Mälardalen University Press Licentiate Theses No. 151
BRANDGASFLÖDEN VID TUNNELBRÄNDER
TEMPERATURSKIKTNING VID TUNNELBRÄNDER
OCH VINDORSAKADE LUFTRÖRELSER I TUNNLAR
Hans Nyman
2012
Copyright © Hans Nyman, 2012 ISBN 978-91-7485-069-7
ISSN 1651-9256
Brandgasflödenvidtunnelbränder
Temperaturskiktningvidtunnelbränderochvindorsakade
luftrörelseritunnlar
HansNyman
Akademinförhållbarsamhällsochteknikutveckling MälardalensHögskola Teknologielicentiatavhandling Todaymoreandmoreundergroundfacilitiesandtunnelsarebuilt.Firesintunnelsand undergroundfacilitiescanleadtocatastrophicconsequencesforusersandowners.Firesin tunnelsarecomplexphenomenaandareinmanycasesdifficulttocalculateorsimulate. Thereforetheknowledgeanddesignmustprimarilybebasedoninformationobtainedfrom fullandmodelscaletests. Theconvectiveairflowiscrucialinanemergencysituationbutcanalsoaffectother installationssuchasfans.Thethesisfocusesonthesetworesearchareas. Thestratificationoftheconvectiveflow(temperaturestratification)andthesmokeisavery importantpartofthesafetydesign.Therearemethodsavailabletodeterminethetemperature stratification.BasedonamethodproposedbyNewmanpreviouslyperformedfiretests,both infullandmodelscalewereanalyzed.Oneaimistoobtainsimpleexpressionsforhand calculationsofthetemperatureconditionsinsideatunnelincaseofafire.Thethesispresents asummaryofsimplifiedsemiempiricalexpressionsforcalculationsoffirephenomenain tunnelfires.Akeyfactorfortheresultingairvelocityinthetunnelistheexternalwind effects.Basedonpreviousworkandanewstudy,semiempiricalexpressionsforcalculations ofwindeffectsintunnelsarepresented. Thisthesisalsopresentsdetailedstudiesofairmotionconditionsinandaroundvarioustunnel entrancesatdifferentwinddirectionsandpressures.Analyseswerecarriedoutwithdifferent pressuremeasurementandvisualizationexperiments. Thefollowingresultsarepresentedinthethesis: Reasonsandargumentsforariskbasedapproachforfiredesignoftunnels Acompilationandanalysisoffullscaleandmodeltestsfromatemperatureand smokestratificationperspectiveaccordingtoamethodproposedbyNewman Arevisedcorrelationmodelfortemperaturecalculationsbasedontwofullscale experimentsandamodeltest Simplifiedcorrelationsandgraphsforthecalculationofexternalwindeffectsin tunnels Enhancedanalysisofwindeffectsintunnels
TacktillminhuvudhandledareadjungeradprofessorHaukurIngasonvidMälardalens HögskolaochminbihandledareprofessorMatsSandbergvidGävleHögskolaförbraväg ochhandledning.Niharverkligengettmigolikaperspektivpåforskararbetetsomså småningomharlettmigframtilldennalicentiatavhandling.LeifClaessonvidGävle Högskolavarenovärderlighjälpidiskussionerochpraktisktarbeteisambandmed mätningarnaivindtunnelniGävle. TackocksåtillkonsultkollegorpåBrandskyddslaget,denbästaarbetsplatsjaghafthitintills. TacktillDoktorBengtHägglundförCFDkörningarochdiskussioneromforskningoch annat,ochdoktorandkollegornaRickardHansenochMiaKummvidMälardalensHögskola. JagriktarävenettstorttacktillBrandforsksomharståttfördelfinansieringavminforskning.
tunnelväggsarea(m2) Cp tryckkoefficient() Cexp tryckkoefficientbaseradpåexperiment() Ci,avg medelkoncentrationavämneti,(kg/kg) Ci,h koncentrationavämnetividhöjdenh,(kg/kg) Cref tryckkoefficientireferenspunkt() värmekapacitet(kJ/(kgK) hydrauliskdiameter(m) synfaktorn() gravitationskonstant(9,81m/s2) höjd(m) HRR utveckladbrandeffekt(eng.Heatreleaserate)(kW) totaltvärmeöverföringstal(kW/(m2K)) konvektivtvärmeöverföringstal(kW/(m2K)) ℎ värmeöverföringstalmedavseendepåstrålning(kW/(m2K)) värmeöverföringstal,medelvärdepåavståndetx(m) dimensionslösåterströmning(eng.backlayering)() Lt tunnellängd(m) luftflöde(kg/s) P omkrets(m) p tryck(Pa) pstag stagnationstryck(Pa) StefanBoltzmannskonstant(=5,67.108Wm2K4) utomhustemperatur(K) medeltemperatur(K) väggtemperatur(K) t tid(s) temperaturskillnadmellantunnelochutomhus(K) w A p c Ht D g H c h c h x h ∗ l a m σ a T avg T w T avg T
temperaturskillnadmellantakochgolv(K) temperaturskillnadmellantunneltakochutomhus(K) u lufthastighetitunnel(m/s) u0 hastighetvidreferenspunkt0(m/s) uw,ref vindhastighetireferenspunkt(m/s) rref,stg vindhastighetireferenspunktsvarandemotstagnationspunkten(m/s) u(z) hastighetvidhöjdenz(m) kritisklufthastighet(m/s) dimensionslöshastighet,/() dimensionslöskritiskhastighet, / () dimensionslöskritiskhastighetmedfordon() avstånd(m) effekt(kW) dimensionslöseffekt() konvektiveffekt(kW) strålningseffekt(kW) Fr Froudestal() Re Reynoldstal() Ri´ modifieratRichardsonstal() α vindriktning(°) emissionstalmellangasochvägg() ρ densitet(kg/m3) ξin inloppsförluster() λ friktionsförluster() dimensionslöstid() cf T h T c u ∗ u ∗ c u ∗ ctr u Q ∗ Q C l Q, R l Q, w g− ε τ
1 Inledningochbakgrund...1 1.1 Mål...3 1.2 Metod...3 1.3 Avhandlingensupplägg...4 2 Problemformuleringochmetodbeskrivning...5 2.1 Undvikandeavkatastrofer...5 2.2 Regelverkochriktlinjer...5 2.3 Kunskapsbasen...7 2.4 Problemsammanställning...10 2.5 Metodbeskrivning...11 3 Tunnlarochbränder...12 3.1 Handberäkningsmetoder...12 3.2 Korthistoriköverinträffadebränder...15 3.3 Uppkomnabrändersstorlek...17 4 Branddynamikientunnel...20 4.1 Tunnelbränderochrumsbränder...21 4.2 Bränslekontrolleradeochventilationskontrolleradebränder...21 4.3 Brandgasskiktningitunnelbränder...22 4.3.1 Lufthastighetenspåverkanpåbrandeffektochtillväxthastighet...23 4.3.2 Medeltemperaturberäkningar...24 4.3.3 Brandgasspridninguppströmsbranden(återströmning)...26 4.3.4 Brandgasskiktningenskaraktärnedströmsbranden...28 4.3.5 JämförelsemedCFDberäkningar...35 4.3.6 Handberäkningaravbrandgasskiktningenskaraktärnedströmsbranden...38 5 Ventilationitunnlar...39 5.1 Inledning...39 5.2 Mekaniskaventilationssystem...39 5.3 Naturligventilation...41 6 Vindenspåverkan...42 6.1 Vinden...42 6.2 Vindpåverkanpåbyggnadsverk...43 6.3 Vindpåverkanpåtunnlar...44 6.3.1 Vindpåverkanbeskrivenmedtryckkoefficient...45 6.3.2 Vindpåverkanenergibetraktelse...49 6.3.3 Visualiseringsförsök...55 6.3.4 Försökmedolikamynningar,konmm....55 6.3.5 Sammanfattning...57 7 Diskussion...58 8 Slutsatser...60 9 Fortsattarbete...61 10 Referenser...62
Avhandlingenbyggerpåföljandeartiklar: NymanH.,IngasonH.,Temperaturestratificationintunnels,FireSafetyJournal,Volume48, February2012,p30–37,ISSN03797112 NymanH.,SandbergM.,Theinfluenceofexternalwindintunnels,TheInternationalJournal ofVentilation,Volume10Number1,June2011,p3149,ISBN14733315 Nymanharibådaartikarnahaftdethuvudsakligaansvaretochutförtdenstörstadelenavdet teoretiskaochpraktiskaforskningsarbetet.
