En kvalitativ fallstudie om implementeringen av UAV 03 Örnen i Försvarsmakten på regementet K3

Författare Program/Kurs

Johan Larsson HOP

Handledare Antal ord: 18683

(Huvudhandledare) Beteckning Kurskod

Arash Heydarian Pashakhanlou Självständigt arbete

mastersuppsats, krigsvetenskap

2HO013

EN KVALITATIV FALLSTUDIE OM IMPLEMENTERINGEN AV UAV 03 ÖRNEN I FÖRSVARSMAKTEN PÅ REGEMENTET K3.

Sammanfattning:

Försvarsmaktens perspektivstudie anser det tvunget med en utveckling av obemannade flygsystem för att möta framtidens stridsmiljö. Detta medför en implementering av ett nytt obemannat flygsystem i Försvarsmakten, historien visar dock på utmaningar vid liknande implementeringar, därför är en sådan tidigare implementering relevant att studera.

Syftet med denna fallstudie gällande implementeringen av UAV 03 Örnen på regementet K3, är att bidra med ett bredare synsätt kring forskningen om organisationskultur och implementering. Utifrån studiens syfte genomförs en fallstudie där empiri inhämtas genom kvalitativa intervjuer. Inhämtad empiri analyseras utifrån implementerings- såväl som organisationskulturteori.

Studiens resultat visar att implementeringen av UAV 03 på K3 kan förstås tillsammans med jägarstridens grunder om ett flexibelt uppträdande i smågrupper samt den elitism som speglar K3. Studien påvisar att intresset att åka på utlandsmission hos individen är större än att jobba med systemet UAV 03, vilket visar sig vid personalförsörjning.

Nyckelord:

Sida 2 av 62

Innehåll

2.1.3 Militär organisationskultur och implementering ... 13

2.1.4 Forskningsgap ... 17

2.2 UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG ... 18

3. FORSKNINGSDESIGN ... 20

3.1 TEORI ... 20

3.1.1 Introduktion till uppsatsens teori ... 20

3.1.2 Scheins organisationsteori och Builders militära organisationskultur ... 21

3.1.3 Lundquist implementeringsteori ... 23 3.1.4 Sammanfattning av teori ... 25 3.2 METOD ... 26 3.2.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 26 3.2.2 Metod för datainsamling ... 26 3.2.3 Metod för analys ... 28

3.2.4 Reliabilitet och validitet ... 29

3.2.5 Forskningsetik ... 30

3.2.6 Metoddiskussion ... 30

3.3 OPERATIONALISERING AV TEORI OCH METOD ... 31

3.3.1 Analysverktyg 1 Militärorganisationskultur ... 32

3.3.2 Analysverktyg 2 Implementering... 32

3.4 SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSDESIGN ... 33

4. ANALYS/RESULTAT ... 35

4.1 BAKGRUND TILL IMPLEMENTERING AV UAV03 PÅ K3 ... 35

4.2 ANALYS 1:ORGANISATIONSKULTURENS PÅVERKAN VID IMPLEMENTERING AV UAV03 .... 36

4.2.1 Tema Traditioner ... 36

4.2.2 Tema Sammanhållning ... 38

4.2.3 Tema Miljö ... 40

Sida 3 av 62 4.3.1 Tema Uppfattningar ... 42 4.3.2 Tema Förkunskaper ... 44 4.3.3 Tema Resurser ... 45 4.4 RESULTAT ... 46 4.4.1 Svar delfråga 1 ... 46 4.4.2 Svar delfråga 2 ... 48 5. DISKUSSION ... 49 5.1 DISKUSSION ... 49 5.1.1 Organisationskultur (Analystema 1) ... 49 5.1.2 Implementering (Analystema 2) ... 50 5.1.3 Avslutning ... 52

5.2 SAMMANFATTNING OCH SVAR PÅ STUDIENS HUVUDFRÅGESTÄLLNING ... 52

5.3 REFLEKTION ... 54

5.4 FORTSATT FORSKNING ... 54

6. REFERENSER ... 56

BILAGA 1: INTERVJUGUIDE ... 59

Sida 4 av 62

1. Inledning

1964 presenterade ingenjören John W Clark en studie `Remote control in hostile environments´ där det tidigare fanns två handlingsalternativ vid genomförande av militära operationer i farliga miljöer; antingen placera en maskin eller en människa där. Clark kom fram till ett innovativt tredje alternativ, att istället använda en fjärrkontrollerad obemannad farkost som opererade i den hotfulla miljön och manövreras av en människa från en säker plats (Chamayou 2015:21). Israel insåg under tidigt 1970-tal teknikens potential och började utveckla Unmanned Aerial Vehicle (UAV) för övervakning och underrättelseinhämtning (Rodman 2013:83-85). Efter det har implementeringen av obemannade flygfarkoster varit betydande, inte minst efter USA:s invasion av Afghanistan 2001, där USA:s president George W Bush uttalade:

Konflikten i Afghanistan har gett oss mer erfarenheter om det framtida stridsfältet än vad forskare kunnat ge oss under decennium, Predator är ett bra exempel. Nu står det klart att vi inte har tillräckligt många obemannade flygfarkoster (Chamayou 2015:13).

Bristen på användandet av obemannade flygfarkoster i enighet med presidentens uttalande stod klart då användandet ökade med 1300 procent mellan åren 2004 och 2012. USA utbildar idag mer obemannade piloter än stridspiloter (Chamayou 2015:13, 29).

Forskningen visar enighet om framtida stridsfältet gällande användandet av obemannade flygfarkoster, vilket antas öka. En anledning är den teknikutveckling som sker relativt människans förmåga till snabbare besluts- och situationsuppfattning, där robotar uppvisat sig vara överlägsen människan (Pashakhanlou 2019:1; FOI 2017:9).

Ett ökat användande av obemannade system påpekas också av svenska regeringen och Försvarsmakten. Såväl försvarsberedningens rapport `Värnkraft´ som Försvarsmaktens Perspektivstudie `Tillväxt för att starkare försvar´ rapporterar enigt att den framtida utvecklingen av obemannade flygfarkoster måste öka i Sverige (Regeringskansliet 2019:173; Försvarsmakten 2018:53).

Denna enfallsstudie kommer studera den tidigare implementeringen av obemannade flygfarkoster på K3, mot bakgrund av teorier kring implementering och organisationskultur. Studien kommer ge kunskap och bidra till förståelsen för hur organisationens kultur påverkar implementering av obemannade flygfarkoster.

Sida 5 av 62

1.1 Problemformulering

När flygvapnet, som en sammanslagning av armé- och marinflyget, grundades 1926, hade det föregått av livliga diskussioner om införandet av flygplan hos såväl politiker som i försvaret. Det fanns starka krafter som inte ville se en implementering av flygplan till försvaret (Magnusson 1997:37).

Nästan 100 år senare står Försvarsmakten inför denna utmaning igen och nu handlar det om implementering av en ny typ av flygsystem, nämligen obemannade flygplanet UAV 03 för underrättelseinhämtning på kavalleriregementet K3 i Karlsborg. Återigen införs flygverksamhet och nytt tekniskt system till armén, som består av jägarsoldater och officerare som i huvudsak bedriver underrättelseinhämtning. K3:s organisationskultur förknippas ofta med stundtals hård fysiskt och psykiskt prövande utbildning som omtalade jägar- och baskerprov.

Avseende organisationskultur menar Murray att den militära organisationskulturen är en viktig faktor för att avgöra hur effektiv en militär styrka är att förbereda sig inför ett framtida krig (Murray 1999:36). Vid implementeringen av den obemannade flygfarkosten `Predator´ i US Air Force visar Lee (2019) på ett ointresse från US Air Force, detta med anledning att den just är obemannat. I likhet med Lee (2019) och Murray (1999) beskriver Rosen (1991) i sin bok

Winning the next war betydelsen av organisationskultur. Relaterat till kavalleriet visar Rosens

studie att kavalleriofficeren är bunden vid traditioner och minst förändringsbenägen av alla vapenslag. Den traditionsbundna kulturen har byggt upp ett självförtroende och en romantiserad bild av krig och strid med häst ända långt in på 2000 talet (Rosen 1991:2).

I Sverige implementerades UAV 03 på K3. Man kan undra om Lee (2019), Murray (1999) och Rosens (1991) slutsatser även gäller för svensk kontext eller om K3:s organisationskultur enligt ovan är mer förknippad med traditionell markstrid än med obemannade flygsystem. Därmed kan spänningar uppstå när nya uppgifter och system ska införas i en befintlig organisationskultur. Fallet K3 blir härmed relevant att studera.

