Medborgare och myndigheter i
en pandemi
Mottagarens upplevelse av kriskommunikation under
coronapandemin 2020
Kurs: Uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap II 15hp
Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet
Författare: Ebba Engelbrektsson och Elin Hallberg
Examinator: Peter Berglez
HT 2020
Sammanfattning
Författare:
Titel och undertitel: Antal sidor:
Ebba Engelbrektsson och Elin Hallberg
Medborgare och myndigheter i en pandemi. Mottagarens upplevelse av kriskommunikation under coronapandemin 2020. 49
Under en pandemi är kriskommunikationen särskilt viktig för att medborgare ska kunna ta del av information som ges av myndigheterna, och i sin tur agera utefter den. Den här studien ämnar undersöka hur medborgare, alltså mottagaren av kriskommunikation, har upplevt två specifika fall av kriskommunikation under coronapandemin 2020. Syftet är att fånga mottagarens upplevelse, för att sedan kunna analysera och diskutera resultatet med stöd av kriskommunikationsteorier och teorier om informationshantering utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har genomförts enligt kvalitativ metod där tio personer i åldern 20–29 intervjuas.
De två specifika fallen som mottagarna får ta del av är två presskonferenser, en från den svenska regeringen och en från Folkhälsomyndigheten. Undersökningens resultat visar att respondenterna upplever att de förstod informationen som förmedlades, alltså att spridningen ökar och att social distansering är viktigt för att bromsa spridningen. Sedan påpekade en majoritet att sättet som budskapet framfördes på varierade mellan de två presskonferenserna. Respondenterna beskriver att framförandet är viktigt när det kommer till
informationshanteringen. Respondenterna får även beskriva hur de omsatt krisinformationen i praktiken och här fann undersökningen att det fanns skillnader i beteende mellan de utvalda respondenterna. Efter studien var det bland annat möjligt att se att talarens retorik har stor effekt på hur mottagaren tar emot, processar och omsätter viktig information.
HT 2020
Abstract
During a pandemic it is essential for governments to use crisis communication to make sure citizens can receive information and understand how to act according to it. This study wants to examine how these citizens, the recipients of the information, have experienced two specific cases of crisis communication during the corona pandemic 2020. The purpose of this is to capture the recipients’ experience to then be able to analyze and discuss the results with the help of crisis communication theories and theories about information processing from a hermeneutic perspective. The data collection is done according to a qualitative method where ten people aged between 20-29 are interviewed.
The two specific cases that this study will focus on are two press conferences, one from the Swedish government and the other from Folkhälsomyndigheten, an authority dedicated to the health of the Swedish citizens. The results of the study show that the recipients experienced that they did understand the information brought up by the two entities; the virus is spreading, and that social distancing is important to reduce the spread. A majority also pointed out that they found differences between the two press conferences regarding how the message was conveyed. The respondents expressed that how the message is conveyed is important when it comes to information processing. The respondents are also asked to explain how they have behaved in relation to the crisis information and here it was possible to see some differences between the selected respondents. After the study was done it was, amongst other things, possible to see that rhetoric plays a big role in how the recipient receives, processes and behaves according to important information.
HT 2020
Förord
Under hösten 2020 har vi genomfört en undersökning som en del av vårt sista år på medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet i Jönköping. Med intresse i människors informationshantering under en kris, blev det naturligt att studera upplevelsen av
kriskommunikationen kring covid-19, eftersom pandemin har dominerat nyhetsflödet under året 2020.
Vi vill rikta ett stort tack alla tio intervjupersoner som har medverkat i studien och vår handledare Jens Sjöberg för kontinuerligt stöd under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
2.1. FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
3. STUDIENS KONTEXT OCH BAKGRUND ... 4
3.1. VARFÖR STUDERA UPPLEVELSE? ... 4
3.2. PRESSKONFERENSER – DEN 11 OCH 12 NOVEMBER ... 4
3.3. COVID-19 ... 5 3.4. REKOMMENDATIONER ... 5 3.5. KRIS ... 6 3.6. KRISKOMMUNIKATION ... 7 4. TIDIGARE FORSKNING ... 8 4.1. PRESSKONFERENSER ... 8
4.2. KRISKOMMUNIKATION MELLAN MYNDIGHETER OCH MEDIER -BOMBATTENTAT I LONDON, TERRORISM OCH INSTITUTIONALISERAD KRISHANTERING ... 8
4.3. NÄTVERK FÖR KRISKOMMUNIKATION –OM MYNDIGHETERS INFORMATIONSSAMORDNING VID KRISER 9 4.4. KRISKOMMUNIKATION OCH DE NORSKA MYNDIGHETERNA - KRISKOMMUNIKATION OCH MEDBORGARNAS KÄNSLOR,CHERNOBYL 1986& TERRORISTATTACKERNA I NORGE 22 JULI 2011. ... 9
4.5. FORSKNING KRING MOTTAGARE OCH TOLKNING AV BUDSKAP ... 10
4.6. KRISRETORIK -MRAL &VIGSØ ... 11
4.7. SJU ÅRS FORSKNING -RISK,CRISIS AND SOCIAL MEDIA ... 12
4.8. FORSKNINGSLUCKA ... 12
5. TEORETISKT RAMVERK ... 13
5.1. KRISKOMMUNIKATION ... 13
5.2. RETORIK ... 14
5.3. INFORMATION PROCESSING THEORY ... 15
5.4. INFORMATION-INTEGRATION THEORY ... 16
5.4.1. Riktning och vikt ... 16
5.4.2. Attityd ... 17
5.5. DISSONANSTEORIN/FÖRSTÄRKNINGSTEORIN ... 17
5.6. ADAPTIONS- OCH SPRIDNINGSPROCESSERNA ... 18
6. FORSKNINGSDESIGN ... 20 7. METOD ... 20 7.1. INSAMLINGSMETOD ... 20 7.2. URVAL ... 21 7.3. AVGRÄNSNING AV MATERIAL ... 22 7.4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 23 7.4.1. Intervjufrågor ... 23 7.4.2. Genomförande av intervjuer ... 23 7.4.3. Transkribering ... 24 7.4.4. Redovisning av resultat ... 24
7.5. HERMENEUTIKEN SOM ANALYSMETOD ... 25
7.5.1. Kritisk diskussion av analysmetod ... 26
7.6. TILLFÖRLITLIGHET ... 26
7.7. ÖVERFÖRBARHET ... 27
7.9. ETIK OCH MORAL ... 28
7.10. ALTERNATIVA TOLKNINGAR AV RESULTATET ... 28
8. RESULTAT OCH ANALYS ... 29
8.1. RESPONDENTERNAS FÖRSTA REAKTION ... 29
8.1.1. Regeringens presskonferens ... 29
8.1.2. Folkhälsomyndighetens presskonferens ... 30
8.2. HUR RESPONDENTERNA UPPLEVER ATT DE FÖRSTÅTT KRISKOMMUNIKATIONEN ... 31
8.2.1. Regeringens presskonferens ... 31
8.2.2. Folkhälsomyndighetens presskonferens ... 33
8.3. HUR RESPONDENTERNA OMSÄTTER KRISINFORMATIONEN I PRAKTIKEN ... 35
8.3.1. Regeringens och Folkhälsomyndighetens presskonferenser ... 35
8.4. KÄNSLOR RESPONDENTERNA UPPLEVT ... 38
8.4.1. Känslor utifrån regeringens och Folkhälsomyndighetens presskonferenser ... 38
8.5. SKILLNADER OCH LIKHETER RESPONDENTERNA UPPLEVT ... 40
9. SLUTDISKUSSION OCH SLUTSATS ... 44
9.1. DISKUSSION OM METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 44
9.2. HUR UPPLEVER RESPONDENTERNA ATT DE HAR FÖRSTÅTT KRISKOMMUNIKATIONEN ... 45
9.3. HUR HAR RESPONDENTERNA OMSATT KRISINFORMATIONEN I PRAKTIKEN ... 46
9.4. VILKA SKILLNADER OCH LIKHETER UPPLEVER RESPONDENTERNA I PRESSKONFERENSERNA ... 47
9.5. SLUTSATS ... 48
10. FRAMTIDA FORSKNING ... 49
11. REFERENSFÖRTECKNING ... 50
12. BILAGOR ... 55
12.1. BILAGA 1:ANNONS INSTAGRAM FÖR ATT HITTA RESPONDENTER ... 55
12.2. BILAGA 2:INTERVJUFRÅGOR ... 56
1.
