Samerna i historie läromedel och läroplaner

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Samerna i historie läromedel och

läroplaner

The Lappish people in Swedish history textbooks.

Sara Johansson

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Marianne Enö

Historievetenskap och lärande

Summary

Students in the Swedish nine-year compulsory school, should according to the 1994 curriculum obtain, “ knowledge about the national minorities culture, language,

religion and history”. For the schools to complete this commission it demands that the

textbooks bring up questions about the Lappish culture and the Lappish living conditions in a correct and multifaceted way.

A perusal maid by the Governments Institution for textbooks and teaching aids (SIL) 1990 concerning the Lappish conditions handles in the textbooks and teaching aids in the social studies subjects showed big lacks – the Lappish were pretty much invisible in these books. In case project is an inventory and analysis of the textbooks in the grade F-6 in history, a total of 11 textbooks on 7 publishing houses.

The purpose was to find out how the Lappish are illustrated in the Swedish textbooks in history, and survey in which extent the Lappish was included and if the contents of the books fullfil the requirements and goals in LPfö 94 and in the syllabus of history. One attempt to estimate the relevance of the texts has been done. With relevance content refers here to facts that lies in line with and gives the pupils a possibility to fullfil the goals in the curriculum and in the syllabus for the subject of history. The result of the analysis has been compared with the review that the Governments Institution for textbooks and teaching aids (SIL) made in 1990. The comparison showed some differences which involves a development to the better. Despite this the main impression is that many of the lacks which are criticized still remains in the textbooks and teaching aids of today.

For as long as the textbooks brought up the questions about the Lappish, the information was how the Lappish used to live in former times sporadic and the contents about how the Lappish lives today even thinner. The culture of the Lappish appears as exotic and unchangeable and romantic. The contents has also a powerful one-sided against the reindeer industry but nothing has been mention about the crise that the reindeer industry has been through.

The suffering and oppression that the Lappish has been vulnerable by through the history is invisible in the review textbooks and teaching aids, and if they in contrary to expectation bring up the oppression it gives an extremely small place of the total contents. The Lappish history is to a large part a concealed history and the analysis shows that the Lappish still is an invisible ethnic group in the subject history just as the rapport that was made by the SIL showed in 1990.

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

1.1 Syfte och frågeställningar 5

2. Tidigare forskning 6

3. Metod 14

4. Utformning av analysprotokollet 15

5. Hur uppfyller de svenska historia läromedlen de krav och mål

beträffande samer som finns i Lpo 94? 16

5.1 Resultatgenomgång 17 5.2 Analys 19

5.3 Är innehållet i läroböckerna relevant? 25

6. Sammanfattning och diskussion 27

Käll- och litteraturförteckning 29

1. Inledning

Jag har under min utbildning till lärare i historia för årskurs F-6 och i de läromedel jag använt i min undervisning saknat en mångsidig beskrivning av samerna. Många gånger har jag även funderat på varför samernas historia inte vävs in i den svenska historien då samerna är Sveriges urbefolkning. Min erfarenhet är att det inte undervisas om samerna i södra Sverige, detta anser jag vara märkligt eftersom det enligt 1994 års läroplan är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola:

• har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv, • har utvecklat förståelse för andra kulturer, 1

I läroplanen i historia för grundskolan kan man läsa följande meningar:

• eleverna tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklas i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger,

• väsentliga delar i ämnet är därför den svenska och nordiska, inklusive den samiska, samt den europiska kulturen.2

För att skolan ska kunna genomföra detta uppdrag krävs det att det finns läroböcker för grundskolan som tar upp frågor kring den samiska kulturen och samers levnadsförhållande på ett korrekt och mångsidigt sätt. Den granskning som gjordes runt 1990 av SIL om hur samiska förhållande behandlades i

läromedel i de samhällsorienterande ämnena visade på stora brister – samerna var osynliggjorda i de granskade läromedlena.3

Våren 2004 granskade Therese Karlsson läromedel som en fördjupning av ovannämnda rapport och den granskningen visade att samerna fortfarande är relativt osynliga i läromedlena.4 _{Enligt Karlsson är i vissa fall läroböckerna}

sämre i dag än för tio år sedan.

1 _{Lärarförbundet. (2001). Läroplaner för –förskolan Lpfö 98, - det obligatoriska skolväsendet,}

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) – de frivilliga skolformerna LPF 94. Stockholm.

2 _{Skolverket. Läroplan i historia för grundskolan.}

3_{Statens institut för läromedel. Samerna i svenska läromedel, rapport 1990:2. Stockholm 1990.} 4 _{Karlsson, T (2004). Exotiska renskötare och trolltrummans magi, Samer och samiska frågor i}

grundskolans läromedel för de samhällsorienterande ämnena. Institutionen för barn- och

ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning Umeå universitet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syfte med detta arbete är att studera hur samerna åskådliggörs i de svenska historie läromedlen för årskurs F-6 och om dessa uppfyller kraven och målen i Lpo 94 samt kursplanen för historia.

Undersökningen har även som syfte att titta närmare på om samerna

synliggörs på ett sådant vis att elever i den svenska grundskolan kan skaffa sig kunskaper om samernas långa historia, samt hur de lever idag kontra hur de levde förr.

Frågeställning

Hur uppfyller de svenska läromedlen i historia de krav och mål beträffande samer som finns i Lpo 94?

2. Tidigare forskning

När det gäller tidigare studier beträffande samerna i svenska läromedel visade det sig att det fanns få genomförda undersökningar och forskningsrapporter i ämnet.