1.2 Syfte

Vid en historisk tillbakablick har både bemannade och obemannade flygsystem implementerats i armén, inte alltid utan problem då det har krockat med arméns markstridsinriktade traditioner. Syftet med studien är att undersöka den militära organisationskulturens påverkan vid implementering av en ny obemannad flygfarkost (UAV) i Försvarsmakten på K3 i Karlsborg.

Sida 6 av 62 Studien avser att bidra med ny kunskap kring organisationskultur och implementering, genom att studera fallet K3 vid implementeringen av UAV 03 Örnen i början av 2010-talet.

Studiens syfte rättfärdigas då den militära kulturen enligt Murray är den viktigaste faktorn för att avgöra hur effektiv en militär styrka är att förbereda sig för ett framtida krig (Murray 1999:36).

1.3 Frågeställning

Utifrån studiens syfte formuleras huvudfrågeställningen:

Hur kan implementering av obemannade flygfarkoster i Försvarsmakten på K3 förstås?

Den övergripande forskningsfrågan understöds genom att besvara delfrågorna:

 Hur kan implementering av taktiska obemannade flygfarkoster på K3 förstås utifrån

Scheins och Builders organisationsteorier?

 Hur kan synen på implementering av taktiskt obemannade flygfarkoster på K3 förstås

utifrån Lundquists implementeringsteori?

1.4 Begreppsanvändning

Implementering innebär att genomföra, realisera, förverkliga och verkställa. Implementera

syftar till det som pågår mellan beslut och resultat, det handlar om flertalet faktorer däribland krafter i omgivningen. Denna studie använder sig av Vedungs (2016) tolkning av implementering när den ska studera implementeringen av UAV 03 från behov, via beslut om anskaffning fram till systemet var certifierat och fullt operativt med gällande regelverk. Motiveringen till Vedung (2016) stärks ytterligare eftersom krafter i omgivningen omhändertas, vilket i denna studie utgörs av organisationskulturen på K3 och dess inverkan vid implementeringen (Vedung 2016:13-14).

Organisationskultur förklaras bara kort under denna rubrik då Schein (2010) är en del av

studiens teori som presenteras djupare under kapitel tre. Studien använder sig av Schein (2010) och Terriff (2006) som anser att organisationskultur kan definieras som antaganden, idéer och övertygelser uttryckt eller avspeglat i symboler, ritualer och praxis som ger mening till organisationens verksamhet (Schein 2010:26-27; Terriff 2006:219).

Militärkultur har sin utgångspunkt i organisationskultur där Builder (1989) är en del av

undersökningens teori och förklaras därmed mer i kapitel tre. Studien använder sig av Builders (1989) definition av militärkultur som bygger på värdet av traditioner och vikten av status och stolthet tillsammans med Murray (1999) som adderar en specifik aspekt för den militära

Sida 7 av 62 organisationskulturen; att den avser en grundläggande förståelse av krigets natur (Murray 1999: 27). Även Hill (2015) anser vidare att militärkultur är byggd runt principer om delad historia och värderingar, som bygger på ”vad som fungerar” tillsammans med principer om social status och individuell identitet (Hill 2015:85-91).

Obemannade flygfarkoster är inte ett begrepp inom forskningen men eftersom studien

undersöker implementeringen UAV 03 förtjänar det en kort beskrivning. I Försvarsmakten finns idag UAV 03 Örnen som studien handlar om, vilken är ett Tactical Unmanned Aerial Vehicle (TUAV)-system. Örnen skjuts upp i luften med hjälp av en startramp och kan flyga upp till sex timmar, har en aktionsradie på 120 kilometer, flyghöjd på ca 5000 meter och länkar bilder från den infraröda kameran i realtid till marken. Det finns även två system på stridsteknisknivå vilka benämns Svalan och Korpen. Båda dessa system är mindre och har kortare aktionsradie. De kastas upp i luften av handkraft och sänder videobilder tillbaka till operatörerna på marken i realtid (Försvarsmakten 2020).

1.5 Disposition

Det första kapitlet ramar in det aktuella forskningsproblemet och ger en disposition av studien. Kapitlets avslutning avhandlar de begrepp som studien använder sig av. Det andra kapitlet ger en överblick av forskningsläget inom ämnet som ligger till grund för studiens teoretiska ramverk. I tredje kapitlet diskuteras studiens teoretiska ramverk med teorier om organisationskultur och implementering. Kapitlet omfattar också en redogörelse för vald metod, vilken beskrivs och diskuteras. Avslutningsvis beskrivs det, ur valda teorier operationaliserade, analysverktyget. I fjärde kapitlet kommer studiens analys av de 13 intervjuerna att genomföras. Kapitlet avslutas med att presentera studiens resultat som ger svar på studiens två delfrågeställningar. I det femte kapitlet diskuteras studiens resultat och studiens huvudfråga besvaras. Sist i kapitlet diskuteras studiens metodiska val, samt förslag ges på fortsatt forskning i det aktuella ämnet.

Sida 8 av 62

2. Forskningsöversikt

Uppsatsens forskningsöversikt syftar till att positionera och fokusera uppsatsen utifrån det aktuella forskningsfältet. Inledningsvis, mot bakgrund av studiens syfte och problemformulering, presenteras en kort översikt av forskning om obemannade flygsystem och dess användning, eftersom studien fokuseras till organisationskulturens påverkan vid implementering av den obemannade flygfarkosten UAV 03 på K3. Därför har tidigare forskning i huvudsak inhämtats med fokus på forskning rörande organisationskultur och militär organisationskultur och hur dessa kulturer påverkar utformning, organisering, utveckling och användande av militär makt. Avslutningsvis har, utifrån det överordnade syftet, allmänna studier om implementering av tekniska system studerats, i synnerhet forskning som studerar kulturens påverkan på implementering.

2.1 Tidigare forskning

2.1.1 Obemannade flygfarkoster

Det finns omfattande forskning kring forskningsfältet obemannade flygfarkoster. Eftersom studien förvisso handlar om organisationskulturens påverkan vid implementering av obemannade flygfarkoster i armén på K3, motiverar det likväl en inledande kort forskningsöversikt inom fältet obemannade flygfarkoster syftandes att sätta in studien i en kontext. Avsnittet inleds med en kort översikt av officiella dokument, även om dessa inte är vetenskaplig forskning utan rapporter, påvisar de ändå den koherens som finns gällande tillväxten av obemannade flygsystem mellan den vetenskapliga forskningen, användarna (Försvarsmakten) och beslutsfattarna (Regeringen), vilket ytterligare stärker studiens inomvetenskapliga relevans (Försvarsmakten 2018; Regeringskansliet 2019; Boyle 2013; Boyle 2015; Kreps el al 2014).

Som berörs i inledningen av studien indikerar tidigare forskning på en samstämmighet beträffande vikten av obemannade flygsystem för det framtida stridsfältet. Detta stärks ytterligare i Future War där Coker (2015) beskriver, hur stridsfältet efter 2040, kommer domineras av robotar och rymdbaserad underrättelse (Coker 2015:206). Detta visar också den forskning som sker inom försvarssektorn, där resultatet pekar mot system som är förarlösa semi- alternativt helautonoma (FOI 2017:9).

Som också nämnts i inledningen av denna studie är inriktningen att flygvapnet ska förbereda för implementering av en UAV-division för övervakning och målangivning. Det framgår också

Sida 9 av 62 med den snabba teknikutvecklingen att Försvarsmakten måste hantera balansen mellan att utveckla, implementera och finansiera nya system. Detta stärks av FOI:s rapport `Autonomi och obemannade system´ som anser att ”Förmågan att kunna hantera införande av obemannade system är av stor vikt för framtida förmågeutveckling” (FOI 2017:28). Dessa skrivningar rättfärdigar också denna studiens relevans eftersom den undersöker implementering av ett obemannat flygsystem på K3 och organisationskulturens påverkan.

I likhet med flertalet internationella forskare (Boyle 2013; Boyle 2015; Kreps et al. 2014) inom området, påvisas den militära nyttan med användandet av obemannade flygfarkoster av Kreps och Zenko i `The Next Drone Wars´. Kreps och Zenko lyfter fram de moraliska fördelarna med att undanhålla piloter från fara. Argumentet är vanligt hos forskare men framförallt hos politiska beslutsfattare, eftersom studien visar att det underlättar beslut avseende insats om risken för egna skadade minskar (Kreps et al. 2014:3).

