Pornografikonsumtionens påverkan på ungdomar : en litteraturöversikt

PORNOGRAFIKONSUMTIONENS PÅVERKAN PÅ UNGDOMAR

HOW PORNOGRAPHY CONSUMPTION AFFECTS YOUNG PEOPLE

Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Avancerad nivå Examinationsdatum: 170109 Kurs: BAMO HT15 Författare: Elisabeth Jorg Pia Lundgren Handledare: Taina Sormunen Examinator: Susanne Georgsson

SAMMANFATTNING

I Sverige år 2015 fanns det 1 533 165 ungdomar i åldern 13-25 år enligt Statiska centralbyrån. Att bli vuxen innebär stora förändringar både psykiskt och fysiskt och det kan vara en

omvälvande och experimentell period i en människas liv. Detta omfattar bland annat att söka grupptillhörighet och att hitta sin sexuella identitet. Under 90-talet blev datorer allt vanligare i hemmen och internetanvändningen ökade lavinartat, idag ligger Sverige i topp i Europa med flest andel internetanvändare. Det senaste decenniet har pornografin spridits i stor omfattning, de vanligaste källorna för pornografikonsumtion anses vara internet och kabel – TV som båda är lättillgängliga hemifrån. Enligt ett flertal studier så har de flesta ungdomar någon gång konsumerat pornografi.

Syftet med detta arbete var att belysa vilka attityder och känslor ungdomar hade angående pornografi samt hur pornografikonsumtion kunde påverka dem.

Den metod som användes var en litteraturöversikt. Sökning i olika databaser gjordes och ett antal vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa granskades och kvalitetsbedömdes. De artiklar som valdes ut motsvarade de kriterier som författarna ansåg besvara studiens syfte och frågeställningar, totalt inkluderades 11 kvantitativa och fem kvalitativa artiklar, publicerade mellan 2006-2016.

Resultatet visade att ungdomar i åldern 13-25 år kände sig ambivalenta till pornografi. De upplevde både positiva och negativa aspekter av pornografikonsumtion. Killar hade en mer positiv attityd till pornografi jämfört med tjejer. Det var fler killar som konsumerade

pornografi jämfört med tjejer. Attityder till pornografi och de känslor den väckte var allt från avsky till något positivt enligt båda könen. Ungdomar kunde uppleva pornografi som både våldsam och grov, men ändå som en källa till information. De flesta ungdomarna uppgav att de blivit influerade och fått inspiration via pornografi, flertalet ungdomar såg pornografi som en källa till information angående sex. Ibland uppfattades pornografin som en pålitlig källa, men oftare bedömdes den som överdriven, förvrängd eller rent falsk. Ungdomar uppgav att vänner var den bästa källan för information om sex. Både killar och tjejer ansåg att den pornografi som framställdes i media var sexuellt diskriminerande. De tjejer som sågs inom pornografin hade smala kroppar med stora bröst och var underordnade killarna medan killarna framställdes som ledare, starka och vältränade.

I vår kommande barnmorskeprofession är det viktigt att vara medvetna om hur ungdomar ser på pornografi så att vi kan samtala om detta samt ge ungdomarna korrekta faktakunskaper och diskutera med dem om hur de ser på den egna kroppen och om vilka värderingar och normer som styr dem.

ABSTRACT

In Sweden in the year 2015, there was 1 533 165 young people aged 13-25 year according to Statistics Sweden. Growing up means huge changes both mentally and physically and it is an experimental period in a person's life. This includes, among other things, to search group membership and to find the sexual identity. During the 1990s, computers became more and more common in homes and internet use grew exponentially, today is Sweden in top in Europe with the highest percentage of internet users. The last decade has pornography spread widely, the most common sources of pornography consumption are considered to be internet and cable-TV, both of which are easily accessible from home. According to several studies, most young people at some point have consumed pornography.

The aim of this study was to describe thoughts, feelings and attitudes among young people had about pornography and how pornography consumption could affect them.

The method used was a literature review. Searching in different databases a number of scientific articles were selected, they were examined and the quality was assessed. The items that were selected corresponding to the criteria that the authors considered answer the study's purpose and issues, a total of 16 included qualitative and quantitative articles, published between 2006-2016.

The results showed that young people aged 13-25 years felt ambivalent towards pornography. They experienced both positive and negative aspects of pornography consumption. Guys had a more positive attitude to pornography compared with girls. More guys consumed

pornography, compared to girls. Attitudes towards pornography and the emotions it aroused was everything from disgust to something very positive according to both genders. Young people experienced the pornography as both violent and rough, yet as a source of information. Most of the young people stated that they have been influenced and inspired by pornography, most young people watched pornography as a source of information about sex. Sometimes they perceived pornography as a reliable source, but more often it was assessed as excessive, distorted or downright false. Young people stated that friends were the best source for information about sex. Both guys and girls felt that the pornography produced in the media was sexually discriminatory. The girls who were seen in pornography had slender bodies with big breasts and were subordinate to the guys while the guys were obtained as the leader, strong and athletic.

In our upcoming Midwifery profession, it is important to be aware of how young people experience pornography so we can discuss this and give young people the correct facts and discuss with them about how they view their own body and about what values and standards that govern them.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 1

Genus ... 1

Sexualitet ... 1

Medias betydelse för ungdomars sexuella identitetsutveckling ... 2

Sexualundervisning i skolan ... 3

Pornografi ... 3

Pornografi – en del av historien ... 4

Lagstiftning om Pornografi ... 5

Spridning av pornografi i samhället ... 5

Barnmorskeprofessionen inom ungdomsverksamhet ... 6

Problemformulering ... 7 SYFTE ... 7 Frågeställningar ... 7 METOD ... 8 Urval ... 8 Genomförande ... 8

Databearbetning och analys ... 9

Reliabilitet och validitet ... 10

Forskningsetiska övervägande ... 10

RESULTAT ... 11

Ungdomars attityder och känslor kring pornografi ... 11

Ungdomars upplevda påverkan av pornografikonsumtion ... 13

DISKUSSION ... 16

Metoddiskussion ... 16

Resultatdiskussion ... 17

Slutsats ... 22

Klinisk tillämpbarhet ... 22

Förslag till vidare forskning ... 22

REFERENSER ... 23

Bilaga 1- Bedömningsmall Bilaga 2- Artikelmatris

1

BAKGRUND

Enligt World Health Organization WHO (2015) lyder definitionen för ungdom; en person i åldern tio till nitton år. Enligt Statiska centralbyrån SCB (2016) fanns det i Sverige år 2015 1 533 165 ungdomar i åldern 13-25 år och det förväntas det en ökning de kommande åren (SCB, 2016). Att bli vuxen innebär stora förändringar både psykiskt och fysiskt och är en experimentell period i en människas liv. Detta omfattar bland annat att söka grupptillhörighet och att hitta sin sexuella identitet. I ungdomsåren ingår puberteten vilket innebär att individen utvecklar sina könskarakteristiska drag. Puberteten är en hormonell process vars debut styrs av det genetiska arvet. Faktorer som undervikt samt olika sjukdomar kan göra att debuten försenas. Killar kommer generellt in senare i puberteten än tjejer och har vanligen ett mer utdraget förlopp än tjejerna. I puberteten har många ungdomar en känsla av odödlighet som kan resultera i ett riskbeteende, en anledning kan vara att hjärnan inte är färdigutvecklad före 20-års ålder (Berg Kelly, 2014).

Genus

Kön definieras i samhället som att det finns två separata kön, man och kvinna. Inom genusteorin diskuteras det att kön snarare är en social konstruktion än en beskrivning av en människas könsorgan (Smirthwaite, Swahnberg & Wijma, 2010). Redan vid födseln startar en könsskapande process, då individen ses som pojke eller flicka utifrån våra genitalia. Om kön ses som en social konstruktion innebär det att individen inte föds som kvinna eller man, utan blir det på grund av de aktiviteter, idéer och beteenden som individen utsätts för och dessa är kopplade till manligt och kvinnligt. Både män och kvinnor kan agera på ett ”icke” manligt eller kvinnligt sätt och riskerar att utsättas för fördömanden då de bryter mot normen om hur en riktig man eller kvinna ska vara (Magnusson, 2009). Enligt Berg Kelly (2014) är det självklart för de flesta ungdomar att ta på sig en könsroll och ett heteronormativt beteende, vilket startar redan i barndomen och blir tydligare i ungdomsåren. Dock känner inte alla ungdomar att de passar in i den heteronormativa rollen och de kan behöva extra stöd i den process de går igenom för att hitta sin egen identitet.

De könsroller som individen har, grundar sig på de åsikter individen vuxit upp med, om vad som utmärker sig för att vara typiskt manligt eller typiskt kvinnligt. Människan behöver separera mönster och kategorisera i sin omvärld för att få en förståelse för den. För denna kategorisering används motsatser som till exempel, kall-varm, hård-mjuk, detta gäller även manligt och kvinnligt där det manliga ofta värderas högre än den kvinnliga. Detta paradigm tar för de flesta personer uttryck i hur män och kvinnor bör vara, bör klä sig eller vad de bör arbeta med (Andersson, 2012).