Det som fanns var endast en tillförlitlig rapport gjord av SIL 1990 samt två C- uppsatser. 5 _{Den ena är gjord av Therese Karlsson.} 6 _{Den andra är gjord av}

Karin Granqvist-Nutti.7

Den rapport som SIL presenterade 1990 pekade på artikel 31 i ILO:s konvent (nr 169) där det påpekas att läroböcker i historia skall ha en rättvis och

informativ beskrivning om urbefolkningens samhälle och kultur. SIL visar på att detta inte uppfylls då de basläromedel i historia som används i skolorna pekar på att samernas historia är en dold historia. I de granskade läromedlens texter tar man först upp samerna när man kommer fram till 1700-talet då de svenska kolonisatörerna stöter på dem och en konflikt uppstår. Men forskning och

arkeologiska fynd visar på att samerna fanns flera hundra år tidigare. Tiden före och efter denna kulturkrock mellan samer och nybyggare omnämns inte alls.

I rapporten påpekas också att den svensk – samiska historien är en svensk historia

som inte har beretts plats i läromedlen. Redan i kursplanen bör det också påpekas att den svenska minoritets befolknings historian också är svensk historia. Detta kan tolkas som om läromedelsförfattarna anser att samerna således dyker upp som ett naturfolk från ingenstans, skapar en konflikt, för att sedan försvinna helt. Vidare visar SIL:s rapport att framställningen av samerna ofta tenderade att bli exotisk med en allt för ensidig tyngdpunkt på renskötseln. I SIL ansågs det svårt för eleverna att se samer som annat än renägare som arbetar med renskötsel.

Allt för ofta presenterades samerna i väl isolerade kapitel i läromedlen, vilket försvårade möjligheterna för eleverna att skapa sig en helhetsbild av samerna som en del i det svenska samhället samt den svenska historien. Författarna till SIL-rapporten ansåg att läromedelsförfattarna borde sträva efter att integrera

5 _{Statens institut för läromedel. Samerna i svenska läromedel, rapport 1990:2. Stockholm 1990.} 6 _{Karlsson, T (2004). Exotiska renskötare och trolltrummans magi, Samer och samiska frågor i}

grundskolans läromedel för de samhällsorienterande ämnena. Institutionen för barn- och

ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning Umeå universitet.

7_{Granqvist-Nutti, K (1993). Samerna i svenska läroböcker 1865-1971. Centrum för arktisk forskning}

Umeå universitet.

samerna i läromedlen på ett bättre sätt. De pekade på en rad brister vid sin granskning och framförde att nedanstående frågor bör belysas i läromedlen:8

1. Utförlig presentation av samernas historia

- från de äldsta uppgifterna om samerna fram till den samiska nutidshistorien.

2. Framväxten av renskötseln. Dess anpassningsförmåga till f förändringar i naturmiljön (den yttre miljön)

3. Konsekvenser av exploatering och intrång i de områden där renskötsel bedrivs (t. ex. vattenkraftsutbyggnad, skogsbruk, turism, utbyggnad av vägar, flygplatser etc.)

4. Konsekvenser av den statliga politik som under årens lopp bedrivits gentemot samerna:

- uppdelning renskötande samer – icke – renskötande samer - rättigheterna till land och vatten som bara delvis erkänts av

staten i det s.k. Skattefjällsmålet 1981

- avsaknaden av kunskaper om den egna historien, kulturen och språket – konsekvenserna för vuxna samer som under sin skoltid varken fått lära sig läsa eller skriva på det egna språket 5. Situationen som same idag:

- renskötande samer

- samer som stannat kvar i hemmiljön och lever av annat än renskötsel

t. ex. sameslöjdare

- samer som flyttat från hemtrakterna - näringspolitiken gentemot samerna idag

- utbildningssituationen/utbildningspolitik; sameskolorna, Samernas folkhögskola

- kulturpolitik och organisering; framväxten an egna institutioner och organisationer; egen kulturpolitisk målsättning

Slutligen visade SIL-rapporten att man i Norge uppnått ett gott resultat beträffande undervisningen om samerna. I Norge ges klara direktiv på hur lärarna ska undervisa om samerna. I SIL-rapporten slogs det fast att om de svenska läroböckerna ska hålla en hög kvalitet samt behandla samerna och de samiska förhållanden på ett bra sätt måste detta tydliggöras mer i läroplanerna.

8_{Följande text är citat taget ur SIL sid. 13-14 och är av vikt, då detta citat ligger som grund för min}

analys.

I den rapport som Karlsson har skrivit har hon kommit fram till att:

Grundskolans lärare endast får ringa stöd av läromedlen och lärarhandledningarna i sin undervisning om samerna och samiska frågor.9

Karlsson granskade 63 SO-läroböcker och lärarhandledningar för årskurs 4-9 och kom fram till att tre fjärdedelar av dem inte alls eller allt för bristfälligt kunde leva upp till läroplanens mål:

Att ge kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia när det gäller samerna.

