Elevernas kunskapsutveckling och motivation inom matematik och det kooperativa lärandet

Natur-matematik-samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

Matematik och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Elevernas kunskapsutveckling och motivation

inom matematik och det kooperativa lärandet.

Students' knowledge development and motivation in mathematics and cooperative

learning.

Sonja Bolbolian

Emelie Lopez Åström

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng 2021-03-19

Examinator: Per-Eskil Persson Handledare: Nils Ekelund

Förord

Vi läser grundlärarprogrammet med inriktning årskurs 4–6 med matematik som fördjupningsämne. Denna kunskapsöversikt är skriven i kursen självständigt arbete på grundnivå med inriktning matematik. Arbetet är författad av Sonja Bolbolian och Emelie Lopez Åström. Kunskapsöversikten består därmed av ett likvärdigt bidrag av båda parter där varje delmoment i arbetet framställts tillsammans.

Abstract

This study examines how students benefit from working with cooperative learning in mathematics lessons. Furthermore, the study investigates whether the motivation to work with mathematics can be increased through cooperative learning. The study is based on these two questions to examine relevant research regarding this specific area. The search process has been carried out through several databases such as ERIC and Google scholar. Through these databases an amount of nine scientific articles has been compiled. With the help of previous research, the study has shown that cooperative learning has a major impact on the development of students' knowledge. Additionally, cooperative learning has been proven to benefit the motivation of the students, thus playing an important role in their learning process. The result of this study also shows how cooperative learning can be one of the most meaningful teaching methods. This contributes to higher participation and creates a higher knowledge development than the traditional learning methods. Through cooperative learning the students get the chance to act as learning resources for each other in the classroom, which strengthens the learning value. This is based on the indication that the cooperative teaching method forms a collaboration between the students, thus promoting their knowledge and social abilities at the same time.

Keywords: achievement, cooperative learning in mathematics, elementary education, elementary school, group work and motivation.

Innehållsförteckning

5.1 Hur gynnar det kooperativa lärandet elevernas kunskapsutveckling inom matematikundervisningen? ... 16

5.2 Hur påverkar det kooperativa lärandet elevernas motivation inom matematikundervisningen? ... 18

6. Slutsats och diskussion... 22

6.1 Slutsats ... 22

6.2 Diskussion ... 23

6.2.1 Vilka konsekvenser har resultatet för den kommande yrkesprofessionen? ... 23

6.2.2 Svårigheter av den egna undersökningen ... 24

6.2.3 Förslag om vidare forskning eller något att undersöka i ett examensarbete ... 24

1. Inledning

Denna kunskapsöversikt redogör för forskning om hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskapsutveckling samt hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas motivation inom matematikundervisningen. Inspirationen till kunskapsöversikten har vi funnit i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Den har haft en stor inverkan och breddat vår syn på det kooperativa lärandet som ett fungerande arbetssätt i matematikundervisningen.

Matematikundervisningen i skolan har inte genomgått större förändringar trots att skolan förändrats de senaste 50 åren. Petersen (2012) menar att elever tenderar att skapa en negativ bild av ämnet matematik, vilket grundar sig i den enformiga katederundervisning vi kallar för den traditionella undervisningen. Detta genererar en minskad motivation till lärandet då elevers intresse för ämnet inte fångas upp (Petersen, 2012). Vidare menar Petersen (2012) att elevernas självförtroende och attityd till matematiken kan påverkas om förväntningarna till de satta målen inför varje lektion inte uppnås. Fortsättningsvis beskriver Petersen (2012) att den generella pedagogiska retoriken haft en dominerande roll i skolan, vilket lägger fokus på individens utveckling och behov i undervisningen.

Eftersom vi tillämpat denna lärmetod i vår egen undervisningspraktik, har vi fått kunskap om och insyn i elevernas individuella och gemensamma inlärningsprocesser. För att vidare kunna undersöka vilket inflytande det kooperativa lärandet har på elevernas utveckling och motivation, valde vi att exkludera den traditionella lärprocessen. Därav valde vi att använda oss av interaktion och samspel för att främja elevernas gemensamma lärande. Detta visade sig vara något som eleverna själva uppskattade väldigt högt och något som vi upplevde motiverade dem till att lära sig ännu mer.

Inför den framtida lärarprofessionen ser vi en stor möjlighet att synliggöra det kooperativa lärandet inom matematikundervisningen för att främja elevernas kunskapsutveckling, motivation och den sociala gemenskapen. Förhoppningsvis kan detta arbete inspirera och ligga till grund för framtida studier inom det kooperativa lärandets inverkan i elevernas fortsatta kunskapsutveckling och motivation.

2. Bakgrund

Skolverket (2019) skriver att syftet med matematikundervisningen är att eleverna ska utveckla kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Williams (2006) egna studier har även visat på att samarbete haft en stor inverkan på elevers möjlighet att lära sig av varandra. Det är främst i samspel med andra som eleven lär sig att interagera eftersom samspel har en stor inverkan på elevers kunskapsutveckling (Williams, 2006). Skolans uppdrag är att möjliggöra för eleverna att kunna ta initiativ, ansvar samt att kunna utveckla sin förmåga för självständigt och gemensamt arbete (Skolverket, 2019). Fohlin et al. (2017) nämner att i gemenskap med andra sker lärandet som bäst med tanke på att elevernas olikheter ses som en resurs där alla får möjlighet att bidra till lärandet. Därmed kan kunskapsmålen, i interaktion med andra, åstadkommas med hjälp av stöttning, dialog och samarbete vilket det kooperativa lärandet bygger på. Delaktigheten bland eleverna i skolan har en stor påverkan på motivationen gentemot lärandet. Det finns därmed en direkt koppling mellan elevers motivation och den prestation de utför i skolan (Fohlin et al., 2017).

