En kvalitativ studie bland äldre assyriska kvinnors beskrivning av aktiviteter i det dagliga livet.
Med rötter i två länder -
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Mariana Isa & Silene Palomino HANDLEDARE: Therese Jonson
Sammanfattning
Med rötter i två länder – En kvalitativ studie om äldre assyriska kvinnors beskrivning av aktivitet i det dagliga livet.
Bakgrund: Assyrierna är en minoritetsgrupp från Irak som tvingades att emigrera till olika länder i världen på grund av krig och förtryck. De första assyrierna kom till Sverige år 1967. De blev tvungna att lämna inlärda sociala normer, kultur och språk, då de har försökt att anpassa sig till ett nytt främmande land. Att flytta till ett annat innebär att anpassa sig till den nya kulturen genom att utföra aktiviteter än de vanliga. Aktiviteter utgör ett medel för integrationen i det nya landet vilket spelar en viktig roll för att formulera en individs identitet (Lundgren, 2017).
Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att med hjälp av ValMO- modellen, beskriva assyriska, invandrarkvinnors vardagliga aktiviteter i Sverige, samt dess värde. Metod: Studien har en kvalitativ studiedesign. Författarna har utfört nio
semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim & Lundmans kvalitets innehållsanalys (2017), analyserades resultaten genom olika steg i databearbetning. Intervjuerna
transkriberades, från muntlig till skriftlig form, av författarna som därefter skapade koder och meningsenheter från intervjuerna. En granskning av det kodade materialet gjordes, och därefter kategoriseras materialet. Val av huvudkategorier och
underkategorier gjordes enligt ValMO- modellen. Författarna har använt ValMO- modellen som ett redskap och därmed behandlat följande huvudkategorier; socio-symboliskt, -självbelönande-och konkret värde.
Resultat: Resultatet visade att det finns likheter i kvinnornas dagliga aktiviteter och att aktiviteterna upplevs som viktiga för de assyriska kvinnorna. Det framkom att de dagliga aktiviteterna som görs främst består av skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter och
lekaktiviteter.
De assyriska kvinnor upplever sina dagliga aktiviteter som meningsfulla och tillskriver dem socio-symboliskt värde, konkret värde och självbelönande värde. Resultatet visar att det finns obalans i de dagliga aktiviteterna eftersom de assyriska kvinnorna inte ägnar sig åt rent rekreativa aktiviteter. Detta resultat kan uppmuntra fler yrkesverksamma arbetsterapeuter att uppmärksamma dessa individer i samhället och arbeta för att öka aktivitetsbalansen samt stödja till en mer meningsfull vardag.
Summary
With roots in two countries – A qualitative study among older Assyrian women's mapping of activities in daily life.
Background: The Assyrians are a minority group from Iraq who were forced to emigrate to various countries in the world because of war and oppression. The first Assyrians came to Sweden in 1967. They had to abandon learned social norms, culture, and language as they tried to adapt to a new foreign country. Moving to another means adapting to the new culture by performing activities other than the usual. Activities are a means of integration in the new country which plays an important role in formulating an individual's identity (Lundgren, 2017).
Purpose: The overall purpose of this study is to describe the everyday activities of Assyrian, immigrant women in Sweden, and its value, using the ValMO model. Method: The study has a qualitative study design. The authors have conducted nine semi-structured interviews. Based on Graneheim & Lundman's quality content analysis (2017), the results were analyzed through various steps in data processing. The
interviews were transcribed, from oral to written form, by the authors who then created codes and meaning units from the interviews. An examination of the encoded material was done, and then the material is categorized. Selection of main categories and
subcategories was made according to the ValMO model. The authors have used the ValMo model as a tool and thus dealt with the following main categories; socio-symbolic, self-rewarding and concrete value.
Results: The results showed that there are similarities in women's daily activities and that the activities are perceived as important for Assyrian women. It turned out that the daily activities that are done mainly consist of maintenance activities, work activities and play activities.
The Assyrian women perceive their daily activities as meaningful and attribute them socio-symbolic value, concrete value and self-rewarding value. The result shows that there is an imbalance in daily activities because the Assyrian women do not engage in purely recreational activities. This result can encourage more professional occupational therapists to pay attention to these individuals in the community and work to increase the activity balance and support a more meaningful everyday life.
Keywords: Occupational therapy, Immigration, Women, The ValMo Model, Activity Value.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 Summary ... 3 Innehållsförteckning ... 4 Inledning ... 5 Bakgrund ... 5 Assyrier ... 6 Kultur ... 6 Aktivitet ... 7 Arbetsterapi ...8 Teoretisk referensram ... 9 Syfte ... 11Material och metod ... 11
Design ... 11 Förförståelse ... 11 Urval ... 11 Datainsamling ... 12 Databearbetning ... 12 Etiska överväganden ... 14 Resultat ... 15 Skötselaktiviteter ... 17 Lekaktiviteter ... 17 Rekreativa aktiviteter ... 19 Diskussion ... 19 Metoddiskussion ... 19 Resultatdiskussion ... 21
Arbetsaktiviteter och Socio-symboliskt värde ... 21
Skötselaktiviteter och Konkret värde ... 22
Lekaktiviteter och Självbelönande värde ... 23
Rekreativa aktiviteter och Självbelönande värde ... 23
Betydelsen av arbetsterapi ... 24
Förslag på kommande undersökningar ... 25
Slutsatser ... 26
Referenser ... 27
Inledning
Sverige har tillsammans med andra europeiska länder, under en lång tid blivit slutmålet i en ökad migration. Många flyttar till Sverige frivilligt på grund av studier eller arbete och andra gör det som en följd av krig och konflikter i olika världsdelar. Idag är Sverige med sina över tio miljoner invånare ett land där människor från olika världsdelar samsas ute i samhället (Migrationsverket, 2019). År 2019 beräknas antal invånare med utländsk bakgrund till 2 634 967 (Statistiska centralbyrå, 2020).
Deniz & Perdikaris (2000) beskriver att det är en svår process att flytta till ett nytt land och lämna sina seder och traditioner. Det innebär att individer får lämna sina rutiner och roller bakom sig, vilket kan upplevas som ansträngande och tufft.
Etiska koden för arbetsterapeuter slår fast att människan kan själv påverka sin egen hälsa genom aktivitet och delaktighet. Detta kan människan endast göra om det finns tillgång till förutsättningar som möjliggör utövning av aktiviteter som bidrar till
individens egen känsla av hälsa och utveckling i livet (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). Arbetsterapin med sin helhetssyn på människan har förutsättningarna att hjälpa de som genomgår en sådan förändringsprocess att anta sig nya roller i det nya samhället
(Erlandsson, 2013).
ValMO- modellen (Erlandsson & Persson, 2020) beaktar hur individen upplever
aktiviteter under olika faser i livet. Alla aktiviteter upplevs på ett personligt sätt och varje enskild individ sätter sitt eget värde på aktiviteten. Det som är viktigt och meningsfullt en dag är möjligen mindre viktigt längre fram i livet. Författarnas kulturella bakgrund, den ena från Colombia i Sydamerika och den andra från Irak i mellanöstern, väckte ett intresse i att beskriva hur aktiviteter i det dagliga livet ser ut hos äldre kvinnor. I detta fall hos assyriska kvinnor som bor i Sverige.
Bakgrund
Alla människor män och kvinnor som drabbats av krig reagerar olika och alla behöver inte vård, men det är många av dem som behöver psykisk vård. Gemensamt för dem är att hjärnans funktioner påverkats negativt av trauma och många har svårt att få
vardagen att fungera. Ofta har man mycket smärta i kroppen som den vanliga
sjukvården inte kan hitta bot på, eller så har man fungerat bra i Sverige i många år innan effekterna av det man upplevt slår till med full kraft (Röda Korset, 2019). Trots att röda korsets fakta gäller flyktingar och utsatta människor i allmänhet så stämmer det väl överens med deltagarnas hälsotillstånd. Flera av dem lider av smärta utan känd orsak. Huvudmålet för arbetsterapin är att samarbeta med människor, underlätta för att individen ska kunna utföra dagliga aktiviteter som individ, med familjen, som medlem i en grupp och i samhället. Att ge livet en mening och ett syfte samt att uppnå och
upprätthålla hälsan är för arbetsterapin en rättighet. Att inte kunna ägna sig åt aktiviteter och utveckla dem är ett tydligt exempel på aktivitetsorättvisa. Det är nödvändigt att betona vikten av aktivitetsrättvisa, så att människor garanteras ett komplett deltagande i de aktiviteter de väljer. Dessutom visar detta vilken skyldighet arbetsterapin har, både etiskt och moraliskt att arbeta hälsofrämjande genom aktivitet och delaktighet i gemenskap.