Sexualitet

Sexuell hälsa definieras enligt WHO (2006) som “A state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality; it is not merely the absence of disease, dysfunction or infirmity. Sexual health requires a positive and respectful approach to sexuality and sexual relationships, as well as the possibility of having pleasurable and safe sexual experiences, free of coercion, discrimination and violence. For sexual health to be attained and maintained, the sexual rights of all persons must be respected, protected and fulfilled” (WHO, 2006).

2

negativa konsekvenser och inte vara diskriminerande. De flesta människor börjar sin sexuella debut i tonåren. De flesta ungdomar på gymnasienivå har en positiv syn till sin sexualitet och de ter sig nöjda med sitt sexualliv. Erfarenheterna ungdomar har av sex har oftast varit frivillig och positiv (Magnusson, 2009). I en studie gjord i Holland visades det att varken föräldrar eller vänner hade någon direkt inverkan på ungdomarnas attityder eller sexuella beteende (Nikken & de Graaf, 2013). Enligt Bloom och Taylor (2015) vore det önskvärt att främja ett öppet klimat mellan ungdomar och deras föräldrar och att föräldrarna skulle våga prata öppet och ogenerat med sina ungdomar om både sex och internet så att ungdomarna hittar ett balanserat sätt att förhålla sig till detta (Bloom & Taylor, 2015).

Ungdomsmottagningar och övriga instanser som arbetar med ungdomar har ett ansvar att stärka deras integritet och ge den kunskap som hjälper dem att kunna utvecklas med

förhoppning om att kunna undvika oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Att arbeta med ungdomar innebär att kunna ge stöd även i frågan om relationer, sexualitet och pornografi. Det som ofta påverkar ungdomar och där de söker inspiration och kunskap är media (Magnusson, 2009).

Medias betydelse för ungdomars sexuella identitetsutveckling

I ter Bogt, Engels, Bogers, och Kloostermans (2010) studie gjord i Holland framkommer det att ungdomar tar sina sexuella förebilder från tv, internet, musikvideor med mera. Detta eftersom dessa förebilder är mer detaljerade och förbjudna än de som ungdomsmottagningar, lärare och övriga vuxna redogör för vad det gäller sex, kärlek och relationer. Det sexuella blir mer spännande och formar de ungas attityd och självbild till att bli orealistisk enligt denna studie. Det är inte ovanligt att det förekommer trakasserier av sexuell natur på internet där framförallt tjejer drabbas. Jonsson, Bladh, Priebe och Svedin (2015) beskriver att många ungdomar upplever det positivt med den erfarenhet av sex de kan skaffa via internet men att de även riskerar att råka ut för sexuella övergrepp. Flertalet av de ungdomar som använder internet och utsätter sig för risker har oftast en problematisk social situation sedan tidigare, vilket leder till att de är mer benägna att ta risker. Dessa ungdomar skattar även sitt eget välmående sämre än de som inte var lika sexuellt aktiva på internet, till exempel att träffa kontakter därifrån och lägga ut avklädda bilder på sig själva. Författarna betonar vikten av att de som arbetar med ungdomar bör bli bättre på att kunna förutse vilka riskerna är för att kunna hjälpa de unga med stöd och ett fungerande nätverk (Jonsson et al., 2015). Det är viktigt att vuxna försöker ge en mer sanningsenlig och nyanserad bild av sex och samlevnad som kontrast till pornografi (Magnusson, 2009). Bilden i media beskriver frekvent kvinnan som objekt och mannen som sexuellt målinriktad. Det ungdomarna exponeras för, genom till exempel musikvideor, förstärker ytterligare dessa föreställningar om den sexiga kvinnan och coola mannen. Det är ovanligt att den media som ungdomar exponeras för tar upp oönskad graviditet och könssjukdomar utan den handlar till stor del om drifter och hur individen ska se ut för att vara attraktiv. Den skeva bilden kan leda till allvarliga konsekvenser då media till stor del skapar ungdomars identitet och inte ger en helt klar bild av myntets båda sidor. Det som ofta inte reflekteras över är att ungdomar tillbringar stor del av sin tid framför datorn utan insyn av föräldrar eller annan vuxen (ter Bogt et al., 2010). En annan studie från Holland visar att två tredjedelar av alla ungdomar döljer sina internet-aktiviteter för föräldrarna (Valkenburg & Peter, 2011). Det är en högre andel av killarna som letar efter media med sexuellt innehåll medan tjejerna är känsligare för de budskap som visas och blir mer fokuserade på utseende och sin sexualitet (ter Bogt et al., 2010). Kvinnor med stora bröst, styva bröstvårtor och lustfyllda ögon anses sexigt, det handlar inte längre om vem som sjunger eller skådespelar bäst utan vem som är sexigast i media (Mattebo, Larsson, Tydén & Häggström-Nordin, 2014).

3

Sexualundervisning i skolan

Skolan har ett ansvar vad det gäller sexualundervisning och det finns önskemål om att förstärka kunskap inom ungdomsmedicin hos personal. Sverige har haft obligatorisk undervisning i sex- och samlevnad sedan 1955 och kraven ökar då ungdomarna får information från olika källor som de ska kunna förstå och bemöta på ett empatiskt och kunskapsmässigt plan (Magnusson, 2009). En studie från England visade att skolan kanske inte är det rätta stället att undervisa i sexualkunskap på grund av att lärarna inte har de rätta kunskaperna. Lärarna undervisar från biologiböcker ren faktakunskap men har svårt att få med övriga aspekter som till exempel nöjet och njutning med sex (Giami et al., 2006). I en studie också gjord i England bjöd forskare in ungdomar till fokusgrupper för att tala om sex och sexuell njutning. Forskarna såg att ungdomarna kunde prata öppet om sex, sexuell njutning och jämlikhet mellan könen i mindre grupper. Forskarna föreslår gruppdiskussioner som komplement till sexualundervisningen i skolan för att ge ungdomarna ett annat alternativ till den pornografi de tar del av via media (McGeeney, 2015). I dagens samhälle kommer ungdomar i kontakt med sexuella budskap genom olika medier som i vissa fall inte följer de normer om jämställdhet och en hälsosam sexualitet, skolan och andra verksamheter som arbetar med ungdomar bör därför ge dem en möjlighet till att se med kritiska ögon för att öka deras möjlighet att bemöta medias bild av sexualitet (Magnusson, 2009). Forskare har

föreslagit förebyggande program i skolan där ungdomar lär sig hantera media och internet. Meningen är att de ska lära sig olika tekniker för att undvika och våga säga nej till riskfyllda sexuella situationer som kan uppkomma på internet (Dowell, Burgess & Cavanaugh, 2009). Det handlar till stor del om attityder och författarna till detta arbete har valt

Nationalencyklopedins NE,(u.å.a) definition av attityd. Detta för att belysa vad begreppet attityd står för fortsättningsvis. NE definition innefattar bland annat begreppen,

förhållningssätt och inställning och det är den innebörden författarna avser mena med attityd i detta arbete.

I rapporten, ”Samtala om pornografi i skolan” (Olsson, 2007). från RFSU betonas vikten av att samtala om sexualitet som mer än begreppet kön och faktakunskaper om sex. RFSU har önskemål om att sexualundervisningen även skall ta upp hur vi ser på den egna kroppen, vilka värderingar och normer som styr synen på sexualitet. Det finns kluvna känslor angående sexualitet och det kan vara en av orsakerna till varför det kan vara svårare att prata med ungdomar om. RFSU menar att det kan ligga en skillnad i om den sexuella handlingen utförs på grund av njutning eller om den ses som en befruktningsritual. När sexuell njutning

diskuteras blir det svårare att distansera sig och det blir en betydligt mer personlig tolkning av sex, detta kan leda till att vuxna upplever det svårare att prata om. Enligt Macintyre, Montero Vegaoch Sagbakken (2015) var det ingen av ungdomarna i deras studie som lärt sig något om sexuell njutning i den formella sexualundervisningen. Ungdomarna trodde att

huvudanledningen till detta var att fördröja deras sexualdebut samt förhindra tonårsgraviditeter.