Nästan hälften tog inte alls upp samerna och de samiska frågorna. Informationen om hur samerna levde förr var sporadisk, och innehållet om samerna i nutid var väldigt magert. Samernas kultur framställs enligt Karlsson fortfarande ofta på ett exotiskt och statiskt sätt, många av bilderna har ett romantiserande drag. Dagens läroböcker har en klar slagsida mot renskötsel och rennäringen. Att samerna skulle ha utsatts för lidande och förtryck är osynligt. Karlssons genomgång av knappa trettiotalet lärarhandledningar visar att läraren bara i ungefär en tredjedel av fallen får ett fylligare underlag än vad läroboken ger som hjälp för undervisningen om samer och samiska

förhållanden. 10

Granqvist-Nutti drog i sin rapport slutsatsen att samerna har haft två olika ställningar inom de svenska läromedlen.I de tidiga läromedlen beskrevs samerna genomgående som av en annan ras vilken placerades i gruppen mongoliska folk och de sågs som barn. Detta beror enligt Granqvist-Nutti på att de tankar som fanns då bottnade i darwinismens syn på kulturutveckling där fysiska och psykiska kännetecken lades till grunden för den rasindelning som bedrevs. Den nedvärderande synen på samerna gällde inte bara samerna som

9_{Karlsson, T (2004). Exotiska renskötare och trolltrummans magi, Samer och samiska frågor i}

grundskolans läromedel för de samhällsorienterande ämnena. Institutionen för barn- och

ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning Umeå universitet.

10 _{Karlsson, T (2004). Exotiska renskötare och trolltrummans magi, Samer och samiska frågor i}

grundskolans läromedel för de samhällsorienterande ämnena. Institutionen för barn- och

ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning Umeå universitet.

grupp utan även samerna sinsemellan. De bofasta samerna som ansågs jaga och fiska tillskrevs mer negativt än de nomadiserade.

På detta sätt beskrevs samerna fram till 1950- talet då man kunde skönja en förändring genom att man nu började se samerna som ett eget folkslag skiljt från mongolerna. I läromedel från 1969 och 1971 går det att se starka

indikationer på att samerna räknades som en del av den svenska befolkningen. Det går även att se att de negativa ordalagen om de bofasta samerna i

huvudsak försvunnit.

Att läromedlen ändrat uttryck på detta sätt anser Granqvist-Nutti beror på att samerna och deras rennäring inte längre var lika viktig ur nationalekonomisk synvinkel. Detta innebar även att samerna mer och mer ses som en del av den svenska befolkningen. Sammanfattningsvis kom Granqvist-Nutti fram till att framställningen i läromedlen kan ses bottna i ekonomiska frågor, ofta med olika former av rasidéer. 11

Sture Långström hävdar att Sverige har en väldigt styrd läromedelstradition där det under de senaste 50 åren inte har gjorts några större förändringar i vare sig utformning eller innehåll utan bara förts in nya historiska händelser. Detta eftersom lärarna ute på fältet inte gärna vill byta till en helt ny bok, utan i stället använder en som de känner sig mer hemma med.

Hans Haste ägaren till POGO, en av 1970-talets största producenter av

bildband för skolbruk har berättat Långström om hurvida man skulle våga producera ett bildband om Vietnamkriget. Först en bra bit in på 1970 – talet vågade man slå slag i saken, eftersom det fanns en rädsla för att stämplas som ett vänsterförlag vilket troligtvis lett till att de förlorat marknadsandelar.

Långström beskriver även vilka som skriver läroböcker och hur läromedel är uppbyggda.12

11_{Granqvist – Nutti, K (1992). Samerna i svenska läromedel 1865-1971 .Umeå universitet: Centrum för}

arktisk forskning.

12_{Långström Sture, (1997) Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie, Umeå}

Universitet, Borea Bokförlag.

Vad säger läroplanen och kursplanen om sameundervisningen?

Den läroplan som nu är gällande för grundskolan (Lpo 94) antogs av regeringen 1994 och ersatte den tidigare läroplanen, Lgr 80. Lpo 94 är en läroplan med friare ramar jämfört med tidigare läroplaner och pedagogerna får mål att sträva mot samt mål att uppnå. Det är fritt att välja arbetsgång samt vilket material som ska användas i undervisningen. Skolan får genom läroplanen i uppgift att

tillsammans med hemmet fostra goda samhällsmedborgare där de väsentliga delarna i det aktiva lärandet läggs på skapande arbete och lek, när det gäller de yngre åldrarna.

Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.13

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet (Lpo 94)

Riksdagen har genom att anta Lpo 94 fastslagit att skolans uppgift är att:

• Förmedla och förankra grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.

• Förmedla och gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta • Förbereda eleverna för det svenska samhällets

internationalisering samt för ett liv i en globaliserad värld. • Ge eleverna en medvetenhet om det egna och delaktighet i det

gemensamma kulturarvet samt ge en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.

• Ge eleverna ett internationellt perspektiv där det även innebär att eleverna ska utveckla förståelse för den kulturella

mångfalden inom landet. 14

13 _{Skolverket. (2001) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.} 14_{Lärarförbundet. (2001). Läroplaner för –förskolan Lpfö 98, - det obligatoriska skolväsendet,}

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) – de frivilliga skolformerna LPF 94.

Mål att uppnå i grundskolan är:

- Har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv, - Har utvecklat förståelse för andra kulturer,

Kursplanen för historia för grundskolans lägre åldrar (F-6)

I kursplanen för historia med inriktning grundskolans tidigare år kan man läsa i strävans målen följande:

• Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger.

• Skolämnet historia omfattar inslag av såväl politisk som ekonomisk och social historia samt kulturhistoria. Ämnet utgår från det som format den personliga och kollektiva historiska identiteten. Väsentliga delar i ämnet är därför den svenska och nordiska, inklusive den samiska, samt den europeiska

kulturen.15

I kursplanen går det att läsa att studier av det mångkulturella inom landet samt studier av nationella minoriteter i Sverige ska bedrivas. Eleverna ska även uppnå en gemensam referensram där kunskaper om den egna historien, hembygdens historia och grunderna i den svenska och nordiska historien ingår.

