“FRÅN PUPPA TILL FJÄRIL”
EN EMPIRISK STUDIE OM
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV ATT TA STEGET IN I
YRKESROLLEN
JOSEFIN BERNTSSON
REBECCA HANSSON
“FRÅN PUPPA TILL FJÄRIL”
EN EMPIRISK STUDIE OM
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV ATT TA STEGET IN I
YRKESROLLEN
JOSEFIN BERNTSSON
REBECCA HANSSON
Berntsson, J & Hansson, R. Från puppa till fjäril. En empirisk studie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att ta steget in i yrkesrollen
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva transitionen
från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska som svår, stressfull och ibland även chockartad. Under första tiden i yrket kunde de även känna sig osäkra gällande självständigt beslutsfattande och att delegera arbetsuppgifter. Det stora ansvaret de fick var till en början överväldigande, något de flesta inte kände sig tillräckligt förberedda på. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköter-ska. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Det insamlade intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköter-skors upplevelser av transitionen innefattar många blandade känslor där skräck och rädsla varvades med spänning och en längtan över att få sin legitimation. Transitionen upplevdes som en stor omställning och det tog tid att växa in i den nya rollen som sjuksköterska. För att kunna underlätta transitionen förespråkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna mer träning på praktiska moment under sjuksköterskeutbildningen, en mer genomtänkt och god introduktion på den nya arbetsplatsen samt att det var viktigt att hamna på en arbetsplats med ett öppet och stödjande klimat. Konklusion: Med rätt byggstenar från utbildningen, en givande introduktion samt ett bra kollegialt stöd ges den nyutexaminerade sjuksköterskan de verktyg hon behöver och möjligheten till en mindre chockartad transition.
“FROM CHRYSALIS TO
BUTTERFLY”
AN EMPIRICAL STUDY OF NEWLY
GRADUATED NURSES EXPERIENCES OF
TAKING THE STEP INTO A NEW PROFESSION
JOSEFIN BERNTSSON
REBECCA HANSSON
Berntsson, J & Hansson, R. From chrysalis to butterfly. An empirical study of newly graduated nurses experiences of taking the step into the new profession.
Degree Project in Nursing 15 Credits Points, Malmö University: Faculty of
Health and Society, Department of Care Science, 2015.
Background: Many of the newly graduated nurses experienced the transition
from nurse student to registered nurse as difficult, stressful and sometimes even shocking. The newly graduated nurses felt insecure about independent decision-making and delegating work tasks in the beginning of their career. The big responsibility that comes with the nursing role was overwhelming in the beginning, which most of them was not fully prepared for. Aim: To highlight newly graduated nurses’ experiences of the transition from nurse student to
registered nurse. Method: A qualitative study design based on six semi-structured interviews. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed using a qualitative content analysis method. Results: Newly graduated nurses’
experiences of the transition includes many mixed emotions including both fear, excitement and a longing to finally get their license. The transition was
experienced as a big adaption and it took time to grow into the new role as a nurse. In able to make the transition easier the newly graduated nurses pointed out that they wanted more practical training during the education. They also
advocated a good and well-reasoned introduction on the new workplace as well as it was important to work in an open and supporting work environment.
Conclusion: In order to make a less shocking transition possible the newly
graduated nurses need a solid foundation from the education, a giving introduction and also great support from more experienced colleges
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 6
BAKGRUND ... 6
Utvecklingen av sjuksköterskans kliniska kompetens ... 6
Transitionen ... 7
Rollbytet från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska ... 7
Problemformulering ... 9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
METOD ... 10 Urval ... 10 Datainsamling ... 11 Dataanalys ... 11 Etiska överväganden ... 13 RESULTAT ... 13 En omtumlande process ... 14 En uppsjö av känslor ... 14 En stor omställning ... 14
Att växa in i rollen ... 15
Förutsättningar och begränsningar ... 16
Sjuksköterskeutbildningens förberedande funktion ... 16
Introduktionens betydelse ... 17
Vikten av stöd och ett öppet arbetsklimat ... 18
En diffus yrkesroll ... 18
En ständig kamp mot klockan ... 19
DISKUSSION ... 20 Metoddiskussion ... 20 Urval ... 20 Datainsamling ... 20 Dataanalys ... 22 Resultatdiskussion ... 23 En uppsjö av känslor ... 23
Att växa in i rollen ... 24
Sjuksköterskeutbildningens förberedande funktion ... 25
Introduktionens betydelse ... 26
Vikten av stöd och ett öppet arbetsklimat ... 26
En diffus yrkesroll ... 27
KONKLUSION ... 28
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 28
REFERENSER ... 29
BILAGOR ... 31
Bilaga 1. INFORMATIONSBREV ... 32
INLEDNING
Varje år tar omkring 3909 grundutbildade sjuksköterskestudenter examen i Sverige (Statistiska Centralbyrån, 2013). Majoriteten av dessa 3909 nyutexami-nerade kommer att gå direkt ut i kliniskt arbete och då också genomgå transition-en från sjuksköterskestudtransition-ent till legitimerad sjuksköterska. Under dtransition-en treåriga utbildningen har blivande sjuksköterskor förberett sig för att träda ut i yrkeslivet och in i sin nya roll som sjuksköterska. Då det snart är dags för oss att ta steget från att vara sjuksköterskestudenter till att bli legitimerade sjuksköterskor kändes detta som ett aktuellt ämne att fördjupa oss mer inom.
BAKGRUND
Detta avsnitt redogör för tidigare forskning inom valt ämnesområde. Inledningsvis ges en övergripande beskrivning av olika utvecklingsstadier beträffande sjuksköt-erskans kliniska kompetensutveckling. Vidare kommer begreppet transition att definieras. Det redogörs även för det rollbyte sjuksköterskestudenten genomgår när denne kommer ut i klinisk verksamhet som legitimerad sjuksköterska. Bak-grunden leder avslutningsvis fram till problemformuleringen och där vidare till studiens syfte.
Utvecklingen av sjuksköterskans kliniska kompetens
Omvårdnadsteoretikern Patricia Benner har utvecklat en modell för den nyutex-aminerade sjuksköterskans kompetensutveckling. Modellen bygger på fem olika stadier som den nyutexaminerade sjuksköterskan ska ta sig igenom gällande förvärvandet av klinisk kompetens. De fem stadier som följer är; Novis,
Avancerad nybörjare, Kompetent, Skicklig samt Expert (Benner, 1993).
I första stadiet som Novis besitter sjuksköterskan teoretiska kunskaper men på grund av sin ringa erfarenhet kan dessa ej appliceras i det kliniska arbetet och sjuksköterskan behöver av den anledningen vägledning i form av handledning. I och med novisens ringa erfarenhet av de situationer hon möter har hon anammat ett regelstyrt beteende som å ena sidan vägleder hennes handlande men å andra sidan gör henne begränsad i omvårdnadsarbetet. Det regelstyrda beteendet mot-arbetar ett lyckat resultat då reglerna i sig inte tar hänsyn till vilka av omvårdnads-handlingarna som bör prioriteras först (Benner, 1993).
Som Avancerad nybörjare i det andra stadiet menar Benner (1993) att sjuksköt-erskan börjar visa prov på godtagbara prestationer. Hon har nu fått erfara ett tillräckligt antal situationer i det kliniska arbetet att hon på egen hand eller efter att handledaren uppmärksammat henne kan avgöra vilka delar som är av betydelse i en specifik situation. Bristande helhetssyn föreligger dock fortfarande då hon fortsatt har ett regelstyrt beteende vilket hon har svårt att arbeta utanför (a a).
För att nå det tredje stadiet; Kompetent menar Benner (1993) att sjuksköterskan bör ha arbetat inom samma verksamhet i två till tre år. Kompetensutveckling sker då sjuksköterskan kan börja se ett sammanhang gällande sina handlingar och de långsiktiga mål eller planer hon sätter upp. Den kompetenta sjuksköterskan saknar ännu den anpassningsförmåga och snabbhet den skickliga i fjärde stadiet besitter.
Hon upplever dock att hon kan behärska och ta itu med oförutsedda händelser samt situationer som kan uppstå i det kliniska arbetet (Benner, 1993).
Den skickliga sjuksköterskan i det fjärde stadiet kan nu registrera en given sit-uation utifrån ett helhetsperspektiv. Med hjälp av denna erfarenhet kan hon bli varse om när saker och ting hamnar utanför den förväntade, normala bilden och anpassa samt omprioritera sina handlingar därefter. För att som sjuksköterska nå hit till det fjärde stadiet; Skicklig, kan det ta cirka tre till fem år, där en förutsätt-ning är att sjuksköterskan även här bör ha arbetat inom samma verksamhet (Benner, 1993).
