hur man kan göra svenska skolor mer inbjudande och positiva trots olika kulturella bakgrunder.
17
3.8 Komplementära skolor
De skolor som jag besökt är i flera fall drivna ideellt och efter ordinarie skoltid men hur och om vi kan definiera dem som komplementära ska jag nu förklara. Jag kommer att börja med att ge en sammanfattning av exempel på hur komplementära skolor kan ta sig uttryck internationellt.
Inom internationell forskning benämns komplementära skolor som ”community language schools” eller ”complementary schools”. Beroende på landet som skolan är belägen i finns det olika uttryck, t ex i Australien där de kallas ”ethnic schools” , etniska skolor eller i Nordamerika vilka kallar dem för ”cultural heritage schools, kulturarvsskolor. I England väljer man att se på dessa skolor som en positiv del i att bekräfta barnens etniska grupptillhörighet och kultur vilket i sin tur kan komplettera den ordinarie skolan genom barnets stärkta självkänsla och självtillit och ge dem en chans att klara skolan bättre. Skolorna i landet har valt att se det som
samhällsgynnande för det ekominiska, sociala och politiska livet och väljer därför att kalla dem för komplementära skolor istället för supplementära, vilket en del i forskarvärlden valt att göra (Bouakaz, 2012: 7).
Skolor som i vissa fall kan anses vara komplementära till den ordinarie skolan är utvecklade för att ge barn med utländsk bakgrund en möjlighet att få kunskaper som sin egna historiska kultur och i vissa fall även hemspråket och religion.
Skolorna är till för att fylla ett vad de anser är ett kunskapshål som den vanliga svenska skolan inte kan fylla gällande att ge barnen kunskaper om tidigare nämnda ämnen. Som Bouakaz
sammanfattar det så lyckas föräldrarna hjälpa barnen att få det ordinarie svenska skolarbetet gjort samt bevara sin kultur genom språk, identitet, religion och historia (Bouakaz, 2009: 166).
Föräldrar som anser att den ordinarie skolan inte fyller de kunskapsmål som de önskar sina barn kan söka sig till de föreningar som kan ge barnen till exempel stödjande undervisning i
18
Varför de inte tar kontakt med och engagerar sig i den svenska skolan är för att de anser sig ha en helt annan syn på hur deras engagemang för sina barns skolgång bör se ut, har det visats i flera nationella och internationella studier. De utnyttjar sina sociala kontakter för att barnen ska utvecklas utanför skolan och ser sig därför inte som mindre engagerade i deras skolgång. De komplementära skolorna kan även ses som ett sätt att ”hålla” barnen inom trygga miljöer och minimera risken för att de hamnar i kriminalitet (Bouakaz, 6:2012). Komplementära skolor är som sagt ofta byggda utav föräldrar och sociala nätverk som arbetar för att ge barnen de
kunskaper som skolan inte ger barnen enligt föräldrarna inom områden som kultur och religion, identitetskänsla och främjande av modersmålet samt tvåspråkighet. Ett exempel är i ett område i London med cirka 300 000 människor med karibisk bakgrund finns det grundat över 60 stycken aktiva skolor som driver komplementär undervisning för barn mellan 5-16 år (Bouakaz, 2009: 124).
Att förändra synen på mångkulturalitet till att bli öppnare och mer accepterad har diskuterats av Pirjo Lahdenperä (2001). Hon poängterar vikten av att informera och diskutera innebörden av olika traditioner, värden och värderingar som bör föras vidare samt att alla grupper, speciellt minoriteters röster ska uppmärksammas och lyssnas på. Läroplanen, anser hon, bör också förändras till en postnationell och inkluderande läroplan, från den nationella vi har idag. Det på grund av att skolan är ett socialt mötesforum för människor i olika åldrar med olika bakgrunder, religioner och etniciteter och det bör då också mötas och tas till hänsyn i läroplanen.
Pedagogiken i skolorna bör bygga på ett interkulturellt synsätt med en vetskap om det samhälle vi lever i för att kunna möta allas behov och meningsskiljaktigheter vad gäller värderingar (Bouakaz, 2012: 9,10).
3.9 Ett interkulturellt förhållningssätt
Vi har hittills bland annat tittat på vad mångkulturalitet innebär och hur mångkulturella skolor kan uppfattas av lärare samt exempel på vilka perspektiv och synsätt vi bör ha i åtanke vid
19
byggandet av en mångkulturell skola. Men vi ska också titta lite på vad ett interkulturellt synsätt innebär och kan betyda.
Pirjo Lahdenperä har forskat om ämnet interkulturell pedagogik vilket definieras av att man studerar ”..socialisation, lärande och undervisning i ett diversifierat, mångetniskt, globalt och interkulturellt sammanhang” (Lahdenperä, Lorentz, 2010: 17). Hon anser att det är viktigt att studera hur kulturella faktorer spelar in på individers utveckling och lärande och hur lärare, studenter, elever och föräldrar påverkas av kulturbundna fördomar och föreställningar. De olika grupperna ska få delge sin tolkning i relation till skolfenomen med en komplementär inställning där kulturella olikheter ska ses som en utvecklande resurs. Det ska kompletteras med
skolforskning med interkulturell inriktning. Att som lärare få pedagogiska kunskaper med ett interkulturellt förhållningssätt kan ge en ökad medvetenhet om problemen som den
mångkulturella skolan är förknippade med vilket ger en ökad lärarkompetens samt möjligheter att analysera och förstå den mångkulturella klassen och skolan man jobbar i (Lahdenperä, Lorentz , 2010: 17-18).
Men för att det ska bli positivt för både lärare och elever krävs av läraren att han eller hon innehar medvetenhet om ”problemet”, personliga kvaliteter vad gäller att dela med sig av egna erfarenheter och kompetenser som gynnar elevers lärande samt goda didaktiska handlingar. Hon påpekar också omgivningens (skolan, kommunen, stadsdelen, föräldrars etc) förväntningar som en viktig faktor för ett gott lärararbete.
