Vetenskapliga artiklar i
Tandläkartidningen
trender över tid
André Rennstam
Malek Abou Zarad
Handledare: Cecilia Franzén
Examensarbete (30 hp)
Malmö universitet
Tandläkarprogrammet
Odontologiska fakulteten
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT...2 SAMMANFATTTNING...3 INTRODUKTION...4 SYFTE/FRÅGESTÄLLNING………...7
MATERIAL OCH METOD...8
RESULTAT...10
DISKUSSION………...16
KONKLUSION ………...19
Title : Scientific articles in Tandläkartidningen - trends over time Abstract:
One of the dentists' assignments is to work according to scientific evidence and proven clinicalexpertise. To achieve this goal, one must stay updated .
The purpose of this study was to examine the scientific articles in the Swedish dental journal Tandläkartidningen. The empirical material consisted of articles in the scientific section of Tandläkartidningen between 2008 to 2017. The data gathering and categorization was done by two reviewers according to a prepared template. These articles formed the basis for analysis in order to examine trends and subject-specific spreading, but also a categorization of the authors´ gender and nationality. The method used and the type of every article was also categorized. These data were compiled in the statistical program IBM SPSS Statistics 25. The results showed that oral medicine (12.6%), material science and technology (9.1%), cariology (8.2%) periodontology (7.7%), prosthetics (6.9%) were the five most published subjects in the journal .Article type distribution was 61% review articles, 14% doctoral thesis summary, 10% debate articles, 9% scientific original articles and 6% case descriptions. If the 10-years period was divided into two, ie 2008-2012 and 2013-2017, an increase was seen regarding female authors from 40.5% between 2008-2012 and 43.5% during the period 2013-2017. The majority of authors were female authors in the period 2015-2017 in Sweden. In summary, it can be concluded that there is a certain spread in dental subjects published in the journal where some subjects dominate over this period. Most often, the authors were men, although the proportion of female writers has increased over time. To create an overview of subjects that dominate and to see clearer trends about authors, a longer time range needs to be analyzed.
Sammanfattning:
En av tandläkarens uppdrag är att arbeta enligt kunskap och beprövad erfarenhet. För att uppnå detta mål måste man hålla sig uppdaterad.
Syftet med denna studie var att granska de vetenskapliga artiklarna i den svenska
odontologiska tidskriften Tandläkartidningen. Det empiriska materialet utgjordes av artiklar i den vetenskapliga sektionen i Tandläkartidningen mellan 2008 till 2017. En sammanställning och kategorisering gjordes av två granskare enligt en utarbetad mall. Dessa artiklar utgjorde grund för analys i syfte att undersöka trender och ämnesmässig spridning, men även en analys av författarna gällande kön och ursprungsland. Även studiedesign av artiklarna kategoriserades. Dessa data sammanställdes i det statistiska verktyget IBM SPSS Statistics 25.
Resultatet visade att oral medicin 12,6%, materialvetenskap och teknologi (9,1%), cariologi (8,2%) parodontologi (7,7%), protetik (6,9%) utgjorde de fem mest publicerade ämnena i tidningen.
Artikeltypsfördelning var 61% översiktsartiklar, 14% autoreferat, 10% debattartiklar, 9% vetenskapliga originalartiklar och 6% fallbeskrivningar.
Om man delar upp 10-årsperioden i två, dvs 2008-2012 och 2013-2017, visar det sig att det skett en ökning av kvinnliga författare från 40,5% mellan 2008-2012 till 43,5% under perioden 2013-2017. I Sverige har det varit en majoritet av kvinnliga författare i perioden 2015-2017.
Sammanfattat går det att konkludera att det finns en viss spridning i odontologiska områden som publiceras i tidningen där vissa områden dominerar över en 10-årsperiod. Oftast är författarna män även om andelen kvinnliga författare ökat över tid. För att skapa en överblick över ämnen som dominerar och för att se tydligare trender gällande artikelförfattarna finns det möjlighet att analysera data under ett längre tidsspann.
Introduktion
Tandvården i Sverige utförs i både offentliga Folktandvården (42%) och via privata vårdgivare (58%). Yrkesverksamma tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och tandtekniker uppgår till 25.000 personer och hjälper varje år 4 miljoner patienter.(1)
De skandinaviska länderna har liknande tandvård med skiljer sig gällande tandvårdsstöd samt vid vård av barn och ungdomar. Trots skillnader mellan ländernas tandvårdsstruktur är tandhälsan i princip lika god i hela Skandinavien. (2)
I mötet med en patient i behov av tandvård, vare sig det är i förebyggande eller avhjälpande syfte, är vårdgivande tandläkares roll är att ”planera, leda, samordna och utveckla
tandvårdsarbetet samt självständigt diagnostisera, terapiplanera och behandla sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika behov” (3). I yrkesutövandet som tandvårdspersonal finns olika riktlinjer att följa för att uppnå ett säkert omhändertagande av patienter. Tandläkarförbundet har utarbetat etiska riktlinjer som utgör ramar för etiska överväganden. En av dessa är att bedriva sin verksamhet enligt beprövad erfarenhet, att följa tandvårdens utveckling och hela tiden sträva efter att uppdatera sin kunskap. (4) Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer i syfte att säkerställa att patienten får en bra vård som ska vara baserad på vetenskaplighet, vara patientsäker, effektiv, jämlik och med patienten i centrum.(5) Utifrån dessa värdegrunder strävar man efter att ge en så kallad evidensbaserad tandvård som innebär en patientcentrerad behandlings- och
beslutsprocess, där tandläkaren använder de bäst tillgängliga bevisen, kombinerat med dennes kliniska kunskap och erfarenhet, och patientens önskemål. För att uppnå målet med
evidensbaserad tandvård måste vårdgivaren därför hela tiden uppdatera sin kunskap och löpande söka ny information. Stöd till arbetet med att ge en evidensbaserad tandvård finns bland annat genom publikationer och rapporter med utvärdering av metoder och insatser som används inom olika områden inom tandvården samt hur tillförlitliga dessa är. Till detta ändamål finns SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Denna statliga organisation, som är en av de äldsta inom HTA (Health Technology Assessment) i världen har i uppdrag att granska vården ur ett medicinskt, ekonomiskt, etiskt och ur ett socialt perspektiv.(6) Arbetet utgörs av en expertgrupp inom området som gör en noggrann
systematisk översikt i projektform som sedan resulterar i en sammanfattning formad som en rapport. Denna rapport kan sedan utgöra en viktig kunskapskälla för exempelvis
Socialstyrelsen som utfärdar de nationella riktlinjerna för tandvården.(7)
Den skandinaviska odontologiska forskningen sker på fyra olika odontologiska lärosäten i Sverige och i våra grannländer finns två i Danmark, tre i Norge och fyra i Finland. (8) Det finns gemensamma sammanslutningar över landgränserna; Scandinavian Dentists' Association, Association scandinave des dentistes, Skandinaviska Tandläkarföreningen, Skandinavisk Tandläkarförening och Nordisk Odontologisk Förening, (NOF) – Scandinavian Association for Dental Research. NIOM (Nordic Institute of Dental Materials) som bildades 1972, ligger i Oslo och arbetar för att säkra att de dentala material som används i Norden är lämpliga och säkra för både vårdgivare och patient. Detta görs genom forskning och tester. Vid kunskapsluckor i det odontologiska arbetet finns det också ett nätverk av ämnesexperter som gör avgränsade utredningar, ofta inom nya metoder inom aktuellt område. Personerna har därmed en HTA-O-funktion (Health Technology Assessment inom Odontologi) och har ett nära samarbete med SBU. (9)
