Samhälle kultur identitet
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
(Religionskunskap)
15 högskolepoäng, grundnivå
Mångkultur i den svenska skolan
Hur kan vi utnyttja dess styrkor?
Multiculture in Swedish schools
How can we use its strengths?
Daniel Faxe
Axel Flodfält
Förord
Detta arbete har skrivits av Daniel Faxe och Axel Flodfält. Vårt arbetssätt har varit gruppträffar i universitetets lokaler där vi tillsammans har suttit och diskuterat samt skrivit uppsatsens innehåll. Vi tar ansvar som grupp för detta arbete och inte individuellt då vi har arbetat igenom allting tillsammans. Avslutningsvis vill vi tacka Erica Li Lundqvist som har handlett vårt arbete.
Abstract
Detta är en kunskapsöversikt vars syfte är att undersöka, analysera samt sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar i det mångkulturella klassrummet lärare kan möta i sin
undervisning. Med utmaningar menar vi de relationella svårigheter som kan uppstå i det mångkulturell klassrummet, som exempelvis kulturkrockar eller oförståelse för andra kulturer. Fokuset ligger i det mångkulturella klassrummet där vi vill se vilka utmaningar lärare kan hitta samt hur vi som lärare kan dra nytta av mångkulturen i klassrummet. Frågorna vi har valt att undersöka är följande: Vilka möjliga utmaningar som lärare kan möta i det mångkulturella klassrummet kan vi identifiera med hjälp av tidigare forskning? Vad säger forskningen om hur lärare kan dra nytta av eventuella utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum? Vår metod var att använda oss av databassökningar, där vi använt oss av nyckelord för att hitta relevant forskning om vårt ämne. Primärt använde vi oss av databaserna ProQuest och
Libsearch, men även Taylor & Francis Online, Google Scholar och ResearchGate. När vi hittade något relevant kunde vi även använda oss av referenserna som fanns i de relevanta
forskningsartiklarna för att på så sätt hitta fler relevanta källor. I våra källor fann vi att många lärare upplever att de inte sitter på tillräckligt med kunskap för att hantera mångkultur samt konflikter som kan uppstå på grund av kultur. Det krävs en viss självsäkerhet samt kunskap om sin egen kultur för att ens kunna ha möjlighet för att förstå andra kulturer. Slutligen kom vi fram till att mångkultur kan vara en stor styrka för de individuella klassrummen, men endast om tillräcklig kunskap samt förståelse för andra kulturer finns hos lärarna. Det visade sig också att det är otroligt viktigt att vi inte förnekar de negativa aspekterna samt historien bakom dagens mångkultur. Att enbart lyfta fram det positiva tenderar att ge motsatt effekt då man ignorerar det förtryck som kulturer har åsamkat andra kulturer och än idag gör. Vi kom fram till att det finns för lite kunskap om mångkultur samt hur man ska undervisa om mångkultur idag. Detta är något som måste forskas mer om, framförallt i Sverige, då den forskning vi har använt oss av till största del varit internationell.
Innehållsförteckning
Förord 1 Abstract 3 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Begrepp 6 Syfte 7 Metod 8 Resultat 10Utmaningar i den mångkulturella skolan 11
Konflikthantering i det mångkulturella klassrummet 14
Diskussion och slutsats 17
Inledning
Mångkultur är ett begrepp som använts ganska flitigt i samhällsdebatten de senaste åren. Sverige har gått från att uppfattas som ett homogent land till att nu ha en vision om att vara ett
mångkulturellt land. Sedan 1970-talet har antalet utländska medborgare mer än fördubblats i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån (SCB, 2019). Den största ökningen har också skett under 2000-talet. Det är en väldigt kort tidsperiod där Sveriges demografi har ändrats ganska så markant. Detta är en förändring som för många kan ha upplevts gå snabbt. Detta är något som även kan synas i skolans värld. Ett svenskt klassrum idag kan ofta ha elever tillhörande en mångfald av kulturella bakgrunder. Det kan vara utmanande, det kan ses som problematiskt, då kulturkrockar och värdekonflikter kan förekomma. Det är också lätt att det uppstår
diskriminering, då folk ofta är rädda för det som de ej känner igen. Diskriminering, oavsett orsak, är något som går helt emot skolans värdegrund. Läroplanens värdegrund är tydlig i detta, i att alla kulturella identiteter ska respekteras och ej diskrimineras (Skolverket, 2011). I skolan ska du kunna vara vem du vill utan att vara rädd för diskriminering eller andra negativa konsekvenser. Men istället för att endast se problem med dessa utmaningar kan man istället se lösningar samt styrkor i mångkulturen i skolan. Vad vi vill få fram är att vi kan utnyttja dessa så kallade
“utmaningar” till att bli en potentiell styrka för den svenska skolan istället. Därför har vi valt att arbeta med just mångkultur i skolans värld.