Pornografi

NE (u.å.b) definierar pornografi på följande sätt;

”

framställda beskrivningar av människans erotiska liv. Vad som en gång var ”smutslitteratur” och gömdes undan i bibliotekens raritetskammare är nu erotiska klassiker på bokmarknaden. Bilder som av vissa uppfattas som skamliga och/eller njutbara lämnar andra tämligen

4

Åtskilligt har skrivits om pornografi som psykologiskt, samhälleligt och ideologiskt fenomen, utan att vi därför med säkerhet vet vad som ytterst styr den erotiska dröm- och idealvärld en litteraturforskare kallat pornotopi” (NE, u.å.b)

Ungdomsmottagning på nätet UMO är en sida för ungdomar som beskriver att syftet med pornografi är att den som tittar ska kunna känna sexuell upphetsning. Pornografi kan bestå av både bilder och filmer men vad som upplevs som pornografi är olika mellan olika individer. Den vanligaste formen är ”mainstream pornografi” som är lättillgänglig. Det finns även alternativ pornografi, bl a feministiskt pornografi som mest handlar om att aktörerna

framställs på ett mer jämlikt sätt. Ett av de vanligaste skälen till att se på pornografi är att bli upphetsad vid onani. Att bli upphetsad av något i en pornografifilm betyder dock inte att detta är sådant som individen vill utföra själv. Pornografi är inte en sann bild av hur sex i

verkligheten med en partner ser ut. Tjejer i allmänhet har inte så stora bröst och killar har i normala fall inte så stora penisar som det framställs inom pornografi. Pornografi kan väcka många olika känslor och även viss kluvenhet hos den som tittar (Sandler, u.å.a). Det finns skillnader i vad som kan vara negativt med pornografi beroende på kön. Gamla normer lever kvar om att killar ska vara de aktiva och att tjejer ska vara de passiva. En stor del av den oro vuxna känner för ungdomars sexualitet handlar om det förtäckta, som att ungdomarna lär sig avancerad sex genom att titta på pornografi. Det som menas underförstått, är bland annat analsex som blivit vanligare bland heterosexuella än det varit tidigare. Oron kan bestå av att detta utförs under påtryckning från de unga killarna och att det hör till det ”normala” i heteroförhållanden. Inom homokulturen har det inte förekommit samma rädslor om skadeverkningar vid anala samlag, där har diskussionen istället handlat om risken för överföringen av HIV som ökar (Olsson, 2007).

Till skillnad från pornografi handlar erotik mer om de sinnliga, sensuella och används som ett uttryck för känslor som lust ömhet och närhet. Pornografin är endast avsedd för att väcka sexuell lust (NE, u.å.b).

Pornografi – en del av historien

Pornografi har funnits i olika former sedan århundranden tillbaka. Under 1700-talet gjordes utgrävning av de Romerska städerna Pompeji och Herculaneum som utplånades när vulkanen Vesuvius fick sitt utbrott 79 e Kr. Vid dessa utgrävningar upptäcktes väggmålningar som föreställde bilder på olika sexuella akter. Arkeologerna fann att sexbilder var målade lite varstans i städerna, till exempel på krogskyltar, i gathörn och även inne i hemmen. Dessa målningar kom att bli banbrytande, pornografin gjordes till en egen kategori som kunde klassificeras, studeras och skiljas ut från andra ämnen. Skapandet av denna kategori ledde till framväxt av en ny typ av samlare, pornografen. Pornografen var normalt en välbärgad man från samhällets överklass som hade ett stort intresse för andra kulturer, han samlade på allt där sex var avbildat, till exempel vaser, franska kort och japanska träsnitt. Under 1800-talet blev pornograferna en växande skara som brevväxlade och bytte föremål med varandra på ett bildat och distanserat sätt, allt de företog sig var dock inte rumsrent men heller inte förbjudet. Under mitten av 1800-talet kom nya tekniker som fotografier och tryck vilket ledde till att pornografin kunde massproduceras. I England antogs därför år1865 obscenitetsförordning som fastslog att gentlemän från överklassen kunde ägna sig åt pornografi men under

kontrollerade former så att den inte spreds till arbetarklassen. Detta för att det skulle skydda kvinnorna. Sex på bild eller i text blev förbjudet och hanterades av mer eller mindre olagliga företag. Inte förrän de senaste två decennierna har pornografin blivit något mer rumsren även om det fortfarande förekommer ohederligt förfarande (Olsson, 2007).

5

Enligt Arnberg (2010) fick den pornografiska pressen hård kritik i riksdagen under 1950-1960-talen. På grund av detta blev Sverige ett av de första länderna som tog bort

sedlighetsparagrafen ur svensk tryckfrihetsförordning 1971 och utgivning av pornografi avkriminaliserades. Därefter har utvecklingen gått från bilder, tidningar, videofilmer till internet som är lättillgängligt för alla.

Lagstiftning om Pornografi

Enligt Förenta Nationernas FN (1989) barnkonvention är varje människa under 18 år ett barn. Barnen ska enligt punkt 34 skyddas mot sexuella övergrepp och mot att nyttjas i prostitution och pornografi, varje barn ska även skyddas mot all form av utnyttjande. Konventionsstaterna åtar sig att skydda barn så de inte utnyttjas i pornografiska

föreställningar eller i pornografiskt material. I ett tilläggsprotokoll från år 2000 står det även att på grund av den växande tillgängligheten av barnpornografi på internet så föreslås en kriminalisering av produktion och spridning av barnpornografi (FN, 1989).

I Svensk författningssamling SFS, Brottsbalken (SFS,1962 :700) 6 kapitlet, § 4 står det bland annat att läsa; ”I Sverige finns en åldersgräns på 15 år för att ha samlag, det innebär att ett barn under 15 år ej kan samtycka till samlag”. Det står även i §8 att ”den som främjar eller utnyttjar att ett barn under femton år medverkar i sexuell posering, döms för sexuell posering till böter eller fängelse”. Detta gäller även ungdomar under 18 år om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Lag om ändring i Brottsbalken (SFS, 2005:90) tillkom för att förstärka skyddet för barn-och ungdomar mot att utnyttjas i sexuella sammanhang. Enligt brottsbalken är det straffbart att visa en pornografisk bild som på något sätt kan väcka allmän anstöt, men då är det förutsatt att förevisningen sker på allmän plats (SFS1962:700). Pornografi regleras av tryckfrihetsförordningen (SFS,1949:105) och av

Yttrandefrihetsgrundlagen (SFS,1991:1469) 1§ och 11§, kap.3

I en motion från riksdagsförvaltningen föreslås det en skillnad i lagstiftning mellan pornografi och erotik. Önskemålet i denna motion är att definitionen av vad som ska ses som pornografi bör ses över. Syfte med pornografi är att ge sexuell stimulans genom bilder och filmer. Det är tillåtet att framställa pornografi men lagen tillåter inte någon form av barnpornografi eller våldspornografi. Det anses att pornografin är ett sätt att förtrycka kvinnor och att pornografi är en fråga om jämställdhet. Vidare menas det att erotik är mer jämställd och handlar mer om sensualism och tvåsamhet. Riksdagsförvaltningen är inte ute efter att förbjuda erotiska framställningar så som skrivna alster, bilder eller andra konstnärliga uttrycksformer (Riksdagsförvaltningen, u.å.).

Spridning av pornografi i samhället

Det senaste decenniet har pornografin spridits i stor omfattning, de vanligaste källorna för pornografikonsumtion anses vara internet och kabel – TV som båda är lättillgängliga hemifrån (Häggström- Nordin, Sandberg, Hanson & Tydén, 2006). Under 90-talet blev datorer allt vanligare i hemmen och internetanvändningen har ökat lavinartat, idag ligger Sverige i topp i Europa med flest andel internetanvändare (Findahl, 2014). Cooper, Månsson, Daneback, Tikkanen och Ross (2003) påvisade i en studie från 2002 att 68 procent av

Sveriges invånare använder internet. Detta kan jämföras med senare forskning som visar att år 2015 använde 93 procent av Sveriges invånare internet (Findahl & Davidsson, 2015)Innan internet fick genomslagskraft var den som skulle införskaffa pornografi personligen tvungen att visa upp sig. Via internet kan nu pornografi konsumeras helt anonymt (Nigård, 2005). I en spansk studie från 2015 framkommer det att unga killar som ligger i farozonen att utveckla ett

6

riskanvändande mer frekvent använder internet för att titta på pornografi, delvis på grund av att det är gratis samt att pornografin är väldigt lättillgänglig (Ballester-Arnal, Giménez-García, Gil-Llario & Castro-Calvo, 2016) Enligt Skoog, Stattin och Kerr (2009) är dessutom pornografin på internet till största del gratis. En studie av Stanley et al.( 2016) beskriver ett relativt nytt fenomen som kallas texting, vilket innebär att ungdomar skickar bilder och texter med sexuellt budskap mellan varandra via mobiltelefoner, detta fenomen är också starkt förknippat med pornografi. Texting har blivit ett sätt att skapa sin egen pornografi och har blivit allt vanligare bland ungdomar.

