Bilder av belastad ländrygg i öppen
magnetresonanstomograf
-en allmän litteraturöversikt
Camilla Elcar
Kristin Olsson
Röntgensjuksköterska 2017
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Abstrakt
Slutna cylinderformade MRT-kameror ger bilder av patienten i liggande position men studier visar att ländryggen beter sig annorlunda under den belastning som en sittande eller stående position innebär. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om diagnostik av ländrygg med hjälp av öppen MRT-kamera som tillåter belastade bilder i viktbärande position. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, med 16 inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat: Belastning såväl som extension av ländryggen kan påverka flertalet av ländryggens strukturer. Vid belastade bilder upptäcktes fler fall av spinal stenos, spondylolistes, nervkompression och facettcystor. Flertalet studier visade dock på mer smärta vid bildtagning i belastad position. Slutsats: Belastade bilder kan vara mer fördelaktigt än icke-belastade för att upptäcka patologi, samtidigt som extension och flexion är viktiga faktorer anatomiskt vid diagnostisering av ländryggssmärta.
Abstract
Closed cylindrical MRI cameras provide images of the patient in a supine position, but studies show that the lumbar spine behave differently in a sitting or standing position with axial load. Objective: The purpose of this literature overview was to compile knowledge of lumbar diagnosis using open MRI camera that allows loaded images in weight-bearing positions. Methods: A literature overview including 16 articles. Results: Weight-bearing position as well as extension of the lumbar spine can affect many of the lumbar structures. Weight-bearing position revealed more cases of spinal stenosis, spondylolisthesis, nerve compression and juxtafacet cysts. However, the majority of studies showed imaging in the weight-bearing position to be more painful. Conclusion: Weight-bearing MRI may be more advantageous than non-weight-bearing to detect pathology. Extension and flexion are also important factors in the diagnosis of the lumbar spine.
Keywords: lumbar, MRI, X-ray nurse, weight-bearing position
Radiologisk utredning av ryggbesvär, i synnerhet degenerativa sjukdomstillstånd, är en av de vanligast förekommande frågeställningar vid landets röntgenavdelningar. Utfallet av
undersökningarna pekar på svårigheter att korrelera radiologiska fynd med patientens besvär (Ekholm, 2008, s. 215-228). Röntgensjuksköterskan kommer i sitt arbete träffa på ryggpatienter som led i utredning och diagnostik. I röntgensjuksköterskans profession innefattas, utöver det praktiska arbetet, även engagemang inom forskning och utveckling. Detta ska bidra till att
patienten omfattas av god vård i överensstämmelse med vetenskap såväl som beprövad erfarenhet (Örnberg & Andersson, 2012).
Långvarig smärta i ryggen som inte är tumörrelaterad är den vanligaste orsaken till
långtidssjukskrivning i Sverige. Konsumtionen av vård är fem gånger högre än för resterande befolkning (Magnusson & Mannheimer, 2015, s.9). För en patient med ryggsmärta är det inte bara den fysiska funktionsförmågan som försämras utan även den psykiska. Arbetsliv med höga krav, monotoni i arbetssysslor och att inte ha möjlighet att påverka dessa bidrar till en sämre livskvalitet för människor med ryggbesvär. När vi blir äldre åldras även de olika vävnaderna i ryggen och då kan degenerativa förändringar uppstå. Förslitningar i kotornas ledbrosk,
benpålagringar och förändringar på diskarna, som i sin tur kan leda till försämrad elasticitet och minskad diskhöjd är några exempel (s.53-59). Diskarna fungerar som avlastning för kotkropparna (Vigué & Martín Orte, 2012, s. 60-61) och består av nucleus pulposus som är en mjuk massa vilken befinner sig inuti en ring av fiberbrosk, anulus fibrosus (Sand, Sjaastad, Haug, Bjålie & Toverud, 2006, s. 225-226). Jämfört med diskar i halsrygg och bröstrygg är diskarna i ländryggen mer utsatta för degenerativa förändringar,i synnerhet nucleus fibrosus. Detta visades vid
obduktion av personer i åldrarna 0–95 år utan historik av ryggbesvär (Weiler et al., 2012).
Ryggmärgen som ligger i kotkanalen är inpackad i ryggmärgshinnorna. Ytterst sitter dura mater, den så kallade durasäcken. Därefter ligger araknoidea och subaraknoidalrummet som innehåller cerebrospinalvätska samt till sist pia mater (Sand et al., 2006, s. 117–118). Svår neurogen smärta kan uppkomma då nerver som utgår från ryggmärgen blir påverkade, dels genom ett direkt tryck, men även genom kemisk irritation och inflammation i nerven (Magnusson & Mannheimer, 2015, s. 56–57). Smärtan kan vara invalidiserande för patienter med domningar, svaghet och strålande värk. Tekniken för att påvisa ländryggsproblematik har förbättrats vilket möjliggör ett bättre underlag till diagnos av degenerativa förändringar i spinalkanalen. Den här typen av patologi
ökar ständigt med anledning av att befolkningen blir allt äldre (Binder, Schmidt & Weinstein, 2002).
Tidigare studier (Yi, Cha, Han & Kim, 2015; Saeid, Bahram, & Hamidreza, 2006; Ang et al., 2016) har jämfört olika radiologiska modaliteter vid utredning av ryggsmärta. Gemensamt för dessa är att magnetresonanstomografi (MRT) anses ha en högre sensitivitet för patologiska tillstånd. Tack vare sin överlägsna förmåga att avbilda mjukdelar är MRT värdefull vid utredning av ryggbesvär. Metoden utsätter varken personal, anhöriga eller patient för joniserande strålning (Ekholm, 2008, s. 218).
Vid en MRT-undersökning placeras patienten i ett mycket starkt magnetfält. Signal och därmed bildinformation skapas då pulser skickas in via radiofrekvenssystem och gradientsystem vilket får kroppens väteatomer att exciteras för att sedan återgå, relaxera, till huvudmagnetsfältets riktning (Ståhlberg & Wirestam, 2008, s. 79–84). Magnetfältet och radiovågorna som patienten utsätts för är för svaga för att orsaka varken kort- eller långsiktiga hälsoeffekter av idag känt slag
(Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017). Strikta säkerhetsrutiner är dock mycket viktiga då patient, personal eller anhöriga kan utsättas för allvarlig risk på grund av inopererade implantat eller lösa metallföremål (Ståhlberg & Wirestam, 2008, s. 79). Kontraindikationer för MRT är bland annat pacemaker och ferromagnetiska kärlklämmor (Ekholm, 2008, s. 217). Många patienter upplever även magnetkameran obehaglig på grund av det trånga utrymmet. Klaustrofobi kan göra så att patienter inte kan slutföra undersökningen. Information om tidsförlopp, ljudnivå och hur det känns att vara instängd kan bidra till att undersökningen går att genomföra utan lugnande läkemedel (Murphy & Brunberg, 1997).
Att förstå ländryggens biomekanik vid belastning och i olika positioner är ett viktigt steg i förståelsen kring förekomst av ländryggspatologi (Wu et al., 2014). Konventionella MRT ger bilder av patienten i liggande position men studier (Wu et al., 2014; Claus et al., 2007) visar att ryggen, ländryggen i synnerhet, beter sig annorlunda under den belastning som en sittande eller stående position innebär. En öppen MRT är som namnet antyder öppen på sidorna till skillnad från en konventionell MRT vars gantry är formad som en tunnel. Det finns öppna MRT som dessutom är tiltbara vilket tillåter bildtagning i såväl liggande som upprätt position (Esaote, 2017).