Inledning
I december 2019 började viruset covid-19 spridas i Kina och kommunikation kring fenomenet tog fart (WHO, 2020). Den 11 mars 2020 möttes världen av nyheten från
världshälsoorganisationen, WHO (2020), att covid-19 klassas som en pandemi. WHO (2020) meddelar att spridningen ökar i hela världen och att åtgärder bör sättas in för att minska spridningen. Information om spridningen av pandemin dominerar nyhetsflöden och ämnet har bidragit till ett enormt engagemang från svenska medborgare. WHO skrev den 21 februari 2020 att fönstret är på väg att stängas, men att det fortfarande finns möjlighet att stoppa spridningen.
Pandemin blev och är fortfarande en kris som påverkar länder, myndigheter, organisationer och individer över hela världen. Spanien och Italien är två länder som har drabbats särskilt hårt när det kommer till turismen, ekonomin och vården (TT, 2020). Enligt Thomsen (2020) har den andra vågen av pandemin drabbat Sveriges sjukvård mycket hårt.
Folkhälsomyndigheten är Sveriges främsta ledande aktör i arbetet med att försöka minska smittspridningen bland annat genom att införa olika restriktioner. Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver på sin hemsida att de är en myndighet som arbetar med folkhälsan. De beskriver sitt uppdrag så här: En viktig uppgift är att ta fram och sprida vetenskapligt
grundad kunskap som främjar hälsa och förebygger sjukdomar och skador
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Tillsammans med Folkhälsomyndighetens kommunikation och kunskap inom området har även Sveriges regering haft ett stort ansvar i att förmedla information om krisens händelseförlopp samt införa restriktioner (Regeringen, 2020). Utifrån ett demokratiskt perspektiv anses det vara en medborgares rättighet att kunna ta del av medias och myndigheters kommunikation i en kris för att kunna vara delaktig i krisen och dess utveckling (Leivik-Knowles, 2013). Därför kommer studien undersöka mottagarens upplevelser av två presskonferenser, en från regeringen den 11 november och en från Folkhälsomyndigheten den 12 november, som båda behandlar lägesrapport och information om restriktioner.
Studien ämnar analysera hur medborgare har upplevt dessa två informationskällor. Eftersom spridningen under hösten har ökat mest inom åldersgruppen 20–29 (TT, 2020; Ohlin, 2020) är det intressant att fråga dem hur de har tolkat och förstått informationen, och hur de sedan
omsatt informationen i praktiken. Det pågår också en debatt i media om hur man ska lyckas få unga vuxna att följa restriktionerna i högre grad. Debatten kretsar kring hur kända personer och influencers bör agera förebild till unga (TV4, 2020). Vissa influencers har också tagit initiativ till att sprida informationen bland åldersgruppen (Rönnqvist Fors, 2020). Anders Tegnell försvarar även i en nationell pressträff den 26 november att regeringen och
folkhälsomyndigheten förmedlar samma budskap angående covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020), därför är det av stor vikt att studera hur mottagarna faktiskt har förstått informationen från dessa två olika verksamheter.
Med dessa två presskonferenser från den 11 och 12 november som avstamp kommer studien att undersöka det ovanstående och försöka bidra med kunskap som i framtiden kan ge organisationer ett underlag att utgå från vid formuleringen av god kriskommunikation. Eriksson (2009, s.38) skriver att kommunikationen är en mycket central del i en kris. Ofta ser man kommunikationen som ett verktyg för att kunna hantera en kris (Eriksson, 2009, s.38). Studiens disposition börjar med att först redovisa syfte och frågeställningar, sedan bakgrund och tidigare forskningar därefter metoden som kommer att utgå från det empiriska materialet, alltså mottagarens upplevelse av en presskonferenserna rörande covid-19 från regeringen den 11 november och Folkhälsomyndigheten den 12 november. Sedan kommer upplevelserna att redovisas, analyseras och diskuteras i de senare avsnitten. Därefter kommer en slutdiskussion och en slutsats av studien presenteras.
2.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur mottagaren, en specifik åldersgrupp, i Sverige upplever informationen gällande covid-19 från regeringens och
Folkhälsomyndighetens presskonferenser den 11 november och 12 november, utifrån ett kriskommunikativt perspektiv.
2.1.
Frågeställningar
- Hur upplever gruppen 20–29 år att de har förstått kriskommunikation från de två
presskonferenserna?
- Hur har mottagarna, gruppen 20–29 år, omsatt krisinformationen i praktiken?
- Vilka skillnader och likheter upplever mottagaren i de två presskonferenserna? Utifrån
3.
Studiens kontext och bakgrund
I bakgrunden redovisas presskonferenser samt viktiga begrepp som används i studien. Här redovisas även tidigare forskning för att läsaren ska få en överblick av forskningsfältet.
3.1.
Varför studera upplevelse?
Studien kommer att använda sig av ordet upplevelser/uppleva eftersom syftet är att fånga mottagarens egna beskrivning av sin erfarenhet av två informationskällor. Enligt Svenska Akademiens ordlista (2015) betyder ordet uppleva; att delta i eller vara med om. Upplevelse betyder även erfarenhet av något (Svenska Akademiens ordlista, 2015). I denna studie ses mottagaren som en individ som aktivt deltar i en pandemi. Mottagaren har erfarenhet av pandemins restriktioner och dennes beteende speglar upplevelsen av information.
3.2.
Presskonferenser – den 11 och 12 november
Regeringen, som är Sveriges verkställande organ som reglerar lagar och förordningar (Regeringen, 2020), har sedan starten av covid-19 kontinuerligt uppdaterat medborgarna om krisen. Genom kontinuerliga presskonferenser har information angående nya restriktioner, främst gällande den sociala distanseringen och åtgärder förmedlats till befolkningen. De presskonferenser som studien utgår från hölls den 11 november av regeringen och den 12 november av Folkhälsomyndigheten.
Den första presskonferensen som studien fokuserar på hölls den 11 november 2020 av regeringen och leddes av statsministern Stefan Löfven och socialministern Lena Hallengren. Regeringen informerade då om den ökande spridningen av viruset och Hallengren redovisade vad svenska folket gemensamt bör göra för att försöka minska spridningen. (Regeringen, 2020)
Under Folkhälsomyndighetens senaste presskonferens den 12 november tog statsepidemiologen Anders Tegnell upp samma ämne och visade statistik över hur
spridningen ser ut. Myndigheten informerade också, och påminde, om de nya restriktionerna som infördes den 29 oktober, 2020. (Folkhälsomyndigheten, 2020)
I presskonferenserna den 11 och den 12 november var restriktioner kring alkoholförbud efter kl. 22.00 och restriktioner av specifika län centralt. Presskonferensen ägde rum eftersom
smittspridningen ökat och läget därmed blivit allt mer allvarligt. Flera åtgärder sattes därför in för att minska spridningen. Presskonferensen var en uppmaning till svenska folket att förändra sitt beteende.
3.3.
Covid-19
Folkhälsomyndigheten (2020) skriver att coronavirus, som det i folkmun kallas, inte är ett ovanligt virus. I själva verket är det ett stort antal virus som bildar coronavirusfamiljen. Många av dessa virus återfinns hos djur och det är bara ett fåtal virustyper som kan färdas mellan djur och människa. Några av de vanligaste coronavirusen är vad vi ofta refererar till som en vanlig förkylning. Sen finns det allvarligare varianter, SARS- och MERS- coronavirus som orsakar betydligt kraftigare sjukdomar i luftvägarna. Mot slutet av 2019 upptäcktes i Kina ett nytt virus som kan smitta människor. Det här viruset fick namnet SARS-CoV-2. I studien kommer den här varianten från coronavirusfamiljen benämnas som covid-19, vilket är det officiella namnet för sjukdomen. Det står för coronavirus disease 2019.
Folkhälsomyndigheten (2020) förklarar att symtomen som covid-19 orsakar är bland annat hosta, andningsbesvär, feber, snuva och halsont. Många har också rapporterat att de förlorat lukt- och smaksinne. En del kan bli allvarligt sjuka, få svårigheter att andas och drabbas av lunginflammation. I Sverige har det till och med 30 oktober 2020 funnits 121 167
laboratoriebekräftade fall och 5 934 bekräftade dödsfall i covid-19, se bilaga 3 (Folkhälsomyndigheten, 2020).
3.4.
Rekommendationer
För att minska spridningen, och skydda de speciellt utsatta individerna har
Folkhälsomyndigheten (2020) utfärdat ett antal rekommendationer. Syftet med dessa är att förklara för människor hur de borde agera under pandemin. Dessa rekommendationer ska inte förvirras med lagar eftersom det i Sverige inte har införts ett undantagstillstånd eller nationellt nödläge där myndigheterna kan inskränka på de mänskliga rättigheterna (Regeringen, 2008 s.88-89). Detta betyder att man inte kan straffas med lagen, eller böter, om man bryter mot rekommendationerna. Istället har statsmakten lagt ansvaret i medborgarnas händer, med hjälp av dessa rekommendationer som riktlinjer.