20
4. Metod och genomförande
4.1 Metodval
Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod då jag anser att det är den metod som kan hjälpa mig att besvara min frågeställning. Kvalitativ metod ger svar som inte är siffermässiga utan som tar hänsyn till personers åsikter inom ämnet. Den kvantitativa metoden används om man ska mäta något och vilja kunna kategorisera sina uppgifter. Man samlar alltid in data utifrån valet av metod, man blandar aldrig metod och datainsamling (Larsen, 2009: 22). Det finns fördelar och nackdelar i mitt val av kvalitativ metod. Fördelarna är dem att jag har möjlighet att vara flexibel under arbetets gång och variera mig utifrån vad intervjuer och observationer ger. Då man träffar respondenterna får de en chans att förklara svaren till de utvalda frågorna, jag får en chans att vid behov ändra frågorna i olika riktningar under intervjuernas gång och vi har även en chans att reda ut missförstånd. Observationerna i sin tur kan hjälpa till att tolka svaren från respondenten lättare (Larsen, 2009: 26-27). Nackdelarna kan också vara just att observationerna tolkas genom en observatör, en tolkande person. På vilket sätt observationen speglas utvecklas genom
observatören och de många moment som sker under observationens gång (Backman, 2008: 59).
Hur jag väljer att tolka en person eller situation kan spegla mitt slutliga resultat. Det är fullt möjligt i så fall att någon annan hade fått ett annat resultat än vad jag fick beroende på hur vi tolkar situationerna. Jag har därför arbetat för att göra så objektiva observationer som möjligt för att i möjligaste mån förstå föräldrarnas syn på ämnet. Beroende på vilket ämne man talar om med sin respondent finns en risk att personen inte talar sanning då han eller hon vill framstå i bättre dager när man sitter ansikte mot ansikte med varandra än om personen hade haft ett frågeformulär att fylla i. Observationer som personerna är medvetna om gör att de kan bete sig annorlunda (Larsen, 2009: 27).
21
Jag har valt ett litet urval för att jag ville höra deras berättelser och få en insyn i respektives verksamget. Som jag också nämner i uppsatsen så är forskningen på området inte så långtgående i Sverige eller övriga världen vilket gör att det är svårt att visa en generell och statistisk bild över föräldrars engagemang för sina barn eller vilket intresse det finns för icke-obligatoriska skolor.
4.2 Val av datainsamlingsmetod
Jag valde att genomföra semistrukturerade intervjuer genom som mitt val av insamlande av data. Anledningen till det är att jag skulle möta föräldrar och utgå från deras tankar och åsikter om mitt valda ämne. Ja gav dem därför slutna frågor med en chans till öppna svar.
Som Larsen påpekar finns det två former av intervjuer inom den kvalitativa metoden. Det finns strukturerad och ostrukturerad intervju. Den strukturerade (som jag föredrog) utgår från att man förberett ett frågeformulär och alla som intervjuas får likadana frågor att besvara. Frågorna ger respondenterna chans till öppna svar. Då alla ges samma frågor blir det lättare att jämföra svaren och att sammanställa informationen i efterarbetet (Larsen, 2009: 84).
Jag valde samtalsintervju istället för gruppintervju då det utgår från att man pratar med en person i taget för att ge han eller henne utrymme till att ge så utvecklade svar som möjligt. Det med anledningen att jag ska kunna nå en så djup förståelse som möjligt på de svar jag får. Ann Kristin Larsen talar för att man använder sig genom ljudupptagning istället för papper och penna. Det på grund av att man som intervjuare måste vara så uppmärksam och närvarande som möjligt på vad respondenten säger och vilken mimik samt kroppsspråk personen uttrycker (Larsen, 2009: 84,85).
22
4.3 Urval
Jag har utifrån mitt val av kvalitativ metod valt att ta med samtliga observationsbesök jag har gjort. Det jag har gjort är att observera och intervjua personer jag anser har störst chans att kunna ge subjektiva svar på mina frågor, nämligen föräldrar och de personer som engagerar sig i barnen på deras fritid. Jag kom i kontakt med samtliga genom min handledare som själv fördjupat sig i ämnet om föräldrasamverkan i mångkulturella skolor i Malmö.
Mitt val av personer att intervjua kan ses på olika sätt. Enligt Larsen finns det fem sätt att välja sina informanter på och jag använde mig av kan ses som ett samarbete mellan godtyckligt urval, urval enligt självselektion och snöbollsmetoden. Godtyckligt urval är baserat på vilka jag finner givande för min forskningsrapport. Självselektionen ger informanterna ett ”eget val” att vara med i undersökningen och snöbollsmetoden går ut på att en informant som exempel ger mig tips på andra som kan ge mig givande information (Larsen, 2009: 77,78). Jag valde dels ut föräldrar som en självklar del då det är dem jag söker svar hos, föräldrar kom själva och ställde upp på intervju och jag fick under mina fältbesök tips på fler informanter av de jag mötte och
intervjuade. Det blev en form av snöbollsmetod när jag var på verksamheterna men utifrån tips från de föräldrar jag tidigare kontaktat som var väl insatta i verksamheterna.
Fallstudier kan ha olika avsikter, vilket kan vara förklarande, undersökande (explorativ) eller beskrivande (deskriptiv) (Backman, 2008: 55). Mina studier har haft syftet att undersöka mina informanters tankar och åsikter i valda ämne för att sedan kunna sammanfatta det i slutsatser. På grund av praktiska omständigheter är mitt begränsade antal, tre stycken skolor och sju vuxna- Jag har därför gjort bedömningen att det är en lagom grupp att jämföra informationen emellan utifrån det tids- och formatutrymme jag har haft att tillgå under arbetet med uppsatsen.
När jag var och observerade fick jag den främsta och mest användbara informationen från de som jobbade med barnen. Utifrån litteraturen ser jag samband i form av att pedagogerna själva har barn i verksamheten (så de vet hur det är att vara förälder och har själv sina anledningar till
23
varför de är aktiva i verksamheten) och se på föräldrarna objektivt som en professionell länk mellan barnen och de vuxna samt ge en generell bild över hur föräldrarna ser sin medverkan i barnens utbildning. Jag kan på så vis se över den information jag fick av föräldrarna och jämföra med den bild som pedagogen gav mig och dra egna slutsatser. Föräldrarna gav sina egna, ofta enkla, privata anledningar till sitt engagemang för sina barn men det hjälpte mig att höra och få bekräftelse på hur de tänker kring ämnet.
