Biologisk mångfald FN

FN:s konvention om

biologisk mångfald

I oktober 2010 möts världens länder för att enas om en ny global vision och nya ambitiösa mål för att bevara och hållbart nyttja jordens naturresurser. Det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald hålls i Nagoya, Japan den 18-29 oktober.

FN:s konvention om biologisk

mångfald och 2010-målet

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 enades världens ledare om en övergri-pande strategi för hållbar utveckling. En av de saker man enades om var konventionen om biologisk mång-fald (Convention on Biological Diversity, CBD). I kon-ventionen åtar sig de flesta av världens regeringar att kombinera sin strävan efter ekonomisk utveckling med bevarandet av den biologiska mångfalden i värl-den. I konventionen fastställs tre huvudmål:

bevarande av biologisk mångfald, •

hållbart nyttjande av dess beståndsdelar •

och rättvis fördelning av de vinster som uppstår •

vid utnyttjandet av genetiska resurser.

I april 2002 åtog sig CBD:s konventionsparter genom antagandet av CBD:s strategiska plan, att till 2010 kraf-tigt minska förlusten av biologisk mångfald. Senare ställde sig världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och FN:s generalförsamling bakom detta mål och målet införlivades i FN:s millennieut-vecklingsmål. Målet var från början ett svenskt initia-tiv som antogs av EU vid Europeiska rådets möte i Göteborg 2001.

Under åren 2009-10 har målet utvärderats, och län-derna har fört intensiva diskussioner om åtgärder, mål och visioner efter 2010. Som ordförandeland i EU under hösten 2009 har Sverige haft en viktig roll i upp-följningen av 2010-målet och i förberedelserna för ett nytt globalt mål. Målet och CBD:s strategiska plan har haft stor betydelse för att öka inriktningen mot att nå konkreta resultat i det internationella arbetet med bio-logisk mångfald. CBD:s sekretariat har presenterat för-slag till en ny strategisk plan med en långsiktig vision och nya etapp- och delmål till 2020. Förhandlingar har pågått under 2010 inom bland annat CBD:s vetenskap-liga-tekniska råd (SBSTTA). Förhandlingarna om den strategiska planen ska avslutas vid det tionde partsmö-tet, CBD COP10 i Nagoya i oktober 2010.

Nya ambitiösa mål krävs för att förvalta

världens naturkapital

Oktober 2010

COP10/MOP5

Global utvärdering av världens

biologiska mångfald

Det saknas i dag övergripande metoder på global nivå för att bedöma hur väl 2010-målet om biologisk mång-fald har uppnåtts. Det finns fortfarande stora kun-skapsluckor som gör det svårt att följa upp åtgärder för att hindra utarmningen av biologisk mångfald. I den tredje utvärderingen av tillståndet för den biologiska mångfalden i världen, Global Biodiversity Outlook 3 från maj 2010, framträder en tydlig bild av situationen:

2010-målet har inte nåtts. •

Åtgärderna för att genomföra konventionen har •

inte varit tillräckligt kraftfulla för att minska de påfrestningar som den biologiska mångfalden utsätts för. Frågor om biologisk mångfald har inte i tillräckligt hög grad integrerats i allmänna poli-tiska riktlinjer, strategier och program. Till följd av detta har drivkrafterna bakom förlusten av biolo-gisk mångfald inte uppmärksammats ordentligt. Begränsad kapacitet och begränsade ekonomiska •

resurser har hindrat många länder från att nå 2010-målet, särskilt utvecklingsländer och framför allt de minst utvecklade länderna.

De flesta framtidscenarier varnar för att utarm-•

ningen av arter och förlusten av naturliga och halv-naturliga livsmiljöer kommer att fortsätta i stor skala under hela detta århundrade, vilket leder till förlust av vissa ekosystemtjänster som är viktiga för mänskligt välbefinnande. Om vissa brytpunkter eller ”trösklar” överskrids kan detta få stora nega-tiva konsekvenser för mänskligt välbefinnande. Samtidigt är möjligheterna att göra något åt förlus-•

ten av biologisk mångfald och samtidigt bidra till andra sociala mål större än man tidigare trott. Det är en mycket stor utmaning att inom den närmaste framtiden förhindra ytterligare förluster av biolo-gisk mångfald orsakad av människan. Målinriktade åtgärder för kritiska områden, arter och ekosystem kan fortfarande bidra till att undvika de farligaste konsekvenserna för människor och samhällen.

Viktiga förhandlingsfrågor i Nagoya

En mängd frågor ska förhandlas vid det tionde parts-mötet under FN:s konvention om biologisk mångfald, CBD COP10. Här nämns några av de för Sverige vikti-gaste frågorna i samband med partsmötet:

Anta en strategisk plan med en global vision, mål •

och handlingsplan för biologisk mångfald efter 2010.

