Mätning av bensinförbrukning och vägojämnheter på grusvägar 1980

Pts spe len Pna tgr si .. . R. .» . _» .. Pa y . sat & v t l e k e e r 0 f X B x 47 05 ' A e e St ae l Se st ig a Åhu s. a_n m-s (.. ? W 4 3.kl. ti ra k ra 26 Se ll . . k k l i ,u, _.w %._ n,n .ww f .J uf äz ww . i s 2 8 0 f o s s s 5 3 6 . 3 1 3 3 . s ! .b» T e d k a t t . s I P l s d -S ä s es S k i; l 2"JL a 9 F EQdiga 3 jilde f j e .. .d å (3 3% S ä l Set P ) T. ,. v å Sox äe hå At k e he 50 02 J e 4 v e t 23 12 ' H l k, f Z S ö L e t e ? b l e l ä r -& ä r 9 f o r g e tig 5 d R e d s s 9 P S e K X t it ? u t a S M S ... . l duf fy H Ä % _ m h m r x d w & ti c S y ig en 2 5 l e r S o

SN 0347-6049 National Road 8: Traffic Research Institute ' 5-581 01 Linköping - Sweden

,

_ Mätning av bensinförbrukning

295

och vägojämnheter på grusvägar 1980

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.1 4.2 4.3 4.4 REFERAT ABSTRACT BAKGRUND MÅLSÄTTNING FÖR MÄTNINGARNA MÄTSTRÄCKOR OCH MÄTNINGAR RESULTAT

Hyvlingens inverkan på vägens jämnhet

Samband mellan bedömd jämnhet och uppmätt Ojämnhet Vägojämnhetens inverkan på bensinförbrukningen

Bundenhetens inverkan på bensinförbrukningen SLUTSATSER BILAGA 1. VTI MEDDELANDE 295

.53.4

Mätning av bensinförbrukning och vägojämnheter på grusvägar 1980

av Gunnar Carlsson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har på uppdrag av statens vägverk (VV) utfört mätningar av vägojämnheter och bensinförbrukning på några grus-vägar i mellersta Sverige. Mätningarna utgör en del av det samnordiska projektet "Förbättring och underhåll av grusvägar (FUG)". Vid mätningarna utfördes även en subjektiv bedömning av grusvägens jämnhet, bundenhet (förekomst av lösgrus) och damningsbenägenhet enligt den mall som utarbe-tats inom FUG-projektet.

Mätningarnas ändamål är att de skall ge en del av det underlag som erfordras för att utarbeta kriterier för när eller hur ofta grusvägar behöver hyvlas. Mätningarna utfördes strax före hyvling, några dagar efter hyvling och vid en tidpunkt mellan två hyvlingstillfällen.

De utförda studierna visar att den klart dokumenterade ökade jämnhet som man får genom att hyvla en grusväg inte tycks påverka bensinförbrukningen. Däremot tycks en ökad bundenhet medföra en minskad bensinförbrukning. Studierna visar vidare att osäkerheten i den subjektiva bedömningen av en grusvägytas jämnhet är mycket stor även om det föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan denna bedömning och uppmätta ojämnheter. Det bör slutligen påpekas att slutsatserna bygger på ett mycket begränsat empiriskt underlag och att samtliga mätningar utförts på torr barmark.

II

Measurements of fuel consumption and road roughness on gravel roads in 1980

by Gunnar Carlsson

National Swedish Road- and Traffic Research Institute

5-581 01 LINKÖPING SWEDEN

ABSTRACT

The National Road and Traffic Research Institute (VTI) has been commis-sioned by the National Road Administration (VV) to carry out measurements of road roughness and fuel consumption on a number of gravel roads in central Sweden. The measurements form part of the inter-Nordic project "Improvement and maintenance of gravel roads (FUG)". In additon, a subjective assessment was made of the roughness, the amount of loose gravel and proneness to dust formation of the gravel roads according to the

scheme developed within the FUG project.

The purpose of the measurements is to provide a part of the basis for setting out criteria indicating when or how often gravel roads need to be graded. The measurements were made just before grading, a few days after grading and .also at a time between two gradings.

The studies showed that the clear and well-documented increase in smooth-ness obtained by grading a gravel road does not appear to affect fuel consumption. The most significant road surface feature seems to be the amount of loose gravel.

The studies also show that the uncertainty in the subjective assessment of the roughness of a gravel road is very great, even if there is a statistically significant relationship between this assessment and the roughness

measu-red.