Idagbyggsalltflerundermarksanläggningarochtunnlar.Tidigarehändelserharvisatatt bränderitunnlarochundermarksanläggningarkanorsakakatastrofscenarier.Dessabränderär komplexafenomenochärsvårberäknade.Temperaturochluftrörelserientunnelvidbrand äravgörandevidtillexempelenutrymningssituation.Avhandlingenfokuserarpådessatvå områden. Kunskapenomskiktningavrökochvärmeärmycketbetydelsefullvidbrandteknisk dimensioneringavtunnlar.Detfinnsenklametoderförattberäknahurtemperaturskiktningen varierarlängstunneln.UtifrånenmetodföreslagenavNewmananalyserasresultatfrån tidigarebrandförsökutfördabådesomfullskaleochmodellförsök.Ettsyfteärattfåfram enklareuttryckförhandberäkningavtemperaturförhållandenvidbrand.Iavhandlingen redovisasocksåensammanfattningavförenkladesemiempiriskauttryckförberäkningarav brandtekniskafenomenvidtunnelbränder. Enviktigfaktorfördenresulterandelufthastighetenitunnelnärdenyttrevindpåverkan. Grundatpåtidigareochnyaförsökredovisasnyasemiempiriskauttryckförberäkningarav vindpåverkanitunnlar.Iavhandlingenredovisasocksådetaljeradestudierav luftrörelseförhållandeniochruntolikatunnelmynningarvidolikavindriktningar.Analyserna utfördesdelsmedolikatryckmätningarochdelsmedvisualiseringsförsök. Följanderesultatpresenterasiavhandlingen: Motivochargumentförettriskbaseratförhållningssättvidbrandskyddsteknisk dimensioneringavtunnlar Ensammanställningochanalysavfullskaleochmodellförsökutifrånettbrandgas ochtemperaturperspektivenligtenmetodföreslagenavNewman Ettrevideratuttryckförtemperaturberäkningbaseradpåtvåfullskaleförsökochett modellförsök Förenkladesambandochdiagramförberäkningavvindpåverkanitunnlar Fördjupadeanalyseravvindpåverkanitunnlar Detfaktumattdetbyggsmertunnlar,tunnelbanorochandraundermarksanläggningari mångadelaravvärlden,görattbrandsäkerhetitunnlaräretthögaktuelltområde.Desenaste årtiondenharettantaluppmärksammadestörre,katastrofalatunnelbränderuppstått.Exempel påbränderivägtunnlardesenasteårenäriFrejustunnelniFrankrike(2005och2004),iS:t Gotthardtunneln2001ochiMontBlanctunneln1999.Därtillharstorabränderuppståtti spårtunnlarsomtillexempelkanaltunnelnmellanStorbritannienochFrankrike1996och2008 ochbergbanetunnelniKaprunår2000.ISverigeharävenbränderikabeltunnlarorsakat långaelavbrottförhushåll. ISverigeärettantalstörretunnelprojektplaneradeochstartade.DessaärtillexempelNorra Länken(vägtunnlar)ochCitybanan(spårtunnlar)sombyggsmedsyfteattlösaakuta trafikproblemförvägochtågtrafikiStockholm.IForsmarkplanerasdessutom undermarksanläggningarförslutförvaretavkärnbränsleochenutbyggnadavslutförvaretför mellanaktivtavfall. Pågrundavkomplexitetochmångfaldigasäkerhetsaspekterärbehovetavkunskapinom områdetbranditunnlarochundermarksanläggningarstort.Bränderitunnlaroch undermarksanläggningarkanfåstorakonsekvenserpåbådemänniskorochegendom. Brändernakanorsakalängredriftstoppsomkanpåverkatrafikmenocksåorsakadriftstoppi undermarksanläggningarsomigruvor,distributionstunnlarochianläggningarmedannan verksamhet.Driftstoppenäroftamycketkostsammaursamhällssynpunktmenocksåförde företagsomdrabbas. Oftaärluftrörelsernaochventilationenavgörandeförbrandensutvecklingochbrandgasernas spridning.Brandenkommerattpåverkaluftrörelsernagenomattförändratemperaturoch densitetsförhållandenviadenavgivnaenergin.Brandenisinturkommerocksåattpåverkas avluftflödenaochsyretillgången.Förutomattbrandenpåverkasavluften,kommerockså brandgasspridningenochbrandgasskiktningenatttillstordelvaraberoendeavventilationen. Idagförutsättsnumerasjälvutrymningsomprincipitunnlarochundermarksanläggningar. Dettainnebärattdepersonersombefinnersigitunnelnellerundermarksanläggningenpå egenhand,utanhjälpavräddningstjänsten,skakunnatasigtillensäkerplatsvidenbrand, vilketställerhögakravpåkunskapombrandutvecklingochluftrörelservidbrandvid projekteringenochplaneringenavutrymningsstrategierförtunnlar.Videnutrymnings situationärdetnormaltbrandgaserna(röken)somärdetstörstaproblemetförpersoneri tunnelnellerundermarksanläggningen.Förhållandenaidetinledandeskedetavenbrandär därförväsentligaförutrymningeneftersomdetäridettaskede,dåbrandeninteharhunnit växa,sommöjligheternatillsjälvutrymningärstörst.Därförärdetviktigtatthakunskapom tillexempelvilkaluftrörelsersomkanförväntasientunnelellerengruvavidenbrandstart. Detsominverkarpåluftrörelsernaientunnelärförstochfrämsttunnelnsgeometri,vilken
typavtunneldetgäller,höjdskillnader,temperaturskillnaderochpåtvingadeflödensåsom yttrevind,brandochfläktsystem.Olikaparametrarharolikabetydelse,mentillsammans påverkardehurluftflödetkommerattstyras. Urräddningstjänstensperspektivärluftrörelsernaitunnelnenfaktorsomkanvaraavgörande förvilkeninsatsstrategisomböranvändas.Attha”vindeniryggen”elleroptimalteniprincip rökfrimiljöframtillbrandenäreftersträvansvärdochkommerattunderlättaensläckande insats. Brandochventilationitunnlarochundermarksanläggningarärkomplexafenomen.Idag byggervårkunskapomdessafenomenpåfullskaleförsök,modellförsökochavancerade beräkningarmeddatorer(CFDberäkningar,ComputationalFluidDynamics). Deresultatsompresenterasiavhandlingenbidrartillkunskapsområdetinombranditunnlar ochundermarksanläggningarochärdirekttillämpbaraförflerayrkeskategorier.Tvåartiklar liggertillgrundföravhandlingensomligger,iellerdelvisi,skärningenmellantrestörre områden: 1. Tunnlar(infrastruktur) 2. Brand 3. Ventilation(luftrörelser) Figur1.1.Avhandlingensområde.