Mattebo (2014) beskriver att i de nordiska länderna rapporteras det att 92 procent av alla ungdomar har tittat på pornografi. Det finns en viss skillnad mellan könen då 99 procent av killarna och 84 procent av tjejerna uppger att de tittat på pornografi, alla nordiska länder visar samma skillnad mellan killar och tjejer. Enligt dessa siffror är det killarna som står för den största pornografikonsumtionen framför allt i åldrarna 18-24 år. Ett mönster som ses är dock att killar vanligtvis konsumerar pornografi mer sällan när de har en partner, till skillnad från tjejer vars pornografikonsumtion ökar när de har en fast partner. I en studie av Nigård (2005) beskrivs det att utvecklingen går åt att killar blir mer kritiska mot pornografi till skillnad mot tjejer som ses bli mer accepterande mot detta.

Idag är det svårt att undkomma pornografiskt material på internet. I en svensk studie av Häggström-Nordin et al. (2006) som handlar om ungdomars tankar och reflektioner angående pornografi framkom det att det nästan är helt omöjligt att undvika pornografi på grund av att det är så lättillgängligt och även på grund av att andra typer av media också använder sig av pornografiskt material. Ungdomarna i denna studie ansåg sig både själva och andra påverkas av detta på något sätt. På grund av att internet numera är tillgängligt för nästan alla är det enligt Mattebo et al. (2014) viktigt att vuxna professionella som arbetar med ungdomar förstår pornografins budskap och vilken närvaro pornografin har i ungdomarnas dagliga liv. I en amerikansk studie från 2008 beskrivs det att över 80 procent av föräldrar till ungdomar oroar sig för att deras ungdomar ska komma i kontakt med pornografiskt material via internet (Rosen, Cheever, & Carrier, 2008). Spišák (2016) visade i en studie att föräldrar och

professionella som arbetar med ungdomar oroar sig för den pornografi och den sexuella kultur som sprids över internet. Sorbring (2014) visade att föräldrar till ungdomar oroar sig lika mycket för sina söner som för sina döttrars användning av internet och det material de kommer i kontakt med (Sorbring, 2014). I vuxenvärlden växer en oro för om den

lättillgängliga pornografin kan påverka ungdomar till onormal eller dålig sexualitet. Oro finns att tjejer ska få en skev kroppsuppfattning eller dåligt självförtroende när de jämför sig med tjejerna som förekommer inom pornografin. Angående killarna oroar de vuxna sig för att de ska inspireras negativt av pornografin (Olsson, 2007). Inte bara i vuxenvärlden växer oro för den lättillgängliga pornografin på internet, ungdomar oroar sig för att de yngre barnen ska influeras av pornografi och att den sexuella debuten ska sjunka allt längre ner i åldrarna (Bale, 2011).

Barnmorskeprofessionen inom ungdomsverksamhet

Barnmorskans roll i ungdomsverksamheten är att stärka den psykiska och fysiska hälsan genom stödjande samtal och rådgivning. Ungdomsmottagningarna kan bistå med medicinska undersökningar, behandling, preventivmedelsrådgivning och samtalsterapi inom sex-och samlevnadsområdet. Fokus ligger på att arbeta med ungdomars attityder och värderingar för att kunna stärka dem inför vuxenlivet och i deras personliga identitetsutveckling. I Sverige finns det ungefär 230 ungdomsmottagningar. Unga killar har inte tidigare besökt

7

killarna har det därför på ett flertal ställen startat särskilda mottagningar där endast män arbetar vissa dagar för att förenkla för de unga killarna. Inom ungdomsverksamheten ingår det även att kunna diskutera ämnen som alkohol, droger kroppsideal och annat som kan vara av vikt för de unga att kunna prata med en vuxen om. Personalen arbetar förebyggande för att minska risken för oönskade graviditeter och minska spridning av könssjukdomar genom information och preventivmedel. Ett sätt att nå ut till ungdomarna är med utåtriktad verksamhet, vilket innebär bland annat att skolklasser kommer på besök till

ungdomsmottagningen och även att ungdomsmottagningen gör besök i skolorna som ett komplement till den sex- och samlevnads undervisning som ges i skolan (Rådestad & Häggström-Nordin, 2009). Det bör finnas tillgänglig personal med medicinsk kompetens såsom läkare, barnmorskor men även personal med psykosocialkompetents. De flesta kommuner i Sverige har tillgång till ungdomsmottagning men det finns inte lagstadgat. Mottagningsbesöken är kostnadsfria och barnmorskorna har förskrivningsrätt för

antikonception. Ett tvärvetenskapligt arbetssätt eftersträvas för att kunna ge en bra vård och stötta ungdomarna på flera nivåer. Detta innebär att det finns tillgång till psykologer

kuratorer, läkare samt barnmorskor för att kunna tillgodose de olika behov som den unga kan behöva hjälp med (Janson & Landgren, 2015). Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (SFS, 2009:400) 6§, kap.25, omfattas ungdomsmottagningarna av tystnadsplikt liksom övrig hälso-och sjukvård i Sverige, detta kan vara viktigt att informera ungdomarna om när de kommer på nybesök (SFS, 2009).

Problemformulering

Yrkesverksamma barnmorskor möter ungdomar inom ett flertal verksamheter såsom till exempel ungdomsmottagning och mödravårdscentral. Dessa ungdomar har olika

referensramar gällande sexualitet-och samlevnad, vilket kan påverka deras relationer. Som barnmorska är det viktigt att vara medveten om att dessa problem förekommer och att hålla sig uppdaterad inom detta område då det snabbt förändras över tid. I samhället växer en oro för vilka konsekvenser ökad pornografiexponeringen ska få för barn och ungdomar. En barnmorska behöver kunna ge stöd och råd och bör ha ett öppet synsätt och inte vara fördömande. Det är en viktig förutsättning att vara en god lyssnare vilket förhoppningsvis leder till att ungdomarna upplever ett ökat förtroende och känner stöd från barnmorskan.

SYFTE

Syftet med detta arbete var att belysa vilka attityder och känslor ungdomar hade angående pornografi samt hur pornografikonsumtion kunde påverka dem.

Frågeställningar

Vilka attityder och känslor har ungdomar kring pornografi? Vilken påverkan kan konsumtion av pornografi ha på ungdomar?

8

METOD

Den metod som användes var en litteraturöversikt. Det innebar att författarna sammanställt redan befintligt material för att kunna ta del av den kunskap som redan existerade inom det valda området. I litteraturöversikten ska det finnas klara frågeställningar och kriterier och metod för sökning och urval ska vara väl presenterade. Materialet bör vara kvalitetsbedömt och studier som inte uppfyllde kriterierna exkluderades (Forsberg & Wengström, 2016). Enligt Forsberg & Wengström (2016) görs en litteraturöversikt steg för steg. Författarna till föreliggande studie startade med att skriva en problemformulering, därefter skapades två olika frågeställningar och en plan för studien gjordes.

Urval

Författarna valde att använda originalartiklar publicerade mellan 2006 och 2016. Enligt Polit, & Beck (2016) bör en litteraturöversikt innehålla inklusions -och exklusionskriterier. Till denna litteraturöversikt var inklusionskriterierna följande: artiklarna skulle vara peer-reviewed, skrivna på svenska eller engelska och handla om ungdomar i åldrarna mellan 13-25år. Denna grupp valdes ut på grund av att de flesta ungdomsmottagningar i Sverige tar emot ungdomar mellan 13-25år, men åldrarna kan variera något beroende på kommunernas egna riktlinjer (Sandler, u.å.b). Artiklar där abstrakt inte var tillgängliga, språket inte var svenska eller engelska exkluderades, det gjorde även studier där åldern inte överensstämde med uppsatta kriterier. Till denna studie valdes de artiklar ut som svarade på syftet och frågeställningarna inom det valda området och en kritisk granskning utfördes av detta material, detta tillvägagångssätt enligt Polit & Beck (2016). Två artiklar valdes ut där de intervjuade var äldre än 25 år på grund av att intervjuerna handlade om deras upplevelser i tonåren.

Genomförande

Sökord och sökstrategi fastställdes, vid sökning i olika databaser valdes ett antal

vetenskapliga artiklar ut, dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Därefter analyserades och diskuterades resultatet och en sammanställning gjordes. I denna studie förekom det artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats, så kallad mixed method (Forsberg & Wengström, 2016).

Författarna valde att söka i databaserna, PubMed, CINAHL och PsycInfo, dessa databaser valdes ut, då de ansågs vara de mest relevanta inom omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2016). MeSH- termer i PubMed, CINAHL Headings i CINAHL och Thesaurus i PsycInfo som använts är adolescent, teenager pornography, erotica, adolescent behavior och attitudes. Dessa ord kombinerades medde booleska operatorerna OR och AND för att utöka sökningen. I första skedet lästes samtliga titlar igenom, irrelevanta artiklar exkluderades då de inte

besvarade syftet. Därefter lästes abstracts och ytterligare urval gjordes. Ytterligare fyra artiklar exkluderades efter noggrann genomläsning då de inte besvarade syftet. De artiklar som valdes ut motsvarade de kriterier som författarna ansåg besvara studiens syfte och frågeställningar, totalt inkluderades 16 artiklar.