Parallellt påvisar flertalet forskare en koherent syn avseende utmaningarna med obemannade flygfarkoster. Exempelvis beskriver Boyle (2015) risken för USA ifall andra länder utvecklar sina egna UAV program. Det handlar också om riskerna att motståndaren övertar kontrollen eller att UAV krockar med civilt flygplan. Samtidigt beskriver Boyle (2013) Obamaadministrationens användande av drönare i bekämpningen av terrorism efter 9/11 och betonar hur användningen medfört ett effektivt nyttjande av, både ekonomiska och materiella resurser, även sett till att piloter inte behöver flyga över högriskområden (Boyle 2013). Å andra sidan argumenterar Hazelton i sin artikel `Drones: What are they good for?´ att det finns en rad obesvarade frågor rörande den politiska och strategiska vinsten vid USA:s nyttjande av obemannade flygfarkoster i jakten på terrorism. Det råder enighet om att risken för egen trupp minskar och även risken att bekämpa civila visar sig minska vid användandet av obemannade flygfarkoster (UCAV1) vid HVT (High Value Targeting). En fråga som låter sig stå obesvarad är om dödandet har blivit för enkelt med den teknikutveckling som sker med obemannade flygfarkoster och dess förmåga till spaning och bekämpning? (Hazelton 2013:30-33 Kreps; Zenko 2014:3).

Givet dessa positiva aspekter med användandet av obemannade flygfarkoster (Kreps och Zenko 2014) och de utmaningar som finns vid användande (Boyle 2015; Hazelton 2013), är denna studie relevant. Samtidigt som tillväxten av obemannade system anses ha en viktig roll för det

Sida 10 av 62 framtida stridsfältet, har människan alltid haft en central roll i Försvarsmakten så väl nu som i framtiden. Det intressanta blir dock att se vilken roll människan kommer att ha i framtiden, hur människan integrerar med obemannade system och hur länge människan kommer klara av att hantera den process av information som är nödvändig för det framtida stridsfältet, mot den uthållighet som ett förarlöst system kan upprätthålla. Detta stärks av Pashakhanlous (2019) forskning som i sin artikel `AI, autonomy, and airpower: the end of pilots´ utmanar behovet av mänskliga piloter i framtiden (Pashakhanlou 2019).

Vidare påvisar denna forskningsöversikt avseende tidigare studier inom UAV, vilka har fokuserat på användandet av obemannade flygfarkoster, medan denna forskning i stället fokuseras kring implementeringen av och militära organisationskulturen påverkan vid implementering av UAV 03 på K3.

Resultatet i Perspektivstudien (Perp) `Tillväxt för att starkare försvar´ som belyser alternativa utvecklingar av Försvarsmakten för att möta omvärldsutvecklingen fram till 2035 och försvarsberedningens rapport `Värnkraft´ vilken behandlar åren 2021-2025, visar att flygvapnet står inför en framtid där obemannade flygfarkoster är en trolig del (Regeringskansliet 2019:173; Försvarsmakten 2018:53). Detta kommer bli en utmaning enligt Builder (1989) som i boken

The Mask of War beskriver flygvapnet och stridspiloters syn på och vikten av sig själva,

eftersom de identifierar sig inte bara som piloter av en flygfarkost utan dessutom som pilot av en specifik flygplanstyp. Dessa teorier stärks även av Lee (2019) som i sin studie visar på US Air Force ovilja att implementera obemannade flygsystem med rädsla att de hotar bemannat flyg.

Givet dessa teorier om farhågan som pilot i flygvapnet att bli utbytt av en obemannad flygfarkost, kommer därför denna studie fokusera på att studera organisationskulturen på K3 och vad i den som påverkade implementeringen. Eftersom det även är rimligt att anta att vid en implementering av obemannade flygfarkoster i flygvapnet så kommer den kulturen som beskrivs av Builder (1989) vara en utmaning och då kan resultatet av denna studie bidra med ny kunskap även till framtida implementeringar (Builder 1989:23; Lee 2019:9).

2.1.2 Militär organisationskultur

Terriff (2006a) anser att organisationskultur kan definieras som antaganden, idéer och övertygelser uttryckt eller avspeglat i symboler, ritualer och praxis vilka ger mening till organisationens verksamhet. Terriff menar även att påverkan på organisationskultur sker mellan

Sida 11 av 62 individer där narrativet och det berättande är bidragande till ”hur saker går till här” och detta bidrar till organisationskultur. Terriff påvisar att vill man få igenom förändringar i starka organisationskulturer måste dels dessa narrativ påverkas, sedan måste beteendet hos beslutsfattarna förändras och avslutningsvis måste de underställda se en gruppfördel och en prestandaförbättring med denna förändring. Terriff (2006a) visar på USA:s marinkår (USMC) vilken har en välfylld historia som också återspeglar en tradition med egna symboler, ritualer och praxis som sammantaget visar på vad det innebär att vara en ”marine”. Han anser också att det är viktigt med anledning av det säkerhetspolitiska läget som råder, med stora förändringar i omvärlden, om vikten av att skapa ett tankesätt i organisationen som accepterar en konstant pågående förändring. Avslutningsvis menar Terriff att en organisation måste vara medveten om att denna förändring eller innovation kommer att ha en inverkan på den kulturella identiteten som medlemmarna av organisationen förknippar sig med (Terriff 2006a:219, 227, 238). I relation till Terriff (2006a) beskriver Kier (1997) i sin forskning om den militära organisationskulturens påverkan vid uppkomsten av fransk och brittisk doktrin mellan första och andra världskriget, där Kier menar att den militära kulturens påverkan bäst förklarar varför en organisation väljer en offensiv doktrin framför en defensiv (Kier 1997:21). Kier (1997) anser förutom dess påverkanskraft att den militära organisationen är den mest kompletta och totala organisationen i samhället, eftersom den olikt det civila samhället inte hyr in personal för att bli en del av kärnorganisationen. Som officer eller soldat måste man först genomgå en uttagning, sedan en utbildning som är anordnad av Försvarsmakten, för att kunna tjänstgöra i organisationen. Kier anser även att militär kultur inte är samma som ”samhällskultur” den har spår av det men skiljer sig åt, vilket också organisationskultur gör i förhållande till strategisk kultur (Kier 1997:29, 30).

Det finns begränsat med studier som enbart tittar på militär kultur och organisationskultur i svenska Försvarsmakten. Trots det presenterar Peter Magnusson (1998) i sin bok

Organisationskulturer i Försvarsmakten en studie som undersöker den gemensamma

organisationskulturen i Försvarsmakten men också en jämförelse mellan de olika subkulturer som finns hos stridskrafterna (Magnusson 1998:12). Magnusson menar att ”somliga anser att organisationer har kulturer; andra föredrar tanken att organisationen är kulturer” (Magnusson 1997:17).

Studien påvisar att det finns en hög grad av kollektivism i Försvarsmakten, vilket innebär att de kollektiva intressena är större än de individuella. Studien påvisar även en skillnad i maktdistans,

Sida 12 av 62 där det framgår en skillnad i synen på personal beroende på var i hierarkin som du tittar och denna skillnad åskådliggörs genom artefakter, privilegier och statussymboler (Magnusson 1997:20-21, 47).

Studien visar även på en regelkultur som bidrar till att dämpa innovationsbenägenheten hos personalen och där Magnussons studie visar att det finns en skillnad mellan försvarsgrenarna vad gäller bl.a flexibilitet och kreativitet, traditionalitet, satsning på människan och tekniken (Magnusson 1997:69). Flygvapnet påvisar en högre grad av satsning på människan och tekniken samt ett klimat som gynnar flexibilitet och kreativitet medan armén uppvisar en högre grad av behov av traditioner samt har starka norm- och relationsmönster (Magnusson 1997:69).

Armén Flygvapnet Marinen

Starka norm- och relationsmönster

Högre Medel Medel

Flexibilitet och kreativitet

Lägre Högre Medel

Traditionalitet Högre Medel Medel

Satsning på människan

Lägre Högre Medel

Satsning på teknik Lägre Högre Medel

Figur 1: Resultat Magnusson 1997:69 studie: Organisationskulturer i Försvarsmakten.

Magnusson menar också att det finns tre perspektiv för att fånga begreppet kultur. Det holistiska perspektivet ger uttryck i mönster, tankar och känslor, där historia är viktig med traditionella idéer och värden. Sedan finns det variabla perspektivet som ger uttryck i det fysiska beteendet som riter och ceremonier, det finns även något underliggande här med ”the way we do things here”. Avslutningsvis finns det kognitiva perspektivet som omfattar det människor lär sig och har i huvudet som övertygelser, värderingar och normer, detta perspektiv påverkar människors sätt att leva (Magnusson 1997:18).