sig att det finns en tendens att sättet man söker information under utbildning gentemot i yrkesutövningen skiljs åt ofta förklarat med tidsbrist och begränsad tillgång till databaser efter avslutad utbildning. Under utbildningen lär man sig ett mer ”rätt” vetenskapligt sätt att söka information och då med obegränsad tillgång till vetenskapliga databaser. (10)
Att försöka arbeta evidensbaserat har varit aktuellt länge. En studie Av McColl et al från 1998 undersökte läkares förmåga att arbeta med evidensbaserad medicin i Wessex England. Enkätstudiens resultat visade att de 302 deltagande läkarna hade låg kunskap om hur man hittade artiklar, databashantering och använde sig inte av det i vardagen. Tidsbrist angavs som huvudanledning till denna tendens och det konkluderades att deltagarna önskade att det fanns evidensbaserade guider eller råd från kollegor.(11) Samma tendenser visades i en studie från Nya Zeeland som undersökte hur väl nyutexaminerade läkare hade kunskap om att söka information i samband med kliniska fall och beslutsfattande. Resultatet i denna kohort-intervjustudie konkluderade att man inte alls hade tillräckligt hög nivå av kunskap gällande informationssökning och att denna bör förbättras för ett evidensbaserat omhändertagande. (12)
Ramos et al undersökte huruvida man arbetade evidensbaserat genom att utvärdera hur man besvarade de frågeställningar som uppstod under patientbehandling. Det var 40 läkare i San Fransisco-området och studien var en observationsstudie. Det visade sig att de oftast använde man ett fickhjälpmedel (bok, häfte) eller sökte svar hos en kollega.(13) En studie gjord av du Toit et al undersökte hur tidigare odontologiska studenter sökte vetenskaplig information efter avslutad utbildning. Av de tandläkare som svarade var det absolut vanligaste att rådfråga en kollega (95%), följt av sökmotorn Google (76%), böcker(65%) samt tidskrifter(64%). Tidsbrist ansågs även här vara huvudanledningen till att fördelningen av
informationssökningen hade denna fördelning, samt även huruvida man hade tillgång till böcker, databaser och tidskrifter.(14) Odontologiska tidskrifter på svenska är begränsad till Tandläkartidningen och är en publikation som ges ut av Sveriges Tandläkarförbund.
Tandläkarförbundet
Tandläkarförbundets uppkomst började egentligen via en annan organisation. Det var det Svenska tandläkare-sällskapet som inrättades år 1861 på initiativ av läkare och Professor Magnus Huss. Han såg ett behov av en expertgrupp inom tandvård att diskutera med, och sällskapet hade som mål att organisera de 30-tal manliga tandläkare som fanns i Sverige. Syftet med sällskapet var att sköta vetenskapliga, sociala och ekonomiska frågor.
Den första kvinnliga tandläkaren som utexaminerades i Sverige var Rosalie Fougelberg. På 1860-talet då hon arbetade var det endast män som fick lov att ha akademiska yrken men eftersom tandläkaryrket ansågs vara ett hantverksyrke var kvinnor välkomna att legitimera sig fr.o.m år 1861 och andelen kvinnor ökade över tid. Kvinnornas roll inom yrket kom att vara föremål för diskussion både ur en akademisk synvinkel men även en lika lön-debatt under årens lopp. Efter en del år av turbulens, konflikter inom yrkeskåren, spretig struktur och svårt att rekrytera medlemmar bidrog till att en annan organisation växte fram och d. 10 december 1908 hade det nya Sveriges Tandläkare-Förbund bildats (S.T.F). Stadgarnas första paragraf avslöjar av förbundets arbete ska innehålla; - “S.T.F. har till uppgift att
sammansluta landets tandläkare i syfte att främja tandläkarnes sociala och ekonomiska intressen, samt att upprätthålla en god och värdig anda inom tandläkarekåren.” Det fanns även en ambition att lösa uppgiften med svenskarnas, på den tiden dåliga munhälsa, och verka för att alla svenskar skulle få den tandvård de behövde, men även tandläkares
försörjning och få betalt för sitt arbete stod på agendan för de arbetsinsatser man skulle jobba med. (15,16)
Tandläkaryrket har gått från mansdominerat till jämnt fördelat (51% är kvinnliga tandläkare år 2007) och tendensen med att det kommer examineras fler kvinnor bekräftas i statistiken. Genusforskningen inom den odontologiska yrkeskåren har därför troligen en föränderlig tid framför sig då man räknar med att till 2030 kommer 2 av 3 tandläkare att vara kvinnor.(17) I dag är Tandläkarförbundet en organisation som arbetar med odontologiska professionen och allt annat omkring tandläkarens roll i samhället. Det är en paraplyorganisation som har runt 7500 medlemmar i fyra medlemsföreningar som utgörs av TEV - Tandläkare (Tandläkare egen verksamhet), Tjänstetandläkarna, SOL – Riksföreningen för tandläkare inom forskning, utbildning och specialisttandvård och Studerandeföreningen.(18)
Ett led i Tandläkarförbundets arbete är att verka för att hålla sina medlemmar uppdaterade angående nya rön samt relevant forskning. I detta syfte har Tandläkarförbundet sedan 1909 utgivit sin vetenskapliga tidskrift Tandläkartidningen. Denna tidning når ut till alla 7500 medlemmar, som är tandläkare i både kommunal samt privat sektor med en upplaga om omkring 8700 exemplar. Tidningen utger sig för att vara ”Sveriges enda förmedlare av originalvetenskap på svenska inom dentalforskning.”(19) Tidningen finansieras i huvudsak av annonsintäkter men även till en liten del av prenumerationsintäkter. Tandläkartidningens utformning är indelad i olika segment där exempelvis nyheter, metoder, debatt, porträtt, klinikliv samt etik behandlas. Det finns också en medlemssektion med exempelvis krönikor, personalnytt och köp/sälj-sektion. Det finns även en vetenskapssektion med två
vetenskapsredaktörer som har ansvar över det vetenskapliga innehållet under vinjetten Vetenskap/Forskning. Under denna överskrift kan författare skicka in forskningsartiklar utifrån specifika författaranvisningar.(20,21) Vetenskapsredaktionen låter det inskickade godkända materialet bli granskat av externa referentbedömare som utifrån riktlinjer bedömer manuskriptet. Dessa externa referenter får ej ha kopplingar till författarna och hålls anonyma. Ibland krävs internationella referenter för referentbedömning. I referentbedömningen tar referenten ställning till manuskriptets målgrupp samt huruvida forskningen är aktuell,
originell, den vetenskapliga kvaliteten och om den är pedagogiskt utformad.(22) Utifrån detta blir manuskriptet godkänt, refuserat eller behöver komplettering för att uppnå tillräcklig kvalitet. Innan publicering kan materialet bli komprimerat eller anpassat till layout av redaktionen.(20,21)
Eftersom de flesta tandläkare ej har tillgång till forskningsdatabaser såsom exempelvis studenter har, kan det innebära att Tandläkartidningen utgör en av de källor till ny forskning som allmäntandläkaren har tillgång till. Därför är det av vikt för den evidensbaserade tandvården att forskningen som man har tillgång till, har en tillräcklig bredd samt
representerar aktuell forskning. Inom svensk odontologisk forskning rapporteras att kvinnor utgjorde majoriteten av personer på forskarnivå under åren 2000-2010.(23) Av dessa
anledningar kan det därför vara relevant att granska hur fördelningen av artiklarna ser ut gällande odontologiskt område samt även vem som skriver och hur dessa artiklar presenteras.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka trender och fördelning ämnesmässigt och författarmässigt inom den vetenskapliga sektionen i Tandläkartidningen.