Synliggöra värdet av biologisk mångfald och eko-•

systemtjänster med hjälp av bland annat ekono-miska värderingsmetoder.

Anta ett protokoll om tillträde till och rättvis för-•

delning av vinster från genetiska resurser (ABS). Förbättra kapacitet och finansieringsmetoder •

genom bland annat bättre behovsanalyser och ökad samverkan mellan aktörer, offentliga såväl som pri-vata.

Tillvarata möjliga synergier mellan olika verksam-•

hetsområden som hanterar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Det ekonomiska värdet av biologisk

mångfald

Sverige vill lyfta fram den ekonomiska betydelsen och värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i förhandlingarna om en ny strategisk plan för CBD. Tillståndet för världens ekosystem beskrivs i en global FN-studie från 2005 ”Millennium Ecosystem Assess-ment” (MA). Rapporten kan sägas utgöra en lägesrap-port över jordens ekosystemtjänster och lyfter fram ekosystemtjänsternas betydelse för samhället.

Överutnyttjandet av naturresurser och föroreningar av miljön kan leda till skador på ekosystemen så att deras förmåga att leverera tjänster försvagas eller upp-hör. Exempelvis har förlusten av våtmarkers vattenre-nande funktioner bidragit till den övergödning som skadar havsmiljön och fisket. Att återskapa ekosyste-mens funktioner kan kräva stora resurser eller i vissa fall till och med vara omöjligt, vilket betyder att det kan vara kostnadseffektivt att investera i ekosystemen för att hindra att funktioner förloras.

Metoder för ekonomisk värdering av ekosystem och biologisk mångfald behöver utvecklas. Ett av de vikti-gaste initiativen på senare tid är en studie som initierats av Tyskland och EU-kommissionen på uppmaning av G8-länderna. Studien kallas TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity) och visar att investeringar i ekosystem och skydd av naturområden kan ge hög avkastning och starkare ekonomier. Om värdet av att bevara ekosystemen och dess tjänster blir en del av det ekonomiska systemet möjliggörs en långsiktig tillväxt av naturens kapital. TEEB presenterade sin första port 2008 och har sedan dess presenterat ett antal rap-porter med fokus på olika samhällsaktörer, såsom inter-nationella, inter-nationella, regionala och lokala beslutsfat-tare, näringsliv och medborgare.

Genetiska resurser och traditionell

kunskap

I FN:s konvention om biologisk mångfald läggs särskild vikt vid värdet av så kallade genetiska resurser.

Län-derna ser möjligheten att använda organismers gene-tiska material, för att förbättra till exempel jordbruks-grödor och mediciner, som en viktig anledning att bevara biologisk mångfald. Genetiska resurser och kun-skapen om dem är av yttersta vikt för forskning, jord-bruk och industrin för att framställa bland annat livs-medel och läkelivs-medel. Ungefär 40% av världens eko-nomi är baserad på biologiska produkter och processer. Det potentiella värdet av de genetiska resurserna har dessutom ökat avsevärt i takt med framsteg inom bio-tekniken.

En av de viktigaste frågorna inom CBD är förhand-lingarna om ett internationellt avtal för tillträde till genetiska resurser och rättvis vinstdelning (Access and

Benefi t Sharing, ABS), som initierades genom beslut av världstoppmötet i Johannesburg 2002. Under våren 2010 enades förhandlingsparterna om att regimen ska utgöras av ett juridiskt bindande avtal – ett protokoll under CBD. Missnöjet är stort bland fattiga länder som är rika på genetiska resurser över hur CBD hittills har genomförts på detta område. EU har en viktig roll som brobyggare mellan länder som är rika på genetiska resurser och industriländer som vill få en rättssäker till-träde till dessa.

Förhandlingar inom CBD omfattar också bevarande av urfolkens traditionella kunskap om biologisk mång-fald. CBD artikel 8j syftar till att parterna i konventio-människan ska kunna upprätthållas. Ekosystemen måste också fungera vid de omvärldsförändringar som exempelvis klimatförändringarna förväntas medföra. Man talar om att det krävs en motståndskraft (resiliens) hos ekosystemen.

För att säkra den biologiska mångfalden och ekosys-temtjänsterna krävs att många olika typer av naturmil-jöer tryggas på ett välplanerat sätt. För att säkerställa spridningsmöjligheter för olika arter, inte minst i en situation med förändrat klimat, måste ett nätverk av livsmiljöer fi nnas i landskapet.

Kopplingar till klimatkrisen

Två av dagens stora utmaningar, klimatfrågan och bevarandet av den biologiska mångfalden, är samman-kopplade med varandra. Klimatförändringarna och dess förväntade eff ekter utgör ett hot mot den biolo-giska mångfalden. Samtidigt har den biolobiolo-giska mång-falden stor betydelse för vår förmåga att motverka och anpassa oss till klimatförändringar.