InnehålletiartikelIliggeriskärningenmellanallatreområdenaochbehandlar brandgasskiktning(skiktningavrök)ochtemperaturberäkningarvidenbrandientunnel.Ett tidigareföreslagetsambandverifierasmedförsökfråntvåfullskaleförsökochtvå modellskaleförsök.Meddetföreslagnauttrycketkanmanutifrånenberäknad medeltemperaturochFroudestalbestämmabrandgasskiktningen,samtberäknatakoch golvtemperaturer.Resultatenfråndenförstaartikelnkantillexempelanvändassom rimlighetsbedömningavutfördasimuleringar,ellersomunderlagtillscenariobeskrivningari säkerhetsanalyser. ArtikelIIbehandlardenyttrevindenspåverkanpåluftrörelsernaientunnel.Iartikeln redovisasettantalmodellförsökutfördaienvindtunnelvidHögskolaniGävle.Syftetmed försöken,därenmodelltunnelstuderats,varattanalyserahurvindenpåverkarluftflödenien tunnelochtryckenrunttunnelmynningen.Iartikelnbehandlasävenuttryckförberäkningav luftrörelseritunnelnsomskapatsavdenyttrevinden.Resultatensomredogörsiartikelnär intressantaföraktörersomtunnelägare,brandkonsulter,räddningstjänster,VVSingenjörer, brandingenjörerochriskingenjörer.Menocksåförforskareinombrand,undermarksoch ventilationsområdet. Attanvändamodellförsökärettbilligareochenklaresättattundersökaolikabrandfall. Generelltskatrevillkorvarauppfylldaförattmodellenskarepresenterafullskalan; geometrisklikformighet,dynamisklikformighetochkinematisklikformighet,Massey[33]. GenomattutnyttjadimensionslösatalsåsomReynoldstalochFroudestaluppfyllsvillkoren. IbrandsammanhangärsåkalladFroudeskalningenvedertagenmetodvidmodellförsök, [4448].Demodellförsöksomanalyserasikapitel4ochartikelIharutförtsutifråndetta antagande.ModellförsökeniartikelIIharutförtsunderförutsättningenattturbulenta förhållandenråder,detvillsägaattReynoldstalenimodellförsökenöverstiger2300.I försökenvarReynoldstalenöver30000.IverkligatunnlarärdockReynoldstalenbetydligt större. Detövergripandemåletmedavhandlingenärattbidratillenökadkunskapsnivåinom områdetbranditunnlarochundermarksanläggningar.Forskningsområdetärrelativtnytt,men högaktuelltpågrundavdeomfattandeochkomplexaunderjordiskainfrastrukturprojektsom planerasochgenomförsiSverigeochandraländer.Idagärdetdärförmycketviktigtatt belysa,diskuteraochförmedlaforskningeninomdettaområdeföraktuellaaktörer.I avhandlingenbeskrivsocksågrundläggandebranddynamikitunnlarmedområdesspecifika fenomenochbegrepp.Ettspecialområdesomärknutettillbrandproblematikenärvindens påverkanpåluftflödetinneitunnelnihändelseavenbrand.Detspecifikamåletärattvia försökundersökaenklahandberäkningsuttryckförluftrörelseritunnelngenereradavantingen brandelleryttrevind. Metodeniavhandlingeninnefattarlitteraturstudier,analyseravtidigaregenomförda experimentochgenomförandeavpraktiskaexperimentienvindtunnel.Vissaavresultaten jämförsocksåmedutfördadatorsimuleringar.
Ideninledandedelenredovisasochdiskuterasproblematikenkringbranditunnlar. Utgångspunktenärdetvåartiklarna.IdenförstadelenredovisasbakgrundentillartikelIsom innefattarbrandsäkerhetsnivåerochbranddynamik.Idensenaredelenredovisasdeområden somliggertillgrundförproblemställningiartikelII,ventilationssystemitunnlaroch vindpåverkan. Ikapitel2diskuterasochformulerasavhandlingensproblemområdeochmetod.Härredovisas olikaprincipiellaskillnadermellandestyranderegelverkenfördenbrandskyddstekniska nivånitunnlarochundermarksanläggningar. Kapitel3inledsmedendiskussionomolikametoderförattberäknakonsekvensenavbränder itunnlar.Ikapitletbeskrivshurhandberäkningsmetoderförattberäknat.ex.temperatureroch brandgasskiktningkananvändas,ochvaddeärbaseradepå.Dessutomgesenöversiktöver inträffadestörretunnelbränderochdefullskaleförsöksomutförtsdesenaste40åren. Ikapitel4beskrivsdengrundläggandebranddynamikenitunnlar.Grundläggandebegrepp, ekvationerochuttryckbeskrivsöversiktligt.Ikapitletbeskrivsocksåmedettexempelpåhur CFDberäkningarkanverifierasmedhandberäkningsuttryckbaseradepådenförstaartikeln. Kapitel5redogörförolikaventilationssystemitunnlarochhurluftrörelseruppstår. Ikapitel6redovisashurvinduppstårochhurvindenpåverkarbyggnaderochtunnlar.Idetta avsnittredovisasocksåöversiktligtresultatetfrånmätningarutfördaienvindtunnelvid HögskolaniGävle. Ideavslutandekapitlendiskuterasresultatenochförslagpåfortsattarbete. Förattkonkretiseraendelavdeuttryckochsambandsomredovisasiavhandlingenfinnsett antalräkneexempelredovisadeikapitel4och6.