Frågeställningar
Vilken typ av artiklar blir publicerade?
Hur ser fördelningen ut gällande odontologiska ämnen? Hur ser fördelningen ut gällande författarnas kön samt land?
Material och Metod:
Det empiriska materialet utgjordes av artiklar under vinjetterna Forskning och Vetenskap och klinik i den vetenskapliga sektionen i Tandläkartidningen mellan 2008 till 2017. Årtalen valdes då de var tillgängliga elektroniskt från 9/2008 men fanns även tillgängliga i fysisk form i odontologiska biblioteket vid Malmö universitet. Dessa artiklar utgjorde grund för analys i syfte att undersöka trender och ämnesmässig spridning, men även en registrering av författarna gällande både kön och ursprungsland. Liknande studie har gjorts av Sukotjo et al där en beskrivande innehållsanalys av odontologisk forskning gjordes inom två olika
odontologiska tidskrifter under två perioder som sedan jämfördes (24)
Inklusionskriterier i denna studie var artiklar skrivna av personer som ej var knutna till Tandläkartidningens redaktion då det fanns nyhetsartiklar och andra texter författade av tidningens medarbetare. Detta innefattar även personporträtt. Artiklar där redaktionen redigerat innehållet på grund av layoutkrav inkluderas i studien.
Årsspannet valdes eftersom studien var tänkt att undersöka trender och tendenser över en längre tidsperiod.
Efter insamlandet av artiklar visade det sig att ett större antal av dessa var pågående forskning och visade forskningsläget och var därmed ej avslutade studier. Dessa exkluderades av den anledningen och kunde återkomma som färdiga studier i senare nummer och därmed minskade risken att samla in samma data två gånger.
Etikprövning ansågs ej behövas då inga personuppgifter hanterades i denna studie.
Alla artiklar (n=464) inom tidsramen granskades av författarna Malek Abou Zarad och André Rennstam och n=364 kvarstod efter exklusion av pågående forskning/forskningsläge som nämns tidigare.
Varje artikel registrerades med Utgåva: Upplaga och år, och skulle analyseras enligt punkterna nedan:
Artikeltyp:
Vetenskap och klinik/Forskning:
1. Vetenskapliga originalartiklar. En första publicering av en forskningsstudie som är indelad i introduktion, metod, resultat och diskussion.
2. Översiktsartiklar. En sammanställning av resultat från flera studier eller/och litteratur inom ett område
3. Autoreferat. Författares egen sammanfattning av en avhandling/examensarbete 4. Fallbeskrivningar. Författaren beskriver patientfall
5. Debatt*. Författaren kommer med ett påstående som kan vara anledning till debatt (*Debattartiklar från vinjetten Forskning försvann 2014.)
Tema:
En artikel kunde vara en del av ett tema som var beställt av vetenskapsredaktionen som ett fokusområde i ett par nummer det aktuella året. Här engagerades särskilt utvalda författare med expertis inom området. Vid nordiska samarbeten engagerades experter från de olika nordiska länderna.
Författare: Antal
medförfattarna kan ha bidragit olika mycket i artikeln. Men enligt författaranvisningarna hos Tandläkartidningen ska varje författare ha bidragit i väsentlig grad.
Kön: Man eller Kvinna
Vid osäkerhet om kön gjordes en internetsökning för att bekräfta könstillhörighet. Personen kunde då oftast identifieras via sin fakultets/arbetsplats hemsida. Det har ej gjorts hänsyn till att individer kan identifiera sig själva som annat än man eller kvinna.
Odontologiskt ämne:
Varje artikel granskades genom en översiktlig läsning och därmed utfördes en innehållsanalys för att avgöra odontologiskt ämne för artikeln.
1. Oral hälsovetenskap (Studier om oral hälsa i sin helhet, flervetenskaplig med kunskap från samhälls-, beteendevetenskapliga områden, naturvetenskapliga
områden inom medicin och odontologi)
2. Cariologi
3. Samhällsodontologi (Studier som omfattar epidemiologi,
hälsoekonomiska och juridiska aspekter, stats-
och beteendevetenskap och tandhälsovård)
4. Etik
5. Materialvetenskap och Teknologi
6. Gerodontologi 7. Orofacial smärta och käkfunktion 8. Protetik 9. Parodontologi 10. Käkkirurgi 11. Endodonti 12. Oral biologi 13. Odontologisk röntgendiagnostik 14. Mikrobiologi 15. Oral histologi 16. Pedodonti 17. Ortodonti 18. Datasystem (Studier om journalsystem) 19. Immunologi 20. Oral patologi 21. Oral medicin 22. Utbildning/ Forskning (Grundutbildning, efterutbildning) 23. Arbetsmiljö (klinisk arbetsmiljö) 24.Oral diagnostik 25. Medicin
Land: Sverige, Norge, Danmark, Finland, utomnordiskt land benämns som övrigt. Studiedesign: autoreferat, vetenskapliga originalartiklar fördelade i tre subkategorier; kvantitativa (t.ex Randomiserad kontrollerad studie RCT, Tvärsnittstudie, Kohortstudie) , kvalitativa (t.ex Kvalitativ innehållsanalys, Fenomenologisk hermeneutik etc ) eller en kombination.