Även om Magnusson genomförde sin studie när personalförsörjningen bedrevs genom allmän värnplikt och Försvarsmakten var rustat för ett insatsförsvar, motiverar dess resultat trots allt valet att fokusera denna studie kring organisationskulturens påverkan vid implementering av

Sida 13 av 62 ett flygsystem i ett jägarförband i armén. Detta då det är rimligt att anta att det finns starka motiv till det variabla perspektivet som ger uttryck för det fysiska beteende som ritualer och ceremonier och även det kognitiva perspektivet som påvisar de normer och värderingar som finns i organisationen (Magnusson 1997:18).

2.1.3 Militär organisationskultur och implementering

Terriff (2006b) har även studerat den militära organisationskulturens påverkan på införandet av manöverkrigföring i amerikanska marinkåren. Studien påvisar diskussionen kring vilka uppgifter marinkåren skulle inneha som stationerades i Europa. Det präglades av två synsätt; det ena var att mekanisera den amerikanska marinkåren som skulle sättas in i Europa medan det andra var att göra den luftburen. Det som var gemensamt var att det behövdes en förändring för att passa in i stridsfältet och för de uppgifter som marinkåren skulle lösa. Terriff anser i denna artikel att för att lyckas med en sådan förändring måste man känna igen sin organisationskulturella identitet, samt kunna anpassa sig efter den utveckling som sker mot det framtida moderna stridsfältet (Terriff 2006b:480, 489, 499). Härvid kan relateras till denna studie som tittar på K3:s organisationskulturella identitet när de anpassade sig mot det moderna stridsfältet genom att implementera UAV 03 för att bedriva en effektivare underrättelseinhämtning.

Terriffs (2006a; 2006b) båda artiklar motiverar ytterligare valet av att studera implementeringen av UAV 03 på K3. Kavalleriregementet K3 har en välfylld historia vilket också avspeglar sig genom dess symboler, som exempel den gröna baskern till jägarna och den vinröda baskern för fallskärmsjägarna, samt de ritualer som är kopplade till dessa och den kulturella identitet som de förknippar sig med. Men också för dess organisationskulturella identitet med jägarsoldater som inhämtar underrättelser och förflyttar sig med tung ryggsäck och vissa hoppar fallskärm, vilket i sig bär på en lång tradition med såväl symboler och ritualer. I likhet med Terriffs studier av USMC kan K3 anses var ett förband med en tydlig identitet, vilket kan påverka dess syn på innovation och implementering (Terriff 2006a:238 och Terriff 2006b:480).

I likhet med Terriff beskriver Hill (2015) i sin artikel `Military Innovation and Military Culture´ om betydelsen av kultur och hur den påverkar innovation i en militär organisation. Hill anser att innovation inte är ett vetenskapligt- eller tekniskt problem utan en organisatorisk utmaning, där militärkultur är byggd runt principer om delad historia och värderingar med operationella

Sida 14 av 62 och strategiska koncept, som grundas på ”vad som fungerar” tillsammans med principer som social status och individuell identitet. Ett tydligt exempel är flygvapnets utmaning att förena den ökade operativa effekten med att använda obemannade flygplan i en pilotcentrerad miljö. Vidare beskrivs att det är något med den militära miljön och dess tankesätt som gör att det finns en motsättning till förändring. Det är också en disciplinär kultur som ger uttryck för att lyda order och vara lojal till överordnade. Det finns en särskild relation till det som är genomfört och beprövat i militära organisationer enligt Hill och de värdesätter ceremonier och traditioner av olika slag för att bygga den kollektiva samhörigheten och sambandet till att bli hedrad (Honor). Ytterligare faktorer som beskriver militärkultur handlar om chefer och deras vilja att ge detaljerade ordrar eller om det finns utrymme för improvisation av underställda chefer. Clausewitz (1991) ansåg att i krig är allt mycket enkelt men den enklaste av saker är svårt, vilket tydliggör en balans mellan styrning och frihet för att skapa möjligheter och uppmuntra till innovation (Hill 2015:85-91; Clausewitz 1873:40).

I likhet med Hill (2015) och Terriff (2006) anser Puranen (2011) och forskningsgruppen Bikupan att Försvarsmaktens organisationskultur har låg benägenhet till innovation. Puranens (2011) studie sammanfattar resultatet av de medarbetarundersökningar som genomfördes mellan 2004 och 2010 i Försvarsmakten. Resultatet av denna forskning har även lett fram till Försvarsmaktens värdegrund som kan likställas med organisationskultur vilket presenteras som en organisatorisk uppförandekod som formuleras; öppenhet, respekt och ansvar (ÖRA) (Puranen 2011:50, 70)

Flertalet forskare (Hill 2015: 95–98; Builder 1989:14; Puranen 2011:69-72) beskriver utmaningarna med att införa ny teknik eller förmågor i fredstid där chefer styrs av deras ambitioner att bli befordrade, vilket sker av högre chefer och samtidigt är det de som har möjlighet att skapa ett klimat som medger nya innovationer.

Hill (2015) avslutar med att det största ansvaret i det strategiska militära ledarskapet ligger i att skapa en miljö där goda idéer har en möjlighet att utvecklas till effektiva mål och metoder för framtida krigföring, framtiden hänger på det (Hill 2015:95-98).

Även Murray (1999) kompletterar Hills (2015) forskning och preciserar militär kultur mer specifikt som ”… the ethos and professional attributes, both in terms of experience and intellectual study, that contribute to a common core understanding of the nature of war within military organizations” (Murray 1999: 27). Murray adderar i sin studie en specifik aspekt för

Sida 15 av 62 den militära organisationskulturen; vilken avser en grundläggande förståelse av krigets natur (Murray 1999: 27).

Murray anser att den militära organisationskulturen skapar effektivitet och anpassning till det framtida stridsfältet, men menar samtidigt att sub-kulturer med olika synsätt både inom och mellan stridskrafter skapar problem vid dessa förberedelser (Murray 1999:36). Dessa problem torde vara rimligt att anta också skulle uppkomma vid implementering av ett flygsystem på ett jägarförband i armén, varvid detta också rättfärdigar denna studie.

Även Rosen (1991) i sin bok Winning the next war vilken är väl citerad inom krigsvetenskaplig forskning, anser att den militära kulturen är traditionsbunden vilket påverkar den militära organisationskulturen och officerarnas innovationsbenägenhet. I likhet med Hill (2015) och Builder (1989) argumenterar Rosen för att disciplin och hierarki, där äldre officerare befordrar yngre, påverkar innovationsbenägenheten och är också ett område som har stor påverkan. Även om Rosen inte explicit skriver om implementering och organisationskulturens påverkan, utgör hans tankar en god utgångspunkt för ämnet i denna forskning (Rosen 1991:2, 20)

Denna studies relevans stärks också av resultatet från Builders (1989) forskning avseende försvarsgrenarnas syn på sig själva vilken är koherent med Rosen (1991), Puranen (2011) och Magnussons (1997) resultat. Builders (1989) studie visar att marinen anser att sjömakt är det mest flexibla sättet att bedriva krigföring på, denna slutsats bygger på marinens traditioner och den flexibilitet som finns hos de personer som tjänstgör i marinen (Builder 1989:32).

Flygvapnet ser sig som det avgörande instrumentet vid krigföring, tack vare det högteknologiska underverket flygplanet som har anpassats för krigföring. Det handlar om att säkerställa oberoende för de som flyger så de kan använda flygmaskinerna till det de är till för, den ultimata bilden av frihet att flyga och som krigsavgörare (Builder 1989:33).

Armén är först och främst beredd att försvara nationen när så behövs och där truppslagen sätter stort värde i sin profession och skicklighet. Armén existerar för att när regeringen ger en uppgift så frågar de inte ”varför?” eller ”varför då?”, eftersom de håller sig själva beredda på de uppgifter som tilldelas för att tjäna befolkningen inom eller utanför landets gränser (Builder 1989:33).

