Examensarbete i fördjupningsämnet
Teknik och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Värdegrundens betydelse för gymnasieskolans
teknikundervisning
The fundamental values meaning for highschool teaching in technology
Martin Nilsson
Christer Rosfjord
Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp
Tekniklärare gymnasiet Examinator: Leif Karlsson
Förord
Från början var tanken att vi skulle skriva varsitt examensarbete om värdegrund och ledarskap i skolan. Då vi båda är intresserade av samverkande processer mellan värdegrund och utbildning bestämde vi efter en diskussion att gemensamt undersöka hur utvecklingen av värdegrunden har påverkat gymnasieskolans teknikundervisning. Arbetsfördelningen är jämnt fördelad mellan oss.
Vi vill speciellt tacka de lärare och rektorer som vi har kommit i kontakt med på gymnasieskolorna i Lund, Trelleborg och Malmö. Utan deras medverkan att dela med sig av viktig information om värdegrund och undervisning hade viktiga och intressanta resultat inte kunna presenteras i detta arbete.
Malmö mars 2018 Martin Nilsson Christer Rosfjord
Abstract
Avsikten med en värdegrund är att påverka attityder, och arbetet med skolans värdegrund kan användas för att skapa goda miljöer för inlärning. Värdegrunden är därför ett viktigt instrument för rektorer och lärare. Vårt syfte med denna studie är att analysera betydelsen av skolans värdegrund för gymnasiets teknikundervisning. Våra frågeställningar är: “Hur har läroplanernas värdegrunder utvecklats över tid fram till idag?”, “Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?” och “På vilka sätt tror lärare använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande?” Våra undersökningsmetoder är kvalitativa och består av dels en innehållsanalys av läroplaner, dels semistrukturerade intervjuer. För att undersöka våra frågeställningar har vi analyserat läroplanerna från 1965-2011 och intervjuat två rektorer och fyra lärare på skolor i Skåne. Slutsatserna vi dragit av våra resultat är: Dewey (1980) säger att kursplanen ska följa samhällsutvecklingen. Värdegrunden tog ett steg tillbaka mellan 1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och Läroplan, examensmål och
gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 11). Politikerna förankrar inte
värdegrunden i Gy 11 i att värdegrunden ska följa samhällsutvecklingen. Vår studie har kommit fram till att värdegrundsarbetet enligt läroplanen lett till att undervisningen utvecklats i demokratisk riktning. Intervjuresultaten visar också att de undersökta skolornas värdegrundsarbete snarare utförs enligt vad lärarna anser vara sunt förnuft istället för att använda sig av läroplanen och därigenom gynna elevernas lärande.
Innehållsförteckning
Förord 1
Abstract 2
1 Inledning 5
2 Syfte och frågeställningar 6
2.1 Disposition 6 3 Teoretiska perspektiv 7 3.1 Centrala begrepp 7 3.2 Värdegrunden i skolan 7 3.3 Skolans kultur 9 3.4 Läroplansteori 10 3.5 Pragmatism 11 4 Tidigare forskning 12 5 Metod 16 5.1 Val av metoder 16 5.2 Urval 16 5.3 Genomförande 18 5.3.1 Innehållsanalys av läroplanerna 18 5.3.2 Intervjuer 18 5.4 Forskningsetiska principer 20
5.5 Reliabilitet och validitet 21
6 Resultat och analys 22
6.1 Värdegrundens utveckling i läroplaner från 1965 22
6.1.1 Läroplan för gymnasiet, Lgy 65 22
6.1.2 Läroplan för gymnasiet, Lgy 70 22
6.1.3 1994 års Läroplan för de Frivilliga Skolformerna, Lpf 94 23 6.1.4 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011,
Gy 11 23
6.1.5 Sammanfattande resultat läroplanerna, läroplanernas utveckling 24
6.2 Intervjuresultat 26
6.2.1 Rektorernas svar 27
6.2.1.1 Bättre anpassning för elever och klimatet i undervisningen 27
6.2.1.2 För lite arbete med värdegrunden 28
6.2.1.4 Relationer med lärarna, elever och specialpedagoger 30
6.2.2 Lärarnas svar 31
6.2.2.1 Lite arbete med värdegrunden i teknikämnet 31
6.2.2.2 Värdegrundsarbetet i teknikämnet 32
6.2.2.3 Läroplanens värdegrund och sunt förnuftstänkande 34
6.2.2.4 Övrigt 35
7 Slutsatser och diskussion 37
7.1 Slutsatser 37 7.2 Diskussion 37 8 Referenser 44 9 Bilagor 48 Intervjufrågor lärare 48 Intervjufrågor rektorer 48 Introduktionsbrev 49 Medgivandeblankett 51
1 Inledning
Värdegrunden är ett viktigt redskap för rektorn och lärarna. Den kan användas för att utbilda eleverna i samhällets värderingar. Under vår VFU (Verksamhets Förlagd Utbildning) upptäckte vi dock att det inte fanns mycket eller kanske inget arbete med värdegrunden inom ämnet teknik. Kanske är det så att värdegrundsarbetet inte kommer in lika naturligt i ett ämne som teknik som i exempelvis samhällskunskap, religion och svenska. Vi är intresserade av detta problemområde, då värdegrunden är viktig för vår framtida profession som gymnasielärare. Värdegrunden är viktig för skolverksamheten, undervisningen och för eleverna. Det är därför viktigt att känna till den historiska utvecklingen för att framgångsrikt kunna implementera dagens värdegrund i skolan. Vi är intresserade av hur värdegrunden i läroplanerna förändrats från 1965 till idag och hur den har påverkat undervisningen. I Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 11) beskrivs vilka
värderingar som ska implementeras i dagens skolor (Skolverket 2011). Det råder ingen tvekan om att skolan har förändrats och utvecklats mot demokratiska värden och att skolan har fått allt flera uppdrag. Den bakomliggande orsaken till denna förändring ligger i att värdegrunden förändrats med den kulturella mångfalden av nya grupper som bör bli beaktade inom utbildningsväsendet (Andersson, Persson och Thavenius 1999). Därför är det både intressant och viktigt att undersöka hur värdegrunden förändrats över tid. Gy 11 har ca fem sidor fyllda med värdegrund för dagens skola. Detta ger en fingervisning om hur viktigt värdegrundsarbetet är, eftersom detta arbete påverkar formerna för hur undervisningen sker i klassrummen. Värderingar är viktiga för den sociala miljön och påverkar hur vi beter oss. Värdegrundsarbetet är alltså viktigt för att rektorer och lärare ska bli medvetna om vad som krävs för att skapa goda skolmiljöer och bra undervisning.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att analysera betydelsen av läroplanens värdegrund för gymnasiets teknikundervisning. För att uppfylla detta syfte undersöks följande frågeställningar:
● Hur har läroplanernas värdegrunder förändrats över tid fram till idag?
● Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?
● På vilka sätt anser lärare sig använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande i teknikämnet?
Studien är begränsad vad gäller värderingar över tid, undervisning och elevernas lärande. Vi har begränsat arbetet till en innehållsanalys av läroplanerna mellan 1965-2011 samt semistrukturerade intervjuer av lärare och rektorer.
2.1 Disposition
För att läsaren ska bli insatt i vad värdegrundsfrågorna innebär, börjar vi med ett teoretiskt avsnitt om värdegrunden. Därefter beskriver vi begreppet skolkultur och ger en kort inblick i vad detta innebär. Fortsättningsvis presenterar vi lite om läroplansteori och pragmatism. För att vidga värdegrundsperspektivet ytterligare presenterar vi tidigare forskningsrapporter som är intressanta för denna studie. I metodavsnittet förklarar vi arbetets metoder samt beskriver genomförande, urval och studiens kvalitet. I det följande resultat- och analysavsnittet undersöker vi den första frågeställningen genom en innehållsanalys av läroplanerna från 1965 fram till idag för att ge en förståelse för hur läroplanernas värdegrunder har utvecklats över tid. Resterande två frågeställningar undersöker vi genom en analys av intervjuer av lärare och rektorer. Vi analyserar våra resultat utifrån teori och tidigare forskning. Slutligen diskuterar vi våra slutsatser och ger förslag på fortsatt forskning.