Genom kommunikation stöttas inlärningsprocessen och skapar goda relationer i lärandet. Detta synsätt beskriver Vygotskij (1978) med orden “What children can do with assistance today, they will be able to do themselves tomorrow” (Vygotskij, 1978, s.87). Vidare menar Vygotskij (1978) att elevernas utvecklingsnivå är uppdelad i olika zoner som innefattar bland annat elevernas självständiga lärande och elevernas förmåga att lära sig i samband med samspelet till andra elever. Dock krävs det att eleverna kan kommunicera med varandra på ett bra och förståeligt sätt för att samspelet skall kunna spela en central roll i deras lärande (Fohlin, et al., 2017). Vygotskij (omnämnd i Fohlin et al., 2017) håller med detta och menar att kommunikationen och samspelet mellan eleverna kan förse dem med förmågor och kunskaper som hjälper dem att hantera mer utmanande uppgifter. Detta går att koppla till den så kallade närmsta proximala utvecklingszonen (Zone of Proximal Developement, ZPD). Den proximala utvecklingszonen definieras som en zon där eleverna i samspel med varandra löser de olika uppgifterna som finns, detta med tanke på att uppgifterna är för svåra för eleven att lösa själv. Fohlin et al. (2017) och Jensen (2012) betonar denna teori och menar på att deltagandet mellan eleverna, bidrar till att de utvecklar deras tänkande och därmed besitter de mer kunskap tillsammans än vad den enskilde eleven gör. Därav bidrar det kooperativa lärandet till en lärprocess av hög kvalitet med tanke på att kunskapsutvecklingen ökas och gynnar den enskilde elevens måluppfyllelse och motivation (Fohlin et al., 2017; Jensen, 2012).

Ur ett kooperativt analytiskt perspektiv, menar Vygotskij (1978) att imitation är grunden för lärandet, såvida det sker med förståelse. Jensen (2012) understryker detta perspektiv och menar på att lärandet grundar sig i det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att vi människor lär oss i samspel med andra. Denna syn på lärande innebär att interaktion och kommunikation blir en viktig del i lärandet och utvecklingen eftersom kunskap inte endast är något som överförs mellan människor. Kunskapen eleverna får, grundar sig i det samspel de har med andra (Säljö, 2017).

2.1 Begreppsdefinition

Det kooperativa lärandet definieras som ett arbetssätt som grundar sig på en undervisningskultur där ett demokratiskt tänkande och handlande har en viktig och betydande roll. Denna lärmetod bidrar därmed till en social och emotionell utveckling eftersom allas tankar får lika stort inflytande och uppmärksamhet (Fohlin et al., 2017). Utformningen av det kooperativa lärandet är att engagera eleverna i inlärningsprocessen genom gemenskap, detta för att stärka relationen och främja elevernas kunskapsutveckling. Ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv har en central del i detta lärande då Fohlin et al. (2017) menar att kunskapsutvecklingen sker genom interaktion med andra. Denna interaktion stärker kvaliteten på den relation eleverna bygger tillsammans vid exempelvis grupparbete. Detta påvisas när elever lär sig att samtala, dela kunskap och stödja varandras lärande på ett effektivt och ömsesidigt sätt (Fohlin et al., 2017). Vidare nämner Fohlin et al. (2017) att den fortsatta interaktionen med andra elever uppmuntrar dem till att vidta tidigare kunskaper för att sedan appropriera nya kunskaper samt färdigheter tillsammans. Skolverket (2019) stödjer detta resonemang då skolan har ett mål med att förse eleverna med ansvar och större inflytande kring det egna lärandet. Detta för att utbildningen skall grunda sig i den enskilde elevens förförståelse, kunskaper och förmågor.

Motivation definieras som individens vilja att delta och engagera sig i lärandeprocessen. Genom lärarens engagemang kan elevernas motivation observeras och huruvida intresset för matematik avspeglas. Detta innebär att motivation är en egenskap som kan synliggöras och observeras av andra (Tambunan, 2018; Wery & Thomson, 2013). Petersen (2012) talar om två delar av motivation, den inre och den yttre motivationen. Den inre motivationen skapas när elever deltar i aktiviteter där nyfikenhet och intresse väcks för lärandet och kunskapsutvecklingen (Wery & Thomson, 2013). Petersen (2012) menar däremot att den inre motivationen spelar en viktig roll i elevernas långtidsminne eftersom det exempelvis bidrar till att de matematiska begreppen bevaras i minnet. Detta resulterar i en ökad trygghet bland eleverna och i det fortsatta lärandet. Wery & Thomson (2013) benämner den yttre motivationen som en del av den belöning och uppmuntring

den enskilda individen får av exempelvis lärare eller klasskamrater. Belöningen kan bestå av en verbal uppmuntring, ett tydligt kroppsspråk eller en fysisk beröring.

Motivationen spelar även en stor och viktig roll i elevernas vilja att delta och engagera sig i lärandeprocessen (Fohlin et al., 2017). Enligt Skolverket (2019) är det viktigt att eleven skall kunna kommunicera matematik, men även kunna lyssna och ta del av andras beskrivningar, förklaringar och argument. Kommunikation innebär i denna aspekt att information går att utbytas med hjälp av olika uttrycksformer, både muntligt och skriftligt (Skolverket, 2011).

2.2 De fyra perspektiven

Figur 1. En modell för kooperativa effekter på lärandet. Från Slavin 2014.

Figur 1 visar en modell av de effekter de kooperativa metoderna medför till lärandet. Slavin (2014) menar att dessa metoder kan förankras i fyra olika teoretiska perspektiv, vilket utgör en central del av det kooperativa lärandets funktion.

1. Social sammanhållning

Det första perspektivet handlar om den sociala sammanhållningen och det ömsesidiga beroendet. Den grundar sig på de positiva effekterna som gruppsammanhållningen medför. Detta innebär att eleverna lär sig med hjälp av varandra eftersom de bryr sig om

1

2

3

4

Social sammanhållning Motivation Kognitiva

varandra och varandras framgång. Detta stärker elevernas identitet och självbild genom det positiva resultaten och tillhörigheten gruppen medför (Slavin, 2014).

2. Motivation

Det andra perspektivet talar om motivationsteorier och anses vara den mest påverkade delen av inlärningsprocessen. Allt arbete i form av exempelvis planering och hjälp drivs av individens motivation och intresse. Slavin (2014) menar att det är den belöning och uppmuntran eleven får som motiverar den till att nå målen och få en positiv upplevelse gentemot skolan och skolarbetet.

3. Kognitiva

Det tredje perspektivet beskriver utvecklingsperspektivet inom det kognitiva och handlar om bearbetningen av den information eleven tar in, hur informationen hanteras samt hur mycket eleven förstår. De kooperativa metoderna som handlar om samarbeten är de mest effektiva metoderna för eleven att använda sig utav, detta med tanke på att eleven får chansen att bearbeta informationen för att sedan presentera den för sina klasskamrater (Slavin, 2014).