- Stanna hemma om du känner av minsta symtom
- Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, i minst 20 sekunder - Håll en armlängds avstånd till andra både inomhus och utomhus - Om det är möjligt, undvik kollektivtrafiken
- Undvik att delta i större sociala sammanhang som fester, begravningar, dop, kalas
eller bröllop
(Folkhälsomyndigheten, 2020)
Den 29 oktober 2020 infördes ytterligare rekommendationer i ett antal län eftersom
smittspridningen hade ökat (Folkhälsomyndigheten, 2020). Därefter hölls presskonferenserna den 11 och 12 november som framförde ytterligare information om förbud mot
alkoholförsäljning efter klockan 22.00. Vid intervjutillfället är det restriktionerna från den 29 oktober och informationen som framfördes på presskonferenserna som diskuteras.
- Avstå från att vistas i inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek,
badhus och gym. Nödvändiga besök i exempelvis livsmedelsbutiker och apotek kan göras.
- Avstå från att delta i exempelvis möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar,
matcher och tävlingar. Detta gäller dock inte idrottsträningar för barn och unga födda 2005 eller senare.
- Om möjligt undvika att ha fysisk kontakt med andra personer än de man bor
tillsammans med. Det innebär bland annat en avrådan från att arrangera eller delta i en fest eller liknande socialt umgänge.
(Folkhälsomyndigheten, 2020)
3.5.
Kris
Falkheimer, Heide och Larsson (2009, s.14) förklarar att ordet kris kommer från grekiskans
krisis och betyder avgörande eller prövning. Ett mer internationellt begrepp för kris är
engelskans disaster. Enligt Eriksson (2009, s.36) brukar en kris handla om att en extraordinär händelse har inträffat. Krisen är inget fysiskt som vi kan ta på utan är människors upplevelser, uppfattningar och perception. Krisen finns därför i vår tanke- och upplevelsevärld. Falkheimer et al. (2009, s.14) fortsätter att förklara att myndigheter kan benämna en kris som en allvarlig
samhällsstörning. Det finns lite olika åsikter om vad som utgör en kris; vissa forskare
använder ordet kris som ett specifikt begrepp på just en situation där en organisation inte kan hantera en extrem händelse på ett bra sätt. Det tankesättet menar att om en situation hanteras på ett bra sätt så uteblir själva krisen. Enligt Falkheimer et al. (2009, s.14) anser vissa forskare också att det kan komma en andra våg av en kris. Det finns alltså lite olika sätt att benämna, och beskriva, en kris. Den här studien utgår från att det just nu är en pågående kris, en allvarlig samhällsstörning. (Falkheimer et al., 2009; Eriksson, 2009)
3.6.
Kriskommunikation
Falkheimer et al. (2009, s.15) skriver att krishantering och kriskommunikation är två oskiljbara moment. Detta eftersom kriskommunikationen används som ett verktyg för att kunna hantera en kris. Däremot får man inte glömma av att kriskommunikationen inte alltid skapar en positiv lösning på krisen, kommunikationen kan också fungera negativt och då förstora upp en befintlig eller skapa ytterligare kris (Eriksson, 2009, s.38).
4.
Tidigare forskning
4.1.
Presskonferenser
Mats Ekström (2015) förklarar i sitt kapitel i boken The International Encyclopedia of
Political Communication att presskonferenser är ett av de viktigaste verktygen när det
kommer till offentlig politisk kommunikation och relationen mellan myndigheter och journalister. Presskonferenser har sedan 1900-talet agerat en central del i demokratiska
samhällen och skapat uttryck för politik och journalistik. Han förtydligar att en presskonferens inkluderar både ett samarbete och en maktkamp mellan olika aktörer. Ekström (2015) tar upp att presskonferenser har studerats från många olika perspektiv och på olika nivåer, allt från specifika fall till en mer generell nivå. Mycket forskning har fokuserats kring presidenters presskonferenser (Ekström, 2015). Ekström (2009) har i en tidigare studie om USA:s f.d. president George W Bush studerat presskonferenser ur ett politiskt perspektiv. Här tar han upp att presskonferenser i politiskt syfte fungerar som ett slags offentligt förhör. Interaktionen under dessa presskonferenser är speciellt relaterade till maktförhållanden mellan president och journalist. Ekström (2009) har i studien med George W Bush som objekt analyserat hur han använder sig av avbrott, skämt och skratt för att stärka sin slagkraftighet i kommunikationen och ha mer kontroll över sitt uttryck.
4.2.
Kriskommunikation mellan myndigheter och medier -
Bombattentat i London, terrorism och institutionaliserad
krishantering
En intressant studie genomförd av Fredrik Fors (2005) handlar om den tyvärr återkommande terrorismen som drabbat Europa. Fors har studerat två bombdåd i London för att få en förståelse kring Storbritanniens system av hanteringen av terrorism, samt att få kunskap om britternas erfarenhet av krishanteringen inom kontraterrorism som sedan kan användas i Sverige. Fors har gjort analyser av det politiska systemet, lagstiftningen och det praktiska arbetet. Han beskriver sin studie som en slags omvärldsanalys som kan användas och appliceras på andra kriser.
Fors (2005) sammanfattar sin studie och kommer fram till olika element som visar sig vara viktiga i krishanteringen. Det handlar om flexibilitet och förmågan att kunna improvisera när
det otänkbara inträffar. Dock har studien även visat att det är viktigt i hanteringen att det finns tydliga rutiner för arbetet. Fors nämner till exempel att terroristers förvarningar om bombhot har efter att attentaten i London inträffat, hanterats på ett mer genomtänkt sätt.
4.3.
Nätverk för kriskommunikation – Om myndigheters
informationssamordning vid kriser
Catrin Johansson, Lena Jendel och Ann T. Ottestig är författare till rapporten Nätverk för
kriskommunikation (2013) där syftet är att presentera en studie av informatörsnätverk vid
operativa händelser. Studien är i uppdrag av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och bygger på tre olika informatörsnätverk, fågel- och svininfluensan, Vulkanaskan och Kärnkraftshaveriet i Fukushima. Studien vill undersöka nätverken och
informationssamordningen kring dessa händelser. Syftet med undersökningen är att få kunskap om samordningen och kommunikationsnätverk i operativa händelser och försöka ta med sig kunskapen och skapa riktlinjer för kommande utveckling och skapa bättre arbetssätt tillsammans med informatörsnätverk. Deltagarna i studien har en positiv syn på
nätverksarbetet men de menar också på att det finns utvecklingsmöjligheter och
förbättringsområden. Studien undersökte även ledningen och samordningen, arbetsmetoder och olika faktorer som kan hämma eller bidra positivt till resultaten av nätverksarbetet. Studien kommer fram till några grundläggande faktorer som är avgörande. Dessa är bland annat vikten av förberedelser och fungerande etablerade relationer, gemensamma mål och
strategier. Det är också tydligt att MSB:s roll är central och viktig i det arbete som genomförs
vid en kris. Alla deltagare i studien ser positivt på MSB:s roll i krissituationer.
4.4.
Kriskommunikation och de norska myndigheterna -
kriskommunikation och medborgarnas känslor, Chernobyl 1986 &
terroristattackerna i Norge 22 juli 2011.