9 Tabell 1. Databassökningar.

Databas/ datum

Sökord Begränsningar Antal

Träffar Lästa abstracts Valda artiklar PubMed/ 160421 Adolescent MeSH or Teenager and Erotica MeSH or Pornography and AttitudeMeSH Peer-reviewed, English, 2006-2016 53 26 9 CINAHL / 160421 Adolescense Cinahl headings or Teenager and Erotica or PornographyCinahl headings Academic Journals, English, 2006-2016, abstract available 76 24 1 Psyc-INFO/ 160421 Adolescent or Teenager and Erotica or Pornography Thesaurus Peer-reviewed, English, 2006-2016 139 52 6 Psyc-INFO/ 160421 Adolescent or Teenager and Erotica or Pornography Thesaurus and Attitude Peer-reviewed, English, 2006-2016 54 21 4 Totalt 333 125 20

Databearbetning och analys

Samtliga titlar som framkom vid databassökningarna lästes igenom, studier med irrelevant titel exkluderades omedelbart vid ett första urval. Efter detta urval lästes abstrakt på samtliga kvarvarande studier med relevant titel. De studier med relevant titel och abstrakt som ansågs kunna besvara föreliggande studies syfte och frågeställningar sparades och lästes därefter noggrant igenom, därefter exkluderades ytterligare studier. De utvalda artiklarna lästes igenom fullständigt ett flertal gånger av båda författarna för att få en djupare förståelse. De analyserades successivt och systematiskt för att kunna urskilja olika fynd, detta enligt Forsberg och Wengström (2016). För att kategorisera materialet gjorde författarna markeringar i texten med olika färger, detta för att kunna samla fakta till olika kategorier för vidare bearbetning. Varje färgmarkering stod för ett nyckelord och följande kategorier skapades; attityder, känslor, konsekvenser, killar och tjejer. Artiklarna infördes i matrisen fortlöpande och för att kvalitetssäkra artiklarna gjordes en bedömning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad

utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011), (bilaga 1). De utvalda artiklarna presenterades noggrant i artikelmatrisen, se bilaga 2.

10

Enligt Olsson och Sörensen (2007) innebär en kvalitativ analys att analysen står för uppdelning av olika fenomen och syntesen fogar ihop delarna som på så vis skapar en ny kunskap och en djupare förståelse av tidigare kunskap (Olsson & Sörensen, 2007).

Reliabilitet och validitet

Enligt Patel och Davidsson (2011) är inte reliabilitet ett användbart verktyg vid kvalitativa studier då validitet och reliabilitet är nära förbundna med varandra, detta leder till att validitet får en vidare betydelse i kvalitativa studier. Man kan inte få en hög reliabilitet utan att man uppnått en hög validitet. Reliabilitet uppnås genom att författarna noggrant valt ut de artiklar som svarar på författarnas frågeställning vilket redovisats under databearbetning och analys. För att uppnå en god validitet i denna litteraturöversikt har författarna valt att använda verktyget ”Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011).”

Forskningsetiska övervägande

Vid litteraturgenomgången var det av största vikt att det använda materialet granskats ur ett etiskt perspektiv, därför valdes artiklarna från vetenskapliga tidskrifter som granskats av en etisk kommitté. Båda författarna har läst igenom artiklarna var för sig för att få en objektiv bild av materialet. Författarna har inte att förvanskat, dikterat ihop eller plagierat materialet, samtliga artiklar som ingick i studien är redovisade, detta enligt Forsberg och Wengström (2016). Att forska innebär försök till att få fram ny kunskap för att fylla luckor och för att utveckla samhälle och individer. Det som är viktigt inom forskning är de överväganden forskaren måste ha i åtanke så som att inte tillåta sådant som utelämnar individen genom kränkning, fysisk skada eller att deltagarna blir förödmjukade. Det som måste tas i beaktande är vinsten med forskningen och de eventuella negativa konsekvenser forskaren kan tillåtas ha emot den enskilda individen eller en grupp individer. Det är dock viktigt att bedriva forskning även inom känsliga ämnen då detta kan leda till en förbättring för vissa samhällsgrupper eller minska fördomar mot vissa grupper. Det finns flera etiska regler som ska beaktas vid

forskning, en av dessa är samtyckeskravet. I de fall studier omfattar ungdomar under 15 år ska målsman ge sitt medgivande, dessa krav kan dock undgås då forskaren använder tidigare studier eller forskning. Enligt Konfidentialitetskravet så ska alla uppgifter om identifierbara deltagare förvaras på ett sådant sätt att deltagarna i en studie aldrig kan identifieras av

utomstående. Det innebär att det ska vara praktiskt omöjligt för en utomstående att komma åt dessa uppgifter. Deltagarna i en studie har rätt att avbryta sin medverkan med omedelbar verkan (Vetenskapsrådet, u.å.). Normer som styr forskning är den etiska värdegrund som forskaren besitter, dessa bygger på olika förordningar och de traditionella värderingar vi handlar efter. Enligt Olsson och Sörensen (2007) är ingen forskning neutralt etiskt grundad oavsett ansats hos forskaren. Det är forskarens ansvar att förmedla till deltagarna vad forskningen har för syfte och att denna vet att den personliga integriteten är skyddad genom total anonymitet. Den etiska aspekten ligger även på forskarens ansvar när det gäller att inte förvanska resultat, plagiera eller citera utan att vara tydlig med detta. De som utför en

forskningsprocess ska vara utbildade för att kunna genomföra forskning och därmed hålla den kvalitet och följa de regler som krävs i en korrekt utförd forskning gällande praxis och etiska förhållningsregler.

11

RESULTAT

Ungdomars attityder och känslor kring pornografi

De flesta ungdomar hade någon gång konsumerat pornografi (Carrol, Padilla Walker, Nelson, Olson, Barry & Madsen, 2008; Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010; Mattebo, Tydén, Häggström-Nordin, Nilsson & Larsson, 2014; Smith; 2013; Wallmyr & Welin, 2006). Deltagarna beskrev i en studie att pornografi fanns överallt, den spreds via media och

samhälle och var lättillgänglig, det gjorde att det i princip var omöjlig att undvika pornografi (Mattebo, Larsson, Tydén, Olsson & Häggström-Nordin, 2012). Ett flertal studier beskrev att killar var mer frekventa användare av pornografi och hade en mer accepterande attityd mot pornografi jämfört med tjejer (Carrol et al., 2008; Mattebo et al., 2014; Smith, 2013; Wallmyr & Welin, 2006; Jonsson, Priebe, Bladh & Svedin, 2014). Enligt flertalet ungdomar skilde sig attityderna till pornografi beroende på om man hade en partner eller inte. Det var både tjejer och killar som uppgav att det var tillåtet att använda sig av pornografi i en relation då den kunde ge nya influenser. Andra ungdomar upplevde sig otillräckliga och var negativa till pornografi i en relation. De som ansåg att det var accepterat att konsumera pornografi inom relationen hade dock olika åsikter om de tittade tillsammans med sin partner eller var och en för sig. Vissa ungdomar upplevde det som otrohet att se på pornografi utan sin partner, medan andra såg det som ett alternativ till otrohet. Attityder till pornografi och de känslor den väckte var allt från avsky till något positivt enligt båda könen (Olmstead, Negash, Pasley & Fincham, 2013). Ungdomar kunde uppleva pornografi som både våldsam och grov, men ändå som en källa till information. Ibland uppfattades pornografin som en pålitlig källa, men oftare bedömdes den som överdriven, förvrängd eller rent falsk (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010).

Både killar och tjejer ansåg att den pornografi som framställdes i media var sexuellt diskriminerande. De tjejer som sågs inom pornografin hade smala kroppar med stora bröst och var underordnade killarna medan killarna framställdes som ledare, starka och vältränade (Mattebo et al., 2014; Mattebo et al., 2012; Smith, 2013). I en studie beskrev de intervjuade ungdomarna att tjejer fanns med i pornografi för att killars sexuella behov skulle bli

tillfredsställda och att tjejer fått en image av att de var mindre värda än killar (Löfgren & Mårtensson, 2010). Vissa ungdomar föredrog amatörpornografi, de upplevde att den gav en mer realistisk bild av hur kroppar normalt såg ut och hur sexuella aktiviteter normalt gick till. Amatörpornografin hade ett större utbud av människor med varierat utseende och olika etniciteter (Smith, 2013)

Braun-Courville och Rojas (2009) gjorde en studie över hur pornografi påverkade tjejer och killars attityder och hur stor betydelse pornografin hade när de gällde socialisering och sexuellt beteende. Den studien visade att ungdomar som konsumerade pornografi hade fler tillfälliga partners, fler anala och orala samlag. Carrol et al., (2008) såg även att ungdomar som konsumerade pornografi hade fler antal sexualpartners jämfört med de ungdomar som inte konsumerade pornografi. Enligt Braun-Courville och Rojas (2009) hade de som konsumerade pornografi oftare sex under påverkan av alkohol eller andra substanser. I en studie från Sverige visade det sig att attityder till pornografi inte var beroende av vilken utbildningsnivå ungdomarna hade utan attityderna till pornografi var relaterade till vilket kön de tillhörde. I denna studie framkom det även att de ungdomar som konsumerade mjuk pornografi hade en mer positiv attityd till pornografi jämfört med de som konsumerade hård pornografi (Häggström-Nordin et al., 2009).