3 Teoretiska perspektiv
Detta kapitel fokuserar på de teoretiska perspektiv som är relevanta för vårt arbete om värdegrund och undervisning.
3.1 Centrala begrepp
Nedan förklarar vi centrala begrepp i vår studie
• Förnuft: NE beskriver förnuft som en förmåga till tänkande och gott omdöme. (Nationalencyklopedin, 2018a)
• Värdegrund: De grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar. (Nationalencyklopedin, 2018b)
• Demokrati: Har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. (Nationalencyklopedin, 2018c)
• Konkurrens: I ekologin en relation mellan två indivier, populationer eller arter där den ena parten förbrukar eller lägger beslag på en resurs som därmed inte blir tillgänglig för den andra. (Nationalencyklopedin, 2018d)
• Läroplan: Riktlinjer för verksamhet inom det offentliga skolväsendet, i första hand grundskola och gymnasieskola. (Nationalencyklopedin, 2018e)
3.2 Värdegrunden i skolan
Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (Regeringen 2017). I trettio artiklar beskrivs förklaringar om vad mänskliga rättigheter innefattar och hur dessa förklaringar skulle kunna spridas till skolor och undervisningsinstitutioner oavsett ländernas politiska eller religiösa tillhörighet.
Dessa förklaringar manifesterar mänsklighetens värden som viktiga för frihet, rättvisa och fred i världen.
I läroplanen infördes värdegrunden för tjugo år sedan i skolan, som ett resultat av den större internationaliseringen. Den infördes i 1994 års Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)(Skolverket 1994). Fundamentalt var att arbeta mycket med att
barnen skulle känna grundtrygghet, lyssna på varandra och inte kränka varandra (Assarson, Ahlberg, Andreasson och Ohlsson 2010).
Innebörden av värdegrunden beskrivs av Englund och Englund (2012) som ett kommunikativt förhållningssätt där samtalet i skolans miljö har betydelse för att utveckla skoldemokratin. I boken Demokrati förutsätter pluralism förklaras värdegrunden på följande sätt:
Värdegrundens huvudfunktion är att ligga till grund för värdediskussioner som ger utrymme för människors olikheter. Genom att erkänna och ta hänsyn till olikheter respekteras varje persons integritet. Det är också i mötet mellan människors olikheter som vi lär av varandra, som vi utmanas och utvecklas. Människor måste få mötas och pröva moraliska ståndpunkter utan att begränsas av olika kulturella traditioner, tabun och ”tystnader”. Pluralistiska samtal om värdegrunden måste föras inom ramen för demokratiska principer och med respekt för alla människors lika värde.
(Englund och Englund 2012, s.42) För att få värdegrunden implementerad i skolorna arbetar Skolverket med att utveckla den i läroplanerna. Skolverket (2017) har i fem punkter sammanfattat vilka värden ett demokratiskt samhälle vilar på och utvecklar sedan skolans värdegrund utifrån dessa punkter.
• Människolivets okränkbarhet • Individens frihet och integritet • Alla människors lika värde • Jämställdhet mellan könen
• Solidaritet mellan människor
I Gy 11 refereras till Skollagen (Riksdagen 2010), där det slås fast att utbildning syftar till att ge elever både kunskap och värderingar. Förutom att främja ett livslångt lärande ska barnen lära sig respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på. Skollagen anger i 5§ att skolan ska utformas genom de mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, vilka ska prioriteras genom att värna för människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, individens integritet och frihet, solidaritet och jämställdhet mellan människor. För att vidare förstärka budskapet om utbildningens utformning ska alla som arbetar i skolväsendet främja de mänskliga rättigheterna och värden, det vill säga att arbeta mot till exempel olika former av kränkande behandling. I 10§ beskrivs att verksamheten ska bedrivas med särskild hänsyn till barnets bästa. Det innebär att barns inställning ska kartläggas och att de fritt kan uttrycka sina åsikter rörande sina egna intressen, vilka ges betydelse i förhållande till deras mognad och ålder.
3.3 Skolans kultur
Begreppet “kultur” beskriver hur man som individ lever, hur människor socialt tar upp idéer och liknande från sin grupp, ett sätt att tänka, en abstraktion från beteende, hur man som individ verkligen beter sig, hur man som individ lär sig, orientering kring problem, inlärt beteende, den normativa regleringen av beteendet, hur man som individ anpassar sitt beteende, hur man som individ anpassar sig till den omkringliggande miljön och till andra människor (Geertz 1973).
Smith och Stolp (1995) skriver att en skolas kultur också kallas klimatet i skolan. Under lång tid beskrevs skolans kultur hur den knöts an till skolans moral, eller dess “ande”. Författarna beskriver sedan denna som de normer och förväntningar som karakteriserar skolans system. Ett positivt klimat har inverkan på hur eleverna presterar. Skolledarens roll för att skapa en kultur som är bra för att uppnå goda resultat i skolan är oerhört väsentlig. Hen kan göra detta på olika sätt, exempelvis genom att vara en drivkraft, moderator och deltagare i undervisningen. Det finns olika strategier och aktiviteter som rektorer kan använda sig av för att ändra sin skolas kultur. Smith och Stolp påpekar även att kulturen är en nyckel till att bygga organisatorisk framgång.
3.4 Läroplansteori
Linde (2000) lyfter fram att flera framstående filosofer har skrivit om hur de tycker utbildning bör organiseras och vad läroplanen bör innehålla. Aspekter som bör lyftas fram i läroplanstänkande är:
● Hur verkligheten är beskaffad: om den i grunden är materiell och består av vad våra sinnen kan iakttaga, eller om verkligheten i grunden är andlig.
● Vad kunskap är och vad som är dess ursprung, grund och giltighet ● Vad det “goda” är. Det som filosofin kallar etik
● Hur det goda samhället bör organiseras.
(Linde 2000, s.23-24) Linde räknar upp fem läroplanskoder:
● Klassisk läroplanskod som syftar till daning och bildning.
● Realistisk läroplanskod som syftar till vetenskaplig förståelse av världen.
● Moralisk läroplanskod som syftar till att ingjuta en viss moral och lojalitet hos medborgarna.
● Rationell (eller utilistisk) läroplanskod som syftar till att förbereda för praktiska uppgifter.
● Aristokratisk läroplanskod som syftar till att särskilja elever enligt samhällsklass och reproducera konservativa värden.
(Linde 2000, s.40) Brunsson och Olsen (1990) säger att det är en diskrepans mellan läroplanen och det faktiskt genomförda undervisningsinnehållet. En ny läroplan kan ses som ett försök att reformera skolan. Dokument som anger hur läroplanen ska se ut är oftast instrumentellt och rationellt utformade. I idealfallet sker detta rationellt men i verkligheten sker reformförloppet med anpassning till långsiktiga trender och vad som är modernt just nu. Vidare ses läroplanen som ett politiskt dokument. Det är på grundval av detta förslagen vinner anhängare.
Bellack, Kliebard, Nyman och Smith (1966) menar att när det gäller realiseringen av läroplanen står kommunikationen och elevernas aktivitet i centrum. Det är också
väsentligt hur elevernas tillägnande av stoffet är i form av mentala processer. Det finns mönster mellan läraren och eleverna som till exempel att läraren talar två tredjedelar av tiden och eleverna en tredjedel.
Det finns enligt Dahllöf (1967) en styrgrupp i klassrummet som är den grupp av elever som läraren frågar om de har tillgodosett sig kunskapen. Det är inte alltid de bästa eleverna eftersom då hade många lämnats bakom. Denna grupp är viktig att identifiera för läraren eftersom det är genom den som läraren kan påverka klassen och inkludera alla elever. Det gäller att läraren använder rätt ”jargong” till eleverna, så att hen når fram till styrgruppen och kan få feedback på att de förstår.