Bakgrund
I detta arbete har vi valt att fokusera på mångkulturalism i skolans värld, utifrån vilka utmaningar som finns. Vidare har vi lagt fokus på hur vi kan använda oss av dessa utmaningar samt
mångkulturen i sig till att bli en styrka för den svenska skolan. Vi har utöver detta valt att även ta med forskning om konflikthantering i stort, kopplat till skolans värld. Vi har även tagit med internationell forskning om såväl mångkulturalism som konflikthantering, då mångkulturalism som politisk vision är något ganska nytt i det svenska samhället. I läroplanen för gymnasieskolan (LGY11) står det:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. (Skolverket, 2011)
Detta citat ger oss en klar bild av vad skolan bör göra, när det kommer till mångkultur. Skolan ska alltså vara en så kallad kulturell mötesplats för eleverna. Skolan har här också ett ansvar att stärka just denna förmåga, att leva i en kulturell mångfald, för alla elever. I mångt och mycket handlar skolans uppdrag om att ge elever en möjlighet till ömsesidig respekt mellan olika kulturella gränser. För att den här typen av respekt ska kunna uppstå, måste eleverna skapa en förståelse för andra kulturyttringar än deras egna, samt få möjligheten att möta andra människor från andra kulturer. Som lärare i den svenska skolan är det av yttersta vikt att kunna hantera detta samt de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Extra viktigt är det idag då sveriges demografi har förändrats markant de senaste tjugo åren. Om skolan ska vara en social och kulturell mötesplats som lär ut förmågan att “leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald” (Skolverket, 2011, s. 1) måste lärarna ha de rätta verktygen att hantera samt lära ut dessa värden och visa på de positiva effekterna av ett mångkulturellt klassrum.
Begrepp
Interkulturell religionsdidaktik är enligt Peter Schreiner (2018, s. 46-47) ett begrepp som tyder på ett nära samband mellan interkulturalitet och religionsdidaktik. Det bygger på
uppmärksammande av mångfald och pluralitet samt allt vad begreppen kultur och religion innebär men som ett sammanvävt koncept.
Vi väljer att definiera begreppen mångkultur och mångfald som synonymer och följer NE:s beskrivning av begreppet mångkultur:
som innefattar många olika kulturer och kulturyttringar ofta med tonvikt på de positiva möjligheter detta ger: en ny och positiv samhällsanda byggd på Sverige som en nation (Nationalencyklopedin, hämtad 2019-12-21)
Med utmaningar menar vi de svårigheter lärare kan behöva hantera i en mångkulturell skola. Dessa utmaningar försvårar för eleverna att lära sig och för lärare att lära ut. Utmaningarna är relationella och kan exempelvis vara kommunikativa där språkbruk och gester kan leda till missförstånd, eller utmaningar som på annat vis är förankrade i kulturella skillnader och existerar i skolmiljön.
Syfte
Detta arbete har som syfte att undersöka, analysera samt sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar i det mångkulturella klassrummet lärare kan möta i sin undervisning, primärt identifiera vilka möjliga konflikter som kan uppkomma i klassrummet, samt hur man som lärare kan hantera dessa konflikter i klassrummet när de väl uppstår. Vi har valt att lägga fokus på det mångkulturella klassrummet, vilka eventuella utmaningar som kan finnas samt hur vi kan
använda dessa utmaningar som lärtillfällen med hjälp av relevant forskning. Därför har vi valt att undersöka följande frågor:
Vilka möjliga utmaningar som lärare kan möta i det mångkulturella klassrummet kan vi identifiera med hjälp av tidigare forskning?
Vad säger forskningen om hur lärare kan dra nytta av eventuella utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum?
Metod
Inledningsvis ville vi undersöka vilka typer av utmaningar som kan uppstå i mångkulturella klassrum och vad dessa beror på. Med fokus på mötet mellan olika identiteter, förhållningssätt och meningsskiljaktigheter var grundtanken att belysa relationen mellan Israel och Palestina som kan vara ett konfliktladdat ämnesområde, och utifrån relevant forskning undersöka hur
religionslärare kan leda diskurser kring ett sådant spänningsfält för att undvika konflikter. Efter samtal med handledare kom vi till insikten att det fanns ett behov av att bredda detta spektrum. Syftet omformulerades till att inkludera separata frågeställningar rörande konflikthantering och mångkulturella utmaningar, och istället för att undvika konflikter ska vi nu undersöka hur de kan utnyttjas som ett lärotillfälle.