Assyrier
År 1967 kom de första assyrierna från Irak till Sverige som kvotflyktingar. Assyrierna, Mesopotamiens ursprungsbefolkning, är en kristen etnisk folkgrupp. Assyrien är
uppdelat i tre folkgrupper, assyrier, kaldéer och syrianer. De delar en gemensam kultur, traditioner och religion men talar inte samma språk (Travis, 2018).
Efter de allierades seger under första världskriget splittrades det ottomanska riket till de existerande gränserna vi ser idag i Mellanöstern. Det assyriska folket delades över
gränserna och många familjer splittrades. Under Cypernkrisen som pågick mellan Grekland och Turkiet under 60–70-talet, påverkades många assyrier som blev tvungna att lämna hemländerna och emigrera. Många bosatte sig framförallt i Sverige, Tyskland, Kanada, Australien, Frankrike och Belgien (Yonan, 2005). Samma scenario repeterades under inbördeskriget i Libanon och Gulfkriget när assyrierna ännu en gång blev tvungna att fly på grund av terrorattacker och kränkta mänskliga rättigheter (Gaunt et.al., 2017). Deniz & Perdikaris (2000) menar på att bosättning utanför hemländernas gränser medför att individen behöver anpassa sig till det nya landet och det nya livet. För att individer som av olika anledningar fått lämna sina hemländer ska komma in i det nya samhället, är det viktigt att det nya landet är öppet för förändringar. Enligt Taylor (2020) så har de individer som tidigare har fått uppleva olika kulturer och miljöer mycket lättare att anpassa sig till ett nytt land och dess miljö.
Det främsta och kanske mest allvarliga för assyrierna är den sociala förändringen de tvingas att bemöta. Kulturkrockar i möten med det nya landet har påverkat alla assyrier men särskilt de som kom i vuxen ålder och äldre individer har upplevt mötet som svårt och besvärligt (Yonan, 2005; Gaunt et. al., 2017). Efter ankomsten till Sverige har assyrierna levt mellan olika världar, i många fall marginaliserade. Assyriernas kultur, ihop med värdegrunden, ifrågasätts av det nya landet.
Det värde och normsystem de tagit för vana är totalt annorlunda från det nya landets värde och normsystem (Ornbrandt, 1981; Deniz & Perdikaris, 2000; Gaunt, 2017).
Tryggheten försvinner då de lämnar landet de känner till och de lämnar även språket och kulturen.
Kultur
Gemensamt för de flesta definitioner av begreppet kultur är att de innefattar
gemensamma normer, värderingar och grundläggande antaganden (Alvesson, 2015). Schein (2004) definierar begreppet som en samling av individer som har samma mentalitet och värderingar till följd av den miljö individen befinner sig i. Kulturen
präglas ständigt och skapas genom samspel med andra individer, och detta i sin tur leder till att begreppet formas av strukturer, rutiner och regler som begränsar attityder och beteenden (Bang, 1999; Schein, 2004). Inte helt olikt Scheins (2004) syn på kultur menar Alvesson och Sveningsson (2014) att kultur formas av nationella, religiösa värderingar, generation och kön.
En permanent skada kan tillföras på samhällelig nivå när grupper tvingas från sin kultur. Utöver anpassandet till en ny kultur så kan etniska minoriteter och nya
invandrarpopulationer också behöva kämpa för att få en känsla av tillhörighet. En orsak är det subtila eller uppenbara beteendet hos representanter i det nya samhället som gör att nykomlingar känner sig obekväma, ovälkomna eller uteslutna från aktiviteter som ger sociala och materiella fördelar. Att utföra aktiviteter på sätt som är förenliga med
gruppens värden kan göra skillnaden mellan att välkomnas, tolereras eller uteslutas (Wilcock & Hocking, 2015).
Aktivitet
Begreppet aktivitet beskrivs ur ett arbetsterapeutiskt synsätt som någonting individer utför varje dag under en viss tid. Inom arbetsterapin så finns det tre olika betydelser, som beskrivs enligt Christiansen och Baum (2015). Första antagandet är att alla
individer är aktiva varelser. Det andra handlar om dysfunktion i aktiviteter. Det vill säga svårigheter som kan upplevas som tuffa för individen. Det tredje kan beskrivas som ett redskap för arbetsterapeuter (Christiansen & Baum, 2015).
Aktiviteter i det dagliga livet beskrivs som oumbärligt för individens välmående, och detta kan bli påverkad på olika sätt. Aktiviteten som väljs, påverkar individens
välbefinnande, samt kan upplevas som meningsfull (Persson, Erlandsson, Eklund & Iwarsson, 2001). Individer som härstammar från andra länder än Sverige försöker anpassa sig till sin nya kultur genom att utföra andra aktiviteter än de vanliga, vilket leder till att det sker en förändring i deras vardagliga aktiviteter (Lundgren, 2017). Upplevelserna och känslorna som väcks hos individen kan bidra till stress och maktlöshet vilket påverkar utförandet av dagliga aktiviteter (Hadziabic & Adatia- Sandström, 2006). Andra studier fastslog att många kvinnor drabbades av
aktivitetsförlust av tidigare meningsfulla aktiviteter när de flyttat till ett annat land. Forskarna menar att kvinnornas hälsa har påverkats negativt av aktivitetsförändringen (Bennett et. al 2012).
Aktiviteter utgör ett medel för integrationen i det nya landet vilket spelar en viktig roll för att formulera en individs identitet (Cvetkovic, 2018). En individs vardag byggs upp av rutiner och upprepade vanor. Vardagen sker automatiskt och när rutinerna sitter i krävs det ingen uppmärksamhet av individen. Individens vardagliga rutin stöder denne till känslan av att göra något bra och uppfyller behov som hör livet till (Conse & Lundin, 2012; Lundin & Möller, 2012). Enligt Taylor (2020) beter sig människan på ett sätt som associerar med den sociala status eller identitet. Vardagen stöder individen att hålla tidsramar, mönster och traditioner som utgör den enskildes kultur.
Hadziabdic & Adatia- Sandström (2006) belyser att äldre individer kan ha svårigheter med kommunikation, och att lära sig nya saker som till exempel språk. Hallgren et al. (2011) utförde en studie, som undersökte arabiskspråkiga äldres upplevelser av ett hälsoprojekt. Projektet syftade till att undersöka hur man kan hjälpa personer som inte behärskar svenska språket att förbättra sin hälsa och öka välbefinnandet. Deltagarna i studien uttryckte att de tidigare hade känt sig isolerade på grund av förlorade sociala kontaktnät kombinerat med språksvårigheterna. För de deltagande i projektet utökades de sociala nätverken som tidigare bara bestått av de intervjuades barn.
Arbetsterapi
Sveriges arbetsterapeuter FSA (2020) beskriver individen som av naturen aktiv och utvecklingsbar. Det är viktigt för individen att upprätthålla balans mellan sina aktiviteter som egenvård, fritid, arbete och vila för att denne ska kunna uppnå hälsa. Aroian et al. (2008) beskriver i studien att migration till andra länder stärker upplevelsen av ångest och obalans mellan sina aktiviteter hos kvinnor. Dessa författare drog också slutsatsen att invandrarkvinnor upplevde ångest i samband med minskad aktivitet, arbetslöshet, språkbarriärer, all ny information som de möttes med i deras nya samhälle samt förlust av familj och vänner. Sociala och miljömässiga hinder, likaså sociala normer och en stressig livsstil kan leda till minskad fysisk och social aktivitet. Enligt Taylor (2020) är fysisk och social aktivitet en positiv faktor för god hälsa och välbefinnande hos äldre individer. Ett aktivt åldrande innebär bland annat att delta i olika fysiska och sociala sammanhang, vilket inte uppnås om individen väljer att själv att hålla sig i hemmet och borta från sådana aktiviteter (Wendin, 2016).
Arbetsterapeutisk teori fokuserar i allmänhet på aktiviteter i det dagliga livet och motivation, meningsfullhet och delaktighet. Det läggs även en stor vikt på vilka vanor, roller och rutiner som finns i en individs vardag (Taylor, 2020).
Vanor, roller och rutiner hjälper människan att hitta en livsstil, vilket leder till att människans handlingar och val, styr deras sätt att leva på (Christiansen, 2015). Enligt Christiansen et.al. (2015) förknippas livsstilen med personlighet, kön, historia och kultur. Att utföra dagliga aktiviteter fungerar som ett stöd till individen att förstå innebörden av sitt liv.
Kultur är en viktig del av individen som tidigare nämnt under denna studies gång.