Hur kan myndigheterna kommunicera till allmänheten efter nationella katastrofer samtidigt som de hanterar nöden och behoven som medborgarna behöver? Hur ska de kommunicera med medborgare på ett lämpligt sätt när en enorm katastrof sveper över landet? Dessa frågor utgör grunden i studien där Vettenranta (2015) undersöker kriskommunikationen av norska myndigheter under två stora kriser. Den första krisen som diskuteras är terroristattackerna i Oslo och på Utøya den 22 juli, 2011 och den andra är Chernobyl och kärnkraftverksolyckan
1986. Slutsatsen av studien är att myndighetens förutsättningar har sett olika ut. 2011 fanns det teknologi, framförallt sociala medier. Detta gav myndigheterna möjlighet att utnyttja ett informationsforum med stor räckvidd. Medieklimatet såg också annorlunda ut; idag är det allt vanligare att visa känslor i media och det exkluderar inte myndigheter (Vettenranta, 2015). Vettenranta (2015) menar att samspelet mellan myndigheter och medborgare testas under en katastrof där avlidna, skadade och deras nära och kära måste prioriteras. Det är viktigt att ha förståelse för att katastrofer och kriser av denna skalan skapar existentiell ångest hos
allmänheten, efter den initiala känslan av rädsla. Om myndigheterna inte har förståelse för dessa känslor, så skapas en mer mekanisk syn på kommunikationen som inte har
människornas välmående eller behov av specifik kommunikation i åtanke (Vettenranta, 2015). I exemplen med Chernobyl och terroristattackerna 22 juli förklarar Vettenranta (2015) att i den förstnämnda krisen hade myndigheterna inte lyckats, medan man under den 22 juli till en början hade tillfredsställt allmänhetens behov av kommunikation. Under Chernobyl
fokuserade myndigheterna på att försöka lugna och inte skrämma upp medborgarna, detta genom att neka och ge falsk information. Här misslyckades man med fundamentala kriterier för kriskommunikation; ärlighet, öppenhet och ömsesidighet. De ansvariga lyckades inte heller behandla människors ångest. Under 22 juli lyckades myndigheterna bättre. De bidrog till att minska människors lidande efter terroristattackerna genom att försöka bygga på den kollektiva känslan och människors solidaritet (Vettenranta, 2015). I denna undersökning tas det upp både bra och dåliga moment i kriskommunikationen. Framförallt diskuteras
människors känslor och upplevelser av kriskommunikation, vilket vår studie även fokuserar på.
4.5.
Forskning kring mottagare och tolkning av budskap
Falkeimer (2001, s.179-180) skriver att Stuart Hall, sociolog och forskare, trodde mycket på mottagaren som en aktiv publik där individer tolkar kommunikation genom olika koder. Han skrev en artikel under 1970-talet om encoding och decoding som har influerat många samt varit en stor del för området Culture Studies. Han menar att mottagaren är aktiv men trycker på att medietexter också har vissa avsedda tolkningar, alltså att sändaren har vissa intentioner. Dessa påverkas mycket av ideologiska aspekter samt samhällsstrukturer. Han menar att mötet kan resultera i tre olika utfall; En dominant tolkning, förhandlande tolkning samt en
till sig den avsedda tolkningen (Falkheimer, 2001, s. 179-180). Studier inom området inkluderar ofta också ett kognitivt perspektiv på tolkning. Petty, Cacioppo och Heesacker (1981) har genom kognitiv psykologi studerat hur 160 studenter upplevde ett kontradiktoriskt budskap där de viktigaste argumenten sammanfattades i antingen uttalandet eller i retoriska former. Användningen av retoriska frågor visade sig antingen öka eller minska den kognitiva utvecklingen av meddelandet beroende på nivån av personliga relevans som
kommunikationen hade för mottagaren. När budskapet var av låg personlig relevans och mottagarna inte naturligt processade budskapet så hjälpte retoriken till att få igång tankeprocessen; ett meddelande med starka argument blev mer övertygande medan ett meddelande med svaga argument var mindre övertygande. Var däremot meddelandet av hög personlig relevans var det tvärtom (Petty, Cacioppo & Heesacker, 1981).
4.6.
Krisretorik - Mral & Vigsø
Mral och Vigsø (2013) skriver att retoriken och krisen kanske vid första anblick inte verkar ha en tydlig relation. Även om retoriken ofta sammankopplas med stora, inte sällan politiska, tal så har forskningsprojektet ”retoriska aspekter på kriskommunikation” undersökt exempel där kriser eller riskscenarier har krävt kommunikativa lösningar. Forskningsprojektet har
finansierats av myndigheten för samhällsskydd (Mral & Vigsø, 2013).
Mral och Vigsø (2013) förklarar att retoriken är en avgörande konst och vetenskap för hur strategier relaterade till kriskommunikation skapas. Retorik i sig är ett tusentals år gammalt synsätt som använts för att analysera uppbyggnaden och effekten av kommunikation (Mral & Vigsø, 2013). Forskningsprojektet har tagit upp olika händelser som på något sätt passar in i ämnet kris. Den belyser bland annat kriskommunikation relaterad till Vattenfalls och
Forsmarksincidenten, svininfluensan och Tysklands krishantering av tsunamin genom att belysa frågor kring kriskommunikationen genom olika teoretiska infallsvinklar, men retoriken tar störst fokus (Mral & Vigsø, 2013).
Författarna förklarar att varje krissituation också är en retorisk situation eftersom situationen kräver ett kommunikativt agerande för att informera, övertyga och eventuellt trösta de involverade individerna. De går vidare och förklarar att retoriken behövs där det finns en fråga, hinder eller annan situation där en lösning krävs av kommunikationen. De delar också upp förklaringen i två delar. Där den ena delen pekar ut att det finns en fråga som kan besvaras eller på andra sätt behandlas. Den andra delen belyser att det finns en mottagare
närvarande i situationen som kan ta emot kommunikationen, och eventuellt påverkas av den. Den här mottagaraspekten är viktig eftersom det i sista hand är mottagarna som avgör om den retoriska strategin har lyckats, om avsändaren har lyckats förvandla sina ord till en förändrad handling eller åsikt hos mottagaren (Mral & Vigsø, 2013).
4.7.
Sju års forskning - Risk, Crisis and Social Media
Rasmussen och Ihlen (2017) har studerat användningen av sociala medier i förhållande till kriskommunikation. Litteraturen om hur sociala medier används under risk och
kriskommunikation växer snabbt. En genomgång av 200 empiriska studier inom ämnet visar hur litteraturen ökar och fokuserar på sociala medier plattformar, användare och faserna från risk till krislindring. Trots att studierna kommer från 40 olika länder fann man att en stor mängd av sociala medie-användare är underrepresenterade i forskningen. Ovanpå detta såg man att det inte lagts mycket fokus på vem som faktiskt nås genom sociala medier medan det samtidigt inte diskuteras vilken effekt den digitala klyftan har. Rasmussen och Ihlens (2017) studie fann att mest fokus ligger på frågor kring jämställd tillgång till information,
kommunikationsteknologi, mediekanaler och kulturell mångfald.
4.8.
Forskningslucka
Studien tillhör området kriskommunikation mellan myndigheter och medborgare. Studien placeras i den forskningslucka där mottagarens upplevelse av kriskommunikation via formatet presskonferenser, står i fokus. Dessa upplevelser kan tillsammans med tidigare forskning användas som ytterligare kunskap vid krishantering och informationshantering hos mottagare.
5.
Teoretiskt ramverk
Studiens teoretiska ramverk innefattar olika teorier som redovisas nedan. Fokus ligger på masskommunikationen från myndigheter till mottagare, men ur mottagarens perspektiv och hur mottagaren tolkar budskapet (Falkheimer, 2001, s.23). Eftersom kriskommunikationen relaterad till covid-19 handlar mycket om att det mänskliga beteendet faktiskt spelar stor roll när det kommer till att ta sig igenom krisen, kommer det teoretiska ramverket bestå av teorier kring; påverkan, informationshantering, attitydförändringar och beteende.
Figur 1 nedan redovisar en sammanfattning av det teoretiska ramverk som används i studien.
5.1.
Kriskommunikation
Kriskommunikation på samhällsnivå innebär att kommunikationen involverar tre instanser; myndigheter, medier och medborgare. Nedan visas en bild över det forskningsfokus inom kriskommunikation som används i denna studie:
Kriskommunikation är ett brett ämne, som idag förmodligen är mer relevant än någonsin. Med vår samtida, moderna, teknologi sprids budskap, sanna som felaktiga, med extrem fart vilket snabbt kan blåsa kriser ur proportion (Eriksson, 2009, s.13). Enligt Falkheimer et al. (2009) är det viktigt att kommunicera under en kris för att försöka förminska krisens effekter. Att arbeta proaktivt med risker och kriser spelar också en central roll i forskning om
kriskommunikation (Falkheimer et al., 2009). Eriksson (2009, s.38) poängterar också att kommunikationen kan vara orsaken och uppkomsten till en kris. Med andra ord kan kommunikationen också få en kris att eskalera (Eriksson, 2009, s.38).
Eriksson (2009, s.38) skriver att definitionen av kriskommunikation, med inspiration av National Research Council, innebär att kriskommunikation är en interaktiv process med utbyte av information och opinioner mellan organisationer, grupper och individer. Detta sker under en tidspressad situation eller ett händelseförlopp. Det kan till exempel handla om utbytet av information mellan medborgare, myndigheter, medier eller företag (Eriksson, 2009, s.38).
Men kriskommunikation handlar enligt Eriksson (2009, s.38) inte enbart om utbytet av saklig information utan kan också innehålla ryktesspridning. Detta sker mellan individer från person till person, och är en stor del av kriskommunikationens definition. Viktigt att komma ihåg är att denna spridning till stor del sker på sociala medier (Rasmussen & Ihlen, 2017).
