Akademin för hälsa, vård och välfärd
UNDERSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV PSYKOSOCIAL
ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA UNDER
COVID-19 PANDEMIN
En kvalitativ intervjustudie
SALAM LUBBAD
Huvudområde: Folkhälsovetenskap Nivå: Avancerad nivå
Högskolepoäng: 30 hp Kursnamn: Examensarbete i
folkhälsovetenskap
Handledare: Robert Larsson Examinator: Charlotta Hellström Seminariedatum: 2021-06-02 Betygsdatum: 2021-07-09
SAMMANFATTNING
Tidigare forskning betonar vikten av den psykosociala arbetsmiljön hos sjukvårdspersonalen och tyder på en stark koppling mellan upplevd dålig psykosocial arbetsmiljö och dålig hälsa. Sjukvårdpersonals psykosociala arbetsmiljö präglas av hög stressnivå, något som minskar deras kontroll i arbetet och leder till arbetssituationer som karakteriseras av spänt arbete. För att säkerställa en god arbetsmiljö fastställs olika lagar och föreskrifter som arbetsgivaren ska se till de följs. Arbetsgivaren ansvarar för att skapa en trygg och stressfri arbetsmiljö med goda arbetsförhållanden där möjlighet till agerande och kontroll finns. Covid -19 pandemin ställer krav på sjukvården i Sverige som aldrig förr och har orsakat förändringar i arbetet både på individ och organisationsnivå.
Det finns tydliga indikationer på att arbetsmiljö och hälsa har försämrats under Covid- 19 pandemin dock omvittnar forskningen en kunskapslucka, detta eftersom problemområdet är begränsat med svenska studier.
Syftet med studien är att undersöka undersköterskors upplevelser av deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa under Covid-19 pandemin. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Urvalsmetoder är dels målinriktat urval, dels snöbollsurvalsmetod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys har tillämpat. Resultatet visar att undersköterskorna upplever en dålig psykosocial arbetsmiljö under pandemin som präglas av försämrade arbetsförhållanden och återhämtningsmöjligheter, sämre kontroll, ökad arbetsrelaterad stress och högre krav. Vidare upplever
undersköterskorna att cheferna brister i sin roll och att undersköterskorna saknar ett direkt samarbete med sina chefer. Dock tyder resultatet på ett förbättrat samarbete mellan
kollegorna. Därtill drivs arbetet under pandemin av arbetsplikten.
Sammanfattningsvis upplever undersköterskorna en upplevd dålig psykosocial arbetsmiljö och hälsa under Covid-19 pandemin överlag.
Nyckelord: Covid-19, Hälsa, Kvalitativa intervjuer, Psykosocial arbetsmiljö, Stress,
ABSTRACT
Previous research emphasizes the importance of the psychosocial work environment among healthcare professionals and indicates a strong link between perceived poor psychosocial work environment and ill health. Nursing staff's psychosocial work environment is
characterized by a high level of stress, which reduces their control at work and leads to work situations that are characterized by tense work. To ensure a good working environment, various laws and regulations are established that employers must ensure that they are complied with. The employer is responsible for creating a safe and stress-free working environment with good working conditions where there is the opportunity for action and control. The Covid -19 pandemic places demands on healthcare in Sweden like never before and has caused changes in work at both individual and organizational level.
There are clear indications that the working environment and health have deteriorated during the Covid pandemic, however, the research testifies to a knowledge gap as the problem area is limited with Swedish studies.
The purpose of this study is to examine nurses experiences of their psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic. A qualitative research method has been used. Selection methods are partly goal-oriented selection and partly snowball selection method. Data collection has taken place through semi-structured interviews and a manifest content analysis has applied.
The results show that the assistant nurses experience a poor psychosocial work environment during the pandemic, which is characterized by deteriorating working conditions and
recovery opportunities, poorer control, increased work-related stress and higher demands. Furthermore, the assistant nurses feel that the managers are lacking in their role and that the assistant nurses lack direct cooperation with their managers. However, the results indicate improved collaboration between colleagues. In addition, the work is driven by the duty to work.
In summary, the assistant nurses experience a perceived poor psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic overall.
Keywords: Assistant nurses, Covid-19, Health, Psychosocial work environment,
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ...1
2 BAKGRUND ...2
2.1 Hälsa i arbetslivet ... 2
2.1.1 Definition av hälsa samt hälsans bestämningsfaktorer ... 2
2.1.2 Arbetsmiljö som bestämningsfaktor ... 3
2.2 Aktuell arbetsmiljölagstiftning ... 3
2.2.1 Arbetsmiljölagen ... 3
2.2.2 Arbetsmiljöverket - föreskrifter ... 4
2.2.3 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ... 4
2.2.4 Särskilda bestämmelser om personliga skyddsutrustningar ... 5
2.3 Psykosocial arbetsmiljö ... 5
2.3.1 Psykosocial arbetsmiljö som begrepp ... 5
2.3.2 Psykosocial arbetsmiljö bland hälso- och sjukvårdspersonal ... 6
2.3.3 Brister i den psykosociala arbetsmiljön ... 8
2.3.4 Arbetsrelaterad Stress ... 8
2.4 Covid-19 ... 9
2.4.1 Covid- 19 - pandemin i svenska kontext ... 9
2.4.2 Covid-19 - i svensk sjukvård kontext ...10
2.4.3 Sjukvårdspersonalens lojalitetsplikt under en pandemi ...11
2.5 Teoretiskt ramverk ...11
2.6 Problemformulering ...13
3 SYFTE ... 13
4 METOD OCH MATERIAL ... 13
4.1 Metodologisk ansats ...13
4.2 Urval ...14
4.3 Datainsamling ...15
4.4 Analysmetod ...16
5 RESULTAT ... 19
5.1 Försvårande arbetsförhållanden under pandemin ...19
5.1.1 Mångsidiga riktlinjer ...20
5.1.2 Tillkommande arbetsuppgifter ...20
5.1.3 Föränderliga arbetstider ...21
5.1.4 Försämrade återhämtningsmöjligheter ...22
5.2 Arbetsrelaterad stress ...23
5.2.1 Upplevda stressorer på arbetsplatsen ...23
5.2.2 Upplevda stressorer på organisatorisk nivå ...24
5.3 Bristande behov ...25
5.3.1 Behov av emotionellt stöd. ...25
5.3.2 Behov av tillgängliga chefer ...26
5.3.3 Betydelsen av kollegialt samarbete ...27
6 DISKUSSION... 28 6.1 Metoddiskussion ...28 6.1.1 Diskussion om urval ...28 6.1.2 Diskussion om datainsamling ...29 6.1.3 Diskussion om analys ...30 6.1.4 Diskussion om kvalitetskriterier ...31 6.1.5 Etikdiskussion ...35 6.2 Resultatdiskussion ...36
6.2.1 Försvårande arbetsförhållanden under pandemin ...36
6.2.2 Arbetsrelaterad stress ...38
6.2.3 Bristande behov ...40
6.2.4 Teoretisk anknytning, Krav - kontroll och stödmodellen ...41
7 SLUTSATSER ... 43
7.1 Förslag till fortsatt forskning och praktisk användning...43
REFERENSLISTA ... 45
1
INTRODUKTION
Den 11 mars 2020 klassificerade World Health Organisation (WHO) virussjukdomen Covid-19 som ett hot mot människors hälsa samt som en allvarlig världspandemi. Både
internationella och nationella folkhälsoåtgärder började därefter vidtas i syfte att minimera smittrisken bland människor. I Sverige har Folkhälsomyndigheten löpande tagit fram rekommendationer samt allmänt förebyggande åtgärder som bör följas av befolkningen i Sverige. De allmänna åtgärderna riktar sig till individer respektive organisationer. Exempel på åtgärder på individnivå är att tvätta händerna samt att hålla avstånd till andra människor. Exempel på åtgärder på organisationsnivå är att minska antal personer på en arbetsplats samt tillhandahålla kunnig personal med information och nya rutiner som kan eliminera smittrisken (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Covid-19 har ställt krav på mobilisering och omorganisering i den svenska hälso-och sjukvården, vilket innebär förändringar i arbetsvillkoren och arbetsomständigheter för anställda inom vården. Dessa förändringar kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt när arbetskraven som ställs på vårdpersonalen upplevs alltför höga eller icke hanterbara (Ludvigsson, 2020). Samtidigt indikerar tidigare forskning betydelsen av den psykosociala arbetsmiljön för anställda inom sjukvården. När brister i den psykosociala arbetsmiljön träder fram uppstår arbetsrelaterad ohälsa och en känsla av vantrivsel på arbetsplatsen kan förekomma (Eriksson et al., 2020). Detta kan i sin tur leda till hög
sjukfrånvaro på arbetsplatsen, hög omsättning av personal samt minskat intresse för arbetet med dessa arbetsuppgifter. Således kan en dålig psykosocial arbetsmiljö leda till flera risker för både den anställde individen, för en arbetsgrupp och för organisationen i stort. Vidare betonas vikten av de psykosociala arbetsvillkoren, det vill säga hur arbetet är organiserat på arbetsplatsen och hur den påverkar de anställda. En obalans mellan de psykosociala
arbetsvillkoren avseende krav och resurser i arbetet kan leda till otillfredsställelse och stress på arbetsplatsen (Sverke et al., 2016). I dagens moderna samhälle betraktas stress vara en av de allvarligaste hälsoriskerna och anses vara en av de största orsakerna till sjukfrånvaro och utbrändhet på en arbetsplats (Zanderin, 2005; Sverke et al., 2016). Stressorer kan
identifieras på olika nivåer och en stor mängd av stressorer kan relateras till individens arbetssituation (Wiklund et al., 2010).