Rosen beskriver kavalleriet som en vapengren som vill hålla fast vid traditioner och vars kultur mer lutar åt att traditionell markstrid med fjärrspaning (Rosen 1991:3). Även Builder (1989) beskriver i The Mask of War att stridspiloten är som dåtidens kavallerist med häst, båda kända

Sida 16 av 62 för sitt mod och objektivitet med att förknippas med sin häst och sitt flygplan (Builder 1989:33). Trots dessa ord från Rosen (1991) och Builder (1989) så implementerades UAV på K3 istället för i flygvapnet och lyckades leverera effekt i tre olika världsdelar inom loppet av fem år. Lee (2019) har i sin forskning studerat USA:s implementering av Predator mellan åren 1993-1997, där syftet med studien var dels att titta på vilken roll kultur har vid implementering av Predator, dels vilka faktorer som ledde till succé respektive misslyckande. Studiens andra syfte var att fånga den militära kulturens påverkan vid militär innovation vilket relaterar till denna studie. Lee menar i sin studie, som det ser ut idag efter Berlinmurens fall med relativt få krig, att USA:s armé och flygvapen byggt ett koncept kring ”Multi Domain Operations”. Detta innebär att USA ska möta de förväntade strategiska utmaningarna som kommer från Ryssland och Kina, där implementeringen av Predator och användande av obemannade flygsystem är en del i den utvecklingen (Lee 2019:2-7).

Lee beskriver hur US Air force (USAF) ledning bestod inledningsvis enbart av bombflygspiloter och stridspiloter. Inför implementeringen av Predator under 90-talet hade luftmaktsteorier byggts runt flygplan bemannade av mänskliga piloter som centrala element för att vinna krig. Om ledningen uppfattade någon ny teknik som hot att byta ut bemannade flyg så motarbetades detta och för personer som inte samarbetade hotades befordringsgången. Detta påvisades tidigare under Vietnamkriget då drönare (Lightning bugs) användes för spaning med viss framgång och detta ansågs hota bemannat spaningsflyg, vilket ledde till att projektet med obemannat spaningsflyg i USAF stoppades. Ytterligare exempel som påvisar detta är att USAF, under Desert Storm, var det enda vapenslag som inte hade UAV. Vidare anser Lee (2019) att flygbesättningar har sammankopplats med hjältemod och det återspeglar också militära kulturens betydelse vid införandet av Predator i US Air force, där beslutsfattarna ignorerade kulturens betydelse vid implementeringen av UAV, vilket följaktligen åskådliggörs i beslutet att enbart piloter och navigatörer fick flyga Predator (Lee 2019:7-10).

Lee’s (2019) forskning är relevant att lyfta fram då den också påvisar flygvapnets ovilja till implementering av obemannade flygfarkoster i USA. Det finns anledning att tro att det även är så i Sverige, men det är utanför denna studies syfte. Denna studie fokuseras i stället på faktorer i organisationskulturen på K3 som påverkat tidigare implementering av UAV 03.

Andra forskare som Finkel (2011) stödjer tidigare studier inom området och beskriver i boken

Sida 17 av 62 att ta till sig innovationer, öppen för ny teknik, nya sätt att tänka och som resulterar i en organisation som inte blir statisk (Finkel 2011). Dessa tankar från Finkel understryker vikten av att tillåta sig som organisation att vara öppen för ny teknik och nya innovationer. Denna studie är därför relevant som beskriver organisationskulturens påverkan vid implementering och resultatet bidrar till ny kunskap inför framtida implementeringar av obemannade flygsystem i Försvarsmakten.

2.1.4 Forskningsgap

Forskningsöversiktens bredd visar ämnesområdets relevans för krigsvetenskapliga studier och hur den militära organisationskulturen påverkar implementering. Litteraturen visar också hur militär organisationskultur påverkar benägenheten att ta emot nya implementeringar och nytt tänkande samt vilka faktorer som möjliggör en god implementering av ett tekniskt avancerat system.

Studierna om olika militära kulturer påvisar även att det finns en skillnad i synen på artefakter mellan försvarsgrenarna. Det framkommer också skillnader i hur teknik- och förändringsbenägna försvarsgrenarna är, vilket rättfärdigar studiens syfte och frågeställning (Builder 1989; Rosen 1991; Puranen 2011; Magnusson 1997).

Forskningsöversikten påvisar följaktligen en stor mängd viktig och innehållsrik forskning på området, dock ligger fokus främst på strategisk, teknisk och juridisk användning men även moraliska och etiska aspekter på användande av obemannade flygfarkoster. Denna studie kommer istället ta sin utgångspunkt i en småstat med begränsad försvarsekonomi med egen flygindustri och med en uttalad defensiv roll med en motståndare som har stormaktsambitioner (Försvarsmakten 2018:21).

Forskningsöversikten påvisar att det finns en lucka i forskningen avseende organisationskulturens påverkan vid implementering av obemannade farkoster vid kavalleriet i en småstat som Sverige med starka traditioner till bemannade flygsystem. Forskningsöversikten påvisar det framtida behovet av obemannade flygsystem, där denna studie bidrar till att ge ny kunskap om organisationskultur och implementering vilket kompletterar tidigare forskning genom att studera inställningen och utsikterna för implementeringen av ett obemannat flyg i ett arméförband, vilket gör denna studie relevant.

Sida 18 av 62

2.2 Uppsatsens forskningsbidrag

Enligt Alvehus (2018) måste studien tillföra relevant kunskap till omvärlden. Därför kommer studien att titta på ett fall (K3) men som i sig ryms i en större kontext dvs. organisationskulturer och dess påverkan på implementering av obemannade flygfarkoster i militära organisationer (Alvehus 2018:25).

Uppsatsen bidrar utifrån dess syfte och forskningsfråga inom forskningsområdena organisationskultur, obemannade flygfarkoster och implementering av tekniska system i organisationer. Mer specifikt bidrar uppsatsen med kunskap om organisationskulturens påverkan vid implementering av ett tekniskt avancerat system som obemannat flygsystem i Försvarsmakten.

Givet tidigare forskning har uppsatsen en inomvetenskaplig relevans genom att forskningen bidrar med ytterligare en pusselbit och ett breddat synsätt kring forskningen generellt om organisationskultur och implementering. Genom att ta utgångspunkt i teori gällande organisationskultur Schein (2010) som kompletterats med tidigare forskning angående militär kultur Builder (1989), så tillför den även ny kunskap avseende implementering av ett obemannat flygsystem i en militärorganisation.

Forskningsluckan uppstår då det inte finns någon tidigare forskning som har använt sig av Lundquists (1987) implementeringsteori för att undersöka den militära kulturens påverkan på implementering av en taktisk obemannad flygfarkost på regementet K3 i svenska Försvarsmakten.

Studien bidrar, till skillnad mot andra studier som tittat på militära implementeringar, genom att den undersöker implementeringen av ett taktiskt obemannat system avsett för underrättelseinhämtning i armén. Studien använder sig av ett fall vilket är implementeringen av UAV 03 på K3 och studien använder sig av två teorier: Scheins (2010) organisationsteori förstärkt med Builders (1989) teorier om militär organisationskultur och Lundquists (1987) implementeringsteori.

Utomvetenskapligt bidrar denna studie, med att utmana synen på implementeringen av

obemannade flygsystem i en småstat som Sverige med begränsad försvarsekonomi, med en stark tradition av bemannade flygfarkoster och med egen flygindustri med tillverkning av stridsflygplan. Eftersom studien kommer att titta på implementeringen av obemannade flygfarkoster och därigenom luftmakt, motiveras det krigsvetenskapliga forskningsfältet.

Sida 19 av 62 Studien kan också anses som viktig då dess resultat bidrar till att öka kunskapen för en lyckad implementering av en högteknologisk plattform i en organisation med stark kultur.

Sida 20 av 62

3. Forskningsdesign

3.1 Teori

Teori utgör förenklingar av verkligheten och fungerar som verktyg för att förstå komplexa problem. Teori fungerar också som hjälp för att sortera och skapa ordning men också för att underlätta vid förklaring av komplexa problem (Van Evera 1997:3-4). Teori använts i denna studie för att förstå hur organisationskultur har påverkat implementeringen av UAV 03 på K3, med syfte att bidra till kunskap om hur implementering av obemannade flygfarkoster i Försvarsmakten kan förstås.

Kapitlet inleds med att beskriva Scheins (2010) teori om organisationskultur och Builders (1989) teori om militärkultur för att tydliggöra förhållandet mellan organisationskultur och militär kultur samt vad forskningen anser vara utmärkande för den militära organisationskulturen. Därefter avhandlas Lundquists (1987) teori om implementering. Avslutningsvis avhandlas och diskuteras uppsatsens teoretiska ramverk.

3.1.1 Introduktion till uppsatsens teori

Valet av teori utgår från den inledande litteraturöversikten som påvisar betydelsen av den organisationskultur som existerar och hur den också kan påverka en implementering av ett tekniskt avancerat system som UAV 03. Tidigare forskning visar också att det måste finnas en ambition och en insikt bland personalen i organisationen för att implementeringen av ett nytt tekniskt system ska lyckas, det framgår också om vikten av innovatörers betydelse för en lyckad implementering men också deras relevans med att sprida kunskap och förståelse.