Experten i det femte och sista stadiet innehar stor erfarenhet bakom sig och
behöver inte längre förlita sig på analytiska principer så som regler och riktlinjer för att koppla vilken lämplig åtgärd som bör vidtagas vid den givna situation hon ställs inför. Hon kan här intuitivt uppfatta varje situation och direkt fånga upp det aktuella problemet, utan att slösa tid på felaktiga lösningar (Benner, 1993).
Transitionen
Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever transitionen från att vara sjuk-sköterskestudent till legitimerad sjuksköterska som svår, stressfull och ibland även chockartad (Bisholt, 2009). Van Gennep (1960) definierar begreppet transition som en rituell passage där människor upplever en drastisk livsförändring, inte bara genom att skära av gamla levnadssätt men också genom att personen i fråga beger sig mot en okänd framtid vilket kan väcka känslor såsom stress och osäkerhet. Meleis et al. (2000) beskriver i sin studie transitionen som en komplex och multi-dimensionell företeelse. En transition är ett resultat av förändringar vilka utgör den huvudbeståndsdel som existerar i alla typer av transitioner. Under en trans-ition kan individen komma att se på sig själv och omvärlden på ett nytt sätt (a a).
Bisholt (2009) beskriver Kramers forskning om nyutexaminerade sjuksköterskor där transitionen ses som ett kulturellt fenomen. Det finns till synes två subkultur-er, dels den akademiska vilken förstärks under utbildningstiden men även den yrkesverksamma vilken vårdkulturen belönar. Då dessa två subkulturer möts kan en så kallad ”verklighetschock” uppstå, detta som en följd av att de värderingar sjuksköterskestudenten inskolats i under utbildningens gång står i konflikt med dem i verkligheten ute på arbetsplatserna (a a). Denna motsägelse av vad student-erna förstår gällande omvårdnad från utbildningen till vad de faktiskt upplever i den “riktiga” världen ute på arbetsplatserna lämnar de nyutexaminerade med en känsla av att känna sig grundlösa (Duchscher, 2003). Duchscher (2009) beskriver transitionschocken hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna som en initial reakt-ion av att gå från en trygg akademisk miljö till att komma ut i en främmande ny yrkesroll där de nu förväntas att prestera.
Rollbytet från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska
I en studie av Thrysoe et al (2011) intervjuades sjuksköterskestudenter som gick sin sista termin på utbildningen gällande vilka förväntningar de hade över att komma ut i arbetslivet som legitimerade sjuksköterskor. Studien visade att de flesta kände sig relativt förberedda för att bli sjuksköterskor samtidigt som de oroade sig för om de var redo för att arbeta självständigt och ta sig an alla nya arbetsuppgifter. Att få komma ut och arbeta självständigt sågs både som spännan-de och positivt samtidigt som en spännan-del av stuspännan-denterna tyckte att spännan-det var lite
Det rådde blandade känslor kring rollbytet från att tidigare ha varit sjuksköterske-student och nu legitimerad sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryc-kte liknande meningar gällande att ta examen och börja arbeta som sjuksköterska. De kände sig stolta över sin prestation av att ha klarat av sjuksköterskeutbildning-en samtidigt som de kände rädsla och nervositet i början på det nya arbetet (Delaney, 2003).
En studie av Ferguson & Day (2007) pekar på det faktum att trots nyutexaminer-ade sjuksköterskor besitter de kompetenser vilka kvalificerar dem för att erhålla sjuksköterskelegitimation, så uttryckte flertalet att de kände sig oförberedda på de förväntningar som ställs på dem i den nya rollen som sjuksköterska. Detta påverk-ade i sin tur sjuksköterskornas tro på den egna förmågan. Det framgick även att mängden ansvar till en början var överväldigande och att sjuksköterskeutbildning-en inte hade förberett dem tillräckligt för detta. Flertalet uttryckte ävsjuksköterskeutbildning-en missnöje gällande den egna förmågan att leva upp till den idealiska bilden av sjuksköterske-yrket (a a). De sjuksköterskor vilka haft tidigare vårderfarenhet innan påbörjad ut-bildning har visat sig haft bättre förutsättningar för att ta till sig de kompetenser vilka tycks vara av stor vikt för den kommande yrkesrollen (Schüldt-Håård, 2009).
Nationella samt internationella studier pekar på att introduktionsprogram kan underlätta själva transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköt-erska. Detta då introduktionsprogrammen öppnar upp för stöd samt adekvat och värdefull återkoppling på hur den nyutexaminerade sjuksköterskan klarar av sitt nya yrke (Bisholt, 2009). Att ha en och samma handledare under en längre period har visats skapa en trygg relation mellan handledare och den nyutexaminerade sjuksköterskan. Detta underlättar även för handledaren när det gäller att ge feed-back på de bedömningar samt beslut den nya sjuksköterskan tar och på så sätt höja dennes självförtroende i sitt praktiska utövande (Ferguson & Day, 2007).
Introduktionen på den nya arbetsplatsen är dock något som kan variera, både i kvalitet som kvantitet. Några nyutexaminerade sjuksköterskor hade en till två veckors introduktion som de var nöjda med medan andra uttryckte en besvikelse över hur deras introduktion varit. En del påbörjade sin introduktion men beskrev att den aldrig fullföljdes ordentligt som det var tänkt från början (Wangensteen et al, 2008). De sjuksköterskor som var nöjda med den introduktion de fått, både gällande längd och innehåll skattade också sin säkerhet på den egna förmågan inom professionen som högre än de som inte var lika nöjda med sin introduktions-period (Schüldt-Håård, 2009).
Den första tiden som sjuksköterska beskrivs som kaotisk och några sjuksköterskor kände sig osäkra eftersom de inte kände till alla rutiner, patienter och medarbetare på avdelningen de jobbade på (Wangensteen et al, 2008). I en sammanställning av Ferguson och Day (2007) framkommer det att nyutexaminerade sjuksköterskor har svårigheter gällande självständigt beslutsfattande samt arbete under de 3-6 första månaderna. Enligt Gerrish (2000) var även delegeringsarbetet något som de nyutexaminerade sjuksköterskorna kunde uppleva som speciellt svårt. De var ner-vösa över att bli uppfattade som “bossiga” eller att de smet ifrån sin del av arbetet. I en studie av Delaney (2003) framkommer ytterligare en gemensam faktor inom gruppen av nyutexaminerade vilken var stress. Denna stress tycktes bottna i den höga kvantitet av uppgifter som alla ingår i sjuksköterskeprofessionen. De nyutex-aminerade sjuksköterskornas självförtroende ökade successivt i takt med att de
utvecklat sin förmåga att prioritera och organisera sitt arbete. Så småningom hittade de sin egen stil och rytm och började även att känna de funnit sin plats i vårdteamet (Delaney, 2003).
Något de nyutexaminerade sjuksköterskorna uppskattade var att arbeta i en öppen och välkomnande miljö. De såg det som en trygghet att arbeta i en stödjande miljö där de uppmuntrades till att vara frågvisa, tilläts vara ny i rollen och därigenom också ha lättare kunna att be om hjälp (Wangensteen et al, 2008). Av de nyutexa-minerade sjuksköterskorna i Schüldt-Håårds avhandling (2009) ansåg sig 94 % klara av att kunna be mer erfarna kollegor om hjälp när de inte kunde hantera en situation som arbetsledare. Gerrish (2000) menar på att om en nyutexaminerad sjuksköterska innehar förmågan att kunna be om hjälp så pekar det på en medvet-enhet om sitt individuella ansvar samt att det finns en insikt om att det finns begr-änsningar i det egna kunnandet.
Problemformulering
Efter en grundlig litteraturgenomgång kan en röd tråd urskiljas gällande det fak-tum att transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska inte tycks vara helt oproblematisk. Beroende på vilken arbetsplats den nyutexaminer-ade sjuksköterskan hamnar på kan denne erbjudas en introduktionsperiod, något som tycks variera i både kvantitet och kvalitet (Wangensteen et al, 2008). Att dels komma ut i arbetslivet som nyutexaminerad sjuksköterska men även till rådande situation med hög omsättning av personal (Hallands Nyheter, 2013), en allt tuffare ekonomisk situation inom sjukvården (Vårdförbundet, 2014) samt kortare vårdtid-er för inneliggande patientvårdtid-er (Socialstyrelsen, 2012) är en stor utmaning. En kvan-titativ studie gjord i Sverige visar att var femte sjuksköterska hade intentioner att lämna professionen efter fem år i yrket. Avsikterna för att lämna yrket dubblades mellan första och femte året som sjuksköterska där utbrändhet visade sig vara en stor bidragande faktor (Rudman et al. 2013). Frågor som dyker upp här är; Vart finns den svaga länken? Skulle transitionen kunna ske på ett mer friktionsfritt sätt och i så fall hur? Genom att belysa de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplev-elser av transitionen kan det bidra med en djupare förståelse om denna till synes kritiska övergång.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Då begreppet transition som sådant är omfattande togs beslutet att snäva av området och lägga fokus kring följande frågeställningar;
Hur upplevs den nya rollen som sjuksköterska?