Tunnlarisigbrinnerinte,detärmaterialetsomfinnsitunnlarnasomkanbörjabrinnaochdet ärkonsekvensenavdessabrändersommåstebehandlas.Detfinnsstoraskillnadermellanen brandientunneljämförtmedenbrandutomhus.Menärbränderitunnlarettproblem?Är inteentunnelbara”envägmedlockpå”,somenprojektledareförenstörretunneluttryckte sigiSverigeförnågraårsedan.Innaninträffandetavdestörrebrändernadärflerapersoner omkom,ochstoramateriellaskadoruppstod,uppfattadesintetunnelbrändersomettlikastort problemsomidag.Menettflertalolyckordesenaste20årenharvisatatttunnelbränderkanfå mycketallvarligakonsekvenser.Ärkonsekvensernatillräckligtstoraochhänderdet tillräckligtoftaförattmanskabehövatahänsyntilldessasituationer?Igrundenhandlardet omvilkariskersamhälletaccepterarochvilkaregelverkochriktlinjersomskaanvändasnär tunnlarbyggs.Regelverkenochriktlinjernabörvaravetenskapligtgrundadeiempirikinom tunnelbrandområdet.Avhandlingenbidrartillkunskapeninomdettaområde. I”Värderingavrisk”,Räddningsverket[1],angesettantalprincipervidriskvärdering.Dessa är: 1. Rimlighetsprincipen 2. Proportionalitetsprincipen 3. Fördelningsprincipen 4. Principenomundvikandeavkatastrofer. Utifråndenfjärdeprincipenmåstetunnelbränderansesvaraettproblem.Dethardesenaste 15årensstörrekatastrofbränderitunnlarvisat.FN(Förentanationerna)definierarkatastrof som”enallvarligpåverkanpåsamhälletsomorsakaromfattande,materiella,ekonomiskaoch miljöfarligaförluster,vilkaöverstigersamhälletsmöjligheteratthanterasituationenmedegna resurser”. Idagplanerasochbyggsdetettstortantaltunnlar.Hurtunnlarskabyggasochvilkennivåpå debrandskyddstekniskaåtgärdernasomskagällaärtillvissdelregleratiSvensk Författningssamling(SFS).Entunnelsomskauppförasskaföljadeföreskriftersomangesi SFS1994:847omtekniskaegenskapskravpåbyggnadsverk,m.m.ochtillhörandeförordning; förordning(1994:1215)omtekniskaegenskapskravpåbyggnadsverk.Dettaeftersomen tunnelomfattasavbegreppetbyggnadsverksomisinturuppdelasibyggnaderoch anläggningar(seIngasonm.fl.[42]).Riktlinjerochreglerförbyggnaderförtydligasvia Boverketsbyggregler.NågotmotsvarandefrånBoverketssidafinnsinteförtunnlar.Föratt praktisktkunnaarbetamedtunnlarharVägverketförfattatenhandbok,Tunnel2004,där detaljkravpåtunnlarredovisas.ITunnel2004angesatttunnlarskautformassåattriskerna förknippademednyttjandeavvägalternativsominnehållerpassageavtunnlarinteärstörreän förvägalternativdäringatunnlaringår.Detskaalltsåinteinnebäraenökadriskattköraien
tunneljämförtmedvägenutanförtunneln.AktuellaregelverkförspårtunnlarärPlanoch bygglagenochJärnvägslagen(2004:519).OcksåiföredettaBanverketsstandardBVTunnel (BVS585.40)ochTSDTunnelsäkerhet,(därTSDbetydertekniskspecifikationfördrifts kompabilitet),finnsriktlinjerförnybyggnationavjärnvägstunnlar.Idensenareskriftenfinns entemperaturtidkurvafördimensioneringavbetongenientunnel,densåkalladeEureka kurvan. RegelverkochrekommendationerurettEUperspektivdiskuterasiBeard[2]där rekommendationerförbrandsäkerhetitunnlarurettEUperspektivanalyseras.Bakgrundenär desenasteårensstörrekatastrofbränder.Samtidigtharmetoderinomriskanalyserutvecklats ochbörjatanvändasochdessutomkrävasfrånstoraförsäkringsbolag.Fråganärhurde styranderegelverkenskautformas.Iartikelnredovisassombakgrundnorskstatistik,Beard [2]somvisarattideflestafalldärmänniskorharomkommititunnlarärdetpågrundav kollisioner(catvåtredjedelar)därbrandalltsåinteharhaftnågonbetydelse.Deresterande fallenkantillskrivastillbränderellerincidenterrelateradetill”farligtgods”.I70%avdefall därpersonerharomkommititunnelbränderhartungtrafik(eng.HGV,HeavyGoods Vehicles)varitinblandad.Fråganärhurkunskapenkananvändasiregelverken.Författaren (Beard[2])hävdarattdenbrandsäkradimensioneringenavnyatunnlarelleruppgraderingar avbefintligatunnlaridagbyggerpåtreolikaförhållningssättellerenblandningav ovanstående(sefigur2.1): 1. Preskriptivaregler(föreskrivanderegler) 2. Kvalitativariskanalyser 3. Kvantitativariskanalyser Figur2.1.AcceptablariskeritunnlarenligtBeard[2].
Övergångenfrånettpreskriptivtförhållningssättmotettriskbaseratkommerattväckaett antalfrågorsomigrundenhandlarmerometikienallmänbemärkelseänteknik,eftersom detkanhandlaomvilkariskersomkanaccepteras.Tillexempelaccepterasattca300 personeromkommeromåretitrafiken,menskulle20personerförolyckasientunnelbrand skulledettatroligtvisinteaccepterasavsamhället.Exempelpåfrågorvidövergångentillett riskbaseratförhållningssättärvilkametoder,vilkaacceptanskriterierochvilkamodellersom skaanvändas.Menförattkunnagörabedömningarochsomunderlagtilldeovanstående frågornakrävsenkunskapsbassom,enligtBeard,beståravbådeteoriochexperiment. Dessutomkrävskontinuerligforskningeftersomverklighetenochvåravärderingarförändras kontinuerligt. Iförstudien”Funktionsbaseraddesignförtunnlarmedavseendepåsäkerhet”,Ingasonetal. [42],somärinitieradavVägverket(nuvarandeTrafikverket),framhållsocksåfördelarnamed ettriskbaseratförhållningssättvidtunneldimensionering.Författarnaefterlyserenstarkare kopplingmellanriskanalysmetoderochförnuftigakravspecifikationerpådetaljnivåmen ocksåtydligaacceptanskriterier. Menvadvetviomtunnelbränder?Historisktsettharströmningsläran(fluidmekaniken),som brandärbesläktatmed,framtill1960taletvarituppdeladitvåområdenenexperimentelldel ochenteoretiskdel,Anderson[4].Meddatorernasintågökademöjligheterna attutifråndegrundlägganderörelseochenergiekvationernanumerisktlösafysikaliska problem.DettagörsmedsåkalladCFDteknik.Utifrånettstortantaldifferentialekvationer kanrandochbegynnelsevärdesproblemirelativtkomplexageometrierlösasitvåellertre dimensioner.Mendegrundläggandeekvationernaärändåförenklingar.Imångafallärde mycketbraochfullttillräckliga.CFDteknikärytterligareettsätt(förutomden experimentellaochdenteoretiskagrenen)attbeskrivaverkligheten.Mensituationernavid bränderblirsnabbtmycketkomplexa.Bränderitunnlarinnefattarettantalsvårbeskrivna fysikaliskafenomen,fluidmekanik,termodynamik,förbränning,strålningochivissafall materiaiflerafaser,YeohochYuen[5],ochfråganärhurbradessaberäkningsverktyg stämmer?CFDmodellernamåstevaliderasellerstämmasavmotexperimentellametoder. Detfinnstrehuvudsakligametoderattbaserakunskappårelaterattillbranddynamikitunnlar (sefigur2.2) 1. Fullskaleförsök 2. Modellförsök 3. Beräkningsmodeller,somt.ex.CFD Inomtunnelbrandområdetärenstordelavkunskapenbaseradpåfullskaleochmodellförsök. Fullskaleförsökärdyraattgenomföra.Modellförsökärocksåkostsammamenbetydligt billigarejämförtmedfullskaleförsök.CFDberäkningarkanimångafallvaradetenda ekonomisktrimligaalternativetmendemåstevaliderasmotantingenfullskaleeller modellförsök.Förattbegränsaantaletberäknadefallkrävsoftaenklaremodellersom