3.5 Pragmatism
Charles Sanders Pierce (1839-1914), William James (1842-1910) och John Dewey (1859-1952) förknippas med den filosofiska traditionen som kallas pragmatismen. Pragmatismen skiljer sig från andra kunskapsteorier och har sina egna sanningsbegrepp. Dess filosofiska utgångspunkt är att intressera sig för människors vardag och hur kunskapen fungerar i den. Grundtesen i pragmatismen är att kunskap är sådant som människor kan använda sig av och ha hjälp av i vardagliga situationer. Pragmatismen tar avstånd från föreställningen att det går att skilja på teori och praktik. Individens handlingar integreras genom teori och praktik (Säljö 2014).
Dewey (1980) menar att skolan är en social institution. Han anser att utbildning är en social process som delger eleven människosläktets sociala arv. Det sociala livet är grunden till koncentrationen, det inre sambandet i all utbildning eller utveckling. Hur stort elevens förmåga och intresse är reducerar frågan om metodiken tror han. Vidare anser Dewey att utbildning är den grundläggande metoden för sociala framsteg och reformer. Dewey säger också att modifieringen av metod och kursplan är en konsekvens av den förändrade sociala situationen. Denna nya sociala situation kräver att den ska leva upp till de behov som finns i det nya samhälle som växer fram. I skolan är utvecklingen av social förmåga och insikt viktiga, i motsats till samhällets typiska arbetsuppgifters utsatthet för ekonomiskt tryck. När elevens liv sätts i centrum och låter den formas genom en organisation, ger detta att dessa individer inte enbart är lyssnande, snarare tvärtom.
4 Tidigare forskning
Det finns en del forskningsrapporter som beskriver kunskapens betydelse för elevernas lärande utifrån dess värde för samhället och den rådande teknologiska efterfrågan, till exempel i form av bristande programmerare eller byggingenjörer. Andra forskningsrapporter beskriver det etiska dilemmat hos tekniska ämnen. Detta gäller främst blivande ingenjörer med avseende på att de kan bidra till teknikutveckling som inte gagnar civilisationen eller hållbar utveckling. Följande forskningsrapporter beskriver värdegrunden utan direkt anknytning till teknikämnet, men ger information om värdegrundens betydelse i undervisning och lärande.
I en forskningsrapport av McInerney, McInerney, Bazeley och Ardington (1998) som bygger på intervjuer med tjugo studenter från high school, tio medlemmar av Navajostammen (inte high school-studenter) och nio Navajolärare, är resultatet att kulturell inverkan på synen på tävlan hade stor betydelse för hur eleverna lyckades i skolan. Författarna undersöker Navajofolket och säger att i väst är det av stor betydelse för elevernas resultat. Synen på konkurrens är en viktig faktor. Ifall konkurrens främjas, så blir inlärningen i skolan för eleverna bättre. Daun (2000) däremot kommer i sin studie baserad på intervjuer av två ekonomer, fram till att det inte är självklart att konkurrens ger bättre resultat i skolan. De två ekonomerna har bland annat undersökt hur resultaten på nationella prov i årskurs nio korrelerar med en rad faktorer. Daun anger ett antal variabler som till exempel skattekraft i kommunen, invandrarbakgrund som är viktigare än konkurrensen. Konkurrens i skolan är enligt Daun det som har minst betydelse för inlärningen för eleverna i skolan. Han menar att det i bästa fall innebär att konkurrensen inte har någon skada för god inlärning.
Johansson, Brogren och Petäjä (2011) från Halmstad högskola har skrivit en forskningsrapport där författarna genom tolv kvalitativa intervjuer av gymnasielärare undersökte vilka lärarnas roller är i utvecklingen av grundläggande samhällsvärden såsom demokrati och värdegrundsfrågor. En slutsats är att lärarna är osäkra på vilka demokratiska värden som ska föras fram. De kommer bland annat fram till att samhällsläraren har ett komplicerat uppdrag. Hen ska inte bara förmedla förståelse och
insikter rörande skilda samhällsfenomen. Lärarna ska också utrusta den unga generationen med demokratisk kompetens och handlingsförmåga.
Thornberg (2004) kommer i en forskningsrapport som baseras på tretton intervjuer av lärare fram till att det pedagogen anser vara viktiga värden är att hänvisa till sitt sunda förnuft, sin människosyn, sina principer, krav, ideal eller grundvärderingar. Vissa lärare hänvisar till sitt känsloliv eller personliga grundantaganden. En för pedagoger annan viktig källa är att de hänvisar till personliga erfarenheter. Det kan vara barndomserfarenheter eller vuxenerfarenheter. När det gäller värdegrunden i läroplanen säger vissa att de bara använder styrdokumenten men inte använder sig av värderingarna i läroplanen.
Colnerud (2004) har i sin forskningsrapport Värdegrund som pedagogisk praktik och
forskningsdiskurs differentierat olika värden i begreppet värdegrund. Den metod som
Colnerud använder sig av är en litteraturstudie med systematiskt genomgång av 43 st angivna litteraturreferenser. För många är värdegrund ett samlingsbegrepp som innefattar många olika värden som moral- och etikfrågor, normfrågor, demokratifrågor, relationsfrågor samt livsåskådningsfrågor. Författaren klassificerar värdefrågor utifrån värdeperspektiv i en skala från privata värdefrågor till offentliga värdefrågor. Mellan dessa två värdefrågor delar Colnerud en förfinad skala av värdebegrepp. Räknad från privata värdefrågor klassificerar hon följande olika värdefrågor: 1) Livsåskådningsfrågor, 2) Moraliska normpåverkan, 3) Värderingspåverkan, 4) Medborgarfostran och 5) Demokratifostran. Som exempel menar Colnerud att skolans värdegrund står mer för offentliga värden än moraliska värden för eleven. Författaren beskriver att det som gynnar lärandet för eleverna är bland annat elevernas påverkan av de moraliska normerna. Ett av hennes resonemang med moralisk normpåverkan är att eleverna lär sig gradvis att handla på önskat sätt och eleverna känner tillfredsställelse när de på ett djupare plan uppnår, självkontroll, generositet och dygder. Exempel på moralisk normpåverkan är att utveckla elevernas etiska ideal och syften som ärlighet och mod. Författaren menar att läraren har möjligheten att välja olika pedagogiska ansatser i att förmedla värdegrunden i undervisningen beroende på vilka principer av värdefrågor som avses i kategoriskalan mellan privata och offentliga.
I den vetenskapliga rapporten Making values education everyones business av Katzner och Nieman (2006) säger författarna att det är viktigt att lära ut värdegrunden i undervisningen. Syftet är att eleverna ska bli goda ansvarsfulla individer som kan utföra genomtänkta bedömningar både under utbildningen och i deras framtida karriär. Författarna refererar till Bowling Green State University (BGSU) som år 2002 införde värdegrunden i utbildningen som ett pilotprojekt med 125 elever, och sedan dess har utbildningen växt exponentiellt till 2500 elever år 2005. BGSU tar emot eleverna just när deras personliga utvecklingsperiod är redo att tänka om värdegrundsfrågor och etiska frågor i på ett mer nyanserat sätt. Metoden för implementeringen av värdegrunden i utbildningen gjordes genom att tillsätta olika projektprogram och kommittéer i syfte att utvärdera hur värdegrunden bäst skulle implementeras i utbildningen samt utvärdera om lärandevärden påverkat eleverna. För att motverka förvirring och oklarheter vad värdegrundsbegreppen betyder hos eleverna och i de olika kurser som BGSU erbjuder, kom författarna gradvis fram till att det behövdes definiera och klargöras gemensamma begrepp gällande värden som används. BGSU kom fram till att det var nödvändigt att införa en separat värdegrundskurs för att gynna elevernas lärande i början av utbildningen. Utvärderingen kom fram till att BGSU skulle integrera värdegrundsarbetet i de övriga ämnena för att gynna elevernas lärande. Studenterna fick hjälp att inse att det i de mest empirisk/faktabaserade kurser finns viktiga antaganden om kritisk tänkande. I rapporten Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv har Tholander (2005) studerat högstadieelevers elevinflytande med hjälp av att filma tjugoåtta grupper från fem skolor och observera dessa under grupparbete. Alla skolor som Tholander studerade arbetade efter ProblemBaserat Lärande (PBL) och han skriver att denna arbetsform ofta anses vara mer demokratisk än vanlig katederundervisning. Han jämförde sedan sitt insamlade material med tidigare skoldemokratiforskning baserade framförallt på enkätstudier. Tholander kom fram till att diskussioner ofta är energikrävande och visar hur elevernas demokratiska verklighetsuppfattning är i vardagen utanför skolan. Tholander säger också att demokratiska ordningar inte alltid är produktivt på det sättet att det gynnar deras skolarbete. Tholander menar att det finns en motsättning mellan elevinflytande och elevernas lärande.