Alla enkätstudier har kategoriserats som kvantitativa studier eftersom att metodbeskrivningen i autoreferat var kortfattad.
Det utarbetades ett Excelark där artiklarna sorterades enligt ovan nämnda subkategorier och utgjorde därefter grund för dataregistrering. Typ av artikel kategoriseras enligt
tandläkartidningens egna författaranvisningar som hittats i två versioner. (20,21)
Alla data fylldes därefter i Excelarket. Vid diskrepans gällande indelning av odontologiskt ämne diskuterades det fram en gemensam kategorisering. Kategoriernas antal ökade efterhand som insamling av data fortgick, då det visade sig att data/artiklar annars ej kunde sorteras in i en rätt kategori.
Den insamlade datan kodades (ex ämneskategori blir en siffra) för att kunna användas i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 25. Utifrån detta program sammanställdes dessa data för att sedan kunna analyseras. Tabeller och diagram valdes för att synliggöra de tendenser som kunde utläsas ur den statistiska sammanställningen.
Resultat
Alla artiklar (n=464) granskades och n=364 mötte inklusionskriterierna.
Odontologiskt ämne 2008 N=43 N(%) 2009 N=36 N(%) 2010 N=38 N(%) 2011 N=36 N(%) 2012 N=51 N(%) Arbetsmiljö 0 0 1 (2,6%) 1 (2,8%) 0 Cariologi 7 (16,3%) 4(11,1%) 1 (2,6%) 7 (19,4%) 0 Datasystem 0 2(5,6%) 0 1 (2,8%) 0 Endodonti 2 (4,7%) 3(8,3%) 3 (7,9%) 0 0 Etik 2 (4,7%) 0 0 0 0 Gerodonti 1 (2,3%) 1(2,8%) 0 1 (2,8%) 0 Immunologi 0 0 0 0 0 Käkkirurgi 5 (11,6%) 1(2,8%) 2 (5,3%) 4 (11,1%) 2 (3,9%) Materialvetenskap och Teknologi 5 (11,6%) 1(2,8%) 0 4 (11,1%) 2 (3,9%) Medicin 0 0 0 0 0 Mikrobiologi 1 (2,3%) 0 1 (2,6%) 0 0 Odontologisk röntgendiagnostik 1 (2,3%) 12(33,3%) 2 (5,3%) 0 0 Oral biologi 0 0 0 1 (2,8%) 3 (5,9%) Oral diagnostik 0 0 2 (5,3%) 0 1 (2%) Oral histologi 0 0 0 0 1 (2%) Oral hälsovetenskap 1 (2,3%) 2(5,6%) 3 (7,9%) 2 (5,6%) 2 (3,9%) Oral medicin 0 2(5,6%) 6 (15,8%) 1 (2,8%) 25 (49%) Oral patologi 0 0 0 0 1 (2%) Orofacial smärta och käkfunktion 3 (7%) 0 1 (2,6%) 1 (2,8%) 0 Ortodonti 1 (2,3%) 0 2 (5,3%) 1 (2,8%) 2 (3,9%) Parodontologi 6 (14%) 4(11,1%) 3 (7,9%) 2 (5,6%) 6 (11,8%) Pedodonti 1 (2,3%) 0 1 (2,6%) 2 (5,6%) 0 Protetik 1 (4,7%) 0 8 (21,1%) 2 (5,6%) 1 (2%) Samhällsodontologi 6 (14%) 4(11,1%) 1 (2,6%) 3 (8,3%) 1 (2%) Utbildning/ Forskning 0 0 1 (2,6%) 3 (8,3%) 4 (7,8)
Odontologiskt ämne 2013 N=37 N(%) 2014 N=28 N(%) 2015 N=29 N(%) 2016 N=33 N(%) 2017 N=33 N(%) Total N=364 N(%) Arbetsmiljö 1 (2,7%) 1 (3,6%) 0 1 (3%) 0 5 (1,4%) Cariologi 3 (8,1%) 1 (3,6%) 1 (3,4%) 2 (6,1%) 4 (12,1%) 30 (8,2%) Datasystem 0 1 (3,6%) 0 0 0 4 (1,1%) Endodonti 1 (2,7%) 3 (10,7) 0 3 (9,1%) 2 (6,1%) 17 (4,7%) Etik 2 (5,4%) 0 0 0 0 4 (1,1%) Gerodonti 0 0 1 (3,4%) 0 9 (27,3%) 13 (3,6%) Immunologi 0 0 0 0 0 0 Käkkirurgi 0 0 2 (6,9%) 1 (3%) 1 (3%) 18 (4,9%) Materialvetenskap och Teknologi 3 (8,1%) 5 (17,9%) 3 (10,3%) 0 10 (30,3%) 33 (9,1%) Medicin 0 0 0 1 (3%) 0 1 (0,3%) Mikrobiologi 1 (2,7%) 0 1 (3,4%) 1 (3%) 1 (3%) 6 (1,6%) Odontologisk röntgendiagnostik 0 2 (7,1%) 0 0 0 17 (4,7%) Oral biologi 3 (8,1%) 0 0 0 0 7 (1,9%) Oral diagnostik 0 0 5 (17,2%) 0 0 8 (2,2%) Oral histologi 0 0 1 (3,4%) 0 1 (3%) 3 (0,8%) Oral hälsovetenskap 0 0 1 (3,4%) 3 (9,1%) 0 14 (3,8%) Oral medicin 1 (2,7%) 4 (14,3%) 3 (10,3%) 4 (12,1%) 0 46(12,6%) Oral patologi 1 (2,7%) 0 0 0 0 2 (0,5%) Orofacial smärta och käkfunktion 6 (16,2%) 1 (3,6%) 4 (13,8%) 5 (15,2%) 0 21 (5,8%) Ortodonti 0 1 (3,6%) 0 1 (3%) 0 8 (2,2%) Parodontologi 3 (8,1%) 0 2 (6,9%) 1 (3%) 1 (3%) 28 (7,7%) Pedodonti 1 (2,7%) 0 1 (3,4%) 1 (3%) 1 (3%) 8 (2,2%) Protetik 4 (10,8%) 3 (10,7) 2 (6,9%) 3 (9,1%) 1 (3%) 25 (6,9%) Samhällsodontolog i 4 (10,8%) 3 (10,7) 2 (6,9%) 0 0 24 (6,6%) Utbildning/ Forskning 3 (8,1%) 3 (10,7) 0 6 (18,2%) 2 (6,1%) 22 (6%) Tabell 1 Frekvens av specificerat Odontologiskt område per år.