Kielhofner (2002) menar på att individens val av aktivitet blir påverkat av omgivningens krav. Iwama (2010) poängterar i sin studie att det i den västerländska kulturen finns ett större fokus på sig själv som individ och på utförandet av aktiviteten. Därefter skapar individen sig en identitet. I mellanöstern, så fokuserar individer på andra människor runt omkring än sig själv. Aktiviteter i det dagliga livet såsom att umgås med nära och kära och ta hand om dem betraktas som meningsfulla aktiviteter. Detta utgör en stor del av en individs identitet och livshistoria. Det leder till att individer från mellanöstern blir tillfredsställda och får ett ökat välbefinnande (Christiansen et.al., 2015; King, 2019). Mattingly och Beer (1993) fastställer att den egna kulturen anses vara meningsfull för individer med invandrarbakgrund.
Även om tidigare studier inte är direkt kopplade till syftet i denna, så ser författarna hur viktigt aktivitet är för människan och vilken förlust det kan innebära att inte kunna utföra en aktivitet som man har tvingats lämna, och på vilket sätt man kan hjälpa till för att individen antingen ska ägna sig åt aktiviteten eller utveckla intresset för nya
aktiviteter.
Författarna till denna studie tror att resultatet kommer att vara nyttigt för deltagarna, men även för de som läser studien när det är färdigt och publicerat på Diva Portal. Denna studie kan påverka både på individ- och samhällsnivå. På individnivå genom att arbetsterapeuten införskaffar sig kunskap kring utländska kvinnors aktiviteter i
samband med dennes kunskap kring arbetsterapi. Detta skulle gynna individen i förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studiens resultat skulle kunna på sikt även bidra till att fler arbetsterapeuter engagerar sig i detta på samhällsnivå, genom
exempelvis kommunernas satsningar i integrationsarbete. Detta genom att bland annat belysa hur man som arbetsterapeut och andra professioner skulle kunna återskapa balans i de dagliga aktiviteterna, även i det nya landet.
Trots att det finns forskning som har gjorts tidigare så är kunskapen begränsad. Mer forskning kring de äldres dagliga aktiviteter bör göras. Det har observerats att forskning som kartlägger dagliga aktiviteter hos kvinnor med invandrarbakgrund i Sverige är begränsad. I detta fall assyriska kvinnor som bor i Sverige. Ytterligare forskning behövs kring vad arbetsterapeuter kan göra för att stödja dessa individer, för att de i sin tur ska hitta lämpliga arbetsterapeutiska interventioner när dessa individer bemöts i samhället.
Teoretisk referensram
Författarna har valt två olika kategorier som presenteras i Value and Meaning in Occupations-Model [ValMo] (Erlandsson & Persson, 2020) för att svara på studiens syfte och få en bättre förståelse kring invandrarkvinnors vardagliga aktiviteter i det nuvarande landet samt aktiviteternas värde. En annan förklaring till varför ValMO-modellen är relevant i förhållandet till syftet är för att ValMO-modellen tar hänsyn till individens erfarenhet och sammanhang, vilket definierar vilket värde och vilken kategori aktiviteten har. Den arbetsterapeutiska referensramen uppmärksammar individers upplevelse av mening och värde i olika aktiviteter. För bättre förståelse är ValMO- modellen uppdelad i
tre olika triader som innefattar aktivitets-, värde- och perspektivtriaden. Person, uppgift och omgivning inkluderas i aktivitetstriaden, och mycket fokus är på individen som utför en uppgift i en specifik miljö. Den andra triaden som ingår i modellen är värde och det beskriver de olika värdena på tre olika sätt, konkret, - sociosymboliskt - och
självbelönande värde. Det konkreta värdet innebär att individen utför aktiviteten för att uppnå ett resultat, som exempelvis städa sitt rum för det färdiga resultatet, vilket är ett rent rum. Falskt konkret värde beskrivs som det konkreta resultatet av de aktiviteter som utförs för att undvika något i stunden men som medför negativa konsekvenser längre fram.
Sociosymboliskt värde tar upp värdet som individen upplever av att vara delaktig i olika sociala sammanhang. Den sociosymboliska värdet är ett samspel av tre andra nivåer; den personliga som visar att varje individ upplever aktiviteter på ett personligt plan baserat på de egna erfarenheter och bakgrund. Den sociokulturella nivån beskriver aktivitetens betydelse i ett sammanhang eller kultur. Den tredje nivån kallas för den universella nivån och den relaterar till sociosymboliska värden som har samma innebörd för människor över kulturgränser och nationaliteter, att dela ett mål mat med någon annan ses i alla kulturer som en vänskapsgest till exempel (Erlandsson & Persson, 2020).
Det självbelönande värdet gäller de aktiviteter som ger utövaren glädje och njutning, till exempel lek eller rekreation (Erlandsson & Persson, 2020). Förutom att de anses vara viktiga för att tillgodose de grundläggande behoven och vara en del av människors identitet, så har dessa aktiviteter en social funktion som bidrar till att skapa relationer med familjen och samhället.
ValMO- modellen beskriver även fyra aktivitetskategorier: skötsel, arbete, lek och rekreation (Erlandsson & Persson, 2020). Skötselaktiviteter rör grundläggande behov och rutiner för att bevara hälsa och välbefinnande, som exempelvis ha hand om sin personliga hygien, laga mat, ansvarar för ekonomin, ha hand om barn och andra närstående.
Arbetsaktiviteter inkluderar aktiviteter som genomförs för direkt eller indirekt försörjning. Aktiviteten består av en anställning eller utbildning som kan resultera i framtiden till försörjning.
Lekaktiviteter omfattar de mer lekfulla aktiviteterna och kategorin ger även utrymme till fantasi. Genom nya upplevelser får individen en möjlighet att röra sig utanför samhällets regler och de förväntningar som läggs på individens beteende. Aktivitets utövaren kan tappa uppfattning om tid och rum för att lekaktiviteter kan kräva full fokus, och
individen kan känna sig helt absorberad av sin aktivitet.
Rekreativa aktiviteter är avslappnande, bekväma och vilsamma aktiviteter, som exempelvis gå på en promenad, läsa en bok eller lösa korsord, Aktiviteter inom denna kategori kan anses vara av social karaktär med andra i närheten, såsom att umgås med andra individer (Erlandsson & Persson, 2014).
Erlandsson och Persson (2014) anser att människors aktivitetsmönster ska bestå av varierande och utmanande aktiviteter där upplevelsen av olika värdedimensioner och möjligheten att tidsmässigt kunna styra och prioritera utförandet av aktiviteterna kommer att ge möjlighet även för vila.
Syfte
Syftet med denna studie är att med hjälp av ValMO- modellen, beskriva äldre assyriska, invandrarkvinnors vardagliga aktiviteter i Sverige, samt dess värde.
Frågeställningar
1. Vilka vardagliga aktiviteter ägnar de assyriska kvinnorna sig åt? 2. Vilket värde tillskriver kvinnorna sina aktiviteter?
Material och metod
DesignFör att besvara syftet valde författarna att göra en kvalitativ intervjustudie. Metoden som användes under studiens gång var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som grund. Den kvalitativa metoden utgår från att varje individ är unik i sitt slag, och att människors verklighetsuppfattning är individuell och präglas genom dennes tolkningar (Kristensson, 2017). Genom att använda en kvalitativ metod kunde författarna fånga deltagarnas syn på vardagliga aktiviteter vilket underlättade utförandet av studiens syfte. Förförståelse
En förförståelse av författarnas egna upplevda erfarenheter kring målgruppen, kunde ge läsaren en inblick i hur utländska kvinnors vardagliga aktiviteter såg ut och hur de fördelade sina aktiviteter i sin vardag. Författarna till studien var båda av utländsk bakgrund och en av författarna var införstådd i den assyriska historien och kvinnornas roll i det assyriska samhället. Trots att författarna hade olika utländska bakgrunder fanns det likheter i de olika kulturer och traditioner vilket gav förförståelse för ämnet. Eftersom en av författarna delade samma kultur och bakgrund, och därför även kunde tala samma språk som deltagarna, så kan det antas att det blev enklare för de intervjuade att svara på ett mer utförligt och sanningsbaserat sätt.
Urval
Inklusionskriterier för att delta i studien var att de medverkande skulle vara mellan åldrarna 64 - 80. Vår andra inklusionskriterie var att deltagarna skulle behärska språken svenska, assyriska eller engelska. Detta för att öka chansen till en god datainsamling. En yngre assyrisk kvinna som inte uppfyllde inklusionskriterier prov- intervjuades.
Ändamålsenligt urval användes på provintervjun samt den första deltagaren i datainsamlingen. Inga större ändringar gjordes efter provintervjun, men ytterligare följdfrågor lades till som skulle komplettera luckorna. Därefter värvades ytterligare åtta deltagare genom snöbollsurval (Denscombe, 2016). Nedan presenteras översiktlig information om deltagarna som deltog i studien (se tabell 1).
Tabell 1: Översiktlig information om deltagarnas ålder, yrke/sysselsättning och antalet år bosatta i Sverige.