Inom sjukvården har Covid- 19 pandemin kommit att bli ytterligare en påfrestning i en redan ansträngd arbetsmiljö. Mot denna bakgrund är det relevant med en studie som undersöker undersköterskors upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö under Covid-19 pandemi.
2
BAKGRUND
I bakgrunden ges en introduktion av området arbetsmiljö och hälsa med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Här presenteras de centrala definitionerna, faktorerna och lagarna som är relevanta för den aktuella studien samt för ämnesområdet som ämnas studeras. Vidare avslutas bakgrunden med problemformulering som i sin tur leder till studiens syfte.
2.1 Hälsa i arbetslivet
Inledningsvis presenterar studien en definition av hälsobegreppet samt nationella folkhälsopolitiska mål gällande arbete och arbetsmiljön.
2.1.1 Definition av hälsa samt hälsans bestämningsfaktorer
Föreliggande studie definierar hälsa utifrån det humanistiska hälsoperspektivet med en holistisk inställning. Det humanistiska hälsoperspektivet betraktar hälsan som något mer än frånvaro av sjukdom. Medin och Alexandersson (2000) menar att den holistiska
inställningen omfattar ett flertal faktorer som har en avgörande betydelse för hälsa. Hälsan i denna kontext är påverkbar genom samhälleliga, biologiska, individuella samt politiska bestämningsfaktorer.
En modell som åskådliggör de betydelsefulla hälsofaktorer för individen är modellen Hälsans bestämningsfaktorer av Whitehead och Dahlgren (1991) (figur 1). Modellen illustrerar bland annat bestämningsfaktorernas hierarkiska position på samhällets olika nivåer. Hälsans bestämningsfaktorer av Whitehead och Dahlgren (1991) inkluderar påverkbara faktorer som exempelvis arbetsvillkor, levnadsvanor och sociala kontexter samt icke-påverkbara faktorer såsom ålder, kön och genetik. Bestämningsfaktorerna enligt Pellmer el al (2017) fungerar som risk- eller friskfaktor, vilket betyder att de kan påverka hälsan positivt eller negativt. Vidare betonar Pellmer et al (2017) betydelsen av arbetsmiljön som bestämningsfaktor då den har en betydelsefull påverkan på individens hälsa i vuxenlivet.
Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer. Modell av Whitehead och Dahlgren (1991).
2.1.2 Arbetsmiljö som bestämningsfaktor
Arbetsmiljö inkluderas i ett folkhälsopolitiskt målområde av åtta folkhälsopolitiska målområden som syftar till att uppnå en god och jämlik hälsa genom att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Arbetsmiljö inkluderas i det folkhälsopolitiska målområdet nummer tre ” Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö” (Prop. 2017/18:249). Vidare presenterar regeringens proposition arbetsplatsen som en främjande arena i folkhälsoarbetet samt arena för främjande av hälsa (Prop. 2017/18:249). Forskning visar på att hälsoutfall har ett samband med psykosociala faktorer som exempelvis krav, inflytande, och socialt stöd. Likaså är arbetsmiljön och arbetsförhållanden avgörande faktorer. Sverke et al (2016) menar på att arbetet kan bidra med mening i individens tillvaro samt vardagsstruktur, därtill bidrar arbetet till att främja individens personliga utveckling. På omvänt sätt kan arbetet orsaka ohälsa som exempelvis stressrelaterade sjukdomar eller skador på grund av bland annat ohälsosamma arbetsvillkor (Sverke et al., 2016).
2.2 Aktuell arbetsmiljölagstiftning
Detta avsnitt redogör för aktuell arbetsmiljölagstiftning såsom Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
2.2.1 Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) är en lag som kompletteras av föreskrifter offentliggjorda av arbetsmiljöverket och är en tvingade ramlag som alla arbetsgivare ska förhålla sig till. Arbetsmiljölagens syfte är att uppnå en god arbetsmiljö samt förebygga ohälsa och olycksfall i alla företag eller verksamheter där arbetstagaren utför jobb för arbetsgivaren. Enligt
tillfredställande och god arbetsmiljö på arbetsplatsen med hänsyn till den sociala och tekniska utvecklingen i samhället samt arbetets natur. Arbetsförhållandena ska därmed anpassas till människors unika fysiska och psykiska förutsättningar, vidare ska arbetstagarna samverka för att uppnå god arbetsmiljö. För att varje arbetstagares förutsättningar ska tillgodoses ska arbetstagarna få möjlighet att vara delaktiga i utformningen av sin egen arbetssituation. Enligt Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) bör arbetet erbjuda möjlighet till social kontakt, variation, samarbete och sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter och möjlighet till yrkesmässig och personlig utveckling. Därtill fastslår Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) att arbetsgivaren ska planera arbete så det kan utföras i en säker och sund arbetsmiljö, där både den psykiska och fysiska arbetsmiljön ska beaktas.
2.2.2 Arbetsmiljöverket - föreskrifter
Arbetsmiljöverket (AV) utövar tillsyn i syfte att säkerställa att Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) efterföljs av samtliga arbetsgivare. Vidare framställer Arbetsmiljöverket föreskrifter som behandlar olika områden för att på en mer detaljerad nivå reglera
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) genom råd, rekommendationer och vägledning. De viktiga föreskrifter som är av relevans för denna studie behandlar organisatorisk och social
arbetsmiljö (AFS 2015:4) och särskilda bestämmelser om personliga skyddsutrustningar (AFS 2020:2). Föreskrifterna reglerar det som är centralt och är av betydelse för att främja en trygg och säker arbetsmiljö och förebygga ohälsa, olycksfall och hälsorisker.
2.2.3 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö infördes av Arbetsmiljöverket utifrån den tidigare benämningen psykosocial arbetsmiljö. Begreppet framträdde i mars år 2016 i samband med publiceringen av föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:04) som tillhörde arbetsmiljöverket. Organisatorisk och social arbetsmiljö
föreskrifterna (AFS 2015:04) syftar till ”att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön” (AFS 2015:04). Dessa föreskrifter ersatte de tidigare allmänna råden om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14).
Eftersom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:04) har varit gällande i enbart fem års tid har detta lett till otillräcklig evidens av forskningskaraktär. Därav är begreppet psykosocial arbetsmiljö mer tillgänglig och förekommande i forskning än vad begreppet organisatorisk och social arbetsmiljön är, då psykosocial arbetsmiljö anses vara ett begrepp som studerats och funnits längre. Det vill säga att begreppet psykosocial arbetsmiljö är välbekant inom forskningsområdet i jämförelse med begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö. Abrahamsson och Jansson (2013) och Nylén (2017) förklarar organisatorisk och social arbetsmiljö som en interaktion och ett samspel mellan individen och dennes miljö i arbetslivet. Däremot lägger begreppet psykosocial arbetsmiljö stort fokus på den individuella innebörden av arbetsmiljön hos arbetstagaren samt arbetstagarens enskilda reaktioner angående sin egen arbetsmiljö (Zanderin, 2005).
2.2.4 Särskilda bestämmelser om personliga skyddsutrustningar Arbetsmiljöverkets föreskrifter har särskilda bestämmelser om personliga
skyddsutrustningar med anledningen av överhängande fara från viruset Covid-19. Särskilda bestämmelser om personliga skyddsutrustningar riktar sig till arbetsgivaren inom hälso- och sjukvården och handlar om att skyddsutrustning används under rådande hälsorisker.
Exempelvis gäller användning av skyddsmask 90 och skyddsfilter 90, exemplet berör främst arbetsgivare inom ambulans- och räddningstjänst (AFS 2020:2).
2.3 Psykosocial arbetsmiljö
Detta avsnitt innehåller bland annat en fördjupad beskrivning av begreppet psykosocial arbetsmiljö, tidigare forskning samt en redogörelse för den psykosociala arbetsmiljön bland hälso- och sjukvårdspersonal
2.3.1 Psykosocial arbetsmiljö som begrepp
Den psykosociala arbetsmiljön kan relateras till individens arbetsvillkor och
arbetsförhållande. Weman-Josefsson (2013) och Zanderin (2005) menar på att den psykosociala arbetsmiljön innefattar individens enskilda uppfattning och reaktion på den fysiska arbetsmiljön. Enligt Weman- Josefsson (2013) berör den psykosociala arbetsmiljön de aspekter och faktorer i arbetet som kräver psykiska resurser samt förhållanden mellan människor och individers sociala behov. Weman-Josefsson och Berggren (2013) skiljer på det psykosociala helhetsperspektivet och specifika psykosociala arbetsförhållanden.