underlag.Samtidigtärsimuleringarettkraftfulltverktygeftersomdetfinnsstörremöjligheter attvarieraindataochgeometrier. Figur2.2.Samspeletmellandeolikadelarnasomutgörkunskapsbasenavseende tunnelbränder. Hittillsharendastettfåtalväldokumenteradefullskaleförsökutförts(seexempelvis Lönnermark[15],Ingason[16]ochartikelI).Fråganäromkunskapenfråndessaförsökkan användassomriktlinjerviddimensioneringochbyggandeavtunnlar.Ärförsökentillräckligt mångaochtillräckligtgenerella?Ochfaktumkvarstår;detbyggstunnlaridagochde dimensionerasförbrand.Ideflestaregelverkfinnsstandardiseradetemperatur–tidkurvor ellereffekttidkurvor.Enbättrelösningvoreattutgåfråndebrändersomfaktisktkaninträffa. Utöverproblematikenmedattdetsaknastillräckligtmångaväldokumenteradefullskaleförsök förattbestämmanivånpåbranden(maximaltutveckladeffekt)ochframförallt tillväxthastighetenmåsteallabrandskyddstekniskasäkerhetssystemvaraoptimeradebådeur ettanvändarperspektiv(personskydd)ochetträddningstjänstperspektiv.Urett personskyddsperspektivärdetoftadeinledandetiotillfemtonminuternasomäravgörande förompersonskadorskaförhindrasellerinte.Efterdetattbrandenharstartatkommer tillväxthastighetenvaraavgörandeförvärmeochbrandgasutvecklingitunneln.Detärockså underdessaförstaminutersomsäkerhetssystemsomtillexempelbrandlarmskaaktiveras. Samtidigtskasjälvutrymningen(somdetoftastärfråganom)ocksåstarta.Ideförsta avgörandeminuternaskaalltsåenmängd,ivissafalllivsavgörande,tekniskasystemstartas ochbeslutfattas.Underförutsättningattallasystemfungerarkommerdåsjälvutrymningenatt fungera?Kommerpersonerattlämnasinafordonutanatttveka?Hurskasystemenutformas såattmänniskorsåsnabbtsommöjligtpåbörjarutrymningen?IbrandeniFrejustunneln, CETU[6],2005dogtvåpersonereftersomdestannadekvaralltförlängeisinafordonistället förattstartautrymningen.ÄveniMontBlancbrandenuppstodliknandesituationerdär personerintelämnadesinafordon,seLacroix[7].Omavgörandesäkerhetsbeslutskafattasav människorärdetenförutsättningattdeharövatochharbrabeslutsunderlag.Erfarenhetfrån bådeMontBlancbranden[7]ochtunnelbanebrandeniBaku[8]harvisatattävenbeslutav
säkerhetspersonalförvärratsituationen.Ibådafallenhandladedetomattbrandgasventilation startadesellermanövreradespåett,idenuppkomna,situationenfelaktigtsätt. Vadskaräddningstjänstengöra,ochvadkandegöra?I”Räddningsinsatseritunnlar”[9] beskrivsendelavdensvenskaproblematiken.Enavgörandefrågaärvadsomskauppnåsoch vemellervilkasomharansvaret.Utifrån”Lagenomskyddmotolyckor”tolkarförfattarna[9] detsomattbådetunnelägarenochtunnelinnehavarenharskyldighetattskapaförutsättningar förattenräddningsinsatsskakunnagöras.Dettabörgörasinärasamarbetemeddenlokala räddningstjänsten.Föratträddningstjänstenskakunnagöraeneffektivinsatskrävsattde utrymmandeharkortavägartillutrymningsplatser,atträddningstjänstensnabbtkankomma närabrandenisäkermiljöochattbrandenintehinnerutvecklaenalltförhögbrandeffekt innanenbrandsläckningsinsatspåbörjas.Dekriteriersomtroligenkommerattvaraavgörande förenräddningsinsatsientunnelärenligtförfattarna: 1. Hurmycketfolksombehöverassistanstillensäkermiljö 2. Hurstorbrandenärochdärmedvilkentemperaturochstrålningsnivåsomkanuppstå 3. Hurlångsträckasompersonalenkanförflyttasigirökfylldmiljö Dessutomkrävsinformationavseendevarbrandenärplaceradochhelstnågonformav indikationpåtemperaturförhållandentillräddningstjänsten. Ingason[10]beskriversåkallademagiskatalinomtunnelbrandområdet.Magiskatalärtal ochvärdenpåtillexempeldimensionerandebrandeffektersomharföreslagitsavexperter inombrandområdetvidsåkallade”rundabordssamtal”.Detfinnsalltsåingendirektkoppling tillfysikellermodelleringutanvärdenaärettresultatavkonsensusbeslutframtagnaav experteritekniskamöten.Inomtunnelbrandområdetflorerarettantalmagiskatalsombland annatinnefattarbrandeffekter,tillväxthastigheterochavståndmellanutrymningsvägar.De magiskatalentenderardessutomtillattbli”sanningar”sominfrastrukturprojektivissafall projekterasutifrån.Mankanävenefterattdemagiskatalenharblivitöverbevisadesom felaktigaanaettvisstmotståndatttatillsigdennyakunskapen.Somettexempelnämner Ingasonattävenefterdetattfullskaleförsökmedenlastbilsbrandientunnelutförts,därden maximalabrandeffektenuppmättestill120MW(1992),somdessutomkonfirmeradesmed modellförsök,försvaradesdenbetydligtlägre(magiska)siffran30MWavrepresentanterför franskatunnelregelverk,Ingason[10].Resultatetblevfortsattanvändningavdenlägrenivån. Ingasonföreslårettalternativtsättattnärmasigproblematiken:attintebyggasystem grundadepågissningarochregelverk(ettpreskriptivtförhållningssätt)utanpåanalytisk dimensioneringbaseradpåriskanalyser,forskningochutfördaförsök,dvs.enliknande ståndpunktsomBeard[2]propagerarför. Preskriptivareglerförbrandsäkerhetmåsteavspeglaenavsamhälletfastställdsäkerhetsnivå. Problemetmeddessaföreskrivanderegleruppstårsnabbtnärdetsaknaskunskap,statistikoch forskninginomområden(somexempelvisbränderitunnlarochundermarksanläggningar). Detpreskriptivaförhållningsättet,detaljstyrningen,kanoftabliettlappverkavgamlaregler, nyareglerochmagiskatalsomiblandkaninnebäraenriskförmotstridigheterinom regelverket.
Itunnelhandboken,BeardochCarvel[11],angesfördelarnamedettriskbaserat(analytiskt) förhållningssättförbeslutsfattandeochkunskapgällandetunnelsäkerhetmedattsystem förändrasövertiden.Detkanvarastorskillnadpåförutsättningarnaientunnelmedavseende påtrafik,fordonsutformningsamhällskravetcetera.Detriskbaseradeförhållningssättetären brametodförattfattabeslutienföränderligvärld,medandetpreskriptivaförhållningssättet kanblistatiskt.Enförutsättningförattriskanalyserskavaraanvändbaraäratttydliga acceptanskriterierärgivna. Förattkunnaminskariskenförkatastroferbehövsmerkunskapombränderitunnlaroch undermarksanläggningar.Kunskapenutgörenbasförhurtunnlarnaskabyggas,vilka brandskyddstekniskasäkerhetssystemsomskainstallerasochhurräddningstjänstenskaagera. Avgörandeärbrandensmaximalaeffektutvecklingochtillväxthastighet,brandgasspridning ochventilationsförhållandeniochutanförtunneln.Idekommandekapitlenbeskrivs resonemangochresultatfråndebådaartiklarnaiettvidareperspektiv. Påfråganomtunnelbränderärettproblemärsvaretja,dåsamhälletharettuttalatkravatt undvikakatastrofer.Detärviktigtattfortsättaarbetetinomområdetbådepåden experimentellasidansåvälsomdenteoretiska.Eftersomviinomområdetidagbarahar begränsadkunskap,somdockärständigtväxande,börbasenfördimensioneringav brandsäkerhetitunnlarvarariskbaserad,snarareänpreskriptivdåvimedtidenkommeratt breddaochfördjupavårkunskap.Ytterligareettargumentförettriskbaseratförhållningssätt äratterfarenheterharvisatattendelavreglernaochriktlinjernasomgällerförtunnelbränder saknarverklighetsgrund. Temperaturförhållandenochluftrörelseräravgörandefaktorerförbrandförloppitunnlar.I tunnlarmednaturligventilationkanvindenspåverkanvaraavgörandeförluftrörelsernai tunneln. Avhandlingensbasärtvåartiklarbaseradepåexperimentsombehandlardessaområden.Den förstadelenbehandlarbrandgasspridningennedströmsbrandenochdenandradelenbehandlar vindenspåverkanpålufthastighetenitunneln.Sambandetmellandessaområdenvisasifigur 2.3.