Respondent Ålder Civilstånd Yrke/sysselsättning Antal år i Sverige Provintervju 55 år gammal Singel Lokalvårdare 21 år
#1 74 år gammal Änka Pensionär 27 år
#2 74 år gammal Gift Pensionär 15 år
#3 64 år gammal Gift Butiksbiträde samt
föreläsare på vårdcentraler.
27 år
#4 64 år gammal Gift Lokalvårdare 19 år
#5 76 år gammal Änka Pensionär 29 år
#6 64 år gammal Änka Frukostvärdinna 27 år
#7 64 år gammal Gift Lokalvårdare 27 år
#8 64 år gammal Gift Lokalvårdare 27 år
#9 66 år gammal Singel Pensionär 36 år
Datainsamling
Intervjuguiden konstruerades med hjälp av Erlandsson & Perssons (2020) begrepp om aktiviteter i det dagliga livet samt vilka värden aktiviteten tillskrivs på.
Författarna behärskar olika modersmål och har svenska som andraspråk. Nio intervjuer gjordes totalt i datainsamlingen, fem på assyriska språket och fyra på svenska. Alla intervjuer inklusive provintervjun skedde antingen i kvinnornas hemmiljö eller på deras arbetsplats. Författarna använde sig av en röstinspelningsenhet för att underlätta för författarna samt för att inte missa något viktigt. Deltagarna gav sitt samtycke. Intervjun med deltagarna i studien hade en duration i tid av ungefär 30 min – 1 timme och båda författarna var närvarande.
Respondenterna fick ge sitt samtycke både muntligt och skriftligt till att delta i studien. Ett informationsbrev där det beskrevs vad studien handlade om delades ut bland deltagarna. Brevet var skrivet på svenska och förklarades på assyriska vid behov. Även en samtyckesblankett som deltagarna fick skriva under erhölls av studiens författare (se bilaga 2).
Databearbetning
Kristensson (2017) ger förslag på hur analysprocessen i en studie kan hållas konkret genom att följa olika steg i databearbetningen. Författarna transkriberade alla intervjuer från ljudinspelning till skriftlig form. Det fanns behov av att översätta några intervjuer från assyriska till svenska och i andra fall från blandat assyriskt-svenskt tal till svenska. Översättningen gjordes av en av författarna som behärskar det assyriska språket.
Författarna skrev ner ord för ord, frågor, svar, pauser och känsloyttringar som ägde rum under intervjuerna. Sammanlagt blev det sjuttiosju sidor som kodades för att kunna jämföra olikheterna och likheterna mellan respondenterna. Kodningen gjordes i form av numrering av respondent och fråga. Detta för att lättare kunna koppla en respondent till en fråga och individens svar. För att sedan kunna jämföra dessa svar med de andra
respondenternas gjordes en färgkoordinering som visade vilka som tyckte lika och olika. Intervjuerna lästes igenom av författarna var för sig och de skrev sedan ner sina tankar och diskuterade tolkningar och synpunkter genom forskartriangulering. De delarna i materialet som relaterade till studiens syfte identifierades.
En kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim & Lundman (2017) användes för att se likheter, skillnader och mönster i intervjumaterialet. Intervjumaterialet analyserades och därefter identifierades meningsenheter från intervjuerna, det vill säga enheter som var relaterade till att besvara studiens syfte. Meningsenheterna kondenserades för att göra intervjumaterialet mer lätthanterligt och förståeligt. Intervjuerna kodades genom att sammanfatta intervjusvaren. En granskning av det kodade materialet gjordes och de koder som hörde ihop kopplades samman och kategoriserades enligt ValMO- modellens fyra aktivitetskategorier och tre aktivitetsvärden (Erlandsson & Persson, 2020). Koder som liknade varandra och verkade höra ihop sammanfattades i en kategori för sig. Kategorierna minskades genom en sökning efter gemensamma nämnare eller generella betydelser i de olika kategorierna. Intervjuerna lästes på nytt och författarna
identifierade meningen eller betydelsen av en kategori vilket sammanfattades i en överordnad huvudkategori eller tema (tabell 2). Likheter och skillnader bland koderna jämfördes och därefter sammanfattades koder under gemensamma underkategorier. Författarna läste igenom materialet separat och därefter bearbetades underkategorierna. Slutligen formulerade författarna lämpliga kategorier, och sedan granskades materialet på nytt för att garantera kategoriernas relevans.
Tabell 2: Exempel på meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, underkategori och kategori.
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori #2
Jag hjälper även mina barn med att vara barnvakt åt dem några gånger i månaden. Jag hjälper dem och dem hjälper mig. Detta handlar om att ge och ta. Resterande
dagarna i veckan så besöker jag mina döttrar, speciellt den yngsta dotter... vilket jag tycker är… viktigt… för mig, och sen älskar jag att besöka mina barnbarn.
Jag sitter barnvakt åt mina barn några gånger i månaden. Vi hjälper varandra. Att besöka mina barn ofta, speciellt den yngsta av dem, är viktigt för mig. Jag älskar att besöka mina barnbarn. Träffa barn och barnbar n Lekaktiviteter Självbelönande värde
Etiska överväganden
Vid genomförandet av kvalitativa studie intervjuer är det viktigt att tänka på olika etiska principer som skyddar individen och dennes integritet. Författarnas avsikt var att
informera kring det när kontakt togs med deltagarna genom att tillhandahålla informationsbrev till alla deltagare, antingen via mejl eller vid första mötet. Detta brev innehöll studiens syfte samt information om etiska aspekter gällande
konfidentialitetskrav och nyttjandekrav: att namn på personer eller i studien inte skulle uppges samt att all insamlad data enbart skulle komma att användas för
forskningsändamål. Informationsbrevet beskrev intervjuns utformning, det vill säga intervjuns varaktighet och att intervjufrågorna berörde deltagarnas dagliga aktiviteter och rutiner.
I utskicket frågade författarna om deltagarnas medgivande att spela in intervjuerna med hjälp av röstinspelning för att underlätta analysen av data. I samband med detta
informerades deltagarna om möjligheten att själva välja plats för intervjutillfället i syfte att de skulle känna sig så bekväma som möjligt (bilaga 1). Informationsbrevet innehöll även information om samtyckeskrav och att det var frivilligt att medverka samt att deltagarna när som helst hade rätt att avbryta utan konsekvenser för dem.
Samtyckeskravet skrevs under av alla deltagare innan intervjutillfälle och erhölls av författarna (bilaga 2).
Författarna gjorde även en etisk egengranskning med hjälp av Hälsohögskolan i
Jönköpings egen blankett. Genom att göra en egen granskning innan studien påbörjades försäkrade författarna att inga risker för fysisk, psykisk eller integritetsmässigt skada fanns för deltagarna. Granskningen utfördes i samråd med författarnas tilldelade handledare. (bilaga 3).
Studiens författare tog hänsyn till autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte
skada-principen samt rättviseskada-principen enligt Beauchamp & Childress (2001). All insamling av data och materialunderlag genomfördes med respekt för deltagaren samt med dennes självbestämmande, enligt autonomiprincipen. Nyttoprincipen syftar till att denna studie ska göra större nytta än onytta för deltagarna. Författarna till denna studie har tänkt igenom att denna studie inte ska skapa skada och obehag för sina deltagare. Enligt inte skada-principen är det viktigt att studien görs metodiskt korrekt samt med noggrannhet. Det var viktigt att alla deltagare behandlas på samma villkor samt med respekt, för att denna studie skulle genomföras enligt rättviseprincipen. All hantering av material gjordes enligt regler (Kristensson, 2017). Det var viktigt för deltagarna att känna sig trygga och säkra i en miljö där de blir intervjuade. Det insamlade materialet från intervjuer med deltagarna avidentifierades och hanterades konfidentiellt.
Resultat
Resultatet redovisas i löpande text. I tabell 3 visas en översikt på huvudkategorier och underkategorier efter vilket materialet har bearbetats.