De sökmotorer som vi främst använde för insamling av data var ProQuest och Libsearch. Även, Taylor & Francis Online, Google Scholar och ResearchGate har använts men i mindre
omfattning och främst för kedjesökning. Innan sökningen påbörjades hade vi strategiskt
avgränsat efter nyckelord och delat upp efter kategorier. Utifrån frågeställningarna sökte vi för att finna forskningsartiklar m.m. efter kategorierna: utmaningar i det mångkulturella klassrummet och konflikthantering i skolmiljö. Till en början sökte vi på svenska men efter otillräckliga fynd valde vi att söka på engelska. Sökningarna utgick från följande nyckelord, eller diverse
kombinationer av dessa: Utmaningar AND mångkultur AND skola, Conflict
resolution/management AND school/teacher, Multicultural AND education, Israel AND Palestine. Sökningarna begränsades främst till årtalen 2000-2019, men vi utförde även sökningar från 1990 och framåt men fann då ingenting relevant för att kunna besvara våra frågeställningar. Motivationen bakom vår begränsning är att vi främst ville finna relativt nya källor efter det att världen genomgått en stor globalisering och efter de stora flyktingströmmarna som pågått under denna tidsperiod, något som lett till ett stort utbyte och sammanförande av människor med olika kulturer och identiteter. Alla källor tillför något som de andra inte gör, detta bidrar till en bredare överblick som hjälper oss besvara frågeställningarna. Vi anser att alla källor i vårt urval är
forskare hade hänvisat till de källor vi var intresserade av ansåg vi att tillförlitligheten var godkänd. För att sen också kunna motivera om källorna vi fann var relevanta hade vi en del urvalskriterium vi använde oss av. Dessa baserades dels på vår egna kvalitetshantering där vi själva fick tycka till om källan gav oss först och främst svar på våra frågor. Därefter om det bidrog med något nytt som andra källor ej gjorde och sen slutligen om kontexten för källan var relevant. Det vill säga om vi kunde se en applikation av de olika internationella källorna i en svensk kontext. Vi ansåg ganska tidigt att även om vi knappt kunde hitta källor skrivna i en svensk kontext så var frågorna så pass relevanta för den svenska skolan att vi fortsatte med vårt arbete. Förhoppningsvis kan denna kunskapsöversikt bidra till mer svensk forskning inom området.
Resultat
Utmaningar i den mångkulturella skolan
En mångkulturell utbildning kan vara en fantastisk möjlighet för elever, både som lärtillfälle men framförallt för att skapa en inkluderande miljö för alla elever. Dessvärre kan det mångkulturella klassrummet skapa en del utmaningar, både för eleverna men framförallt för lärarna. I detta avsnitt kommer vi att identifiera möjliga utmaningar som kan uppstå i det mångkulturella klassrummet.
I en kvalitativ etnografisk fallstudie av professor Bic Ngo (2010) , gjord i en amerikansk gymnasieskola, samt med stöd från tidigare forskning inom samma område, nämner hon några möjliga utmaningar som kan uppstå i en mångkulturell utbildning. Ngo citerar Larsson-Billings & Tate (1995, s. 61) i sin artikel, att ofta reduceras den mångkulturella utbildningen till ”triviala exempel och artefakter av kulturer, som exempelvis att äta etnisk eller kulturell mat, sjunga sånger eller dansa, (och/eller) läsning av folksägner” (vår översättning). Vidare fortsätter Ngo (2010) att det är lätt att fokus läggs vid det positiva i mångkultur. Det vill säga att lärarna plockar ut de “lättare” aspekterna som ej kan skapa konflikter i klassrummet, såsom seder och mat, där man försöker “hela forntida sår, av våld och exkludering” (Ngo, 2010, s. 475, vår översättning). Problematiken här blir att man förbiser de negativa aspekterna av historien, där våld och förtryck av andra kulturer har utförts systematiskt. Som Ngo (2010) skriver så är det enda som händer genom att försöka göra fred med den förtryckande historien, att vi ignorerar de underliggande bekymren samt det systematiska förtryck och ojämlikhet som än idag kan ses i västvärlden. Det är inte skillnader mellan utseende eller seder där problematiken ligger, utan som Ngo (2010) citerar West (2002, s. 4) de “negativa aspekterna och kvaliteterna vi lägger i dessa skillnader” (s. 475, vår översättning). Ytterligare ett problem som kan framstå av detta är att man simplifierar vad en kultur är ut till de minsta beståndsdelarna, exempelvis, mat samt traditionella högtider.