Finally, it should be noted that the conclusions are founded on a very limited empirical basis and that all the measurements'were made on dry, snow-free

surfaces.

BAKGRUND

I det samnordiska projektet: "Förbättring och underhåll av grusvägar (FUG)" ingår som en del att kartlägga de samband som finns mellan en grusvägytas

tillstånd och bensinförbrukningen. Avsikten är att basera beslut om när

eller hur oftagrusvägar behöver hyvlas på bl a denna kunskap.

VTI fick 1980 i uppdrag att utföra mätningar av bensinförbrukning och

vägojämnheter på två tidigare utvalda försöksvägari Kalmar län.

MÅLSÄTTNING FÖR MÄTNINGARNA

Målet för mätningarna var att kvantifiera bensinförbrukning och ojämnheter vid tre olika tillstånd hos körbanan:

l. Nyhyvlad men packad körbana.

2. Mycket ojämn körbana (strax före hyvling).

3. Tillstånd mitt emellan 1 och 2.

Vid mätningarna skulle även en systematiserad subjektiv bedömning av körbanan utföras av vägmästaren enligt de anvisningar som redovisas i bilaga 1.

Bensinförbrukningen skulle mätas på plana och raka avsnitt av försöksvägar-na och vid 3 olika hastigheter.

MÄTSTRÄCKOR OCH MÄTNINGAR

De två försökssträckor som utvalts i Kalmar län visade sig olämpliga för mätning av bensinförbrukning, eftersom de var för krokiga och backiga. På dessa sträckor utfördes därför enbart mätningar av ojämnheter för att kunna jämföra dessa med vägmästarens bedömning.

Två raka och plana grusvägar utvaldes i Östergötland på vilka mätningar utfördes av såväl ojämnheter som bensinförbrukning. VTIs personal utförde även en bedömning av vägytans tillstånd på samma sätt som på

provsträck-orna i Kalmar län.

I tabell 1 redovisas tid och plats för mätningar utfördes på torr vägbana.

Tabell 1. Mätplatser och mättider

de olika mätningarna.

MÄTSTRÄCKA MÄTTID TYP AV MÄTNING

Lv 778 vid Ringarum 1980-07-26 0 Bensin

i östergötlands län 10 dygn efter 0 Ojämnhet

. hyvling e Bedömning av yttillatånd

Längd 3 1 km av VTIs mätperaonal

1980-08-13 1-4 dygn före

Trafik s' 110 fordon hyvling

per dygn (Räkning

under sommaren 1981) 1980-08-18

1-4 dygn efter hyvling

hv 7h8 vid Björsäter 1980-07-24 0 Bensin

i östergötlanda län 1 dygn efter 0 Ojämnhet

. hyvlin o Bedömning av yttillatånd

Längd 5 3 km 8 av VTIs mätperaonal

1980-09-03

1 dygn före

. hyvling

Trafik *8 70 axelpar per dygn

(årsmedel-dygn 1976) 1980-09-10

6 dygn efter hyvling

Lv 810 vid Gamleby 1980-06-17 0

i Kalmar län 18 dygn efter 0

hyvling

' av

Lá 3d 15 km 1980-09-01

2 tim före

Trafik i 200 axel- hyvling

par per dygn

(Räk-ning under sommaren 1980-09-08

1980) #6 dygn efter hyvling

Ojämnhet Bedömning av yttillstånd av vägmästaren i Gamlebys arbetsområde i Kalmar län Lv 868 vid Gamleby i Kalmar län Längd a a km Trafik : 220 axelpar

per dygn (Räkning under sommaren 1980) 1980-06-17 25 dygn efter 0 hyvling Ojämmhet Bedömning av yttillstånd av vägmästaren i . Gamleby arbetsområde i Kalmar län. VTI MEDDELANDE 295

Mätningarna av bensinförbrukning gjordes med en Volvo 244 DL av 1978 års

modell. Tekniska data finns beskrivna i VTI meddelande 181. Bilen är

utrustad med en s k Tempostat, för att få en automatiskt kontrollerad konstant hastighet. Bensinförbrukningen mäts med en flödesmätare som är monterad på bensinslangen. Mätnoggrannhet 0,5 96 vid jämförande mätning-ar. Bränslets temperatur registreras med hjälp av ett platinaelement som är monterat i anslutning till flödesmätaren. Med hjälp av en väggivare på höger framhjul kan ovanstående mätvärden registreras kontinuerligt (i detta fall var 20:e meter). Registreringen sker i en datalogger och skrivs ut var 20 meter på en remsstans. Ovanstående mätmetodik och mätapparatur är

närmare beskriven i VTI-meddelande 70.