Mot bakgrund av den omfattning som ryggbesvär drabbar människor i dagens samhälle är det av stort intresse för individ och samhället i stort, att såväl klinisk och radiologisk utredning och diagnostik sker på ett tillförlitligt sätt. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskap om undersökning av ländrygg med hjälp av öppen MRT-kamera som tillåter belastade bilder i viktbärande position.
Frågeställningar:
Vilka anatomiska strukturer i ländryggen påverkas av att undersökningen görs i viktbärande (stående eller sittande) position jämfört med i icke-viktbärande (liggande) position?
Vilka för- och nackdelar finns det med en öppen MRT-kamera som tillåter belastade bilder i viktbärande position?
Metod
En allmän litteraturöversikt grundar sig i att på ett systematiskt sätt söka kunskap inom ett begränsat och relevant område med målet att skapa en kunskapsöverblick (Friberg, 2017, s. 141– 152; Forsberg & Wennström, 2016, s. 25–34). Vi valde att följa Goodmans första tre steg genom att först noga ange problemet och därefter definiera inklusions- och exklusionskriterier. Vi utarbetade en plan för vår litteratursökning och valde studier som mötte våra kriterier enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011, s. 57–58).
Litteratursökning
För att hitta relevanta studier och för att avgränsa litteratursökningen valdes inklusions - och exklusionskriterier utifrån syfte och frågeställningar. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara skrivna på engelska eller svenska, finnas tillgängliga i fulltext, att undersökningarna skulle vara utförda med MRT och att det skulle vara belastade bilder i upprätt kroppsposition. Studierna skulle även vara utförda på människor och skulle behandla ländryggssmärta alternativt
ländryggsanatomi. En tidsbegränsning från år 2000 valdes då äldre studier inte ansågs tillföra relevant kunskap till området. Sökningen begränsades ytterligare genom att välja ett filter som angav vuxna över nitton år.
Enligt Willman et al. (2011, s. 61) kan en pilotsökning vara nödvändig för att ta reda på om det finns tillräckligt med vetenskaplig litteratur inom det tänkta området. En pilotsökning gjordes därmed för att ta reda på om syfte och frågeställning genererade i ett tillräckligt stort antal artiklar. Därefter genomfördes litteratursökningen i databaserna Cinahl och Pubmed som valdes utifrån deras inriktning på medicin och omvårdnad. Sökord valdes dels från fritext, där
databaserna inkluderar samtliga referenser oberoende av relevans. Sökord valdes även utifrån databasernas ämnesord som hämtades från respektive databas thesaurus/uppslagsverk för en mer korrekt utförd sökning. Cinahl Headings är Cinahls thesaurus och Medical Subject Headings (Mesh) är Pubmeds thesaurus (Willman et al., 2011, s. 70-81).
Sökord formulerades utifrån syfte och tillhörande frågeställningar och kombinerades med de booleska sökoperatorer AND och OR, vilket enligt Willman et al. (2011, s. 72) förenar söktermer och avgränsar sökningen så att den innehåller relevant litteratur. Sökorden grupperades (Tabell 1) och utgick från rubrikerna öppen, MRT, belastade bilder och ländrygg. Efter genomförd
litteratursökning i Cinahl (Tabell 2) och Pubmed (Tabell 3) utfördes ytterligare en sökning i Pubmed (Tabell 4) då artiklar från pilotsökningen saknades i de två första sökningarna. Vid denna sökning användes citattecken enligt Willman et al. (2011, s. 75) runt sökorden för att söka på begreppen snarare än varje enskilt ord i sig. Titel och abstrakt studerades först för att se om de mötte inklusions- och exklusionskriterier. Artiklar som redan valts i annan databas, föll bort.
Tabell 1 Sökord utifrån syfte och frågeställningar. Ord i samma kolumn separerades med sökoperatoren OR för att bredda
sökningen och lades ihop med övriga kolumner med hjälp av sökoperatoren AND.
Öppen MRT Belastade bilder Ländrygg Open AND MRI MRT magnetic
resonance magnetic resonance
imaging magnetic resonance tomography
AND weight-bearing upright position standing posture orthostatic position vertical positional
AND low back
pain spine lumbar Spine pathology Lumbosacral Region Lumbar vertebrae
Tabell 2 Artikelsökning i Cinahl. Filter: År 2000, Vuxna 19+. Datum för sökning: 2017-09-14
Söknr. Sökord FT/Mesh Funna artiklar Valda artiklar
#1 MRI FT 16 211
#2 MRT FT 168
#3 Magnetic resonance FT 53 830
#4 Magnetic resonance imaging Cinahl heading 48 985
#5 Magnetic resonance tomography FT 2 431
#6 #1or #2 or #3 or #4 or #5 57 100
#7 Weight-bearing Cinahl heading 4 738
#8 Upright position FT 469
#9 Standing Cinahl heading 9 784
#10 Posture Cinahl heading 9614
#11 Orthostatic position FT 31
#12 Vertical FT 9 936
#13 #7 or #8 or #9 or #10 or #11 or #12 31 957
#14 Low back pain Cinahl heading 13 677
#15 Spine Cinahl heading 18 480
#16 Lumbar FT 13 481
#17 Lumbosacral Region FT 42
#18 Spine pathology FT 782
#19 Lumbar vertebrae Cinahl heading 6 910
#20 #14 or #15 or #16 or #17 or #18 or #19
36 039
Tabell 3 Artikelsökning i Pubmed. Filter: År 2000, Vuxna 19+. Datum för sökning: 2017-09-14
Söknumme r Sökord FT/Mesh Funna artiklar Valda artiklar
#1 MRI FT 499 901
#2 MRT FT 4 263
#3 Magnetic resonance FT 660 271
#4 Magnetic resonance imaging Mesh 372 346
#5 Magnetic resonance tomography FT 397 213
#6 #1or #2 or #3 or #4 or #5 705 343 #7 Weight-bearing Mesh 17 717 #8 Upright position FT 4 878 #9 Standing FT 137 519 #10 Posture Mesh 67 679 #11 Orthostatic position FT 24 891 #12 Vertical FT 97 139 #13 #7 or #8 or #9 or #10 or #11 or #12 246 792
#14 Low back pain Mesh 18 064
#15 Spine Mesh 127 323
#16 Lumbar FT 111 824
#17 Spine pathology FT 42 657
#18 Lumbosacral region Mesh 11 014
#19 Lumbar vertebrae Mesh 45 400
#20 #14 or #15 or #16 or #17 or #18 or #19 206 909
#21 #6 and #13 and #20 1 075
#22 Open FT 57
Tabell 4 Artikelsökning i Pubmed utökad sökning. Filter: År 2000, Vuxna 19+. Datum för sökning: 2017-09-14
Söknumme r Sökord FT/Mesh Funna artiklar Valda artiklar
#1 “Open mri” FT 113 #2 “Standing mri” FT 3 #3 “Upright mri” FT 29 #4 “Weight-bearing mri” FT 12 #5 “Positional mri” FT 28 #6 #1or #2 or #3 or #4 or #5 178 5 Kvalitetsgranskning av artiklar
Ett granskningsprotokoll (Bilaga 1) för kvantitativ studiedesign från Willman et al. (2011, s. 173) användes där frågorna anpassades för att bättre möta syfte och den typ av studier som
inkluderades. Studierna granskades först individuellt och sedan gemensamt då Willman et al. (2011, s. 93) menar på att granskningen har större tyngd om den utförs av mer än en granskare. Från den sammanställda granskningen, graderades studierna med hög, medel respektive låg kvalitet. Studiernas kvalitet fastställdes genom att främst utgå från begreppen validitet och reliabilitet från det anpassade granskningsprotokollet (Bilaga 1). Validitet innebär att studien mäter det som den avser att mäta medan reliabilitet syftar till att samma resultat uppstår vid varje mätning (Billhult & Gunnarsson, 2015 s. 152–153). Utifrån kvalitetsgranskningen bedömdes 11 artiklar vara av hög kvalitet och 5 stycken var av medelkvalitet. En artikel bedömdes ha låg kvalitet och exkluderades. Enligt Friman (2012, s. 139) bör en motivering finnas för att exkludera en studie. Den artikel som exkluderas uppfyllde inte ställda krav på reliabilitet då metoden var mycket bristfälligt beskriven.