Vilka svårigheter kan nyutexaminerade sjuksköterskor stöta på under transitionen?
Vad kan underlätta transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska?
METOD
Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, detta för att som Olsson & Sörensen (2011) nämner, nå kunskap om undersökningspersonernas “livsvärld”. Valet av ansats och metod ansågs lämpligast då det fanns ett intresse av att gå ut i empirin och där finna en mer djupgående förståelse av sjuksköterskornas egna upplevelser beträff-ande själva transitionen samt vad det för dem innebar att vara ny i sin roll som sjuksköterska.
Urval
Studien genomfördes under hösten 2014. Urvalsförfarandet pågick under cirka tre veckors tid. Inklusionskriterierna för att deltaga i studien var att sjuksköterskorna skulle vara utexaminerade under juni 2013, januari 2014 samt juni 2014.
I studien ingick totalt sex nyutexaminerade sjuksköterskor varav fem kvinnor och en man. Åldersspannet på informanterna löpte från 23-48 år med en åldersmedian på 25,5 år. Informanterna gick sin utbildning vid tre olika lärosäten i Skåne varav hälften tog examen i januari 2014 och hälften i juni 2014. Tidigare erfarenhet inom sjukvården varierade från ingen erfarenhet alls innan påbörjad utbildning upp till 30 års erfarenhet. Alla informanter var i skrivande stund verksamma på spridda avdelningar på Skånes universitetssjukhus (SUS).
Rekrytering av informanter skedde dels med hjälp av så kallade “gatekeepers” som var etablerade inom den målgrupp av informanter som söktes. Gatekeeperns uppgift är enligt Polit & Beck (2010) att fungera som en inkörsport inom området som undersöks. Gatekeepern spred information om studien och dess syfte samt förmedlade kontakt mellan intresserade informanter och författarna. Informanter rekryterades även via sociala media där efterlysning av nyutexaminerade sjukskö-terskor gjordes. Ihop med efterlysningen bifogades ett informationsbrev som de som var intresserade kunde ta del av (se Bilaga 1). Kontaktetablering med enhets-chef på SUS erhölls med hjälp av projektansvarig på högskolan. Rekrytering skedde därefter genom att författarna gick ut på avdelningen och kontaktade de sjuksköterskor vilka uppfyllde inklusionskriterierna. Responsen på att deltaga i studien var god och efter att sex intervjuer bokats in hörde ytterligare fyra ny-utexaminerade sjuksköterskor av sig om att deltaga i studien. De tackades för visat intresse men togs inte med i studien på grund av den begränsade tid som fanns till studiens förfogande. Förfrågan gavs istället om de hade lust att vara reserver vid ett eventuellt avhopp. Hur många informanter som rekryterades från respektive källa illustreras i nedanstående flödesschema (se Figur 1).
Figur 1. Rekryteringsprocessen Gatekeeper (bekant) 1 informant Sociala media 1 informant Gatekeeper (enhetschef) 4 informanter
Datainsamling
Datainsamlingen skedde i form av semistrukturerade intervjuer med hjälp utav en egenutformad intervjuguide vilken byggde på tre centrala teman; Rollbytet, Att
vara ny på arbetsplatsen och Utbildning (se Bilaga 2). Under respektive tema
fanns breda frågor vilka samtalen kom att byggas på och som ansågs täckande nog för att kunna besvara studiens syfte. Genom att använda semistrukturerade
intervjuer uppmuntras informanterna att prata så fritt som möjligt (Polit & Beck, 2010). Intervjuguiden har under studiens förlopp reviderats dels genom att fråg-orna preciserats för att bli så tydliga som möjligt men också genom att följden på frågorna reviderades en gång för att generera en mer logisk ordnings-följd på frågorna. Intervjuguidens huvudinnehåll och helhet har dock inte påverkats.
Intervjuerna genomfördes under en treveckorsperiod där tid och plats beslutades i samråd med informanterna. Intervjuerna ägde rum på högskolan samt ute på avdelningarna efter skriftligt intyg från enhetschefen. Innan påbörjad intervju genomfördes en testinspelning i syfte att försäkra god ljudkvalitet på kommande inspelning. Båda författarna närvarade vid samtliga intervjuer och intervjuarrollen alternerades till vartannat intervjutillfälle. Intervjuerna tog 20-37 minuter att genomföra med en medeltid på 28 minuter. Efter muntligt godkännande samt påskriven samtyckesblankett från respektive informant spelades intervjun in. Inspelningen skedde med hjälp utav en lösenordskyddad mobiltelefon utan internetanslutning. Ljudfilen fördes därefter över, via en dator, till ett USB-minne vilka inga utomstående hade tillgång till och raderades därefter från både
mobiltelefon och dator.
Intervjuerna har i den mån det gått transkriberats samma dag av den författare som hållit i intervjun. Intervjuerna transkriberades ordagrant och resulterade i ett datamaterial på totalt 47 sidor med enkelt radavstånd.
Dataanalys
Allt transkriberat material skrevs ut och därefter gjordes en innehållsanalys av det transkriberade materialet i enlighet med Graneheim & Lundman (2004). Analysen inleddes genom att var och en av författarna grundligt läste igenom transkriber-ingarna, detta för att erhålla en helhetskänsla av materialet. Därefter markerades de meningar vilka var relevanta och ansågs besvara det givna syftet samt efter-följande frågeställningar, så kallade meningsbärande enheter. Dross det vill säga sådant informanterna talat om under intervjuerna men som ej var av relevans för studiens syfte sållades således bort. Författarna jämförde därefter de funna meningsbärande enheterna och efter diskussion togs ett gemensamt beslut om vilka som var av störst relevans.
I syfte att komprimera texten och samtidigt bevara kärnan av det manifesta innehållet kondenserades de meningsbärande enheterna vilka därefter kodades. Kondenseringen samt kodningen gjordes tillsammans av den anledningen att en samstämmighet av materialet ville uppnås. De olika koderna jämfördes därefter baserat på skillnader samt likheter och sorterades vidare in under olika
Tabell 1. Utdrag ur analysprocessen Meningsbärande
enhet
Kondenserad meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
Asså jag hade ju väldig panik jag mådde ju jätte dåligt för jag tänkte att det skulle bli jätte-hemskt.. så jag var väl i princip så här beredd på att hoppa av sen så kände jag det kan jag väl ändå inte nu får jag ju ändå pröva (3)
Jag hade väldig panik och mådde jätte dåligt för jag tänkte det skulle bli jätte-hemskt så jag var beredd på att hoppa av.
Panikkänsla En uppsjö av känslor En omtumlande process Jaa..det va ju också speciell känsla får man säga. Men det tog ju tid innan man kunde känna att jag själv va när jag väl fick legitimationen eller pappersleg-itimationen att shit jag e sjuksköterska jag e ingen student. (2)
Rollbytet var en speciell känsla, det tog tid innan man kände sig som en sjuksköt-erska och inte student.
Rollbytet En stor omställning En omtumlande
process ..jag hade en genomgång på tre timmar å då hade vi CVK, subcutan venport.. eh pic line.. Ja på tre timmar… Och det är liksom för lite på tre år.. Och sen komma ut och känna sig trygg med det (6)
Att ha en genomgång på tre timmar om centrala infart-er är för lite på tre år för att sen komma ut och känna sig trygg med det.
Brister i utbildningen Sjuksköterske-utbildningens förberedande funktion Förutsättningar och begräns-ningar
I enlighet med Graneheim & Lundman (2004) gjordes avslutningsvis en över-gripande tolkning av de kategorier samt subkategorier som framkommit vilket i sin tur genererade i ett tema. Temat representerar således den underliggande meningen vilken genomsyrar studiens resultat, så kallat latent innehåll. Citat valdes ut för att styrka det resultat som intervjuerna bidragit till. I syfte att dessa citat ej skulle kunna härledas tillbaka till respektive informant avidentifierades citaten genom att de tilldelades en slumpmässig siffra från 1-6.