I enlighet med litteraturöversikten anser flera forskare (Hill 2015, Lee 2019, Murray 1999) att organisationskulturen är av stor betydelse för en lyckad implementering, särskilt i en stark organisationskultur som en försvarsmakt. Människan vill dessutom känna sammanhållning och delaktighet i en grupp, dela värderingar och synsätt samt känna stolthet. Detta är särskilt utmärkande för militära organisationer som främjar gruppen framför individen, vilket också leder till ett kollektivistiskt tänkande (Hill 2015:88). Det här är exempel på viktiga faktorer som påverkar implementering, varför detta motiverar att studien även kommer använda en teori kring organisationskultur. Studien kommer använda sig av Scheins (2010) teori som behandlar organisationskultur. Scheins (2010) teorier motiveras dels genom att hans teori kan anses som inflytelserik inom området, eftersom hans teorier ligger till grund för studier av andra forskare som Terriff (2006), Hill (2015) och Murray (1999). Framförallt motiveras Schein (2010)

Sida 21 av 62 eftersom studien vill förstå hur grundläggande antaganden och kulturen på K3 har påverkats av dess långa historia inom kavalleriet med dess traditioner, som möjligen blivit gällande praxis för organisationens medlemmar och därigenom påverkat implementeringen av UAV 03. Möjligheten att uppnå en djupare förståelse genom att nå organisationens grundläggande antaganden, motiverar tack vare sättet den sammankopplar observerbara nivåer med svårobserverade, ytterligare Scheins teori. Användandet av Scheins teori medger således att kulturen, med hjälp av observerbara nivåer, förstå de svårobserverade.

Eftersom studien undersöker vad som påverkade implementeringen av UAV 03 på K3 behöver studien förstärka Scheins (2010) teori om organisationskultur med Builders (1989) teori om militär organisationskultur. Förstärkningen motiveras för att studien inte ska gå miste om viktig kunskap som anses finnas i den militära organisationskulturen (Builder 1989:18-26).

Lundquist (1987) beskriver, i det som utgör studiens andra teori, om betydelsen av vilja, förståelse och kunskap hos personalen, om vad som ska implementeras och vilken nytta detta medför (Lundquist 1987:43). Valet av Lundquist teori rättfärdigas genom att studien behöver kunskap om hur förutsättningarna vid K3 såg ut i samband med implementeringen av UAV 03 för att inte gå miste om viktig kunskap avseende implementering.

3.1.2 Scheins organisationsteori och Builders militära organisationskultur

Beskrivning av organisationskultur är gjord av flertalet forskare (Hill 2015, Kier 1997, Lee 2019, Murray 1999, Terriff 2006) men utgörs i denna studie av Scheins (2010) omfattande forskning som en god utgångspunkt, vilken beskriver organisationskultur som:

“A pattern of shared basic assumptions learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal integration, which has worked well enough to be considered valid and, therefore, to be taught to new members as the correct way to perceive, think, and feel in relation to those problems” (Schein 2010:18).

Scheins förklaring fångar tydligt hur organisationens sätt att se på och lösa problem är hämtade ur historiska erfarenheter och att de grundläggande antagandena har utvecklats med tiden samt förmedlats till nya gruppmedlemmar. Schein anser även att kultur och ledarskap är två sidor av samma mynt. Det framkommer ofta i forskningen om organisationskulturer en fråga om olika nivåer. Schein menar att organisationskultur studeras på olika nivåer vilket betyder att den

Sida 22 av 62 som är utomstående kan observera kulturen sett ur olika nivåer, vilket denna studie tar fasta på (Schein 2010:22-23).

I Scheins teori är den översta nivån och den mest grundläggande nivån, artefakter vilket utgörs av fenomen som är observerbara och kan ses, höras eller kännas i en grupp. Artefakter utgörs i en organisation av exempelvis uniformer, byggnader, saker som flygplan, ceremonier och utmärkelser (Schein 2010:23).

Den andra nivån utgörs av gemensamma uppfattningar och värderingar som ger organisationens medlemmar riktlinjer och vägleder dessa vid hantering av en uppgift eller vid ett problem. Dessa kan upptäckas i doktriner, ledningsfilosofier eller i andra officiella publikationer (Schein 2010:26-27).

Tredje och sista nivån är grundläggande antaganden och utgör den djupaste analysnivån och det är den som bygger upp en organisations kultur. Det omfattar en organisations värderingar, beteenden, synsätt och uppfattningar som utgör normer i organisationen (Schein 2010:24). Scheins organisationskulturteori kompletteras med Builders (1989) teori om militär kultur för att även omfatta organisationskulturen i militära förband vilket används som studiens ena analysverktyg och beskrivs närmare under kapitel 3.3.1.

Builder menar att traditioner är en viktig del av den militära kulturen. Han beskriver marinen som särskilt traditionsbunden, vilket innefattar allt från hur de äter till hur de krigar. Marinen finner trygghet och mod med traditioner i den fara som de möter i den oförutsägbara miljö som de befinner sig i (Builder 1989:18).

I flygvapnet menar Builder att tekniken är en hörnpelare, tack vare att flygmaskinen var instrumentet som gav flygvapnet dess födelse. Flygplanet har sedan dess varit ett mirakel av teknologi och en källa av expansion och utveckling vilket också gör flygplanet dyrkade av piloter och flygvapnet. Builder anser att det finns en fara inbyggd i denna källa av expansion och utveckling av teknologin, eftersom den utvecklas på ett sätt som påverkar framtiden för själva flygandet i flygvapnet, vilket han argumenterar sker med utvecklingen inom flyg och rymdteknologin (Builder 1989:19).

I likhet med det som beskrivs ovan anser Builder att flygvapnet är den vapengren som mest identifierar sig med en ”pryl”. Han menar att flygvapnets piloter identifierar sig själva med ett flygplan och ofta mot en specifik flygplansmodell. Författaren spekulerar om flygmaskinerna skulle flyttas till en annan organisation så skulle lojaliteten finnas i flygplanen (Builder

Sida 23 av 62 1989:23). Det är inte svårt att förstå den stolthet som piloten innehar, det är inte heller svårt att få en inbjudan att titta ner i cockpit och föra samtal kring svårigheterna som finns med flygning kopplat till väder, lufthavet i fred och krig och relationen människa-maskin.

Det är tydligt hur själva flygningen av flygplanet kommer piloterna närmast hjärtat och stoltheten finns. Det är inte själva striden som är viktig utan det är äran att flyga flygmaskiner som är den grundläggande motivationen/drivkraften. Historien visar på amerikanska piloter som deltagit för andra nationer i krig bara för deras kärlek till flygning (Eagle Squadron, 1940). Marinofficeren är mindre fokuserad på ”prylar” som fartyg etc, där handlar det mer om kärleken till att vara ute på havet (Builder 1989:23).

Arméofficeren anses vara de som minst vill förknippa sig med en ”pryl”, varvid äran mer handlar om att bemästra grundläggande färdigheter som soldat. Dock är armén och flygvapnet lika i ett stycke och det är den statusuppdelning som finns i flygvapnet mellan piloter och övriga men även mellan piloter och vilken typ av pilot man är (spets, transport, jakt, bomb etc). I armén är uppdelningen istället mellan infanteriet, artilleriet, pansar och sedan övriga, men till skillnad mot flygvapnet så är arméofficeren ändå mer villig att ge upp sin tillhörighet av vapenslag men ändå identifiera sig och känna en stolthet som officer (Builder 1989:26).

Denna studie kommer att förhålla sig till organisationskultur och eftersom studien handlar om obemannade flyg i armén, blir det därigenom den militära kulturen som studeras. Studien kompletterar Scheins (2010) teori, vilken anser att en organisation måste förstå sin egen kultur och sin begränsning, för att kunna genomföra förändringar och vara förändringsbenägen, med Builder (1989) för att förstå militär kultur. Vidare anser Murray att den militära kulturen är den viktigaste faktorn för att avgöra hur effektiv en militär styrka är att förbereda sig för ett framtida krig (Murray 1999:36).

3.1.3 Lundquist implementeringsteori

Studiens teori avseende implementering kommer från Lundquist (1987) som beskriver i sin bok

Implementation steering- an actor structure approach en styrningsmodell som utgår från

rollerna beslutsfattare och verkställare, där verkställare kan benämnas förvaltning eller implementering. Samspelet mellan beslutsfattare och verkställare (implementering) kan delas in i styrning och kontroll där Lundquist diskuterar att styrning kan ske indirekt eller i direkt form. Direkt styrning beskrivs som där uppdragsgivaren ger direkt tydliga styrningar till verkställaren om vad som ska genomföras, alternativt indirekt genom att uppdragsgivaren ger

Sida 24 av 62 begränsningar i verkställarens handlingsfrihet genom ramar i ekonomi, organisation eller miljö, styrningen kompletteras med uppföljning (Lundquist 1987:61, 148).