En aktiv naturvårdspolitik bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Välmående ekosystem och rik biologisk mångfald är viktiga för att mark och bio-massa ska kunna binda mer koldioxid. Det handlar även om att säkra ekosystemens möjligheter att i ett föränd-rat klimat bibehålla förmågan att leverera tjänster och lindra eff ekten av klimatförändringar. Det är därför av stor vikt att den pågående globala utarmningen av den biologiska mångfalden hejdas, också ur ett klimatper-spektiv. Ekosystemen spelar en väsentlig roll i att reg-lera klimatet.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är det begrepp som används för att beskriva variationen av liv på jorden. Dagens biologiska mångfald är frukten av miljontals år av evolution. Den har skapats av naturliga processer samt i allt högre utsträckning av påverkan från människan. Den biolo-giska mångfalden bildar den livsväv som människan är en del av och samtidigt är helt beroende av.

Med biologisk mångfald avses den stora variationen av växter, djur och mikroorganismer, inklusive variatio-nen inom arter och en mångfald av ekosystem. Hittills har 1,75 miljoner arter identifi erats, de fl esta av dem smådjur som insekter. Forskarna tror dock att det kan fi nnas så många som omkring 13 miljoner arter, även om uppskattningarna varierar mellan tre och 100 miljo-ner. Inom varje ekosystem bildar alla levande varelser, inklusive människan, en gemenskap där de interagerar med varandra och med luften, vattnet och jorden omkring dem. Kombinationen av livsformer och deras interaktion med varandra och med resten av miljön, inklusive människan, ger upphov till varor och tjänster som möjliggör det mänskliga samhället

Ekosystemtjänster

Biologisk mångfald säkrar nödvändiga ekosystemtjäns-ter som försörjer oss med livsmedel och vattenrening, som ger möjlighet att upprätthålla luftens syrehalt och jordens bördighet och som buff rar eff ekter av klimat-förändringen. Ekosystemens strukturer, funktioner och livskraftiga artpopulationer måste säkras för att deras förmåga att producera livsnödvändiga tjänster för

nen ska respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos urfolk och lokalsam-hällen. Traditionell kunskap som har betydelse för utveckling av produkter ur genetiska resurser kan reg-leras inom ramen för ett protokoll för genetiska resur-ser.

Ett viktigt syfte är att främja olika folkgruppers och urbefolkningars möjligheter att påverka beslut som rör biologisk mångfald i deras omgivningar. Det ska dels stärka demokratiutvecklingen, dels få till stånd beslut och åtgärder som främjar behoven hos dem som berörs.

Internationell forskningspanel

En viktig fråga för Sverige är också inrättandet av en internationell forskningspanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosytem Services, IPBES), liknande den forskningspanel som finns för klimatfrågor (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC). Vid en internationell konferens i Syd-korea i juni 2010 enades världens länder om att etablera en forskningspanel.

Syftet är att förbättra det internationella kunskaps-underlaget om biologisk mångfald och stärka kun-skaps-överföringen mellan beslutsfattare och forskare. IPBES ska bland annat ta fram vetenskapliga kunskaps-sammanställningar om biologisk mångfald, ekosystem-tjänster och kopplingarna till mänsklig välfärd. Mötet i Sydkorea rekommenderade FN:s generalförsamling att fatta de avgörande besluten. Förberedelserna för detta har påbörjats, men det är ännu inte avgjort att så kom-mer att ske.

Mer information och kontakt

Länkar:

Regeringens information om Internationella året för bio-logisk mångfald och CBD COP10 i Nagoya,

www.regeringen.se/biologiskmangfald

FN:s konvention om biologisk mångfald, www.cbd.int Tionde partsmötet inom FN:s konvention om biologisk mångfald, CBD COP10. Se Documents i vänstermenyn, för agenda och beslutsunderlag, www.cbd.int/cop10 Förhandlingar om ABS (Access and Benefit Sharing), www.cbd.int/abs/ir

Intergovernmental Science Policy Platform on Biodiver-sity and Ecosystem Services, www.ipbes.net

Global Biodiversity Outlook 3, gbo3.cbd.int

Millennium Ecosystem Assessmen, www.maweb.org TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity), www.teebweb.org

Stockholm Resilience Center, www.stockholmresilience.org Artdatabanken, www.artdata.slu.se

Internationella året för biologisk mångfald - Naturens år, www.naturensar.se

Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

EU-kommisstionen, ec.europa.eu/environment/nature

Kontaktpersoner:

Lars Berg, förhandlare och samordningsansvarig CBD, tel. 070-519 07 93, lars.berg@environment.ministry.se Sara Modin, informatör, tel. 076-770 25 30,

sara.modin@environment.ministry.se

103 33 Stockholm • Tfn 08-405 10 00 www.regeringen.se/miljo

Produktion: Miljödepartementet

Tryck: XGS Grafisk service, Stockholm, oktober 2010 Artikel nr. M2010.26