12

I ett flertal studier framkom det, oavsett kön, att ungdomarna hade blivit influerade och fått inspiration via pornografi, flertalet ungdomar såg pornografi som en källa till information angående sex (Häggström-Nordin et al., 2009; Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010; Mattebo et al. 2014; Smith, 2013). Enligt Wallmyr och Welin (2006) uppgav ungdomarna att vänner och partners var den bästa källan till information gällande sex.

Nyfikenhet var en annan orsak till att söka pornografi på internet (Smith, 2013; Wallmyr & Welin, 2006). En del ungdomar konsumerade pornografi för att bli sexuellt upphetsade, detta var vanligare bland killar än tjejer och killarna använde framför allt pornografi för att

tillfredsställa sig själva när de var sexuellt frustrerade (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010; Smith, 2013). Enligt Braithwaite, Aaron, Dowdle, Spjut, och Fincham (2015) hade ungdomar som konsumerat pornografi den senast månaden en liberal syn, de hade haft ett flertal partners som de haft sex med men ingen djupare relation till, detta kallades ”friends with benefits” vilket förkortas ”FWB”. Sambandet mellan pornografikonsumtion och ett större antal FWB påvisades i resultaten i de två delstudier som ingick i denna artikel. Antalet partners var inte relaterat till könstillhörighet utan till den mängd pornografi som konsumerats (Braithwaite et al., 2015). Både killar och tjejer föredrog ett jämlikt traditionellt förhållande där sex och kärlek hörde ihop men de accepterade även sex utan att ha ett traditionellt förhållande (Mattebo et al., 2012).

Killars attityder till pornografi

González-Ortega och Orgaz-Baz (2013) beskrev att de flesta killar som konsumerade pornografi gjorde det på grund av att de var nyfikna och behövde sexuell upphetsning. I två studier sågs det att pornografi uppfattades mer positivt av killar jämfört med tjejer, killarna upplevde pornografi som stimulerande och upphetsande (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010; Wallmyr & Welin, 2006). Löfgren-Mårtensson & Månsson (2010) påvisade i sin studie att alla killar dock inte blev upphetsade av pornografi, men att det förväntades av dem att de skulle bli det. I studien av Mattebo et al. (2012) framkom att på grund av pornografins lättillgänglighet i samhället, var det lätt att barn kom i kontakt med pornografi och killarna i denna studie oroade sig för att barnen skulle få en felaktig syn på sex (Mattebo et al., 2012). I en studie från USA uttryckte killar olika tankar och åsikter kring pornografikonsumtion. Det framkom att en del killar inte tyckte de behövde konsumera pornografi när de hade en relation medan andra killar tyckte det var ok så länge de inte konsumerade pornografi så ofta. De uppgav att om pornografikonsumtionen på något sätt påverkade relationen var det absolut inte rätt att fortsätta titta och pornografin upplevdes då som direkt skadlig för relationen. Partnerna kunde uppfatta det som att de hade hemligheter för varandra inom relationen och detta kunde vara första steget till otrohet. Ett skäl som gjorde att det kunde vara befogat att titta på

pornografi var när partnern inte var upplagd för att ha sexuellt umgänge (Olmstead et al., 2013). Killar hade mer tillåtande och en mer positiv attityd till pornografi, det fanns tydliga samband mellan pornografikonsumtion och ökat sexuellt risktagande,

till exempel fler partners och oskyddat sex (Willoughby, Carroll, Nelson & Padilla-Walker, 2014).

Tjejers attityder till pornografi

Enligt Löfgren-Mårtensson och Månsson (2010) var tjejerna mer tvekande och negativt inställda till pornografi, en del tjejer påstod att tjejer inte tycker om pornografi för att det inte

13

är accepterat av samhället att göra det. Andra tjejer hävdade att de inte tyckte om pornografi på grund av att pornografi var tillverkad på ett sätt som inte attraherade tjejer och att

pornografin var gjord av män för män. Vissa tjejer uppgav att de tyckte kärlek och sex hörde ihop och att det var därför de inte tyckte om pornografi, de upplevde att pornografi var kopplat till sex utan känslor. I studien av Wallmyr och Welin (2006) framkom det att yngre tjejer var mest negativa mot pornografi och att de äldre tjejerna beskrev en mer positiv attityd och använde sig av ord som upphetsande, coolt och spännande när de beskrev pornografi. Enligt Mattebo et al.(2012) uppgav tjejerna ambivalenta känslor inför pornografi, de upplevde känslor alltifrån upphetsande till skrämmande. González-Ortega och Orgaz-Baz (2013)

beskrev att nästan tre fjärdedelar av alla tjejer hade reagerat starkt med en känsla av avsky mot pornografi och mer än hälften hade känt sig chockade eller överraskade av pornografi. Några av tjejerna upplevde att pornografi skapade osäkerhet och ställde större krav på hur de skulle uppfattas av det motsatta könet (Häggström-Nordin et al., 2009). Enligt Löfgren-Mårtensson och Månsson (2010) kände tjejer sig ambivalenta till pornografi, om situationen kändes rätt tillsammans med en partner kunde de tänka sig att titta på pornografi. Att titta på pornografi tillsammans med en partner när de inte hade så stor sexuell erfarenhet gjorde att det byggdes upp förväntningar som blev svåra att uppfylla och tjejerna blev oroliga för att deras partners skulle bli besvikna. Enligt Löfgren-Mårtensson-Månsson (2010, s.572 ) beskrev en av de intervjuade detta på följande sätt;

”You might be a virgin, and then having sex after watching porn. It might be better in the porn movie then….( Female interview, aged 15 years)”

Ett flertal tjejer beskrev att det kändes jobbigt när det dök upp pornografi på dataskärmen när de inte använt termer som anspelat på sex vid sökning på internet. De beskrev även hur de börjat chattat med en person de upplevt trevlig då denne plötsligt bad dem ta av sig kläderna eller att killen exponerade sig själv på dataskärmen. I denna studie beskrev ett antal tjejer att de var underåriga och blev negativt inställda till att våga ta kontakt via internet eftersom de upplevde sig kränkta av att bli exponerade för saker de inte var mogna för (Ševčíková, Simon, Daneback, & Kvapilík, 2015). Olmstead et al. (2013) såg i sin studie att tjejer inte upplevde det som en stor sak att titta på pornografi när de hade en relation så länge paret var överens om detta. Tjejer oroade sig för att om deras kille konsumerade pornografi så kunde det innebära att hans intresse svalnat och att det var därför han konsumerade pornografi. Ett par av tjejerna uttryckte att de kunde undkomma denna känsla genom att se på pornografi tillsammans med sin partner för att inte äventyra sin relation. Pornografi kunde vara

oundvikligt när ungdomar hade ett distansförhållande uppgav en tjej som ställde sig positiv till pornografi (Olmstead et al., 2013). I en studie från Sverige uppgav tjejer att de var bekymrade över hur pornografi kunde skapa en felaktig eller skev bild av sexualitet. Det var inte det sexuella i sig utan mer olikheterna i hur tjejer och killar socialiserade i vuxenlivet (Häggström-Nordin et al., 2009).

Ungdomars upplevda påverkan av pornografikonsumtion

En tredjedel av alla ungdomar oavsett kön hade haft sex inspirerat av pornografi. En femtedel av killarna och en tiondel av tjejerna fantiserade minst en gång i veckan om att ha sex

inspirerat av pornografi. Det fanns inga skillnader i vilken typ av sex ungdomarna fantiserade om, killarna fantiserade dock oftare än tjejerna. Den vanligaste sexuella aktiviteten inspirerad av pornografi var vaginalt samlag, därefter följde oralsex, analsex och gruppsex i nämnd ordning (Mattebo et al., 2014). I ett flertal studier uppgav ungdomarna att pornografi hade en positiv effekt på deras samliv genom att det gav inspiration och krydda till samlivet. Både

14

tjejer och killar tyckte att de lärde sig nya sexuella tekniker och fick ny kunskap genom att de konsumerade pornografi när de befann sig i en relation (Mattebo et al., 2012; Olmstead et al., 2013; Smith, 2013). Flertalet ungdomar ansåg att pornografi var spännande och gav sexuell tillfredställelse (Mattebo et al., 2012). Oavsett kön beskrev ungdomarna att de upplevt både succé och misslyckanden när de provat olika tekniker och aktiviteter de sett i pornografi tillsammans med sin partner (Smith,2013).