4. Utveckling

Det fjärde och sista perspektivet berör den kognitiva teorin vilket talar om den ökade prestationen bland eleverna vid interaktion med varandra. Framgången för det kooperativa lärandet, menar Vygotskij (omnämnd i Slavin, 2014), synliggörs när eleverna befinner sig i närheten av den proximala utvecklingszonen och kan därmed utvecklas mer inom gruppen. Vidare lär sig eleverna det sociala samspelet genom interaktion i form av diskussioner och samarbeten (Slavin, 2014).

3. Syfte

Denna uppsats har i syfte att sammanställa forskning kring det kooperativa lärandet och dess påverkan på elevers kunskapsutveckling i matematikundervisningen. Syftet är även att undersöka hur detta påverkar elevernas motivation. Vårt tillvägagångssätt för att besvara frågeställningarna grundar sig i den evidensbaserade forskningen.

3.1 Frågeställning

För att syftet ska uppnås har två frågeställningar utformats:

- Hur gynnar det kooperativa lärandet elevernas kunskapsutveckling inom matematikundervisningen?

- Hur påverkar det kooperativa lärandet elevernas motivation inom matematikundervisningen?

4. Metod

Denna del av uppsatsen beskriver arbetets sökprocess som ligger till grund för själva kunskapsöversikten. Målsättningen med all sökning var att hitta ett vetenskapligt material som sedan skulle användas för att belysa aspekterna inom det kooperativa lärandet som går att återfinna inom matematikundervisningen. Detta innebär att vi kontinuerligt under arbetets gång undersökte och läste igenom tidigare forskningar för att kunna hitta vetenskapligt material som varit av relevans till kunskapsöversikten. Vårt tillvägagångssätt grundade sig i Backmans (2016) framlagda faktum om att tidigare genomförda studier belyser om tidigare använd och etablerad metodik. Detta ökade kunskapen om tidigare undersökningar och behandlad data, vilket i sin tur hjälpte oss i det fortsatta arbetet (Backman, 2016).

4.1 Avgränsningar

Under vår sökprocess har vi sett till att avgränsa nästintill alla våra sökningar till att enbart innefatta vetenskapliga publikationer. Detta innebär att de vetenskapliga artiklarna vi valt att använda oss av har blivit granskade av ämnesexperter innan de publicerats – något som även benämns som peer-review och refereegranskat. Östlundh (2012) understryker betydelsen av att begränsa sökprocessen med referee- samt peer-review granskade artiklar då databasen sorterar ut artiklar publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Ytterligare en avgränsning, var att begränsa våra sökningar med ett sökintervall mellan åren 2010–2020 för att få aktuella och relevanta perspektiv. Denna metod bidrog till att sökresultaten begränsades och minskades i antal. Eftersom att de granskade artiklarna prioriterades, var det en självklarhet att begränsa våra sökningar för att underlätta valet av material till arbetet. Backman (2016) understryker denna metod och menar på att informationssökningens olika avgränsningar stärker källans tillförlitlighet. Dock valde vi att inkludera en icke vetenskaplig artikel i vårt arbete, något som vi kommer att förklara och redogöra för senare i detta avsnitt. Under sökprocessen har en boolesk sökteknik tillämpats för att kunna kombinera olika sökord med varandra. De grundläggande operatörerna för denna sökteknik är AND, OR eller NOT. Vi har däremot valt att begränsa oss till endast AND för att hitta våra artiklar, detta för att koppla ihop flera sökord med varandra. Den tredje och sista avgränsningen var att inkludera artiklar endast skrivna på engelska, därav engelska sökord.

4.2 Nyckelord

De nyckelord vi använt oss utav i våra sökning är achievement, cooperative learning in mathematics, elementary education, elementary school, group work and motivation. Vid varje sökning i de olika databaserna användes sökorden achievement och cooperative learning in mathematics, för att uppnå en konsekvent och transparent sökprocess som behandlar arbetets fokusområde. Därefter lades ett antal sökord till som ansågs vara relevanta till nyckelorden. Orden har vi valt att översätta till engelska vid varje utförd sökning för att få ett brett urval av artiklar och referenser till denna kunskapsöversikt.

4.3 Informationssökning

För att hitta forskning anpassad till frågeställningen har en databaserad sökmetod använts. Denna metod började med en inledande informationssökning vars syfte var att få tillräckligt med bakgrundsinformation innan den egentliga informationssökningen tillämpades. Östlundh (2012) menar att det är viktigt att ha en bred kunskapsgrund för att sedan kunna precisera sökningarna ytterligare och få en definierad ramfaktor. Den egentliga informationssökningen innebar att sökningarna fick begränsas där endast artiklar med peer-review och refereegranskat material skulle visas. Begränsningen ledde därmed till sökträffar av relevants till arbetets frågeställningar. Med hjälp av olika databaser såsom ERIC och Google Scholar, hittades olika artiklar som matchade sökorden.

4.4 Urvalskriterier

Vid val av artiklar till denna kunskapsöversikt, tillämpades två urval. I det första urvalet valdes artiklar enbart utifrån deras titel och huruvida de här ansågs vara av intresse till arbetets frågeställningar. Det andra urvalet berörde däremot artiklar med utgångspunkten i abstracterna som framkommit i den första urvalsprocessen. Genom att vara konsekventa har samma sökord använts i alla nämnda databaser för att finna relevanta artiklar.

4.4.1 ERIC

Den allra första sökningen gjordes i databasen ERIC med sökordskombinationerna cooperative learning in mathematics AND achievement AND elementary school och gav 33 träffar. I den första sökningen användes inte funktionen peer-reviewed av misstag, dock användes det bestämda tidsintervallet. Sökresultatet blev därmed sju träffar varav en artikel som vi fann intresse för, nämligen Torchia, 2012. Motiveringen till vald artikel, trots att den inte var granskad av

tanke på att samtliga artiklar i kunskapsöversikten talade om liknade teorier och studier, valde vi att bibehålla denna artikel för att därefter begränsa oss till de valda avgränsningarna som presenterats ovan.

Vår nästa sökning gjordes med sökorden cooperative learning in mathematics AND achievement och det gav 108 träffar. Med funktionen peer-review och det valda tidsintervallet återstod 24 träffar. Utifrån dessa artiklar tillämpades metoden för det första urvalet, vilket gav oss fyra artiklar. För att avgränsa våra sökningar ytterligare valde vi i det andra urvalet endast ut en artikel, nämligen Karali & Aydemir 2018. Artikeln stämde överens med våra kriterier och frågeställningar vilket innebar att vi valde bort resten av artiklarna, de berörde ett annat fokusområde.