Vägens ojämnheter mättes med en specialutrustad Volvo 145 där den vertikala relativrörelsen mellan bilens bakaxel och karosseri registrerades. Signalen utvärderades enligt den s k Bumpmeterprincipen vilket innebär att bakaxelns uppåtriktade rörelser relativt karosseriet adderas över en given sträcka varefter denna summa divideras med den körda våglängden. Utskrift erhålles var 300:e meter dels på hålremsa och dels i klartext på en display i bilen. En närmare beskrivning av mätfordonet finns i VTI-rapporterna nr 49,

83 och 123. Ojämnhetsmätningarna utfördes vid 50 km/h.

VT I M E D D E L A N D E 29 5 Mätscräcka Lv 778 vid Ringa-rum i Östergöt-lands län Längd :3 1 km Datum 1980-07-24 1980-08-13 1980-08-18

Bedömning av yttillstånd Ojämnhetscal för 300-meterssträckor i cm/km i l/mil

Bensinförbrukning Jämnhet 3,1-4,0 2,1-3,0 3,1-4,0 Bunden-het x) 3,1-4,0 2,1-3,0 1,1-2,0 Dmnmnings-benägenhet 2,1-3,0 2,1-3,0 0,1-1,0 värde 627 699 506 +| +4 +1 Medel- Standard-avvikelse 56 47 9SZ-ig konf.int. +5 +l +0 14 11 21 50 km/h 0,724 0,716 0,726 60 km/h 0,714 0,718 0,751 65 km/h 0,729 0,742 0,772 Lv 748 vid Björ-säter i Öster-götlands län Längdø' 3 km 1980-07-24 1980-09-03 1980-09-10 2,1-3,0 1,1-2,0 3,8-4,7 2,1-3,0 2,1-3,0 2,4-3,3 2,1-3,0 2,1-3,0 2,1-3,0 459 596 370 + 1 4-! +1 76 133 43 +0 +1 +| 18 0,764 0,782 0,764 0,756 0,779 0,776 0,780 0,802 0,796 Lv 810 vid Gamleby i Kalmar län Längd 53 15 km 1980-06-17 1980-09-01 1980-09-08 3,7 1,8 3,9 3,3 1,9 2,9 2,6 2,0 2,4 512 684 489 +1 +| +| 80 138 +l +1 +1 15 11 Lv 868 vid Gamleby i Kalmar län Längd '25 4 km 1980-06-17 3,3 2,5 1,7 71 4-I 12 x) förekomst av lösgtus. av b e d ö mn in g av va . 0 gyt an s til lst ån d. Re sul ta t av ma tn in ga r av Oj am nh et er oc h be ns in fo rb ruk ni ng sa mt Ta be ll 2. I ta be ll 2 re do vi sa s de vi kt ig as te re sul ta te n fr ån ma tn in ga rn a. 4. R E S U L T A T

4.1

VTIs personal, som utfört bedömningen av vägytan på lv 778, och lv 748 har inte gjort någon differentiering inom varje klass i bedömningsskalan dvs de har använt en 5-gradig skala vid bedömningen av jämnheten, en ü-gradig vid bedömning av bundenheten* och en 3-gradig vid bedömning av damnings-benägenheten. Vägmästaren i Gamleby, som gjort tillståndsbedömningen på lv 810 och lv 868, har däremot differentierat tillståndet ytterligare inom varje klass.

Ojämnhetstalen avser båda riktningarna sammanslagna. Standardavvikelsen är ett mått på den variation i ojämnhet som förekommer utefter sträckan. Korrigering har således gjorts för mätningens noggrannhet genom upprepade mätningar. Storleken av mätfelet över hela sträckan är mindre än 4 96 vilket framgår av de i tabellen redovisade konfidensintervallen.

Bensinförbrukningen har korrigerats för variationer i bränsle- och luft-temperatur mellan de olika mätningarna. De i tabellen redovisade värdena är medelvärden för de båda riktningarna.