I Sharon Vegh Williams studie (2013) analyserar hon kulturella skillnader och utanförskap på en high school i Farmingdale, USA genom kvalitativa metoder. Williams undersöker hur lärares
Enligt undersökningen (Williams, 2013) uppgav 19 % av lärarna en tveksamhet inför att fokusera på skillnader mellan elever då det fanns en rädsla för att behandla elever olika. Detta ledde till att vissa av lärarna ignorerade kulturella skillnader. Eleverna tillhörande minoritetsgruppen,
Mohawk, visade tvärtom ett behov av att få sin kultur representerad och validerad, och ansåg detta som grundläggande för få en rättvis undervisning av lärarna. Vidare så menar Mohawk-eleverna att gapet mellan den amerikanska kulturen och deras egen är stor. Det finns stora skillnader när det kommer till normer, bland annat beskrivs det att Mohawk-kulturen har mindre hierarkiska förhållande mellan lärare och elev. Mohawk-kulturen beskrivs också som mer
matriarkal, och synen på kvinnan är därför också en avvikelse från majoritetssamhället. En Mohawk-flicka beskriver svårigheten att relatera till andra flickor på skolan. Allt detta försvårar för lärarna att relaterar till eleverna då de har andra förväntningar i klassrummen. Som González skriver (2009, s. 210) så krävs det att ny kunskap relaterar till elevernas tidigare kunskap och är inom deras komfortzon för att informationen ska vara begriplig. Williams fortsätter med att förklara verbala skillnader, det visade sig att Mohawk-elever tenderar att tänka längre på en fråga innan de svarar, och att “amerikanska” elever tenderar att reflektera medan de talar. Detta resulterade i att de “amerikanska” eleverna dominerade gruppdiskussioner och talade mer än dubbelt så många gånger. Urinvånarna beskrev även ett missförtroende mot landets statliga institutioner, inklusive skolsektorn, något som har sina rötter i historiska händelser men gör sitt påmint även idag (Williams, 2013).
I en undersökning av Merfat Ayesh Alsubaie (2015, s.86-89) baserad på forskning och egna erfarenheter som lärare på internationell skala, gjord i Michigan, USA, skriver Alsubaie om utmaningar i mångkulturella klassrum. Alsubaie skriver utifrån Witsel (2003) och menar att det finns svårigheter för lärare att utbilda elever av annan kulturell härkomst än ens egen och att detta påverkar de akademiska resultaten negativt. Samma studie uppmanar att utbilda lärare i mångkulturell kommunikation innan de påbörjar sitt arbete. Alsubaie hänvisar till Bohm, Davis, Meares & Pearce (2002) som skriver att problemen delvis grundar sig i olika sätt att uttrycka icke-verbal kommunikation. Detta skapar svårigheter i den mellanmänskliga kommunikationen då elever och lärare inte kan uttrycka sig tydligt och göra sig förstådda. Alsubaie fortsätter utifrån
mångkulturell utbildning och att denna bör fokusera på att erhålla kulturell förståelse, och att skapa förtroende och tillit mellan alla parter på skolorna (Alsubaie, 2015, s.86-89).
I en annan kvalitativ studie genomförd i Texas, USA av Kamau Oginga Siwatu och Catherine L. Polydore (2010, s 458-472) undersöks lärarstudenters förmåga att lösa en kulturell konflikt med en elev i en skola. 95 deltagare skulle identifiera de metoder de ansåg vara mest/minst
kvalificerad att använda för att lösa dispyten och förklara varför. Resultaten tyder på att lärarstudenter är kapabla att identifiera effektiva lösningar skriver Siwatu & Polydore. Undersökningen tyder också på att lärarstudenterna har kunskap om “kulturellt mottaglig
undervisning” (Siwatu & Polydore, 2010, s. 458; vår översättning), och att de är medvetna om att hur/varför lärare ska anpassa undervisningen och klassrumsmiljön efter studenterna (Siwatu & Polydore, 2010. s.458-472).
Däremot visade vissa deltagare på bristande förståelse av skillnader inom kulturer, de förstod inte varför en afrikansk amerikan hade problem i skolan medan de andra i klassen inte hade det. Andra deltagare ansåg att eleven skulle anpassa sig efter skolan istället för tvärtom (Siwatu & Polydore, 2010). Detta stärker påståendet om behovet av kulturell utbildning, i studien ovan av Alsubaie (2015).