4.4 Genomförande
Jag genomförde intervjuerna på de olika skolorna. Då fick jag dels se hur deras lokaler såg ut och observera både lärare, föräldrar och elever under tiden jag var där men också var det en självklar plats eftersom det är där som de är lättast att komma i kontakt med samt är området för ämnet i min uppsats. Jag intervjuade samtliga var för sig och vi valde tillsammans ut så ostörda miljöer vi kunde för att få lugna samtal och att kunna hålla en röd tråd genom intervjuerna utan risk för störomål. Det var svårt ibland då vi främst hade tillgång till korridorerna eller någon form av kontor vägg i vägg med klassrummet.
Jag började med att förklara vem jag var och vad jag hade för syfte med mina intervjuer och mitt besök på skolan. De fick läsa igenom mina frågor och vi började därefter med en i taget. Jag påpekade att de gärna fick lägga till något efter vår intervju som de tyckte var relevant för mitt ämne. För liksom Larsen (2009) nämner så är fördelarna med kvalitativ metod och intervjuer att man kan vara flexibel och ändra, förklara frågeställningarna efterhand när man anser att
information som kan vara relevant bör tas till vara på.
4.5 Bearbetning av insamlat material
För att ha möjligheten att behålla så mycket information som möjligt mellan träffarna med de olika skolorna så bearbetade jag mitt insamlade material så snart jag kunde. Jag hade både ljudinspelningen och mina stödord jag antecknade under intervjuernas gång.
24
Jag valde att ställa frågorna i samma ordningsföljd i alla intervjuer i försök att bibehålla en viss struktur och underlätta efterarbetet. Efter att ha fullföljt och redovisat samtliga intervjuer i dokument började jag jämföra deras svar med den litteratur jag använt mig av genom att dra paralleller, eller se skillnader, söka efter samband och likheter. Enligt Larsen gör man då en innehållsanalys. Det har även likheter med vad som kallas för delanalys då man läser igenom hela texten, skriver stödord och idéer, klassificerar eventuellt olika utdrag av texten och samlar in data som är relevanta för den aktuella frågeställningen. Därefter kan man ordna och sortera in materialet (Larsen, 101,104:2009).
4.6 Etiska överväganden
I enlighet med etiska forskningsprinciper bad jag om tillåtelse av respondenterna att få spela in våra samtal. Jag förklarade att jag endast använder det för min egen skull under insamling och sammanställandet av material, att det inte kommer att spelas upp för någon annan och att deras identiteter är anonyma med undantag av att jag i uppsatsen kommer att nämna skolans innebörd och i vilken stad den är belägen.
Jag grundar mina etiska principer utifrån Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning vilka tar upp fyra huvudkrav att ta hänsyn till
när man genomför forskning:
1. Informationskravet; man ska som forskare informera de berörda om syftet med forskningsundersökningen.
2. Samtyckeskravet; de som medverkar har ett eget val om de vill delta.
3. Konfidentialitetskravet; alla ska bli underrättade om deras totala anonymitet i undersökningen vad gäller personuppgifter för oberörda.
25
Jag har i största möjliga mån undvikt att utsätta de som medverkar i forskningen att kränkas eller skadas på annat sätt. Individskyddskravet och forskarkravet kan tvinga en forskare till att överväga i vilken utsträckning de medverkande i forskningen ska skyddas. Men det är främst om forskningsresultaten kan anses visa på information som föreligger ett hot mot samhället eller medborgarna i frågor som hälsa, miljö och livskvalité (communication media. 2011: 15,19 ).
Jag var tydlig med att förklara mitt syfte med undersökningen när jag tog kontakt med mina informanter men också för de föräldrar som genom snöbollsmetoden blev tillfrågade. I enlighet med samtyckeskravet så påtalade jag för informanterna att det är frivilligt om de vill delta och att den information de ger mig endast kommer att användas i forskningssyfte. Deras identiteter ska förbli anonyma, vilket jag informerade dem om innan intervjuerna. Jag har använt mig av figurerade namn både på de jag intervjuade och de föreningar/skolor jag besökte.
26
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
Jag har besökt tre olika typer av skolor vilka alla ger barnen kunskaper som av ledningen i dessa skolor samt föräldrarna till deras elever anser att de inte kan få i den vanliga skolan. De jag har besökt är en läxhjälpsförening, en skola som fokuserar på modersmål och kulturella kunskaper med grund i det aktuella landet samt en modersmåls-förening som erbjuder lektioner i arabiska och värdegrundsarbete.
Jag har valt att börja med att presentera samtliga skolor efter varandra och därefter resultatet av intervjuerna med dem under rubriker utifrån frågeställningarna. Frågorna jag ställde till
föräldrarna finns under min presentation av syftet med uppsatsen. Jag har valt att förkorta skolornas namn för att underlätta långa upprepningar för läsaren på följande vis: - -
- läxhjälpsföreningen= LF, - modersmål kulturskolan= MK - modersmålsföreningen MF.
5.1 MK-skolan
Skolan ligger i centrala delarna av Malmö med l70 stycken inskrivna elever mellan 1-13 år, vilka med sina föräldrar främst tillhör första generationens invandrare Det kostar ca 500 kr/termin för att barnen ska få lära sig det aktuella språket och landets kultur och traditioner. Undervisningen hålls enbart på söndagar under fyra timmar men många av de mer skolmogna barnen hinner med flera lektioner under dessa timmar. I korridoren och klassrummen förespråkas att alla enbart talar modersmålet, även scheman som sitter på väggarna är enbart på det språket. Lärarna är alla
27
utbildade i Sverige eller sitt hemland och de får en liten lön för sitt arbete men de berättar att det krävs mycket arbete runtom som planering och förberedelser. Då ekonomin är begränsad söker de pengar från hemlandets regering för möjligheten att kunna gå på seminarium och fortbilda sig inom sin bransch.
Vid mitt besök får jag träffa både elever, föräldrar och lärare. I källaren träffar jag på några engagerade föräldrar samt en morfar i en teatergrupp som förbereder en föreställning för de små barnen. En tradition som föräldrar gärna ser att genomföra två gånger per termin. Andra föräldrar lämnar barnen under lektionstid och kommer tillbaka senare medan andra står kvar och talar med varandra under tiden som de väntar på barnen. En del av de föräldrar jag pratar med har barn som varit en del av ryska skolan i flera år medan det var första dagen för någon.