Det psykosociala helhetsperspektivet omfattar individens totala upplevelse av sin
psykosociala arbetsmiljö, och är en kombination av samtliga faktorer som omger individen i arbetet. Weman-Josefsson och Berggren (2013) menar på att flera enskilda psykosociala arbetsförhållanden får effekt enbart när de är i förhållande till varandra. Med hänsyn till detta kan enskilda förhållanden som betraktas vara negativa övergå till positiva i
kombination med andra och vice versa. Detta framkommer även av Karasek och Theorell (1990) i krav- kontroll- och stödmodell, som används i föreliggande studie. Exempelvis anses oftast höga krav i sig som en negativ faktor för individen, dock kan denna faktor övergå till en positiv faktor och vara betydande för individens utveckling i kombination med hög
egenkontroll. Vidare menas det att i de flesta fall är det helhetsperspektivet som avgör hur individer svarar på trivselfrågan i arbetet (Weman-Josefsson & Berggren, 2013).
Den specifika psykosociala arbetsförhållanden beskrivs som de förhållanden och villkor i arbetet som är av betydelse för individens uppfyllande av anspråk och psykiska- samt sociala behov. Därtill hör även de förhållanden i arbetet som kräver psykiska resurser på individen. Weman-Josefsson och Berggren (2013) framhäver svårigheter med att fastställa de exakta grundläggande psykologiska och sociala behov som bör tillfredsställas i syfte att individens mående ska nå sin optimal. Anledningen till detta har till stor del att göra med
upplevelse av sin arbetssituation. Det som värderas av individen är exempelvis hur
tillfredsställande variationen, säkerheten, hanterbarheten och rättvisan i arbetet är (Weman-Josefsson & Berggren, 2013).
Vidare nämner Theorell (2012) att flera andra aspekter kan ha en avgörande betydelse för en god arbetsmiljö och hälsa, exempelvis kontrollen över arbetssituationen. När kontrollen förloras reagerar individen ofta med så kallad fysiologisk stress, vilket tydliggör förhållandet mellan förändring i kontrollutrymmet och sjukdom (Theorell, 2012). De senaste två
decennierna har den arbetsmiljömässiga utvecklingen omfattat ökningar av arbetsbelastning, vilket har lett till en ökning av psykiska krav i arbetet. Till följd därav har fokuset övergått från fysiska arbetsmiljöfaktorer till den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön betraktas vara den dominerande aspekten av arbetsmiljö begreppet i nutiden (Weman-Josefsson & Berggren, 2013).
Dessa evidens blir aktuella i föreliggande studie eftersom forskningslitteratur tydliggör för de olika faktorer och aspekter som inverkar på en psykosocial arbetsmiljö, som i sin tur
påverkar individens hälsa, exempelvis kraven på arbetsplatsen och kontrollen över
arbetssituationen. Dessa faktorer är av vikt att lyfta fram i syfte att skapa en ökad förståelse kring vad en psykosocial arbetsmiljö inbegriper samt vilka aspekter som bör tas hänsyn till vid undersökning av en psykosocial arbetsmiljön.
2.3.2 Psykosocial arbetsmiljö bland hälso- och sjukvårdspersonal
Tidigare forskning identifierar några arbetskrav som påverkar sjukvårdspersonals arbetsmiljö och hälsa. Det första arbetskravet är arbetsöverbelastningen och omfattar
aspekter av tidspress, bemanning samt den kvantitativa mängden arbete som behöver utföras inom en viss tid, snarare än kvaliteten på själva arbetsuppgifter. Vidare är brist på formella belöningar samt interferens mellan arbete och privatlivet ytterligare arbetskrav som betonas av Broetje et al (2020). Sjuksköterskor har enligt Broetje et al (2020) visat sig uppleva en del belastningar på arbetsplatsen som relateras till höga arbetsbelastningar, känslomässiga krav, skiftarbete och / eller underbemanning. Vidare relaterar Broetje et al (2020) arbetsstress och trivsel på arbetsplatsen till olika avgörande arbetsresurser, vilka är, interpersonella rättvisa och sociala relationer, stödjande ledarskap och chefsuppskattning, beslutsutrymme och kontroll över arbete, autonomi och kamratbeteende.
Hansen et al (2008) beskriver att en frisk arbetsmiljö motiveras vara en faktor som stärker sjukvårdspersonalens arbetsvillkor och arbetsförhållanden; där möjlighet till att påverka sitt arbete finns samt möjlighet att agera som självständiga aktörer på sina arbetsplatser. Under senaste åren har offentliga verksamheter inom hälso- och sjukvård såväl som privata
vårdgivare genomgått en del stora förändringar i syfte att effektivisera arbetet. Detta i sin tur har medfört att vårdpersonalens förutsättningar påverkats på ett negativt sätt, vilken tidigare forskning visar. Forskningen blir aktuell i denna kontext med anledning av att finna
sammankopplingar och eventuella likheter eller skillnader som kan styrkas med tidigare forskning. Dessutom undersöker forskningen aktörer och arenor som på något vis liknade i föreliggande studie, vilka är vårdpersonal på sjukhus. Dock kan sjuksköterskor och
undersköterskor ha annorlunda förutsättningar i arbetet på grund av den arbetsposition de tillhör. Dessutom kan arbetsplatsen som forskningen undersöker, vilken är akutsjukhus, innefatta ett mer krävande arbete, till skillnad från arbetsplatsen som föreliggande studie studerar.
Psykosocial arbetsmiljö samt arbetstillfredsställelse inom sjukvården bland vårdpersonal förklaras som de positiva förhållandena mellan arbetskollegor. Vidare stärker individuella faktorer såsom beteenden, trivsel och det sociala stödet den psykosociala arbetsmiljön hos sjukvårdspersonalen. Kjellström el al (2017) menar även på att möjlighet till fritt agerande samt möjlighet till att påverka sin arbetssituation är ytterligare faktorer som förstärker en god upplevd psykosocial arbetsmiljö hos sjukvårdspersonalen. Tidigare forskning indikerar att en tillfredsställd psykosocial arbetsmiljö för vårdpersonal omfattar ett positivt
teamorienterat arbetssätt samt en positiv mänsklig miljö. Därtill har trivseln på arbetsplatsen en betydande påverkan på vårdpersonalens psykiska och fysiska välmående. Enligt Fiabane et al (2013) utsätts sjukvårdspersonalen oftast för stressrelaterade arbetsdagar, som i sin tur påverkar deras psykosociala arbetsmiljö negativt då de riskerar att råka ut för psykisk samt fysisk ohälsa. Detta kan vidare leda till att engagemanget i arbetet minskas samt kan äventyra sjukvårdspersonalens behandlingsresultat. Denna forskning är genomförd i Italien,
föreliggande studie genomförs i svensk sjukvård. Detta kan innebära olikheter i kontext och skillnader i den psykosociala arbetsmiljön avseende förordningar och lagar. Dock blir forskningen relevant i föreliggande studie genom att förstå, samt notera, vilka interaktioner som samspelar med varandra kopplade till psykosocial arbetsmiljö för undersköterskor som sjukvårdspersonal.
Aust et al (2007) hävdar att tidigare studier påvisar att omvårdnadspersonal är en
yrkesgrupp som löper en ökad risk för ohälsa och framför allt psykiska problem. En upplevd dålig psykosocial arbetsmiljö av omvårdnadspersonal i detta sammanhang kan resultera i en känsla av dåligt inflytande, konflikter med kollegor samt att arbetet upplevs oförutsägbart. Vidare kan ledarskapet i verksamheten upplevas vara bristfälligt. Därtill hävdar Melin (2008) att arbete inom hälso- och sjukvårdsyrken ställer krav på anställdas sociala kompetens samt kräver stort ansvar över andras liv och säkerhet. Dessa yrken ställer även krav på anställdas förmåga att fatta snabba beslut både individuellt och i samråd med andra. Detta kan utveckla en oro över att begå misstag i arbetet som i sin tur kan ge stressupplevelser. Att arbeta med människor innebär därför i de flesta fall en hög psykisk belastning (Melin, 2008).
Anledningen till att just anställda inom vården riskerar att uppleva dålig psykosocial
arbetsmiljö förknippas med hur arbetsförhållanden inom yrkesområdet förhåller sig, samt de omständigheter och utmaningar som vårdpersonalen bemöter i sitt arbete. Dessutom spelar förändringar i organisationen en betydande roll, arbetsorganisatoriska omständigheter på arbetsplatsen som inte är tillfredsställande skapar negativa stressorer. Melin (2008) framhäver även att arbetsorganisatoriska omständigheter inom vården kan betraktas vara tidspressade samt inkludera brister kring återhämtningsmöjligheter. Vidare kan stress på arbetsplatsen, som är ett resultat av en upplevd dålig psykosocial arbetsmiljö, uppfattas olika eftersom stress och dess bakomliggande orsaksfaktorer är individuella (Melin, 2008).