5.2.
Retorik
Enligt Elmelund Kjeldsen (2008, s.19) handlar retorik om talarkonsten och oftast görs det retoriska analyser på talaren där sannolikheten att övertyga är i fokus. Hur framgångsrik talaren är i sitt försök att övertyga bestäms oundvikligen av mottagaren (Mral & Vigsø, 2013).
Elmelund Kjeldsen (2008, s.19) skriver, som redan nämnt, att retoriken handlar om övertygande. Främst associerat med en talare som ska övertyga en publik. Inom retoriken finns flera begrepp, som på olika sätt pekar ut och förklarar olika argument, eller metoder, för att övertyga en publik. Enligt Kjørup (2009, s.192) är några av dessa begrepp ethos, pathos och logos tre grundpelare inom retoriken. De diskuterar kortfattat uppbyggnaden och effekten av, olika argument eller budskap. Kortfattat handlar ethos om trovärdighet, hos exempelvis själva avsändaren. Pathos fokuserar på att förmedla känslor, eller spela på en mottagarens
känslostämning. Logos handlar om logik; själva argumentationen i sig. Till exempel logiska argument som designas i ett försök att stimulera mottagarens handling, eller åsikt (Kjørup, 2009, s.192).
5.3.
Information Processing Theory
Falkheimer (2001, s.173) skriver att information processing theory är en modell för påverkan. Den utvecklades och formades av kampanjforskaren och socialpsykologen William McGuire. Hans utgångspunkt är att människan är en rationell varelse som har tankar, idéer och attityder och därmed processar informationen den får, snarare än att bara reagera på informationen. Människan är alltså enligt McGuire (2013) förnuftig. Denna teori tillhör forskningsfältet kommunikation men har även influerats av psykologin. Teorin kommer i grund och botten från processkolan i kommunikationsteorin som handlar om kommunikation genom en kanal mellan en sändare och en mottagare (Falkheimer, 2001, s.173).
Modellen består av 12 olika steg som mottagaren kan befinna sig på och det är upp till sändaren att förstå vilken nivå individen befinner sig på för att få bästa möjliga påverkan. Teorin handlar i grund och botten om att vi nås av kunskap som bildar en attityd som sedan mynnar ut i ett visst beteende (Falkheimer, 2001, s.173). De 12 tolknings-steg som
mottagaren går igenom vid kommunikativ påverkan: 1. Uppmärksammar
2. Visar intresse 3. Uppskattar
4. Förstår vad och varför 5. Förstår hur
6. Ändrar, skapar och förstärker attityd 7. Minns 8. Återkallar 9. Bestämmer sig 10. Utlöser beteende 11. Förstärker, upprepar 12. Konsoliderar beteende (Falkheimer, 2001, s.174)
Falkheimer (2001, s.173) fortsätter att berätta att teorin också är influerad av behaviorismen, alltså att människan ger respons på stimuli. Enligt Falkheimer (2001, s.173) finns det viss kritik mot teorin eftersom det ofta inte är så enkelt att människan ger respons på stimuli utan snarare är rationell och det sker fler processer vid tolkning.
Det är viktigt enligt Falkheimer (2001, s.175) att undersöka mottagaren, för att förstå vilken nivå mottagaren befinner sig på. Detta är förutsättningen för att påverkan ska lyckas och bli så stor som möjligt.
5.4.
Information-integration theory
Norman H. Anderson (2014, s.xiii) skriver i sin bok Contributions to information integration
theory om att teorin information-integration vill utveckla en kognitiv teori om vardagslivet.
Andersson (2014, s.xiii) beskriver att vardagslivet handlar om att finna mening och teorin fokuserar kring påverkan relaterad till attityder och personliga värderingar. Informationen en individ möts av startar därför igång en tankeprocess som kan leda till attityder och beteende. Stephen W. Littlejohn (2002, s.134-137) skriver i sin bok Theories Of Human
Communication att information-integration är en teori som handlar om att informationen som
en individ nås av kan påverka individens attityd på olika sätt. Det handlar i grund och botten om hantering av informationen och hur detta kan skapa olika attityder och attitydförändringar. Det finns några begrepp som är centrala i teorin, riktning och vikt samt attityd (Littlejohn, 2002, s.135).
5.4.1. Riktning och vikt
Littlejohn (2002, s.135) skriver att riktning handlar specifikt om hur information som passar in i dina tidigare attityder eller förhållningssätt upplevs som positiv medan information som går emot vad du redan tror och tänker, upplevs som negativ. Den andra delen i teorin, benämns som vikt. Vikten av informationen bestäms av hur mottagaren upplever dess trovärdighet. Teorin säger att om information upplevs mycket trovärdig och sannolik av mottagaren kommer mottagaren att värdera informationen högre än om den upplevs osäker. Littlejohn (2002, s.135) fortsätter och förklarar att om vikten av informationen är låg kommer den har väldigt liten effekt på mottagaren, oberoende av hur hög riktningen är.
5.4.2. Attityd
Littlejohn (2002, s.135) skriver att en attityd kan definieras som en samling av information om ting, människor, upplevelser och erfarenheter. Attityder kan förändras när ny information uppkommer som lägger till, eller ändrar något, i den befintliga attityden. Dock är
attitydförändringar inget som sker lättvindigt. Det krävs mycket ny och trovärdig information för att en individs attityder ska påverkas i någon större utsträckning. Ofta har en individ flera källor till sina attityder, och flera av dessa behöver påverkas av ny information för att
individens generella attityd ska se en förändring (Littlejohn, 2002, s.135).
5.5.
Dissonansteorin/Förstärkningsteorin
Littlejohn (2002, s.137-138) skriver att Leon Festingers teori om kognitiv dissonans är en av de viktigaste teorierna inom socialpsykologi som under åren har lett till mängder med forskning inom ämnet. Hans viktigaste punkt i teorin är att alla kognitiva element, attityder, uppfattning, kunskap och beteende har en av följande tre samband/scenarier. Sammanfattat innebär det första sambandet att det inte finns någon relation; det andra att relationen överensstämmer; och det tredje att det finns ett samband med det är dissonant, eller inkonsekvent, det överensstämmer alltså inte. Dissonansen uppstår när ett element,
exempelvis en handling, attityd eller en tanke, inte förväntas ha ett samband med ett annat, men ändå har det (Littlejohn, 2002, s.137-138).
Enligt Falkheimer (2001, s.176) är dissonansteorin, också kallad förstärkningsteorin och handlar om att människan använder sig av försvarsmekanismer i pressande situationer för att bli mer övertygad om att de val som gjorts är rätt val. Det handlar om att människan ständigt är ute efter en jämvikt i dess föreställningsvärld. Vi förstärker därför våra val med positiv information för att komma till ro med de val vi gjort (Falkheimer, 2001, s.176). Eftersom undersökningens syfte dels är att studera hur kommunikationen har påverkat beteendet, anses denna teori vara till användning vid en diskussion av intervjupersonernas förklaring och beskrivning av val av beteende.
Denna teori handlar, utifrån mediekommunikation om att förstärkning skapar effekt. Därmed blir förstärkningen en strategi som kan användas. Enligt Falkheimer (2001, s.176) kan teorin appliceras på mediala strategier och på mottagarens känslor och upplevelser. Medier har förmågan att förstärka människors kognitiva tankar. Detta medan individen själv har ett behov
av att förminska dissonans och förstärka de kognitiva samband som individen ser som positiva (Falkheimer, 2001, s.176; Littlejohn, 2002, s.138).
5.6.
Adaptions- och spridningsprocesserna
Falkheimer (2001, s.176) skriver att adaptionsprocessen kortfattat handlar om inlärning.
Adaption betyder i denna mening att en individ tar till sig information för att uppnå jämvikt.
Inlärningspsykologen Piaget har byggt en teori som behandlar adaption som assimilation eller ackommodation. För att närmare undersöka vad Piaget förklarat dessa två begrepp som; Antingen lär sig individen något nytt - ackommodation, eller så bygger individen vidare på något som den redan vet - assimilation (Falkheimer, 2001, s.176).
För att bygga på idéerna om dessa två begrepp utgår teorin från att en majoritet av oss människor är fast i de tankemönster vi etablerade redan som barn. Falkheimer (2001, s.177) menar att vissa psykologer anser att en individ redan har fastställt sina tankemönster som fyraåring, och åren efter detta sker endast små förändringar i dess attityder och tankar. Falkheimer (2001, s.177) förklarar att idéerna om de etablerade tankemönstren stämmer väl överens med all kommunikationsforskning som bevisat hur svårt det är att förändra mänskliga attityder.