Edgren (2000) har gjort en forskningsrapport på uppdrag av regeringen. Forskningsrapporten baseras på ett stort antal experter och datainsamlingen skedde
genom enkäter och intervjuer. Edgren menar att faktorer i skolmiljön som gör att unga som är i behov av särskilt stöd kan bero på lärarens undervisningssätt, dåliga relationer mellan lärare och elever samt dåligt samarbete mellan personal i skolan. Edgren föreslår införande av elevhälsa med hjälp av specialpedagoger i skola, där specialpedagogerna ska kunna utnyttja lärarens arbete med att främja lust till lärande samt en god skolmiljö. Även när diagnoser fastställts ska skolan skapa pedagogiska strategier för att gynna barnets lärande utifrån dess behov. Individuella anpassningar för unga med en diagnos kan minska många svårigheter i lärandet och gynna elevernas lärande i undervisningen.
5 Metod
5.1 Val av metoder
Vi använde oss av innehållsanalys av gymnasieskolans läroplaner för att undersöka och tolka hur värdegrunden har förändrats över tid från 1965 fram till idag. Det är intressant att undersöka ifall värdegrunden har funnits med från 1965 då den inte var med under egen rubrik. Skolverkets läroplaner är offentliga dokument som rektorerna och lärarna måste förhålla sig till, vilket innebär att alla metodkrav på autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet var uppfyllda.
Vi valde semistrukturerade intervjuer på grund av att det gav utrymme för diskussioner med respondenterna. En semistrukturerad intervju kan innebära olika ordningsföljd av frågorna och intervjuaren kan ställa följdfrågor under intervjun (Bryman 2011). Denna flexibilitet gjorde att vi valde denna intervjuform.
5.2 Urval
Vi använde oss av Läroplan för gymnasiet 1965 (Lgy 65)(Skolöverstyrelsen 1965), Läroplan för gymnasiet 1970 (Lgy 70)(Skolöverstyrelsen 1970), 1994 års Läroplan för de Frivilliga Skolformerna (Lpf94) och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 11).
Vi har gjort ett bekvämlighetsurval av intervjupersoner. Vår första tanke var att vi skulle intervjua främst äldre lärare och rektorer för att kunna få en överblick över hur värdegrunden har förändrats över tid. Vi kom sedan fram till att det är intressant att höra även yngre lärares åsikter. De vi valde att intervjua var personer som vi har haft kontakt med sedan tidigare under vår VFU samt personer som funnits tillgängliga på andra gymnasieskolor i vår närhet. Representativitet hade i vårt fall en viss betydelse och därför intervjuade vi både rektorer och lärare. Vi anonymiserade alla respondenter och fingerade deras namn. Bertil och Tor är rektorer i 55-årsåldern och har lång arbetslivserfarenhet.
Oskar är lärare i 40-årsåldern med erfarenhet från näringslivet. Han går i skrivande stund en vidareutbildning för att bli behörig lärare i teknik. Olle är ca 45 år medan Stefan och Peter är ca 55 år gamla och alla har jobbat i näringslivet.
I nedanstående tabell beskrivs översiktligt rektorernas yrkesbakgrunder och erfarenheter. Deras ålder är runt femtio år .
Tabell 1: Rektorernas anonymisering
Fingerade Namn Yrkesbakgrund Antal år i tjänst som rektor
Bertil Teknisk bakgrund 7 år
Tor Företagande, lärare och rektor Mer än 10 år
Våra respondenter har alla bakgrund från näringslivet och har karriärväxlat till lärare. Samtliga respondenter undervisar i ämnet teknik och deras ålder är mellan 40 och 55 år. Tabell 2: Lärarnas anonymisering
Fingerade Namn Yrkesbakgrund Antal år i tjänst som lärare
Oskar Teknisk produktionsinriktad Arbetar som lärare och utbildar sig vidare
Olle Lärare 7 år
Stefan Civilingenjör 1 år
5.3 Genomförande
5.3.1 Innehållsanalys av läroplanerna
Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, vilket är det vanligaste angreppssättet vid analys av dokument. Detta innebar sökande efter bakomliggande teman (Bryman 2011). Vi gick igenom alla läroplanerna och sökte efter värdegrund. I Lgy 65 finns inget separat kapitel om detta. Vi sökte därför efter värderingar i alla undersökta läroplaner som Skolöverstyrelsen/Skolverket ville förmedla. Vad gällde Lgy 70 saknades nästan värderingar helt. Först i Lpf 94 infördes ett separat avsnitt på en och en halv sida. I Gy 11 hade detta utvidgats till fem sidor. Vi gick systematiskt tillväga för att identifiera värdegrunden i de undersökta läroplanerna. Först försökte vi tematisera värdegrunderna i de olika läroplanerna men det gick inte på grund av att Lgy 70 till nästan helt saknar värdegrund. Sedan försökte vi hitta skillnader och samband när vi jämförde läroplanerna. Vi sökte även efter värdegrundsbegrepp när det inte fanns en rubrik för detta, som i Lgy 65 och Lgy 70. Lgy 70 innehöll väldigt lite värderingar och Lgy 65 lite mer värderingar som skulle kunna betecknas som värdegrund.
5.3.2 Intervjuer
Vi såg våra intervjuer främst som en relation med den vi intervjuade där kunskap ska produceras. Detta står i kontrast till den positivistiska synen, som ser kunskap som givna fakta som ska kvantifieras. Något vi tänkte på vid utformningen av frågorna var att vi hela tiden hade syftet och frågeställningarna i åtanke. Vi hade en klar agenda och vi hade tänkt igenom intervjufrågorna noga innan intervjutillfället. Hur vi ställde frågorna var viktigt. Med semistrukturerade intervjuer lät vi intervjupersonen röra sig i olika riktningar, eftersom det var viktigt vad personerna upplever som viktigt (Kvale och Brinkmann 2014). Enligt Bryman (2011) var det mycket viktigt att tänka på vid utformningen av intervjufrågor att beakta ifall vi skulle ställa frågorna på ett öppet eller slutet sätt. Vi försökte tänka på att frågorna ska vara så öppna som möjligt för att främja diskussion. Detta för att vi skulle få ut så mycket information som möjligt. Det fanns dock både för- och nackdelar med detta. En nackdel var att det blev svårare att bearbeta svaren med öppna frågor. Fördelarna var att: respondenterna kan svara med egna ord, att vi kunde få
oförutsedda svar eller reaktioner, att frågorna inte var ledande, passar vid utforskning av nya områden och man kan få svar på ett antal svarsalternativ. Nackdelar är: att det tar mycket tid, svaren måste kodas, kräver mer av respondenterna i form av till exempel tid och kräver inspelning, svårt att skriva ner under tiden. Vi försökte undvika oklara termer i våra intervjufrågor för att underlätta för respondenterna. Vi försökte hålla frågorna så korta som möjligt, så att det skulle vara tydligt för respondenterna. En fråga fick inte innehålla två frågor. Frågorna fick inte heller vara ledande. Vi försökte också undvika att frågorna innehöll negationer. Det gör att respondenterna lätt hoppar över frågan. Vi har också undvikit tekniska uttryck som måste förklaras på grund av att det inte skulle vara klart vad som menades med frågan.
När vi gjort urvalet av intervjupersoner, tog vi kontakt med berörda och ett introduktionsbrev skickades ut med information om vårt arbete. I brevet berättade vi kort om vårt syfte och att de kommer att vara anonyma, så att de kände sig trygga. Vi redogjorde för våra frågeställningar gällande intervjuerna, detta för att respondenterna skulle få en överblick av vad vårt examensarbete handlade om. I samband med intervjun fick respondenterna skriva under en samtyckesblankett. Intervjuerna gjordes i enskilda rum och respondenternas svar spelades in med en mobiltelefon och en dator. Vidare meddelades att ljudfilen kommer att förstöras efter examensarbetets godkännande så att svaren inte kan spåras till någon enskild respondent. Detta gjorde vi för att respondenterna skulle känna sig trygga att lämna ärliga och oberoende svar.