2.3.3 Brister i den psykosociala arbetsmiljön
Brister i den psykosociala arbetsmiljön leder som tidigare nämnts till arbetsrelaterad ohälsa och vantrivsel på arbetsplatsen, som i sin tur kan orsaka hög sjukfrånvaro eller minskat arbetsintresse. Därav kan brist på en god psykosocial arbetsmiljö leda till olika hälsorisker, såsom arbetsrelaterad stress (Wikman, 1999). Tidigare forskning indikerar på sambandet mellan dåligt upplevt psykosocial arbetsmiljö och psykiska besvär, Martin et al (2016) förklarar att arbetande individer som utsatts för psykosociala riskzoner på sin arbetsplats tenderar ha en ökad risk att utveckla psykiska hälsoproblem.
Vidare orsakar arbetsrelaterad stress med avsaknaden till återhämtningsmöjlighet en sämre arbetsprestation, minskad empatiförmågan samt minskad motivation i arbetet. Eklöf (2017) menar på att dessa symtom träder fram innan sjukdomsförloppet hos individen och kan betraktas som varningssymtom. Dessa varningssymtom ska fångas upp i ett tidigt skede för att effektivt arbeta med den psykosociala arbetsmiljön utifrån ett promotions perspektiv i motverkningssyfte.
Därtill menar Melin (2008) på att för höga psykiska krav i en arbetsmiljö inte alltid förknippas med dålig hälsa, under förutsättningar att en känsla av hanterbarhet finns. I denna kontext betraktas kraven som en stimulansfaktor. När kraven blir alldeles för höga samt icke hanterbara eller långvariga med få tillfällen till återhämtning, kan kraven i detta sammanhang orsaka psykiska och fysiska problem.
2.3.4 Arbetsrelaterad Stress
Arbetsrelaterad stress orsakas av olika påfrestningar som framträder under en längre tid utan möjlighet till återhämtning. Dessa påfrestningar kan handla om en omvälvande eller ohållbar arbetssituation som kräver individuella fysiska eller psykiska insatser under en längre period (Eklöf, 2017; Astvik et al, 2017). Kozak et al (2013) och Clegg (2001) belyser vikten av återhämtning inom vårdyrket och nämner att möjlighet till återhämtning samt lediga dagar är av betydelse för vårdpersonal eftersom de arbetar skiftarbete, dessa möjligheter anses främja den psykiska hälsan. Vidare relateras arbetsrelaterad stress till individens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats. Därför betonas vikten av att identifiera faktorer som leder till en upplevd dålig psykosocial arbetsmiljö hos vårdpersonalen.
Arbetet inom vården förknippas i de flesta fall med höga nivåer av stress, denna stress kan förvärras under exempelvis känslomässigt krävande arbetsmiljöer. Fiabane et al (2013) menar på att yrkesgrupper som arbetar inom vård utvecklar emotionella besvär som orsakas av arbetsrelaterad stress och som kan kopplas vidare till ångest och utbrändhet. Dessa symtom kan under vissa omständigheter utvecklas till allvarliga hälsorisker. Arbetsgivarens roll i denna kontext är att uppmärksamma samt förhindra uppkomsten av arbetsrelaterad stress och vidare arbeta hälsofrämjande samt hälsoförebyggande för de anställdas
välbefinnande (Fiabane et al, 2013). Därtill medför psykiska krav såsom stress en
svårhanterlig arbetsmängd hos den anställde vilket i sin tur kan leda till en känsla av jäkt, och därmed kan den anställde bli tvungen att hoppa över raster eller pauser under sin arbetstid
(Eklöf, 2017; Granberg, 2011). Kozak et al (2013) belyser att under senare tid har den psykosociala arbetsmiljön tillsammans med begreppet stress kopplats till begreppet
utbrändhet. Utbrändhet förklaras som ett resultat på kroniska känslomässiga stressorer på en arbetsplats och relateras till kognitiva stressymptom som kan leda till att individen ifråga avgår från arbetet (Clegg, 2001).
Vidare relaterar Persson och Örbaek (2014) arbetsrelaterad stress till de sociala och fysiska ramar som organisationen fastställer för arbetet. Relaterad till Covid-19 pandemin omvittnas en stor belastning på vårdpersonalen inom den svenska sjukvården i dagsläge samt
belastning inom sjukvården i allmänhet. I linje med det ställer pandemin krav på omorganiseringar på avdelningar i syfte att få fler intensiva vårdplatser. Dessa
omständigheter förutsätter högre krav på vårdpersonalen under deras dagliga arbete. Den fysiologiska och psykologiska arbetsbelastningen som träder fram på grund av Covid-19 pandemin betraktas vara väldigt krävande för vårdpersonalen, dock kan detta åtgärdas när vissa faktorer tas i beaktandet i syfte att klara av en påfrestande arbetsmiljö. De faktorerna omfattar en god styrning via ledning, arbetsfördelning, tydliga mål och en god
samarbetsförmåga med kollegor (Ludvigsson, 2020).
2.4 Covid-19
I detta avsnitt presenteras bland annat definition av begreppet Covid-19 samt presentation av Covid-19 pandemin i olika sammanhang.
2.4.1 Covid- 19 - pandemin i svenska kontext
Coronaviruset (SARS-CoV-2) klassas som en infektionssjukdom (Covid-19) och upptäcktes i den kinesiska staden Wuhan i december 2019. Sedan dess har kunskapen om viruset
successivt ökat och tillgänglig information beskriver viruset som en influensa eller en vanlig förkylning, där symtomen bland annat är hosta och feber. Riskgrupperna som drabbas mest allvarligt av viruset är framför allt äldre och individer med lågt immunförsvar.
Spridningsvägar för viruset är inte helt klarlagda ännu, dock är antagandet att det sker i huvudsaken via partiklar som vistas i luften från hostningar och nysningar eller genom kontaktsmitta (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Sverige har under de första 11 månaderna fram till första september 2020 vidtagit flera åtgärder för att minska smittspridningen. Sverige har under Covid-19 pandemin utarbetat en så kallad Covid-19 - strategi. Enligt Ludvigsson (2020) hoppades myndigheterna att strategin skulle leda till uppnående av flockimmunitet. Strategin grundades utifrån åtta väsentliga mål, nedan presenteras fem mål som är relevanta för denna studie.
1. Att använda sig av lindrigt tillvägagångsätt snarare än undertryckande.
2. Att skydda riskgrupper i första hand, huvudsakligen människor i åldern 70 år eller över.
3. Att skydda övriga hälsodeterminanter samt hälsoresultatet, fortsättningsvis att skolor för barn upp till 16 år ska hållas öppna.
4. Att se till att hälso- och sjukvårdsresurser är tillgängliga i samtliga regioner samt att undvika en hälsokollaps.
5. Att säkerställa en fortsatt fungerade samhälle, inkluderad hälso- och sjukvård,
energiförsörjning, polis, transport, kommunikation och livsmedelsförsörjningssystem (Ludvigsson, 2020).
2.4.2 Covid-19 - i svensk sjukvård kontext
I Sverige står sjukhusvården i fokus för Covid- 19 behandling och den 23 mars 2020 konstaterades ett nationellt behov av sjukvårdsbäddar på grund av att alla sjukhus mobiliserades. Cirka 950 sängar ockuperades av Covid-19 - patienter vid höjdpunkten av pandemin, en särskild drabbad region var Stockholmsregionen. Covid-19 orsakade flera konsekvenser på sjukhusvården, allt från omorganisering av avdelningar, uppskjutning av semesterperiod och rutinhälsovård till uppskjutning av planerad hälso- och sjukvårds insatser, såsom screening av bröstcancer och valfri kirurgi (Ludvigsson, 2020).
I början av pandemin behövde svenska sjukhus omvandla vissa utvalda avdelningar till Covid- 19 - avdelningar för att hantera trycket av Covid -19 - patienter. Dessutom ersattes äldre läkare och äldre vårdpersonal med yngre som antogs möta en lägre risk att få Covid-19. Omorganiseringen av avdelningar medförde att olika sjukvårdspersonal överfördes från sina vanliga avdelningar, vilket ökade trycket och kraven på samtlig personal. Vidare uppkom förändringar i arbetsvillkoren där forskarledigheter och semester antingen avbröts,
förkortades eller sköts upp. För att kunna säkerställa att sjukhuset skulle kunna bemannas av sjukvårdspersonal förbjöd vissa sjukvårdsregioner personalen att lämna länet (Ludvigsson, 2020).