4.4.2 Google Scholar

Även i denna databas kombinerades sökorden Cooperative learning in mathematics, achievement. Den booleska sökningen kunde inte genomföras med tanke på att den specifika funktionen som krävdes inte var tillgänglig. Tack vare detta skrevs ovannämnda sökord i en ordföljd för att kunna kombineras i samband med sökningen, vilket visade sig vara en sökkombination som gav oss ca 530 000 träffar. Eftersom att funktionen peer-review inte fanns tillgänglig begränsades artiklarna utefter tidsintervallet och sökträffen blev ca 23 000 artiklar. Vi valde därmed att endast förhålla oss till de 12 första sidorna i sökningen, vilket resulterade till sju valda artiklar under det första urvalet. Vid nästa urval valdes två nya artiklar, Zakaria, Chin & Daud 2010 och Hossain & Tarmizi 2013 som var av relevans till kunskapsöversiktens frågeställningar.

Med sökorden “Cooperative learning” in mathematics, achievement, elementary education, group work fick vi ca 67 500 sökträffar. Samma metod ifrån förra sökningen i denna databas tillämpades och resultatet blev ca 17 000 träffar. Även i denna sökprocess valde vi att förhålla oss till de första 12 sidorna, varav 10 artiklar valdes vid första urvalet. Vid andra urvalet valdes endast en artikel, nämligen Ahmad 2010.

Nästa sökning i denna databas var med sökordskombinationerna Cooperative learning in mathematics, achievement, elementary school, motivation, något som gav oss ca 153 000 sökträffar. Med funktionen för tidsintervallet blev resultatet ca 18 300 sökträffar. Precis som i tidigare metoder valde vi att endast kolla igenom de 12 första sidorna för att begränsa oss och därmed fann vi åtta artiklar vid första urvalet. Vid andra urvalet fann vi tre artiklar Gillies 2014 och Slavin 2014, 2015.

Den sista sökningen innehöll sökordskombinationerna Cooperative learning in mathematics, achievement, elementary education vilket gav oss ca 224 000 sökträffar. Även vid denna sökning tillämpades tidsintervallet och resultatet blev ca 17 500 sökträffar. Bland de första 12 sidorna hittades fem artiklar utifrån första urvalets kriterier och sedan en artikel vid andra urvalet, Tambunan 2018. Vid en av sökningarna gjordes en frassökning som innebär att citationstecken sätts runt ett begrepp som innehåller flera ord. Detta för att begränsa sökresultatet och underlätta sökningen av relevanta artiklar. Genom att sätta citationstecken runt frasen ”cooperative learning” visas endast artiklar där cooperative och learning står intill varandra. Därmed uteslutas artiklar där orden cooperative och learning står långt ifrån varandra.

4.4.3 Metodreflektion

Vårt tillvägagångsätt har varit en effektiv metod för att kunna samla all information som krävts för det fortsatta arbetet (se Tabell 1 & 2). Dock har det även varit problematiskt eftersom att vissa artiklar som funnits intressanta inte var inom arbetets begränsningar och därmed inte inkluderats i arbetet. Ur ett kritiskt perspektiv har vi troligtvis svagheter som vi varit omedvetna om vid sökning av vårt material. Vissa artiklar vi stött på har exkluderats med tanke på att de endast var tillgängliga vid köp. Andra texter med fel tidsintervall har även uteslutits trots relevant information. Språkbegränsningen har även gjort att vissa artiklar valts bort eftersom att språket i artiklarna inte varit på engelska, även om de varit peer-reviewed eller refereegranskade.

Tabell 1. Förteckningar av artiklar som använts i denna studie och som besvarar frågeställningarna.

Författare Insamlingsmetod

Ahmad, F. (2010). Effect of Cooperative Learning on Students’ Achievement at Elementary Level.

Sökning Google Scholar

Gillies, R. (2014). Cooperative learning: developments in research. Sökning: Google Scholar

Hossain, A., & Tarmizi, R. A. (2013). Effects of cooperative learning on

students’ achievement and attitudes in secondary mathematics. Sökning: Google Scholar Karali, Y., & Aydemir, H. (2018). The effect of cooperative learning on

the academic achievement and attitude of students in Mathematics class.

Sökning: ERIC Slavin, R. E. (2014). Cooperative learning and academic achievement:

why does group work work? Sökning: Google Scholar

Slavin, R.E. (2015). Cooperative learning in elementary schools. Sökning Google Scholar

Tambunan, H. (2018). The Dominant Factor of Teacher’s Role as a

Torchia, S.P. (2012). Cooperative Learning and Its Effect on Fourth-Grade Mathematics Students' Achievement, Motivation, and Self-Efficacy.

Sökning: ERIC Zakaria, E., Chin, L.C. & Daud, M.Y. (2010). The Effects of

Cooperative Learning on Students’ Mathematics Achievement and Attitude towards Mathematics

Sökning: Google Scholar

Tabell 2. Förteckning av de ord som använts under sökprocessens gång.

Databas Sökord Antal

träffar Avgränsningar Antal träffar Urval 1 Urval 2 ERIC Cooperative learning in

mathematics AND achievement AND elementary school

33 År 2010-2020 7 4 1

ERIC Cooperative learning in mathematics AND achievement

108 År 2010-2020

Peer-reviewed 24 4 1

Google

Scholar Cooperative learning in mathematics, achievement

Ca.530

000 År 2010-2020 Ca. 23 000 7 2 Google

Schoolar “Cooperative learning” in mathematics, achievement, elementary education, group work

Ca.67 500 År 2010-2020 Ca. 17 000 10 1 Google Scoolar Cooperative learning in mathematics, achievement, elementary school, motivation Ca.153 00 År 2010-2020 Ca.18 300 8 3 Google

Schoolar Cooperative learning in mathematics, achievement, elementary education

Ca.224

5. Resultat

Denna del av kunskapsöversikten innehåller en redogörelse av det resultat som de vetenskapliga artiklarna från informationssökningen visat. För att skapa en tydlig och sammanhängande kontext har en uppdelning av resultatet utifrån de två frågeställningarna valts att tillämpas. Vidare har arbetet delats upp i två avsnitt, detta för att enklare kunna effektivisera och strukturera det. Det första avsnittet handlar om den första frågeställningen som lyder; Hur gynnar det kooperativa lärandet elevernas kunskapsutveckling inom matematikundervisningen? Nästa avsnitt berör den andra frågeställningen som lyder; Hur påverkar det kooperativa lärandet elevernas motivation inom matematikundervisningen?