Ämnesfördelning av artiklar
Över hela 10-årsperioden kan ses att oral medicin är det vanligaste odontologiska ämnet som publiceras (12,6%). följt av materialvetenskap och teknologi (9,1%), cariologi (8,2%), parodontologi (7,7%) och protetik (6,9%). De minst förekommande odontologiska områdena var immunologi (0%), medicin (0,3%) och oral patologi (0,5%).
Vissa områden återkom de flesta åren (minst 9 år) och dessa var cariologi, parodontologi och protetik. Nästan lika vanligt förekommande var käkkirurgi, materialvetenskap och teknologi,
oral medicin och samhällsodontologi som var områden det skrevs om i 8 år av 10. Under 2012 stod oral medicin för hela 49% av artiklarna och samma tendenser noterades under 2017 då materialvetenskap och teknologi utgjorde hela 30,3% av artiklarna och gerodonti utgjorde 27,3%. Land/Kön nnnön: 2008 N=72 N(%) 2009 N=77 N(%) 2010 N=77 N(%) 2011 N=84 N(%) 2012 N=132 N(%) 2013 N=78 N(%) 2014 N=72 N(%) 2015 N=84 N(%) 2016 N=93 N(%) 2017 N=111 N(%) Total N=880 N(%) Sverige/ Män 35 (48,6%) 35 (45,5%) 33 (42,9%) 27 (32,1%) 59 (44,7%) 33 (42,3%) 23 (31,9%) 24 (28,6%) 32 (34,4%) 27 (24,3%) 326 (37%) Sverige/ Kvinnor 19 (26,4%) 20 (26%) 25 (32,5%) 34 (40,5%) 33 (25%) 17 (21,8%) 19 (26,4%) 27 (32,1%) 36 (38,7%) 32 (28,8%) 261 (29,7%) Norge/ Män 3 (4,2%) 7 (9%) 7 (9,1%) 8 (9,5%) 5 (3,8%) 8 (10,3%) 6 (8,3%) 7 (8,3%) 8 (8,6%) 18 (16,2%) 78 (8,9%) Norge/ Kvinnor 3 (4,2%) 3 (3,9%) 2 (2,6%) 4 (4,8%) 2 (1,5%) 5 (6,4%) 6 (8,3%) 2 (2,4%) 6 (6,5%) 8 (7,2%) 40 (4,5%) Finland/ Män 3 (4,2%) 3 (3,9%) 4 (5,2%) 2 (2,4%) 7 (5,3%) 1 (1,3%) 4 (5,6%) 0 2 (2,2%) 2 (1,8%) 28 (3,2%) Finland/ Kvinnor 2 (2,8%) 3 (3,9%) 3 (3,9%) 1 (1,2%) 11 (8,3%) 1 (1,3%) 4 (5,6%) 4 (4,8%) 3 (3,2%) 3 (2,7%) 35 (4%) Danmark/ Män 5 (6,9%) 1 (1,3%) 2 (2,6%) 2 (2,4%) 9 (6,8%) 9 (11,5%) 5 (6,9%) 14 (16,7%) 2 (2,2%) 16 (14,4%) 65 (7,4%) Danmark/ Kvinnor 1 (1,4%) 5 (6,5%) 0 1 (1,2%) 4 (3%) 3 (3,8%) 2 (2,8%) 4 (4,1%) 3 (3,2%) 3 (2,7%) 26 (3%) Övrigt/ Män 1 (1,4%) 0 0 5 (6%) 0 1 (1,3%) 3 (4,2%) 1 (1,2%) 0 0 10 (1,1%) Övrigt/ Kvinnor 0 0 1 (1,3%) 0 2 (1,5%) 0 0 1 (1,2%) 1 (1,1%) 2 (1,8%) 7 (0,8%) Totalt/ Män 47 (65,3%) 46 (59,7%) 46 (59,7%) 44 (52,4%) 80 (60,6%) 52 (66,7%) 41 (56,9%) 46 (54,8%) 44 (47,3%) 63 (56,8%) 509 (57,8%) Totalt/ Kvinnor 25 (34,7%) 31 (40,3%) 31 (40,3%) 40 (47,6%) 52 (39,4%) 26 (33,3%) 31 (43,1%) 38 (45,2%) 49 (52,7%) 48 (43,2%) 371 (42,2%) Tabell 2 Fördelning av författare och kön och land *Avrundat till närmsta decimal
Fördelning av tillhörighet av land och författares kön
Land: Andel svenska författare var 66,7%, andelen norska författare 13,4%, andelen finska författare 7,2%, och danska författare 10,4%. Övrigt utgjordes av 1,9%
Kön: Räknat över hela perioden 2008-2017 är majoriteten av artikelförfattarna i
Tandläkartidningen av manligt kön med 57,8%. Endast i Finland är bilden tvärtom där 55,5% är kvinnor och 44,5% män. I Sverige är andelen kvinnor 44,5% under samma period.
2016 är det enda året då kvinnor medverkade i högre utsträckning än män med 52,7% gentemot 47,3%. Om man delar upp 10-årsperioden i två, dvs 2008-2012 och 2013-2017, visar det sig att det skett en ökning av kvinnliga författare från 40,5% mellan 2008-2012 till 43,5% under perioden 2013-2017. I Sverige har det varit en majoritet av kvinnliga författare i
perioden 2015-2017.
Diagram 1 Könsfördelning man/kvinna i % för varje årtal
Diagram 2 Könsfördelning kopplat till artikeltyp
Könsfördelning baserat på artikeltyp
Könsfördelning när det gäller artikeltyp visar att kvinnor utgör majoritet med 58,8% vid autoreferat och 54,5% vid vetenskapliga artiklar. För översiktsartiklar ses en klar majoritet av manliga författare som utgör 58,5%.
41,2 45,5 58,5 58,8 54,5 41,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Autoreferat Vetenskapliga originalartiklar Översiktsartiklar
Könsfördelning (%)
Män KvinnorDiagram 3 Fördelning av artiklar enligt studiedesign av autoreferat och vetenskapliga artiklar Studiedesign (Autoreferat, Vetenskapliga originalartiklar):
Kvantitativ(n=63) (77%) kvalitativ(n=7) (8%) eller kombination(n=12) (15%).