Analys
I enlighet med Fribergs (2017, s. 148-150) tre analyssteg så granskades de utvalda artiklarna och sammanfattades skriftligt för att få en bättre förståelse för den utförda studien. För att skapa struktur och för att få en tydlig sammanfattning inför analysarbetet, dokumenterades varje artikel i en översiktstabell (Tabell 5). Därefter jämfördes studiedesign, metod, analys, syfte och resultat .
Tabell 5 Översiktstabell över inkluderade artiklar Författare,
år, land
Deltagare Metod Huvudfynd/slutsats Vetenskaplig kvalitet Alexander, Hancock, Agouris, Smith & MacSween, 2007, USA
11 deltagare 7 kvinnor och 4 män, 27–45 år.
Tvärsnittsstudie. MRT i stående, sittande (upprätt, flexion, extension), liggande på rygg och liggande på mage med extension.
Resultatet av studierna stöder kliniska antaganden om diskens beteende i funktionella positioner. Sittande position kan öka risken för bakre utskjutning av disken och liggande på mage med extension och liggande på rygg kan vara terapeutisk för ländryggssmärta.
Medel
Gilbert et al., 2010, USA
1983 MRT-undersöknin gar över en 2-årsperiod på 1486 patienter.
Retrospektiv 986 undersökningar i lutande position och 997 i upprätt sittande position med belastning.
Utbuktande disk hos patienter med ländryggssmärta och radikulopati varierade mellan 50,1 % i liggande och 73,3 % i sittande. Dessa siffror är högre än de som tidigare rapporterats i medicinsk litteratur för asymptomatiska deltagare. Detta kan stödja beslutet att testa om det finns utbuktande diskar hos patienter med ihållande ryggsmärta.
Medel
Gilbert et al., 2011, USA
1983 undersökningar med MRT på totalt 1486 patienter, med symptom på ländryggssmärta,
radikulopati.
Retrospektiv studie Fem sjukhus varav tre med sittande patienter och två med
halvliggande patienter.
Stenoshöjden hos patienter med symptomatisk ryggradssmärta, radikulopati eller annan patologi varierade från 38,5% (halvliggande) till 56,7% (viktbärande).
Dessa siffror är högre än de som rapporteras i medicinsk litteratur för asymtomatiska patienter. Medel Hansen et al., 2015, Danmark 38 patienter med ländryggssmärta och 38 friska utan ländryggssmärta. Tvärsnittsstudie med kontrollgrupp. Stående och liggande.
Patienter med ländryggssmärta var mindre lordotiska i ländryggen jämfört med kontroller i både stående och liggande med en kudde under knäna. Förändringen i lordosen var densamma i de två grupperna, och förefaller därför opåverkad av ländryggssmärta. Hög Hansen et al., 2017, Danmark 27 patienter med ländryggssmärta som förvärras vid gång och extension.
Tvärsnittsstudie Liggande, stående och liggande med kudde under ländrygg. Bilder utvärderades av två blindade radiologer.
Hos patienter som misstänktes för spinal stenos resulterade både stående MRT och supine med ländryggskudde i lika stora och signifikanta förändringar i ryggraden och durasäcken, jämfört med liggande utan ländryggskudde.
Hög Hirasawa et al., 2007, Japan 29 män mellan 21 och 61 år (3 bortfall), utan symptom på ländryggssmärta Tvärsnittsstudie Kontrollerade kliniska försök. MRT liggande med kudde under knäna och stående, tre sittande positioner; neutral, flexion och extension.
Studien visade på en signifikant skillnad i durasäckens area hos asymptomatiska deltagare i förhållande till kroppsposition. När
kroppsställningen ändrades från liggande till stående, ökade durasäckens volym på grund av det ökade trycket av cerebrospinalvätska.
Författare, år, land
Deltagare Metod Huvudfynd/slutsats Vetenskaplig kvalitet Keorochana, et al., 2011, Thailand 430 deltagare, 241 män 189 kvinnor. 16–85 år. Med ländryggssmärta. Retrospektiv studie Bilder i upprätt position.
Ländkotornas sagitella uppställning, diskdegenerering och segmentell rörlighet har sannolikt en ömsesidig inverkan på varandra. Hög Madsen, Jensen, Pope, Sørensen & Bendix, 2008, Danmark
Två separata studier med 16 resp. 20 patienter. Med ländryggssmärta,
avdomningar och
instabilitet p.g.a. tecken på diskdegeneration.
Metodisk jämförelsestudie.
Liggande MRT med utsträckta ben var jämförelsebar med stående MRT oberoende av axiell kompression. Extension av ryggen var bättre än axiell kompression för att reducera
durasäckens area. Axiellt tryck var inte kliniskt relevant för att mäta diametern på spinalkanalen. Hög Mauch, Jung, Huth & Bauer, 2010, Tyskland 35 deltagare, 20 män 15 kvinnor, medelålder 28. Ingen ländryggssmärta. Observationsstudie/ tvärsnittsstudie. Liggande och stående. Två blindade
undersökare.
Lordosen i stående position ökar signifikant jämfört med den i liggande position. Studien fann en signifikant minskad sagitell diameter på durasäcken vid belastning men ingen signifikant förändring av tvärsnittsarean på durasäcken.
Hög
Niggemann, et al., 2011, Tyskland
50 patienter Retrospektiv studie. Bilder togs i liggande, sittande i neutral position, sittande med flexion och stående med extension.
Studien visar att ökad lordos och belastade bilder ger en ökad grad av att kunna upptäcka cystor på facettlederna. Stående bilder visar på fler cystor jämfört med liggande och de är även större i omfång. Hög Shymon, Ha rgens, Mink off & Chang, 2014, USA 6 friska frivilliga testpersoner. Tvärsnittsstudie Jämförelse mellan liggande, stående och stående med ryggsäck (+10% av kroppsvikt).
Studien visar på att ländryggen pressas samman mer när patienten står upp med en ryggsäck än vid liggande.
Ländryggens lordos förändras dock inte av trycket från ryggsäcken jämfört med stående utan ryggsäck.
Medel Splendiani, et al., 2016, Italien 4305 patienter varav 1875 män och 2430 kvinnor, 21–80 år. Ländryggssmärta med eller utan ischias.
Retrospektiv studie. Jämförelse liggande och stående. Alla patienter gjorde båda undersökningarna.
Dynamisk MRT är användbar för att bedöma instabilitet i ländryggen och för att upptäcka förändringar såsom utbuktande och/eller hernierade diskar.
Hög Splendiani, Ferrari, Barile, Masc iocchi & Gallucci, 2014, Italien 160 patienter som genomfört båda undersökningarna, 40–65 år. Retrospektiv studie Liggande och stående undersökning.