Figur2.3Avhandlingenstvådetaljområden. Avhandlingenärbaseradpålitteraturstudie,analysavförsökifullskalaochimodellskaladär resultatenanvändsförframtagandeavempiriskasamband.Dessasambandäravbetydelsenär manskavärderaluftochtemperaturförhållandeninneitunnelnberoendepåpåverkanav yttreochinrefaktorer.Resultatenfrånmodellskaleförsökenanvändsförjämförelsemed fullskaligaförsökgenometableradeskallagar.Fördelenmedskalmodellerärattmankanköra betydligtflerförsöktillmindrekostnad.Detvåartiklarnasomavhandlingenbyggerpå innefattarbeskrivning,analyserochresultatavutfördafullskaleochmodellförsök. IartikelIanalyserastvåfullskaleförsökochtremodellförsökutifrånettgivetsambandsom beskrivertemperaturskiktningenvidenbrandpåolikaplatseritunneln.Sambandetärsemi empirisktochbeskriverförhållandetmellantemperaturdifferenserochFroudestal,ett dimensionslösttalsomangerkvotenmellanflödeochdensitetsskillnader.Deaktuella brandförsökenharinteutförtsavförfattarenutanmätvärdenfråntidigarepublicerade experimentanvändsförattverifieradetföreslagnasambandet. ArtikelIIbeståravlitteraturstudieochbeskrivningavutfördamodellförsök.Fokusärpå vindpåverkanmotenatunnelmynningen.Modellförsökenienvindtunnelärutfördaav författaren.Dessabestodavtredelar: 1. Tryckmätningarientunnelmynningvidolikavindriktningar 2. Visualiseringavflödesförhållandenruntentunnelmynningmedhjälpavmannagryn ochrök 3. Tryckmätningarmedhjälpaventryckplattaavförhållandenaiochrunt tunnelmynningen Metodengerenbraochdetaljeradöverblicköverförhållandenanäratunnelmynningen. Resultatenkananvändasförattbättreförståhurvindenpåverkarflödetinneitunneln. Metodenärlämpligförattstuderahurtryckpåverkanvidolikavindriktningarpåverkarflödet inneientunnel.Ifigur2.4gesenöversiktsbildavmodellensomärframtagenförstudier kringvindpåverkanöverstorabostadsområden.Ifigur2.4kanmanseettantalmindrevita
kubersomanvändsförattgenereraettturbulentflödeöverobjektetsomskastuderas.Dessa kubersvararmotmarkytansfriktion.Modelltunnelnärplaceradpåenvridbarplattasåattolka vindriktningarkanstuderas.Enmerdetaljeradbeskrivningavrespektiveförsöksuppställning finnsattläsaiartikelIochII. Figur2.4Försöksuppställningivindtunnelimodellskala. Iartikelnredovisasresultatenmedhjälpavdiagramochenklaresemiempiriskauttryck. Enavanceraddatorberäkningssmodellharanväntsförattjämföraresultatenfrån brandförsöken.Dennametodärnumeriskochanvändsförattlösaflödesekvationeritre dimensioner.DesemiempiriskasambandenfrånartikelIjämförsocksåmed datorberäkningar,CFDberäkningar(ComputationalFluidDynamics). Semiempiriskauttryckgrundadepåfullskaleförsökochmodellförsökärpraktisktanvändbara verktygochkananvändaspåflerasätt.Ettsättärattutifrånengivenbrandskyddsnivå,givna brandförlopp(ellerettbrandscenario)varieraolikaparametrarsomtillexempellufthastigheti tunnelochbrandeffektförattpreliminärtberäknaettstortantalfall.Fråndessakansedande mestintressantafallenstuderasmedtillexempelCFDberäkningarellermodellförsök.I kapitlennedanpresenterasekvationerlämpligaförhandberäkningsmetoderochbåda avhandlingensartiklarbehandlarliknandesemiempiriskauttryck. EttutmärktpraktisktsättattundersökarimligheteniutfördaCFDberäkningarärattockså utnyttjahandberäkningsmodeller.Sefigur3.1.
Figur3.1.HandberäkningsmetoderochCFD Enbrandskyddsteknisknivåmåstefastställas.Dettakantillexempelgörasviademetoder somdiskuterasikapitel2.2ochbeskrivsifigur2.1. Denbrandskyddstekniskanivånkankontrolleras,menävenbestämmasvia handberäkningsmetoder.Idennaprocesskanävenberäkningsmetodernavaraaktuellaföratt snabbtbeskrivaolikascenarier.Exempelpåettscenariokanvaraenkollisionmellantvå personbilardärhandberäkningsmetodernakangeriktvärdenpåkonsekvenseniformav utveckladbrandeffekt,temperaturochbrandgasskiktning.Dettänktascenariotkansedan enkeltändras,därsammaparametrarstuderasmenutgångspunktenärenkollisonmellanen mindrelastbilochenpersonbil.Efterattnivånharfastställtskanettellerflerabrandscenarier beskrivasutifrånenellerflerabrandeffektkurvor.Denmaximalabrandeffektenförrespektive scenariokantillexempelväljasutifråndefullskaleförsöksomgjorts(kapitel3.3,tabell3.1). Brandeffektkurvandetvillsägahureffektenberoravtiden,kanmatematisktbeskrivasutifrån ettantalmodeller,enligtIngason[12].Närvälbrandeffektkurvanärfastställdkan medeltemperaturenberäknasvianågotavuttryckenbeskrivnaikapitel4.5.Videngiven medelhastighetochmedeltemperaturkanåterströmningen(eng.backlayering)och brandgasspridningennedströmsbrandenberäknasutifrånuttryckenikapitel4.
Återströmningenärettfenomendärskiktadebrandgaser(rök)förflyttarsigitaketmotden förhärskandeluftriktningenientunnel. TillexempelviaberäkningsbladiExcelkanettstortantalbrandscenarierstuderasoch resultatetförslagsvisliggatillgrundförettantalmerdetaljeradeberäkningarmedCFD. MedsammaekvationerkanävenCFDberäkningarsrimlighetundersökas.Dettabeskrivsi kapitel4.8.