För att återgå till begreppen ackommodation och assimilation; de flesta av oss har, i enlighet med ovan stycke, slutat att ackommodera för länge sen enligt Falkheimer (2001, s.176-178). Han menar alltså att människor är fast i de tankemönster och attityder som etablerats när vi var barn och vi har därför svårt att ta emot ny information som strider mot vårt redan etablerade tankemönster. Därför återstår endast assimilation som betyder att vi enbart
accepterar den information som går i enlighet med de mönster vi redan fastställt i våra tankar. Det är den informationen som föder våra befintliga övertygelser, som vi känner igen och som förstärker våra attityder, som vi väljer att ta till oss (Falkheimer, 2001).
Spridningsprocessen (Falkheimer, 2001, s.176-178), eller spridningsteori, har i viss
utsträckning en del gemensamt med adaptionsteorin. Det första som skiljer teorierna åt är att medan adaptionsprocessen fokuserar på individen så använder spridningsprocessen ett
sociologiskt perspektiv och fokuserar på gruppen. Forskaren Everett Rogers (1995) (refererad i Falkheimer, 2001, s.177) har utvecklat en diffusionsteori som utgår från att människan främst påverkas av andra människors handlingar, och inte vad de säger. Teorin pekar ut fyra
olika grupper som människan kan delas in i; innovatörer, tidiga efterföljare, en majoritet och
de sena efterföljarna (Falkheimer, 2001, s.176-178).
För att nå publiken på ett så effektivt, och långsiktigt, sätt som möjligt skriver Falkheimer (2001, s.176-178) att kommunikatören bör sikta in sig på den andra nivån i
diffusionsprocessen; de tidiga efterföljarna. Detta eftersom den gruppen har större chans att bli opinionsbildare än innovatörerna som ofta är för avvikande för att tilldelas den rollen. Falkheimer (2001, s.178) påpekar också att den ursprungliga teorin inte placerar någon värdering på vilken grupp som är bäst att tillhöra, utan det avgörs helt av vilket sammanhang som teorin placeras i.
6.
Forskningsdesign
Studiens forskningsdesign är en fallstudie som tar avstamp i kriskommunikationen rörande covid-19 information från regeringen och Folkhälsomyndigheten. Det är en kvalitativ studie som undersöker hur mottagare har upplevt och förstått krisinformation. Studien utgår därmed från en induktiv ansats där målet är att förstå fenomen genom tolkning av material (Kvale & Brinkmann, 2009, s.218). Enligt Kvale och Brinkmann (2009, s.218) bygger den induktiva
metoden på att forskaren utgår ifrån vad den kan se, alltså verkligheten och sedan drar
slutsatser efter det.
7.
Metod
I följande avsnitt redovisas de tillvägagångssätt som används. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer där intervjupersonerna deltar i en semistrukturerad intervju som sedan
transkriberats och sammanställts i det empiriska resultatavsnittet. Vid analysen av materialet används hermeneutiken som analysmetod.
7.1.
Insamlingsmetod
Studien använder sig av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri. Enligt Kvale och Brinkmann (2009, s.17) innebär kvalitativa intervjuer att en person får delta i ett individuellt samtal tillsammans med forskaren. Kvalitativa intervjuer innebär att det samlas in kvalitativa data, alltså empiri med kvalité där frågor som exempelvis; Varför? Hur? Hur kommer det sig? används för att få ett välgrundat och utvecklat material som bygger på respondenternas
upplevda värld och erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2009, s.17).
Undersökningen ämnar intervjua en specifik grupps (individer mellan 20–29 år) upplevelse av två presskonferenser och deras information under rådande covid-19-pandemi. Genom att använda intervjuer möjliggörs djupare förståelse för mottagarens upplevelse utifrån förståelse, påverkan och känslor (Ahrne & Svensson, 2015). Syftet med att tillämpa intervjuer är att fånga den subjektiva upplevelsen, alltså individens unika upplevelse av kriskommunikationen. Studien utgår ifrån att individens upplevelse är dess verkliga värld och sanning (Denscombe, 2016).
Respondenternas berättelser, erfarenheter och beskrivningar står i fokus och därför används en semistrukturerad intervju som mer liknar ett samtal, snarare än ett frågeformulär
(Denscombe, 2016, s.266-267; Ahrne & Svensson, 2015, s.37-39). Semistrukturerad
intervjumetod innebär att forskaren inte följer enbart ett fast frågeformulär utan kan anpassa frågeställningarna, och framförallt följdfrågorna, efter samtalet och individen. Detta används för att vi vill skapa möjlighet till en dialog där respondenterna själva kan forma samtalet och kan förklara djupare hur de har upplevt informationen. Vi har därför formulerat ett fåtal primära frågor, eller grundfrågor, för att guida intervjupersonerna in på de ämnesområden som ska diskuteras samt ett antal följdfrågor som varierar beroende på respondentens svar. De primära frågorna har skapats för att ge ett underlag för viss jämförelse mellan respondenternas upplevelse (Ahrne & Svensson, 2015, s.38). Följdfrågorna har alltså i enlighet med
semistrukturerad intervju (Denscombe, 2016, s.266-267) sedan anpassats för att försöka få individen att förtydliga deras upplevelse men också för att reflektera över orsaken till den upplevelsen.
7.2.
Urval
Studien fokuserar specifikt på individer i åldern 20–29 för att den åldersgruppen stod för en stor andel av smittans ökning under sensommaren och hösten 2020 (Ohlin, 2020; TT, 2020). Eftersom den åldersgruppen stod för en stor andel är det möjligt att anta att just den gruppen har rört sig mer socialt än vad andra grupper har, och därmed brutit mot restriktioner. Därför blir det intressant att fråga individer i den här gruppen vad de tänker om presskonferenserna och hur de har förstått informationen.
I studien intervjuas tio personer i åldern 20–29 år. Vi har valt att använda oss av ett så kallat
bekvämlighetsurval (Denscombe 2018, s.71) där vi själva har valt ut intervjupersoner. Den
rådande situationen med covid-19 gör att vi som forskare blir begränsade att ta kontakt med personer utanför vår umgängeskrets, därför har det inneburit att respondenterna själva fått anmäla sig för att delta i studien. För att få tag i intervjupersoner som frivilligt vill delta i undersökningen använde vi oss av sociala mediet, Instagram, för att annonsera ut vår fråga, se bilaga 1. Vi valde Instagram eftersom det är ett populärt socialt medium för åldersgruppen 20–29 (Svenskarna och internet, 2020, s.104). Genom detta sätt kunde personer som var intresserade av att delta anmäla sig och därefter valdes de första fem männen och de första fem kvinnorna ut. Även om fördelningen av kön egentligen inte spelar någon roll i en individs
upplevelse, valde vi att göra det urvalet om skillnader i upplevelserna skulle bli synliga, för att kunna förstå utgångspunkten och orsakerna till dessa.
7.3.
Avgränsning av material
Respondenterna har fått se 5 minuter (Tid: 00:15:45-00:20:40) på regeringens presskonferens från 11 november och 5 minuter och 45 sekunder (Tid: 00:03:06-00:08:50) på
Folkhälsomyndighetens presskonferens från 12 november. Dessa delar har valts ut för att de sammanfattar både de gamla och de nya restriktionerna och poängterar vikten av att följa de allmänna råden. Det framförs även en lägesrapport av smittspridningen från både
Folkhälsomyndigheten och regeringens presskonferenser, vilket ger mottagaren relevant information som sedan kan diskuteras vid intervjutillfället. Valet av dessa tidsintervall har gjorts för att undvika upprepningar under presskonferenserna och för att hålla nere tiden vid intervjutillfället, alltså att hjälpa respondenterna att behålla fokus.
Intervjutillfället ägde rum en vecka efter att presskonferenserna sändes i TV.
Intervjupersonerna fick genom sina egna datorer se presskonferenserna precis innan intervjun startade. Detta för att försäkra sig om att alla intervjupersoner hade sett presskonferenserna och för att upplevelsen av informationen på ett lättare sätt skulle kunna diskuteras direkt efter. Eftersom syftet är att fånga mottagarens upplevelse utifrån informationen som sänts ut av regeringen och Folkhälsomyndigheten är det inte av intresse att ta med frågestunderna där journalister fått ställa frågor. Därför har frågestunden på båda presskonferenserna helt exkluderats eftersom svaren på dessa inte får fram hela budskapet från avsändaren. Dels för att denna informationen inte bidrar till studiens syfte och att frågestunderna inte utgörs av verksamheternas direkta kriskommunikation utan är snarare journalisternas tolkningar och funderingar på det redan förmedlade budskapet.
7.4.