Tidigare svårigheter som kunde identifieras under pandemin inkluderade hanteringen av det stora antalet äldre personer med Covid-19 samt skapandet av ett väl fungerade samspel mellan sjukhusvård, primärvård, ambulans och mobil vård. Vidare spelade kunskapsbrist kring behandlingsåtgärder en stor roll under pandemin och många av sjukvårdspersonalen såsom läkare menade på att det saknades utrustningar, såsom skyddsutrustning (Ludvigsson, 2020). Hälso- och sjukvården i Sverige får stöd i arbetet med Covid-19 av Socialstyrelsens information och vägledning. Socialstyrelsen tillhandahåller och samlar in information som stödjer vårdpersonal i sitt arbetat under Covid-19 pandemin. Detta sker genom en löpande uppdatering av information när ny kunskap om Covid-19 - träder fram och Socialstyrelsen tillhandahåller ett kunskapsstöd för olika områden inom hälso- och sjukvården
(Socialstyrelsen, 2020).
De generella åtgärderna som rekommenderas i den svenska hälso- och sjukvården under Covid- 19 - pandemin enligt Socialstyrelsen (2020) är:
• Säkerställ basala hygienrutiner, rengöring och desinfektion i den vårdnära miljön, i enlighet med lokala riktlinjer samt korrekt användning av personlig
• Skapa lokala rutiner för vård och omhändertagande av personer med covid-19 på äldre- och omsorgsverksamheter samt skapa lokala rutiner för isolering.
• Att en särskild hänsyn till personer som tillhör identifierade riskgrupper tas i beaktandet (Socialstyrelsen, 2020).
Slutligen illustrerar Ludvigsson (2020) att under krissituationer såsom Covid-19 pandemin överbelastas sjukvården med människor som är allvarligt sjuka, vilket ställer krav på insatser av sjukvårdspersonalen som exempelvis ökad närvaro, högt arbetstempo och långa
arbetsdagar med besvärliga skyddsutrustning; i syftet att inte själva bli smittade. Att arbeta med besvärliga skyddsutrustningar anses vara ytterligare en faktor som hotar den
psykosociala arbetsmiljön och hälsan för vårdpersonalen, men också ett oundvikligt krav i syfte att minimera smittrisken.
2.4.3 Sjukvårdspersonalens lojalitetsplikt under en pandemi
Enligt Damery et al (2010) antas vårdpersonalen ofta ha arbetsplikt för sitt arbete oavsett hur det kan riskera den egen hälsan. Trots svåra omständigheter som en pandemi ställer på sjukvården upplever vårdpersonalen en skyldighet att utföra sitt arbete, vilket förknippas med deras pliktkänsla. Forsknings resultat påvisar att vårdpersonalen väljer att behandla insjuknade patienter oavsett risk, då de respekterar sin plikt och sitt yrke, där 72% av
sjukvårdspersonalen upplever lojalitetsplikt att utföra sitt arbete under en pandemi även om det innefattar risker för sin egen hälsa (Damery et al., 2010). Arbetsgivaren i denna kontext ansvarar över att minimera riskerna samt vidta åtgärder såsom personlig skyddsutrustning och belöningar. Detta kan även styrkas med Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Särskilda bestämmelser om personlig skyddsutrustning med anledning av sjukdomen Covid-19” (AFS 2020:2).
Damery et al (2010) forskning är genomförd i Storbritannien ur både kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser på olika sjukhus i landet. Denna forskning blir relevant att inkludera i föreliggande studie eftersom den undersökt sjukvårdspersonalens pliktkänsla gentemot patienten och den professionella skyldigheten under en pandemi
(svininfluensapandemin). Denna föreliggande studie genomförs också under en pandemi (Covid- 19), vilket kan innebära likheter i kontexten som undersöks.
2.5 Teoretiskt ramverk
Krav - kontroll och stödmodellen (Figur 2) illustrerar hur stressnivån påverkar individen utifrån varierande arbetsrelaterade faktorer. Modellen redogör för olika typer av
förhållanden som innefattar yttre faktorer av psykologiska krav och kontrollfaktorer, som inverkar på individers situation kopplat till beslutsutrymme och stöd (Karasek & Theorell, 1990). Dessa faktorer kan vara både yttre och inre påverkande. Exempel på yttre påverkande faktorer är bland annat politiska beslut. Inre påverkande faktorer kan exempelvis innefatta förändringar i arbetet eller organisationsförändringar. Karasek och Theorell (1990) menar på att dessa faktorer kan förbättras genom arbetsorganisatoriska medel, som exempelvis kan
innebära rätt arbetsuppgifter för rätt individ. Genom att titta närmare på individens tidigare erfarenheter och kunskap kan arbetsgivare säkerställa att rätt arbete tilldelades för rätt individ.
Den valda modellen omfattar tre viktiga huvudfaktorer, vilka är krav, kontroll och stöd. När höga krav förekommer i arbete med förutsättning att individen har kontroll över sitt dagliga arbete uppstår en god arbetssituation. I det fallet får individen möjlighet att kunna nyttja sina kunskaper och erfarenheter på rätt sätt som motiverar till vidareutveckling av sina egna kunskapsförmågor (Karasek & Theorell ,1990). Vidare medför höga krav med låg kontroll i arbetet en känsla av minskad inflytandegrad och stress. I detta sammanhang tar kraven över individens kontroll och en känsla av arbetsrelaterad ansträngning i form av spänningar eller olust uppstår. Vidare skapar låga arbetskrav i samband med lågt inflytande inga möjligheter för individen att kunna pröva nya metoder eller lösa eventuella problem. Däremot bidrar låga krav med stor kontroll över en arbetssituation till att individen blir mer kapabel att kunna besluta över sitt arbete och sina arbetsuppgifter. Det sociala stödet förknippas vidare med arbetskollegor, chefer och resurstillgänglighet på arbetet, vilka kan kopplas till individens känsla av samhörighet på arbetsplatsen. Brist på stöd kan leda till minskad kontroll av att kunna påverka sin arbetssituation (Karasek & Theorell ,1990; Eklöf, 2017).
Nedan illustrerar figuren fyra olika arbetssituationer som krav - kontroll och stödmodellen fokuserar på, Vilka är, aktiv, spänt, passivt och avspänt arbete.
Figur 2. Krav, kontroll, och socialt stöd modellen (Karasek & Theorell,1990).
Utifrån det teoretiska perspektivet anses krav, kontroll och stöd vara avgörande faktorer för individen att kunna hantera de påfrestningar som arbetet kräver. Teorin är relevant att inkludera i föreliggande studie eftersom krav, kontroll och stöd råder i harmoni med varandra och anses vara betydelsefulla faktorer inom sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljön.
2.6 Problemformulering
Sjukhusvården i Sverige har under tid haft svårigheter med att behålla en god psykosocial arbetsmiljö på grund av olika anledningar. Exempelvis beskrivs höga arbetskrav, stress och underbemanningen vara faktorer som har bidragit till en bristfällig psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården.
Tidigare forskning tydliggör förhållandet mellan en upplevd dålig psykosocial arbetsmiljö, stress och ohälsa hos sjukvårdspersonal. Dock finns begränsad kunskap om hur olika krissituationer såsom pandemier kan inverka på sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Med hänsyn till detta blir denna studie som undersöker
undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön och hälsan under Covid-19 pandemin aktuell. Detta eftersom Covid-19 är en nyupptäckt pandemi, vilket innebär brist på tidigare evidens kring ämnesområdet som den befintliga studien ämnar undersöka.
I och med att tidigare forskning indikerar att sjukvårdspersonal, många gånger, redan arbetar i en osund psykosocial arbetsmiljö blir föreliggande studie relevant för att undersöka vilka faktorer som har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och hälsan under
krissituationer såsom Covid-19 pandemin. Avsikten med studien är således att bidra till ökad förståelse och ny kunskap kring hur undersköterskor verksamma i sjukhusmiljö upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa under Covid-19 pandemin.
3
SYFTE
Syftet med studien är att undersöka undersköterskors upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa under Covid-19 pandemin.
4
METOD OCH MATERIAL
Metodavsnittet redogör för studiens tillvägagångssätt vad avser metodologisk ansats, urval, datainsamlingsmetod, analysmetod och etik i forskningsprocessen.
4.1 Metodologisk ansats
Denna studie har som syfte att studera undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön och hälsan, därav har studien genomförts med en kvalitativ metodansats. En
kvalitativ metodansats är lämplig inom studier som ämnar att undersöka individers upplevelser och känslor (Holloway & Galvin, 2016).
Den aktuella studien lämpar sig väl för kvalitativ metod eftersom den undersöker upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön och hälsan. I och med att datainsamling för föreliggande studie sker genom intervjuer, innebär detta att studien betraktas som en intervjustudie. En intervjustudie anses vara lämplig eftersom den möjliggör för forskaren att erhålla en djupare förståelse kring det fenomen som studeras (Kvale & Brinkman, 2014).