Ettsättattökakunskapenärattanalyseradebrändersominträffatdesenasteårtiondena.I Kim[13],Beard[14],Lönnermark[15]ochNCHRP[39],redovisasettstortantaltunnel bränder.Analyseravtunnelbränderärnödvändigaochkangeinformationomvarförochhur brändernauppstod,hurfastasäkerhetssystemfungerade,hurräddningspersonalageradeoch hurdealternativtkundeagera,samthurtrafikanternareageratvidbränderna.Kunskapenkan sedananvändasförattförbättrasäkerhetenochminskakonsekvensernavidframtida tunnelbränder.Analysernakanocksågeinformationomvilkasäkerhetssystemsomkange störsteffekt. Itabellenredovisastunnelbränderivägtunnlarfrån1999därmänniskorharskadatseller omkommit. Tabell3.1.Inträffadetunnelbränderivägtunnlarmedpersonskador. År Tunnel(längd),land/länder Troligbrandorsakellervar
brandenuppstod omkomna/skadadeAntal
2010 WuxiLihu
(),Kina Bussbrand 24omkomna19skadade
2010 Trojane
(885),Slovenien Lastbil 5skadade
2009 Gubrist
(),Schweiz 2bilar 4skadade
2007
(7700m),NorgeEiksund Lastbilochpersonbil 5omkomna
2007 SanMartino
(),Italien Lastbil 2omkomna10skadade
2007 SantaClarita
(165m),USA 33storafordonochenpersonbil 3omkomna23skadade
2007 Burnley
(2900m),Australien Lastbilarochpersonbil 4omkomna
2006 Viamalatunneln
(740m),Schweiz Kollisionmellanbussochbil 9omkomna5skadade
2005 Frejustunneln
(12900m),Frankrike/Italien Motorbrand 2omkomna21skadade
2004 Baregg
(1080m),Schweiz Lastbilochpersonbil 1omkommen1skadad
2003 Flöfjellstunneln
(3100m),Norge Fordonskollisionmotvägg 1omkommen
2001 St.Gotthardstunneln
(16322m),Österrike Motorbrand 11omkomna
2000 Seljestadstunneln
(1272m),Norge Fordonskollision 6skadade
1999 Tauerntunneln
(6400m),österrike underhållsfordoninblandatKollisionmed 12omkomna
1999 MontBlanctunneln(11600m)
IKim[13]kategoriserastunnelbrändernautifrånantaletinblandadefordoniolikatypfall.De bådatypfallendelasocksåiniunderkategorier(IC=incidentcategory)beroendepåom brandspridningskeddetillfordonsomintevariblandadeiinitialbranden.Detenatypfallet innefattarbrändermedendastettfordonutanpåverkanfrånandra.Sådanabränderutvecklas långsammaresålängeintebränslespillellerlastexplosioneruppstår.Brändernaidenna kategoristartaroftasommotorbränderellerdåbromsarnaöverhettas.Brändernaärsmåi börjanochuppmärksammasoftaavmedtrafikanterietttidigtskede.Dettainnebärentidig varningochgerbättreförutsättningarförentidigutrymningavtunneln.Detandratypfallet innefattartunnelbränderdärflerafordonärinblandadeellermedettfordonikollisionmed vägg.Dessabränderärproblematiskaurfleraaspekter.Urettutrymningsperspektivkande orsakapanikochtillskillnadfråndenförrakategorinkanbrandförloppetskesnabbarevilket ocksåpåverkarräddningstjänstensmöjlighetattgöraensläckandeinsats. Irapporten,Kim[13],analyserades69bränder.Avdessahamnadeca70%idenförsta kategorin(brändermedendastettfordon).Idessafallspredssigbrandenfråndetensamma fordonetendastvidettfåtaltillfällen(5%)tillandrafordon.Ibrändernasomspredstillandra fordonvarlångtradare(påengelskaHGV,heavygoodsvehicles)inblandadeiallafall.Ide falldetförekomdödsfallvarlångtradareocksåinblandadeiallafall. Tabell3.2.Uppkomnabränderitunnlarkategoriserade,Kim[13].
Typfall Kategori Antaluppkomna
bränder(andelav totalaantalet bränder) Initialbrand Andelolyckormed dödligutgång Enstakafordon
70% IC1 43(63%) Långtradare:25Bussar:14
Bilar:3 Kranbil:1
11(34%)
IC2 5(7%) Långtradare:5 5(100%)
Krockbränder
30% IC3 7(10,1) Lastbil+buss/bilMc+2bilar:1
Bil+vägg2 Bil+bil/buss2 5(70%) IC4 13(19%) 2långtradare:1 Långtradare+bil/buss:3 Långtradare+bilar:5 Långtradare+vägg:1 Okänd:3 13(100%)
Okänd 1(%) Okänd Okänd
Attstuderavilkatyperavbrändersomspridsfråninitialbrandenärintressanturflera perspektiv.Ominitialbrandenspridskommertroligtvisdenmaximalabrandeffekten (HRRmax)attökavilketkanbetydaattbrandgasspridningenocksåkommerattöka,detblir svårareförräddningstjänstenattgöraeninsatsochegendomsskadornakommerattblistörre. Hurbränderitunnlarspridsärintressantattstuderaförattkunnaminskakonsekvenserna. I”Räddningsinsatserivägtunnlar”Ingasonm.fl.[9]diskuterasviktenavräddningstjänstens möjlighetattstyraventilationenvideninsats.Dettaförutsätter,Kim[13],dockattdetfinns
olikaventilationsfallangivnaförolikabränder.Attendastanvändaettflödeförettbrandfall rekommenderasinteavförfattarna.Detbaseraspådetfaktumattettförstortflödeviden lastbilsbrandkanförvärrasituationenjämförtmedomsammaflödeanvändsviden personbilsbrand.IKim[13]angesettriktvärdepå20MWsomengränsföratträddnings tjänstenskakunnagöraensläckandeinsats.Riktvärdetgrundarsigpåenmaximalstrålnings nivåpå5kW/m2påettavståndav10meterfrånbranden. Resultatetitabell3.2visarattlastbilarärinblandadeiallaallvarligareolyckor.Enavgörande parameterförombrändernaskautvecklastillkatastrofbränderärfråganombrandensprids ellerinteochhurförhållandenamedavseendepåtemperaturochbrandgasskiktningiochrunt brandenär. Detharutförtsettmindreantalväldokumenteradefullskaleförsökmedfordonsbränderi tunnlar.I[15]redovisasföljande. Tabell3.3.Sammanställningavdatafrånförsökmedfordonsbränder,Lönnermark[15]. Fordonstyp Antal
test Energiinnehåll[GJ] effektutveckling,Maximal
HRRmax[MW] HRRmedel Tidför HRRmax[min] Personbil 15 28 1,58,5 4,1 1038 2personbilar 7 510 5,610 7,6 1355 3personbilar 1 8,9 8,9 33 Buss 2 411) 2930 29,5 78 Långtradare 10 10244 13202 2) 818 1Energiinnehålletfinnsangivetendastförettavförsöken.VärdetärberäknatfrånHRR=29MW 2Försökenskiljersigförmycketfrånvarandraförattettmedelvärdeskavararelevant. Testernavisarattdethandlaromrelativtkortatiderinnandenmaximalaeffekten(HRRmax) nås.Dettainnebärattdetäravstörstaviktattutrymningenstartarsnabbtochattom räddningstjänstenskakunnagöraensläckandeinsatsmåstedevarapåplatsmycketfortför atthamöjlighetattgöranågonformavinsats.Dettagällerframföralltviddestörrebränderna sominnefattarlastbilarochlångtradare. Denmaximalabrandeffektenochtillväxthastighetenäravgörandeförförhållandena nedströmsbranden.Idenförstaartikelnbeskrivshurtemperaturskiktningenkanberäknasfrån enmedeltemperaturnedströmsbranden,menmedeltemperaturenärberoendeavden maximalabrandeffektenochluftrörelsernaitunneln.Kunskapenomvilkabrandeffektersom kanförväntasvidenbrandäralltsåavgörandeförattkunnafastställaförhållandenatill exempelmedavseendepåsiktochtemperatur.Inomområdetfinnsettstrukturelltproblem eftersombränderitunnlarärfysikalisktkomplexaproblemochsvåraattsimulera.Detta innebärattdetfinnsettstortbehovavattdelsattutföramodellförsökmenockså,framförallt, attutförafullskaleförsök.Itabell3.4.redovisasenöversiktavdefullskaleförsöksomutförts avseendebränderitunnlar,Ingason[16].