Analysprocessen har under studiens gång inte varit en rak process. Detta har inneburit att författarna ibland fått gå tillbaka till materialet, sett över detta och sedan fört en diskussion över om de aktuella koderna hade kunnat passa bättre in under en annan kategori eller subkategori än den dåvarande. Likaså har titeln på diverse kategorier samt subkategorier diskuterats sinsemellan och därefter redigerats till det slutgiltiga resultatet (se Figur 2).
Etiska överväganden
Innan studien påbörjades godkändes den vid ett etikseminarium på Malmö Högskola. I enlighet med Etikprövningslagen (SFS 2003:460) uppfylldes
informationskravet genom att informanterna fick ta del av ett informationsbrev
innehållandes studiens syfte samt val av metod. Nyttjandekravet uppfylldes genom information om att resultaten kommer att presenteras i form av denna kandidatuppsats samt publiceras på Malmö University Electronic Publishing (MUEP). Informanterna erhöll också information muntligt samt skriftligt om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde dra sig ur. Samtyckes-blankett signerades av informanten innan påbörjan av intervjuerna och därmed uppfylldes samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet uppnåddes genom att all insamlad data avidentifierades samt kodades så att ingenting skulle kunna här-ledas tillbaka till informanten. Kontaktuppgifter samt insamlat material förvarades separat i syfte att värna om informanternas integritet samt konfidentialitet. Allt material förvarades så att inga utöver författarna hade tillgång till detta.
RESULTAT
Innehållsanalysen genererade i ett resultat bestående av ett övergripande tema, två kategorier samt åtta subkategorier (se Figur 2). Temat Att springa innan man lärt
sig gå symboliserar att det förväntas att de nyutexaminerade sjuksköterskorna
redan från start ska besitta förmågan att kunna “springa”, det vill säga kunna utföra det nya sjuksköterskeyrket till fullo. Då de ännu inte “lärt sig gå” saknar de en del av de förutsättningar vilka krävs för att kunna springa. Genom att först “lära sig gå” och därmed få en bra stabil grund inom yrket ges de nyutexaminer-ade sjuksköterskorna rätt förutsättningar för att kunna bli skickliga “löpare”.
Figur 2. Översikt över tema, kategorier och subkategorier
A tt sp ri n g a in n a n m a n lärt sig g å En omtumlande process En uppsjö av känslor En stor omställning
Att växa in i rollen
Förutsättningar & begränsningar
Sjuksköterskeutbildningens förberedande funktion Introduktionens betydelse
Vikten av stöd och ett öppet klimat En diffus yrkesroll En ständig kamp mot
En omtumlande process
Förväntningarna över att ta examen och börja arbeta som legitimerad sjuksköt-erska innebar många blandade känslor. Att komma ut som nyutexaminerad sjuksköterska och därmed också träda in i en helt ny yrkesroll kunde för många upplevas som en stor omställning. Det tog tid att växa in i den nya rollen men efterhand då de väl hunnit landa kände de sig mer bekväma i sin nya yrkesroll.
En uppsjö av känslor
I slutet av utbildningen hade de nyutexaminerade sjuksköterskorna olika förvänt-ningar över att ta examen och träda in i det nya yrket och rollen som sjuksköt-erska. Majoriteten av informanterna förväntade sig att det skulle bli väldigt jobbigt och berättade att de haft en del ångest samt känt sig skräckslagna över att komma ut i arbetslivet. Dock fanns det två informanter vilka inte uttryckte någon större oro över att komma ut och inte heller kände sig speciellt nervösa över detta. Trots att majoriteten kände denna oro och ångest hade de ändå en längtan och positiv förväntan över att få sin legitimation.
“Jag längtade till å bli färdig för på slutet… där var man trött på å va student asså man ville klara sig själv och inte visa upp två Alvedon liksom… Asså man ville se, prova sina vingar helt enkelt… (6)”
Förväntningarna de nyutexaminerade sjuksköterskorna hade över att träda in i det nya yrket stämde till största del överens med hur det sedan kändes att komma ut som ny. En av informanterna menade på att det kändes som en känslomässig berg-ochdalbana, andra uttryckte blandade känslor av både lycka och skräck. Majoritet-en av informanterna upplevde dMajoritet-enna tid som väldigt intMajoritet-ensiv och överväldigande. Det fanns en genomgående oro över att bli släppta och arbeta självständigt. För flera av dem blev det som en uppenbarelse att de helt plötsligt skulle kunna göra allting på egen hand. Hos vissa av informanterna rådde det till en början tvivel över vad de gett sig in på men samtidigt såg de fram emot att få börja jobba och göra det de ville efter att ha läst i tre år.
“Jaa, det var blandade känslor, man fattade ju inte riktigt att man var färdig och så bara släpptes man ut. Så varsågod nu har du dina patienter typ! Så det var ju väldigt ehh… Första gången man skulle blanda läkemedel och ingen skulle kontrollera dig och asså det var helt verkligen superläskigt men ändå såhär shit jag har legitimation-en. Så det var verkligen blandade känslor får jag säga, både lycka och skräck.” (2)
En stor omställning
Under introduktionen och bredvidgången på den nya arbetsplatsen kände några av de nyutexaminerade sjuksköterskorna sig som om de fortfarande vore studenter och inte färdiga sjuksköterskor. De upplevde själva introduktionen som en förl-ängning av studenttiden och att det enda som skiljde sig från att vara student var att ansvaret successivt ökade.
“...även om jag hade min legitimation i handen..liksom..så kändes det inte som att jag va sjuksköterska eller legitimerad sjuksköterska förrän den dagen jag gick helt själv” (6)
Flera av informanterna uttryckte att det tog ett tag att ställa om sig från student till sjuksköterska, en uppgav att det efter ett halvår inom yrket fortfarande kändes konstigt att vara sjuksköterska. En annan menade på att det tog tid innan känslan av att vara kollega och inte längre en student infann sig. En av informanterna vilken hade tidigare vårderfarenhet upplevde att detta gjorde det svårare att tänka om och träda in i den nya rollen.
“Det som är det svåra är att du är både ny på en arbetsplats och ny i din roll… så att det e inte bara att du är på en ny arbetsplats utan det är två nya grejer som händer i ens liv å det e ganska stora grejer…” (2)
En av de nyutexaminerade sjuksköterskorna menade att som student levde man i en skyddad miljö och en annan upplevde att skillnaden mellan att vara student och sjuksköterska var större än denne först hade trott. Majoriteten av informanterna poängterade att ansvaret de haft som studenter var något som skiljde sig markant mot det ansvar de hade nu som legitimerade sjuksköterskor. Ansvaret de fick som sjuksköterskor upplevdes som något helt nytt, något jobbigt och något som också tyngde. En av informanterna nämnde att denne dubbelkollade sig själv hela tiden då ansvaret i slutändan ligger på sjuksköterskan. En annan uttryckte förvåning över hur inställningen till jobbet hade förändrats från att först ha sett det som vissa moment till att istället se det som en helhet där denne hade huvudansvaret.
Att växa in i rollen
Majoriteten av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det tog ett tag att landa i den nya rollen. En av informanterna menade att det som novis var mycket att hålla reda på i början, en annan upplevde att det var mycket som kunde skapa förvirring innan de nya rutinerna fallit på plats. Sjuksköterskorna upplevde efterhand att de började känna sig mer bekväma i sin roll och även i de praktiska momenten. Detta gjorde att de lättare kunde skapa sig en helhetsbild över arbetet. De uttryckte även att det blev lättare när de väl hittat sin egen rutin samt att de efterhand fick en helt annan förmåga att organisera arbetet. En av informanterna exemplifierade att det till en början tog väldigt lång tid att läsa på om patienterna men att detta så småningom blev en rutin. Samma informant poängterade också att som nyutexaminerad togs kanske inte alltid de rätta besluten samt att det kunde vara svårt att vara kritisk. Förmågan till kritiskt tänkande var något som kom efterhand när denne blivit mer rutinerad. Att få ta egna beslut hade enligt en annan sjuksköterska varit något som denne upplevt rätt så tufft men samtidigt spännan-de. Flera av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de som nya gärna ville känna sig duktiga och inte vara den som frågade om minsta lilla. Samtidigt betonade de vikten av att släppa den stoltheten vilket de så småningom också gjorde. Några av informanterna menade på att det var viktigt att själv komma till insikt i att de som nyutexaminerade inte måste kunna allt från början. Skulle det uppstå osäkerhet gällande något moment eller situation var det bättre att fråga en kollega än att ge sig på något man inte behärskar.