Diagram 4 Fördelning av artiklar enligt artikeltyp Artikeltyp:
10-årsperioden visar att Översiktsartiklar är den vanligaste artikeltypen som publiceras (61%)( n=222), följt av Autoreferat (n=51) (14%), Debatt(n=37) (10%), Vetenskapliga originalartiklar(n=32) (9%) och Fallbeskrivningar (n=22)(6%)
8%
77% 15%
STUDIEDESIGN
Kvalitativa Kvantitativa Kombination
9% 61% 14% 6% 10%
ARTIKELTYP
Övriga resultat:
Temaartiklar:(35%) n=129
Teman som diskuterats mellan 2008-2017: ● Oral hälsa (2008)
● Bildgivande tekniker (2009)
● Vävnadsförankrade implantat (2010) ● Att restaurera en tand (2011)
● Patienter med nedsatt hälsa (2012) ● Antibiotikaprofylax i tandvården
(2012)
● Diagnostik och terapiplanering (2015) ● Implantat (2015) ● Äldre Tandvård (2015) ● Smärta (2016) ● Evidens (2016) ● Gerodonti (2017) ● Dentala material (2017) ● Digitala tekniker (2014, 2016) ● Etik (2013) ● Hygien (2016)
Metoddiskussion
Denna beskrivande studie hade till syfte att undersöka vad det skrivs om och vem som skriver och bidrar med vetenskapliga artiklar som publiceras i Tandläkartidningen och detta gjordes över en 10-årsperiod. Att identifiera trender över tid kan kräva att ett längre tidsspann skulle vara att föredra, eftersom att ju längre tid man hämtar data ju lättare är det att se trender. Två granskare av tidningarna och datainsamlingen stärker innehållsanalysen då felkällor
reducerades. Felkällor kan exempelvis vara att en artikel kan kategoriseras på flera sätt beroende på ämne. Som exempel kan en artikel som handlar om äldretandvård även
omhandla oral hälsa eller oral protetik. I sådana tillfällen har det gjorts en tolkning av vilket odontologiskt område som dominerar texten. Andra granskare hade kanske kommit fram till en annorlunda kategorisering och därför kan det vara svårt att göra om studien med exakt samma resultat. Granskarnas olika erfarenhet och personlighet kan ha påverkan på reliabilitet och validitet av denna tolkning. Ursprungstanken gällande den odontologiska
ämnesfördelningen i studien var att efterlikna avdelningarna på den odontologiska fakulteten på Malmö universitet men då hade flera ämnen som artiklarna berör ej passat in. Man kunde även slagit ihop odontologiska ämnen men risken fanns att resultaten skulle bli missvisande eftersom att det då finns risk för överrepresentation av det sammanslagna ämnet. Ett exempel på detta skulle kunna vara om man slog ihop materialvetenskap och oral protetik. Detta hade då medfört att en artikel som handlade om materialet komposit hade varit i samma kategori som oral protetik men ämnena har ingen direkt koppling. Konsekvensen av att slå ihop just dessa odontologiska ämnen hade lett till att denna stora kategori hade blivit dominerande. En annan tanke var att slå ihop ämnena oral hälsovetenskap med samhällsodontologi då det fanns flera likheter dessa ämnen emellan. Men vissa artiklar omhandlade specifikt oral hälsa och därför kändes det naturligt att detta ämne hade en egen kategori eftersom det även är en specialitet inom odontologisk forskning.
Det hade varit intressant att veta hur väl representerad den nordiska odontologiska
forskningen är i Tandläkartidningen men detta har inte rymts inom frågeställningen och det hade troligen krävt ett mycket mer omfattande arbete. Här skulle man i så fall kunnat tittat på medicinska databaser och identifiera ämnesmässiga fördelningen av artiklar inom
odontologisk forskning och sedan jämföra mot fördelningen i Tandläkartidningen. Men de flesta artiklar i Tandläkartidningen är översiktsartiklar och dessa är inte föremål för
inkludering på exempelvis den medicinska databasen PubMed. Därför hade en sådan studie varit svår att genomföra.
Det har varit ett krav från tidningens författaranvisningar att varje författare som inkluderas också bidrar i väsentlig grad. På detta sätt stärker det insamlingen av datan om författarna som annars inte varit lika väsentliga.
Sukotjo et al har utgjort inspiration för denna studie men skiljer sig åt då författarna hade en mer omfattande studie eftersom de mer ingående gått in på artikelförfattarnas befattning, lärosäte och ursprung, men har även tagit hänsyn till forskningsmedel och etikprövning. Artiklar som är av deskriptiv natur dominerar i deras studie men översiktsartiklar dominerar i denna studie. Det finns även skillander i valet av tidsskrift då Sukotjo et al granskat artiklar i odontologisk utbildningstidskrift och i denna studie har en allmän odontologisk tidskrift granskats.(24)
Jerome et al analyserade 6 st medicinska tidskrifter inom utbildning, men skillnad fanns i metoden då de via ett dataprogram sökte på vissa ord som gav en innehållsanalys av varje abstract/artikel.(25) En studie av Mantzoukas hade som syfte att analysera vetenskapliga
artiklar i de tio vanligaste tidskrifterna för sjuksköterskor. Här hade man en annan frågeställning då man tittade på metodik och graden av evidens för de artiklar som studerades. Det konkluderades att man behöver se över den evidensnivå studierna
presenterade då de saknade en högre evidensnivå och föreslår att implementera fler studier såsom RCT, systematisk litteraturöversikt och metaanalys.(26)
Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis kan det sägas att det vanligaste ämnet det skrivs om i
Tandläkartidningens vetenskapliga sektion är Oral medicin, den vanligaste artikeltypen är en översiktsartikel och artiklarna är oftast skrivna av män.
Generellt har antal artiklar minskat över tid. I perioden 2008-2012 publicerades 204 artiklar vilket motsvarar ett medelvärde på 40 artiklar om året, och i andra perioden 2013-2017 publicerades 160 artiklar som motsvarar ett medelvärde på 32 artiklar per år. Under andra perioden 2013-2017 har det skett nästan en fördubbling av tema, dvs ett redaktionellt bestämt område som man valt att fokusera på. Detta betyder att innehållet varit mer styrt under denna perioden från tidningens sida.
Över hela 10-årsperioden kan ses att oral medicin är det vanligaste odontologiska ämnet som publiceras (12,6%). följt av materialvetenskap och teknologi (9,1%), cariologi (8,2%), parodontologi (7,7%) och protetik (6,9%). De minst förekommande odontologiska områdena var immunologi (0%), medicin (0,3%) och oral patologi (0,5%).
Vissa områden återkom de flesta åren (minst 9 år) och dessa var cariologi, parodontologi och protetik. Nästan lika vanligt förekommande var käkkirurgi, materialvetenskap och teknologi, oral medicin och samhällsodontologi som var områden det skrevs om i 8 år av 10.