Jag talade med några föräldrar utifrån samma ämne som jag gjorde under besök hos de andra föreningarna, dock hade många små barn (under skolåldern) vilket gjorde det svårt att få ett skolperspektiv. Jag har valt att ge alla föräldrarna namn F med efterföljande siffra för att hålla en viss ordning samt delat in intervjuerna efter ämnesrubriker.
5.2 Läxhjälpen
I Malmös innerstad ligger en ideellt organiserad läxhjälpsförening som har funnits sen 1995. 2010 startade ett riksprojekt som gick ut på att integrera och socialisera funktionshindrade svenskar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Den grupp som bildades i Malmö blev senare en del av en grupp icke funktionshindrade. Jag fick prata med en man, som vi kan kalla för A. Han blev engagerad för cirka nio år sedan genom vänner och senare genom styrelsen. Han jobbar heltid på dagarna och under kvällarna och en del av helgen är han engagerad och stöttande på läxhjälpen.
De tar emot uppemot 30 stycken ungdomar mellan 12-19 år per vecka. De gör ingen reklam för sig då risken finns att det finns ett större behov av stöd än vad de kan ge. De har öppet 2 timmar
28
per kväll måndag till torsdag samt fyra timmar på lördagar. I snitt kommer varje elev dit två kvällar i veckan, 90% flickor och 10% pojkar. Anledningarna kan vara att det inte finns plats och arbetsro för dem hemma men också att de behöver lite extra stöd och hjälp med sina läxor. Många föräldrar har inte tid och kunskap som krävs för att kunna hjälpa sina barn och läxhjälpsföreningen är då en välkommen hjälp.
5.3 Hemspråksföreningen
Hemspråksföreningen startade för fyra år sedan av två föräldrar som ansåg att det inte fanns ett tillräckligt bra och centralt utbud av hemspråksundervisning. De valde då att starta upp
föreningen själva och idag har de cirka 150 inskrivna elever. En del kommer regelbundet medans andra kommer då och då. Det kostar 100 kr per elev och månad och som mest går en elev på tre lektioner i veckan. De sju lärarna arbetar ideellt med löpande scheman måndag till söndag och hjälps åt att betala hyran för lokalerna. Grupperna är uppdelade i åldrarna 3-5 år, 5-8 år, 9-13 år, en kill- och tjejgrupp för åldrarna 14-18 år samt en kvinnogrupp för de över 18 år och uppåt. Skolan erbjuder undervisning i arabiska och värdegrundsarbete.
5.4 Resultat
Jag kommer nu att presentera resultatet av intervjuerna i följande ordning av frågeställningar;
synen på den svenska skolan, föräldrars engagemang och synen på mångkulturalitet.
5.4.1 Synen på den svenska skolan
Hos MK började F2 med att ge sin syn på skolan. Hon har inte har en dotter i skolåldern än men har främst vänner med invandrarbakgrund. En del av dem har barn i svenska skolan i Malmö och säger sig ha samma åsikter, enligt henne. De efterlyser mindre lek och större mängd seriös
29
inlärning och struktur på undervisningen samt ordning i klassrummen i form av tystnad och så kallad arbetsro.
F3 har sina barn i Montessori-skola och är mycket nöjd med lärarna och skolans ledning. På frågan vad hon känner om de skulle bli tvungna att byta till en kommunal skola, säger hon att ”..det skulle kännas oroligt med tanke på vad man läser i media och det hårda klimatet som råder där, man hör rykten och det skulle kännas väldigt tråkigt med tanke på att vi trivs och känner oss
trygga med den nuvarande skolan”. Generellt känner hon liksom F2 att barnen ”leker” för mycket i dagens svenska skola. Hon har en
väninna som flyttade till Sverige från Ukraina för ett år sedan med sin nioåriga son och säger att
hans mattekunskaper är i jämförelse med en årskurs 5 i Sverige.
F4 som har en lite bredare erfarenhet av skolan i Sverige berättar att hennes dotter, som vid flytten till Sverige var 10 år, var lite chockad över lärarnas undervisnings- och pedagogiska metoder i Sverige. Hon tyckte att det var lite väl avslappnat samt en låg nivå på undervisningen. F4 säger att det är något de fortfarande möter av nyanlända familjer som börjar i MK i Malmö, en efterfrågan på att skolan ska likna den gammeldags traditionella som ännu finns inom
skolsystemet i deras hemland. De har oftast en vision om skolan i landet att all den disciplin som gäller är den enda och riktiga. Lärarna förklarar att de försöker skapa en tillåtande miljö, en väg mellan landet de lämnade och den svenska skolan för att möta deras behov.
- Vad är det man ska göra för att den svenska skolan ska utvecklas och möta alla
förväntningar som råder i samhället?
F4s anser att skolan har ett bra system men att det är i behov av att finputsas.
”Det skiljer sig för mycket mellan skolor och lärarnas kompetens och kvalitéer. Att det numera ska krävas en lärarlegitimation kan öka kontrollen på vem som undervisar och att den som gör det har kompetens för detta. En idé är också att lärarna är med på varandras lektioner för att ge varandra konstruktiv feedback och utvecklas tillsammans”, säger hon.
30 Hos läxhjälpsföreningen säger A:
”Vi eftersträvar att endast använda sig av det svenska språket under läxhjälpen då det är svenska de måste förstå för att klara av uppgifterna och ämnena i skolan samt senare i arbetslivet. Dessutom är de flesta av ungdomarna duktigare på svenska än sitt modersmål”.
Flera av ungdomarna går på högstadiet och gymnasiet men har trots det kunskapsluckor på lägre grundskolenivå. I flera fall får de börja med att fylla dessa luckor för att senare gå vidare med den ordinarie skolans läxor.