Att planerera och prioritera är a och o i rollen som sjuksköterska. Till en början kunde de nyutexaminerade sjuksköterskorna uppleva svårigheter med att få kont-roll över arbetssituationen. Enligt majoriteten av informanterna underlättade det då att kunna planera och prioritera arbetet vilket de så småningom också lärde sig. En av informanterna upplevde främst svårigheter gällande prioritering då denne hade ansvaret för flera jättesjuka och högprioriterade patienter samtidigt.
“Det gäller att man ehm får va beredd på att även om allting ser jättelugnt ut sen kan allting bara ändra sig på fem sekunder… så att mmm… och man planerar framåt lite grann lite så att det lär man sig också, det har jag börjat lära mig lite grann nu…” (4)
Fem av sex utav de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det särskilt svårt att som ny behöva delegera arbetsuppgifter till undersköterskorna av den anledn-ing att de tyckte att det var svårt att lasta på någon annan arbete samt säga till en annan människa vad denne ska göra. Detta var dock något som blev lättare efter hand.
Majoriteten av de nyutexaminerade sjuksköterskorna uppgav att de kände sig speciellt osäkra när de var med om situationer och hade ansvar för patienter med sjukdomar de inte haft någon tidigare erfarenhet av. Samma sak gällde när de upp-levde att kunskapen inte alltid räckte till, i början kunde det till exempel kännas överväldigande med alla nya läkemedel som skulle läras in. Etiska frågor var även det något informanterna kunde uppleva som särskilt svårt till en början. En av dem upplevde situationer rörande dödsfall och 0-HLR beslut som särskilt svåra, en annan nämnde svårigheter att veta hur denne skulle handla i situationer rörande patienter som hade mycket smärtproblematik.
Flera av de nyutexaminerade sjuksköterskorna uttryckte att de inte var helt färdiga utan att det var ett ständigt lärande och sökande efter ny kunskap då de hela tiden stöter på nya saker i sitt arbete. En av informanterna menade på att denne fick slå upp saker dagligen, en annan uttryckte det som att en lär sig hela tiden och poäng-terade att man kan mer nu än för bara några månader sedan. Två av informanterna betonade vikten av kontinuerlig fortbildning i syfte att fräscha upp sina kunskaper men också för att ta till sig ny kunskap.
Förutsättningar och begränsningar
För att transitionen ska kunna ske på ett så friktionsfritt sätt som möjligt har det framkommit att sjuksköterskeutbildningens upplägg samt en bra introduktion på den nya arbetsplatsen var av stor vikt för sjuksköterskornas fortsatta utveckling. Att ha bra stöd från de andra kollegorna i teamet var något majoriteten upplevde som otroligt viktigt. De situationer som sjuksköterskorna upplevt som speciellt problematiska under transitionen rörde dels otydligheten över vad som faktiskt ingår i sjuksköterskerollen men också att de ibland kände att tiden inte riktigt räckte till vilket i sin tur gick ut över omvårdnadsarbetet.
Sjuksköterskeutbildningens förberedande funktion
Utbildningens upplägg och innehåll både gällande den teoretiska och praktiska delen hade en betydande roll i hur väl förberedda sjuksköterskestudenterna kände sig inför den framtida yrkesrollen.
De nyutexaminerade sjuksköterskorna var överlag nöjda med den teoretiska utbildningen men ansåg samtidigt att de alltid hade kunnat ha mer teori. En av informanterna menade på att det skulle vara omöjligt att ha fått tillräckligt med kunskap under den treåriga utbildningen utan såg istället på utbildningen som en första grund vilken denne kunde fortsätta att utvecklas från. Samma informant poängterade dock att det hade varit behövligt med mer specifik utbildning som till exempel sårvård då just detta är något som det finns mycket av på alla
Samtliga av de intervjuade sjuksköterskorna uttryckte att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) var det som varit mest givande under utbildningens gång, dock uttryckte flera av dem ett missnöje över specifika VFU-placeringar som till exempel barnavårdscentral och hemsjukvård. De menade på att det hade under-lättat om de istället hade blivit placerade på avdelningar med stor variation, där det fanns möjlighet att få öva på de olika praktiska momenten samt att VFU-perioderna kunde varit längre. En av informanterna uttryckte att utbildningen kunde haft en extra termin med enbart praktik och att detta eventuellt hade kunnat underlätta transitionen. En annan menade på att det optimala hade varit om VFU:n varit mer jämt fördelad det vill säga både på höst- och vårterminen så att
helhetsperspektivet samt den medicintekniska biten inte gick förlorad. Att ha VFU nästan hela sista terminen av utbildningen bidrog enligt en av informanterna till att denne kände sig inkörd och började känna sig redo för att komma ut och arbeta.
Alla utom en av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i utbildningen beträffande övning i olika medicintekniska moment som till exempel att sätta kateter, perifer venkateter, ventrikelsond, handha centrala infart-er samt utföra blodtransfusioninfart-er. Centrala infartinfart-er var det moment som majoritet-en av informanterna specifikt uttryckte att de inte hade tillräckligt med praktisk kunskap inom. En av dem påpekade att den tre timmars utbildning som givits gällande centrala infarter ej varit tillräcklig för att sedan komma ut och känna sig trygg i att arbeta med detta. En annan poängterade det faktum att om denne som student inte hade haft en praktikplacering där centrala infarter hanterades så fick denne heller ingen erfarenhet av det. Argumenten för mer praktik samt övning på praktiska moment grundade sig i att några av informanterna menade på att om de praktiska momenten sitter i ryggmärgen skapar det en trygghet vilket gör att de som nyutexaminerade sjuksköterskor kan lägga fokus på de andra delarna i omvårdnadsarbetet.
“Jag tänker liksom att man lär sig mycket på det praktiska. Även om man sitter och läser en kursbok från pärm till pärm så... lite går in, lite tar man med sig, det andra går ut. Och det är först när man får göra det praktiskt som man aha just det! eller läser på under tiden man ska göra nånting... ehm... Det är då det känns som att det kommer och man kopplar ihopa det på ett annat sätt...” (6) Introduktionens betydelse
Upplägget samt tidslängden på introduktionen skiljde sig åt för de nyutexaminer-ade sjuksköterskorna, från en vecka till en månads längd. Överlag var de flesta nöjda med sin introduktion dock ansågs den vara för kort och många menade på att den kunde varit längre. Introduktionen upplevdes som en nödvändig samt lärorik period där mycket föll på plats. Något som uppskattades var att få gå med samma handledande sjuksköterska under hela introduktionsperioden. Vikten av att ha en bra och erfaren handledare påpekades som särskilt viktig för en utav inform-anterna då detta bidragit till att denne utvecklats i sin roll. Något som också fram-kom var att informanterna upplevde att de inte fått tillräckligt med introduktion gällande det rent administrativa på avdelningen och att mer sådant hade kunnat underlätta.
“Ja men att typ första dagen att man har bara en administrativ dag och går igenom organisationen på avdelningen att man inte behöver
lära sig det samtidigt som man då skulle agera som sjuksköterska och ta hand om patienter… Det kanske hade underlättat.” (2)
I slutet på introduktionen kände en av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att det inte fanns mer att lära på introduktionen och att denne måste lära sig resten genom att få stå på egna ben.
Vikten av stöd och ett öppet arbetsklimat
Majoriteten av de nyutexaminerade sjuksköterskorna uttryckte vikten av att jobba på en arbetsplats med ett öppet klimat där de tilläts att vara nya och frågvisa. En genomgående upplevelse informanterna emellan var att de hela tiden kunde få stöd av de mer erfarna kollegorna men också av andra nyutexaminerade vilka befann sig i samma situation. Flera av informanterna poängterade tryggheten i att arbeta med erfarna undersköterskor vilka de kunde rådfråga om de kände osäker-het inför något moment eller situation. Upplevelsen av hur samarbetet hade fung-erat på deras nya arbetsplatser var överlag positiv. En informant nämnde att alla hjälptes åt om någon hade mycket att göra och att kollegorna kom och frågade om de kunde hjälpa till med något. Uppbackning samt stöd från undersköterskorna ansågs vara av stor betydelse och underlättade arbetet för de nyutexaminerade sjuksköterskorna.