Tillvägagångssätt
7.4.1. Intervjufrågor
Nedan redovisas de primära intervjufrågor som ställts till respondenterna.
Intervjufrågor efter varje presskonferens:
1. Beskriv din första reaktion utifrån de presskonferenserna du nyss såg. 2. Hur har du förstått budskapet/informationen?
3. Hur tar du dig an informationen? Hur omsätter du informationen i praktiken?
Intervjufrågor efter båda presskonferenserna har visats:
4. Vilka skillnader/likheter upplever du i presskonferenserna, kopplat till budskapet? 5. Vad är dina upplevda känslor kring detta? Fenomenet, budskapen/budskapet.
7.4.2. Genomförande av intervjuer
Vi har valt att genomföra intervjuerna över FaceTime eller Zoom, där vi kan både höra och se personen, eftersom restriktionerna från Folkhälsomyndigheten (2020) uppmanar oss att inte träffa människor utanför det egna hushållet.
Under intervjutillfället har respondenterna först fått se på regeringens presskonferens från den 11 november eftersom denna kom först i tiden. Därefter har vi ställt frågor såsom första reaktion, förståelse av informationen och hur man praktiserar informationen för att sedan gå vidare till nästa presskonferens, Folkhälsomyndighetens från den 12 november. Sedan ställt samma frågor. Därefter får respondenterna frågor om likheter och skillnader mellan de två presskonferenserna.
Alla intervjuer har spelats in i överenskommelse med respondenterna och ljudfilerna har lagrats i enlighet med GDPR (Gunnarsson, 2020). Inspelningarna och transkriberingen lagras på den säkra lagringstjänsten Box (Sahlin, 2020) och raderas två månader efter uppsatsens godkännande.
Varje respondent fick ett digitalt dokument i förväg med intervjufrågorna och länkar till de videoklipp som skulle diskuteras. Vi har valt att dela med oss av frågorna i förväg för att
förbereda respondenterna och därmed kunna få ut så mycket så möjligt av deras tankar och tolkningar.
Presskonferenserna såg respondenterna via sina datorer. Den första presskonferensen fick respondenten se precis innan vi ringde upp via videosamtal, och den andra såg de efter de tre första frågorna. Då stängde vi av videosamtalet och respondenten fick sedan ringa tillbaka efter att den sett den andra presskonferensen. Därefter ställde vi de sista intervjufrågorna. För att försäkra oss om att intervjupersonernas svar är riktiga och korrekt uppfattade av oss forskare, kommer vi att använda oss av respondentvalidering. Enligt Denscombe (2016, s.286) innebär det att intervjupersonerna kommer få möjlighet att ta del av utskriften innan undersökningen går vidare. Detta gör vi för att vara säkra på att de anteckningar som gjorts under intervjun stämmer väl överens med intervjupersonernas egna beskrivningar och upplevelser så som det ansågs. Vi vill undvika att ta med oss information av respondenterna som individen själv inte står bakom, utan i stundens hetta råkade säga. Detta innebär att vi skickat anteckningar till respondenterna efter intervjun, som de fått läsa igenom i lugn och ro och sedan komma med synpunkter eller godkänna, detta för att redan då kontrollera
riktigheten i empirin (Denscombe, 2016, s.286).
7.4.3. Transkribering
Som en del i processen att vara objektiva kommer vi att transkribera intervjusvaren ordagrant och redovisa dem oberoende av egna tolkningar, i största möjliga mån. Därefter har vi
strukturerat upp transkriberingen i olika kategorier, sorterade enligt frågorna, och samlat ihop vissa intervjucitat, för att undvika upprepning i den empiriska resultatdelen. Vi har även avkodat meningar, alltså förkortat långa uttalanden till mer koncentrerade beskrivningar och betydelser. Detta tillvägagångssätt används i Graneheim & Lundman (2004) kvalitativa studie och kommer även användas i denna studie. Se figur nedan.
7.4.4. Redovisning av resultat
För att förvandla intervjusvaren till samlad empiri har vi använt oss av avkodning där
meningar och uttalanden har koncentrerats till mer konkreta och kortare meningar som sedan kan analyseras med hjälp av hermeneutiken. För att redovisa tankeprocessen har vi lånat in en tabell från Graneheim och Lundman (2004, s.107-108).
Mening Koncentrerad mening Tolkning
Det är mer seriöst nu och liksom jag håller mig till restriktionerna mycket mer nu men jag är fortfarande inte rädd eller nedstämd eller besvärad så.
Seriös situation, följer
restriktioner. Är inte rädd eller nedstämd.
Förstår allvaret nu men är inte rädd för krisen och följer restriktioner nu
Figur 3 ovan baseras på Graneheim och Lundman (2004, s.107-108) studie. Meningen i exemplet baseras på aktuell empiri.
7.5.
Hermeneutiken som analysmetod
Vi har valt att använda oss av hermeneutiken som analysmetod. Enligt Kjørup (2009, s.233) handlar hermeneutiken om tolkning och förståelse. Som forskare ska man försöka förstå människors handlande, upplevelser och tankar (Thurén, 2007, s.103).
Enligt Elmelund Kjeldsen (2013, s.319) handlar hermeneutiken om hur individer tolkar, förstår och uppfattar saker och ting. Men i varje situation kan människan redan ha en etablerad syn på den situation den möts av. Detta kallas förförståelse. Förförståelsen kan också påverka ethos, alltså uppfattningen av sändaren eller talaren av kommunikationen. Vi kan alltså redan ha en uppfattning om talaren innan talaren börjat prata (Elmelund Kjeldsen, 2013, s.319).
Hermeneutiken strävar inte efter att hitta en enda sanning utan tillåter flera olika tolkningar. (Kvale & Brinkmann, 2009, s.227) Som forskare kommer vi anta flera olika perspektiv som grundar sig i de olika teorierna som studien använder: kriskommunikation, information-integration theory, information processing theory, retoriken, dissonansteorin, adaptions- och spridningsprocessen. Detta gör att vi med olika infallsvinklar kommer tolka det empiriska materialet från olika teoretiska utgångspunkter, detta skapar perspektivistisk subjektivitet enligt Kvale och Brinkmann (2009, s.228-229).
Vi kan genom hermeneutiken få en förståelse för hur mottagaren, alltså den utvalda gruppen 20–29 år, har uppfattat informationen från delar av de båda presskonferenserna. För att sedan kunna förankra mottagarens upplevelser med det teoretiska ramverket krävs det att vi som
forskare ser intervjusvaren som en tolkning av informationen och därmed utgår ifrån att det är individens verklighetsbild och sanning.
7.5.1. Kritisk diskussion av analysmetod
Hermeneutiken används som analysmetod av materialet som sedan kopplas till den teoretiska ramen. Mottagarens upplevelser och beskrivningar kommer vara i fokus. Målet är att försöka förstå det intervjupersonerna berättar och försöka sätta oss in i de individuella erfarenheter och uppfattningar de beskriver. Utifrån detta sedan analysera i förhållande till den teoretiska ramen som redovisats i teoriavsnittet (Denscombe, 2016).
Vi är medvetna om att vi omedvetet genom kvalitativa intervjuer blandar in egna tolkningar och har olika förförståelse som kan påverka hur vi tolkar intervjusvaren (Thurén, 2007). Det kan ses som en nackdel vid användandet av kvalitativa intervjuer, men vi anser ändå att det passar in i uppsatsens syfte när upplevelser ska studeras. Därför kommer vi att tillämpa hermeneutiken vid analysen av empirin för att kunna diskutera olika tolkningar (Kvale & Brinkmann, 2009, s.227). Studien kommer alltså aldrig stå helt fri från inverkan av oss som författare (Denscombe, 2018, s.423). Vår analysmetod hermeneutiken strävar, i enlighet med den tidigare meningen, inte efter att hitta en enda sanning utan tillåter flera olika tolkningar (Kvale & Brinkmann, 2009, s.227).
7.6.
Tillförlitlighet
Tracy (2010, s.843) skriver att forskaren måste skapa en helhetsbild över studiens
sammanhang, hur man som forskare har gått tillväga och sedan nått sitt resultat. Detta för att läsaren ska få ta del av detta. Samtidigt är det enligt Tracy (2010) viktigt att
tillvägagångssättet och det empiriska materialet visas i detalj för att läsaren ska kunna dra egna slutsatser.