Det ingår även att eleverna ska kunna jämföra sina kunskaper i den svenska och nordiska historien ”med några andra länder”.16 _{Däremot står det inget om}

att eleverna vid slutet av det femte skolåret ska ha kunskap om samerna eller deras historia.

Sveriges pedagoger är i och med Lpo 94 skyldiga att undervisa sina elever om samerna och till sin hjälp har de de läromedel som finns på marknaden, Internet samt massmedia. Men den undervisnings som ges behöver inte vara

15_{www.skolverket.se Kursplan och betygskriterier historia.} 16_{www.skolverket.se Kursplan och betygskriterier historia.}

av en sådan karaktär att eleverna får en god kunskap om hur samerna påverkar och har påverkat den svenska och nordiska historien.

Sammanfattning och analys av innehållet i läroplanen och

kursplanen.

De formuleringar som finns i läroplanen och kursplanen för historia innebär att eleverna vid slutet av det femte skolåret i grundskolan borde ha kommit i kontakt med olika aspekter av den samiska kulturen eller kulturarvet vid ett flertal tillfällen. Sådana frågor lyfts uttryckligt fram i läroplanen. Emellertid tar inte kursplanen för historia upp samerna eller det samiska kulturarvet i de mål som ska strävas mot eller som ska vara uppfyllda efter grundskolans femte år. Dock står det att eleverna ska undervisas i det samiska kulturarvet.

3. Metod

Jag lät göra en enkätundersökning på några skånska skolor som handlade om hur skolorna bedriver undervisning om samerna, men då enbart två svar inkom valde jag att stryka undersökningen från materialet. Dessa enkäter ligger ändå till grunden för denna rapport, eftersom jag började fundera på att det kanske var svårt att bedriva undervisning med de läromedel som finns om samerna i ämnet historia.

I undersökningen ingår 11 läroböcker i ämnet historia för grundskolans tidigare år. Av tidsskäl har inte samtliga förlag som utger läromedel i historia inkluderats, utan ett urval har gjorts av de som anses vara de största. Två läromedel riktade enbart mot samer skrivna av mindre förlag har använts. De valdes utifrån att den ena är skriven med SIL:s rapport som grund och den andra är skriven av nordiska rådet och jag ansåg det vara av intresse att se om de klarade av att uppfylla Lpo 94 och kursplanen för historia. Avsikten med de andra böckerna var att inkludera läroböcker som bör vara bland de mest använda inom den svenska grundskolan.

I största möjliga utsträckning har den senaste upplagan av läroböcker i historia för grundskolans tidigare år undersökts. De har varit skrivna efter att Lpo-94 trädde i kraft och bör därmed följa den rådande läroplanen. Undersökta läroböcker har noga lästs igenom och texter med och om samiska förhållanden har analyserats utifrån ett protokoll.

4. Utformning av analysprotokollet.

Genom att noggrant studera Lpo-94 samt kursplanen för ämnet historia drog jag slutsatsen att de krav och mål inte är tillräckligt avgränsade för att kunna

användas vid en bedömning av läromedel. I målen för Lpo-94 går det att läsa att elever ska ha förtrogenhet och förståelse för den samiska kulturen och dess kulturarv. För att uppnå detta måste man få lära sig hur samerna har det idag samt hur deras historia ser ut. Detta är det samma som SIL tar upp i punkt 1 och 5.

Elever ska enligt kursplanen tillägna sig ett brett och djupt kunnande om samernas kulturarv och identitet. Orden kulturarv och identitet innefattar betydelsen av renskötsel och konsekvenser av samhällets utveckling samt samernas situation idag. Av den anledningen är mitt analys protokoll utformat utifrån de punkter som SIL tog fram i sin rapport om vad läromedlena bör belysa.17

17 _{Se bilaga 1}

5. Hur uppfyller de svenska läromedlen i historia de krav och

mål beträffande samer som finns i Lpo 94?

Läroböcker inom den svenska skolan skrivs för att passa både lärare och elever, men samtidigt ska de passa in i den läroplan som är rådande när boken skrivs. Min analys bygger på de fem punkterna nedan.

1. Utförlig presentation av samernas historia. 2. Framväxten av renskötseln.

3. Konsekvenser av exploatering och intrång i de områden där renskötsel bedrivs.

4. Konsekvenser av den statliga politik som under årens lopp bedrivits gentemot samerna.

5. Situationen som same idag.

5.1 Resultatgenomgång

I undersökningen ingår sammanlagt 11 läroböcker. Samtliga av dessa har, i större eller mindre utsträckning, nämnt samer eller samiska frågor men de är generellt sett så pass bristfälliga att det som pedagog utan förkunskaper är svårt att nå upp till de krav som ställs i läroplanen och kursplanen.

Titel och förlag Målgrupp

(år)

Antal läroböcker

Antal läroböcker med samiskt

Innehåll Svedelids historia

Almqvist & Wiksell

4-6 1(3)18 +119 1 Historia Bonnier-utbilning 4-6 3 3 Ekelunds20 _{4-9 1} Globen historia – Religion 1-3 Gleerups21 4-6 3 1 Puls 4-6 Historia - från vikingatid till Gustav III

Natur & Kultur

4-6 1 1

Totalt 9 + 222 _{6+ 3}23

Ytterligare två läromedel har granskats men jag har valt att ta upp dessa separat då deras innehåll är så annorlunda jämfört med de övriga läromedlen eftersom de fokuserar direkt på samerna. Dessa båda böcker är Samerna ett

18 _{Boken förekommer i undersökningen som Svedelids historia, vilket är en stadiebok hopsatt av Vida}

världen historia 1-3.