Studien visar på att bildtagning vid belastning kan förbättra den kliniska diagnostiken av radikulär smärta. 61 “stenotiska nivåer” upptäcktes som endast var synliga vid belastade bilder.
Hög Tarantino et al., 2012, Italien 57 patienter, 27 kvinnor, 30 män, 53 efter bortfall, med akut eller kronisk ryggsmärta genomgick
MRT.
Tvärsnittsstudie. Bilder erhölls i både liggande och upprätt position.
I ungefär ett av tre fall kan MRT som utförts i liggande position inte svara på den kliniska frågan. I dessa fall eller om det är nödvändigt att bedöma graden av spinal instabilitet, särskilt om kirurgisk behandling är planerad, kan belastad MRT bli en kompletterande utredning.
Författare, år, land
Deltagare Metod Huvudfynd/slutsats Vetenskaplig kvalitet Wei, et al., 2010, Kina 491 patienter, 16–85 år 311 män 180 kvinnor. Retrospektiv Sittande bilder i upprätt, extension och flexion.
Positionsberoende MRT visade på ett statistiskt samband mellan förändringen i diameter på spinalkanalen vid flexion och extension. Dessa resultat kan användas vid operativ behandling av spinal stenos för att bättre förutsäga resultatet. Medel Weishaupt et al., 2000, Schweiz 30 patienter, 17 män 13 kvinnor, med kronisk ryggsmärta.
Tvärsnittsstudie Liggande med kudde under knäna, sittande med flexion och sittande med extension av ryggen.
Positionella MRT-bilder ge ytterligare information vid misstanke om nervrotskompression. Smärtskalan var förknippad med foraminala
förändringar i ländryggen. Mellan den liggande bildtagningen och den sittande med extension minskade den
genomsnittliga tvärsnittsarean hos durasäcken avsevärt.
Hög
Resultat
Resultatet är baserat på sammanlagt 16 artiklar som kategoriserats i tre tabeller: kroppspositioner under MRT-undersökningarna (Tabell 6), påverkade anatomiska strukturer under viktbärande kontra icke-viktbärande positionering (Tabell 7) samt fördelar och nackdelar med belastade bilder i viktbärande positioner (Tabell 8).
Tabell 6 Kroppspositionering under MRT- undersökningar. Författare/årtal Stående Sittande Liggande Alexander et al., 2007 x x x Gilbert et al., 2010 x x Gilbert et al., 2011 x x Hansen et al., 2015 x x Hansen et al., 2017 x x Hirasawa et al., 2007 x x x Keorochana et al., 2011 x* Madsen et al., 2008 x x Mauch et al., 2010 x x
Författare/årtal Stående Sittande Liggande Niggeman et al., 2012 x x x Shymon et al., 2014 x x Splendiani et al., 2014 x x Splendiani et al., 2016 x x Tarantino et al., 2012 x x Wei et al., 2010 x Weishaupt et al., 2000 x x
*Det framgick inte tydligt om undersökningen gjordes i stående eller sittande men vår tolkning är att det gjordes sittandes.
I de inkluderade studierna undersöktes ländryggen i olika stående, sittande och liggande positioner. Keorochana et al. (2011) samt Wei et al. (2010) tittade endast på olika sittande positioner medan övriga studier belyste liggande position samt en eller flera olika belastande positioner.
Tabell 7 Påverkade anatomiska strukturer under viktbärande kontra icke-viktbärande positionering Författare/årtal Ländryggens lordos Diskogena förändringar Spinalkanalen och durasäcken
Laterala recessen och intervertebrala foramen Alexander et al., 2007 x x Gilbert et al., 2010 x Gilbert et al., 2011 x x Hansen et al., 2015 x Hansen et al., 2017 x x Hirasawa et al., 2007 x Keorochana et al., 2011 x Madsen et al., 2008 x x x Mauch et al., 2010 x x x Niggeman et al., 2012 x Shymon et al., 2014 x x x Splendiani et al., 2014 x x Splendiani et al., 2016 x x x
Författare/årtal Ländryggens lordos Diskogena förändringar Spinalkanalen och durasäcken
Laterala recessen och intervertebrala foramen Tarantino et al., 2012 x x x
Wei et al., 2010 x
Weishaupt et al., 2000 x x
Ländryggens lordos
Lordosen i ländryggen förändras beroende på kroppsposition (Alexander et al., 2007; Hansen et al., 2015; Hansen et al., 2017; Madsen et al., 2008; Mauch et al., 2010; Niggeman et al., 2012; Splendiani et al., 2014; Splendiani et al., 2016; Tarantino et al., 2012; Wei et al., 2010) men påverkas även av degenerativa förändringar (Hansen et al., 2015; Keorochana et al., 2011; Splendiani et al., 2014; Splendiani et al., 2016).
Hos patienter med ländryggssmärta (Tarantino et al., 2012; Hansen et al., 2017) samt friska atleter (Mauch et al., 2010) orsakade förändring i kroppsposition från liggande till stående en ökad lordosvinkel. Undersökning i liggande med en kudde under ländryggen ökade dock lordosen mer än stående (Hansen et al., 2017). I kontrast till dessa studier fann Madsen et al. (2008) att lordosvinkeln minskade från liggande (med raka ben) till stående hos patienter med spinal stenos. Författarna till studien trodde att det hade att göra med att patienterna instruerades att luta sig en aning bakåt i stående och därmed antog en mer avslappnad ställning. Extension av ländryggen i sittande (Wei et al., 2010), stående och liggande orsakade en ökad lordos jämfört med flexion (Alexander et al., 2007). Shymon et al. (2014) noterade inga signifikanta skillnader i ländryggens lordos mellan liggande och stående hos 6 friska individer.
Wei et al. (2010) undersökte sambandet mellan olika sittande positioner och deras effekt på ländryggens kurvatur mätt i vinkeln mellan varje kota, dvs kotsegment, och dess bidrag till den totala lordosen. Jämfört med neutral position medförde en extension av ländryggen en ökad lordosvinkel i samtliga kotsegment medan flexion medförde motsatsen. I alla tre positionerna bidrog vinkeln i L5-L4 mest till lordosen. Förändringar i spinalkanalens diameter korrelerade med vinkelförändringar i respektive kotsegment orsakade av flexion och extension i ländryggen.
Hansen et al. (2015), Splendiani et al. (2014) och Splendiani et al. (2016) kunde påvisa ett samband mellan minskad lordosvinkel i ländryggen relaterat till diskdegeneration. Hos 38,7 % kunde denna förändring ses endast då undersökningen gjordes i stående position (Splendiani et al., 2016).
Diskogena förändringar
Diskhöjd
Vid stående MRT-undersökning av patienter med ländryggssmärta minskades diskhöjden signifikant jämfört med i liggande position (Tarantino et al., 2012). Splendiani et al. (2014) observerade en liknande reduktion av diskhöjden men enbart i degenererade diskar. Hos
symtomfria individer noterades en signifikant reduktion av tjockleken i S1-L5 diskens framkant då MRT-undersökning gjordes i stående jämfört med liggande. Då undersökningen gjordes stående med en ryggsäck motsvarande 10% av kroppsvikten kunde även en signifikant minskning av diskhöjden i nivå L5-L4 observeras. I övriga nivåer förekom inga signifikanta förändringar i diskhöjd mellan liggande och stående position (Shymon et al., 2014). Madsen et al. (2008) kunde inte finna några signifikanta skillnader i diskhöjd mellan liggande och stående hos patienter med spinal stenos.