Lundquist beskriver i sin aktörsmodell att en aktör måste uppnå tre villkor för att kunna implementera och följa beslutet. Verkställaren måste förstå beslutet, kunna genomföra beslutet och vilja genomföra beslutet (Lundquist 1987:43).

Verkställaren måste förstå vad som ska genomföras, genom att styrningen måste vara tillräckligt tydlig och att det måste finnas tillräcklig förkunskap (Lundquist 1987:43).

Verkställaren måste också kunna verkställa styrningen och implementera beslutet. Att verkställaren kan innebär att de har förutsättningar och förmågan att genomföra beslutet genom att ha resurser som lokaler, ekonomi, utrustning och tid (Lundquist 1987:43).

Slutligen är det viktigt att verkställaren vill genomföra beslutet sett utifrån egna medvetna eller omedvetna uppfattningar om beslutet (Lundquist 1987:43). Lundquist menar här att individens påverkan är stor och svår att särskilja från organisationen, det finns inga tydliga linjer. För att påverka organisationens vilja, förståelse och kunskap, behövs individer vilka hjälper fram nya idéer som entusiaster och innovatörer (Lundquist 1984:4; 1987:40).

Lundquists teori avseende implementering kan sammanfattas genom att han i sin teori anser, för en organisation ska lyckas med en implementering, bör inledningsvis styrningarna från beslutsfattarna och i denna studie handlar det om regeringen vara tydliga. Sedan är en grundförutsättning att organisationen vill genomföra implementeringen, vidare behöver organisationen kunskaper om det som ska implementeras för att organisationen ska förstå nyttan med det som införs (Lundquist 1987:43). Avslutningsvis ska det finnas förutsättningar som ekonomi, personal, lokaler etc för att kunna genomföra implementeringen (Lundquist 1987:43).

Figur 2: Sammanfattning Implementeringsteori (Lundquist 1987:43) Vill

Kan Förstår

Sida 25 av 62 Det finns även andra teorier avseende implementering som exempelvis Evert Vedung (2016) som tar utgångspunkt i Lundquists (1987) teorier men fortsätter resonemanget om implementering och tydliggör betydelsen av entreprenörer, eldsjälar och förkämpar som speglar vikten av det personliga engagemanget för en lyckad implementering. Det kan röra sig om personer som har jobbat länge i organisationen, som är trygga i sin yrkesroll och som innehar mycket kunskap, men det kan också röra sig om nyexaminerade som ännu inte låtit sig färgas av organisationens kultur (Vedung 2016:87).

Vedung (2016) belyser i sin forskning implementering mer generellt och använder sig av exempel hämtade från förvaltning och politik medan denna forskning undersöker implementering av obemannade flygfarkoster, med fokus på kulturens påverkan på implementering. Denna skillnad tillsammans med det faktum att Vedung tar sin ansats i Lundquist teorier, utgör ett motiv till vald teori. Lundquists tre tydliga beståndsdelar (förstå, vilja, kunna), kan också på ett tydligt sätt relateras till Scheins (2010) teori om organisationskultur. Kulturen torde påverka verkställaren perception och förståelse för vikten av implementeringen, vilket också stöds av Terriffs (2006) forskning. Vad organisationen, i enlighet med Scheins modell, anser vara lämpligt, torde påverka viljan till implementering. Organisationskulturen kan också, givet hur organisationen vidareförmedlar kunskap, även påverka kunskapen. Sammanfattningsvis motiverar resonemanget valet av teori.

3.1.4 Sammanfattning av teori

Genomgången forskningsöversikt avseende implementering av ett nytt tekniskt avancerat system i en organisation visar att en implementering sker i flera steg och omfattar hela organisationen. Eftersom studien undersöker implementering av UAV 03 på K3 i syfte att hitta faktorer som påverkade implementeringen använder studien en teori kring implementering för att förstå organisationens vilja, förståelse och kunskap (Lundquist 1987:43). För att sedan kunna förstå och gå in på djupet och besvara studiens frågeställning kommer studien att undersöka om det är något i organisationskulturen på K3 som har underlättat eller försvårat implementeringen (Schein 2010; Builder 1989).

Studiens motiv till att skapa denna djupare förståelse kring organisationskulturens påverkan vid implementering av UAV 03 på K3 rättfärdigas genom användandet av teorier kring organisationskultur (Schein 2010) förstärkt med teori av militär organisationskultur (Builder

Sida 26 av 62 1989) för att förstå K3:s organisationskultur för att hitta dess styrka och begränsningar (Schein 2010).

Den militära kulturen är relevant att undersöka vid implementering av ett nytt flygsystem i armén där Builder (1989) anser att den militära kulturens byggstenar kommer ur stolthet och status. Som exempel på detta känner amerikanska stridspiloter stolthet och vill bli förknippade med sitt flygplan och att det finns en kärlek till flygningen och detta bildar tillsammans en status (Builder 1989:19–26). Kulturen på K3 härstammar från markbunden spaning och strid. Innan försöksverksamheten med UAV 01 (Ugglan) och implementeringen av UAV 03 (Örnen) bedrevs ingen flygtjänst vid K3. Vilka är i så fall de faktorer som bygger stolthet och status på K3 vilka Builder (1989) beskriver? För att ta reda på det så kommer studien undersöka vad i organisationskulturen på K3 som påverkat implementeringen av ett obemannat flygsystem på ett jägarförband i armén.

3.2 Metod

Metod är tillvägagångssätt och verktyg för inhämtning och bearbetning av empiriskt material, för att kunna svara på studiens frågeställning. Metod utgör också ordning, struktur och systematik för att uppnå studiens syfte (David och Sutton 2016:469).

Kapitlet inleds med att beskriva studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Därefter sker en beskrivning av de ingående metoder för datainsamling och analys samt hur genomförandet av studien gick till i praktiken. Därefter diskuteras metodval, val av källmaterial samt studiens validitet och reliabilitet. Slutligen ges en sammanfattande beskrivning av studiens forskningsdesign.

3.2.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Metodologiskt tillämpar studien en kvalitativ ansats, vilket innebär en framtoning av ord framför siffror som betonas vid kvantitativ forskning. Studien utförs utifrån en enfallstudie där implementeringen av UAV på K3 utgör fallet där två olika teorier används för att förstå organisationskulturens påverkan vid implementering (David och Sutton 2016:21; George och Bennet 2005:19, 75; Esaiasson et al. 2017:41).

3.2.2 Metod för datainsamling

Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, där studien har genomfört 13 stycken. Urvalet har inledningsvis skett genom ett selektivt urval, respondenterna har valts baserat på

Sida 27 av 62 följande kriterier (David och Sutton 2016:197): Erfarenhet från implementeringen av UAV 03 och specifika kunskaper samt varit delaktiga vid implementeringen. Antingen som ansvarig över systemet (divisionschef, flygchef, implementeringsansvarig) eller som brukare (operatör), alternativt som chef med verksamhetsansvar. Viktigaste kriteriet vid urvalet har varit kunskap och erfarenhet, därför har urvalet av intervjupersoner skett enligt snöbollsurvalmetoden, vilket innebär att informanten tillfrågats om tips på intressanta personer som kan bidra med sin expertis. Studien har också eftersträvat ett brett urval, med ambitionen att respondenterna ska representera olika delar inblandade i implementeringen (Esaiasson 2012:258; David och Sutton 2016:107, 114-115, 197).

Härvid har det varit relevant att inhämta kunskap av personer som varit inblandade vid implementeringen av UAV 03 på olika chefsnivåer, både vid flygenheten och underrättelsebataljonen (vilka presenteras i inledningen av kapitel 4). Ett brett organisatoriskt urval har också varit viktigt för att möjliggöra att alla tolkningar av militär organisationskultur kommer fram och bidrar till att visa på vilket sätt K3:s organisationskultur påverkade implementeringen.

Intervjuerna genomfördes i Stockholm (8) och på K3 i Karlsborg (5). Avseende möjligheten att genomföra intervjuer i Karlsborg, har det varit en styrka i studien för att ytterligare förstå fenomenet på djupet. Detta genom att själv lära känna personalen, ta del av den organisationskultur som finns på K3, men också ta del av och inhämta kunskap om UAV 03 som studien diskuterar (Schein 2017:257, 264-265, 267).