Vi var medvetna om att forskningsintervjun inte är ett neutralt medium. Respondenterna påverkas av kontexten och vi hade sedan tidigare en relation till dem på grund av att vi haft dem som handledare under vår VFU. Detta var vi tvungna att tänka på när vi utförde intervjuerna. Det krävdes att det fanns ett autentiskt jag som vi var tvungna att avslöja genom personliga berättelser i samband med intervjun. Det blir fel ifall personen är rädd för repressalier och liknande (Kvale och Brinkmann 2014).
Syftet med att spela in intervjuerna var dels att fokusera på att göra intervjun efter likartade former för varje respondent utan att behöva anteckna. Ett annat argument är att vi efteråt i lugn och ro under ordnande former kunde dokumentera svaren ordentligt. Vidare transkriberade vi intervjuerna samma dag då vi hade dem i färskt i minnet (Nyberg och Tidström 2012).
Vi använde oss av intervjuerna för att analysera och problematisera våra frågeställningar. Våra intervjuer gjordes mot bakgrund av innehållsanalysen av läroplanerna. Vi tog hänsyn vid utformandet av intervjufrågor till frågeställningarna, teori och tidigare forskning. Efter genomläsning av teori och tidigare forskning insåg vi att det kanske inte var just läroplanen respondenterna följde. Vi tog därför endast med vad gäller rektorerna och lärarna hur de använde just läroplanens värdegrund för hur skolan använt den i undervisningen i en intervjufråga. Med semistrukturerade intervjuer fick vi färre svar men svar som var bredare och täckte in mer. Intervjuresultaten går dock inte att generalisera på grund av att vi har för få respondenter. Vi var intresserade av hur värdegrundsarbetet har påverkat undervisningen. Vid tematiseringen av intervjufrågorna gällde det att klarlägga “vad” som skulle undersökas. Vi var tvungna att ha en teoretisk förståelse för vad som skulle undersökas (Kvale och Brinkmann 2014). Vi hade VT 2017 en kurs i värdegrund på Malmö Högskola. Detta gav oss insikt i värdegrundens teoretiska bakgrund.
5.4 Forskningsetiska principer
Enligt Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer finns det fyra krav vi var tvungna att leva upp till och nedan beskrivs hur vi genomförde dessa krav:
1. Informationskravet: Vi skickade ut ett informationsbrev där vi informerade om syftet med vår undersökning. Vi informerade också om att det var frivilligt att delta och att intervjun skulle ta max en timme i anspråk. Vi talade också om att vi kom från Malmö universitet..
2. Samtyckeskravet: Vi bad alla deltagare att skriva under en samtyckesblankett i samband med intervjuerna. Det stod i blanketten att det var frivilligt att delta och att respondenterna kunde avbryta sin medverkan när de ville utan någon som helst motivering.
3. Konfidentialitetskravet: Vi skrev i samtyckesblanketten att vi behandlade personuppgifter konfidentiellt. Vi informerade också om att alla anteckningar och ljudupptagningar skulle förstöras efter studiens färdigställande.
4.
Nyttjandekravet: Innan vi började vår intervju talade vi om att informationen vi fick endast skulle användas i vår studie. .5.5 Reliabilitet och validitet
Vad gäller kvalitet görs en distinktion mellan reliabilitet och validitet. En fråga vi ställde var att var mätningen pålitlig (reliabel)? Det innebar att resultatet var upprepningsbart, vilket betydde att en annan forskare kunde komma fram till samma resultat (Alvehus 2014). Värdet av reliabilitet kan ses som hur bra kvaliteten är med avseende på mätresultatet. Detta kan ses som trögheten i undersökningens resultat i förhållande till slumpens inflytande (Stukát 2011). När det gällde validiteten var vi tvungna att vara självkritiska och ifrågasätta ifall vi undersökt studiens syfte och frågeställningar. Det går alltså att ha hög reliabilitet och låg validitet.
Vi var observanta på följande tre typer av validitet: 1. Hantverksvaliditet
2. Kommunikativ validitet 3. Pragmatisk validitet
Hantverksvaliditet handlar om att resultat och slutsatser är grundade på ett metodiskt datainsamlande. I vår analys måste vi också ifrågasätta ifall intervjusvaren och innehållsanalysen av läroplanerna är rimliga. Den kommunikativa validiteten innebär att resonemanget måste ha en bärighet och relevans, vilket vi har uppfyllt genom att ha relevanta intervjufrågor förankrade i teori och tidigare forskning. Vi tog till exempel hänsyn till att tidigare forskning säger att värdegrundsförmedlingen sker enligt sunt förnuftstänkande och vi ville därför inte leda in respondenterna på att det var just läroplanens värdegrund de använde sig av. Därför ställde vi alla frågor utom en utan läroplanens värdegrund i själva frågan. Vad gäller den kommunikativa validiteten för läroplanerna har vi systematiskt gått igenom och analyserat dem. Den pragmatiska validiteten innebär att den kunskap som vi producerar ska kunna användas för att påverka samhället. Den pragmatiska validiteten har vi uppfyllt genom att vara objektiva och insiktsfulla (Alvehus 2014).
6 Resultat och analys
Vi börjar med att analysera läroplanen från år 1965 och framåt till idag, för att sedan intervjua våra respondenter. I vår analys av intervjuresultatet har vi identifierat sju teman, tre är ur lärarnas perspektiv och fyra ur rektorernas perspektiv.
6.1 Värdegrundens utveckling i läroplaner från 1965
6.1.1 Läroplan för gymnasiet, Lgy 65
I Lgy 65 utgiven av dåvarande Skolöverstyrelsen (1965) finns det inget direkt kapitel om värdegrund. Skolöverstyrelsen talar om individuell och social fostran. Det ska finnas en omtanke om elevernas mentala och kroppsliga hälsa. Den enskilde eleven ska stå i centrum. Lärarna ska ha aktning för elevens människovärde och kännedom om elevernas individuella egenart. Skolan ska främja elevens personliga mognad till en fri, självständig och harmonisk människa. Skolöverstyrelsen börjar här inse att alla människor är olika. Skolöverstyrelsen talar om hjälpmedels betydelse, som till exempel språkliga handböcker, TV-program som berikar undervisningen och filmer som konstnärliga uttrycksmedel. Colnerud (2004) talar om demokratifostran som en viktig del av värdegrunden och vi ser att det börjar slå igenom i Lgy 65 genom att eleven ska fostras till en fri och självständig människa.
6.1.2 Läroplan för gymnasiet, Lgy 70
I Lgy 70 publicerad av Skolöverstyrelsen (1970) finns det nästan inga uttalade värdegrunder. Det finns ett inledande kapitel som heter Allmänna anvisningar. Där talas det om hem-skola-samhälle och det beskriver kontakten skola-hem och hem-skola. Det beskrivs också att gymnasieskolan måste vidmakthålla och fördjupa den i grundskolan upprättade kontakten med hemmet och samhället. Det sägs bland annat att skolan inte bör vara initiativtagare även om kontakten i första hand åvilar skolan. När det gäller kontakten skola-samhälle sägs det att skolan ska ha god kontakt med organisationer och företrädare för organisationer utanför skolan. Det talas också om en samverkan mellan skolan och
samhälle samt om disciplinära åtgärder för elever. I allvarligare fall ska detta tas upp i samarbetsnämnden. Fortsättningsvis påpekas att allsidighet ska främjas, vad gäller ideologier, livsåskådningar, värderingar och kontroversiella frågor. Vi finner inga uttalade värderingar som ska spridas till eleverna. I Lgy 70 talas nästan inte om några värderingar som demokratimål eller liknande i motsats till Lgy 65.