Konflikthantering i det mångkulturella klassrummet
Staffan Nilsson (2018, s. 111-114), doktor i etik och lektor i religionsvetenskap med inriktning etik och religionsdidaktik - talar om behovet av en interkulturell religionsdidaktik (IR) i mångfaldens klassrum. Nilsson beskriver IR, inte som en metod utan som ett förhållningssätt som bygger på förståelse, erfarenhet och att förhålla sig till religiösa traditioner i
religionsundervisning. Han menar att i ett mångkulturellt klassrum och beroende på studenternas religiösa bagage, behöver läraren förhålla sig till den enskilda individen och dess religiösa
erfarenheter i undervisningen. Nilsson pekar på den stora variationen av religiösa erfarenheter som elever i dagens svenska klassrum har, detta medför självklart utmaningar men även stora möjligheter. Nilsson menar även att elever vars olika religiösa bagage, som av lärare ses som homogena, kan ha stora skillnader och att dessa skillnader aldrig kan förutsägas på förhand. Elevers personliga religiösa erfarenheter kan användas som informationskällor, något som kan bidra till att minska en generaliserad bild av den givna religionen menar Nilsson. Det bör dock hanteras med försiktighet för att inte av misstag projicera eller hänga ut elever utifrån deras religiösa erfarenheter (Nilsson, 2018, s. 111-114).
I sin bok, Conflicts, Disputes, and Tensions Between Identity Groups : What Modern School Leaders Should
Know, beskriver professorn Josué M. González (2009, s. 21) konflikter mellan identitetsgrupper i
USA. En identitetsgrupp definierar González som en grupp vars medlemmar har en gemensam nationell-, kulturell- och/eller etnisk tillhörighet. González menar att dessa identiteter inte är statiska och kan förändras för att skapa nya/eller dubbla identiteter, alternativt assimileras med andra. Att ha dubbla identiteter kan som González (2009, s. 22-23) exemplifierar innebära att vara irländsk- eller italiensk amerikan. Exakt vad det innebär att bära dubbla identiteter kan variera, i detta fallet menar González att de personerna kanske firar irländska högtider och får en känsla av tillhörighet då de spelar en viss musik. González pekar även på att det finns grupper som inte assimileras lika väl i USA, såsom de av afrikansk, latinamerikansk, eller amerikansk ursprunglig härkomst. Detta beror, menar González, på att de inte har blivit välkomnade att assimileras på samma sätt (González, 2009, s. 22-23).
amerikanerna ses som kulturellt neutrala i detta sammanhang. González pekar på faran att exkludera denna dominanta grupp i samhället då den lägger grunden för de värderingar och uppfattningar som gäller. Denna grupp är del av problemet men även lösningen för konflikter i mångfaldens klassrum (González, 2009, s. 38-39). “Kort sagt, de måste lära sig att se sig själva som en del av den sociala mångfalden inte som åskådare [...]” (vår översättning; González, 2009, s. 208).
Alternative Dispute Resolution (ADR), eller alternativ konflikthantering på svenska (vår
översättning) är en metod som ofta används utanför rättssystemet, och är enligt Gonzaléz (2009, s. 259-261) vanligt förekommande i klassrummen. ADR innehåller tre delar, dessa är skiljedom, försoning och medling (vår översättning). Dessa tre har mycket gemensamt och alla bygger på att en tredje partner ingriper i en konflikt för att agera som förhandlare och konflikthanterare, men beroende på vald metod innebär förhandlarens roll olika uppgifter. I skiljedom bestämmer förhandlaren den bästa av lösningarna utifrån de som deltagarna i konflikten presenterat. Försoning bygger på att deltagarna accepterar att enskilt diskutera situationen tillsammans med förhandlaren för att nå fram till en kompromisslösning. Målet är att få deltagarna att ta ett steg tillbaka när situationen har eskalerat. Förhandlaren har i detta fallet inte en slutgiltlig möjlighet att fatta ett enväldigt beslut, utan rekommenderar istället en medgivandebaserad lösning för båda parterna. Gonzaléz pekar på att detta är en vanligt förekommande metod för konflikthantering i skolan på grund av dess flexibilitet. Slutligen har vi medling som innebär att förhandlaren guidar deltagarna i en diskussion som försöker återskapa en bild av konflikten och tar hänsyn till känslor för att få båda sidor att känna sympati. (Gonzaléz, 2009, s. 259-261)
I sin doktorsavhandling, Managing conflict in multicultural classes: Examining the relationship between
severity of conflict and the use of interventions by university instructors to manage and resolve conflict, skriver
Lewis Burton (2012) om hur professorer vid amerikanska universitet hanterar konflikter i det mångkulturella klassrummet. Studien är en kvantitativ enkätundersökning, där 122 professorer från olika universitet i USA deltog, där de fick svara på olika frågor rörande mångkultur, varav 114 av svaren presenteras i avhandlingen. Lewis Burton (2012) skriver att de mest använda redskapen för att hantera konflikter professorerna använde när de uppstod var deeskalering samt relationsbyggande intervention (accurate listening and reflection). Dessa två metoder
fakultet och elever var de mest effektiva. De metoder som användes minst var att använda sig av humor, ta en time out, samt att stänga ner dialogen helt. Var och en av svaren representerar ca 2% av de totala valet. Lewis Burton (2012) skriver att använda sig av humor är nog den farligaste metoden man kan använda sig av. Detta på grund av att det lätt kan feltolkas av eleverna som personliga attacker mot dem.