Tabell 3: En översikt över huvudkategorier och underkategorier
Huvudkategorier Underkategorier Arbetsaktiviteter ● Förvärvsarbete ● Aktivitet i förening/verksamhet ● Frivilligt arbete Sociosymboliskt värde Skötselaktiviteter ● Hushållsarbete ● Vardagsrutiner Konkret värde Lekaktiviteter ● Relationer ● Fysisk aktivitet ● Tro, andlighet Rekreativa aktiviteter
● Odling och trädgårdsarbete
Självbelönande värde
Sex av nio deltagare hade tidigare varit hemmafruar i deras hemland. Några hade aldrig haft någon anställning, varken i hemlandet eller i Sverige. Andra hade börjat jobba först efter att de kommit till Sverige. Resterande tre hade arbetat både i hemlandet och i Sverige. Vid tillfället så arbetade majoriteten av kvinnorna i gruppen. Några av de var högutbildade i hemlandet men här i Sverige var det svårt för dem att utbilda sig på nytt eller få arbeten som motsvarade deras gamla arbeten i hemlandet
”I Irak jag har inte jobbat mycket, bara ett år två år jag har jobbat på hotell och sen blir bara hemmafru. Du vet man har… alla mina barn (försöker hitta ord) fick mina
barn i Irak, de är lite tre år, fyra år, fem år.” Intervju 7
De jobb som hade varit mest aktuella för kvinnorna i gruppen var bland annat städjobb, jobb i servicebranschen och diverse andra lågavlönade arbeten. Detta i kombination med hushållsarbete. De fem som fortfarande jobbade ansåg att arbetet var viktigt och
värdefullt för dem. Att kunna arbeta på en arbetsplats med goda kollegor och ha trivsel på sin arbetsplats upplevdes som väldigt viktigt för dem. En av deltagarna uttryckte sig på följande sätt:
“Mitt jobb är väldigt viktigt för mig. Jag trivs bra med mina medarbetare, alla är hjälpsamma.”
Intervju 8 En av deltagarna hade endast ett fåtal månader kvar tills hon blev 65 år gammal och skulle gå i pension. Hon berättade att det kändes bra, och att det inte var jobbigt för henne. Deltagaren berättade att hon skulle försöka hålla kvar vid samma dagliga
aktiviteter och rutiner som hon hade vid tillfället. Hon ville fortsätta vara aktiv efter att hon hade blivit pensionär.
“Regionen har kontaktat mig för att jag ska börja undervisa på arabiska språket om diabetes. Jag kommer synas på vårdcentraler.” Intervju 3.
Några av kvinnorna var utöver arbetet engagerade i planeringen av olika kyrkliga aktiviteter vilket ledde till konkret och sociosymboliskt värde i vardagen för dessa kvinnor. En av kvinnorna var ansvarig för den katolska föreningen och arrangerar gruppresor tillsammans med prästen. Kvinnan sa följande:
“I kyrkoföreningen ansvarar jag bland annat för att välja rätt psalmer inför
gudstjänsterna på söndagarna. Vi besöker även de sjuka på olika äldreboende vilket uppskattas. Jag hjälper även vid planeringen av olika resor, till exempel Polen, Israel eller andra städer i Sverige.”
Intervju 6 Sju av tio nämnde att de älskade att göra resor med kyrkan och vara aktiva i en katolsk förening. Kvinnorna var kyrkligt aktiva och besökte kyrkan minst två gånger i veckan. ”Jag åker till kyrkan varje söndag för att när jag växte upp i Irak så besökte jag kyrkan med min familj varje söndag. Vi var grannar med en kyrka så mycket tid har spenderats där…”
Skötselaktiviteter
De nio kvinnor som deltog i studien ansåg att hushållsarbete var en viktig del av deras vardag. Detta berodde på att de i hemlandet var hemmafruar och använde en stor del av deras vardag till att städa.
“Det bästa som är finns är när man familjen kommer hem till ett rent hem…!” Intervju 2
“Ibland hjälper min dotter mig med städet i hemmet men för det mesta så sköter jag det själv… jag tycker inte om när någon annan än jag städar. Jag vet vart alla mina saker är... och så är det en underbar känsla när hemmet skiner och doftar gott.”
Intervju 9 De flesta deltagarnas rutiner var desamma, och de var nöjda med sina rutiner under dagen. Rutinerna gav deltagarna en typ av struktur över hur dagen skulle se ut och när de skulle göra saker och ting. När deltagarna hade tid så, umgicks de mest med familjen, utförde hushållsarbete eller tittade på tv.
“Om det finns någon lucka, så promenerar jag till min dotters hem och umgås med hennes familj.”
Intervju 5 Lekaktiviteter
Åtta av nio kvinnor uppgav att det var meningsfullt och viktigt att träffa och umgås med familjen och släkten, speciellt barnbarnen. Flera av deltagarna uppgav att den
lekaktivitet som var viktigast för dem var att ta hand om barnbarnen och att leka i parken med dem. Detta ansågs vara en ansträngande aktivitet för deltagarna. Tre av tio deltagare nämnde även att de besökte köpcentret med barnbarnen och åt ute på
restauranger.
”Jag gillar även att åka till stan och promenera med min väninna. Ibland åker vi med bussen till […] för att promenera där och träffa andra av våra väninnor från kyrkan”.
Intervju 5 Trots att inga frågor om religion och tro ställdes till respondenterna, var det ämnet som det pratades mest om. Vid bearbetningen av all data framkom det att det för
respondenterna var viktigt att tillhöra ett gemensamt kyrkosamfund. Kyrkan var punkten som band dem samman och underlättade kontakten med andra landsmän. Deltagarna i studien uttryckte att de tog varje chans de fick att umgås med familjen och släktingar, både på vardagar och helger, på grund av deras gemensamma värderingar som de hade från hemlandet och från kulturen.
“Nu när jag bor själv i hemmet känner jag mig ensam, jag har mer tid att åka
utomlands. Jag besöker min dotter som bor i USA. Jag besöker henne två gånger om året.”
Intervju 9
”Mest jag gillar till exempel åka till Stockholm och träffa mina bröder, jag har tre bröder där. Varje månad två gånger kanske.”
Intervju 6 De flesta av deltagarna var nöjda med den mängd lekaktivitet de ägnade sig åt med undantag av en av deltagarna som uttryckte att hennes vardag var mindre aktivitetsfylld och därmed mindre värdefull.
“Ingenting! Vi sitter och kollar på tv bara, vad ska vi göra? Min svägerska bor på andra huset, ibland hon kommer hit, ibland jag går till henne”.
Intervju 7 En av deltagarnas morgonrutiner skiljde sig från dem andras. Deltagaren uppgav att: “På mina lediga dagar brukar jag sova lite längre än vanligt men inte mycket, om jag sover för mycket får jag migrän men jag börjar med att dricka cirka en halv
liter ljummet vatten med citron. Jag brukar blanda i lite ingefära. Sedan brukar jag gå på löpbandet i en timma ungefär. “
Intervju 1 Deltagarens upplevelse av värde i morgon rutinen var ett exempel på ett självbelönande värde. De uppgav att de efter en arbetsdag var för trötta för att göra annat i hemmet eller gå ut. Några av respondenterna uttryckte att det inte var roligt att göra något när de var ensamma och inga vänner är i närheten. Merparten av kvinnorna i gruppen uppgav att de var mer fysiskt aktiva i hemlandet. Två av kvinnorna nämnde följande under
intervjutillfället:
“Träning är viktig för mig men det känns lite svårt att ta sig till gymmet, jag ser till att ha gjort mina sysslor hemma innan jag går ut.”
Intervju 3 En av kvinnorna utförde ingen aktivitet, utan var mest stillasittande. Hon nämnde följande:
“Efter att hemtjänsten har varit hemma hos mig så brukar jag spendera min tid på soffan och tittar mycket på utländska filmer och serier. Jag älskar det.”
Trots att hon satt hemma dagligen och inte hade samma möjlighet att komma ut som de andra hade, tillskrev hon ett högt självbelönande värde åt aktiviteten titta på tv.
Rekreativa aktiviteter
Hos alla tillfrågade var promenader och trädgårdsodling under sommarperioden vanligt förekommande aktiviteter. Där beskrev deltagarna att det var aktiviteter de utför både ensamma och med andra.
“Jag umgås väldigt mycket med mina barn och deras familjer, när jag inte gör det och om jag hinner, så lägger jag min tid i odling och trädgårdsarbete, jag finner lugn och ro i det. “
Intervju 4
Diskussion
MetoddiskussionFörfattarna bedömde att vald studiedesign var lämplig för att besvara studiens syfte (Kristensson, 2017: Kvale & Brinkmann, 2015). Författarna utförde semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra följdfrågor samt för att få en mer heltäckande förståelse. Deltagarna fick större utrymme att styra innehållet vilket gjorde det möjligt för dem att i större utsträckning berätta om sina erfarenheter (Kristensson, 2017). Författarna
utförde även en provintervju. Att utföra en provintervju innan de riktiga intervjuerna kan främja möjligheten för intervjuaren att förbättra, utveckla intervjuguiden och öka trovärdigheten (Kvale, 1997). Provintervjun utfördes på en assyrisk kvinna i 55
årsåldern.