Carrol et al., 2008 visade att ungdomar som konsumerade pornografi var mer accepterande till samboförhållande, de var mer positivt inställda till att få barn utanför äktenskapet och de gifte sig ofta senare i livet än de som inte konsumerade pornografi (Carrol et al., 2008). Ungdomar som använde internet mer än tre timmar per dygn var ofta högre konsumenter av pornografi än de som använde internet mindre än tre timmar per dygn (Jonsson et al., 2014). De såg även att det var vanligare att tjejer exponerade sig sexuellt via webcam eller mobiltelefon, däremot var det vanligare att killar lade upp bilder och filmer på sig själva delvis avklädda (Jonsson et al., 2014).

Det fanns ett samband mellan pornografikonsumtion och relationer som endast var av sexuell karaktär, sex mellan vänner (Braithwaite, Aaron, Dowdle, Spjut, & Fincham, 2015). Det som kunde uppfattades som negativt var att de som konsumerade pornografi generellt hade fler partners och därmed en ökad risk för sexuellt överförbara sjukdomar. Flera av ungdomarna hade varit påverkade av droger eller alkohol och det förkom mer anala samlag bland de ungdomar som konsumerade pornografi frekvent (Braun-Courville & Rojas, 2009;

Willoughby et al., 2014). Det fanns en oro hos de intervjuade att pornografikonsumtion i en relation kunde leda till svartsjuka och stress för att uppnå den evigt unga kroppen. Det var också en farhåga att partnern kunde få sexuella fantasier om andra än den de befann sig i en relation med. Detta resonemang ledde till att vissa ansåg att om den ena partnern

konsumerade pornografi blev det likställt med att den andra partnern blev bortvald och att detta kunde upplevas som en form av otrohet (Olmstead et al., 2013). Enligt

Löfgren-Mårtensson och Månsson (2010) uppgav de flesta deltagare att pornografi påverkade de flesta till en viss grad, speciellt vad det gällde utseende och sexuell förmåga. Majoriteten av

ungdomarna upplevde att de kunde hantera exponeringen av pornografi mestadels på grund av att de hade nära vänner samt en god relation till sina föräldrar, i tillägg till detta hade de en positiv livssyn som gjort att de utvecklat en god självkänsla. De uppgav att självförtroendet och självkänslan ökade med åldern vilket ledde till att de kunde hävda sina egna sexuella böjelser och lustar (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010).

Killars upplevda påverkan av pornografikonsumtion

Den vanligaste orsaken för killar till pornografikonsumtion var att bli upphetsade och för att onanera (Gonzalez-Ortega & Orgaz-Baz, 2013; Löfgren-Mårtensson och Månsson, 2010; Smith,2013; Wallmyr & Welin, 2006;). Enligt Mattebo et al. (2014) uppgav killar att de hade en högre konsumtion av pornografin än vad de önskade. De uppgav även att pornografi påverkade deras sexualliv i hög grad. De upplevde en ambivalens till pornografi, att pornografi kunde vara upphetsande, osmakligt, avtändande och beroendeframkallande (Mattebo et al., 2014). Killar som konsumerade pornografi ökade sin sexuella repertoar i takt med hur stor konsumtionen var (Doornwaard, Bickham, Rich, ter Bogt, & van den Eijnden, 2015). En studie visade att killar som konsumerade pornografi uppgav att de i betydligt högre grad jämfört med de som inte konsumerat pornografi använde sig av de kunskaper som de sett på internet i praktik och att detta gjorde dem upphetsade. Skillnaderna i användargruppen och de som inte använde pornografi frekvent var relativt stor och skillnaderna låg i att de som

15

nyttjade pornografi oftare var mer positiva till pornografi och även tittade på sådant som innehöll otillåten pornografi så som tidelag med mera (Svedin, Åkerman & Priebe, 2011). Dagliga användare av pornografi hade i genomsnitt fem gånger fler sexpartner under en livstid jämfört med de som inte konsumerade pornografi. Det framkom även att killar som konsumerade pornografi hade en högre alkoholkonsumtion än killar som inte konsumerade pornografi (Carrol et al., 2008).

Enligt Löfgren-Mårtensson och Månsson (2010) och Mattebo et al.(2012) upplevde killarna att de borde ha rakade könsorgan men även vara rakade över hela kroppen för att se ut som de ideal som framställdes av killar inom pornografin. En del killar beskrev att de var trötta på pornografi och även på den stereotypa kvinnokroppen som porträtterades

(Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010).

Tjejers upplevda påverkan av pornografikonsumtion

Tjejer som accepterade och använde pornografi hade en större acceptans för tillfälligt sex och rapporterade ett högre antal sexpartner än de som inte konsumerade pornografi (Carrol et al., 2008). Willoughby et al.(2014) såg i sin studie att tjejers självkänsla och studieresultat försämrades i takt med ökad pornografikonsumtion. De såg även att tjejer som konsumerade pornografi uppvisade mer depressiva symtom jämfört med tjejer som inte konsumerade pornografi.

Tjejer upplevde att de påverkades av de fysiska ideal som framställdes inom pornografin, de kände sig osäkra på sina kroppar och oroade sig för att de inte skulle duga inför sin partner. De var rädda för att bli jämförda med de tjejer och det fysiska ideal som förekom inom pornografi (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010). Enligt Mattebo et al.(2012, s. 44) beskrev en av de intervjuade tjejerna detta på följande sätt;

”A porn-star stereotype. Very large breast, thin waist and I think you get a very disorted aspect of what a natural look is. That becomes the ideal”

Att alltid vara rakad under armarna, på benen och på könsorganet såg tjejerna som en följd av att de influerats av pornografins kvinnliga kroppsideal (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010). Tjejerna var oroliga för att bli objektifierade och att killarna skulle få en felaktig syn av dem (Olmstead et al., 2013). De upplevde att media gav sexuella råd som de kände sig

pressade av att utföra (Mattebo et al., 2012). De oroade sig över att de skulle behöva utföra olika sexuella aktiviteter som förekom inom pornografi som till exempel att ha analsex (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2010). Det framkom i en studie att tjejer vid ett flertal tillfällen känt sig kränkta och obehagliga till mods då de chattat med killar som utan deras medgivande skickat bilder på sina kön eller skrivit sådant som tjejerna upplevt som

trakasserier. Tjejerna beskrev att de inte berättade detta för sina föräldrar på grund av att de var oroliga för att föräldrarna då skulle blockera internet (Ševčíková et al., 2015).

Tjejerna uttryckte empati för andra människor med sexuella problem, de menade att alla har rätt till ett fungerande sexualliv. De menade att pornografin kunde hjälpa dessa människor (Mattebo, et al., 2012).

16

DISKUSSION Metoddiskussion

En litteraturöversikt valdes som metod för att besvara studiens syfte. Det innebar en

sammanställning av redan befintligt material för att kunna ta del av den kunskap som redan existerade inom det valda området, vilket gav en bra översikt över det aktuella

forskningsläget, detta enligt Forsberg och Wengström (2016). I litteraturöversikten angavs klara frågeställningar och metod, kriterier, sökning och urval är väl presenterade. En

intervjustudie hade dock varit att föredra för att få ett mer levande resultat. Ett annat alternativ som diskuterades var att intervjua personal som arbetade på ungdomsmottagning för att ta del av deras erfarenheter av hur ungdomar resonerar kring pornografi. Båda dessa alternativ bedömdes tyvärr vara för tidskrävande.

Enligt Polit och Beck (2016) var det en fördel att vara två eller fler författare då författarna under arbetets förlopp hade möjligheten att diskutera med varandra. Författarna till denna studie har diskuterat regelbundet och resultatet har bedömts och diskuterats.

Inklusion- och exklusionskriterier sattes upp vilket förordas av Polit & Beck (2016).

Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, artiklarna skulle vara peer-reviewed och handla om ungdomar i åldern 13-25. Det visade sig vid databassökning att det var svårt att få träffar på artiklar med åldrarna 13-25 år då alla länder hade olika definition av ålder på ungdomar. Detta gjorde att vissa studier fick exkluderas på grund av att åldersspannet inte stämde överens med författarnas inklusionskriterier. Två artiklar inkluderades trots för hög ålder på ungdomarna på grund av att frågorna handlade om deras upplevelser i tonåren. Några artiklar som inte låg helt enligt författarnas

inklusionskriterier gällande ålder på deltagarna inkluderades också, då dessa artiklar hade en uppdelning i olika åldersklasser.