I en kvantitativ undersökning av Bayraktar och Yilmaz (2016), undersöktes vilken nivå
grundskolelärare har när det kommer till konflikthantering. Undersökningen är baserad på svar från enkäter av 191 olika grundskollärare från 14 olika grundskolor i Turkiet. Resultaten visade att grundskolelärarna som svarade på enkäten besatt en medelnivå på sin kompetens gällande konflikthantering (s. 228). Undersökningen visade också på att grundskolelärarna helst använde sig av integrating approach, vilket innebär att de olika parterna tillsammans diskuterar och försöker hitta en gemensam lösning som båda är nöjda med. Bayraktar och Yilmaz (2016) fann även att tidigare forskning visade på samma resultat, där en majoritet valde integrating approach (s. 229). Något som däremot stack ut var att lärare i åldern 34 till 39 tenderar att använda sig av concession
approach, att den ena parten lägger sig för den andra och låter den andra parten “vinna”, mer än
andra ålderskategorier. Samma sak var det även för lärare som hade varit verksamma i 21 år eller mer, även de använde sig av concession approach mer än lärare som ej hade arbetat lika länge.
Anna Saiti (2015) gjorde även hon en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till
grundskolor i två regioner i Grekland. Av 570 utskick svarade 417, vilket ger en svarsfrekvens på 72,6% (s. 592). Undersökningen bestod av tre delar: del ett behandlade personliga samt
professionella egenskaper hos grundskollärarna, del två behandlade lärarnas uppfattningar om konflikter mellan sig inom skolan, framförallt hur frekvent konflikter uppstod samt vad
konflikterna grundade sig i. Tredje och sista delen handlade om lärarnas rekommendationer för konflikthantering.
Resultaten visade att två av de största orsakerna bakom konflikter inom grundskolan var brist på sammanhållning bland lärare samt ineffektivitet i skolledningen (Saiti, 2015, s. 598). Saiti (2015) skriver att sammanhållningen mellan lärarna på skolan är nyckeln för minskad risk för konflikter.
I en korrelationsstudie och doktorsavhandling av Yusif Bangura (2018) undersöks sammanhanget mellan två variabler, lärarstudenters självsäkerhet och deras kulturella
medvetenhet. 135 deltagare från två universitet i USA, svarade på enkäter om dessa två variabler. Bangura valde lärarstudenter i sin avhandling då forskningen han hänvisar till (Bangura, 2018, s. 71), indikerar att mångfalden i USA kommer att öka fram till år 2050, det är således dessa lärarstudenter som kommer ha nytta av kulturell medvetenhet.
Resultaten från enkäterna (Bangura, 2018, s. 77) tyder på ett starkt och positivt samband mellan de två variablerna, självsäkerhet och kulturell medvetenhet bland lärarstudenter. Lärare med hög kulturell medvetenhet ser mångfald som en styrka och känner ett ansvar att inkludera
mångkulturella utmaningar i läroplanen och i utbildningsprocessen. Vidare visar Banguras studie (2018, s. 79) på att möten med olika kulturer under tonårsåldern bidrar till ökad självsäkerhet bland lärarstudenter i mångfaldens klassrum. Lärarstudenternas egen kulturella bakgrund är också en faktor som visade sig påverka deras självförtroende. Bangura (2018, s. 84-85) betonar till följd av detta vikten av att rekrytera fler lärarstudenter tillhörande kulturella minoriteter.
Bangura (2018, s. 82-86) drar slutsatsen att för att lärare ska fungera effektivt i klassrummet krävs självsäkerhet, två lärare med samma kunskapsnivå kan beroende på denna variabel hantera utbildningsprocessen i mångkulturella klassrum med olika resultat. Därmed måste
lärarstudenterna vara medvetna om elevernas olika kulturer i skolan och i sina egna klassrum. Att lära känna eleverna och deras familjer menar Bangura, är en bra källa för kunskap och insikt om elevernas kulturella levnadssätt, värderingar och uppfattningar. Det kan även utveckla kritiskt tänkande och verbal förståelse. Dessa färdigheter kan enligt Bangura öka lärarstudenternas självförtroende i mångkulturella klassrum och bidra till en känsla av självsäkerhet och komfort i utbildningssammanhang. Resultatet av detta blir en autentisk utbildning för alla elever.
