Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn Unga Samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng
Barns olikheter på lika villkor i förskolan.
Children´s diversity on equal terms in preschool.
Linda Lundin
Linn Karlsson
Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndom och ungdomsvetenskap 2015-06-11
Examinator: Despina Tzimoula Handledare: Fanny Jonsdottir
FÖRORD
För oss är förskolan en bra plats att börja arbetet om att förändra synen kring olikheter. Våra tidigare erfarenheter är att barn redan i tidig ålder påverkas av varandra och att barn försöker ta efter majoriteten. När något eller någon anses vara annorlunda upplever vi att det kan klassificeras som något negativt. Vi vill genom denna studie lyfta barngruppens olikheter som något positivt och undersöka hur verksamma förskollärare förhåller sig till olikheter.
Vi vill tacka våra sex pilotpersoner, samt våra sex intervjupersoner som alla delat med sig av sin kunskap, erfarenheter och tankar. Tack vare er medverkan har denna studie blivit möjlig. Ett tack till vår handledare Fanny Jonsdottir som har stöttat och väglett oss genom vår studie. Slutligen vill vi även ge varandra ett stort tack för vår insats, givande diskussioner och effektivt arbete. Under arbetets gång har vi kompletterat varandra väldigt bra i både handling och tanke vilket har gjort detta examensarbete till en fröjd att skriva.
SAMMANFATTNING/ABSTRACT
Vi är två förskollärarstudenter som tillsammans undersökt sex förskollärares syn på barngruppens olikheter i förskolan. Studien syftar framför allt till hur förskollärarna beskriver deras arbetssätt kring barngruppens olikheter, hur förskollärarna tar till vara på och främjar barngruppens olikheter och likheter. Vi anser att barns tidigare erfarenheter hela tiden utmanas i samspel med andra barn och därför har vi valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv i studien. Barn får i samspel med andra ta del av olika erfarenheter, på så vis kan barn utvecklas och lära sig nya kunskaper. Vi har i studien undersökt hur förskollärare tar hänsyn till barns olikheter och hur man kan utmana barngruppen så att alla barn bli inkluderade och ses som tillgångar i förskolan. Vi kom i studien fram till att de sex olika förskollärarna som vi intervjuat hade olika förhållningssätt till olikheter, förskollärarna beskriver hur de individuellt arbetar för att skapa förutsättningar för alla barn i verksamheten. Flera av förskollärarna har beskrivit att det kan vara svårt att tillgodose olikheter i en barngrupp och att de inte alltid hinner med alla barnen. Med hjälp av studien har flera förskollärare ifrågasätt sitt eget förhållningssätt och flera har fått tankar om hur verksamheten kan arbeta för att alla barns olikheter
tillgodoses.
Vi har använt oss av en pilotstudie, kvalitativa intervjuer och vi har slutligen bearbetat och sammanställt en sammanfattning av resultatet. Sammanfattningen av resultatet visar att barns olikheter behöver synliggöras mer i förskolan, barns olikheter och likheter är förutsättningar som borde ses som tillgångar då vi utvecklas och lär i samspel med andra individer.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...7
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...9
2.1 Syfte………...9
2.2 Frågeställning……….…9
3. LITTERATURGENOMGÅNG ...10
3.1 Studiens teoretiska perspektiv……….10
3.2 Normer och avvikelser………..………...…10
3.3 Förskoleverksamheten……….…11
3.4 Miljö……….…12
3.5 Förskollärarens roll……….…….13
3.6 Tidigare forskning………13
4. METOD OCH GENOMFÖRANDE………..15
4.1 Pilotintervjuer………..…15 4.2 Val av metod………...…….15 4.3 Urval………..………..16 4.4 Etiska överväganden………17 4.5 Studiens genomförande………18 4.6 Analys förfarande………19 4.7 Tillförlitlighet………...19 5. RESULTAT ...20
5.1 Förskollärarens förhållningssätt till olikheter i barngruppen………..……….20
5.1.1 En närvarande förskollärare………...………..20
5.1.2 En god kontakt till barngruppen och vårdnadshavarna………..…….……21
5.2 Miljöns betydelse för barns utveckling och lärande……….………..……….22
5.2.1 Barns samlärande……….……….………22
5.3 Barns olikheter i förskolan..……….………23
5.3.1 Språkets betydelse för olikheter i barngruppen………..………..23
5.3.2 Ålderns betydelse för olikheter i barngruppen……….……24
5.4 Olika dilemman i förskolan……….……….24
5.4.1 Konflikter i barngruppen……….………..………….25
6. DISKUSSION………...…...26
7. AVSLUTANDE DISKUSSION ...29
7.1 Kritisk reflektion………..30
7.2 Slutsats……….…30
7.3 Förslag på fortsatt forskning………...….30
8. REFERENSER...31
BILAGA 1...33
1. INLEDNING
Olikheter är viktigt både för den enskilda individens utveckling och för samhället. Vi upplever att det i dagens samhälle finns mycket fördomar och förutfattade meningar om hur man som individ bör se ut, bete sig och tycka. Vilket vi uppfattar grundar sig i brist på
kunskap och förståelse för olikheter. Med begreppet olikheter vill vi uppmärksamma och lyfta barngruppens olika förmågor, styrkor, intressen och egenskaper för gruppens och individens utveckling.