4.2 Urval
Urvalet i denna studie är en kombination av en målinriktad urvalsmetod och ett
snöbollsurval. Ett målinriktat urval är en strategisk urvalsmetod som syftar till att välja ut deltagare som är relevanta för att besvara studiens aktuella syfte och frågeställningar (Bryman, 2018).
Deltagarna som kontaktades i första hand uppfyllde kraven för det målinriktade urvalet och var tre personer som är allmänt bekanta för författaren genom gemensamma kontakter. Det målinriktade urvalet består av tre undersköterskor som arbetar på olika sjukhus och på olika avdelningar i tre olika län, Gävleborgs län, Västmanland län och Stockholms län. Därpå verifierades dessa tre deltagares intressen hos deras kollegor kring medverkan och tipsade vidare på ytterligare personer till studien, som då blir snöbollsurvalsdeltagare.
För att komma i kontakt med snöbollsurvalsdeltagare delades författarens
kontaktinformation ut av de deltagare som redan accepterat deltagande i studien (d.v.s. första tre deltagarna, målinriktade urvals deltagarna). Kontakten med
snöbollsurvalsdeltagare skedde via telefon och en förfrågan om att delta i studien erbjöds. Sammantaget rekryterades sex deltagare via snöbollurvalet som alla arbetar på samma sjukhus i Stockholms län och tillhör samma avdelningar. Bryman (2018) beskriver
snöbollsurval som en passande urvalsmetod att använda när det inte är möjligt att ställa upp ett givet urval, vilket leder till att forskaren använder sig av deltagarnas nätverk, som är relevant för studiens syfte för att komma i kontakt med ytterligare respondenter. Inkluderingskriterierna för denna studie var följande:
✓ Yrkesroll= undersköterskor. ✓ Arbetsplats= sjukhus.
✓ Arbetssituation= arbetar under pandemin sjukhusvården.
Ovan nämnda inkluderingskriterierna ansågs vara av relevans för att deltagarna skulle kunna besvara studiens syfte som vill undersöka undersköterskornas upplevelser av sin
psykosociala arbetsmiljö och hälsa under Covid-19 pandemin. Eftersom fokuset under pandemin har främst berört undersköterskor som arbetar på äldre och omsorg, valde föreliggande studie att fokusera på undersköterskor som arbetar på sjukhus.
Sammantaget kom urvalet att bestå av nio deltagare som är undersköterskor i åldern mellan 30 - 50 år och tillhör både könen.
4.3 Datainsamling
Den datainsamlingsmetod som använts för denna studie var semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer omfattar en intervjuguide som följs av forskaren men som också lämnar möjlighet för följdfrågor under intervjuernas gång (Kvale & Brinkman, 2014). Intervjuaren utgick ifrån en förbestämd intervjuguide (bilaga B) med strukturerade frågor som ställdes utifrån tre teman. I första temat, bakgrunds temat, hade varje deltagare den möjlighet att presentera sig själv och sin arbetsplats. Vidare inkluderade andra temat,
psykosocial arbetsmiljö, mest antal frågor i intervjuguiden och berörde aspekter som
arbetskraven, samarbetet, trivseln på arbetsplatsen och upplevelser av arbetsrelaterad stress under pandemin. Slutligen erbjöd tema tre, avslutnings tema, möjligheten för varje deltagare att tillägga ytterliga kommentarer innan intervjus avslut.
Under varje strukturerad fråga fanns utrymme för öppna följdfrågor samt möjlighet för specifika frågor för varje enskild intervjusituation (Bryman, 2018). Intervjuguiden hade sin utgångspunkt i studiens syfte som ämnas studeras. Intervjuguiden innehöll ca 12 frågor med tillhörande följdfrågor. Syftet med intervjuguiden var att skapa struktur under intervjuernas gång samt att skapa utrymme för följdfrågor i syfte att fånga upp tydliga och utförliga svar från deltagarna (Bryman, 2018). Därmed fick deltagarna öppet besvara frågor som berörde upplevelser gällande hur den psykosociala arbetsmiljön såg ut på deras arbetsplats.
För denna studie genomfördes telefonintervjuer. Telefonintervjuer kan användas i kvalitativ forskning och kan tillhandahålla data av god kvalitet, dessutom betraktas telefonintervjuer vara en kostnadseffektiv datainsamlingsmetod (Sturges & Hanrahan., 2004). Vidare baserades valet av telefonintervjuer på grund av långa avstånd mellan författaren och de olika kommunerna som deltagarna befann sig i. Att genomföra telefonintervjuer motiveras även av att författaren ville följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och genomföra intervjuerna på ett smittsäkert sätt. Denna typ av intervjuer baserades på deltagarnas möjligheter och önskemål om att inte genomföra videointervjuer. Därav uteslöts valet av videointervjuer överhuvudtaget i denna studie.
Deltagarna fick bestämma tid samt dag för intervjun och samtliga intervjuer genomfördes under två veckors tid. Intervjuerna spelades in med en privat inspelningsenhet, vilken samtliga deltagare gav sitt samtycke till. För att säkerställa kvaliteten på den
inspelningsenhet som användes för att spela in intervjuerna testades ljudkvaliteten i förhand genom att spela in en allmän konversation i en miljö med mycket högt bakgrundsljud. Inspelningsenheten bedömdes därefter fungera bra.
Under samtliga intervjuer följdes intervjuguiden i största mån, deltagarna kunde under intervjuernas gång, i vissa situationer, ta upp områden som tillhörde en annan fråga som ännu inte ställts upp. Trots detta valde intervjuaren att ställa alla frågor i syfte att erhålla djupare svar. Intervjuernas längd varierade och varade mellan 30 och 40 minuter. Efteråt
transkriberades intervjumaterialet direkt efter intervjutillfället. Att transkribera betyder att föra över inspelat material ordagrant från tal till skrift, vilket således gjordes i denna studie (Kvale & Brinkman, 2014). I transkriberingen kodades samtliga respondenter med IP1 vilket motsvarar intervjuperson ett, IP2 intervjuperson två och så vidare. Det transkriberade
materialet resulterade i totalt 44 sidor text med enkelt radavstånd i typsnittet Arial storlek 11.
4.4 Analysmetod
I syftet att vidare analysera studiens transkriberade material genomfördes en kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Vid en induktiv innehållsanalys framkommer teorin efter observationen (Holloway & Galvin, 2016). I den föreliggande studien framkom teorin efter att intervjuerna genomförts och analyserats. Det vill säga att materialet av intervjuerna analyserades först och därefter kopplades till en relevant teori, vilket förklarar innebörden av en induktiv innehållsanalys (Holloway & Galvin 2016). Därtill förklarar Graneheim & Lundman (2004) det induktiva synsättet som en process från det specifika till det generella, genom att observera vissa detaljerade fenomen bildas en bredare helhet eller ett generellt påstående.
Det konkreta analysarbetet har gjorts genom en manifest innehållsanalys för att systematiskt organisera textmaterialet i olika kategorier. En manifest innehållsanalys är, enligt Graneheim och Lundman (2004), ett objektivt tillvägagångsätt som behandlar de uppenbara och synliga komponenterna i en text, till skillnad från latent innehållsanalys som fokuserar på
underliggande meningen i en text. Analysen i föreliggande studie är inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) analyssteg.
Nedan presenteras analysprocessen i punktform.
o Identifiering av relevanta meningsbärande enheter ur det transkriberade materialet. Meningsbärande enheter markerades med olika färger utifrån deras likheter och skillnader, i syfte att lättare hantera variationen.
o Kodning av de meningsbärande enheterna.
o Skapandet av underkategorier utifrån kodernas innehållsmässiga relevans till varandra.
o Skapandet av huvudkategorier utifrån underkategorierna gemensamma innehåll. I det första steget identifierades meningsbärande enheter i texten som ansågs besvara syftet med studien, författaren tog hänsyn till att de meningsbärande enheterna inte blev tagna ur kontext. I syfte att genomföra en noggrann analys, markerades meningsbärande enheter med olika färger utifrån deras likheter och skillnader. En meningsbärande enhet förklaras som ord, meningar och textavsnitt relevanta för syftet och som är den text som analysen grundar sig på (Graneheim & Lundmans, 2004).
Det andra steget beskrivs av Graneheim och Lundman (2004) som kondensering av de meningsbärande enheter som identifieras och valts ut. Kondensering förklaras som förkortning av de meningsbärande enheterna i syfte att lättare kunna hantera dem inför kodningssteget. I den föreliggande studien valdes att inte genomföra kondenseringen då
koderna skapades direkt utifrån de meningsbärande enheterna. Detta skedde eftersom författaren fann en tydlighet i de meningsbärande enheterna som ledde till att koden kunde sättas omedelbart. När de meningsbärande enheterna valdes ut från det transkriberade materialet sattes koderna direkt. En kod på en meningsbärande enhet beskrivs som en etikett. Koderna beskriver innehåll i de meningsbärande enheterna och erbjuder en högre abstraktionsnivå (Graneheim & Lundmans, 2004). Vidare utgjorde koderna underlag för skapande av underkategorier.