19_{Förlaget har även givit ut ett läromedel som enbart tar upp samerna, Samerna Vårt land är Sápmi som}

redogörs under egen punkt och räknas därför ej med i resultatet

20_{Förlaget ger ut Samelandets historia, en bok inriktad enbart på samerna och redovisas under egen punkt}

och räknas ej in i resultatet.

21_{Innefattar både ämnet historia och religion, men dessa är inte integrerade, utan det finns en tydlig}

uppdelning.

22 _{Läromedel som granskas under egen punkt och som är av sådan karaktär att de inte går att jämföra med}

övriga läromedel. Förlagen tillhör inte de som vanligast används i skolan därför tas de inte upp i tabellen.

23_{De tre böckerna är skrivna enbart om samer.}

gränslöst folk, utgiven av Utbildningsförlaget Brevskolan 1991, och Samer,

utgiven av Nordiska rådet 1994.

5.2 Analys

Svedelidshistoria, Almqvist & Wiksell

I enbart en av tre läroböcker nämns samerna och då på ett kort och torftigt sätt. Tyngdpunkten är lagd på 1600- och 1700-talets problem beträffande samernas motvilja till nybyggare och att de fick tvångsarbeta i silvergruvorna men inte varför de var tvungna till det. Texten ger en skev bild av det samiska samhället dessutom är samernas breda kultur obefintlig. Positivt med texten är att ett par rader ägnas åt att tala om att samerna klagade i domstol på den behandling de utsattes för, samt att det då skrivs att samerna sällan fick rätt. Det finns även med en bild från 1673 och texten talar om att samerna har funnits i flera hundra år.

Texten inbjuder inte till något självständigt tänkande eller vilja att reda på mer om samerna. Ingen av de tre böckerna har tillräckligt bred informationsbas för att kunna uppfylla någon av de punkter som finns i analysen. Emellertid berör författarna punkterna 1 samt 3.

Puls 4-6 Historia – från vikingatid till Gustav III. Grundbok Natur och

kultur.

Framställningen har sin tyngdpunkt på religion, renar och medeltiden. Men samerna omnämns redan så tidigt som på sidan 32 i boken. Följande meningar finns där att läsa:

…I norr och väster bodde norrmän och samer.

Alla i norden talade ungefär samma språk, fornnordiska, utom finnar och samer.

Utdraget kommer ur en text som handlar om vikingatiden.

I boken beskrivs vilka delar som var/är sameland och att språket kommer från samma språkgrupp som finskan. Författaren har även valt att ta upp att

samerna tvingades att bli svenskar. Detta läromedlen uppfyller bäst Lpo-94. Av punkterna i analysen uppfyller de ingen punkt till fullo men delvis punkt ett och fyra.

Historia, Bonniers

Detta är en serie på 3 böcker fördelade på olika tidsepoker i historien. I den första boken finns det bilder på manliga samer på de kartbilder som är publicerade i boken men det finns ingen text. Författarna väljer ändå att visa var samerna finns någonstans samt att de finns med redan under den tidiga svenska historien.

I bok två tar författarna upp nybyggarna i norra Sverige men kopplar inte ihop dessa med samerna. Dock nämns det faktum att samerna var tvungna att betala skatt i både Danmark (var i union med Norge under berörda

skatteperiod) och Sverige samt Ryssland och att detta inte var populärt. Del tre i detta studiematerial imponerar stort då samerna får två hela uppslag till sitt förfogande och det som är nedtecknat är av en god kvalitet. Dock läggs tyngdpunkten på 1700-talet samt på renarna. De olika kategorier av samer som finns beskrivs både utifrån levnadssätt men även deras olika språk beskrivs. Inte heller detta läromedel klarar att uppfylla kraven i protokollet men texten fungerar bra som uppslagsverk för en elev som vill veta mer om samerna under 1700-talet. Alltså berör författarna punkt ett men de når inte upp till de övriga punkterna.

Levande historia årskurs 4-6, Natur och Kultur.

Samerna omnämns i fåtalet meningar i olika kapitel i läromedlen men det går inte att få någon klar bild av samerna eller deras plats i den svenska historien. Som pedagog är det helt omöjligt att uppfylla Lpo- 94 med enbart detta

läromedel som grund. Dock är det positivt att författarna försökt att väva in samerna i texten i stället för att lägga den delen av den svenska historien separat.

Globen historia – religion 1-3, Gleerups.

I bok nummer ett och två finns det inget skrivet om samerna men däremot finns samerna avbildade på de kartbilder som finns med i böckerna. I bok nummer tre nämns det att Carl von Linne var uppe i det outforskade Lappland och där stötte han på samerna som gemene man inte visste så mycket om. Inte heller detta läromedel uppfyllde kraven i denna undersökning.

Dock bör det tilläggas att i religionsdelen tar författarna upp samernas skapelseberättelse.

Samespecifik litteratur

Samelandets historia, Ekelunds förlag

Samelandets historia skrevs från början som ett undervisningsmaterial för

skolorna i norra Sverige, men riktar sig till alla lärare som vill uppfylla

läroplanens mål att ge alla elever kunskap och en förtrogenhet med samerna och det samiska kulturarvet.