5.1

Hur

gynnar

det

kooperativa

lärandet

elevernas

kunskapsutveckling inom matematikundervisningen?

I studien genomförd av Ahmad (2010) har elever i årskurs sex blivit uppdelade i två grupper, en kontrollgrupp och en experimentgrupp. Kontrollgruppen undervisades genom den traditionella undervisningsmetoden, vilket innebär att undervisningen var baserad på en lärarledd katederundervisning. Den andra gruppen, även kallad för experimentgruppen, fick ta del av det kooperativa lärandets metoder. Resultatet av denna studie har påvisat att elevers kunskapsutveckling ökat i samband med tillämpningen av det kooperativa lärandet i undervisningen (Ahmad, 2010). Ett annat resultat visade att eleverna vid den traditionella undervisningen, där läraren pratar och eleverna lyssnar, memorerar själva kontexten utan att faktiskt förstå varför (Ahmad, 2010). Memorering av information som eleverna använder sig utav är en snabb och kortvarig kunskap de glömmer efter en viss tid, exempelvis vid ett provtillfälle. Analyser och undersökningar har påvisat att elever vid det kooperativa lärandet har fått möjligheten att skapa en mer långvarig förståelse genom interaktion med andra (Ahmad, 2010).

Resultatet av den kommunikation och resonemang som framkommit i gruppen, kan eleverna sedan använda och framföra sig av i kommande problemlösningar inom matematik. Vidare menar Ahmad (2010) att det kooperativa lärandet påverkat elevernas prestation, kommunikation, sociala och akademiska utveckling inom samspel.

Resultatet av studien påvisade att elever bör ges möjligheten till att kommunicera och resonera matematik för att kunna utvecklas på ett individuellt plan inom ämnet. Det kooperativa lärandet skall bidra till denna utveckling då eleverna i små grupper strävar efter att uppnå samma mål med hjälp av de sociala faktorerna. Vidare menar Zakaria, Chin & Daud (2010) att samarbetsinlärning förbättrar den positiva attityden för ämnet bland eleverna. Det har även påvisats att det kooperativa lärandet resulterat i högre prestationer än det traditionella lärandet. Detta för att eleverna får möjligheten att verbalt diskutera ämnet och dess begrepp för att bland annat lösa problem och hjälpa varandra (Zakaria, Chin & Daud, 2010).

Vid ytterligare undersökningar om hur det kooperativa lärandet gynnar elevers kunskapsutveckling i matematik, har de tidigare informationssökningarna visat att det kooperativa lärandet medför en av de viktigaste mänskliga aktiviteterna. Exempel på dessa aktiviteter är social interaktion och gemenskap, då de syftar till att arbeta tillsammans för att uppnå samma mål (Karali & Aydemir 2018). Det kollaborativa arbetet eleverna får tillämpa vid exempelvis problemlösningar, sammanställer varje individs styrka och förmåga och medför kvalitet till kunskapsutvecklingen. Karali & Aydemir (2018) nämner att matematikens problemlösningar stärker varje elevs tänkande och resonemang vilket ökar de kognitiva strukturerna som därmed bidrar till matematikens värde. Flera studier har visat att den traditionella undervisningen inte uppvisar lika stora framsteg på elevers kunskapsutveckling som det kooperativa lärandet har (Ahmad, 2010). Kreativiteten bland eleverna vid det kooperativa lärandet anses utvecklas eftersom sociala och effektiva resultat har visat sig öka bland eleverna, vilket resulterat i att den sociala färdigheten ökat. Detta genom att eleverna i grupparbeten lär sig att hantera konflikter på ett effektivt sätt, visa respekt för varandra oavsett delad åsikt samt ta hänsyn till varandra (Ahmad, 2010). Vidare visar studier på att den traditionella undervisningen, i form av en katederundervisning, hindrar eleverna från att nå önskad nivå av prestation vilket har bidragit till en negativ syn på matematik bland eleverna (Karali & Aydemir, 2018). Det kooperativa lärandet skapar förutsättningar för ett aktivt och effektivt lärande eftersom grupparbete bidrar till ett mer meningsfullt lärande inom matematik. Det har även visat sig främja elevernas självkänsla i jämförelse med det traditionella, eftersom interaktionen mellan eleverna skapar trygghet, uppskattning och acceptans (Ahmad, 2010). Därmed leder detta till att eleverna ser sig själva som mer akademiskt framgångsrika, vilket i sin tur ökar den egna självkänslan hos eleverna. Vidare visar studier gjorda av Zakaria, Chin & Daud (2010) att den traditionella undervisningen som presenteras som lärarledd minskar elevernas möjlighet till givande diskussioner och grupparbeten. Därav anses det kooperativa lärandet öka elevernas positiva

attityder gentemot matematik med tanke på att samarbetet leder till att tilliten ökar bland eleverna. Fortsättningsvis menar Zakaria, Chin & Daud (2010) att den sociala interaktionen bland eleverna ökar vilket gynnar det fortsatta lärandet.

Ytterligare resultat av de granskade artiklarna visar att det kooperativa lärandet genererar positiva effekter på elevernas prestationer och kunskaper genom den interaktion som uppstår mellan eleverna vid grupparbete. Eleverna kommer hamna i situationer där kognitiva konflikter kommer att uppstå och att de i samband med dessa konflikter får lära sig att hantera och kompromissa för att öka förståelse samt komma vidare med arbetet (Ahmad, 2010). Därav har det kooperativa lärandet en fördel eftersom eleverna tillsammans delar åsikter och idéer som grundar en gemensam förståelse och arbetar därmed som ett lag för att nå målen, något som främjar deras kunskapsutveckling (Ahmad, 2010). Undersökningar gjorda av Hossain och Tarmizi (2013) presenterar de effekter det kooperativa lärandet har på elevernas matematiska prestationer och attityder gentemot ämnet. Det var totalt 80 elever i årskurs nio som fått delta i studien. Resultatet visade att det kooperativa lärandet hade en betydande effekt på elevernas matematiska prestationer och attityder gentemot matematikämnet. Därav ses det kooperativa lärandet som en framgångsrik pedagogik för utveckling av elevernas kunskaper och förmågor. Det anses vara en grundläggande princip gällande grupparbete då enda gången gruppen lyckas är om alla medlemmar lyckas tillsammans. Därav hjälper eleverna varandra aktivt genom uppmuntring, samarbete och delad kunskap för att se till att arbetet görs och att målen uppfylls (Hossain & Tarmizi, 2013).