Vad vi kan förstå så har de därmed inte nått kunskapsmålen men har fått godkänt och klarat kurserna. Han undrar då om man ska ifrågasätta betyg- och bedömningssystemet eller
undervisningssystemet. Han har sett tendenser på att lärarna idag inte har tid med att hjälpa alla elever vilket får följden att de endast ser kursens slutdatum och ”glömmer” att erbjuda eleverna hjälp så de når kunskapsmålen. Samtidigt känner han ett ökat intresse från ungdomarna i att ta reda på vad som krävs av dem för att nå sina mål och eftersträva dem.
När I startade hemspråksföreningen märkte de av en respektlös attityd barnen emellan med fula ord och rasistiska uttalande om varandra vilket gjorde att de la in värdegrundsarbete i
undervisningen med utdrag ur Koranen.
”Man måste kunna förstå vad man läser innan man kan praktisera det! Koranen talar också om att domedagen kommer för oss alla och att man blir straffad för det onda man gjort under sitt liv. Då eleverna har en religiös tro att relatera till som går ut på att man själv blir straffad i slutändan blir det mer motiverat för dem att vara snäll mot andra. Det har blivit en bättre stämning på skolan men vi får in nya elever
regelbundet som vi måste arbeta med”(I på hemspråksföreningen).
I säger att hon ibland inte vill komma tillbaka då pressen från eleverna kan bli så stor. Hon är själv inte utbildad lärare men anser att värdegrundsarbete är något som det måste läggas mer tid
31
på i den svenska skolan. Hon med andra har själv varit på besök i sina barns skolor och anser att det generellt är ett hårt klimat eleverna emellan.
Mamman jag talade med trivs och känner sig välkommen i sina barns svenska skola men ser en oro i att de flesta eleverna har utländsk bakgrund och talar dålig svenska vilket hon anser att lärarna också gör. Hon frågar hur de kan tro att barnen ska kunna utveckla goda ämneskunskaper när lärarna själva inte kan språket fullt ut?
5.4.2 Föräldrars engagemang för sina barn
I MK börjar F1 med att berätta att hon har en son på snart sex år i ryska skolan och har gått som elev sen tre år tillbaka. De talar ryska hemma men han kan likaväl tala svenska då han gör det varje dag i förskolan. F1 anser att det bästa är att ge honom ryskan nu och när han börjar skolan så blir det alltmer svenska och engelska. Hon ser gärna att han får ryska som hemspråk i skolan senare (då man inte kan få det i förskolan). Anledningen till att hon och hennes make anser att han ska gå i den MK är för att han ska förstår varför det ryska språket är viktigt, att han och föräldrarna inte är de enda och ”udda” som talar det språket samt för kunskapen om ryska traditioner.
F2 kom hit för fem år sedan och har en dotter som föddes under samma tid. De talar ryska och polska hemma men flickan pratar helst svenska samt har lättare för polska än ryska. Den enda anledningen som föräldrarna känner att dottern ska gå i MK är att hon ska öva upp sin ryska. Det är en tillgång för framtiden samt att det är ett av språken som har med hennes bakgrund att göra
och som talas i hemmet. ”Ryska traditioner är inget vi lägger någon vikt vid då dottern är född i Sverige och är svensk
och vi lägger gärna vikt vid att hon även blir duktig inom svenskan”, berättar hon. Hon anser att traditioner kan vara roligt men språket är huvudsaken till att de varje söndag lägger en del av dagen där samt att dottern då får bekräftelse på sin ryska bakgrund.
F3 flyttade hit 1998, har två barn som är 7 och 10 år gamla och de har gått i MK i två år. Även dem går främst i MK för språkets skull men anser att det kan vara givande för barnen att veta
32
mer om ryska traditioner. Hon anser att det är en social och kunskapsgivande sysselsättning för barnen på helgerna och gör detta för barnens privata framtid. Barnen ser sig som svenskar, pappan är svensk och enligt henne är de inte i behov av identitets- eller kulturell bekräftelse.
F4 är lärare och har varit engagerad sen dess start. Hon har en son som är 8 år och en vuxen dotter. Hon har därmed en längre erfarenhet av både skolan och den svenska skolan än vad de övriga har som jag talade med och även deras engagemang för barnens skolgång. Hon säger att det finns både de föräldrar som stöttar sina barn väldigt mycket, så mycket att man ibland får dämpa dem och låta barnen vara just barn. Finns även de föräldrar som sitter kvällen innan och stressar igenom de små läxorna de får.
”Läxorna är utformade för att både ge dem övningar i språket men också vara roliga för barnen. Stressar man blir det inte kul för någon och risken finns att barnen inte ser fram emot att gå till skolan på
söndagen, vilket är viktigt att det är” (F4).
Av hennes erfarenhet så har föräldrarna samma mängd engagemang i sina barn både i den svenska och i MK, därmed sagt så är de föräldrar med mindre engagemang i den svenska även mindre engagerade i MK trots att de anser att barnen ska gå i den också. MK har kontinuerligt föräldramöten där lärarna delger sina tips för hur de kan främja språket i vardagen och hemmet bland annat genom små läxor.
De föräldrar jag talade med var alla eniga om att språket är viktigt att bevara även om de sen ser olika på hur viktigt det är att föra vidare landets traditioner.
- Kan det vara en generationsfråga?
A i den läxhjälpsföreningen är som sagt själv förälder, vilket fler av de 6 stycken vuxna som är engagerade. De föräldrar som inte är där men har barn på läxhjälpen har A och hans
medarbetare kontinuerlig kontakt med och uppmuntrar till att dem har detsamma med skolan.
33
I hemspråksföreningen får I känslan av att en del föräldrar vill ha ett ”eftermiddags-dagis”. Följden blir att barnen inte lär sig lika mycket som de andra barnen eftersom föräldrarna inte har tiden eller engagemanget som krävs för att barnen ska göra sina läxor och utvecklas. Men de flesta föräldrarna vill att deras barn ska lära sig och hon anser att föräldrarna har ett liknande engagemang för sina barns svenska skola som i föreningen. Flertalet av föräldrarna försöker påverka schema-läggningen i föreningen efter sina barns svenska skola och fritidsaktiviteter, för möjligheten att hinna med allt.
När jag talade med en mamma som har sina tre barn hos föreningen förklara de hon anledning till barnens medverkan följande ”..de ska lära sig mer om sin religion, vad som är rätt och fel samt sitt modersmål för att så småningom vara tre-språkiga alltså modersmålet, svenska och engelska”. Just nu så talar hennes två äldsta främst svenska och den yngsta endast modersmålet liksom de också gör i hemmet.