Hyvlingens inverkan på vägensjämnhet

Mätning av vägytans ojämnheter före och efter hyvling har gjorts på lv 778, lv 748 och lv 810. Resultaten redovisas i figurerna l, 2 och 3.

Av figurerna framgår den förbättring av vägytans jämnhet som uppkommer efter hyvlingen. Den genomsnittliga ojämnheten har minskat med ungefär 200 cm/km på alla tre vägarna. I figurerna har för jämförelse det intervall markerats där de flesta belagda vägar brukar ligga.

* Förekomst av lösgrus. VTI MEDDELANDE 295

1% av 300 ms

sträckor

60 '

1-4 dygn före hyvling_

SO _

1980-08-13

AO

-30 .

20 «

10

normala värden

1 för: belagda vägar

100 200 300 400 500 600 700 800 900 ojämnhe'r cm/km

10 -

'

20 d

30

-40 4

L_

50

-60 .

L..

1-4 dygn efter hyvling_

70 -

1980-08-18

°/o av 300 ms

'sträckor

Figur 1. Förde1ning av 300 mzs sträckor på o11ka ojämnhetsgrader

före och efter hyv11ng. Lv 778 vid Ringarum

Anta1 300 mzs sträckor = 8 (obsl det 11118 anta1et)

60 ..

50

40

30

--20 .. normala värden

for belagda vägar

\

0

1dygn före hyvä-ing_

1980-09°03

_]

10

d20

-30

40

-50

--60

sträckor

100 200 300 400 500 600 700 800 900 ojämnhe'tcm/km

6 dygn efter hyvling_

1980-09-10

Fördelning av 300 mzs sträckor på o11ka ojämnhetsgrader. Lv 748 vid Björsäter

Anta] 300 mzs sträckor = 22,

50 ..

40

.-20

--'10

10

.-210 ..

1.0 ..

50

°/o av 300m:s

sträckor

normala värden

.. för belagda vägar

r_-F_

2 Hm före hy_y_l_i_Qg_

1980-09-01

_1-1--1-_.

°/o av 300 ms

sträckor

160 200 300 400 500 600-71

00 800 900 1000 1100 1200 ojämnhZf

cm/ km

'60an efter hyvling_

1980' 09 - 08

Fördelning av 300 mzs sträckor före och efter hyvling.

Lv 810 vid Gam1eby

Anta] 300 mzs sträckor = 102

VTI MEDDELANDE 295

4.2

'

v

ll

10

Samband mellan bedömd iämnhet och uppmätt ojämnhet

I figur 4 har för olika uppmätta ojämnheter motsvarande bedömningar av vägens jämnhet prickats mot varandra

Som framgår av figuren så är variationen i bedömningarna. mycket stor även om det finns ett signifikant samband mellan bedömningarna och de uppmätta

ojämnheterna. Man kan dock observera att vägmästaren, som är van att

bedöma grusvägar, inte tycks sprida lika mycket i sina bedömningar som VTIs personal.

bedömd

jämnheth

_{Y: 5,9 - 0,0053 'X}

Pz-ObB

normala värden

_för belagda vägar

100

200

300

400

500

600

700 uppmätt

ojämn-het: X (cm/ km)

Figur 4. Samband meiian bedömd jämnhet och uppmätt ojämnhet.

X = VTI-personal 0 = Vägmästare

4.3

4.4

ll

Vägojämnhetens inverkan på bensinförbrukningen

I figurerna 5 och 6 har bensinförbrukningen uppritats som funktion av den uppmätta vägojämnheten för de tre olika hastigheterna.

Av figur 5 framgår att bensinförbrukningen tycks minska vid ökad ojämnhet

upp till ca 600 cm/km för att däröver inte påverkas av ojämnheten. Figur 6

visar däremot en ökad bensinförbrukning i ojämnhetsintervallet 500 till 600 cm/km.

Den rimligaste slutsatsen av ovanstående iakttagelser är att inte bensin-förbrukningen tycks påverkas av vägojämnheterna i det undersökta inter-vallet. Man bör observera att mätningarna sannolikt täcker en stor del av den variation i ojämnheter som förekommer på grusvägar.

Man kan inte heller finna något samband mellan den bedömda jämnheten och bensinförbrukningen.

Bundenhetens inverkan på bensinförbrukningen

I figur 7 har bensinförbrukningen uppritats som funktion av den bedömda bundenheten vid de tre olika mättillfällena på lv 778 vid Ringarum. På lv 748 vid Björsäter förekom inte någon större variation i bundenhet mellan de olika mätningarna.