I studien diskuterade författarna utifrån begreppen giltighet, tillförlitlighet,
överförbarhet och trovärdighet (Graneheim & Lundman, 2017). Tillförlitlighet innebär att sanningshalten i de tolkningar som gjorts och det resultat som presenteras är befogade i det insamlade materialet och inte i förutfattade meningar. Resultatet av studien ska visa en pålitlig bild av deltagarnas verklighet, samt ge svar på studiens syfte. Man kan öka tillförligheten genom triangulering, vilket innebär att två eller tre personer tillsammans granskar och analyserar resultatet och tolkar det (Shentons, 2004). Den kvalitativa innehållsanalysen ansågs vara en bra metod för studien (Lundman & Graneheim, 2017). Det var en utmaning för författarna att hitta relevanta koder,
underkategorier och kategorier. Detta kan bero på att deltagarnas erfarenheter kan tydas på olika sätt samt att det är inte alltid enkelt att uppfatta informationen som har getts vid intervjutillfället.
Överförbarhet ser till vilken utsträckning studiens resultat kan vara tillämpliga i andra kontexter än de som finns representerade i studien (Shentons, 2004). Graneheim och Lundman (2017) förklarar att studiens giltighet kan stärkas genom att tydligt beskriva
när materialet samlades in. Ett annat sätt att stärka giltigheten som beskrivs tydligt av Kvale och Brinkmann (2009) är att följa en intervjuguide. Författarna använde sig av en intervjuguide för att få en struktur på intervjufrågorna.
Överförbarheten och giltigheten styrktes genom att tydligt beskriva de rekryterade deltagarna utifrån studiens relevans (Graneheim & Lundman, 2017). En nackdel med att ha använt bekvämlighetsurval kan vara att majoriteten av deltagarna som intervjuades tillhörde samma umgängeskrets, och att de därav kanske gav likartade svar. Enligt Kvale & Brinkmann (2015) är det normalt att intervjua tio till femton personer vid kvalitativ studiedesign. Författarna valde att genomföra nio intervjuer eftersom antalet ansågs vara tillräckligt utifrån studiens tidsram.
Studiens giltighet äventyras på grund av deltagarnas språksvårigheter. Deltagarnas språkkunnighet och förmåga att uttrycka sig ha påverkat kvaliteten på intervjuerna (Bucken-Knapp, Fakih, & Spehar 2018). Bucken-Knapp, Faikh och Spehar (2018) menar på att brist på språksvårigheter, kan skapa osäkerhet och oro hos individen som blir intervjuad, och detta stärks även av Arxer et.al. (2017) och Lohmander et.al. (2017). Författarna var noga med att sammanfatta vad som hade sagts under intervju samt att ställa följdfrågor för att förvissa sig om att inga missförstånd skett. Under intervjuerna önskade deltagarna att bli intervjuade på sitt modersmål, assyriska. Deltagarnas rädsla att inte kunna bli förstådda kunde noteras under intervjutillfället och deras avvaktande och försiktighet kan antas ha påverkat dem även i deras försök att komma ut i samhället. Deltagarna hade svårt att hitta rätt ord för vad de ville ha sagt och en av författarna fick då översätta från assyriska till svenska. Vissa deltagare använde sig av sitt kroppsspråk för att tydliggöra vad de menade. Under analysprocessen har författarna haft
användning av kroppsspråk och artikulation men inga stödanteckningar gjordes vilket försvårade transkriberingen och analysen. Tillförlitligheten och giltigheten kan vara faktorer som har påverkat studiens resultat på grund av att endast en av författarna kunde bidra med följdfrågor på assyriska när intervjun skedde på svenska språket. Författarna har analyserat intervjumaterialet genom en latent innehållsanalys strukturerad av Graneheim & Lundman (2017). Vissa intervjuer blev svåra att transkribera och svårtolkade på grund av kvinnornas svårigheter med det svenska språket. Författarna gick tillbaka till inspelningarna för att lyssna igen och gå igenom transkriberingen samtidigt, för att öka tillförligheten i analysen.
Fördelen med kvalitativ metod var att respondenten kunde svara mer fritt och berätta istället för att ge korta svar. Intervjuaren hade även möjlighet att ställa följdfrågor för att få ut mer information. Nackdelen med denna typ av metod var att frågorna kunde vara oklart formulerade, eller att respondenten missförstod frågan. En annan nackdel kunde vara att respondenten mindes fel. Utformandet av frågorna och följdfrågorna till
om detta, och enligt Langemar (2008) är det positivt för att detta underlättar för
författarnas objektivitet till ämnet. Valet av plats för intervjun, hemmiljön i första hand och i andra hand arbetsplatsen kan ha påverkat resultatet på så sätt att deltagaren blev distraherad eller upplevde att det inte gick att svara på frågorna med samma frihet än om vi endast hade haft intervjuerna på hemmaplan.
Resultatdiskussion
Arbetsaktiviteter och Socio-symboliskt värde
Sammanfattningsvis visar denna studie att deltagarna upplever sig utföra
arbetsaktiviteter som för dem har ett socio-symboliskt värde på personlig och universell nivå. Åtta av nio kvinnor uttryckte att deras arbetsaktiviteter upplevs som värdefulla. Alla deltagare identifierar sig själva med roller som fru/änka, mor och mor-/ farförälder. Resultatet kan vi även koppla till relationen mellan aktivitet och identitet som
Kielhofner, (2012) styrker. Författaren menar att det finns en sammansatt känsla av vem man är och vilken aktivitet som individen utför, detta skapas från individens historia och bakgrund. I sin modell ”Occupational identity” så är ens vilja, vana och erfarenhet en påverkan på aktiviteter (Kielhofner, 2008). Unruh et.al. (2002) fastslår vid att
occupational identity kan användas som ett uttryck för fysiska, affektiva, kognitiva och andliga perspektiv av individens natur, i ett samspel med det institutionella, sociala, kulturella och politiska miljöns (Unruh, Versnel & Kerr, 2002,) Enligt visionen av sociokulturella metoder det är det i värderingen av ömsesidiga skyldigheter, sociala, harmoniska relationer och tillhörighet som vi finner vår djupaste tillfredsställelse. Detta i motsats till västerländsk individualistisk ideologi, där forskning visar att ömsesidigt beroende är ett oumbärligt inslag i det mänskliga tillståndet (Sakellariou & Pollard, 2017).
Deltagarnas syn på sig själva är förstärkt av deras känsla av tillhörighet i den egna kulturen. För dem är det viktigt att valda aktiviteter är accepterade i de kulturella och sociala normer som råder hos assyrier. I mellanöstern är det vanligt att en individ påverkas starkt av ett patriarkalt samhälle där kvinnan tar hand om hemmet och familjen och att mannen antar rollen som familjeförsörjaren (King, 2019). Det socio-symboliska värdet i av andra accepterade aktiviteter, ger individen uppmuntran till fortsatt aktivitet och en förstärkt känsla av tillhörighet i ett speciellt socialt sammanhang eller kultur. Deras syn på sig själva stämmer väl överens med ValMOs socio-kulturella värde som beskriver aktivitetens betydelse för individen utifrån socialt och kulturellt sammanhang (Erlandsson & Persson, 2020). I detta fall kvinnor med
invandrarbakgrund, mer specifikt assyrier, som utformar en subkultur i en kommun i Sverige. Detta resulterade i studiedeltagarnas fall att de har stannat hemma och tagit hand om familjen som de gjorde i hemlandet. Detta bekräftar teorin att det i vissa kulturer är de aktiviteter som främjar familjetillhörigheten som bygger upp individens identitet (Taylor, 2020). Det skiljer sig från västerländsk kultur där arbete har större betydelse för en persons upplevelse av identitet och tillhörighet (Erlandsson & Persson, 2020).
Den sociala aspekten av aktivitet eller socio-symboliskt värde i ValMO modellen beskriver hur individen upplever aktivitet utifrån ens egna erfarenheter och bakgrund
(Erlandsson & Persson, 2020). I fallet av gruppen så verkar upplevd meningsfullhet av aktiviteter komma både från det konkreta värdet av aktiviteten på personligt nivå, men kanske främst från det socio-symboliska värdet av att träffa andra med samma kulturella bakgrund. Trots att det finns sociosymboliska värden på socio-kulturell nivå som våra deltagare delar med resten av samhället över etniska och kulturella gränser, så har kvinnorna inte lyckats bryta barriären de mötte i det svenska samhället. Integrationen med resten av samhället har varit begränsad på grund av språksvårigheter vilket har resulterat i att deras sociala nätverk begränsats och att det endast består av familjen och vänner från hemlandet. Under intervjuerna önskade deltagarna att bli intervjuade på sitt modersmål, assyriska. Deltagarnas rädsla att inte kunna bli förstådda kunde noteras under intervjutillfället och deras avvaktande och försiktighet kan antas ha påverkat dem även i deras försök att komma ut i samhället och ägna sig åt andra aktiviteter som
tillgodoser deras behov. (Bravell et al, 2013).