Framställningen är detaljerad och innehåller utförliga hänvisningar till forskningen på området. I varje kapitel finns textrutor med innehåll som

författaren inte anser passar in i texten, men som ändå är av vikt för förståelsen av samernas historia i stort, och som kan öka läsarens intresse för sådana frågor. Författaren använder många exempel för att på så vis åskådliggöra historiska skeenden från tiden då nuvarande Sverige, Norge, Finland och Ryssland fick upp ögonen för Sápmi24_{, och fram till nutid.}

Inledningsvis diskuteras centrala begrepp såsom historia och arkeologi. Som läsare uppmanas man att tänka i termer av Skandinaviska halvön i stället för nationsgränser, då samernas historia tar sin början vid en tid då de nuvarande gränserna inte fanns. Ett antal termer introduceras för att eleverna ska kunna få en förtrogenhet med den samiska och norrländska historien.

24_{Den del av Sverige, Norge, Finland samt Ryssland som bebos av samer. Även kallad Sameland.}

Både kristen och förkristen religion tas upp, men även laestadianismen och dess grundare behandlas. 25

Skillnaden mellan bondekulturen och samernas jägar- och fångstkultur diskuteras, samernas övergång till att bli renskötande nomader likaså. Framväxten av nationalstaterna och länderna som inramar Sápmis gränser, samt samernas kamp för tillgång till Ishavet och dess isfria kuster skildras. Det arbetstvång som samerna utsattes för i gruvdriften och hur den egna kulturen och näringen påverkas av den svenska arbetskraftsinvandringen beskrivs på ett bra sätt av författaren. Även hur den svenska statens ökande intressen i norr beträffande skogsbruk, malmbrytning och vattenkraftsutbyggnad drabbade samerna framställs. Boken redogör även för rasbiologins framväxt i Sverige under det tidiga 1900-talet och hur samerna kom att beskrivas som

mindervärdiga och lägre stående individer.

Bokens innehåll ger läsaren en ny infallsvinkel på vinterkriget och de två världskrigen genom att den koncentrerar sig till Sapmi och händelser som påverkar området. Nya gränsdragningar följer med varje krig, och dessa drabbar samerna på olika sätt beroende på inom vilket lands gränser just den samens boplats hamnar. Detta eftersom länderna kring Sápmi har olika syn på samerna och dess kultur. Även mera aktuella frågor som protester vid

utbyggnaden av Alta älv och dess följder i Sverige och Norge behandlas. Slutligen pekar författaren på att Norge ratificerat ILOs konvention 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter, men att Sverige ännu inte gjort det. Könsmönstret i Samelandets historia följer den gängse kulturen i Sverige; män skapar historien, män skriver historien och män förekommer därför mer i historieböckerna än kvinnorna. Detta är en klar brist i en annars väldigt bra och innehållsrik bok. Dock behandlar boken samekvinnornas historia mer än övriga granskade läromedel.

Detta läromedel uppfyllde samtliga punkter i undersökningen.

25 _{Religiös väckelserörelse i norra Sverige, Norge och Finland.}

Samerna – ett gränslöst folk, Utbildningsförlaget Brevskolan

Samerna – ett gränslöst folk skrevs ursprungligensom ett material för

studiecirklar men går utmärkt att använda som ett komplement i undervisningen.

Som läsare får man en god inblick i samernas historia och kultur. Det går att göra en jämförelse mellan hur samerna hade det förr och hur svenskarna hade det. Samerna framställs inte i ett romantiskt skimmer utan sakligt. Dock saknas det faktarutor och texten kunde ha varit längre för att ge eleverna en större och bredare kunskap. Ett exempel på när en mer utförlig förklaring skulle behövas är;

En renhjord får inte vara för stor under vintern.26

Skälet till varför hjorden inte får vara för stor får läsaren själv lista ut. Renarna och dess naturliga fiender rovdjuren får en klar under ordnadroll i boken. Det märks även att boken är av ett äldre datum då samernas situation idag beskrivs utifrån kärnkraftverk och Tjernobylolyckan. Men även

vattenkraftsutbyggnaden och storskogsbruket beskrivs.

Positivt med denna bok är att samekvinnorna nästan finns med mer än männen både i text och bild. Texten är kortfattad men med ett rikt innehåll som till stora delar tar upp samtliga punkter i protokollet på ett djupt och objektivt sätt.

Samerna – vårt land heter Sápmi, Almqwist & Wiksell

Samerna – vårt land heter Sápmi riktar sig framför allt till pedagoger men även

elever har nytta av att läsa denna bok. Den går alldeles utmärkt att ha som stöd till vanliga läromedel och för att utveckla sina egna kunskaper..

Framställningen är detaljerad och innehåller tydlig fakta men är skriven på ett lättförståligt sätt. Som läsare ges man möjlighet att komma nära samerna i deras vardag.

26_{Rask Lars (1991) Samerna – ett gränslöst folk, Utbildnings förlaget brevskolan, Stockholm. Sidan 23}

Inledningsvis diskuteras samernas historia i en kort men faktaspäckad text där läsaren får redan på allt från nationstillhörighet till hur många samer det finns, hur flaggan ser ut och när samernas nationaldag firas.

Boken ger läsaren en insikt i hur det kan vara att gå i den samiska skolan, sköta renar och hur samerna har behandlats genom åren både av staten och av gemene man. Det beskrivs även hur icke - renskötande samer kan ha det. Könsmönstret i texten är 50/50 det vill säga att kvinnorna syns lika mycket som männen. Håkansson tog även upp att samerna troligtvis fick det lite bättre på 1970-talet då invandringen ökade i Sverige, detta eftersom samerna då fick rättighet till hemspråksundervisning. Författaren har valt att beskriva

förhållanden för samerna i Norge, Finland och Ryssland, vilket leder till att läsaren kan göra en jämförelse för att se hur samerna har det i Sverige. Denna bok uppfyller samtliga krav i analysen.