Undersökningar har även visat att alla elever oavsett förmågor gynnas av att samarbeta tillsammans då alla hjälper varandra (Gillies, 2014). Även de högpresterande eleverna får chansen att lära sig genom att lära ut till andra medan de lågpresterande eleverna får chansens att höra exempelvis instruktioner ur andra perspektiv och med andra ord av andra elever. Detta ger en positiv effekt på kunskapsutvecklingen då eleverna lär sig att lyssna på varandra, dela idéer, tankar, ställa frågor och ge feedback (Gillies, 2014).

5.2 Hur påverkar det kooperativa lärandet elevernas motivation

inom matematikundervisningen?

Forskningsresultatet grundar sig i en datainsamling av ett frågeformulär om elevers åsikter om lärarens roll som motivator, deras intresse och motivation för matematikämnet. Studien genomfördes i sju olika skolor och omfattade elever i årskurs åtta, med totalt 209 elever. Resultatet av studien genomförd av Tambunan (2018), visar att lärarens roll och inställning till matematik har en stor betydelse för elevers motivation och intresse i inlärningsprocessen. Datainsamlingen visar att lärarens roll i att skapa varierade inlärningsmetoder, tydliga mål och ett positivt klassrumsklimat, genererar till att eleverna känner glädje till att lära sig nya saker vilket ökar motivationen för lärandet (Tambunan, 2018).

Således menar Tambunan (2018) att delaktigheten och samarbetet bland eleverna ökar i samband med deras motivation vilket resulterar i meningsfulla uppgifter som även stärker deras inre motivation och påvisar en positiv skolupplevelse (Tambunan, 2018). Vidare resultat har visat att motivation och lärande är två oskiljaktiga faktorer inom elevernas kunskapsutveckling och i det fortsatta lärandet. Den uppmuntran eleverna får av varandra och av läraren, driver därmed arbetet framåt då motivation bidrar till att eleverna känner en lust att lära sig matematik. Genom att visa uppskattning i form av beröm eller belöning ökar motivationen bland eleverna. Den uppskattning som visas kan ses som ett verktyg i utbildningen vilket motiverar eleverna att driva och utveckla arbetet framåt. Den stimulerar även eleverna till deras inlärningsmotivation och deras matematiska prestationer (Tambunan, 2018). Med andra ord har det kooperativa lärandet en stark effekt på elevernas prestationer, motivation, sociala förmåga att interagera med andra, samt den individuella utvecklingen (Gillies, 2014).

Motivationen bland eleverna har en stor inverkan på inlärningsprocessen, den hjälper nämligen eleverna att driva arbetet framåt, både individuellt och i grupp. Eftersom det kooperativa lärandet innebär att en grupp elever samarbetar och interagerar med varandra, skapar detta motivation med tanke på att de får chansen att stötta varandra i lärprocessen och att de skapar tillit till varandra (Slavin, 2015). Det kognitiva perspektivet lägger fokus på interaktioner mellan elevgrupperna då elevernas inlärningsprocess anses resultera i ett ökat lärande och därmed en bättre prestation (Slavin, 2015). Vidare menar Slavin (2015), genom de teoretiska studierna, att det kooperativa lärandet ses som en kompletterande lärmetod där den kognitiva processen drivs av motivation vilket i sin tur leder till en ökad inlärning bland eleverna. Motivationen skapas genom god attityd gentemot varandra och matematik, vilket skapar framgång i lärandet inom gruppen. Genom att ha en stark och ömsesidig relation med varandra, stärker det gruppsammanhållningen vilket underlättar lärandet och den akademiska prestationen (Slavin, 2015).

Ytterligare resultat som Slavin (2015) presenterar är teoretiska studier som visar att motivationen bland eleverna är en viktig faktor för det fortsatta lärande. Som tidigare nämnt, uppnår eleverna framgång om de arbetar tillsammans för att nå målen. Därav menar Slavin (2015) att det är ytterst viktigt att hjälpa varandra genom uppmuntring, ansträngning och engagemang. Det skapas då belöningar i gruppen, i form av beröm, ökar den individuella motivationen. Den centrala delen av studien genomförd av Torchia (2012), var att analysera sambandet mellan användningen av strategier inom det kooperativa lärandet, elevprestationer, elevernas självförmåga samt deras motivation inom matematik. Ytterligare en undersökning som genomfördes berörde lärarnas uppfattning om implementeringen av strategierna inom det kooperativa lärandet, elevernas prestationer, motivationer samt självförmågor. Studien genomfördes i årskurs fyra med totalt 49 elever och fyra lärare varav 30 elever fick ta del av det kooperativa lärandets metoder och 19 elever undervisades ur ett traditionellt sätt, det vill säga en katederundervisning. Datainsamlingen bestod av intervjuer, observationer samt diverse tester för att analysera studien. Det resultat som presenterades var att det kooperativa lärandet påverkade elevprestationerna, självförmågan och motivationen positivt bland eleverna (Torchia, 2012). Resultatet visade även att eleverna kände ett välbehag gentemot matematikundervisningen med tanke på att de finner det roligt och intressant. Vidare uppmärksammade eleverna deras uppskattning gentemot att de inte kände någon ensamhet i processen och att de kände en enorm gemenskap i gruppen, något som resulterade i att eleverna kände sig motiverade att slutföra arbetet (Torchia, 2012).

Sambandet mellan motivation och kooperativt lärande innebär att forskare fokuserar på olika typer av belöningar eller de mål grupprocessen styrs av (Slavin, 2014). Detta innefattar att stimulans krävs för att effektivisera arbetet tillsammans. Därav menar Slavin (2014) i de teoretiska analyserna att det är viktigt att läraren skapar situationer som tyder på att de individuella målen endast går att uppnås ifall gruppen når de gemensamma uppsatta målen. I sin tur leder detta till ett handlande bland eleverna vilket innebär att de hjälper och stödjer varandra för att lyckas med arbetet. Uppmuntringen är därför en viktig del i lärprocessen. Vid fortsatt granskning av artiklar framgår det att belöningsstrukturer i form av beröm och uppmuntran skapas vid exempelvis gemensamma ansträngningar, kunskapsmässiga utvecklingar eller individuella prestationer (Slavin, 2014). Detta innebär i sin tur att en starkare social och kognitiv utveckling framhävs utifrån det sociokulturella perspektivet på lärandet och därmed kan bidra till motivation.