5.4.3 Föräldrarnas syn på mångkulturalitet
Hos MK såg alla mångkulturalitet som något positivt men att integrationen av invandrare inte är den bästa.
F1 anser att man borde satsa på att utveckla samhället ytterligare och ta vara på de som genom val eller av tvång bosätter sig i Sverige. Samtidigt ska man som svensk inte ursäkta sin egen kultur och tappa bort sig själv för att kunna ta emot alla andra. Vi ska vara stolta över att vi lever
i en demokrati och se vad som gynnar samhället och människorna.
F2 tog sig själv som exempel då hon påpekade att hon trots sina tio år i Sverige fortfarande främst har vänner som kommer från ett rysktalande land eller har annan utländsk bakgrund. Hon ser kulturkrockar som en anledning till detta och med bättre information i skolorna till
34
F4 är av samma åsikt då hon har kontinuerlig kontakt med de ryska föräldrarna både i skola och telefon. Hon känner att de på grund av sin bakgrund känner sig tryggare och mer avslappnade till besök och samarbete med lärarna på MK än den svenska. Föräldrarna stannar gärna och frågar och pratar i MK utan känslor av att de gör intrång eller är i vägen. I den svenska skolan är de inte lika klara över vad som är legitimt. Idag känner hon att ”..mångkulturalitet oftast stämplas negativt både i och utanför skolan. Skolan speglar samhället”, som hon uttryckte det. För henne är Rosengård, som exempel, inte
mångkulturellt. Mångkulturellt är när flera olika kulturer möts i ett positivt samarbete, där man tar vara på individens kompetens. Ett exempel hon tar upp som positiv mångkulturalitet är sin sons skola. Föräldrarna till eleverna är från flera olika kulturer, första och andra generationens invandrare, barnen är stolta över sin bakgrund och respekterar varandra. Hon anser att de som är involverade i barnens skolgång har ett gott samarbete. En tillvaro som
skolans ledning och lärarna byggt upp. Vad F4 och de andra föräldrarna är överens om är att det finns behov av komplementära skolor
eller föreningar som tar hänsyn till och kan utveckla barns kultur eller språk samt stödja dem i deras utveckling som ett komplement till den svenska skolan.
Jag frågar även A på läxhjälpen hur han ser på begreppet mångkulturalitet inom skolvärlden och vilken stämpel det kan ge en skola som anses vara just mångkulturell. ”Jag tycket inte att man ska göra skillnad på människors kulturella bakgrund utan istället se till individerna och vilka behov och förutsättningar de har”. Resurser är en fråga vi kommer in på och han ser en möjlig fördel om skolorna hade blivit
statligt styrda. Idag får kommunerna en budget, stadsbudget, som de själva får planera för och där skolorna inte får pengar för de behov som finns. A anser att om skolorna varit statliga så hade en budget funnits för skolorna som är fastställd och att det då kunde blivit mer rättvist fördelat vilket hade kunnat hjälpa de mer utsatta skolorna med ekonomin och resurser till de elever som är i behov av det.
35
Hos hemspråksföreningen berättar I att hennes barn inte har några svenska klasskamrater. Hon delar synen på den svenska skolan med en annan mamma tidigare i texten då barnen i
hennes barns skola inte heller talar vad man kan kalla ”god svenska” och inte heller lärarna. Flera av barnen läser svenska 2 trots att de är födda i Sverige. ”Jag ser ett problem i att dessa barnen blir isolerade i sitt uppväxtområde och skolan som finns där. När de senare kommer upp på gymnasiet hamnar de ute i den så kallade riktiga världen och blir chockade över hur samhället ser ut”. Hon anser att både de med invandrarbakgrund och svenskar måste inse vem de lever med. Svenskar lever också isolerade i sina områden, där de känner sig trygga. I hade velat se en större blandning av människor i bostadsområdena men medger samtidigt att det är en klassfråga och att hon bor hellre trångt med sina barn i en mindre lägenhet än flyttar till en med fler rum som ligger i ett otryggare område.”Min första prioritet är att känna sig trygg med mina barn och ge dem en bra uppväxt”, avslutar hon.
Föräldrarna som jag talade med har en generellt positiv syn på mångkulturalitet men en förälder säger själv att det kan bli ”för många kulturer på ett för litet område (skolan)” om man som förälder inte jobbar aktivt med värdegrunden och allas lika värde.
En del länder har mångåriga konflikter bakom sig, exempelvis Israel och Palestina och att
komma överens ”med sina fiender” är inte alltid lätt. En förälder hos MK anser själv att den egna kulturen är värd att bevara och vill att även ursprungliga svenskar ska känna sig trygga i att bevara sin kultur och vara stolta över sitt demokratiska land. Ett mångkulturellt land eller område
ska vara något positivt där man lever tillsammans med hänsyn och respekt för varandra.
A på läxhjälpen vill att ”..man ska ta vara på varje persons kunskaper men att dagens klassamhälle färgas för mycket av social tillhörighet vilket gör skolorna som kan kallas mångkulturella inte får de ekonomiska resurser som de är i behov av”.
36
5.5 Analys och teoretisk tolkning
Samtliga som jag talade med har alla utländsk härkomst med ursprung i Libanon, Ryssland, Ukraina och Somalia. I vissa fall har de bott här i minst 20 år och har en tro på sig själva i samhället. Till exempel är två av de tre representanterna från skolorna jag besökte
upphovsmakare till skolorna. På hemspråksföreningen är det två kvinnor som ansåg att behovet fanns för en mer central och bättre hemspråksskola och kämpar nu för att kunna betala hyran för
skolans lokaler varje månad samtidigt som de har ansvaret för att skolans organisation fungerar.
Föräldrarna gjorde tydligt att de kan känna sig välkomna i de svenska skolorna men de är inte nöjda. Därav såg de behovet av att starta dessa skolor och föreningar eller gjorde valet att skriva in sina barn hos dem. De anser bland annat att skolan behöver mer struktur. En större tilltro önskas från skolan och lärarna till att eleverna kan lyckas nå kunskapsmålen oavsett individens förutsättningar. Men det är också en fråga om lärarkompetens samt resurser för att kunna erbjuda eleverna en god och lärorik skolgång med tillgänglig hjälp och stöttning. En av föräldrarna hoppas på att lärarlegitimationen ska öka lärarnas kompetens och behörighet.