Av figur 7 framgår att en ökad bundenhet tycks minska bensinförbrukningen. Detta förefaller även rimligt då en minskad förekomst av löst material i ytan borde medföra ett minskat rullmotstånd.

0,8

0,7

-0,6

0,5

0,0 -.

0,3

--02

0,1

A bensinförbrukning

( 1/ mil)

"" '---=-"-§-=__.__§

' ' .:.'_.;:':.:"""' ""

t

80 -08-13

1

1-4 dygn efter

80'07'24

1_ 4 dygn före

-* hyvung

10 dygn efter

hyvung

hyvling

50 km/ h

- --- 60 km/ h

- o -o -- 65 km/ h

500

600

700 ojämnhe-fsfal (cm/km)

Figur 5. _{Samband me11an bensinförbrukning och ojämnheter.}

Lv 778 vid Ringarum VTI MEDDELANDE 295

%

bensinförbrukning

( 1/ mil)

0,8..

__,__.__.

__ ____.__,__.-

07 "

80-09 -10

80 -07 -24

'09 ;93

6 dygn efter

1 dygn efter

h'

om

hyvling

hyvlinng

y

9

0,6

<-05 --

50 km/h

---- 60km/h

-o--u- 65km/h

0,4

--0,3

«-0,2 -b

0,1

--300

LÖO

560

_{Ojamnhetsfchm/km)}

6

5133:_Q. _{Samband me11an bensinförbrukning och ojämnheter.}

Lv 748 vid Björsäter

14

, bensinförbrukning

(l/mil)

0,9

0,8

--\.

0,7

--0.6 --

--- 50km/h

..._ 60km/h

--- 65km/h

0,5 ..

0,4%»

03 ..

0,2

--0,1

0

1

2

3

4 bedömd bundenheIL

'Figur 7. Samband me11an bensinförbrukning och bedömd bundenhet.

Lv 778 vid Ringarum VTI MEDDELANDE 295

15

SLUTSATSER

De utförda studierna visar att den klart dokumenterade ökade jämnhet som man får genom att hyvla en grusväg inte tycks påverka bensinförbrukningen. Däremot tycks en ökad bundenhet medföra en minskad bensinförbrukning. Studierna visar vidare att osäkerheten i den subjektiva bedömningen av en grusvägsytas jämnhet är mycket stör även om det föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan denna bedömning och uppmätta ojämnheter. Det bör slutligen påpekas att slutsatserna bygger på ett mycket begränsat empiriskt underlag och att samtliga mätningar utförts på torr barmark.

Büagal Sidan 1(6)

INSTRUKTION FÖR KVALITETSREDÖMNING AV GRUSVÄGAR

Tillståndsbeskrivning 1. JÄMNHET Bedömning 4,1 - 5,0 3,1 - 4,0 2,1 - 3,0 1,1 - 2,0 0,1 - 1,0 serveras.

Vägens yta har behållit sin form och är mycket jämn och fast. Eventuella ojämnhe-ter inverkar inte på körbekvämligheten. Vägens yta har i allmänhet behållit sin

form ochän jämn och fast. Enstaka gropar kan förekomma. Dammbildning kan inte

ob-Körhastigheten behöver inte sän-kas på grund av ojämnheter.

Vägens yta har i allmänhet behållit sin form och är till största delen jämn och fast. Mindre gropar och andra ojämnheter kan förekomma fläckvis. Vägen dammar i någon mån. Gropar och andra ojämnheter kan man väja f r eller så är de av sådan be-skaffenhet att man inte behöver sänka kör-hastigheten. Vid omkörning eller möte el-ler motsvarande förhållanden kan en sänk-ning av körhastigheten vara aktuell.

Vägen kan ha deformerats i tvärled. Korru-.m/-x .p 1.--- ;mil-v' xnáäfrxmrfñ -w 3_\ -Å . : '1___4___.

gerindar kan larekomna. stallen med satt

ningar eller upphöñningar angivza med

var-ningsmär e förekommer. Vägen dammar

mått-ligt. Yö nastigheten måste sänkas ibland. Vägen är på flera ställen deformerad i

tvärled. tan är ojämn på grund av gropar,

korrugeringar och upprivningar. På vägen förekommer sättningar och upphöjningar som man inte kan väja för. Vägen dammar rikligt. Vägens yta kräver oavbruten upp-märksamhet vid körning och körhastigheten måste ofta ändras.