Underkategorierna skapades utifrån kodernas innehållsmässiga relevans till varandra och blev till nio underkategorier (Bengtsson, 2016);
➢ Mångsidiga riktlinjer
➢ Tillkommande arbetsuppgifter ➢ Föränderliga arbetstider
➢ Försämrade återhämtningsmöjligheter ➢ Upplevda stressorer på arbetsplatsen ➢ Upplevda stressorer på organisatorisk nivå ➢ Behov av emotionellt stöd.
➢ Behov av tillgängliga chefer
➢ Betydelsen av kollegialt samarbete
Underkategorierna delades därefter in utifrån deras gemensamma innehåll i tre huvudkategorier som utgör studiens resultat, huvudkategorier blev i sin tur följande:
➢ Försvårande arbetsförhållanden under pandemin ➢ Arbetsrelaterad stress
Tabell 1. Exempel på meningsbärande enheter, kod, underkategori och kategori. Analysmatrisen visar i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på huvudkategorin förvarade arbetsförhållanden under pandemin.
Meningsbärandeenhet Kod Underkategori Huvudkategori
”Nya information, bud och regler träder fram regelbundet. Saker och ting bestäms över huvudet på oss och vi förväntas att förhålla oss till detta utan konstigheter. Det kännas pressande med alla insatser som krävs från oss vårdpersonal”
Regler / information Mångsidiga riktlinjer
”Vi undersköterskor blev beordrade att gå in till patienter med Covid- 19. Man fick göra arbetsuppgifter man inte gör i vanliga fall och det utlöste en frustration kring varför det är undersköterskorna som måste vara i frontlinjen”
Övriga arbetsuppgifter Tillkommande arbetsuppgifter
” Vi har ett önskeschema men sedan går den genom en schemaplanerare, som gör om schemat så att den aldrig ser ut som det man har önskat sig”
Arbetstider Föränderliga arbetstider
Försvårande arbetsförhållanden under pandemin
”Det är betydligt svårare att få vara ledig jämfört med förut. […] svårare att ersätta oss personal helt enkelt. Det finns inte
återhämtningsmöjligheter”
Återhämtningsmöjligheter Försämrade
återhämtningsmöjligheter
4.5 Etik
Studien beaktade de fyra etiska principerna som Vetenskapsrådet tagit i anspråk vid genomförandet av forskningsstudier. Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det av vikt att etablerade principer såsom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet tillämpas. Nedan presenteras hur studien har tillämpat de fyra etiska principerna.
• Informationskravet handlar om att informera deltagarna om studiens syfte, metod samt upplägg. Deltagarna blev informerade både muntligt och skriftlig om studiens syfte, metod, intervjuupplägg samt hur resultatet kommer att redovisas. Detta skedde genom
informationsbrevet samt genom muntlig information av ovan nämnda aspekter vid varje enskilt intervjutillfälle.
• Samtyckeskravet berör deltagarnas rättighet att själva kunna bestämma över sitt
deltagande i en studie. Föreliggande studie uppfyllde kravet genom att informera deltagarna om att deras deltagande var frivilligt samt att de när som helst kunde avbryta sin deltagande i studien utan att ange något särskilt skäl. Samtyckekravet uppfylldes efter att deltagarna tagit del av ovan nämnda information och därefter godkänt sin medverkan genom ett muntligt samtycke innan intervjun påbörjades.
• Konfidentialitetskravet betyder att ingen deltagares identitet ska på något sätt kunna avslöjas i studien efter genomförd intervju. Dessutom ska insamlat material hanteras och förvaras på ett sätt att ingen obehörig kan komma åt eller ta del av det. Föreliggande studie uppfyllde konfidentialitetskravet genom att avidentifiera varje intervjuperson med (IP) som kod, exempelvis IP 1 och IP2. Dessa kod tillsättes för att ersatta deltagarnas namn i studiens resultatdel. Vidare förvarades inspelningsmaterialet samt det transkriberade materialet på enheter med ett privat lösenordsskydd.
• Nyttjandekravet syftar till att det erhållna materialet enbart är avsett att användas för den aktuella studiens syfte. Deltagarna informerades både muntligt och skriftligt, genom
informationsbrevet och i början av varje intervjutillfälle, om att det insamlade materialet endast kommer att användas till den föreliggande studien.
5
RESULTAT
I föreliggande studie baseras resultatet på deltagarnas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön och hälsan under Covid-19 pandemin. Huvudrubrikerna baseras på dem fem huvudkategorierna som framkom under analysen och som anses besvara studiens befintliga syfte. Vidare presenterar underrubrikerna de tio underkategorierna som framkom av analysarbetet. Varje huvudkategori presenterar sina tillhörande underkategorier i form av underrubriker.
Resultatet är baserat på nio intervjuer med lika många undersköterskor som arbetar inom olika sjukhus i olika kommuner. Flera citat presenteras i syfte att illustrera betydelsefulla resultat. Dessa citat baseras på deltagarnas påståenden och uttalanden under
intervjutillfällena. De citat som innehåller några icke relevanta ord ersättes med tre punkter och två hakparenteser […].
5.1 Försvårande arbetsförhållanden under pandemin
Huvudkategorin beskriver de viktiga arbetsförhållanden som påverkar psykosocial arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen under pandemin, utifrån deltagarnas perspektiv.
5.1.1 Mångsidiga riktlinjer
Undersköterskorna uppger att arbetsförhållandena under pandemin vittnar om konstanta förändringar i form av ny information och nya regler som konstant framtas på arbetsplatsen. I detta sammanhang uppger undersköterskorna att de förväntas att blott förhålla sig till dessa förändringar
”Nya information, bud och regler träder fram regelbundet. Saker och ting bestäms över huvudet på oss och vi förväntas att förhålla oss till detta utan konstigheter. Det kännas pressande med alla insatser som krävs från oss vårdpersonal” IP (4)
Undersköterskorna framhåller att den ständiga ändringen av informationen orsakar en känsla av virrighet som vidare leder till att de inte riktigt vet vad som egentligen gäller på arbetsplatsen under pandemin. Vidare framhåller undersköterskorna att
informationsförändringar ställer krav på extra fokus i deras arbete, i syfte att utföra jobbet inom de regler och normer som kontinuerligt tillhandahålls av sjukhuset. Att informationen är otydlig bidrar, enligt undersköterskorna, till att det råder en ovisshet kring hur de
egentligen bör bära sig åt, något som utlöser psykiska påfrestningar.
”Man är stressad över alla nya regler som gäller och som förändras konstant. Det kräver fullt fokus så att man hänger med och gör rätt i sitt arbete” IP (4)
5.1.2 Tillkommande arbetsuppgifter
Samtliga undersköterskor upplever att de, i vissa situationer, blev beordrade att ta hand om Covid-19 patienter trots att detta inte ingår i deras arbetsuppgifter, detta i sin tur skapade en känsla av frustration samt en frågeställning kring deras faktiska roll på arbetsplatsen.
” […] Vi undersköterskor blev beordrade att gå in till patienter med Covid- 19 eftersom sjuksköterskorna och läkarna var rädda att bli smittade. Man fick göra arbetsuppgifter man inte gör i vanliga fall och det utlöste en frustration kring varför det är undersköterskorna som måste vara i frontlinjen. […]” IP (8)
Enligt undersköterskorna har nya arbetsregler och riktlinjer påverkat arbetsuppgifterna gällande basal hygien samt skyddsutrustning. Enligt undersköterskorna upplevs reglerna gällande den basala hygienen vara komplicerade eftersom de skiljer sig ifrån en vanlig basal hygien samt ställer krav på extra noggrannhet.
”… har vi nya regler som kommer till ändring ofta och de handlar om det basala hygien samt skyddsutrustningarna." IP (6)
Samtliga undersköterskor ska under arbetstiden bära på skyddsutrustning som omfattar både visir och munskydd. Dessa skyddsutrustningar ska regelbundet bytas i hygienssyfte. Något som upplevs av undersköterskorna vara jobbigt, tufft och psykiskt stressande. Att bära på skyddsutrustning under ett långt arbetspass medför även fysiska skador såsom syrebrist, andningssvårigheter, fysisk ansträngning, svagare kropp och sår.
” Man har svårt att andas genom, på grund av skyddsutrustningarna, det blir tungt och tufft även fysiskt” IP (6)
5.1.3 Föränderliga arbetstider
Samtliga undersköterskor beskriver att de förväntas arbeta skift, dag, natt och kvällsarbete som verksamheten kräver i syfte att få jobbet gjort. Dock uppger undersköterskorna att arbetstiderna är varierande beroende på den anställningsform som de förhåller sig till. Undersköterskorna upplever att de lättare kan bestämma över sina arbetstider genom att frivilligt ta emot eller neka olika arbetspass som timanställd.