Att föräldrarna som kommer från länder med en skolhistoria formad av disciplin och auktoritet vill ha åtstramningar kan man förstå då det precis som läraren på den MK berättade är ett mer åtstramat undervisningsformat i de länderna. Man ifrågasätter inte lärarna som har en väldigt
auktoritär roll, man ska sitta stilla i bänkarna och vara tysta. F4 berättar ”..det är det enda föräldrarna vet och anser därför att det är den rätta formen av
uppfostran och disciplin i skolorna. Därför måste vi vara en form av informationslänk mellan svenska skolan och de nyhitkomna föräldrarna så de förstår hur den är utformad och varför”. I andra länder kan de även ha ett annat skolsystem som gör att eleverna kommer längre
kunskapsmässigt än här i Sverige vilket de märker när de kommer hit och som då möjligen kan förstora intrycket för föräldrarna i tron att barnen mest leker i den svenska skolan, berättar hon vidare.
37
Ett samarbete mellan föräldrar och skolan kan kännas som en självklar del i det hela för att få en viss klarhet i hur man förhåller sig till elever och att leva i ett demokratiskt land som Sverige. Kulturkrockar när olika kulturer möts och ska foga sig till varandra i ett land där en viss struktur redan är uppbyggd var enligt föräldrarna ett vanligt förekommande. Barnuppfostran kan vara ett känsligt och engagerande ämne som skolan har fått ett stort ansvar för. Lärarnas och samhällets splittringar och synen på olika kulturella bakgrunder kan också te sig olika.
Som Bunar går in på när han beskriver synen på mångkulturalitet kan det vara skilda åsikter om synen på att skolan stämplas som just mångkulturell. Det kan anses vara främst en komplicerad situation de har hamnat igenom att ha så pass många olika kulturtillhörigheter i sitt klassrum. Svårigheterna att få föräldrarna delaktiga i sina barns skolgång anses genom avhandling vara en tuff utmaning för lärarna i Bouakaz (2009) avhandling om föräldraengagemang. Lärarna i undersökningen hade till och med gått så långt att de skrivit en lista på hur de önskar att föräldrarna ska straffa sina barn vid olydnad samt hur de ska förbereda dem för den, poängterade, skolpliktiga skolan i Sverige.
Är det som det senare visade sig på en annan skola i avhandlingen en fråga om klass och känsla av västerländska kapital eller främst kunskaper i ett gemensamt språk som är den enda vägen till kommunikation? Det visade sig vara så i Bouakaz (2009) avhandling att de föräldrar som kunde tala engelska (och därmed ha en fullgod kommunikation med lärarna) vågade ta plats och hade självförtroende till att engagera sig i skolan.
Föräldrarna jag talade med tog upp av dem tolkade som det hårda klimatet i skolorna idag. Skolan har enligt föräldrarna ett ansvar för vilket klimat det är på skolan och hur eleverna uppträder mot varandra. Men de ansåg också att barns attityder och språkbruk kan möjligen också ha sin grund i föräldrars ansvar och engagemang för sina barn. Deras moraliska och goda inställning till andra formas genom social forstran även i hemmet. Om vi ser på de undersökningar jag tagit upp och de åsikter som finns mellan hem och skola (Bouakaz, 2009) så kan relationen mellan lärare och föräldrar med utländsk bakgrund vara svår att bygga upp, dels på grund av kulturkrockar.
38
De föräldrar jag talade med känner sig alla välkomna på sina barns skolor. Men hur hade det varit om alla barn var ursprungliga svenskar utom deras eller om man som förälder inte känner sig hemma i Sverige, inte kan språket eller har andra värderingar om barnuppfostran och skolgång?
Så då är ju nästa fråga, hur ska skolorna kunna bygga upp ett gott samarbete med föräldrar utifrån en interkulturell pedagogik i en multikulturell skola? Att som lärare visa sin vilja i att lära känna föräldrarna genom att gå ut och besöka dem på sina hemma-arenor där de känner sig trygga kan visa sig vara effektivt. Precis som i Bouakaz (2009) avhandling gick lärare ut för att tala med föräldrarna och fick svar på sina frågor. Att visa sitt engagemang kan man möta varandras behov och undvika den enkelriktade kommunikationen man annars visade sig riskera att hamna i. Föräldrarna kan samtidigt få visa vem dem är och förhoppningsvis slippa känna sig stigmatiserade på grund av sin kultur, normer och värden.
Enligt Bourdieu är sociala relationer, ekonomisk trygghet, kulturell gemenskap och ett
erkännande och acceptans från omgivningen viktigt för människors välbefinnande(Bunar, 2001). Något som föräldrarna i undersökningen kände sig väldigt långt ifrån då de kände sig som botten av den sociala skrapan.
Lahdenperäs avhandling (1997) har visat att alla lärare inte är lika villiga till att lära känna föräldrarna då de anser själva att de gjort vad de kunnat och att skolan inte har någon del i att föräldrarna inte visar ett tydligare engagemang samt fortsätter att inte komma till föräldramöten. Som tidigare nämnt ansågs barnens uppträdande i skolan avspegla föräldrarnas brister i
uppfostran. Efter hennes undersökningar börjar hon till och med ifrågasätta om lärarna har denna typ av inställning till att föräldrar eller främst mot de med invandrarbakgrund.
En dålig kommunikation mellan föräldrar och lärare kan möjligtvis drabba även barnen vilket kan ge upphov till de skolor som jag besökt. Uppkomsten av dem har flera anledningar men ett gemensamt behov har varit att tillgodogöra eleverna något som skolan inte kan ge dem.
39
I dessa fall har det varit läxhjälp, språkkunskaper i enskilda språk, värdegrundsundervisning och bekräftelse på kulturell tillhörighet samt normer och värderingar. Vad de alla förespråkat är också kunskaper i svenska språket och skolämnen samt en vilja att tillhöra det svenska samhället. De anser att det inte har haft några vidare problem med kontakten med sina barns lärare men A på den somaliska läxhjälpen ser ett behov för ungdomar idag att få extra hjälp då många inte når kunskapsmålen vid en viss ålder.