Samer, lärohäfte för mellanstadiet, Nordiska rådet.

Samer, ett lärohäfte för mellanstadiet försöker på ett komprimerat sätt att

uppfylla målen i läroplanen och kursplanen samtidigt som författarna vill att texten ska vara allsidig och inte luta åt ena eller andra hållet. Detta leder till att texterna är korta och som läsare kastas man mellan olika texter. För eleven kan det vara svårt att få en klar bild av samerna. Det finns ingen klar inledning i boken utan det är en kort text på ca 2-3 rader om gränserna på samernas land. Denna inledning följs av en text med rubriken ”Jagade ren och älg”, som är en historisk skildring av samerna, läsaren kastas från 100-talet till nutid utan någon som helst kronologisk ordning.

Det är fullt möjligt att genom eller med hjälp av denna bok uppfylla läroplanen och kursplanen då den uppfyller alla punkterna i protokollet men den röriga utformningen är klart försvårande.

5.3 Är innehållet i läroböckerna relevant?

I förgående avsnitt redovisades förekomsten av samiskt innehåll i läroböcker i historia, oavsett dess omfattning. Vid analysen av texterna har även relevansen av det som stod skrivet tagits i beaktning. Jag reserverar mig för de svårigheter och den subjektivitet som en bedömning av texter ofrånkomligen är förknippad med. Med relevant innehåll menas det som ligger i linje med och ger eleven en möjlighet att uppfylla de krav och mål som finns i läroplanen samt kursplanen för historia. För att texten ska anses vara relevant förutsätts ett visst omfång och djup i den. Ett exempel på ett relevant innehåll är en text tagen ur Samerna

ett gränslöst folk av Lars Rask. Detta ger en relativt bra inblick i varför samerna

kom i konflikt med den svenska staten:

Den svenska staten började bli mer intresserad av skatteinkomsterna från den ökande nybyggarskaran än av samernas urgamla rättigheter. Samerna trängdes undan från många av sina gamla jakt- och

fiskeplatser och renbetesmarker, på samma sätt som nybyggarna i Nordamerika körde bort indianerna från deras gamla betesmarker för buffelhjordarna.27

Texten fortsätter och går även in på djupet var samerna fick bo istället samt vad som hände vid nästa statliga beslut och så vidare.

Enligt kursplanen ska eleverna tillägna sig ett djupt och brett kunnande om olika kulturers arv och den identitet som kulturen ger individen. Att studera den samiska kulturen och jämföra den med sin egen kan ses som en väsentlig del av historieundervisningen. Läroböckerna beskriver samerna väldigt sporadiskt och kortfattat.

Det går att se gemensamma drag i framställningen av texterna. Samerna lyfts fram främst i samband med tvångskristningarna under sent 1600-tal och vid 1700-talets början. Däremot syns föga av den konflikt mellan staten, nybyggarna och samerna som startade under 1700- talet och som fortfarande delvis pågår. Det saknas även texter om hur samerna fick det sedan de blivit tvångskristnade. Samerna framställs ofta som utlösare till konflikter med nybyggare, än en gång tystas statens inblandning ner. Det ges till exempel

27 _{Rask Lars (1991) Samerna – ett gränslöst folk, Utbildningsförlaget brevskolan, Stockholm. Sidan 9}

ingen förklaring till varför samerna motsatte sig att nybyggarna tog deras fiskevatten, inte heller går det att utröna om konflikten löstes eller ej.

Författarna till läroböckerna trycker ofta på det annorlunda i avsnitten om samer och samisk kultur. Det framstår som romantiskt att vara nomad och flytta med sin familj från en plats till en annan. Kring den förkristna samiska religionen ges en mystisk och exotisk karaktär. Samernas landområden beskrivs som

obebodda och utan brukare innan nybyggarna kom dit och bosatte sig.

6. Sammanfattning och diskussion

Syftet med rapporten har varit att granska hur läromedel i historia beskriver den samiska kulturen och därmed också hur samer i det svenska samhället har beskrivits genom sin ca 1000 åriga existens i det svenska samhället. Min avsikt har även varit att jämföra mina resultat med vad som framkom i undersökningen av Statens Läromedelsinstitut 1990 för att se om några förändringar har skett efter rapporten.

För att kunna bedöma om innehållet i läromedlen var tillräckligt bra för att uppfylla de krav och mål som finns i Lpo 94 och kursplanen för ämnet historia jämförde jag om de punkter som togs upp i SIL gick att använda som grund i bedömningen vilket jag ansåg att de kunde.

Har det då skett några förändringar sedan 1990 eller är allt sig likt?

Jämförelsen i det följande mellan SIL – rapporten 1990 och den föreliggande granskningen måste göras med vissa förbehåll. 1990 års studie omfattade ett mindre antal granskade och rekommenderade så kallade basläromedel, medan undersökningen från 2004 avser ett större antal läromedel som inte genomgått en statlig granskning.

Den läroplan som var gällande vid tiden för SIL – undersökningen , Lgr 80, hade inga föreskrifter om att grundskolan skulle ge kunskaper om samiska frågor, endast en formulering om att eleverna skulle fås att känna samhörighet med landets minoriteter.

I den nu aktuella läroplanen för grundskolan, Lpo 94, skärps kravet till att gälla kunskaper om nationella minoriteters kultur, språk, religion och historia och i kursplanen för historia anges uttryckligt att eleverna bör tillägna sig kunskaper om det samiska kulturarvet.