Följaktligen skriver Bangura (2018, s. 92-93) utifrån Siwatu (2006) och föreslår bland annat följande metoder för en mer inkluderade klassrumsmiljö för alla elever oavsett kulturell tillhörighet. Inledningsvis förklaras det hur elever använder tidigare kunskap och erfarenheter och personligt föredragna inlärningsmetoder för att följa instruktioner. Sedan bör lärare anpassa lektionerna efter elevernas kulturella tillhörigheter för en skräddarsydd planering. Dessutom ska undervisningen representera alla de olika kulturerna men utan att överrepresentera någon, då det
Diskussion och slutsats
I denna kunskapsöversikt har vi försökt att svara på två frågeställningar:
Vilka möjliga utmaningar som lärare kan möta i det mångkulturella klassrummet kan vi identifiera med hjälp av tidigare forskning?
Vad säger forskningen om hur vi kan dra nytta av eventuella utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum?
Vi valde även att inkludera forskning om konflikter och konflikthantering för att ytterligare utveckla omkretsen och finna metoder för att bemöta konflikter i det mångkulturella klassrummet om de uppstår.
När det kommer till vilka utmaningar man som lärare kan möta, fann vi gott om exempel från tidigare forskning. Vi kommer här att ta fram några exempel som vi vill lägga lite större tyngd vid. De första exemplen kommer från Ngo (2010) som nämner mycket kring riskerna att
trivialisera elevers olika kulturer. Om vi går tillbaka till hennes studie, kunde vi tydligt se riskerna när lärarna ej känner att de har tillräckligt med kunskap kring att hantera kulturkrockar och dylikt. Kultur är så mycket mer än enstaka ritualer/högtider eller mat. Att enbart fira och
fokusera på de positiva egenskaperna med mångkultur, riskerar istället att slå tillbaka mot en. Det vill säga att enbart fokusera på de positiva egenskaperna i mångkultur, tenderar att trivialisera det systematiska förtryck som olika kulturer har fått utstå och än idag fortsätter utstå från andra kulturer, framförallt från den västerländska kulturen. Detta skapar inte ökad förståelse utan visar endast på en ignorans som på något sätt bekräftar den rådande ordningen. Däremot kan vi också se att det finns en ökad vilja hos lärare att skaffa sig mer kunskap kring mångkultur.
Även Williams (2013) kommer fram till liknande slutsatser gällande lärarnas känsla av kunskap och kulturell medvetenhet. Enligt Willams undersökning kan vi förstå att det finns en rädsla som antagligen grundas i osäkerhet bland lärarna på skolan i Farmingdale. Denna osäkerhet tycks grunda sig i oförståelse och brist på kunskap om främmande kulturer. Att ignorera kulturella skillnader kan av vissa uppfattas som positivt då överdriven inlevelse i andras kulturer skulle kunna leda till kulturell appropriering. Vi kan dra en parallell till Nilsson (2018) som menar att
Alsubaie (2015) skriver så har lärare, om vi antar att dessa är del av samhällets majoritet eller befinner sig i en främmande miljö, ofta svårt att utbilda elever av annan kulturell tillhörighet än deras egen.
Svårigheten att utbilda elever av annan kultur, tycks bland annat bero på bristande
kommunikation. Det kan vara fall som inkluderar misskommunikation mellan lärare-elev som Alsubaie (2015) beskriver, eller som i Williams studie (2013) som även visar på bristande förståelse elever emellan. Oavsett så menar båda författarna att bristande förståelse och skolans oförmåga att leva upp till elevernas förväntningar leder till sämre studieresultat. Alsubaie
uppmanar till bättre och mer utbildning för lärarstudenter för att kunna förstå och hantera dessa missförstånd med kulturell prägel.
Den forskning vi har hittat tyder dock på att lärarstudenter redan är i framkant när det gäller kulturell förståelse och medvetenhet, trots vissa avvikelser från detta antagande. Siwatu & Polydores (2010) undersökning visar att de deltagande lärarstudenterna med skicklighet kan identifiera bra metoder och skilja mellan dessa från mindre bra lösningar på kulturella konflikter, något som tyder på kunskap om kulturell förståelse. Därmed kan vi förmoda att universiteten de läser på försett dem med goda redskap för att kunna hantera konflikter i det mångkulturella klassrummet. Utifrån Bangura (2018) kan vi förstå sambandet mellan variablerna kompetenta, självsäkra lärare och kulturell medvetenhet.
Som González (2009) skriver så finns det dock en del utmaningar som behöver ytterligare
bearbetning. Att vita lärare, vilka är i majoritet till antal, tenderar att inte räkna med sig själva som en del av mångkulturaliteten tyder på att de inte har särskilt stor kulturell förståelse. Utifrån detta kan vi anta att dessa lärare oavsiktligt eller ej, låter majoritetskulturen vara den dominanta
kulturen och den som markerar utbildningsprocessen, något som kan resultera i bristande utbildning för minoritetselever.