“Och sen när man har bra arbetskamrater som kan stötta varandra det får man ju liksom aldrig glömma. När man ser en kollega ha mycket o göra o man har kanske lite lugnare att man hjälps åt å asså det e.. man har inte tid o springa “kan du hjälpa mig” utan ser man asså man måste liksom backa upp varandra och här backar man upp varandra väldigt bra..”(4)
Upplevelsen av att delegera kunde variera beroende på vilken erfarenhet och attityd undersköterskan som sjuksköterskan arbetade ihop med hade. Om de jobbade i team med en erfaren undersköterska som tog för sig behövde de således inte delegera speciellt mycket. Om de istället arbetade med en undersköterska, som en av informanterna uttryckte det, var lite långsammare och inte besatt
samma arbetsdisciplin så var de tvungna att kontrollera att arbetet faktiskt gjordes. Detta var något som kunde upplevas som en rätt så jobbig roll. Några av under-sköterskorna upplevdes jättelätta att samarbeta med, andra undersköterskor kunde snarare försvåra arbetet genom att motsätta sig det sjuksköterskorna ansåg vara nödvändigt. Vid teamarbete med de undersköterskor vilka motsatte sig deleger-ingarna valde sjuksköterskorna istället att ta på sig arbetsuppgiften själva då de ansåg att det tog längre tid än att tvista om saken.
“Undersköterskorna som vi har på avdelningen dom är helt under-bara asså dom är jättelätta å arbeta med, dom kan så mycket och dom kan oftast ta för sig också...// så att man hela tiden slipper liksom delegera hela tiden.” (1)
En diffus yrkesroll
De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det nya yrket som ett brett och komplext yrke vilket de hyser stor respekt för. En av informanterna poängterade det faktum att sjuksköterskan inte bara delar mediciner, sätter perifer venkateter och så vidare utan de ska också samarbeta med läkarna, ha kontakt med sjukgym-naster, arbetsterapeuter och dietister samtidigt som de anhöriga också ska tas hand
om och utöver det ingår också vårdplanering och allt där runtomkring, vara “spindeln i nätet” som denne själv uttryckte det. En annan av informanterna men-ade på att komplexiteten i själva yrkesrollen ligger i att som sjuksköterska förvän-tas du kunna allt samt att det inte finns några tydliga begränsningar på vad som faktiskt ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Många av informanterna uttryckte dessutom en frustration över att gränserna över vad som ingår i sjuksköterske-rollen är rätt så diffusa och att detta även kunde vara lite av ett stressmoment.
“E du en arbetsterapeut så har du din roll rätt så klar e du
sjukgymnast har du din roll rätt så klar är du undersköterska så har du också en rätt så klar roll det finns mycket du inte får göra som en undersköterska, som sjuksköterska så finns det inga sådana begräns-ningar ehm du ska ja ska kunna allt jag ska kunna dels liksom sjuk-gymnastens arbete rätt så bra jag ska kunna arbetsterapeuten jag ska kunna vårdplanera och kunna se ADL ehm ja sjuksköterskans arbete ska jag naturligtvis kunna men jag ska också klara alla dom småmom-enten som man kanske inte tänkt på som jag aldrig tar tiden för..det finns ingen begränsning i vad som förväntas av mig” (5)
Enligt en av de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntades det av denne att ta på sig andras arbetsuppgifter så fort det fanns lite tid över. Detta kunde i sin tur bidra till att de dels tog på sig undersköterskornas arbetsuppgifter men också att de ständigt behövde kontrollera läkarnas ordinationer. En informant upplevde även att läkarna ibland kunde ta på sig en väldigt liten del av samordnandet trots att de är medicinskt ansvariga för patienterna. Detta ledde på så vis till att sjuk-sköterskorna även tog på sig arbetsuppgifter utanför sitt eget ansvarsområde.
En ständig kamp mot klockan
Något som kunde försvåra den första tiden för de nyutexaminerade sjuksköter-skorna var att de upplevde en ständig tidsbrist. Dels upplevde informanterna att de aldrig hann avsluta det arbete de påbörjat innan de blev avbrutna. En informant menade på att det hela tiden var en kamp mot klockan. En annan uttryckte en bes-vikelse över att inte hinna träffa patienterna så mycket som önskvärt då det var mycket runt omkring som skulle göras och som också tog sin tid. Sjuksköterskan menade på att det tekniskt sett ibland inte var möjligt att både vara ute i den patientnära vården och samtidigt sköta det allt det administrativa.
“De var nån morgon som jag alltså som det ringde hela tiden läkarna ringde som olika konsulter å jag vet inte vad.. Asså så jag fick aldrig göra klart, jag börja liksom förbereda jag skulle gå in med medicin så ringde nån så var jag tvungen å ta det å sen fick jag gå tillbaka och asså försöka fortsätta, så ringde nån igen det kan va så hela tiden eller det e nånting som händer, nån börjar kräka eller nån har jätteont eller de e nån maskin, nån pump som är slut eller så det tycker jag nog e för att man e ..det e redan liksom mycket att göra som de e, å de e hela tiden en kamp mot klockan å man kan aldrig göra klart i princip för att det händer alltid saker och det tycker jag e stressande” (3)
En informant uttryckte en önskan om mer tid till att läsa på under arbetstid och menade på att det inte fanns ork till att läsa på väl hemma efter en hård arbetsdag trots att det funnits en avsikt om att göra det. En annan menade på att det kanske
hade underlättat om nyutexaminerade sjuksköterskor till en början hade haft ans-var för lite färre patienter då det hade kunnat bidra till att sjuksköterskan fick en bättre översikt över arbetet. Samma sjuksköterska påpekade också att det hade underlättat att ha samma salar till en början för att få mer kontinuitet och möjlig-het att komma in mer i arbetet.
DISKUSSION
Diskussionen är indelad i två delar; metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionsavsnittet argumenteras det för styrkor samt svagheter med vald metod samt vad som hade kunnat göras annorlunda. I resultatdiskussionsavsnittet kommer studiens resultat ställas mot tidigare forskning och litteratur samt författ-arnas egna reflektioner kring det resultat studien genererat i.
Metoddiskussion
Valet av att använda en kvalitativ ansats med en empirisk intervjustudie som metod ansågs som mest lämpligt för att besvara ett syfte av kvalitativ karaktär med upplevelserna i fokus. Olsson & Sörensen (2011) menar på att en intervju-studie är optimalt för att nå djupare kunskap om informanternas “livsvärld”. Nedan diskuteras urval, datainsamling, dataanalys samt studiens kvalitet relaterat till begrepp så som trovärdighet och överförbarhet.
Urval
Urvalet var tänkt att ske främst med hjälp utav en gatekeeper som var en bekant till en utav författarna. Då denna urvalsmetod inte genererade i tillräckligt önskat antal informanter gjordes vidare en efterlysning på sociala media samt genom att kontakt erhölls med en enhetschef på Skånes universitetssjukhus i Malmö (SUS). För att säkerställa ett mer blandat urval hade det kunnat underlätta om författarna istället kontaktat flera enhetschefer från spridda avdelningar på SUS. Trots rekryt-eringen av fyra informanter från samma avdelning tros inte detta ha påverkat resultatet negativt. Detta eftersom de studerat på tre olika lärosäten, hade en varierad tidigare erfarenhet inom vården, arbetat på totalt tre olika sjukhus samt haft sin yrkesdebut på spridda avdelningar på dessa sjukhus. Denna variationsgrad i urvalet ses som en styrka eftersom en urvalsgrupp med varierade egenskaper och erfarenheter bidrar till en större variation av upplevelsen av fenomenet som studeras (Graneheim & Lundman, 2004). Att informanterna inte haft någon som helst koppling till författarna och således inte varit i någon form av beroendeställ-ning till dessa ses som en styrka eftersom det då inte anses påverka att resultatet tar en viss riktning.
Datainsamling
Då studiens syfte som sådant är rätt så brett och ibland även svårdefinierat, precis-erades detta genom att addera tre underliggande frågeställningar. Trots detta kunde syftet ibland vara svårt att greppa och författarna var flera gånger tvungna att gå tillbaka till syftet för att påminna sig själva om vad själva essensen i studien handlade om. Detta kunde också försvåra arbetet med utformningen av intervju-guiden och formuleringen av intervjufrågor vilka skulle täcka syftet med studien. Att författarna ändå haft en medvetenhet om svårigheterna med valt syfte under hela processens gång och ständigt värderat och diskuterat detta med fokus på att syftet blev besvarat kan ses som en styrka.