Likheter

Flera av de brister som framhålls i SIL:s granskning av läroböcker från 1990 kvarstår i de läroböcker som analyserats i föreliggande rapport. Ett exempel på detta är att samernas kultur fortfarande framställs som exotisk och oföränderlig.

I den mån läroböckerna behandlar de samiska aspekterna, är informationen om hur samerna levde förr sporadisk, och det som står om hur samerna lever idag är ännu mera magert.

Få läromedel tar upp annat än livet som renskötande

same. Det går alltså fortfarande att urskilja en klar inriktning mot renskötsel och renskötande samer.

En del läroböcker innehåller frågor där eleverna förväntas att ta ställning till om de skulle kunna tänka sig att leva som renskötande same idag. En fråga som är omöjlig att svara på då böckerna inte beskriver hur det är att leva som detta idag. Redan i SIL – rapporten framhöll man faran att frågor som dessa bidrar till att sprida fördomar om samerna. Detta är en farhåga som jag anser vara lika befogad idag 15 år senare.

Förändringar

Som helhet syns samerna och den samiska kulturen mera nu än vad den gjorde i SIL – granskningen, detta syns framför allt i läroplanen och i kursplanen för historia. I läromedlen har en förbättring skett på så sätt att samer och samiska frågor nämns mer än vad som var fallet 1990. I SIL – rapporten var det i princip inga av de då granskade historieböckerna som behandlade samerna.

Annat som jag fastnade för speciellt och som jag inte alls tänkt att studera var att de böcker som var skrivna specifikt om samer hade kvinnorna lika mycket plats som männen om inte mer. När jag sedan jämförde denna upptäckt med de mer traditionella läromedlen såg jag att det var tvärtom i dem.

Käll- och litteraturförteckning

Forseth, B. (2000) Samelandets historia. Ekelunds förlag. Solna.

Granqvist – Nutti, K.(1992) Samerna i svenska läromedel 1865-1971 .Umeå

universitet: Centrum för arktisk forskning.

Håkansson, M. (1994) Samerna vårt land heter Sápmi. Almqvist & Wiksell.

Falköping.

Karlsson, T. (2004) Exotiska renskötare och trolltrummans magi, Samer och samiska frågor i grundskolans läromedel för de samhällsorienterande ämnena.

Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning Umeå universitet.

Kjellström, R. (2003) Samernas liv. Carlssons bokförlag Kristianstad. Körner, G. (1999) PULS 4-6. Historia. Natur och Kultur. Stockholm.

Lennartsson, Å. Sundström, J. (1994) Historia. Vikingatid - Medeltid. Bonnier

Utbildning. Stockholm.

Lennartsson, Å. Sundström, J. (1996) Historia. Medeltid –Vasatid - Stormaktstid. Bonnier Utbildning. Stockholm.

Lennartsson, Å. Sundström, J. (1997) Historia. Stormaktstid – Frihetstid – Gutaviansk tid. Bonnier Utbildning. Stockholm.

Lindh, L. Söderberg, B. (1990, 1995) Globen. Historia, Religion 1-3. Gleerups

förlag. Malmö .

Långström S, (1997) Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie Umeå Universitet, Borea Bokförlag.

Lärarförbundet. (2001) Läroplaner för –förskolan Lpfö 98, - det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) – de frivilliga skolformerna LPF 94. Stockholm.

Nordiska rådet (1994) Samer lärohäfte för mellanstadiet. Stockholm.

Rask L. (1991) Samerna – ett gränslöst folk, Utbildnings förlaget brevskolan,

Stockholm.

Skolverket. Läroplan i historia för grundskolan www.skolverket.se , hämtad

021119

Statens institut för läromedel. Samerna i svenska läromedel, rapport 1990:2.

Stockholm 1990.

Svedelid, O. Högberg, S. (1990) Svedelids historia. Almqvist & Wiksell.

Stockholm.

Bilaga 1

1. Utförlig presentation av samernas historia

från de äldsta uppgifterna om samerna fram till den samiska nutidshistorien.

2. Framväxten av renskötseln. Dess anpassningsförmåga till förändringar i naturmiljön (den yttre miljön)

3. Konsekvenser av exploatering och intrång i de områden där renskötsel bedrivs (t. ex. vattenkraftsutbyggnad, skogsbruk, turism, utbyggnad av vägar, flygplatser etc)

4. Konsekvenser av den statliga politik som under årens lopp bedrivits gentemot samerna:

- uppdelning renskötande samer – icke – renskötande samer

- rättigheterna till land och vatten som bara delvis erkänts av staten i det s.k. Skattefjällsmålet 1981

- avsaknaden av kunskaper om den egna historien och kulturen; i språket – konsekvenserna för vuxna samer som under sin skoltid varken fått lära sig läsa eller skriva på det egna språket

5. Situationen som same idag: - renskötande samer

- samer som stannat kvar i hemmiljön och lever av annat än renskötsel t. ex. sameslöjdare

- samer som flyttat från hemtrakterna - näringspolitiken gentemot samerna idag

- utbildningssituationen/utbildningspolitik; sameskolorna, Samernas folkhögskola

- kulturpolitik och organisering; framväxten an egna institutioner och organisationer; egen kulturpolitisk målsättning Läromedel _________________________ Förlag ____________________________ 1. Kommentar: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________ 2. Kommentar: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________ 3. Kommentar: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________ 4. Kommentar: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________ 5. Kommentar: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________ Övrigt om läromedlet: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________