6.1.3 1994 års Läroplan för de Frivilliga Skolformerna, Lpf 94
I Lpf 94 finns det en och en halv sida om värdegrund. Där skolverket talar om grundläggande värden (Skolverket 1994). Lärarna och skolan ska ha en förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet och en likvärdig utbildning. Det står att undervisningen ska vara icke-konfessionell. En uppgift för skolan är att låta varje enskild individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa under ansvar och frihet. Det talas om att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det talas också om rättigheter och skyldigheter. Eleverna ska kunna utöva inflytande på undervisningen samtidigt som de tar ansvar för sina studieresultat. Skolan har i och med värdegrundens införande fått ytterligare ett komplicerat uppdrag. Johansson, Brogren och Petäjä (2011) säger bland annat att samhällsläraren har ett komplicerat uppdrag. Hen ska inte bara förmedla förståelse och insikter rörande skilda samhällsfenomen. De ska också utrusta den unga generationen med demokratisk kompetens och handlingsförmåga. Detta gäller även teknikläraren.
6.1.4 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011, Gy 11
Gy 11 innehåller inledningsvis grundläggande värden som att ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningens ska vara icke-konfessionell” (Skolverket 2011, s.5). Gy 11 fortsätter sedan med att eleverna ska ha en generell
förståelse och medmänsklighet. Fortsättningsvis säger Gy 11 att verksamheten ska vara saklig och allsidig, genom att skolan är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram i undervisningen. Utbildningen ska vara likvärdig över hela landet. Utbildningen ska ske under demokratiska former där eleverna har både rättigheter och skyldigheter. Eleverna har rättigheten att utöva inflytande och skyldigheten att ta ett personligt ansvar. Dewey (1980) säger att modifiering av kursplan och metod är en spegling av samhällets behov. Fortsättningsvis menar han att denna spegling måste leva upp till det nya samhället som växer fram. Det är därför viktigt att värdegrunden förändras i takt med samhället. Vi ställer oss frågande till ifall värdegrunden utvecklats i takt med samhället när skolverket skrivit in att utbildningen ska ske i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. I Gy 11 talas det dock om att det är en växande rörlighet och det ska finnas en förståelse för kulturell mångfald. Detta kan betraktas som motsägelsefullt med avseende på att skolan ska förvalta utbildningen i överensstämmelse med kristen tradition och västerländsk humanism. Gy 11 säger dock att undervisningen ska vara icke-konfessionell och fri från religiösa inslag. I Gy 11 har det blivit mer av politiskt styrmedel än vad med Dewey (1980) avsedd värdegrundsförmedling.
I Gy 11 beskrivs att individen ska kunna tillgodogöra sina kunskaper genom att: ● formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem
● reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära
● kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter
● lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
● söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje.
6.1.5 Sammanfattande resultat läroplanerna, läroplanernas utveckling
Läroplanen är ett sätt att strukturera skolmiljön och är en viktig del av undervisningen. Den inskränker friheten för lärarna och eleverna men kan också med hjälp av rätt värderingar skapa frihet i undervisningen.
Värdegrundens utveckling verkar ha haft ett bakslag på 1970-talet. Detta då det nästan inte finns något alls om värderingar i Lgy 70. Vi har dock hittat en gemensam nämnare mellan Lgy 70 och Lpf 94 vad gäller allsidighet som det talas om i båda läroplanerna. I Lpf 94 sägs det dock inte vad denna allsidighet egentligen ska innehålla. Lgy 65 innehåller däremot normer och värderingar. I Lpf 94 infördes återigen värderingar med ett uttalat värdegrundsavsnitt. Lpf 94 saknar uttalade demokratiska värderingar medan Gy 11 innehåller detta. I Gy 11 är det hela fem sidor med värdegrund.
Linde (2000) säger att läroplanstänkande är hur verkligheten är beskaffad. Detta stämmer överens med att skolverket genom läroplanen strukturerar verkligheten. Linde talar om vad den goda etiken är. I Lgy 65 säger skolverket att lärarna och skolan ska ha en aktning för elevens människovärde och de ska beakta elevernas individuella egenart. Lgy 70 påpekar att allsidighet ska främjas gällande livsåskådningar, kontroversiella frågor, värderingar och ideologier. Även Lpf 94 tar upp hur främlingsfientlighet ska bemötas. I Gy 11 sägs att kunskap, aktiva insatser och öppen diskussion ska bemöta främlingsfientlighet.
Linde(2000) menar fortsättningsvis att läroplanstänkande innefattar vad kunskap är. I Lpf 94 talas det om att eleven ska ansvara för sin egen inlärning. Vidare beskrivs det i Gy 11 att kunskaper ska tillgodogöras genom att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem.
Gällande läroplanstänkande säger Linde (2000) att det innefattar hur det goda samhället bör organiseras. I Lgy 65 har vi inte hittat några direkta kopplingar till detta. I Lgy 70 säger skolöverstyrelsen att skolan ska ha goda kontakter med organisationer utanför skolan. Lpf 94 säger att varje enskild individ ska finna sin egen personlighet, för att kunna aktivt delta i samhällslivet.
Nedan beskrivs Lindes (2000) fem läroplanskoder hur de relateras till de olika läroplanerna.
• Klassisk läroplanskod: Vi har funnit i Lgy 65 genom individuell och social fostran. I Lgy 70 talas det om skola-hem kontakten. Lpf 94 nämns det om elevernas rättigheter och skyldigheter. Eleven ska ta ansvar för sina studieresultat samtidigt som de ska kunna utöva inflytande. Gy 11 beskrivs
att eleverna ska ha en generell förståelse för medmänsklighet. Fortsättningsvis säger skolverket i Gy 11 att det ska finnas en saklighet och allsidighet i undervisningen.
• Realistisk läroplanskod: Vi har genom vetenskaplig förståelse i realistisk läroplanskod av världen inte hittat denna i Lgy 65, Lgy 70 och Lpf 94. I Gy 11 står det att lärarna och skolan ska kritiskt granska, värdera information och kunna praktiskt lösa problem.
• Moralisk läroplanskod: Det talas om detta i Lgy 65 genom till exempel elevens människovärde. I Lgy 70 nämner skolverket samverkan och disciplinära åtgärder för elever. Lpf 94 säger att skolan och lärarna ska ha en förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet. Gy 11 talas det om en rättskänsla, generositet, tolerans och allsidighet,
• Rationell läroplanskod: Vi har endast i Gy 11 hittat något om rationell läroplanskod genom att skolverket säger att skolan och lärarna ska kunna lösa praktiska problem och arbetsuppgifter.
• Aristokratisk läroplanskod: Det finns inget i någon läroplan om detta.
6.2 Intervjuresultat
Efter transkriberingen av intervjuerna har vi identifierat ett antal teman som vi presenterar nedan. Vi har delat in presentationen i rektorer och lärare då de besvarade olika intervjufrågor. Vi har kommit fram till dessa teman genom att gå igenom transkriberingen och hela tiden haft frågeställningarna i åtanke. Vi har kopplat temana till frågeställningarna. Enligt Bryman (2011) var vi tvungna vid tematisering av intervjuerna att vara observant på:
• Repetitioner, dvs. teman som återkommer gång på gång
• Likheter och skillnader – undersökning av hur intervjupersoner kan diskutera ett tema på olika sätt.
• Saknade data – Reflektion över ifall respondenten har något ytterligare att tillägga
6.2.1 Rektorernas svar
6.2.1.1 Bättre anpassning för elever och klimatet i undervisningen
Detta tema svarar på frågeställningen ”Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?”