Det går alltid att ifrågasätta i vilken utsträckning respondenterna faktiskt vågar tala sanning, när det kommer till frågor om beteendet i samband med social distansering. Det kan kännas skamfyllt att erkänna att man agerat mot restriktionerna när man sitter i en intervjusituation. Detta kan leda till att intervjupersonen förvränger sina svar för att upplevas som en av de bättre samhällsmedborgare. Detta kan återges som en felfaktor (Vetenskapsrådet, 2017, s.25). Alternativet till en kvalitativ forskning hade varit en kvantitativ enkätundersökning, där
respondenterna får vara anonyma. Då går det att argumentera för om det hade det upplevts lättare att tala sanning eftersom respondenten är helt anonym. Enligt Vetenskapsrådet (2017, s.25) skulle andra felkällor kunna vara att struktureringen i den empiriska resultatdelen inte återger ordagrant vad respondenterna svarat. Detta eftersom forskaren sammanställt och klumpat ihop vissa resultat med varandra i analysprocessen. Här finns det risk att forskaren undanhåller viss information eller gör feltolkningar av svaren som skulle kunna påverka studiens slutsats (Vetenskapsrådet, 2017). Däremot har det genomförts en
respondentvalidering (Denscombe, 2016, s.286) i syfte att kontrollera detta.
7.7.
Överförbarhet
Enligt Denscombe (2016, s.412-213) handlar generaliserbarhet om huruvida man kan
generalisera undersökningens resultat. Alltså om det kommer bli likadant resultat om man gör undersökningen igen. Enligt Denscombe (2016, s.412-413) tenderar kvalitativ forskning att baseras på ett mindre antal individer och därför finns det viss kritik mot dess
generaliserbarhet. Det blir istället konceptet om överförbarhet som blir aktuellt i det här sammanhanget. Skulle det vara möjligt att överföra analysen eller resultatet av denna studie till en annan situation? Det blir således en uppgift för läsarna av forskningen att avgöra överförbarheten. Detta diskuteras vidare i diskussionsavsnittet.
7.8.
Transparens
Undersökningen redovisar tydligt steg för steg och de val som gjorts motiveras väl. Därmed är studien enligt Vetenskapsrådet (2017, s.25) transparent. Studiens syfte, datainsamling och analys av empiri redovisas systematiskt och noggrant. De slutsatser som dras är grundade i den empiri som är insamlad och slutsatserna är tagna i samspel med teori och syfte
(Vetenskapsrådet, 2017, s.25).
Tracy (2010, s.842) skriver att för att uppnå transparens behöver författaren noga och uppriktigt redogöra för hur forskningsprocessen har gått till. I enlighet med Tracys syn på transparens redogör metodkapitlet i denna studie för forskningsprocessen som gjorts för att nå fram till resultatet och slutdiskussionen. För att redogöra för hur forskningsprocessen gått till kräver det att forskaren är ärlig (Tracy, 2010, s.842). Vi är medvetna om att det omedvetet följer med förförståelse och förkunskaper från oss som författare i skapandet av denna text. Detta är något läsaren bör ha i åtanke.
7.9.
Etik och moral
Enligt Vetenskapsrådet (2017, s.12) är god forskningsetik viktigt vid kvalitativ studie. För att ha individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017, s.13) i åtanke har vi inte registrerat namn eller andra uppgifter som kan leda till respondenternas personliga kanaler. Även om studien inte ämnar fråga efter upplevelser på ett djupt personligt plan anser vi det vara viktigt att hålla respondenterna konfidentiella. Respondenterna har fått information om undersökningens tillvägagångssätt och godkänt sin medverkan muntligt. De har blivit informerade om studiens syfte och mål. Ljudinspelning och transkribering samt respondentvalidering har genomförts i överenskommelse med respondenten. Alla respondenternas namn är konfidentiella i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) direktiv och hänvisas som R1-R10.
Utifrån etiska aspekter behandlar intervjufrågorna inte känslig eller personlig information. Vi frågar inte om saker som kan försätta respondenterna i rättslig- eller annan situation där de kan åsamkas skada eller kränkning. Vi har därmed tagit individskyddet i beaktning i enlighet med Vetenskapsrådets (2017, s.13) direktiv.
Studien behandlar inte frågor som är några djupa hemligheter men däremot kan frågorna upplevas känsliga om man till exempel inte har följt restriktionerna, därför är respondenterna konfidentiella och intervjusvaren kommer att lagras på ett säkert sätt och därmed inte delas med en tredje part.
7.10.
Alternativa tolkningar av resultatet
Tracy (2010, s.841) skriver att uppriktighet om förförståelse från författarens sida är viktigt för att uppnå kvalité i en studie. Eftersom det är omöjligt att helt frångå våra egna tolkningar, tankar och värderingar (Denscombe, 2016, s.414) kan en studie med liknande mål och tillvägagångssätt ändå nå fram till andra slutsatser. Eftersom det handlar om människor och deras upplevelser finns det enligt hermeneutiken många tolkningsmöjligheter (Kvale & Brinkmann, 2009, s.227) av en text och det är upp till både forskare och läsare att läsa mellan raderna för att dra slutsatser. Därför är det fullt möjligt att göra alternativa tolkningar av denna studies resultat. Studien är alltså inte intersubjektivt testbar, eftersom den påverkas av tolkarens förförståelse, värderingar och studiens kontext (Thurén, 2007, s.103).
8.
Resultat och analys
I följande avsnitt redovisas det empiriska resultat som forskarna samlat in och detta analyseras med utgångspunkt i det teoretiska ramverket. Det empiriska materialet redovisas i enlighet med frågeställningarna som finns på sidan 3.
Nedan redovisas resultatet i olika kategorier utifrån intervjufrågorna för att du som läsare lättare ska förstå sammanhanget. Inga uttalanden värderas av oss forskare utan syftet är snarare att delge vad respondenten svarar på intervjufrågorna, utifrån presskonferenserna. För att korta ner intervjusvaren har vissa av respondenternas svar klumpats ihop för att inte låta upprepade, se figur 3 på sidan 25.
Respondenterna hänvisas som R1-R10. Vid dialog markeras respondenten som R följt av vilken siffra de tilldelats, och intervjuaren som I.
8.1.
Respondenternas första reaktion
8.1.1. Regeringens presskonferens
En majoritet av de tillfrågade beskriver socialministern Hallengrens framförande som allvarligt. Andra beskrivningar som används frekvent är tydlig, seriös och informativ. Hon beskrivs som tydlig, rak och som en person som har ”koll på läget”. Flera av respondenterna uttrycker en förvånad och en chockerande upplevelse av Hallengrens framträdande och budskap. Det är mycket fokus på det retoriska framträdandet och enligt respondenterna är det viktigt för deras individuella informationshantering. Nedan följer några exempel på vad respondenterna sagt:
R4: Jag är ganska tagen ändå.
R5: Jag reagerade väldigt starkt på siffrorna.
R10: Det är ett extremt tydligt budskap om vad man ska göra.
Det finns också respondenter som uttrycker sig mer likgiltigt och beskriver deras första reaktion av Hallengrens framträdande så här:
R1: Det är svårt ju, att veta ens första reaktion, när man hört detta i ett halvår. Reaktionerna har blivit lite uddlösa.
R4: Det är information som jag har hört förut.
8.1.2. Folkhälsomyndighetens presskonferens
Åsikterna om statsepidemiologen Tegnells ord under den utvalda delen av
Folkhälsomyndighetens presskonferens var inte lika samstämmiga som åsikterna om Hallengren. Flera av respondenterna påpekar att det var mycket information i
presskonferensen och medan några tycker detta är positivt känner vissa andra att det blir för informativt vilket gör det svårt att följa med i hans tal.
Några av respondenterna beskriver sin första reaktion av Tegnell med ord som saklig, pratar fort, osäker. Några beskriver honom som en person som vet vad han pratar om och att man som åhörare lyssnar eftersom han just är Tegnell. Dock beskriver vissa av respondenterna det motsatta; att Tegnell inte är deras favorit och att han till viss del är motsägelsefull. Nedan visas några exempel på hur respondenterna har uttalat sig.
R2: Eftersom det är Tegnell, så gör hans röst att jag lyssnar, eftersom jag förstått att när han pratar är det något viktigt.
R8: Jag gillar inte riktigt Tegnell. Jag tycker inte riktigt att det är samma budskap som på den andra presskonferensen.
Medan flera påpekade att de kände av allvaret kände en annan respondent såhär:
R9: Min första reaktion var att det va inte alls lika farligt, det va bara en liten ökning i antalet fall, och en liten ökning i antalet IVA-platser. Han använde ordet lite i början. Och det va inte alls lika farligt som i våras, han tonade ner det väldigt mycket. Flera respondenter upplever att Tegnell inte pratar lika tydligt som Hallengren och att han talar mer om statistik, nuläget och spridningen i de olika länen.
R4: Han pratade lite om att dom hade data för hur de allmänna råden möjliggjorde att smittspridningen skulle minska.