Intervjuguiden har under arbetsprocessens gång diskuterats sinsemellan och vidare reviderats. Detta var tvunget då det i efterhand upptäcktes brister i intervju-guiden beträffande hur specifika frågor ställts. Frågorna preciserades därmed för att bli tydligare. Likaså ändrades ordningsföljden på frågorna för att generera en mer logisk ordningsföljd på frågorna. Trots revideringen menar författarna att huvudinnehållet med dess centrala teman fortfarande bibehållits. Något som eventuellt hade kunnat underlätta hade varit om en till flera pilotintervjuer genom-förts. Dalen (2007) menar att det är av stor nytta att en genomföra en pilotintervju då kvaliteten på intervjuguiden och likaså intervjutekniken då testas. Att genom-föra en pilotintervju kan också genera i feedback på frågornas utformning samt på intervjuarens beteende under intervjun (a a). Intentionen fanns om att genomföra en pilotintervju innan datainsamlingen påbörjades. Detta hade i så fall velat göras på en som var representativ för studiens syfte då frågorna är specifikt riktade till nyutexaminerade sjuksköterskor vilka genomgått transitionen. På grund av tids-brist men också av den anledningen att författarna inte ville “slösa” en potentiell informant blev detta således inte av. Vidare hade också intervjuguidens innehåll kunnat diskuteras mer ingående med en mer kunnig inom området, exempelvis handledaren. Om diskussion gällande intervjuguidens upplägg samt att någon form av pilotintervju hade genomförts hade det kunnat bidra med att revideringen i största mån kunnat undvikas och att intervjuguiden därmed haft en bättre utform-ning redan från start. Som noviser inom empiriska studier upplevde författarna svårigheter i att se på den utformade intervjuguiden med en kritisk blick.
Trots det faktum att samma intervjuguide innehållande samma centrala teman användes under respektive intervju var det omöjligt att alla intervjuer skulle vara den andra lik till hundra procent. Dels på grund av att författarna alternerade inter-vjuerna, att miljön där intervjuerna hållits varit olika men också på grund av att de följdfrågor som ställts under intervjuerna har varit varierande och i symbios med det informanten uttalat sig om. Författarna valde även att använda semistruktur-erade intervjuer vilket enligt Polit & Beck (2010) är ett öppet intervjuförfarande som uppmuntrar informanterna att tala så fritt som möjligt. Detta resulterade således i att ingen intervju var identisk då den anpassades efter vad intervju-personen talade om, detta för att uppnå ett resultat som speglar informanternas varierade upplevelser av transitionen.
Som oerfarna intervjuare upplevde författarna en trygghet i att båda författarna närvarade vid intervjuerna. Detta eftersom den som inte höll i intervjun just den dagen kunde komma med inlägg i slutet av intervjun om denne ansåg att där var något i intervjun som hade förbisetts, var oklart eller på något sätt glömts bort. Detta ses som en styrka då detta ibland genererade i ytterligare intressant data för det givna syftet och frågeställningarna.
Att författarna var noviser gällande allt som berör intervjuer samt intervjuteknik är ett faktum. Något båda författarna kunde enas om var att efter de hade hållit i tre intervjuer vardera kände båda att de vid sista intervjun blivit mer “varma” i kläderna. Resultatet hade eventuellt kunnat bli bättre om det hade intervjuats fler informanter efter att båda nått detta bekvämlighetsstadium. Avgränsningen av urvalet till sex informanter relateras återigen till den ringa tid som fanns till förfogande för studien. Beträffande intervjutekniken kan det, speciellt till en början, funnits brister som lett till att ledande frågor ibland ställts. Detta tros dock ha gjorts i syfte att få vissa av informanterna att öppna upp sig och spinna vidare på det för stunden aktuella samtalsämnet. Efter att författarna transkriberat en
intervju vardera kunde en bättre kännedom erhållas gällande respektive författares intervjuteknik och hur specifika frågor ställts. En brist som upptäcktes var att frågor som ställts ibland kunde innehålla två frågor i en vilket kan ha misslett informanterna till att göra en egen tolkning av frågan och gett svar därefter. Genom att författarna grundligt läste igenom transkriberingarna och därefter rannsakade sig själva och sin intervjuteknik för att till nästa intervjutillfälle kunna göra om och göra rätt kan ses som en styrka.
Att transkriberingen har skett så nära inpå intervjuerna som möjligt, majoriteten samma dag och av den författare vilken hållit i intervjun kan ses som en styrka. Detta då författaren haft intervjun färskt i minnet och på så sätt kunde erhålla en bättre förståelse av hela kontexten. Dalen (2007) menar på att detta bidrar till bästa möjliga återgivning av det informanterna faktiskt uttalat under intervjuerna och bidrar dessutom till att respektive författare lär känna sitt material bättre och får en bättre överblick av den insamlade datan.
Dataanalys
En kvalitativ innehållsanalys sammanställd av Graneheim & Lundman (2004) valdes till denna studie. Denna analysmetod ansågs vara fördelaktig eftersom den är texttolkande och väl beprövad inom just omvårdnadsforskning.
Det transkriberade materialet lästes grundligt igenom av vardera författare och meningsbärande enheter togs därefter ut individuellt, jämfördes sedan och disku-terades tills dess att konsensus nåddes vilket ses som en styrka i studien. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är det avgörande för trovärdigheten i en studie att välja de mest lämpliga meningsenheterna. Författarna har under analysarbetet varit noggranna med att ta ut lämpliga meningsbärande enheter. Meningsenheter som varit för långa har delats upp så att de i sig inte kunnat innehålla flera olika betydelser. Meningsenheterna fick inte heller vara för korta så att kontexten för-lorades. Att illustrera hur meningsenheter, kondensering och kodning har gjorts underlättar att bedöma trovärdigheten av en studies resultat (Graneheim & Lundman, 2004). Analysprocessen i föreliggande studie illustreras i Tabell 1 vilket således ses som en styrka i studien.
Under analysprocessen upplevdes en del svårigheter gällande kodning och indelning i kategorier och subkategorier. Till en början samlades liknande koder ihop som på så sätt bildade subkategorier och kategorier. Vid djupare inblick i det analyserade materialet rådde dock tvivel på i vilken kategori det kodade materialet hörde hemma. Detta ledde till en omstrukturering av koderna i dess kategorier som först var uttänkta tills dess att författarna var överens och nöjda med de slut-giltiga kategorierna och dess innehåll. Svårigheterna tros bero på att författarna inte hade någon tidigare erfarenhet av en så omfattande kvalitativ innehållsanalys och detta kan till viss del ha påverkat slutresultatet.
Graneheim & Lundman (2004) menar på att citat är något som ökar en studies trovärdighet. I föreliggande studie har ett flertal noggrant utvalda citat återgetts vilket därmed styrker studiens resultat och det de nyutexaminerade sjuksköter-skorna uttryckt i intervjuerna.
Dalen (2007) beskriver att förförståelsen inkluderar de tidigare uppfattningar vi har gällande det fenomen som ska studeras. Forskaren kommer i mötet med informanterna och vid bearbetning av insamlad data alltid bidra med sådan
förförståelse. Det är på så vis viktigt att i den mån det går försöka lägga beslag på denna förförståelse i syfte att verkligen förstå de upplevelser och uttalanden infor-manten delar med sig av (Dalen, 2007). Den förförståelse författarna haft om ämnet som sådant kan ha inverkat på studiens slutgiltiga resultat. Det faktum att båda författarna snart kommer att genomgå samma transition som de intervjuade samt att ämnet ligger dem varmt om hjärtat kan ha varit med och bidragit till en inte alltför objektiv sållning av det innehåll som valts ut till bakgrunden. Likaså var det ibland tvunget att stanna upp och se över exempelvis intervjuguiden där vissa frågor kunde vara formulerade på så sätt att de förväntas generera i en viss typ av svar.
För att minimera risken för att förförståelsen skulle påverka analysen av datamat-erialet har författarna under processens gång haft en medvetenhet om den egna förförståelsen, försökt åsidosätta den och rikta fullt fokus mot de manifesta i data-materialet. Graneheim & Lundman (2004) poängterar dock att en text alltid inne-fattar flera betydelser samt att vid all form av bearbetning av en text finns det en viss grad av tolkning vilken är oundviklig.
Beträffande studiens överförbarhet så genererade studiens resultat i ett flertal gemensamma upplevelser informanterna emellan. Att dessutom liknande resone-mang funnits med i tidigare forskning inom ämnet upplever författarna kunna styrka studiens slutgiltiga resultat. Med detta sagt skulle studiens resultat mycket väl kunna appliceras på andra nyutexaminerade sjuksköterskor i en miljö där upp-lägg för sjuksköterskeutbildning, introduktion samt arbetsmiljö sett ut på liknande sätt.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskor upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. De mer spec-ifika frågeställningarna berörde hur den nya rollen som sjuksköterska upplevdes, vilka svårigheter de nyutexaminerade sjuksköterskorna kunde stöta på under tran-sitionen samt vad som hade kunnat underlätta trantran-sitionen från sjuksköterskestud-ent till legitimerad sjuksköterska.