Är det Bunars lösning med en multikulturell skola samhället är i behov av? Hade
hemspråksundervisningen varit av god kvalité i en skola där man tar hänsyn till alla elevers bakgrund och normer samt gett alla barn rätt till en likvärdig undervisning finns möjligen inte behovet av ryska skolan, läxhjälpsundervisning eller muslimsk hemspråks- och
värdegrundsskola?
Pirjo Lahdenperä (1997, 2010) har under en tid forskat i ämnet mångkulturalitet och
interkulturellt förhållningssätt. Liksom Bunar ser hon ett behov av att förändra skolan till det samhälle vi lever i. Hon efterfrågar en interkulturell pedagogik och internationell läroplan samt att lärarna får utbildning och kunskaper inom interkulturella synsätt och pedagogik. Hon vill att lärarna förstår eleverna och den skola de jobbar i. Föräldrarna jag mötte skeptiskt den svenska skolan i strävan att göra den likvärdig alla elever oavsett bakgrund.
I på den muslimska skolan berättade, att barn och ungdomar lever i ett visst socio-ekonomiskt samhällsskikt under sin uppväxt och när de kommer upp till gymnasiet får de en mindre chock över hur samhället ser ut och vad de kan vinna eller förlora genom utbildning. Klassfrågan är ständigt aktuell och bidrar med hur medborgarna ser på sig själva och vad de kan åstadkomma om de tror på sig själva. A på den somaliska läxhjälpen ser en ökad medvetenhet hos ungdomarna och en vilja till att ”bli något”. Men just nu ser de ut att vara beroende av A och hans medarbetares ideella arbete för att kunna nå dit dem vill. Skolan ser inte ut att ha någon möjlighet att ge dem det stödet om vi utgår från hur föräldrarna ser på det.
40
6. Slutsats och diskussion
Om vi ser tillbaka på hur samhället har utvecklats de senaste femtio åren med
arbetskraftsinvandring, flyktingar från krigsdrabbade områden och övrig invandring till Sverige så har det lett till ett i många fall mångkulturellt samhälle. Skolan har försökt hänga med i den snabba utveckling som skett men har det lyckats?
I dagens Malmö går idag 2 200 barn i vad som kan kallas komplementära skolor. Skolor som har undervisningstid utanför ordinarie skola, som kvällar och helger. Oftast drivs de av
invandrarföreningar med anledning av att barn och ungdomar ska få en stärkande självbild kunskapsmässigt och integreras i samhället, enligt Laid Bouakaz (sydsvenskan.se, 120925).
Mitt syfte var att undersöka utländska föräldrars engagemang för sina barn utanför ordinarie skoltid, deras syn på mångkulturalitet och den svenska skolan. Slutsatsen av mina
undersökningar är att föräldrarna generellt har en överensstämmande syn på de tre områdena. Vad de har gemensamt är att samtliga kom till Sverige som vuxna och har nu egna barn som växer upp här. De har alla varit tvungna att integreras i ett nytt samhälle med ett för dem
främmande språk och annan kultur. Deras syn på mångkulturalitet är positiv men det är inte utan kritik mot hur samhället integrerar nyhitkomna i samma bostadsområde och hur de tas omhand socialt. Vad jag märkte finns det en rädsla hos föräldrarna att barn- och ungdomar far illa på grund av det bostadsområde de växer upp i och den attityd de märkt av eleverna emellan i skolorna idag. Det leder vidare in på deras syn på skolan i vilken det önskas mer struktur och disciplin, bättre ekonomi och resurser i form av fler och bättre utbildade pedagoger samt mer värdegrundsarbete för att bygga upp en ömsesidig respekt till andra människor. Vad jag kan se så är det deras missnöje med samhället eller främst skolan idag som gjort att föräldrarna i min
41
undersökning valde att starta upp eller engagera sig i vad som kan ses som ”komplementära” skolor och föreningar.
Samtliga föräldrar efterfrågade, liksom Pirjo Lahdenperä, ett interkulturellt synsätt och en internationell läroplan som är utvecklad för att möta alla elever oavsett kulturell bakgrund. En så kallad multikulturell skola enligt Nahid Bunar. Ska det då vara så svårt? Det räcker ju inte bara med en omskrivning av läroplanen, enligt mig. Jag tror också att man måste utbilda lärarna idag inom området för att alla ska få en ärlig chans att kunna arbeta så tydligt som möjligt med en pedagogik grundad på ett interkulturellt synsätt. För att få en chans att göra det måste lärarna ha kunskap om alla elevers olika kulturella bakgrunder för att kunna möta dem på ett plan som de kan relatera till och förstå. Det räcker inte idag att bara ha ämneskunskaper och tro att alla förstår.
Jag har ingen tro i att samtliga av mina framtida elever förstår vad demokrati eller jämställdhet mellan könen innebär men jag måste eftersträva ett synsätt som kommer att delas av alla elever och som bygger på ömsesidig respekt. För att det ska blir verklighet så krävs det av mig,
tillsammans med mina kollegor att vi varje dag arbetar med ett synsätt som ser varje elev och de individer dem är med olika hemförhållande och kulturella bakgrunder. Det krävs, enligt mig ett i skolan genomsyrande och ämnesövergripande värdegrundsarbete och ett aktivt arbete med föräldrarna.
Som det visade sig i undersökningar som gjorts känner sig föräldrar med utländsk bakgrund ofta inte välkomna eller respekterade i samhället och därmed inte i sina barns skolor. Det gör att de söker sig till arenor genom nätverk där de känner sig välkomna för dem de är. Som blivande lärare anser jag att det är väldigt viktigt att ha en god och förstående relation till föräldrarna och man kan anse att det är en relation vilken samtliga inblandade har ett ansvar för upprätthållandet av men kan jag göra något i starten av den som kommer gynna oss alla och då även eleven under våra år tillsammans är jag öppen för det. I fallet med utländska föräldrar kan det handla om att söka upp dem där de känner sig trygga om de själva inte kommer till skolan och möter mig där.