I våra intervjuer av rektorerna Bertil och Tor finns det två motsatta åsikter om hur stämningen i undervisningen påverkats av värdegrundsarbetet. Bertil anser att skolan ska arbeta mer med värdegrunden mellan de olika professionerna som till exempel mellan lärare och specialpedagoger. Dessvärre finns det samordningsproblem mellan professionerna. Han tycker att lärarna ska ha en ödmjukare inställning till specialpedagogerna och att detta ska vara ömsesidigt. Bertil säger att det blivit en mjukare stämning i undervisningen i ämnen som samhällskunskap och svenska. Bertil menar fortsättningsvis att tekniklärare kommer från till exempel byggbranschen och har en hårdare attityd i undervisningen. I teknikämnet är det fokus på ämneskunskaper menar Bertil. Tor tycker att värdegrunden har lyft fram allas lika värde i teknikämnet. Det är en enorm skillnad nu mot förr. Dyslexi har enligt Tor varit accepterat sedan länge. Elever med ADHD och ADD har tidigare ansetts vara jobbiga och besvärliga elever. Nu har det enligt Tor gått långt framåt med hjälp av specialpedagogerna. Enligt Tor har det skett en stor attitydförändring de senaste 5-6 år sedan. För 5-6 år sedan kunde lärarna säga att en elev bara var lat. Värdegrundsarbetet har enligt Tor ändrat attityder i undervisningen i teknikämnet hos lärare, vad gäller de med diagnos som är mera accepterade nu. Värdegrundsarbetet i samspel med anpassningar har inneburit en stor positiv skillnad i undervisningen för elever med diagnos enligt Tor
Resultatet från intervjuerna med rektorerna överensstämmer vad gäller Tors intervjusvar med intentionerna med värdegrunden i Gy 11 ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”. Speciellt har värdegrunden i samspel med hjälp av att anställa specialpedagoger som hjälper eleverna med anpassning, stöd och likabehandling förändrat attityden positivt hos lärarna i undervisningen gällande elever med diagnos. En bättre anpassning innebär att elever med diagnoser får anpassade studiemöjligheter. Samarbetet mellan olika professioner i skolan kan förbättras genom att använda värdegrunden, så att det blir en bättre arbetsmiljö. Bertils intervjusvar vad gäller
undervisningen i teknikämnet säger att det fortfarande är en ganska hård attityd på grund av att lärare kommer från byggbranschen där en hårdare stämning finns. Colnerud (2004) säger att värden som innebär större hänsynstagande finns i skolans värdegrund. Alltså fanns dessa tankar redan innan Gy 11 publicerades. Fortsättningsvis har hon kommit fram till att demokratifostran kan innebära moralisk normpåverkan samt värderingspåverkan och medborgarfostran. Att inkludera elever med diagnoser skulle därför kunna ses som ett led i demokratisk fostran genom att det är moraliskt rätt.
6.2.1.2 För lite arbete med värdegrunden
Detta tema svarar på frågeställningen ”Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?”
Det vi generellt ser är att det i teknikämnet är rätt lite arbete med värdegrunden. Tor säger att värdegrunden i hans skola bara förmedlas till lärarna på kompetensutvecklingsdagar, om hur värdegrunden kan implementeras i utbildningen. Han menar fortsättningsvis att det är dålig förankring bland eleverna på teknikprogrammet gällande värdegrunden. Tor tror att det beror på att samhällskunskapen och religionen ligger i årskurs tre. Tor tycker det är synd med den dåliga förankringen av värdegrunden, för han anser att det skulle kunna ge positiva resultat på undervisningen. Tor är medveten om att värdegrunden inte lärs ut strategiskt i de tekniska ämnena. Han anser det behövs. Tor tycker att skolan och lärarna kunde arbeta mer med värdegrunden i undervisningen.
Bertil säger rakt ut att skolan och lärarna kan jobba mer med värdegrunden i skolan. Han säger också att det är så mycket i läroplanen om detta och att det är många “ska krav” på lärarna. Det är mycket som ska uppfyllas. Bertil tycker att elevinflytande också ska innehålla personligt ansvarstagande och det bör vara tydligare förankrat. Bertil tror att på hans skola är inte värdegrunden prioriterad i undervisningen. Han menar den lilla värdegrundsförmedlingen sker genom att eleverna lär värdegrunden av lärarna och i sin skolmiljö. Bertil säger att värdegrunden lärs via ansvarsdokument som alla elever får förhålla sig till. Han menar att värdegrunden ger en positiv effekt i sin skolas mångkulturella sammansättning. Bertil säger också att värdegrunden finns främst i de mjuka ämnena som samhällskunskap och svenska. Avslutningsvis menar Bertil att värdegrunden borde införas mer i de andra ämnena för att förbättra undervisningsmiljön,
som till exempel studiero och respekt för alla likas värde. Bertil säger fortsättningsvis att värdegrundsarbetet inte varit framträdande i teknikämnet.
Enligt Smith och Stolp (1995) är ledarens roll mycket viktig för att skapa en kultur som är bra. Detta leder till att goda resultat uppnås. Rektorerna måste därför kontinuerligt genom utbildning påminnas om kulturens betydelse i skolan. Vårt intervjuresultat med att det är lite arbete med värdegrunden innebär stora möjligheter att förbättra resultaten i skolan, ifall skolledningen utökar undervisningen med mer värdegrundsarbete.
I vetenskapliga rapportem Making values education everyone's business säger Katzner och Nieman (2006) att värdegrunden ska integreras i undervisningsämnet och vikten av en separat introduktionskurs för att gynna elevernas lärande. Respondenten Tor säger att värdegrunden kommer för sent i utbildningen (årskurs 3 i samhällskunskapen).
6.2.1.3 Mer demokratisk skola
Detta tema svarar på frågeställningen ”Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?” och ”På vilka sätt kan lärare använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande?”
Respondenten Tor menar att värdegrunden stimulerar en demokratisk skola och har positiv inverkan på genusfrågor. Exempelvis nämner Tor att pojkar och tjejer blir mer medvetna i undervisningen om roller och ansvar. Vissa tjejer blir ”morsor” till pojkarna på det sätt att tjejerna stimulerar pojkarna att inte slarva med studierna. Det är dessutom så att vissa pojkar tar hand om tjejerna och strukturerar veckan och provtillfällen. Tor säger också att en demokratisk lärandemiljö i undervisningen gör det lättare att hantera incidenter med utanförskap och kränkningar. Tor menar att en demokratisk miljö i undervisningen ger skolkulturen en bekräftelse att elever får vara för den man som individ är och påverkar trivseln på lektionerna. Tor uttrycker att värdegrundsarbetet har en bättre förankring hos eleverna numera och detta borde leda till mer demokratiskt tänkande. Han säger dock att skolan får dålig respons från dem. Tor tror att det beror på att samhällskunskapen ligger i årskurs 3 i gymnasiet. Tor säger avslutningsvis att det finns en osäkerhet i vilka demokratiska värden som finns i Gy 11.
Bertil säger att demokratiska värderingar främjar i undervisningen förståelse för mångfald och religionstillhörighet. Han menar att den kristna etiken i läroplanen inte tas upp i sin skola. Fortsättningsvis menar Bertil att elevinflytande i undervisningen passar in i en demokratisk skola och gör eleverna engagerade att påverka sin utbildningsmiljö. Bertil tycker att lärarna över tid har gått från stela principer till mer demokratiska aspekter i undervisningen. Han tycker dock att det är mer framträdande i de mjuka ämnena som samhällskunskap och svenska, där lärarna är mer medvetna om denna fråga. Bertil tycker att utifrån elevernas perspektiv har det blivit mer av grupparbeten. Han har också regelbundna möten med eleverna. Bertil tycker att det mer demokratiska klimatet i skolan ger upphov till en bättre lärandemiljö för eleverna. Bertil anger vid frågan om han följer de demokratiska värdena i Gy 11. Han svarar då: ”Nej det har jag inte tänkt på, läroplanen används nog för lite”. Bertil säger fortsättningsvis att han kör på rutin.
Tholander (2005) säger att det finns en motsättning mellan lärande och elevinflytande. Detta överensstämmer inte med Bertils uppfattning att en mer demokratisk miljö i skolan ger bättre förutsättningar för lärande. Johansson, Brogren och Petäjä (2011) menar att det finns en osäkerhet bland lärarna om vilka demokratiska värden som ska föras fram. Vårt intervjuresultat bekräftar detta. Både Bertil och Tor har en osäkerhet om vilka demokratiska värden som finns i Gy 11.
6.2.1.4 Relationer med lärarna, elever och specialpedagoger
Detta tema är knutet till frågeställningen: ”På vilka sätt kan lärare använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande?”