Buktande diskar
I en studie på patienter med ländryggssmärta fanns det en signifikant skillnad mellan liggande och stående undersökning gällande förekomst och grad av buktande diskar (Splendiani et al., 2016). Hos 11% (Splendiani et al., 2016) respektive 28% (Tarantino et al., 2012) av patienterna kunde stående position påvisa buktande diskar där liggande MRT visade negativa fynd.
Weishaupt et al. (2000) visade ökad grad av utbuktning vid ländryggsextension jämfört med flexion i sittande och liggande. Gilbert et al. (2010) fann fler fynd av buktande diskar, i synnerhet vid belastande sittande MRT än vad som vanligen ses hos asymptomatiska patienter.
Nucleus pulposus
Alexander et al., (2007) undersökte hur 6 olika kroppspositioner; stående, sittande neutralt, i flexion och i extension, liggande på rygg och liggande på mage i extension, påverkade nucleus
pulposus. Sittande i neutral position och flexion fick nucleus pulposus mellan L5-L4 att röra sig mer posteriort än i stående. Detsamma gällde för S1-L5 men endast i sittande neutral position jämfört med stående. Alla tre sittande positionerna orsakade en större posterior förflyttning av nucleus pulposus på alla nivåer, jämfört med liggande undersökning, såväl på rygg som på mage.
Spinalkanalen och durasäcken
Spinalkanalens diameter var mindre i stående (Splendiani et al., 2016) och i sittande position (Gilbert et al., 2011) än i liggande position hos patienter med ländryggssmärta. Spinalkanalens diameter samt durasäckens diameter och tvärsnittsarea minskade i såväl stående som i liggande med ländryggskudde (extension) jämfört med bara liggande hos patienter med misstänkt spinal stenos (Hansen et al., 2017). I motsats ökade durasäckens diameter signifikant från liggande till stående hos patienter med akut eller kronisk ländryggssmärta (Tarantino et al., 2012). Den sagitella diametern av durasäcken minskade signifikant i nivå med L5-L4 och L4-L3 i stående jämfört med i liggande hos friska atleter. Inga signifikanta positionsrelaterade skillnader i varken durasäckens eller spinalkanalens tvärsnittsarea kunde dock observeras (Mauch et al., 2010). Inga signifikanta skillnader i durasäckens tvärsnittsarea mellan liggande med raka ben och stående kunde ses hos patienter med spinal stenos. Extension av ländryggen i liggande position orsakade en minskning av durasäckens tvärsnittsarea i jämförelse med då patienten fick ligga med böjda ben, detta kunde dock inte relateras till minskning av diskhöjd utan ansågs bero på skillnaden i lordosen i de olika positionerna (Madsen et al., 2008). Weishaupt et al. (2000) observerade en reduktion av durasäcken tvärsnittsarea beroende på extension snarare än belastning. Hos asymptomastiska män påverkades durasäckens tvärsnittsarea beroende på kroppsposition där undersökning i sittande och stående resulterade i en större tvärsnittsarea än i liggande. Orsaken ansågs bero på att det hydrostatiska spinalvätsketrycket i ländryggen ökade i viktbärande position och därmed expanderade durasäcken. Ingen signifikant skillnad sågs mellan sittande och stående position (Hirazawa et al., 2007).
Laterala recessen och intervertebrala foramen
Liggande till sittande position orsakade en minskad höjd på den laterala recessen och
förträngning av intervertebrala foramen hos flertalet patienter med ländryggssmärta (Gilbert et al., 2011). Splendiani et al. (2014) fann att på de nivåer där disken och facettlederna var normala
fanns inte någon förändring i intervertebrala foramen mellan liggande och stående vilket var fallet på de nivåer där stenos förekom. Bland friska individer kunde i 36,6 % av fallen en lätt förträngning observeras, som ej ansågs vara patologisk, av intervertebrala foramen mellan S1-L5 och L5-L4 i stående position som ej var observerbar i liggande position. I de övre nivåerna sågs ingen förträngning i varken liggande eller stående. Den laterala recessen klassificerades som normal i såväl liggande och stående och ingen signifikant skillnad uppmättes mellan de olika positionerna (Mauch et al., 2010).
Tabell 8 Fördelar och nackdelar med belastade bilder i viktbärande position Författare/årtal Förbättrad
diagnostik
Ökad smärta vid undersökning
Rörelseartefakter Vasovagal reaktion Alexander et al., 2007 Gilbert et al., 2010 x Gilbert et al., 2011 x Hansen et al., 2015 x x x Hansen et al., 2017 x x Hirasawa et al., 2007 x Keorochana et al., 2011 Madsen et al., 2008 x x Mauch et al., 2010 x x Niggeman et a.l, 2012 x x Shymon et al., 2014 Splendiani et al., 2014 x x x Splendiani et al., 2016 x Tarantino et al., 2012 x x x Wei et al., 2010 Weishaupt et al., 2000 x x
Förbättrad diagnostik
Ett flertal artiklar menade på att belastning var mer fördelaktigt när det handlade om att diagnosticera spinal stenos (Gilbert et al., 2011; Hansen et al., 2017; Splendiani et al., 2014; Splendiani et al., 2016). Madsen et al. (2008) ansåg dock att belastade och icke-belastade positioner gav liknande resultat och menade på att liggande med en kudde under ländryggen gav ett bättre underlag vid diagnostisering av spinal stenos. Tarantino et al. (2012) och Splendiani et al. (2016) såg en förbättrad diagnostik för spondylolistes vid belastad bildtagning. Tarantino et al. (2012) observerade spondylolistes redan i liggande position men förvärrande fynd kunde ses i stående. Niggeman et al. (2012) fann mer patologi, cystor på facettleder, i de belastade bilderna med extension, jämfört med bilder tagna i liggande position. Weishaupt et al. (2000) och Gilbert et al. (2010) fann att belastade bilder visade på patologi mer frekvent än icke-belastade vid nervrotskompression och utbuktning av disk.
Smärta vid undersökning
Flertalet studier visade på mer smärta vid bildtagning i belastad position (Hansen et al., 2015; Niggeman et al., 2012; Tarantino et al., 2012; Weishaupt et al., 2000). I studien utförd av Hansen et al. (2017) ansåg många patienter att smärtan ökade vid den liggande undersökning när en kudde placerades under ländryggen. Två patienter klarade inte av att fullfölja undersökningen. Bortfall på grund av smärta skedde även i studien av Madsen et al. (2008) där patienterna ombads ligga ner med ett axiellt tryck som motsvarade 50% av deras kroppsvikt.
I Niggeman et al. (2012) och i studien av Weishaupt et al. (2000) skedde bortfallet på grund av smärta vid stående och sittande bildtagning. Två respektive sex deltagare klarade inte av att slutföra undersökningen på grund av svår smärta. Tarantino et al. (2012) fastställde att hälften av patienterna i deras studie rapporterade symptom på smärta i den liggande positionen medan samtliga patienter kände smärta i den stående positionen.
Rörelseartefakter
Trots försök till att minimera rörelseartefakter uppstod dessa vid flera MRT undersökningar i upprätt position (Tarantino et al., 2012). Tre av studierna (Hansen et al., 2015; Madsen et al., 2008; Tarantino et al., 2012) tillät patienten att luta lite bakåt så att patienten stod i 82° istället för
90° som är helt upprätt. Syftet var att undvika rörelseartefakter då undersökningsbordet bakom patienten ansågs ge stöd. Tarantino et al. (2012) ansåg att de stående bilderna skulle tas först, för att undvika rörelser på grund av trötthet. Madsen et al. (2008) använde sig av en stång, där
patienten hade möjlighet att hålla i sig. Det gjorde även Hirasawa et al. (2007) men författarna till studien menade på att användning av stången resulterade i att belastningen minskade. De ansåg vidare att vikter skulle kunna användas för att undvika detta. Madsen et al. (2008) såg också brister i att patienten använde sig av ett stöd under undersökningen. Patienterna stod mer avslappnat och ryggen blev mer i flexion än vid stående helt upprätt.