En uppsjö av känslor
Att ta steget från att vara sjuksköterskestudent till att bli legitimerad sjuksköterska kan minst sagt vara en omtumlande period. I likhet med det Bisholt (2009)
kommer fram till i sin studie om att transitionen kan upplevas som svår, stressfull men ibland också chockartad framkom liknande fynd i föreliggande intervju-studie. Majoriteten av de nyutexaminerade sjuksköterskorna påpekade att de upplevt en del ångest samt känt sig skräckslagna över att ta steget ut i arbetslivet. Kramer myntade begreppet “transition chock” redan på 70-talet (Bisholt, 2009) och 40 år senare pekar forskningen fortfarande på att nyutexaminerade sjuksköt-erskor upplever transitionen på liknande sätt. Med all den forskning som finns inom området är det svårt att förstå att upplevelsen är densamma än idag. Om det vidtagits konkreta åtgärder i syfte att förmildra upplevelsen av transitionen tycks dessa således inte haft någon vidare framgång i och med att upplevelsen är densamma 40 år senare. Frågan man ställer sig här är om “transitionschocken” verkligen är oundviklig för den nyutexaminerade sjuksköterskan?
upp-förväntan över att äntligen få sin legitimation. Likaså nämner sjuksköterskorna i Delaney (2003) att de å ena sidan hade en känsla av rädsla och nervositet men att de samtidigt kände en stolthet över prestationen att ha klarat sig igenom sjuksköt-erskeutbildningen. Även i studien av Thrysoe et al (2011) kände sig sjuksköter-skestudenterna relativt förberedda och längtade över att få komma ut i arbetslivet samtidigt som det fanns en oro över att arbeta självständigt.
Att växa in i rollen
De nyutexaminerade sjuksköterskorna i föreliggande studie upplevde att det till en början kunde vara svårt att delegera arbetsuppgifter. Detta var även något sjuk-sköterskorna i studien av Gerrish (2000) upplevde som svårt då de inte ville bli uppfattade som “bossiga”. I föreliggande studie låg problematiken med deleger-ingen istället i att informanterna tyckte att det var svårt att lasta över arbetsupp-gifter på någon annan i vårdteamet. Skillnaden i vad som upplevdes svårt med delegeringen skulle kunna bero på att det idag är en mer pressad arbetssituation inom vården och att alla i vårdteamet således har mycket att göra. Sjuksköterskor-na kan därmed uppleva svårigheter att lasta på undersköterskorSjuksköterskor-na ytterligare arbetsuppgifter. Faktum kvarstår dock att delegering utgör en del i sjuksköter-skans arbetsledande roll då denne har den övergripande blicken över patientens totala omvårdnad. Delegering är också viktigt av den anledning att sjuksköterskan inte ska behöva ta på sig alla arbetsuppgifter själv.
I en studie av Ferguson & Day (2007) framkom det att flertalet av de nyutexam-inerade sjuksköterskorna kände sig oförberedda på de förväntningar som ställdes på dem i den nya rollen som sjuksköterska. Likaså kunde de uppleva att mängden ansvar till en början var överväldigande samt att sjuksköterskeutbildningen ej hade förberett dem tillräckligt för detta (a a). I föreliggande studie framkom liknande fynd då majoriteten av informanterna poängterade att den största
skillnaden från att vara student och nu legitimerad sjuksköterska var det ansvar de nu hade fått vilket upplevdes som något helt nytt och samtidigt betungande. Redan från sjuksköterskeutbildningens start indoktrineras sjuksköterskestudent-erna i de kommande krav som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Dels finns ICN:s etiska kod för sjuksköterskor där fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan redogörs för; att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att
återställa hälsa och att lindra lidande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2012).
Likaså finns Socialstyrelsens utformade Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor vars syfte är att tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkes-utövning (Socialstyrelsen, 2005). Att som nyutexaminerad stirra sig blind på dessa krav kan möjligtvis upplevas som överväldigande och sätta onödig press på den enskilde som tvunget känner att denne måste leva upp till dessa krav. Att gå in med tron att man som nyutexaminerad sjuksköterska ska vara en färdig produkt och besitta de kunskaper de mer erfarna sjuksköterskekollegorna besitter är att ställa orimliga krav på sig själv att leva upp till.
Majoriteten av de nyutexaminerade sjuksköterskorna i föreliggande studie upp-levde också att det tog ett tag att landa i den nya rollen. Till en början uppupp-levde de att det var mycket att hålla reda på och därmed svårt att få kontroll över arbetssit-uationen. Efterhand kände de sig dock mer bekväma i sin roll och även i de prak-tiska momenten. Rutiner, organisationsförmåga, delegeringsförmåga och ett kritiskt tänkande kom även det efterhand och bidrog till att de lättare kunde skapa en helhetsbild över sitt arbete. Det som informanterna fortfarande kunde uppleva
som svårt var att kunskapen inte alltid räckte till. De kunde även känna sig osäkra i nya eller oväntade situationer.
Ovanstående upplevelser kan härledas till Benners modell gällande den nyutex-aminerade sjuksköterskans kliniska utveckling. I det första stadiet, som novis, besitter sjuksköterskan de teoretiska kunskaperna men det finns svårigheter i att applicera dessa i praktiken på grund utav klinisk oerfarenhet. I detta stadie har sjuksköterskan ett regelstyrt beteende som gör det svårt för denne att få en hel-hetssyn över arbetet. Som avancerad nybörjare har sjuksköterskan fått erfarenhet från en rad olika situationer i det kliniska arbetet och denne kan därför till viss del avgöra vad som är av betydelse i en specifik situation. Sjuksköterskan har dock fortfarande ett regelstyrt beteende och därmed också en bristande helhetssyn. Som
kompetent menar Benner att sjuksköterskan nu börjar se ett sammanhang i sitt
handlande av olika situationer och börjar här få en helhetssyn och kan därmed behärska oförutsedda händelser bättre (Benner, 1993).
Enligt Benners modell tyder detta på att de nyutexaminerade sjuksköterskorna i föreliggande studie hade börjat sin utveckling från noviser och befann sig i stadiet som avancerad nybörjare samt till viss del i kompetentstadiet då några av infor-manterna upplevde att de börjat få en helhetsbild över arbetet men dock inte att de kunde behärska alla oförutsedda händelser till fullo. Detta pekar på att Benners teoretiska modell är applicerbar på dagens nyutexaminerade sjuksköterskor. Modellen kan således vara till hjälp för de nyutexaminerade sjuksköterskorna och dess handledare samt andra kollegor genom att bidra till en bättre förståelse över hur den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling av klinisk kompetens ser ut.
Sjuksköterskeutbildningens förberedande funktion
En stor och också avgörande faktor för hur transitionen kommer att upplevas är vilken grund den nyutexaminerade sjuksköterskan står på samt vilken kunskap och erfarenhet denne bär med sig i sin ryggsäck. Här har utbildningen en stor och viktig roll beträffande upplägg och innehåll gällande både teori och praktik.
I föreliggande studie uttryckte samtliga av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att praktik var något de alla ville ha mer utav då det var där de verkligen lärde sig något och kunde koppla ihop teori och praktik. Flertalet av informanterna uttryck-te ett missnöje över vissa specifika praktikplaceringar och menade på att större fokus borde lagts på avdelningar där det fanns en mångfald och mycket att lära. Att avsluta med en termin med praktik var avgörande för att de skulle känna sig mer redo att komma ut och träda in i den nya rollen som sjuksköterska.
Alla utom en av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i utbildningen beträffande övning i olika medicintekniska moment. Centrala infarter var det moment som majoriteten av informanterna specifikt uttryckte att de inte hade tillräckligt med praktisk kunskap inom relaterat till den ringa utbildning som givits beträffande centrala infarter. Argumenten för mer praktik samt övning på praktiska moment grundade sig i att några av dem menade på att om de praktiska momenten sitter i ryggmärgen skapar det en trygghet vilket gör att den nyutexaminerade sjuksköterskan kan lägga större fokus på de andra delarna i omvårdnadsarbetet. Med en bra utbildning i bagaget ges den nyutexam-inerade sjuksköterskan de byggstenar på vilken denna kan bygga vidare sin teoret-iska samt klinteoret-iska kompetens. Genom att se över strukturen på utbildningen och tillföra mer övning i de praktiska momenten hade det kunnat underlätta för de