Respondenten Tor menar att värdegrunden är viktig för det skapar goda relationer mellan lärarna och eleverna. Han säger att trivs man inte presterar eleverna sämre och lär sig inte lika effektivt. Tor säger också att vid en incident tas värdegrunden upp i undervisningen. Det kan till exempel som nu nyligen vara #metoo rörelsen eller om det gäller utanförskap. Bertil menar att man genom värdegrunden på hans skola skapar trygghet och studiero. Det skapar bättre relationer mellan lärare och elever. Bertil säger också att lärarna och specialpedagogerna kan arbeta bättre tillsammans med hjälp av värdegrundsarbetet. Detta
menar han gynnar elevernas lärande. Edgren (2000) bekräftar i sin rapport att goda relationer mellan lärare och specialpedagoger främjar elevernas lärande.
6.2.2 Lärarnas svar
6.2.2.1 Lite arbete med värdegrunden i teknikämnet
Detta tema svarar på frågeställningen ”Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?”
Oskar tycker att värdegrundsarbetet utgår från ens personliga åsikter. Han säger att genusperspektivet är mycket centralt i hans grundsyn. Fortsättningsvis tycker han att likavärdesprincipen är väsentlig. Det är inte fel ifall en elev svarar inkorrekt. Detta ska till exempel gälla ifall eleven är invandrare och har en bristande verbal förmåga. Han nämner ett exempel med en elev som kom från Syrien för två år sedan och är mycket duktig men som inte i alla lägen kan uttrycka sig med korrekt svenska. Eleverna ska dock visa intresse för ämnet, tycker Oskar. Det är lärarens uppgift att skapa en god stämning. Han säger att rektorn betonar för lärarna att det är viktigt att vara medveten om att alla är lika värda, ingen mobbning får ske och inte heller några kränkningar. Även Olle tar inte del av läroplanens värdegrund, utan undervisar med sina egna värderingar. Han säger dock att det finns planer för likabehandling och ifall någon på något sätt blir kränkt. Olle säger att värdegrunden inte är något skolan direkt arbetar med. Han anser att det finns i bakgrunden att skolan behandlar alla lika. Han säger också att det finns handlingsplaner för kränkande behandling. Olle tycker att när läraren är i klassrummet får hen skärpa sig och ha respekt för andra. Det krävs ett eget ansvarstagande. Eleverna ska känna sig rättvist behandlade. Detta gäller även genusfrågor. Skolan ska vara en minikultur av det befintliga samhället, så att eleverna känner igen sig och förstår hur omvärlden fungerar. Han säger att skolan inte kan ha en annan syn. Den måste spegla samhället i övrigt. Stefan säger att skolledningen lägger sig inte i hans sätt att hantera värdegrunden överhuvudtaget i sin undervisning. Stefan menar fortsättningsvis att det är svårt för rektorn att införa värdegrunden i undervisningen. Ansvaret ligger hos läraren att skapa värdegrund som är bra för undervisningen. Stefan säger också att det finns ingen uttalad gemensam strategi om värdegrund som berör teknik i hans skola. Stefan säger att värdegrunden tas upp på kompetensutvecklingsdagarna. Han säger att värdegrunden är politiskt inspirerat. Det är
något politikerna har bestämt. Vi gör det för att vi ska göra det. Han tycker dock inte att det är något negativt eller fel med att det är politiskt styrt. Även Peter utgår inte från läroplanen utan menar att det finns en god atmosfär i skolan rörande värdegrund. Peter säger att det finns en väl etablerad värdegrund hos eleverna. Dock menar han att likriktning av värdegrunden bland lärarna behövs men uppfattas av lärarna som tråkigt. Peter säger också att i sin undervisning ska det råda ett demokratiskt arbetssätt. Peter menar att eleverna ska kunna påverka hur undervisningen bedrivs, hur de ska kunna redovisa sina kunskaper och respektera varandras åsikter. Peter säger att elevinflytande inom rimliga gränser är bra för elevernas ansvarstagande i undervisningen. Peter säger att det inte är det första han gör att läsa läroplanen men anser ändå att läroplansarbetet är viktigt. Det bör inkluderas mer i undervisningen teknikämnena.
Enligt Brunsson och Olsen (1990) är det en diskrepans mellan läroplanen och det faktiskt genomförda undervisningsinnehållet. Man kan se det som att med en ny läroplan försöker regeringen att reformera skolan. Man kan se det som ett politiskt dokument. Detta överensstämmer med våra intervjuresultat. Sammantaget har inte respondenterna fått särskilda resurser att vidareutbilda sig i värdegrundsfrågor annat än kompetensutvecklingsdagar. Det finns dock ett grundintresse för värdegrunden bland respondenterna, även om den yngsta respondenten visade mest engagemang för likabehandlingsperspektivet. Enligt Johansson, Brogren och Petäjä (2011) har de äldre lärarna inte lika mycket fokus på värdegrunden jämfört med vad de unga lärarkandidaterna har. De äldre lärarna visade inte mycket intresse för de demokratiska värdena när det gällde att skapa arbetsro i undervisningen. Man skulle kunna tänka sig att värdegrundsarbetet som innefattar att det kan bli mer demokratiskt skulle kunna påverka studieron negativt. Våra respondenter nämner inte alls att värdegrundsarbetet är ett hinder för att upprätthålla arbetsro i klassen och att värdegrundsarbetet förmedlas bäst genom att vara ett föredöme för eleverna om hur det ska gå till. Det finns en medvetenhet bland respondenterna om att skolan är en social institution. Fortsättningsvis är de också medvetna om att utbildning är en social process där lärarna delger eleverna sitt sociala arv.
Detta tema svarar på frågeställningen ”Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?”
Oskar säger att undervisningen i teknikämnet förbättras med genusarbete. Han menar att undervisningen blir bättre ifall det finns utrymme för flickorna att göra fel. Oskar menar också att undervisningen i teknikämnet blir bättre, ifall lärarna tar hänsyn till elever med utländsk bakgrund, genom att uppmuntra elever som inte talar så bra svenska att kommunicera efter bästa förmåga. Olle säger att värdegrunden i undervisningen speglar sina värden och på det sättet han kommunicerar med eleverna. Olle ser till att alla respekterar varandra och att det inte förekommer kränkande inslag bland eleverna i undervisningen. Olle säger att värdegrunden finns i bakgrunden på det sättet att lärarna ska behandla alla elever lika. Vidare säger Olle att han använder värdegrunden i sin undervisning så att alla ska känna sig rättvist behandlade. Skolan ska vara en minikultur av det befintliga samhället, så att eleverna därigenom lär sig hur samhället fungerar. Olle menar att vi inte kan ha en annan syn än i samhället i övrigt. Det måste också återspeglas i ämnet teknik. Stefan försöker leva upp till vad han anser är god värdegrund, förutom läroplanens värdegrunder. Han behandlar alla lika, rättvist och könsneutralt precis som Stefan gjort i sin uppfostran av sina barn. Stefan säger att syftet är att skapa en bra undervisningsform och god gruppsamverkan. Vidare säger Stefan att i teknikämnet finns mycket grupparbeten som bedrivs i projektform. I grupparbetena förekommer värderingar med hänsynstagande och samarbetsförmåga för att prestera resultat. Stefan observerar att vissa elever inte tar sitt ansvar att bidraga till grupparbetet, vilket innebär att det också behövs individuella uppgifter för att betygssättningen ska bli rättvis. Stefan kompletterar sin undervisning gällande läroplanens värdegrund med tio punkter i Sveriges ingenjörers hederskodex. Sveriges ingenjörers hederskodex beskriver ingenjörer som bärare och förvaltare av den tekniska kunskapen i samhället. Till sist säger Stefan att ifall utbildningen ska bli bra i teknikämnet får inte värdegrunden bli ett särskilt block utan ska integreras i teknikämnet. Stefan menar att värdegrundsarbetet i blockform inte kan integreras i teknikämnet på grund av planerings, praktiska samt tidsmässiga skäl. Peter menar på liknande sätt som Stefan att det är otroligt viktigt för blivande ingenjörer, att de har ett etiskt förhållningssätt till det de lär i teknikämnet. Stefan säger att värdegrunden förmedlas genom det sättet han är, inte genom att skolledningen arbetar med värdegrundsfrågor. Han menar att han försöker leva upp till vad han anser är god värdegrund i undervisning. Han menar att om lärarna är en god förebild kan eleverna ta