Vasovagal reaktion
Splendiani et al. (2014) menade på att det var viktigt att spänna fast patienten eftersom den öppna MR-kameran är tiltbar. Detta var även av stor vikt vid en eventuell vasovagal reaktion vilket kan uppkomma när britsen tiltas från liggande till upprätt. Den stående positionen medförde ett flertal bortfall från studierna på grund av blodtrycksfall, yrsel och svimning (Hansen et al., 2015; Mauch et al., 2010).
Diskussion
Syftet har besvarats då arbetet har sammanställt kunskap om undersökning av ländrygg med hjälp av en öppen MRT-kamera som tillåter belastade bilder i viktbärande position. Påverkade
anatomiska strukturer har beskrivits samt för- och nackdelar med metoden.
Metoddiskussion
Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt, vilket syftar till en systematisk sökning
inom ett begränsad kunskapsområde för att kunna skapa en överblick (Friberg, 2017, s. 141-152;
Forsberg & Wennström, 2016, s. 25-34). Då ämnet upplevdes som relativt nytt ansågs det att en övergripande kunskapsöversikt krävdes för att samla eventuell kunskap inom området. En integrativ litteraturöversikt kräver slutsatser och en syntes av resultatet (Friberg, 2017, s. 141-142) och detta bedömdes inte genomförbart till det ämne som valts.
De studier som inkluderades i denna litteraturstudie skiljde sig åt då studierna inkluderade både friska symptomfria personer och patienter med ländryggssmärta, samt bildtagning i många olika
belastade och icke-belastade positioner. Detta medförde vissa svårigheter i jämförelsen men bidrog också till att få ett vidare perspektiv över kunskapsområden.
Friberg (2012, s. 134-135) menar på att det finns risk för ett selektivt urval och att det således krävs att författarna till översikten har ett kritiskt förhållningssätt till urvalet av de vetenskapliga artiklarna. En svaghet i vår sammanställning är att en del studier inte fanns tillgängliga i fulltext och dessa valdes därmed bort i ett tidigt skede.
I denna studie användes ett anpassat granskningsprotokoll från Willman et al. (2011, s. 173) som låg till grund för vår kvalitetsgranskning. Willman et al. (2011, s. 93) menar att
kvalitetsgranskningen har större tyngd om den utförs av mer än en granskare. Därför valde vi att utföra den första granskningen enskilt för att sedan sammanställa. Enligt Willman et al. (2011 s. 108) kan ett poängsystem användas vilket innebär att varje delfråga i ett granskningsproto koll får valfri tilldelad poäng som sedan kan räknas om till en procentsats. Detta anses dock ha brister, då de olika delfrågorna eventuellt inte väger lika tungt och risk finns därför för över- eller
undervärdering. De vetenskapliga artiklarnas kvalitet i vår studie fastställdes därför genom a tt utgå från begreppen validitet och reliabilitet och en subjektiv bedömning utfördes.
Enligt Sandgren (2017, s. 415) kan resultatets validitet styrkas genom att en utomstående, till exempel handledare, kontrollerar rimlighet och att det svarar på syftet. Arbetet har återkommande granskats och diskuterats med handledare såväl som opponentgrupper bestående av klasskamrater och deras handledare.
De inkluderade artiklarna bestod av tvärsnittsstudier och retrospektiva studier. Få studier använde sig av kontrollgrupper, samtidigt var många sina egna kontroller då samtliga deltagare gjorde alla undersökningar. Stort urval fanns i de retrospektiva studierna där olika patienter genomförde belastade (stående, sittande) kontra icke-belastande (liggande).
Resultatdiskussion
Våra resultat indikerar att flertalet anatomiska strukturer kan påverkas av patientens positionering under en MRT-undersökning. Förutom belastning av kroppsvikt förekommande vid sittande och stående bilder verkar ländryggens position i form av flexion och extension spela stor roll, inte minst på grund av dess inverkan på ländryggens totala lordos och enskilda kotsegments vinklar. Viggiani, Gallagher, Sehl och Callaghan (2017) fann att personer som utvecklade
ländryggssmärta efter långvarigt stående hade en annan distribution av lordosen än
kontrollgruppen som inte fick ont. Totalt sett var lordosen densamma mellan grupperna men skillnaden låg i på vilken nivå i ländryggen kurvaturen var mest uttalad. Detta framgick främst i stående extension men även i neutralt stående, medan i flexion försvann skillnaderna mellan grupperna. I en studie av Lord, Small, Dinsay och Watkins (1997) fann man att lordosen ökade med närmare 50% i stående jämfört med sittande. Med en så stor förändring är det rimligt att tro att även andra anatomiska strukturer skiljer sig mellan sittande och stående position.
Trots stor variation i resultatet så har flera studier mer framgångsrikt kunnat identifiera
spinalstenos, spondylolistes, förekomst av facettcystor, nervrotskompression och buktande diskar vid belastade bilder. En ökad möjlighet att diagnostisera den här typen av smärtproblematik bör rimligtvis även öka chansen till rätt behandling. För patientens del skulle detta i slutändan kunna innebära ett liv med minskad smärta och färre rörelseinskränkningar. Undersökning i en öppen, tiltbar MRT kan kanske fungera som ett komplement till konventionell MRT för de patienter där den kliniska undersökningen inte stämmer överens med de radiologiska fynden.
Det verkar således vara viktigt hur patienten positioneras, oavsett om undersökningen görs i liggande, sittande eller stående. Smärta i samband med belastning under MRT-undersökning förekommer i flertalet inkluderade studier. Enligt (Örnberg & Andersson, 2012) ska
röntgensjuksköterskan utifrån remiss och frågeställning framställa rättvisande och korrekta bilder men även värna om patientens välbefinnande. Här framkommer ett etiskt dilemma då det kan krävas en för patienten obekväm och rentav smärtsam position för att framställa diagnostiskt värdefulla bilder. Kyei et al. (2014) lyfter fram kommunikation, patientvård, lämplig
positionering av patienten i förhållande till upplevd smärta, som viktiga faktorer att ta ställning till med avseende på smärthantering. Kunskap, kompetens och attityd mot smärta och
förhindra vårdrelaterade skador.
I en studie av Dantendorfer et al. (1997) uppkom rörelseartefakter hos 12,8 % av deltagarna. Studien kom fram till att rörelseartefakter är ett allvarligt problem vid konventionell MRT och att diagnostiken försämras signifikant. Problem med rörelseartefakter förekom förvisso i vårt resultat men framförallt framkom en hög medvetenhet och en rad förebyggande åtgärder för att minimera problemet. I fem av de inkluderade artiklarna användes olika hjälpmedel (ledstänger,
fästanordningar och stöd) för att minska rörelseartefakter. I vissa fall försämrade dessa det diagnostiska underlaget på grund av att patientens hållning och belastning på ländryggen förändrades. I röntgensjuksköterskans profession är det viktigt att känna igen faktorer som kan bidra till komplikationer och svårigheter i positionering. Lämplig utrustning kan behövas för att placera patienten i en säker position (Dean & Scoggings, 2012). Carlsson och Carlsson (2013) lyfter fram vikten av information och interaktion mellan patient och röntgensjuksköterskan inte bara före utan även under MRT-undersökning för att minska oro och obehag. Det är rimligt att tro att adekvat information skulle kunna hjälpa patienten att behålla den önskade kroppspositionen trots hjälpmedel, till exempel genom att upplysa och påminna patienten om att sträcka på sig.