I en litteraturöversikt är det av stor vikt att ha i åtanke att kunskap är en färskvara och att det är viktigt att ta med artiklar som är så aktuella som möjligt enligt Forsberg och Wengström (2016). Originalartiklar publicerade mellan 2006 och 2016 användes. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är det ideala tidsspannet för att få så aktuell forskning som möjligt tre till fem år. Detta tidsspann visade sig ge för få relevanta artiklar inom det valda

forskningsområdet och utökades därför till tio år. I denna litteraturöversikt exkluderas inte geografiska skillnader. De länder som studien baserades på är Australien, Danmark, Kroatien, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Sverige, Tjeckien och USA. Det ansågs som en styrka att ha med artiklar från olika länder då vi som barnmorskor i vår kommande yrkesprofession kommer att träffa ungdomar från olika länder och kulturer. En svaghet i denna

litteraturöversikt kunde vara att länder där inte engelska var modersmål inkluderades, studierna riskerade då att feltolkas då de först översatts från ett språk till engelska och sedan till svenska. Enligt Forsberg och Wengström (2016) kan resultatet bli oriktigt på grund av felaktig översättning eller tolkning. En del av artiklarna exkluderades då de handlade om otillåten sexualitet så som pedofili och tidelag, detta överensstämde inte med författarnas syfte och frågeställningar.

17

I denna studie söktes artiklar i ett flertal databaser vilket ses som en styrka, sökningar gjordes i Pubmed, CINAHL, PsycInfo vilka enligt Polit och Beck (2016) är de mest relevanta inom omvårdnadsforskning. MeSH-termerna pornografi och ungdomar gav ett stort antal träffar vid sökning var för sig. I kombination med varandra gav de ett begränsat antal träffar som var mer överskådligt och lättare att hantera.

Samtliga titlar lästes och de artiklar som inte svarade mot föreliggande studies syfte och frågeställningar exkluderades direkt. Detta kan ha lett till att relevanta artiklar exkluderades redan i ett första skede. I några fall överensstämde titlarna någorlunda med syftet och vid minsta tvekan av innehållet lästes abstraktet för att inte missa någon relevant artikel. Författarna läste därefter de utvalda artiklarnas abstrakt tillsammans och ytterligare artiklar exkluderades. Förhoppningen var att de utvalda artiklarna givit ett så rättvisande resultat som möjligt och att ingen relevant artikel missats. Författarna valde ut 16 artiklar varav 11

kvantitativa och fem kvalitativa artiklar som ansågs svara på syftet och frågeställningarna. Att använda både kvalitativa och kvantitativa studier, så kallad mixed methods, stärkte resultat enligt (Forsberg & Wengström, 2016). Författarna använde kvalitativa artiklar, detta styrkte resultat genom att en förståelse för ungdomarnas subjektiva upplevelser framkom och detta kunde tolkas och lyftas fram i föreliggande studie, detta enligt Forsberg och Wengström (2016). De kvantitativa artiklarna fyllde sitt syfte genom det stora antalet deltagare, den stora geografiska räckvidden och det stora materialet som framkom.

För att skapa struktur i litteraturöversikten skapades tidigt en artikelmatris där artiklarna infördes fortlöpande och för att kvalitetssäkra artiklarna gjordes en bedömning enligt

Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011), (bilaga 1). Författarna i föreliggande studie hade ingen tidigare erfarenhet av att kvalitetsgranska vetenskapliga artiklar, detta måste tas i beaktande då det kan ha minskat studiens tillförlitlighet. Genom att upprepade gånger läsa igenom dessa artiklar kom olika

nyckelbegrepp fram, såsom attityder, konsekvenser, beteende, ungdomar, killar och tjejer. De artiklar som väljs ut bör vara granskade av en etisk kommitté eller ha noggrant utvalda överväganden av etiska kriterier enligt Polit och Beck (2016). Alla artiklar i denna

litteraturöversikt uppfyllde inte dessa kriterier till fullo men författarna gjorde den

bedömningen att då artiklarna var peer-reviewed så uppfyllde dessa ändå kraven på god etisk forskningsed. Under arbetets gång har artiklarna kontinuerligt granskats och sammanställts. Detta är ett viktigt led i en litteraturöversikt för att säkerställa att man redovisat det som man haft som syfte att belysa. Ett flertal artiklar visade samma resultat vilket ansågs som en styrka i resultatet.

Resultatdiskussion

Denna studie hade för avsikt att belysa tjejer och killars attityder och förhållningsätt till pornografikonsumtion. Syftet var att endast återge det ungdomarna uttryckt och vilka konsekvenser de ansåg sig upplevt eller hur de påverkats av pornografi. Resultatet visade att det fanns stora likheter men även olikheter mellan könen. Tjejer uppgav att de ideal som framställdes i pornografi ställde orimliga förväntningar på hur deras kroppar skulle se ut samt att tjejer ofta framställdes som offer och undergivna (Mattebo et al., 2014; Mattebo et al., 2012; Smith, 2013). I en studie uppgavs att tjejer som konsumerade pornografi uppvisade fler depressiva symptom än de som inte konsumerade pornografi. Om orsaken var

18

pornografikonsumtion eller någon annan orsak framgick inte (Willoughby et al.2014). Både tjejer och killar uttryckte att pornografin framställdes könstereotypiskt och att den inte överensstämde med den verkliga bilden av sexualitet (Mattebo et al., 2014; Mattebo et al., 2012; Smith, 2013).

Det var fler killar som uppgav att de gjort aktivt val när de sökte pornografi. Tjejerna upplevde oftare än killarna att en hel del av pornografin var avskräckande och det fanns en stark oro hos tjejerna att om de tittat på pornografi ihop med sin partner så var det en form av att samtycka till att ha sex på det vis som de hade i det pornografiska materialet de sett. Oron bestod bland annat av rädsla för att killarna kunde få förväntningar om att de skulle ställa upp på anala samlag. Killar upplevde att impotens kunde vara ett problem och att sådant aldrig förekom i pornografisk film, det fanns med andra ord en oro hos bägge könen att inte räcka till sexuellt (Baker, 2016).

Enligt flertalet av de studier som ingår i resultatet var det många ungdomar som frekvent konsumerade pornografi via internet. Ungdomarna i en svensk studie ansåg att det var nästan omöjligt att inte komma i kontakt med någon form av pornografi i dagens samhälle (Mattebo et al., 2012). Spridningen av pornografi har ökat lavinartat under senaste decennierna

framförallt via internet. De flesta ungdomar var nöjda och hade positiva erfarenheter av sina sexuella erfarenheter (Magnusson, 2009). Vad som framkom i både resultat och bakgrund var att media hade det största inflytandet på ungdomarnas attityder till sexualitet och pornografi. En av artiklarna tog upp att de var omöjligt att begränsa pornografikonsumtion för de unga, även om föräldrarna blockerade nätverket hemma så hade de flesta ungdomar ändå tillgång till surfplattor och mobiltelefoner (Baker, 2016). Trots tillgång till både mobiltelefon och surfplatta var tjejer oroliga för att föräldrarna skulle blockera internet om de talade om för dem att de blivit kränkta eller fått sexuella bilder skickade till sig via internet (Ševčíková et al., 2015; Melinder, 2016)

Under arbetet med denna studie så har flera olika medier tagit upp faran med

internetanvändning och unga. I lokaltidningen Vårt Värmdö så har det framkommit att antalet brott om misstänkta för utnyttjande av barn i åldrarna tolv till 14 år har fördubblats.

Barnrättsorganisation Ecpat ligger bakom dessa siffror och undersökningen handlar om att unga övertalas eller hotas till att lägga ut nakenbilder eller i livechatt göra sådant de

egentligen inte vill. Författarna till föreliggande studie tar upp detta på grund av att det stärker vår tro på att utöka undervisning i mediaanvändning för barn och vuxna. I denna artikel har man även gått ut med råd till föräldrar hur de skall kunna skydda sina ungdomar och vart de kan vända sig om de misstänker att deras barn farit illa på internet. Problemet med internet och pornografi har lett till att Värmdö kommun anlitat en kriminolog vid namn Maria Dufva som föreläser både för barn och för föräldrar. Maria tog bland annat upp i sin föreläsning att det var vanligt att ungdomarna inte berättade för föräldrar om de utsatts för något på internet. De unga var oroliga för att berätta för föräldrarna på grund av att de kunde få repressalier som att föräldrarna skulle ta deras mobiltelefon eller radera applikationer. De unga upplevde även att det var pinsamt att berätta om vad som skett eller vilka sidor de besökt enligt Melinder (2016). Detta stärker det som tidigare framkom i Ševčíková et al.(2015) studie. Dowell, Burgess och Cavanaugh (2009) påtalar allvaret i de risker unga tar på internet och önskar få ett verktyg för att lära de unga att vara försiktiga och säga nej till sådant som leder till att de gör saker mot sin vilja. Enligt författarna har media en stor påverkan på ungdomars sexuella identitetsutveckling som inte endast kan ses som positiv enligt de resultat som framkommit under denna litteraturstudie (Jonsson et al., 2015). Nyfikenheten och lusten som gör att många ungdomar enligt sig själva nyttjar pornografi kan leda till konsekvenser som att de blir