Under 2012 stod oral medicin för hela 49% av artiklarna och samma tendenser noterades under 2017 då materialvetenskap och teknologi utgjorde hela 30,3% av artiklarna och gerodonti utgjorde 27,3%. De ständigt aktuella odontologiska ämnen cariologi och
parodontologi var högre representerade i perioden 2008-2012 med 19 artiklar respektive 21 artiklar, och under perioden 2013-2017 var antalet artiklar 11 inom cariologi och 7 inom parodontologi och dessa värden var inte påverkade av att de var del av ett förutbestämt tema. Vetenskapliga temaartiklar av ett förutbestämt ämne gjorde att det specifika ämnet troligen blev överrepresenterat i datainsamlingen. Exempelvis 2012 handlar 49% av artiklarna om ämnet oral medicin. Detta stämmer väl med teman som handlar om just detta, nämligen att fokus just det året handlade om patienter med nedsatt hälsa samt
antibiotikarekommendationer. Att utesluta temaartiklar hade dock troligen bidragit till att intressanta och relevanta översiktsartiklar som kan ha syfte att fylla kunskapsluckor hade missats. Detta kan väl illustreras med exemplet gerodonti där endast fyra artiklar under 2008-2016 publicerades i tidningen. Samma tendens ses 2009 då temat är bildgivande tekniker och detta ger en stor ökning av artiklar under detta ämne. Detta har troligen gjort att redaktionen sett ett behov att fokusera på just detta ämne. Temaartiklarna utgjorde 35% av de totala artiklarna och därför är denna aspekt väldigt relevant.
Resultatet visar att det är huvudsak manliga författare som skriver översiktsartiklar. Könsfördelning när det gäller artikeltyp visar att kvinnor utgör majoritet med 58,8% vid autoreferat och 54,5% vid vetenskapliga artiklar. Kvinnor dominerar i antal som doktorander och därmed skrivna avhandlingar och detta tros ha samband med detta resultat. (23) Kvinnor
antas som forskare och disputerar i lika stor utsträckning som män men avstår oftare att meritera sig. Detta kan ha en koppling till varför kvinnor skriver översiktsartiklar i mindre utsträckning än män.
Forskning som görs kan påverkas av att vissa ämne är lättare att få forskninganslag till. (27) Men de begränsade anslagen till odontologisk forskning gentemot medicin är inte tillräckliga för att göra studier i den omfattning som SBU önskar. Det finns en vilja från
Tandläkarförbundets sida att det ska ges basanslag till varje akademiskt område för att motverka detta. Idag efterfrågar SBU mer studier inom, bettfysiologi, karies, parodontologi, protetik och endodonti pga kunskapsluckor och för att vissa terapier har bristfälligt
kunskapsunderlag. (23,27)
2010 kom två SBU-rapporter om rotfyllning och om tandförluster. Man kan se en viss koppling i tidningen då det skett en viss ökning i ämnet protetik. Men samma koppling ses inte inom endodonti då denna kategori ej ökat under 2010 eller efterföljande år.
Studier och artiklar som publicerats i nordiskt land eller på svenska, är enligt
författaranvisningarna ej aktuella för publikation i Tandläkartidningen. Detta kan leda till att spännande och revolutionerande forskning ej når tidningen som en originalartikel men mer som en nyhet. Denna nyhet blir i så fall en journalists tolkning av en studie eller tolkning av annan nyhetsartikel. En annan aspekt är att artiklar som först blivit publicerade i tidningen kräver ett godkännande av redaktionen för att publiceras vidare. Denna regel kan påverka benägenheten för författare att skicka in sina artiklar. Dessa aspekter kan leda till att viktig forskning inte når målgruppen i tidningen och risk finns att kunskapsinhämtning går förlorad och detta kan potentiellt drabba både den enskilde tandläkaren men också på ett samhälleligt plan då den nyaste forskning eventuellt ej blir framförd. Om tandvårdspersonal inte håller sig uppdaterade inom sitt fält, bryter man inte enbart att följa riktlinjer som finns, men patienten kan också riskera att få en dålig vård och konsekvenserna kan bli stora både för individen och för samhället. Detta kan leda till en negativ påverkan på patientens generella hälsa eftersom munnen är en del av kroppen och patienten kan även drabbas av stora kostnader på sikt, då stora behandlingar kan bli nödvändiga i framtiden. Livskvaliteten kan påverkas väldigt negativt om tänder går förlorade eller blir försämrade som annars kunde undvikits. Andra risker att inte följa de senaste riktlinjerna kan hittas inom antibiotikaförskrivning för att undvika resistens och motverka onödig strålning inom röntgenexponering. Det är ett krav från strålskyddsmyndigheten att hålla sig uppdaterad och ha ett korrekt handhavande av odontologisk röntgen. (28) Vid ett felaktigt handhavande kan risker med onödig strålning och skada på patienten förekomma.
Befolkningsprognoser visar att folk blir äldre och äldre men även att de får behålla sina tänder längre. Detta innebär att det finns en utmaning för framtiden med att ge mer tandvård inom denna åldersgrupp. Av den anledningen är det av vikt att hålla sig i fas med
utvecklingen inom gerodonti, som är ett relativt nytt odontologiskt område.(29) Statistiken om äldre och dess behov har även visat sig vara missvisande då en del av behandlingarna ej blir registrerade i tandhälsoregistret.(30) Det kan innebära att mer fokus bör läggas på de äldres orala hälsa.
Artiklar inom orofacial smärta och käkfunktion hade i Tandläkartidningen under den senare 5-årsperioden gentemot den första ökat från 5 artiklar till 21 artiklar. Att det fanns ett tema om just detta område 2016 tros ha en del av förklaringen till denna ökning. Störningar i
käkfunktion är ständigt aktuellt då prevalensen är hög och underdiagnosticering och
underbehandling är uttalad.(31) Vid okunskap om dessa tillstånd och behandlingsmöjligheter riskerar patienter att gå med onödig smärta och lidande. Av de anledningarna är det positivt att ämnet fått mer fokus i tidningen.
Karies är ett ständigt aktuellt då det är en vanlig sjukdom som drabbar 60-90% skolbarn i industrialiserade länder och majoriteten av den vuxna befolkningen. (32) I Sverige är det lägre prevalens då 37% av alla 19-åringar var kariesfria (30)
Livskvaliteten försämras när en patient förlorar tänderna, med påverkan på självkänsla och försämrat bett. Idag är det mer och mer vanligt att behandlingen för att ersätta förlorade tänder utgörs av fastsittande protetiska konstruktioner. Detta görs i större och större
omfattning med implantat.(33) Eftersom utvecklingen inom detta fält är på framfart gäller det att man som vårdgivare hänger med. Norderyd et al konkluderar i sin longitudinella studie över 40 år att även om det skett en klar förbättring med den orala hälsan över tid så finns det fortfarande utmaningar för framtiden. Detta ska upprätthållas och förbättras med utbildning och forskning och är beroende av tandvårdens organisation och tandvårdsförsäkringens omfattning. (34)
Konklusion:
Denna studie visar en överblick över odontologisk fackpress i Sverige som utgörs av Tandläkartidningen. Studien ger en viss bild av forskningstrender och en insikt om vilka områden som har prioritet framför andra. Vanligt förekommande odontologiska ämnen har minskat över tid. Temaartiklar har spelat en viss roll i att fylla kunskapsluckor men dessa finns inom alla odontologiska områden. Lågt prioriterade ämnen borde därför bli mer representerade i framtiden för att uppfylla kraven om evidensbaserad vård.