Den främsta kritiken mot detta arbete kan tänkas vara bristen på forskning med svensk förankring. Vi tror och anser att informationen som vi hänvisar till kan överföras till svenska skolor. Mycket av forskningen är utformad och utförd i USA, men vi menar på att forskningen
en hypotes då en tydlig koppling till svensk forskning inte görs i detta arbete. Utöver det så hoppas vi att detta arbete kan hjälpa till att skapa en diskurs om detta i Sverige, då vi anser att problematiken kring ämnet är oerhört relevant för det svenska skolsystemet. Därför valde vi ändå att skriva om detta ämne trots brist på svenska källor, för att förhoppningsvis kan detta skapa en diskussion där vi kan undersöka det själva i Sverige och kunna se likheter och skillnader med vad andra forskare har kommit fram till internationellt.
Vad vi då kan konstatera är att det krävs mer forskning kring vårt ämne men i en svensk kontext. Det bör undersökas huruvida och till vilken nivå svenska lärare är kulturellt medvetna och hur den kunskap eller brist på kunskap de besitter påverkar elever i det mångkulturella klassrummen. Detta är forskning vi själva kan bidra med i vårt kommande examensarbete. Vi skulle kunna göra en kvalitativ intervjuundersökning om svenska lärares erfarenheter och metoder för att tackla utmaningar i den mångkulturella skolan, och sedan se jämföra resultaten med denna
kunskapsöversikt. Den här typen av forskning ser vi som ytterst relevant för att kunna “vända tanken” i skolvärlden. Att i stället för att se problem och utmaningar menar vi att vi kan använda oss av dessa utmaningar till något positivt istället. Varför inte utnyttja styrkan i det
mångkulturella klassrummet istället för att se potentiella problem. Detta är något vi själva är ytterst intresserade av att bidra med då vi kan vara med att forma diskursen kring det mångkulturella klassrummet i Sverige.
Källförteckning
Ayesh Alsubaie, Merfat (2015). Examples of Current Issues in the Multicultural Classroom.
Journal of Education and Practice, 6(10), 86-89. Hämtad från:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1081654.pdf
Bangura, Yusif (2018). Multicultural Education: the Relationship Between Preservice Teachers’ Multicultural
Self-efficacy and Cultural Awareness When Teaching In Multicultural Classrooms. (Doktorsavhandling,
Graduate College of Bowling Green State University, Bowling Green, Ohio). Hämtad från ProQuest Dissertations and Theses. (Order No. 10871520).
Vatansever Bayraktar, Hatice & Yilmaz, Kamile (2016). Investigation of Primary School Teachers’ Conflict Resolution Skills in Terms of Different Variables. Journal of Education and
Training Studies, 4(9), 222-231. Doi: 10.11114/jets.v4i9.1741
Josué M. González (2009). Conflicts, disputes, and tensions between identity groups: what modern school
leaders should know. Information Age Publishing, North Carolina. Doi: 9781607522423.
9781617352478.
Lewis Burton, Stephen (2012). Managing Conflict in Multicultural Classes: Examining the Relationship
Between Severity of Conflict and the Use of Interventions by University Instructors to Manage and Resolve.
(Doktorsavhandling, The University of North Carolina at Charlotte). Hämtad från ProQuest Dissertations and Theses. (Order No. 3527897).
Nationalencyklopedin.Mångkulturell. Hämtad (2019-12-21) från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/m%C3%A5ngkulturell
Ngo, Bic (2010). Doing “Diversity” at Dynamic High: Problems and Possibilities of Multicultural Education in Practice. Education and Urban Society, 42(4), 473–495. DOI:
Saiti, Anna (2015). Conflicts in schools, conflict management styles and the role of the school leader: A study of Greek primary school educators. Educational Management Administration &
Leadership, 43(4), 582–609. DOI: 10.1177/1741143214523007
Siwatu, Kamau Oginga & Polydire, Catherine L (2010). Resolving a Cultural Conflict in the Classroom: An Exploration of Preservice Teachers' Perceptions of Effective Interventions. The
Journal of Negro Education, 79(4), 458-472. Hämtad från:
https://search.proquest.com/eric/docview/884228708/abstract/C2BFEBD6F2B49D9PQ/1?a ccountid=12249
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgy&sv. url=12.6011fe501629fd150a2714f#anchor_1
Statistiska Centralbyrån. (2019). Utländska medborgare i Sverige [Datafil]. Hämtad från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utlandska-medborgare-i-sverige/
Williams, Sharon Vegh (2013). Outsider Teacher/Insider Knowledge: Fostering Mohawk Cultural Competency for Non-Native Teachers. Teacher Education Quarterly, 40(1), 25-43. Hämtad från:
https://search.proquest.com/eric/docview/1509088548/8793D9FA2EC24AA4PQ/7?accounti d=12249