För dem är det viktigt att utföra aktiviteten i sig, men det är också meningsfullt att det sker i sällskap av människor som delar samma bakgrund, värderingar och språk. Detta kan vi koppla till det socio-symboliska värde på universell nivå, eftersom vi människor i alla kulturer sätter stort värde på vänskap och umgänge med likasinnade. I och med att livssituationen har förändrats kan prioriteringen och upplevelsen av aktiviteter med socio-symboliskt värde, vara annorlunda. Den som väljer och utför aktiviteten kan ha påverkats av det egna könet och kultur man identifierar sig i.
Majoriteten av respondenterna upplevde att det var svårt att komma till ett nytt land och skapa sig en ny vardag på grund av kulturkrockar och språksvårigheter. De flesta deltagarna var nöjda med sina dagliga rutiner och uttryckte det så men trots det sade fem av nio att de skulle vilja återvända till sitt hemland. De hade hållit fast vid sin kultur som för kvinnan bland annat innebar ett prioriterat ansvar att vara hemma och ta hand om familjen. Detta har i sin tur lett att kvinnorna känner sig ensamma och saknar motivation till att utföra aktiviteter.
Skötselaktiviteter och Konkret värde
Deltagarna i denna studie upplevde att de utförde mest skötselaktiviteter som har ett konkret värde. Skötselaktiviteter är de aktiviteter som en människa utför dagligen för att ta hand om sig själv. De aktiviteterna utgör grunden för god hälsa och välbefinnande och en fungerande vardag (Erlandsson & Persson, 2020).
Kvinnorna uttryckte i allmänhet tillfredsställelse och trivsel över sina dagliga aktiviteter. Några av respondenterna upplevde vissa dagliga aktiviteter som svåra och aktiviteterna utfördes först efter andra aktiviteter, som till exempel hushållsarbete. Resultatet pekar mot att respondenterna ägnar sig endast åt aktiviteter som kan upplevas som måsten för att klara det dagliga livet. Att tillskriva ett konkret värde åt aktiviteter som
hushållsarbete, beror på att individen ser ett tydligt resultat efter avslutad aktivitet. Några uttryckte dock inte samma upplevelse av värde i fysiska aktiviteter. Dessa aktiviteter kan då få ett falskt konkret värde där utförandet kan bidra till att individen undviker till exempel fysisk aktivitet vilket kan leda till minskad känsla av hälsa och välbefinnande (Erlandsson & Persson, 2020).
Lekaktiviteter och Självbelönande värde
Lekaktiviteter är de aktiviteter vi gör för vår egen skull, och som tillfredsställer oss. Till exempel att dansa och titta på tv (Erlandsson, 2020).
De flesta deltagarna hade vuxna barn som i sin tur hade egna familjer. Kvinnornas största lekaktivitet var att umgås med barn och barnbarn. Cattan (2009) beskriver att relationer är en nyckelfaktor för att öka välbefinnande i vardagliga aktiviteter hos de äldre. Ponzio (1996) utförde en studie om äldre individer med assyriska rötter som visar i sitt resultat att de äldre prioriterar familjen och släktingar högt då de gläds av deras närvaro. Familj och vänner skapar känslan av säkerhet och hemtrevnad (Ottosson & Janlöv, 2015).
Annan lekaktivitet som kvinnorna uppgav de ägnade sig åt var promenad. De utförde aktiviteten i sällskap med andra och tillförde aktiviteten ett självbelönande värde.
Deltagarna promenerade mycket för att det var gratis och samtidigt skönt att röra på sig när de ville. Kleppang, (2018) menar att promenad är en fysisk aktivitet som kan utföras av de allra flesta och som samtidigt kan bidra till ett ökat välbefinnande.
Kvinnorna är aktiva inom verksamheter och kyrkliga föreningar där de kan känna sig delaktiga i samhället och träffa andra människor. Att vara delaktig i någon verksamhet eller förening kan bidra till individens självförtroende och självförverkligande (Torres & Magnússon, 2010). Även Cattan (2009) beskriver att utövad religion eller andlighet ofta bidrar till en ökad livskvalité i vardagliga aktiviteter.
Flera forskare, bland annat Jegermalm och Grassman (2011) anser att de äldres delaktighet och engagemang inom verksamheter och föreningar är en viktig del av individens vardag när man har nått pensionsåldern.
I fallet av gruppen så verkade det upplevda värdet av lekaktiviteter komma både från det självbelönande värdet av aktiviteten, men kanske främst från det socio-symboliska värdet av att träffa andra människor. För dem var det viktigt att utföra aktiviteten i sig, men det var också viktigt att det skedde i sällskap av människor som delade samma bakgrund, värderingar och språk.
Rekreativa aktiviteter och Självbelönande värde
Rekreativa aktiviteter är de som människan ägnar sig åt för att slappna av. Kvinnorna kunde känna sig delaktiga i samhället och träffa andra människor. Erlandsson & Persson (2020) beskriver enligt ValMO- modellen att rekreativa aktiviteter i vardagen hjälper till att slappna av och för enstaka tillfällen glömma och åsidosätta de normer och regler i olika sociala sammanhang som man förväntas följa.
Utifrån resultat av det insamlade materialet, så var rekreativa aktiviteter med rent självbelönande värde inte lika viktigt för deltagarna som aktiviteter som gynnade en familj med små barn. ValMO- modellen beaktar hur individen upplever aktiviteter under olika faser i livet.Den som väljer och utför aktiviteten kan ha påverkats av det egna könet och den kultur man identifierar sig i (Erlandsson & Persson, 2020; Ronström (1996). En aktivitet som assyriska kvinnor nämnde var trädgårdsodling på sommaren, vilket de ansåg vara värdefullt för dem. Trädgårdsodling var en aktivitet som de gärna ägnade sig åt ensamma eller med andra eftersom att träffa andra var viktigt för dem också.
till en upplevelse av ökad ensamhet och isolering. Kvinnorna uttryckte själva att de var nöjda med sin tillvaro och att de var motiverade att utföra aktiviteter men under intervjun sade fem av nio kvinnor att de ville tillbaka till sitt hemland. Kvinnorna
upplevde att det dagliga livet i deras hemland var mer flytande, och att det var lättare att umgås med vänner och familj eftersom livet var mindre uppstyrt och umgänge förekom mer naturligt.
Författarna kan endast spekulera i anledningen till att några av kvinnorna i gruppen känner sig ensamma och vill återvända till hemlandet. Sättet de fick lämna sina liv bakom sig till förmån för det nya och okända kan ha kommit att påverka kvinnornas möjligheter till integration i det nya landet (Torres & Magnússon, 2010). Kombinerat med språksvårigheter kan detta ha bidragit till att kvinnorna inte känner sig som en del av det svenska samhället och kan därför antas vara en utsatt och marginaliserad grupp (Bravell et al, 2013).
Kulturskillnaderna mellan deras hemland och Sverige kan därför ha lett till en förskjutning av nyfikenhet att pröva nya aktiviteter med självbelönande värde
(Erlandsson & Persson, 2020; Erlandsson, Persson, Eklund & Iwarsson, 2001). Detta är inga slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat utan endast ett antagande som författarna gör baserat på deltagarnas hemlängtan samt brist av deltagande i rekreativa aktiviteter.
Under sammanställningen framkommer inte många aktiviteter som kvinnorna ägnar sig åt helt för deras egen skull eller intresse. Bristen på mängden rekreativa aktiviteter som resultatet i studien visar kan i längden bidra till ökad aktivitetsobalans som i sin tur även bidrar till ohälsa (Finlay, 2004).
Författarna ser en tydlig brist i mängden avkopplande och meningsfulla fritidsaktiviteter hos respondenterna. Balans mellan vila, fritid/lek och arbete är en förutsättning för god hälsa (Persson, Erlandsson, Eklund &Iwarsson, 2001). I dagens samhälle så tenderar individer att spendera större del av tiden på arbetsaktiviteter, och detta för att i det västerländska samhället så ges det symboliskt värde. Erlandsson och Persson (2005) menar på att det symboliska värdet ges i form av social och kulturell status.
Betydelsen av arbetsterapi
I utövningen av sitt yrke bemöter arbetsterapeuten många olika människor ute i samhället. Arbetsterapeutens arbete kan förenkla en individs vardag genom att motivera, stödja och anpassa vardagen (Taylor, R. 2020).
Arbetsterapins mål är att göra det möjligt för alla individer att delta eller utföra aktiviteter som har ett värde (Iwama, 2007). Aktiviteten kommer att skilja sig från individ till individ och från sammanhang till sammanhang (Munoz, 2007). Våra
klienters historia och bakgrunder återspeglar en kombination av olika faktorer som har påverkat dem (Ramsden, 1990). Munoz (2007) menar på att en arbetsterapeut som är kulturellt lyhörd som bemöter dessa klienter, kan föra sina vanliga sätt att känna till och praktisera i ett sociokulturellt sammanhang. Detta kan även tillämpas universellt och rättvist, men trots goda intentioner existerar det nackdelar. Utmaningar existerar för en
rättvis och kulturell arbetsterapi, lika mycket i våra samhällen och situationer som uppstår i det dagliga livet (Iwama, 2004).