Büaga1 Sidm12(6)

2 . BUNDENHET

Bedömning Tillståndsbeskrivning

3,1 w 4,0 Inget eller ringa löst grus på vägbanan,

eventuellt löst grus vid vägkanterna.

2,1 - 3,0 Löst grus på vägbanan i mindre omfattning,

grussträngar bitvis på vägbanan.

1,1 - 2,0 Vallar av grus i kurvorna gon grussträngar

längs hela vägbanan.

0,1 - 1,0 Utpräglade vallar av löst grus eller löst

grus i stor omfattning över hela vägbanan, avsaknad av vissa fraktioner, sandöver-skott.

3. DAMMNINGSBENÄGENHET

Bedömning Tillståndsbeskrivning

. 2,1 - 3,0 Inget eller lite damm rörs upp:

1,1 - 2,0 Mindre dammoln.

0,1 - 1,0 Utpräglade dammoln.

Büagal

Sidm13(6)

EXEMPEL. ANVÄNDNING AV SCHEMAN OCH DAGBOKSANTECKNINGAR

Den 19 maj 1980 är vägens yta på provsträckan så dålig att den måste hyvlas. En kvalitetsbedömning som görs samma dag på den

6,5 km långa sträckan ger ett resultat som framgår av bilagan "Schema för kvalitetsbedömning".

Medelvärden för kvaliteten på hela vägsträckan framräknas på följande sätt(de enskilda värden som ingår i beräkningen av-läses från kvalitetsbedömningsschemat):

1

Jämnhet.

_{Enskilda Värden för

_,{Viktning p g a

° * ' å de första 6 km . " bara 0,5 km

(1,5 +3,5 + 2,5 +1,5 + 0,5 +1,5\+"275_x 075

17

3. Dammningsbenägenhet:

De beräknade medelvärdena överförs till "Schema för tillstånds-utveckling" i den ruta som representerar måndag i vecka 21, Centrum av ringen anger tidpunkt och värde.

Obs att "Schema för tillståndsutveckling" bara har 5 rutor för varje vecka, reserverade för vardagarna måndag till fredag. Om det skulle förekomma att en kvalitetsbedömning görs på en lör-dag eller sönlör-dag antecknas resultatet på det streck som markerar slutet på den aktuella veckan.

I exemplet har vi redovisat resultatet av en motsvarande kvali-tetsbedömning som gjorts lördagen den 3 maj och det sätt på vil-ket tillståndsutvecklingen mellan den 3 maj och den 19 maj kan beskrivas (efter bästa förmåga).

ÅDT för sträckan är ca 250 fordon/dygn. Genomsnittlig dygnstra-fik under vecka 19 antas ligga på ca 210 fordon, samma under vecka

20, 220 under vecka 21 etc.

Exempel på beskrivning av ett hyvlingstillfälle framgår av bi-lagda dagboksblad.

VT I ME DD EL AN DE 29 5 NÄT/FUG

H9§7

SCHEMA ÖVER TILLSTÅNDSUTVECKLING

nr:OO0.00DOIOOOOOOO...00000000...OOIOOOUOO..

:FårêäL/s så'fådao

I '

...OOOOOOOOOOOOOOOOOCV00.0.0000..

Bedömd parameter Vecka nr

Jämnhet Bundenhet i i. 2 Dammnlngsbenaqen-het

Äm - 250

/.

Gyfikcvvb

EXE/L7ch

Sid

an

4(6

)

VT I ME DD EL AN DE 29 5

NÄT/FUG SCHEMA FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Väg nr:...E{Q%å§{...

...Fé '. :5.åkss4cöcta :( fb:) lem '

UäuflcåC)

Fä; vwmaxmø

EXEMPGL

Bedömninqsdatum: Bedtm: av:

BHaga 1 Sidan 6(6)

HÄT/FUG ' Väg nr:...H."..9. $.- .7....|. . . .. Sida:...i...

I

BOK

... . .forêpkasfmcaçåa .1. . ..

Datum Beskrivning av vidtagna åtgärder

Hyvling av Ice/a /OKOVâfråç/caw, f a'mj; fram och

ua-mkay ä Mas/o'nt'idN3.5 Nm.

. +

\ §7 åVh'ryä, se ré-o57lnceo/Sçpeciva'rêa75än.

EXE/V1 ?Elg