Patientens upplevelse har inte varit i fokus och ingen av de inkluderande studierna har heller undersökt om den öppna MRT-kameran upplevs mindre klaustrofobisk. Dewey, Schink och Dewey (2007) menar på att klaustrofobi hos patienter är ett stort hinder vid
MRT-undersökningar. Enders et al. (2011) som jämförde en öppen MRT-kamera med en förkortad konventionell MRT-kamera fann att det öppna systemet var bättre hos patienter med ökad risk för klaustrofobi. Som blivande röntgensjuksköterskor är det viktigt att främja för en bättre
vårdupplevelse för vårdtagaren där upplevelsen av klaustrofobi och smärta under undersökningen kan reduceras.
Slutsats
Utifrån våra resultat har det varit svårt att bedöma vilka förändringar på anatomiska strukturer som har berott på belastning och vad som har berott på övrig positionering. Sammanfattningsvis så finns det indikationer på att belastade bilder kan vara mer fördelaktigt än icke-belastade för att upptäcka patologi. Extension och flexion är också viktiga faktorer vid diagnostisering av
det gäller omvårdnad och positionering men även när det handlar om teknisk kunskap och förmågan att primärgranska den här typen av bilder/undersökningar. Med det sagt finns det fortfarande mycket kvar att utforska inom detta område, inte minst ur ett patient- och
omvårdnadsperspektiv. Det blir spännande att följa utvecklingen och kanske får vi se fler öppna, MRT-kameror som tillåter bilder i belastande position i framtiden.
Referenser
Inkluderade artiklar i resultatet är markerade med en asterisk (*).
*Alexander, L., Hancock, E., Agouris, I., Smith, F., & MacSween, A. (2007). The response of the nucleus pulposus of the lumbar intervertebral discs to functionally loaded positions. Spine
(03622436), 32 (14), 1508-1512. doi: 10.1097/BRS.0b013e318067dccb
Ang, E., Robertson, A., Malara, F., O'Shea, T., Roebert, J., Schneider, M., & ... Rotstein, A. H. (2016). Diagnostic accuracy of 3-T magnetic resonance imaging with 3D T1 VIBE versus computer tomography in pars stress fracture of the lumbar spine. Skeletal Radiology , 45 (11), 1533. doi:10.1007/s00256-016-2475-7
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2015). Mätinstrument och diagnostiska test . I M. Henricson. (red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s.151-160). Lund: Studentlitteratur.
Binder, D.K. Smidth, M.H. & Weinstein, P.R. (2002). Lumbar spinal stenosis. Seminars in neurology, 22(2), 157-166 doi: 10.1055/s-2002-36539
Carlsson, S., & Carlsson, E. (2013). ‘The situation and the uncertainty about the coming result
scared me but interaction with the radiographers helped me through’: a qualitative study on patients’ experiences of magnetic resonance imaging examinations. Journal of Clinical Nursing, 22(21/22), 3225-3234. doi:10.1111/jocn.12416
Claus, A., Hides, J., Moseley, G. L., & Hodges, P. (2008). Sitting versus standing: Does the intradiscal pressure cause disc degeneration or low back pain?. Journal Of Electromyography And Kinesiology, 18550-558. doi:10.1016/j.jelekin.2006.10.011
Dantendorfer, K., Amering, M., Bankier, A., Helbich, T., Prayer, D., Youssefzadeh, S., &... Katschnig, H. (1997). A study of the effects of patient anxiety, perceptions and equipment on motion artifacts in magnetic resonance imaging. Magnetic Resonance Imaging, 15, 301–306. doi:10.1016/S0730-725X(96)00385-2
Dean, E. R., & Scoggins, M. L. (2012). Featured Article: Essential Elements of Patient Positioning: A Review for the Radiology Nurse. Journal Of Radiology Nursing, 31 42-52. doi:10.1016/j.jradnu.2011.08.002
Dewey, M., Schink, T. & Dewey, C. F. (2007), Claustrophobia during magnetic resonance imaging: Cohort study in over 55,000 patients. J. Magn. Reson. Imaging, 26 : 1322–1327. doi:10.1002/jmri.21147
Ekholm, S. (2008) Rygg och ryggmärg. I P. Aspelin & H. Pettersson (Red.), Radiologi (s. 215-254). Lund: Studentlitteratur.
Enders, J., Zimmermann, E., Rief, M., Martus, P., Klingebiel, R., Asbach, P., & Dewey, M. (2011). Reduction of Claustrophobia with Short-Bore versus Open Magnetic Resonance Imaging: A Randomized Controlled Trial. Plos ONE, 6(8) , 1-10. doi:10.1371/journal.pone.0023494
Friberg, F. (2012) Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141-152). Lund: Studentlitteratur.
*Gilbert, J. W., Martin, J. C., Wheeler, G. R., Storey, B. B., Mick, G. E., Richardson, G. B., & ... Broughton, P. G. (2010). Original Article: Lumbar Disk Protrusion Rates of Symptomatic
Patients Using Magnetic Resonance Imaging. Journal Of Manipulative And Physiological Therapeutics, 33 626-629. doi:10.1016/j.jmpt.2010.08.010
*Gilbert, J. W., Martin, J. C., Wheeler, G. R., Storey, B. B., Mick, G. E., Richardson, G. B., & ... Gyarteng-Dakwa, K. (2011). Original Article: Lumbar Stenosis Rates in Symptomatic Patients Using Weight-Bearing and Recumbent Magnetic Resonance Imaging. Journal Of Manipulative And Physiological Therapeutics, 34 , 557-561. doi:10.1016/j.jmpt.2011.08.002
*Hansen, B. B., Bendix, T., Grindsted, J., Bliddal, H., Christensen, R., Hansen, P., & ... Boesen, M. (2015). Effect of Lumbar Disc Degeneration and Low-Back Pain on the Lumbar Lordosis in Supine and Standing: A Cross-Sectional MRI Study. Spine, 40 (21), 1690-1696.
doi:10.1097/BRS.0000000000001120
*Hansen, B. B., Hansen, P., Grindsted, J., Rasti, Z., Bliddal, H., Riis, R. C., & Boesen, M.
(2017). Conventional Supine MRI With a Lumbar Pillow-An Alternative to Weight-bearing MRI for Diagnosing Spinal Stenosis?: A Cross-sectional Study. Spine, 42 (9), 662-669.
doi:10.1097/BRS.0000000000001889
*Hirasawa, Y., Bashir, W. A., Smith, F. W., Magnusson, M. L., Pope, M. H., & Takahashi, K. (2007). Postural changes of the dural sac in the lumbar spines of asymptomatic individuals using positional stand-up magnetic resonance imaging. Spine, 32 (4), E136-E140. doi:
10.1097/01.brs.0000255202.94153.ca
*Keorochana, G., Taghavi, C., Lee, K., Yoo, J., Liao, J., Fei, Z., & Wang, J. (2011). Effect of sagittal alignment on kinematic changes and degree of disc degeneration in the lumbar spine: an analysis using positional MRI. Spine (03622436), 36 (11), 893-898. doi:
10.1097/BRS.0b013e3181f4d212
Kyei, K., Antwi, W., Opoku, S., Hemans, S., Anim-Sampong, S., & Engel-Hills, P. (2014). Radiographers' knowledge, attitude and challenges on pain management: peer reviewed original article. South African Radiographer, (1), 22. Hämtad 2017-10-17 från
https://www.researchgate.net/profile/Kofi_Kyei/publication/263276925_Radiographers'_knowle dge_attitude_and_challenges_on_pain_management/links/54c649bf0cf219bbe4f7d04c.pdf
Lord, M., Small, J., Dinsay, J., & Watkins, R. (1997). Lumbar lordosis. Effects of sitting and
standing. Spine (03622436), 22 (21), 2571 -2574. doi:10.1097/00007632-199711010-00020
*Madsen, R., Jensen, T., Pope, M., Sørensen, J., & Bendix, T. (2008). The effect of body position and axial load on spinal canal morphology: an MRI study of central spinal stenosis. Spine
Magnusson, S. & Mannheimer, C. (2015). Långvarig smärta: Behandling och rehabilitering. Lund: Studentlitteratur.