Ännu ett resultat visar att samarbete främjar högre prestationer och högre produktivitet bland eleverna oavsett åldersgrupper och ämnesområden. Gillies (2014) menar på att elevers

läranderesultat har ökat och att de är mer villiga att samarbeta i mindre strukturerade grupper där det finns en ömsesidighet bland eleverna. Elevernas deltagande utgör därför en viktig grund i undervisningen då de är beroende av varandra för att främja lärandet. Som tidigare nämnt är det därför viktigt att alla i gruppen stöttar och hjälper varandra för att lyckas och implementera positiva upplevelser gentemot varandra och matematiken (Slavin, 2014). Delaktigheten och samarbetet bland eleverna ökas i samband med motivationen vilket resulterar i meningsfulla uppgifter som stärker den inre motivation och påvisar en positiv skolupplevelse (Tambunan, 2018). Vidare resultat har visat att motivation och lärande är två oskiljaktiga faktorer inom elevernas kunskapsutveckling och i det fortsatta lärandet. Den uppmuntran eleverna får av varandra och av läraren, driver därmed arbetet framåt då motivation bidrar till att eleverna känner en lust att lära sig matematik. Att visa uppskattning i form av beröm eller belöning ökar motivationen bland eleverna. Den visade uppskattningen kan ses som ett verktyg i utbildningen som motiverar eleverna att driva och utveckla arbetet framåt. Den stimulerar även eleverna till deras inlärningsmotivation och deras matematiska prestationer (Tambunan, 2018). Detta innebär därmed att det kooperativa lärandet har en stark effekt på elevernas prestationer, sociala förmåga att interagera med andra, motivation samt den individuella utvecklingen (Gillies, 2014).

6. Slutsats och diskussion

Den centrala huvudfrågan i denna kunskapsöversikt var huruvida det kooperativa lärandet gynnar elevernas kunskapsutveckling inom matematikundervisningen och hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas motivation inom matematikundervisningen. I detta avsnitt kommer resultatet av frågeställningen att sammanfattas och sättas i relation till lärarprofessionen.

6.1 Slutsats

All forskning har genomgående visat på att det kooperativa lärandet har en stor påverkan på elevernas kunskapsutveckling och därmed gynnar det fortsatta lärandet. Enligt resultatet som framställts ovan, visar att det kooperativa lärandet bidragit till en alltmer meningsfull

kunskapsutveckling samt högre delaktighet bland eleverna i jämförelse med vad det traditionella lärandet bidragit till (Ahmad, 2010). Tambunan (2018) menar att matematik spelar en viktig roll i utbildningen. De interna faktorerna som intresse och motivation utmärker sig inom skolämnet och påverkar därefter lärandet som en extern faktor. Därmed har läraren, som tidigare nämnts, en avgörande roll för hur eleverna uppfattar matematikundervisningen då lärarens inställning till matematik påverkar elevernas motivation. Lärarna har även ett uppdrag att belysa de positiva faktorerna med att lära sig matematik samt hur det främjar elevernas fortsatta lärande. Tidigare forskning har därmed visat att det kooperativa lärandet bidrar till en gemensam

kunskapsutveckling (Tambunan, 2018). Vidare uppmärksammar studierna gjorda av Gillies (2014) och Slavin (2015) att eleverna känner större motivation till skolarbetet då de får chansen att agera som läranderesurser åt varandra i klassrummet vilket stärker lärandets värde.

I kunskapsöversiktens kapitel gällande arbetets bakgrund, beskriver Fohlin et al. (2017) att människan är en social individ som utvecklas genom kommunikation med omgivning. Det kooperativa lärandet indikerar på att samarbetet mellan eleverna främjar deras kunskaper och sociala förmågor samtidigt. Lärmetoden uppmärksammar de strukturer som indikerar på elevernas interaktion med varandra, orkestrerad av läraren. Det gemensamma lärandet som det kooperativa lärandet framför, bidrar till ett engagemang bland eleverna i inlärningsprocessen som därmed främjar ett aktivt deltagande. Därmed uppmuntras eleverna att vara delaktiga i kunskapsutvecklingen och använda tidigare kunskaper för att, som tidigare nämnt, upptäcka och appropriera nya färdigheter och kunskaper tillsammans med andra i gruppen (Folin et al., 2017). De samtliga studierna som presenterats i resultatet understryker detta och menar att det kooperativa lärandet gynnar elevernas kunskapsutveckling och genererar i den motivation som

avspeglas i deras intresse och framsteg i matematikämnet (Ahmad, 2010; Gillies, 2014; Hossain & Tarmizi, 2018; Karali & Aydemir, 2018; Slavin, 2014, 2015; Tambunan, 2018; Torchia, 2012).

6.2 Diskussion

I den kommande lärarprofessionen är det ytterst viktigt att ha förståelse för de konsekvenser som kan uppstå av den egna uppfattningen och attityden gentemot matematik. Motivationen för inlärning bland eleverna ökar när matematiken känns mer begriplig och meningsfull. Utifrån våra egna analyser av den forskning som gjorts, spelar lärarens attityd till matematik en viktig roll i elevernas inställning för ämnet och den motivation som tillkommer. Genom att skapa möjligheter för interaktion bidrar detta till en gemenskap bland eleverna och utrymme att stärka varandra genom exempelvis uppmuntring. Därför är det även viktigt att tillsammans med eleverna utvecklar en god relation för att bygga upp ett förtroende till eleverna och deras kunskapsutveckling. Tillsammans kan vi stötta lärandet och motivationen för ett mer främjande arbetsklimat.

Eftersom vår VFU haft en inverkan på vår uppfattning av det kooperativa lärandet och hur det fungerar i ett klassrum, stärker det tron på ett gemensamt lärande. Vi anser att gemenskapen bland eleverna utvecklas och bidrar till ett lärande fullt av engagemang och lust. De olika moment vi fått inkludera i undervisningen har påvisat en inkludering bland eleverna som främjat deras kunskapsutveckling och de sociala relationerna. Vi har även varit uppmärksamma på elevernas attityd gentemot matematiken för att få en överblick i hur det kooperativa lärandet har för effekt på inlärningsprocessen och motivationen. Inför den framtida lärarprofessionen, är målet att utveckla en undervisning som erbjuder gemenskap, inkludering, variation och flexibilitet för att öka elevernas motivation och lust att lära sig. Detta visar därmed värde för elevernas kunskapsutveckling.