”Jag jobbar timmar och där har jag möjlighet över att bestämma vilka arbetspass jag vill plocka ut” IP (3)
Däremot beskriver undersköterskorna att som heltidsanställd har den anställde undersköterskan möjlighet till ett så kallad önskeschema, som vidare granskas av en schemaplanerare, i detta schema krävs det att undersköterskan arbetar förmiddagspass, eftermiddagspass och helger. Enligt undersköterskornas upplevelser korrigeras det
ursprungliga önskeschemat till stor del så att det inte längre matchar deras önskemål. Detta innebär, enligt undersköterskorna att de har mindre kontroll över sina arbetstider, vilket upplevs negativt påverkar deras upplevelse av sin arbetsmiljö.
” Vi har ett önskeschema men sedan går den genom en schemaplanerare, som gör om schemat så att den aldrig ser ut som det man har önskat sig” IP (9)
Vidare påpekar samtliga undersköterskor att i viss mån har de möjlighet att påverka sina arbetstider, att bestämma över sina arbetstider rör sig enbart kring extrapass och de extra arbetstider som läggs ut. Undersköterskorna upplever inte att de blir beordrade av sin arbetsgivare att arbeta under extra arbetstillfällen under pandemin, dock upplever de en självpåtvingad känsla av att ställa upp på grund av kollegiala skäl. Fortsättningsvis uppger undersköterskorna att de kan påverka sina arbetstider genom att sinsemellan komma överens om arbetspassbyte, däremot är möjligheten för arbetspassbyte begränsad under Covid-19 pandemin. Undersköterskorna framhåller att Covid-19 innebär en ständig personalomställning i den bemärkelsen att de behöver ersätta varandra på arbetsplatsen. Detta enligt undersköterskorna leder till att de behöver vara beredda på att byta sina arbetspass, något som upplevs försvåra planering för sin tid utanför arbetet och därmed minskas viljan att frivilligt byta arbetspass bland varandra. Detta utifrån undersköterskornas perspektiv upplevs leda till en dålig upplevd psykosocial arbetsmiljö under pandemin.
”Man jobbade sina tider och blev tillfrågad om att jobba extra. Det har ju varit folk som har ställt upp, men vi har inte blivit beordrade att jobba. Man hade möjlighet att bestämma över vad det gällde extra tider […]” IP (1)
Vidare uttrycker samtliga undersköterskor ett problem med rast- samt pausmöjligheter på arbetsplatsen under pandemin. Samtliga undersköterskor har vid upprepande tillfällen behövt antigen korta ner raster och / eller skjuta upp dem på grund av arbetssituationen. Pausmöjligheterna upplevs vara betydligt tuffare för undersköterskorna under pandemin då möjligheten till pauser inte finns överhuvudtaget.
”Det händer att man kan behöva skjuta upp sin lunch eller förkortat den beroende på hur arbetssituationen ser ut. Man går även miste om dem små pauserna” IP (5)
Däremot beskriver undersköterskorna att rasterna anpassas utifrån arbetssituationen på arbetsplatsen, detta eftersom rasterna inte planeras in i arbetspassen och möjligheten till raster beror på när arbetssituationen tillåter. Därtill kan rasterna tas ut samt planeras i samarbete med kollegorna för att ersätta varandras frånvaro under rasttiden.
”Vi har inte raster planerade in i våra pass men man har möjlighet att ta ut raster, när det går utifrån arbetssituationen” IP (9)
5.1.4 Försämrade återhämtningsmöjligheter
Undersköterskorna utrycker svårigheter kring återhämningsmöjligheterna på sin arbetsplats under pandemin, svårigheterna som berör möjlighet till återhämtningen kopplas samman till sjukhusets förutsättningar och omständigheter under pandemin. Enligt undersköterskorna är det betydligt svårare att söka ledighet i återhämtningssyfte, anledningen till detta bottnar i svårigheten att ersätta vårdpersonalen på arbetsplatsen. Vidare nämner undersköterskorna att de vid behov av återhämning behöver de vara sjukskrivna.
”Det är betydligt svårare att få vara ledig jämfört med förut. […]. Det finns inte
återhämtningsmöjligheter […]. Vissa personal behövde vara sjukskriva under en längre tid för att kunna återhämta sig” IP (9)
Undersköterskorna uppger att de alltid har möjligheten att uttrycka ett behov av
återhämtning, dock blir inte behovet tillgodosett. För att behovet ska bli tillgodosett måste det först och främst fungera för verksamheten. Undersköterskorna beskriver att avsaknaden av flexibiliteten på arbetsplatsen under pandemin på grund av bland annat det höga
arbetstempot är ytterligare en faktor som minimerar möjligheten för återhämtningen. Exempelvis nekas olika former av ledighetsmöjligheter, såsom semester. Enligt
undersköterskornas upplevelser existerar återhämtningsmöjligheter i ett försenat skede på arbetsplatsen, dessa möjligheter tillhandahålls inte förrän den anställde undersköterskan upplever en allvarlig överbelastning på sin arbetsplats.
”Man kan tala med sin chef om att man behöver återhämta sig men det kan vara svårt att få gehör. Återhämtningsmöjligheten finns när personalen har kraschat och då inser cheferna att personalen är i behov av att återhämta sig och vara lediga från sin arbetsplats […]” IP (8) Undersköterskorna lyfter fram en ny återhämtningsförmån som fastställdes inom hälso-och sjukvården i samband med Covid-19 pandemin. Undersköterskorna uppger att samtliga anställda nämligen får under pandemin rätt till två ersättningsbara dagar som ska tas ut under året, vilka kallas för återhämtningsdagar. Dessa dagar tas ut endast när verksamheten tillåter det.
”Man har fått betald två återhämtnings dagar att ta ut men det ska fungera för verksamheten. Man kan inte bara ta ut dem när som helst, man måste kunna ersättas” IP (7)
5.2 Arbetsrelaterad stress
Denna huvudkategori redogör för de olika faktorer som skapar psykisk och fysisk stress och ohälsa hos undersköterskorna på deras arbetsplats under pandemin.
5.2.1 Upplevda stressorer på arbetsplatsen
Samtliga undersköterskor framhåller i intervjuerna att den psykologiska och fysiologiska stressen som upplevs på arbetsplatsen relateras till olika stressorer som negativt påverkar deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa, som exempelvis oron över smittspridning samt att arbeta med Covid-19 patienter. Enligt undersköterskorna påverkar rädslan över
smittspridningen deras arbetsmiljö negativt på så sätt att vissa kollegor vägrar utföra arbetsuppgifter som är relaterade till Covid-19 patienter på grund av oron för
smittspridningen. Något som enligt undersköterskorna skapar en känsla av frustration hos resterande kollegor.
”Det är tufft på grund av oron över att inte bli smittad, så vissa vägrar gå in till patienter med Covid- 19. Detta skapar en frustration bland kollegorna och då blir man två lag” IP (8) Samtliga undersköterskor upplever inte endast oro för sin egen hälsa utan även för deras anhörigas hälsa, då många av deras anhöriga tillhör riskgrupper. Detta i sig, beskrivs av undersköterskorna som en ständig psykisk påfrestning och en ständig känsla av kontrollbrist över sin arbetssituation. Utifrån undersköterskornas perspektiv skapar oron dessutom ett tvivel över skyddsutrustningens funktion, särskilt när flera kollegor blivit smittade på
arbetsplatsen under pandemin, likaså patienter. Detta, enligt undersköterskorna, minimerar trygghetskänslan på arbetsplatsen.
” Man upplever oro över smittan. Att man själv kanske blir smittat och oro över att inte smitta sina anhöriga. Särskilt när många personal på avdelningar blev drabbade av Covid-19. Det skapar osäkerhet kring sjukdomen och smittsamheten, hur skyddar vi oss, vilket har påverkat oss negativt mentalt” IP (8)
Därutöver beskriver undersköterskorna att arbetet med Covid-19 patienter på avdelningar som inte är omorganiserade till Covid-19 kräver insatser av samtliga undersköterskor i form av en genomtänkt kontakt med patienten i syfte att minimera sannolikheten för
smittspridningen på avdelningar, både bland personal samt andra patienter som är Covid-19 fria.
”Eftersom vi inte har gjort vår avdelning till Covid-19 patienter men ändå har fått Covid patienter så krävs det mycket mer av personalen att ta hand om någon som är Covid sjuk. Det kräver noggrannhet i HELA arbetet med just denna patient. Det påverka ens mentala hälsa också särskilt att man själv är orolig över sin egen hälsa samt inte önskar sig vara nära smittade patienter eller personer” IP (9)
Samtliga undersköterskor upplever att arbetet med svårt sjuka Covid- 19 patienter skapar en känsla av maktlöshet samt bristande kontroll som medför att de tar med sig jobbet hem under flera tillfällen. Undersköterskorna upplever att arbetet med Covid- 19 patienter är