Vad gäller intervjuerna så har de pågått mellan 45 min till 90 minuter och har spelats in. Det inspelade materialet har sedan transkriberats och utgjort material för studiens analys. Intervjuguiden har bestått av ett antal frågor där studiens teorier om organisationskultur (Schein 2010, Builder 1989) och implementeringsteori (Lundquist 1987) legat som utgångspunkt för intervjufrågorna. Frågorna har varit indelade i tre block, där det första blocket behandlade intervjupersonens bakgrund i relation till obemannade flygfarkoster, framtida luftkrig och utmaningar samt fördelar med obemannade flygsystem. Den andra delen avhandlade organisationskulturen på K3 och i armén. Den avslutande och sista delen handlade om själva implementeringen av UAV 03 på K3.

Värt att uppmärksamma är att alla som tillfrågades ställde upp och blev intervjuade, detta påvisar ett intresse för denna studie och av obemannade flygfarkoster. Intervjupersonerna har

Sida 28 av 62 delat med sig av material som utredningar, rapporter och utvärderingar som i studien har fungerat som kunskapsuppbyggnad av detaljer för mig som forskare.

Motiveringen till studiens metod är att den, med hjälp av valda teorier, förstår hur organisationskultur påverkade implementeringen. Utgående från studiens syfte och därtill vald metod är ambitionen att förstå det specifika fallet, snarare än att möjliggöra generalisering. Det kan dock finnas ett generellt värde med den kunskap om kulturell påverkan ur ett svenskt perspektiv på implementering som studien bidrar med, eftersom ett rimligt antagande är att de studier som är genomförda i USA skiljer sig från svenska förutsättningar.

Avseende valet att använda intervjumetod istället för dokumentanalys är motiveringen i likhet med Yin (2007) beskrivning att intervjuer är givet studiens frågeställning ett bra val eftersom denna studie avser att undersöka på djupet, vad i organisationskulturen på K3 som påverkade implementeringen (Yin 2007:116-117).

Härvid väljs med fördel en omfångsrik metod som intervjuer för att inhämta empiri vid denna fallstudie eftersom erfarenheterna av organisationskulturens påverkan vid implementeringen inte går att läsa i en text, utan finns i intervjupersonernas huvud, vilket motiverar och rättfärdigar valet av intervjumetodik för inhämtning av studiens empiri. Den andra motiveringen till studiens metod har sin grund från studiens frågeställning som vill veta vad i K3:s organisationskultur som påverkade implementeringen av UAV 03, inte bara om den påverkades. Detta stärker ytterligare valet av metod då den ger utrymme för att ställa följdfrågor och be om förtydliganden (Yin 2007:119).

Kritik som kan nämnas mot urvalet av intervjupersoner är att studien inte intervjuat personal från högsta ledningsnivå i Försvarsmakten, som deltog vid beslut om implementeringen, detta hade bidragit med ytterligare ett perspektiv. Studien har inte heller intervjuat soldater och specialister från plutonsnivå tillhörande underrättelsebataljonen, vilket även det skulle bidragit med ytterligare ett perspektiv. Motiveringen till varför detta inte genomfördes i denna studie är på grund av att den personal som hade dessa befattningar 2010 har lämnat organisationen.

3.2.3 Metod för analys

Den insamlade empirin kommer att genomgå en kvalitativ tematisk analys, vilket innebär att låta teman framgå ur studiens teori och data i stället för att tvinga fram teman från forskarens egna föreställningar. Det är vanligt förekommande att presentera resultatet vid en tematisk analys genom matriser eller figurer, vilket också presenteras i denna studie under kapitel 4.

Sida 29 av 62

Tematisk analys sker efter sex steg med utgångspunkt i teorin och inleds med att bekanta sig

med empirin som i denna studie utgörs av de transkriberade intervjusvaren, därefter genomförs kodning och indelning i analysnivåer för att sedan granska och hitta teman med värdeord (Braun och Clark 2006:87). I denna studie sker tematisk analys med en teoretisk utgångspunkt, där Scheins, Builders och Lundquists teorier utgör teman för analys av transkriberade intervjusvar.

3.2.4 Reliabilitet och validitet

Vetenskapliga studier handlar trots allt om att hitta ny kunskap och finna svar på det studien vill undersöka samt leda detta i bevis. Följaktligen måste jag som forskare förhålla mig objektivt till empirin, vilket i denna studie eftersträvas genom att använda teorierna som ett analysverktyg. Att använda teorier som analysverktyg stärker dessutom studiens reliabilitet (David och Sutton 2016:101, 154).

För att bygga upp min grundläggande kunskap avseende obemannade flygfarkoster, K3:s organisation och dess uppgifter, har även genomläsning av officiella dokument och tidskrifter skett. Dokumenten är officiella dokument framtagna i Försvarsmakten av sakkunniga inom området och kan därigenom anses som trovärdiga. Detta i syfte att använda tiden med respondenterna på ett effektivt sätt och inte behöva få förklaring av små detaljer som kan anses som självklara, utan att istället fokusera på att tränga in i en djupare förståelse av fenomenet implementering av UAV på K3.

Kritik som kan nämnas mot dessa dokument är att de är framtagna för ett annat syfte och inte direkt till denna studie, därför har jag varit noga med att värdera i vilka syften som dessa dokument har varit framtagna. Dock använts dessa dokument inte i studien utan i studien är empirin hämtad genom intervjuer (Yin 2006:116; David och Sutton 2016:101)

Något som är betydelsefullt att resonera kring vid vetenskapliga undersökningar är på vilket sätt jag som forskare har tillgodosett reliabilitet i studien. Vilket handlar om transparens och reproducerbarhet. För att tillgodose detta används studiens teori i analysen, vilket borgar för transparens och reproducerbarhet. Studien har även transkriberat allt intervjumaterial, vilket ytterligare stärker studiens transparens (David och Sutton 2016:154, 220).

Det är även viktigt att, i vetenskapliga sammanhang, diskutera validitet, det vill säga att uppsatsen faktiskt undersöker det den ämnar göra. För att säkerställa validitet i denna studie används i relation till frågeställningen, teori avseende såväl implementering som

Sida 30 av 62 organisationskultur. Genom att använda teorier vid framtagandet av intervjuguide såväl som i analys av det empiriska resultatet eftersträvas en god överrensstämmelse mellan studiens frågeställningar, dess teoretiska ramverk och genomförda analys. Tillsammans med hur studien har avgränsats från att inte titta på implementeringen av andra obemannade flygsystem exempelvis på stridsteknisknivå som finns vid andra förband, syftar detta till en god validitet (David och Sutton 2016:154, 220).

3.2.5 Forskningsetik

En styrka gällande forskningsetik och objektivitet i denna studie är att jag som forskare inte har något egenintresse i obemannade flygfarkoster, inte heller i organisationen K3 vilket stärker mitt oberoende i studien och dess resultat (David, Sutton 2011:41-46). Detta beskrivs som oberoendeaspekten och handlar om forskarens oberoende till studien och inte låta sig påverkas av annan person eller yttre omständigheter (Esaiasson et al. 2012:283). Inför intervjutillfällena blev samtliga deltagare informerade om studiens innehåll och syfte, vidare informerades de vid inledningen av intervjun om att intervjun kommer att bandas och det transkriberade innehållet kommer att användas och presenteras i denna studie. Vid citering med namn, kommer den intervjuade att avge ett godkännande av den text som används i övriga fall kommer studien att referera till respondent 1 till 13 för att behålla anonymiteten. Informerat samtycke har säkerställts i samband med bokningen av intervju, och vid intervjutillfället har information om sekretess, inspelning, citering avseende namn och benämning som IP (Intervjuperson 1-13) säkerställts. Likaså har samtycke till deltagande i denna studie medgetts av samtliga intervjupersoner och detta finns också med i det inspelade materialet (David och Sutton 2016:51-55).

3.2.6 Metoddiskussion

Vid val av forskningsdesign anser Yin (2007:117) att problemformuleringen och forskningsfrågan är centrala och att det är viktigt att forskningsdesignen passar frågeställningen. Med denna vetskap kommer därför denna studie genomföras som en enfallstudie med en kvalitativ undersökningsmetod, där implementering av UAV 03 på K3 utgör fallet och empirin i studien framkommer ur samtalsintervjuer. Syftet med att använda intervjuer vid datainsamling är för att fånga synen på djupet gällande organisationskulturens påverkan vid implementeringen. Om studien istället använt sig av en kvantitativ undersökning hade den möjligen kunnat ge en mer allomfattande syn på organisationskulturen, där möjligheten till