6.2.1

Vilka

konsekvenser

har

resultatet

för

den

kommande

yrkesprofessionen?

De konsekvenser som kan uppstå för den kommande lärarprofessionen är, inställningen och attityden till ämnet men även gruppsammanhållningen. Vissa elever tenderar på att få en sämre upplevelse då de känner att de sällan hamnar i grupper som fungerar bra ihop och att inställningen till arbetet inte är ömsesidigt. Detta kan leda till att vissa elever bidrar med en mindre insats vilket kan tillföra en spricka i gruppsammanhållningen. Därmed leder detta till att eleverna motvilligt vill arbeta med de elever de upplever vara lågpresterande. En annan konsekvens med det kooperativa

lärandet är bristen på tydlighet gällande de krav och mål grupparbetet tillför men även att det kan vara för kognitivt krävande att delta under samma villkor som de andra eleverna. En ytterligare konsekvens som kan uppstå vid ett kooperativt lärande är tiden. Tiden kan vara en negativ faktor som kan ställa till med problematik för lärare och elever. Därav måste vi i vår lärarprofession ha i åtanke att tiden spelar en viktig roll och därmed vara medvetna om att denna lärmetod kan ta olika lång tid för eleverna. Tålamod är därför en viktig del i lärarprofessionen för att kunna finna den balans och bekvämlighet eleverna behöver för att inlärningsprocessen skall fortgå. Läraren ska även finnas tillgänglig, vara flexibel och stöttande för ett främjande lärande och kunskapsutveckling. Därav är det betydelsefullt att handleda eleverna i den mån att de känner sig manade att klara sig på egen hand samt få förståelse att de arbetar tillsammans som en grupp och inte mot varandra.

6.2.2 Svårigheter av den egna undersökningen

Vi är medvetna om de brister denna kunskapsöversikt har då begräsningar har behövts göras för vår insamling av forskningsmaterial till arbetet. Artiklar som framkommit utifrån våra sökprocesser har delvis varit inriktade mot högre årskurser eller andra ämnen såsom naturvetenskap. Dessa artiklar har exkluderats med tanke på att de inte matchat våra frågeställningar eller avgränsningar. I vår informationssökning insåg vi att forskningen inom valt arbetsområde har varit mindre och därmed anser vi att mer forskning bör tillämpas för elevers motivation i de lägre årskurserna samt effekten av det kooperativa lärandet.

6.2.3 Förslag om vidare forskning eller något att undersöka i ett

examensarbete

I det framtida examensarbetet tycker vi att det skulle vara intressant att undersöka hur den traditionella undervisningen, som i vår mening innebär katederundervisning där läraren pratar och eleverna lyssnar, påverkar elevernas motivation samt deras kunskapsutveckling i jämförelse med det kooperativa lärandet. För att genomföra denna undersökning krävs tidigare kunskaper om det kooperativa lärandet för att sedan kunna observera och intervjua lärare och elever angående den traditionella undervisningen.

7. Referenslista

Ahmad, F. (2010). Effect of cooperative learning on students’ achievement at elementary level. International Journal of Learning, 17(3), 127–141. Hämtat 2020-11-23 https://doi-org.proxy.mau.se/10.18848/1447-9494/CGP/v17i03/46928

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt lärande: vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Gillies, R. (2014). Cooperative learning: developments in research. International Journal of Educational Psychology, 3(2), 125–140. Hämtat 2020-11-23 http://dx.doi.org/10.4471/ijep.2014.08

Hossain, A., & Tarmizi, R. A. (2013). Effects of cooperative learning on students’ achievement and attitudes in secondary mathematics. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 93, 473–477. Hämtat 2020-11-23 https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2013.09.222

Jensen, M. (2012). Kommunikation i klassrummet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Karali, Y., & Aydemir, H. (2018). The effect of cooperative learning on the academic

achievement and attitude of students in mathematics class. Educational Research and Reviews, 13(21), 712–722. Hämtat 2020-11-23 DOI: 10.5897/ERR2018.3636

Liberg, C., Geijerstam, Å.A. & Folkeryd, J.W. (2010). Utmana, utforska, utveckla!: om läs- och skrivprocessen i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Petersen, A.-L. (2012). Matematik behöver också en berättelse - ett pedagogiskt ledarskap med fokus på elevens motivation [VISIONS 2011: Teaching]. Acta Didactica Norge, 6(1), (Art. 10, 17 sidor). Hämtat 2020-11-24 https://doi.org/10.5617/adno.1080

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik: reviderad 2017. (Stockholm): Skolverket.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Stockholm): Skolverket.

Slavin, R. E. (2014). Cooperative learning and academic achievement: why does group work work? Anales de Psicología, Vol 30, Iss 3, Pp 785-791 (2014), (3), 785. Hämtat 2020-11-23 http://dx.doi.org/10.6018/analesps.30. 3. 201201

Slavin, R.E. (2015). Cooperative learning in elementary schools. Education 3–13, 43:1, 5–14. Hämtat 2020-11-23 doi: 10.1080/03004279.2015.963370

Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, P. Ulf, Säljö, Roger. & Liberg, Carolin. (red.). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur. (s. 203 – 264)

Tambunan, H. (2018). The dominant factor of teacher’s role as a motivator of students’ interest and motivation in mathematics achievement. International Education Studies, 11(4), 144–151. Hämtat 2020- 11- 24 doi: 10.5539/ies.v11n4p144

Torchia, S.P. (2012). Cooperative learning and its effect on fourth-grade mathematics students' achievement, motivation, and self-efficacy. [Doktorsavhandling, Capella University]. (Publikationsnr.

3503095). ProQuest Dissertations and Theses. Hämtat 2020-11-23 https://www-proquest-com.proxy.mau.se/docview/1008915878

Vygotskij, L. (1978). Mind in society: The developement of higher psychological processes. M. Cole m.fl., red. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103–108. Hämtat 2020-11-23 doi: 10.1111/1467-9604.12027

Williams, P. (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I: Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-79). Lund: Studentslitteratur.

Zakaria, E., Chin, L. C. & Daud, M. Y. (2010). The effects of cooperative learning on students' mathematics achievement and attitude towards mathematics. Journal of Social Sciences, 6(2), 272– 275. Hämtat 2021-01-16 från https://doi.org/10.3844/jssp.2010.272.275