Sammanfattningsvis går det att konkludera att det finns en viss spridning i odontologiska områden som publiceras i tidningen där vissa områden dominerar över en 10-årsperiod. Oftast är författarna män även om andelen kvinnliga författare ökat över tid. För att se tydligare trender gällande vilken typ av artiklar som blir publicerade, vilka odontologiska ämnen som artiklarna handlar om och fördelningen av författares kön och landstillhörighet, finns det möjlighet att analysera data under ett längre tidsspann och även koppla det mot den generella odontologiska forskningen.
Referenser:
1. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Tandvårdsmarknaden. .
https://www.tlv.se/tandvard/tandvardsmarknaden.html. Updated 2017. Accessed 11-02-, 2019.
2. Holt C. Tandvård i Skandinavien– så olika är bidragssystemen. Tandläkartidningen 2013; 1: 63.
3. Tandläkarförbundet. Tandvårdens framtida personal- och kompetensförsörjning. . https://tandlakarforbundet.se/app/uploads/2017/01/tandvardens-framtida-personal-och-kompetensforsorjning.pdf. Updated 2017. Accessed 11-02-, 2019.
4. Sveriges Tandläkarförbund. Etiska riktlinjer. .
https://tandlakarforbundet.se/app/uploads/2017/01/etiska-riktlinjer-skrift.pdf. Accessed 30-11-, 2017.
5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011. .
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18313/2011-5-1.pdf. Updated 2011. Accessed 30-11-, 2017.
6. SBU. Om SBU. . https://www.sbu.se/sv/om-sbu/. Updated 2018. Accessed 02-11-, 2019.
7. SBU. Vårt uppdrag. . https://www.sbu.se/sv/om-sbu/vart-uppdrag. Updated 2018. Accessed 02-11-, 2019.
8. European Society of Endodontology. Dental Schools in Sweden. . https://www.e-s-e.eu/education/dental-schools-and-courses.php?action=show&id=SE. Accessed 02-11-, 2019.
9. Malmö Universitet. HTA-O. .
https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Odontologiska-fakulteten/Omvarldsamverkan/htao/. Accessed 02-11-, 2019. 10. Hedman J, Lundh A, Sundin O. Informationskompetenser - Att Lära
Informationssökning Inför Yrkeslivet. , 2009.
11. McColl A, Smith H, White P, Field J. General practitioners' perceptions of the route to evidence based medicine: a questionnaire survey. BMJ 1998; 316: 361-365.
12. Cullen R, Clark M, Esson R. Evidence‐based information‐seeking skills of junior doctors entering the workforce: an evaluation of the impact of information literacy training during pre‐clinical years. Health Information & Libraries Journal 2011; 28: 119-129.
13. Ramos K, Linscheid R, Schafer S. Health behavior and health education : theory, research, and practice. Fam Med 2003; 35: 257-260.
14. du Toit M, Rydberg H. Nya tandläkare rådfrågar ofta google och kolleger. Tandläkartidningen. 2013;105(10):80.
15. Svensson R. En högst levande hundraåring. Tandläkartidningen 2008: 44.
16. Ordell S. Från hantverk till akademisk profession Tandläkartidningen 2012; 4: 79. 17. Statistiska centralbyrån. Könsstruktur per utbildning
och yrke 1990–2030. .
https://www.scb.se/statistik/_publikationer/uf0521_1990i30_br_a40br1001.pdf. Updated 2010. Accessed 02-11-, 2019.
18. Om Sveriges Tandläkarförbund
. . https://tandlakarforbundet.se/om-oss/. Accessed 02-11-, 2019.
19. Tandläkartidningen. . http://www.tandlakartidningen.se/. Accessed 30-11-, 2017. 20. Tandläkartidningen. Tandläkartidningens författaranvisningar. .
http://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2015/08/Forfattaranvisningar.pdf. Updated 2015. Accessed 30-11-, 2017.
21. Tandläkartidningen. Tandläkartidningens författaranvisningar. .
http://www.tandlakartidningen.se/media/1847/författaranvisningar.pdf. Updated 2009. Accessed 30-11-, 2017.
22. Tandläkartidningen. riktlinjer för tandläkartidningens referenter. .
http://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2011/10/tlt_riktlinjer_.pdf. Updated 2011. Accessed 30-11-, 2017.
23. Tandläkarförbundet. Odontologisk forskning. .
https://tandlakarforbundet.se/app/uploads/2017/02/odontologisk-forskning.pdf. Accessed 02-11-, 2019.
24. Sukotjo C, Yuan JC, Bordage G. A content analysis of dental education research as reported in two journals. Journal of dental education 2010; 74: 1106.
25. Rotgans J. The themes, institutions, and people of medical education research 1988– 2010: content analysis of abstracts from six journals. Adv in Health Sci Educ 2012; 17: 515-527.
26. . Mantzoukas S. The research evidence published in high impact nursing journals between 2000 and 2006: A quantitative content analysis. International Journal of Nursing Studies 2009; 46: 479-489.
27. Tandläkartidningen. Så får vi en slagkraftig odontologisk forskning. 2012;6:68
28. Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinska exponeringar
Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2018:5) om medicinska exponeringar. .
d391a/ssmfs-20185-stralsakerhetsmyndighetens-foreskrifter-och-allmanna-rad-om-medicinska-exponeringar.pdf. Updated 2018. Accessed 02-11-, 2019.
29. Wårdh I, Gahnberg L. God äldretandvård en stor utmaning . Tandläkartidningen 2015; 14: 58.
30. Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård Lägesrapport 2017 . http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20470/. Updated 2017. Accessed 02-11-, 2019.
31. Nilsson H, Vallon D. Ekberg EC. Long-term efficacy of resilient appliance therapy in TMD pain patients : a randomised, controlled trial. Journal of Oral Rehabilitation 2011; 38: 713-721.
32. WHO. What is the burden of oral disease? .
https://www.who.int/oral_health/disease_burden/global/en/. Accessed 02-11-, 2019. 33. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Tandförluster. .
https://www.sbu.se/contentassets/92aa175e9369403894843b59b2e4fce5/tandforluster_s mf.pdf. Updated 2010. Accessed 02-11-, 2019.
34. Nordery O, Koch G, Papias A, Anastassaki Köhler A, Nydell Helkimo A, Brahm C et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden, during 40 years (1973-2013). I. Review of findings on oral care habits and knowledge of oral health. Swedish Dental Journal 2015; 39: 68.