Tabell3.4.Utfördafullskaleförsökitunnlar,Ingason[16]
Testprogram,
land,år testerAntal Brand tvärsnittsareaTunnel
[m2] Tunnelhöjd (m) Tunnel längd (m) Mätningar Effekt [MW] Kommentarer Ofenegg, Schweiz,1965 11 Bensin (6.6,47.5, 95m2) 23 6 190 T,CO,O2,v, sikt 1180 Enspårig tunnel, återvänds gränd, sprinkler Glasqow,1970 5 (1.44,2.88,Fotogen 5.76m2) 39.5 5.2 620 T,OD 28 Järnvägs tunnel,eji bruk Zwenberg, Österrike, 19741975 30 Bensin (6.8,13.6 m2)träoch gummi 20 3.9 390 T,CO,CONOx,CH,2, O2,v,OD 821 tunnel,ejiJärnvägs bruk P.W.R.I,Japan, 1980 16 Bensin(4, 6m2), personbil, buss 57.3 ~6.8 3277 T,CO,COv,OD,2, strålning 914* Bilar och bussar okänd a Testtunnel, sprinkler P.W.R.I,Japan, 1980 8 Bensin (4m2), buss 58 ~6.8 3277 T,CO,CO2, O2,v,OD, strålning Buss
okänd bruk,sprinklerVägtunneli
TUBVTT, Finland,1985 2 (Simulerad tunnelbane vagnoch kollision mellantvå bilar) 2431 5 140 HRR,T,m,CO,CO2, O2,v,OD 1.88 Gruvsystem,ejibruk EUREKA499, Norge,1990 1992 21 Trästaplar, heptan, bilar, tunnelbane vagn, tågvagn, lastbil 2535 4.85.5 2300 HRR,T,CO, m,CO2,O2, SO2,CxHy, NO,sikt,sot, m,v 2120 Transporttunnel,eji bruk Memorial,USA,
19931995 98 (4.545mTjockolja2) 36och60 4.4och7.9 853 HRR,T,CO,CO
2,v 10 100 bruk,sprinklerVägtunneleji Shimizu, Japan,2001 10 Bensin (1,4,9 m2),bilar, buss
115 8.5 1120 T,v,OD,strålning 230* Nyvägtunnel,sprinklertest
2:aBenelux tunneln, Nederländerna, 2002 14 nheptan+toulen,bil, van, 50 5.1 872 HRR,T,m, strålning,v, OD,sikt 326 Nyvägtunnel, sprinkler Runehamar tunneln,Norge, 2003 4 Cellulosa, plast, möbler 3247 4.75.1 1600 HRR,T,PT, CO,CO2, O2,HCN, H2O,iso cyanater, OD, strålning 66 202 Vägtunnelejibruk Ingason[16]påpekarattdeutfördafullskaletesternaskiljersigblandannatåtmedavseende pådetestadebrandstorlekarna(denmaximaltutveckladeeffektenHRRmaxochtillväxt
ochsyfte.FörutomförsökeniMemorialtunnelnhartestseriernaivarjeförsökvarieratmellan 230stycken.IMemorialtunnelnutfördes98testserier.Fokusförtesternaharimångafall varitbrandochrökspridningochhurolikaventilationssystempåverkarbrandförloppoch brandgasspridning.Dessutominnefattarcirkahälftenavtesternasprinkler.Flertaletav testernasominnefattadesprinklerärutfördaiJapandärmananväntsådanaitunnlarsedan 60talet,seStroeks[41].Syftetmedmångaavtesternavartroligtvispraktisktinriktade.Idag finnsettstörreintresseavbramätningaravtillexempeltemperaturochluftrörelsersomkan användasförvalideringavCFDberäkningar.Noggrannaindatakrävsavseendeförhållandeni ochruntmynningarnavidtesternaförattfåutsåmycketsommöjligt.Itesternafrån6080 taletsaknasinformationomdenmaximaltutveckladebrandeffekten,somärenavgörande parameterförhurentunnelbrandutvecklas. På80taletförfinadesmetodernaförattmätadenutvecklademaxeffektenviamätningarav syrekoncentrationernaochpå90taletutveckladesmetodersombyggdepåmätningarav koldioxid.UnderdettaårtiondeutfördesocksåEurekatesterna(19901992),seIngason[16], somgavmycketnyinformationinomtunnelbrandområdet.Framföralltvisadedetsigattvad olikafordoninnehöllochtransporteradevarierademedavseendepåbrännbartmaterial.I dessatesterutfördesocksåförsökmedrälsbundnafordon.Testernautfördesdockbarapåett fordonitaget,ochingatesterutfördespåflerafordon,motsvarandeenkollision.Viddenhär tidpunktenhadeintehellernågrastörrebränderuppståttmedflerafordoninblandadei Europa.Depåföljandeårenvisadeattmångaavdestörretunnelbrändernainnefattadeflera fordon.EnligtIngason[16]hardessvärredenhärkunskapenintefortplantatsigtilldagens gällanderegelverk. IMemorialtunnelnutfördes19931995ettstortantalförsök.Brandkällanidessaförsökvar inteolikafordonutanfatmeddiesel.Bakgrundentillförsökenvarettstortvägtunnelprojekti centralaBoston.Försökenvarnoggrantinstrumenteradeocholikabrändermedolika ventilationssystemtestadesochdokumenterades.Idessaförsökstuderadesdensåkallade kritiskahastighetenförattundvikaåterströmning.Testernavisadeocksåatthastighetenefter etttagnårettmaximaltvärdeoavsettutveckladbrandeffekt.Detmaximalavärdetpåden kritiskahastighetenärca3m/s.Endelavdeförsöksominnefattadelongitudinellventilation haranväntsiavhandlingen. RunehamartesternautfördesiNorge2003.Fyraolikafalltestadesdärmedolika uppställningarsvarandemotlastbilarmedbrännbarlast.Denmaximalaeffektenvarierade mellan66202MW,vilketärdehögstaeffekternasommättsuppitunneltester. Taktemperaturerupptill1360°Cuppmättes.Bakgrundentillförsökenvarblandannat katastrofbrandeniMontBlanctunneln,därettstortantallastbilarvarinblandade.Testerhar ävenanväntsiavhandlingendärmätvärdennedströmsbrandenharutnyttjatsföranalysav brandgasernasskiktningochkaraktär. Detfinnsförfåutfördaväldokumenteradefullskaleförsök.Tillsdegenomförsärdetviktigt attsåmycketkunskapsommöjligthämtasurdeförsöksomhargjorts.Denförstaartikelni avhandlingen(artikelI)behandlaretttidigarepresenteratsambandmendärdatafrånbåde tidigareutfördamodellförsökochfullskaleförsökenfrånMemorialtunnelnoch Runehamartunnelnanvänds.