Sverige är ett mångkulturellt land med många nationaliteter och kulturer som präglar individen. Kvinnorna från Irak som är på väg mot pensionsåldern eller redan nått pensionsåldern, är en målgrupp som kan vara en aning svår att komma i kontakt med, men som är lättare tillgänglig om man är aktiv inom kyrkliga föreningar/verksamheter. Studiens resultat kan underlätta för arbetsterapin och andra professioners förståelse för inte endast kvinnor från Irak, utan även kvinnor och män med annan
invandrarbakgrund. Med en inblick och förståelse för dessa individers vardagsaktiviteter och dess värde, likaså bakgrund, kan arbetsmetoder och anpassade förhållningssätt förbättra den arbetsterapeutiska relationen med patienten, i de fallen där kontakten tas på grund av sjukdom eller hälsofrämjande. Samma förbättringar kan ske för att hjälpa andra som inte är sjuka men riskerar sjukdom i avsaknad av stöd. Det kan till exempel handla om nyanlända och minoritetsgrupper. Detta genom att återinföra eller skapa nödvändiga och meningsfulla aktivitetsrepertoarer i sitt vardagliga liv baserat på behov, vanor och rutiner med utgångspunkt i miljön och sammanhang individen befinner sig i.
Förslag på kommande undersökningar
Förslag på kommande undersökningar skulle kunna vara en jämförelse mellan könen från samma eller olika etniciteter för att se om resultatet skiljer sig mellan männen och kvinnorna. Resultatet som skulle framkomma under studien skulle vara relevant och skulle gynna sjukvårdssystem och professioner i Sverige men även samhället som får en ökad kunskap kring de äldre individer som kommer från ett annat land än Sverige, och hur dessa individers aktiviteter i dagliga livet ser ut. En jämförelse av daglig aktivitet mellan kvinnor i olika åldrar och kulturell bakgrund kan också vara av intresse för att få en utökad kunskap kring deras bakgrund och kultur. Detta för att lättare kunna bemöta deras förutsättningar och behov vid mötet med en arbetsterapeut.
Slutsatser
Syftet med denna studie var att beskriva äldre assyriska invandrarkvinnors vardagliga aktiviteter i Sverige, samt aktiviteternas värde. Detta gjordes med hjälp av ValMO- modellen som användes för att både samla in och analysera data från intervjuerna. Resultatet visade att det finns likheter i kvinnornas dagliga aktiviteter och att
aktiviteterna upplevs som självbelönande för kvinnorna som ansåg att de hade en bra aktivitetsbalans i vardagen. Vidare upplevde de sig ha skapat struktur och rutin kring vardagliga aktiviteter som för dem var meningsfulla.
Detta trots att under intervjutillfällen framgick det att kvinnorna upplevde sig vara mer aktiva i det dagliga livet i hemlandet än i Sverige. Författarna kan bara anta att detta berodde på att det i hemländerna fanns ett gemensamt språk, samma kulturella bakgrund tro och värderingar. Kvinnorna upplevde att det var meningsfullt och
motiverande att umgås med familjen och släktingar. Hälften av kvinnorna tyckte att det var meningsfullt att besöka kyrkan och att vara delaktiga i en kyrklig förening.
Kvinnorna brukade promenera mycket i hemlandet, och hade fortsatt att göra det här i Sverige. Andra aktiviteter som uppskattades av deltagarna var trädgårdsodling samt hushållsarbete. Kvinnorna ägnade sig åt få rekreativa aktiviteter. Om deras önskan att vilja återvända till hemlandet drog författarna slutsatsen att de flesta kvinnorna inte hade blivit integrerade i det svenska samhället och kan endast spekulera i anledningen till att några av kvinnorna i gruppen känner sig ensamma och vill återvända till
hemlandet. Språksvårigheter kan ha bidragit till att kvinnorna inte känner sig som en del av det svenska samhället. Det går att diskutera till vilken grad detta är symptom
respektive orsak till eventuella integrationsproblem.
Referenser
Alvesson, M. (2015). Organisationskultur och ledning. Johanneshov: MTM
Alvesson, M., & Sveningsson, S. (2014) - Förändringsarbete i organisationer: om att utveckla företagskulturer. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber
Aroian KJ, Norris AE, González de Chávez Fernández MA, Garcia Averasturi LM (2008). Gender differences in psychological distress among Latin American immigrants to the Canary Islands. Sex Roles 59: 107–118. DOI:10.1007/s11199-008-9418-2
Arxer, S., Ciriza, M. & Shappeck, M. (2017). Aging in a Second Language: A Case Study of Aging, Immigration, and an English Learner Speech Community. Cham: Springer International Publishing
Bang, H. (1999). Organisationskultur. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bravell, M., Boström, M., Dahl, A., Ericsson, I., Fristedt, S., Harnett, T., Larsson, B., Malmberg, B., Sundström, G. & Torres, S. (2013). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. Gothia Förlag.
Beauchamp, T. L. & Childress, J.F. (2001). Principles of biomedical ethics. 5. ed. New York: Oxford University Press
Cattan, M. (2009). Mental Health and Well-being in Later Life [Elektronisk resurs]. Open University
Christiansen, C., Baum, C.M., & Bass, J. (red.) (2015). Occupational therapy: performance, participation and well-being. 4. ed. Thorofare, N.J.: Slack
Conse, J., & Lundin, L. (2012). Anhöriga och närstående. I L. Lundin, & Z. Mellgren (Red.). Psykiska
funktionshinder (2 uppl.). (s. 43-60). Stockholm: Studentlitteratur.
Cvetkovic, A. (2009). The Integration of Immigrants in Northern Sweden: A Case Study of the Municipality of Strömsund. International Migration, 47(1): 101-131. DOI:
10.1111/j.1468- 2435.2008.00502.x
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Deniz, F & Perdikaris, A. (2000). Ett liv mellan två världar: en studie om hur assyriska ungdomar som andra generationens invandrare i Sverige upplever och hanterar sin livssituation. Örebro: Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro univ.
Erlandsson, L.K., & Persson, Dennis (2020). ValMO-modellen: arbetsterapi för hälsa genom görande. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Erlandsson, L.K. (2013). Fresh perspectives on occupation: creating health in everyday patterns of doing. New Zealand Journal of Occupational Therapy, 60(1), 16–23. Erlandsson, L.K,., Persson, D., Eklund, M., & Iwarsson, S. (2001). Value Dimensions, Meaning, and Complexity in Human Occupation – A Tentative Structure for Analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 8(1), 7-18.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: FSA.
https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1461/etisk_kod_2018_webbversion.pdf Gaunt, D, Atto, & Barthoma, S (red.) (2017). Let them not return: Sayfo :the genocide of the Assyrian, Syriac, and Chaldean Christians in the Ottoman Empire. New York, NY: Berghahn Books
Hadziabdic, E. & Adatia-Sandström, S. (2006). Äldre bosniska personers hälsa, lidande och välbefinnande analyserade av livsberättelser. Vård i Norden, 4/2006, 82(26), No. 4, 31-36.
Hallgren, E. (2011). Främja hälsan hos äldre med utländsk bakgrund: arabiskspråkiga äldres upplevelser av syriska föreningens hälsoprojekt. Stockholm: Stiftelsen Stockholms länsäldrecentrum
Iwama, M. (2002). Situated meaning: an issue of culture, inclusion & occupational therapy. In Kronenberg F, Algado SA, Pollard, N, editors: Occupational Therapy without Borders – Learning Through the spirit of survivors, Edinburgh, 2005a, Elsevier/Churchill Livingstone, pp 127 – 139.
Iwama, M. (2007). Culture and occupational therapy: meeting the challenge of relevance in a global world, Occup Ther Int 4:183 – 187.
Iwama, M. K. (2010). Cultural Perspectives on Occupation. In Ch. H. Christiansen & E.A. Townsend (Eds.), Introduction to Occupation: The Art and Science of Living (2 nd ed., pp. 35- 55). New Jersey: Pearson Education.
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2011). Äldres engagemang i civilsamhället. Roller och profiler. I K. Gynnerstedt & M. Wolmesjö (Red.), Tredje åldern. Sociala aspekter och medborgarskap (s. 81-96), Malmö: Gleerup.
Kielhofner, Gary (2002). A model of human occupation: theory and application. 3. ed. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins
King, D. (2019). The Syriac World [Elektronisk resurs]. Routledge
Kleppang, A. (2018). Mental health and physical activity in adolescence [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet, 2018