*Mauch, F., Jung, C., Huth, J., & Bauer, G. (2010). Changes in the lumbar spine of athletes from supine to the true-standing position in magnetic resonance imaging. Spine (03622436), 35(9) , 1002-1007. doi:10.1097/BRS.0b013e3181bdb2d3
Murphy, K. J., & Brunberg, J. A. (1997). Adult claustrophobia, anxiety and sedation in MRI. Magnetic Resonance Imaging, 15(1), 51-54. doi: 10.1016/S0730-725X(96)00351-7
*Niggemann, P., Kuchta, J., Hoeffer, J., Grosskurth, D., Beyer, H., & Delank, K. (2012).
Juxtafacet cysts of the lumbar spine: a positional MRI study. Skeletal Radiology, 41 (3), 313-320. doi:10.1007/s00256-011-1186-3
Saeid, A., Bahram, A., & Hamidreza, A. (2006). The effectiveness of computed tomography scans versus magnetic resonance imaging for decision making in patients with low back pain and radicular leg pain. Journal Of Research In Medical Sciences, Vol 11, Iss 6, Pp 351-354 (2006), (6), 351. Hämtad 2017-09-06 från
http://www.jrms.mui.ac.ir/files/journals/1/articles/560/public/560-2088-3-PB.pdf
Sand, O., Sjaastad, Ø.V., Haug, E., Bjålie, J. G., Toverud, K. C. (2006). Människokroppen: fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber
Sandgren, A. (2015). Grounded theory. I M. Henricson. (red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s.408–427). Lund: Studentlitteratur.
*Shymon, S., Hargens, A., Minkoff, L., & Chang, D. (2014). Body posture and backpack
loading: an upright magnetic resonance imaging study of the adult lumbar spine. European Spine Journal, 23 (7), 1407-1413. doi:10.1007/s00586-014-3247-5
*Splendiani, A., Ferrari, F., Barile, A., Masciocchi, C., & Gallucci, M. (2014). Occult neural foraminal stenosis caused by association between disc degeneration and facet joint osteoarthritis: demonstration with dedicated upright MRI system. La Radiologia Medica , 119 (3), 164-174.
doi:10.1007/s11547-013-0330-7
*Splendiani, A., Perri, M., Grattacaso, G., Di Tunno, V., Marsecano, C., Panebianco, L., & ... Gallucci, M. (2016). Magnetic resonance imaging (MRI) of the lumbar spine with dedicated G-scan machine in the upright position: a retrospective study and our experience in 10 years with 4305 patients. La Radiologia Medica , 121 (1), 38-44. doi:10.1007/s11547-015-0570-9
Strålsäkerhetsmyndigheten (2017). Magnetkamera. Hämtad 2017-09-03 från http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Vard/Magnetkamera/
Ståhlberg, F. & Wirestam, R. (2008) Magnetresonanstomografi. I P. Aspelin & H. Pettersson (Red.), Radiologi (s. 79-84). Lund: Studentlitteratur.
*Tarantino, U., Fanucci, E., Iundusi, R., Celi, M., Altobelli, S., Gasbarra, E., & ... Manenti, G. (2013). Lumbar spine MRI in upright position for diagnosing acute and chronic low back pain: statistical analysis of morphological changes. Journal Of Orthopaedics And Traumatology: Official Journal Of The Italian Society Of Orthopaedics And Traumatology, 14 (1), 15-22. doi:10.1007/s10195-012-0213-z
Viggiani, D., Gallagher, K. M., Sehl, M., & Callaghan, J. P. (2017). The distribution of lumbar intervertebral angles in upright standing and extension is related to low back pain developed during standing. Clinical Biomechanics, 49 85-90. doi:10.1016/j.clinbiomech.2017.09.003
Vigué, J., Martín Orte, E.,(2012). Atlas över människokroppen. Stockholm: Liber
*Wei, F., Wang, J., Zou, J., Hong, S., Zhang, H., He, W., & ... Alanay, A. (2010). Effect of lumbar angular motion on central canal diameter: positional MRI study in 491 cases. Chinese Medical Journal, 123 (11), 1422-1425. doi: 10.3760/cma.j.issn.0366-6999.2010.11.013 Weiler, C., Schietzsch, M., Kirchner, T., Nerlich, A. G., Boos, N., & Wuertz, K. (2012). Age-related changes in human cervical, thoracal and lumbar intervertebral disc exhibit a strong intra-individual correlation. European Spine Journal: Official Publication Of The European Spine Society, The European Spinal Deformity Society, And The European Section Of The Cervical Spine Research Society, 21 Suppl 6S810-S818 . doi:10.1007/s00586-011-1922-3
*Weishaupt, D., Schmid, M. R., Zanetti, M., Boos, N., Romanowski, B., Kissling, R. O., & ... Hodler, J. (2000). Positional MR imaging of the lumbar spine: does it demonstrate nerve root compromise not visible at conventional MR imaging? Radiology, 215 (1), 247-253 doi: 10.1148/radiology.215.1.r00ap06247
Willman, A. Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Wu, M., Wang, S., Driscoll, S. J., Cha, T. D., Wood, K. B., & Li, G. (2014). Dynamic Motion Characteristics of the Lower Lumbar Spine during Weight-Lifting Extension: Implication to Lumbar Pathology and Surgical Treatment. The Spine Journal, 14 (Supplement), S49. doi:10.1016/j.spinee.2014.08.128
Yi, J.S. Cha, J.G. Han J.K. Kim, H.J.(2015). Imaging of Herniated Discs of the Cervical Spine: Inter-Modality Differences between 64-Slice Multidetector CT and 1.5-T MRI. Korean J Radiol. 2015 Jul-Aug;16(4) :881-888. doi: 10.3348/kjr.2015.16.4.881
Örnberg, G. & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
röntgensjuksköterska . Stockholm: Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor. Hämtad 2017-09-03 från http://swedrad.se
Bilaga 1 Anpassad granskningsmall
Kvalitetsbedömining för studier med kvantitativ metod
Titel:
Författare och år:
Forskningsmetod:
Multicenter, antal center
Kontrollgrupper Patientkarakteristika: Antal Ålder Man/kvinna Kriterier för inkludering/exkludering Adekvat inkludering/exkludering Urvalsförfarandet beskrivet? Representativt urval? Randomiseringsförfarandet beskrivet?
Likvärdiga grupper vid start?
Blinding av forskare (radiolog)
Bortfallsanalysen beskriven?
Adekvat statistisk metod?
Etiskt resonemang?
Hur Tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida?
Är instrumenten reliabla?
Är resultatet generaliserbart?
Huvudfynd?
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Hög Medel Låg
Kommentar
Granskare