I förskolans läroplan Lpfö 98/2010 (Skolverket, 1998) står det att verksamheten ska präglas av omsorg om och hänsyn till andra människor. Rättvisa och jämställdhet ska synas och lyftas fram i verksamheten och att egna och andras rättigheter synliggörs. Det ska vara en förskola för alla barn, där verksamheten strävar mot att inkludera alla barn oavsett olikheter. Under vår förskollärarutbildning, både i teoretiska ämnen men inte minst under våra praktikperioder, har vi fått ökad kunskap om att en barngrupp består av flera olikheter, det vill säga barn som har skilda identiteter som till exempel, klass, kön, ålder, etnicitet, social och kulturell
bakgrund, någon form av funktionshinder, kunskaper och intressen. Vi har fått erfara att olikheter i barngruppen inte alltid ses som en tillgång för gruppen eller som en möjlighet för enskilda barns vidareutveckling. Det vi fick erfara i praktiken, var att barnens olikheter och likheter sällan blev synliggjorda och bekräftade, som till exempel barns olika intressen, olika erfarenheter och olika uppväxtvillkor. Vi anser att saknaden av att nyansera bilden av en barngrupps olika behov och intressen kan bli ett problem då det kan hämma barns utveckling av självkänsla, självständighet och samhörighet i samhället senare i livet.
Alla barn har olika uppväxtvillkor, vilket kan bidra till olika erfarenheter, möjligheter och intressen. Vi anser att barns olika förmågor är en stor tillgång i förskolan och att förskolan bör eftersträva att bemöta olikheter och att ta vara på dessa olikheter i barngruppen. Förskolan är en plats för barn att interagera med andra, för att kunna vidga sitt eget perspektiv och andras. I samspel med varandra får barn möjlighet att dela med sig och ta del av varandras kunskaper och intressen. På så vis vidgar och utvecklar barn sina kunskaper och förståelse, vilket kan leda till en ny kunskap och förståelse som i sin tur leder till en personlig utveckling hos individen.
Denna studie kommer därför att undersöka barngruppens olikheter på lika villkor i förskolan och hur förskollärare skapar möjligheter för dessa olikheter. Vidare vill vi undersöka
förskollärares förhållningssätt till att kunna ta tillvara på och främja barns olikheter i
förskolan. Det ingår i förskollärarens yrkesroll att hela tiden ha ett arbetssätt som ska sträva mot att alla barn inkluderas oavsett behov. Eftersom barngrupperna hela tiden förändras så behöver förskollärare förnya och utveckla sitt arbetssätt för att kunna tillgodose individernas behov. I Lpfö 98/2010 (Skolverket, 1998) läser vi under rubriken om Förskolans värdegrund
och uppdrag att verksamheten ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att känna
empati och omtanke för andra. De ska även utveckla öppenhet för respekt och skillnader i människors olika levnadssätt och uppfattningar. Vi anser att det är av vikt att skapa förutsättningar för barn där de kan få möjligheter att dela sina tankar, intressen och få reflektera över livsfrågor tillsammans med andra.
Kernell (2002) menar att utvecklingen av individens förståelse och intresse för omvärlden kräver en miljö och omgivning som främjar olika uppfattningar. För att utveckling ska ske så krävs det också trygghet och utmaningar vilket är förskollärarens uppgift att tillgodose. Vidare anser Kernell (2002) att förskolläraren ska uppmuntra och uppmana barnen att ha förståelse för andras perspektiv.
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
2.1 Syfte
Det övergripande syftet med studien är att synliggöra och skapa kunskap om olikheter och lyfta det som något positivt. Vi kommer beskriva sex förskollärares förhållningssätt till olikheter i den egna barngruppen. Ett annat syfte är att undersöka vilka möjligheter förskollärarna skapar för att främja olikheter i barngruppen.
2.2 Frågeställningar
För att uppnå studiens syfte ställs följande frågeställningar: • Hur beskriver förskollärare olikheter i den egna barngruppen?
3. LITTERATURGENOMGÅNG
Som tidigare nämns så handlar denna studie om barngruppens olikheter i förskolan och hur förskollärare arbetar för att tillgodose barns olikheter på lika villkor. I denna del redogör vi för teorier och teoretiska utgångspunkter som är relevanta för studien.
3.1 Studiens teoretiska perspektiv
Teoretiskt grundas studien i ett sociokulturellt perspektiv som innebär bland annat att kommunikationen anses centralt för barns utveckling och lärande. I dialog, samspel och samarbete med andra barn och vuxna blir barnet delaktigt i andras förståelse av världen och som utmanar barns tänkande, kunskaper och färdigheter (Säljö, 2000). För att kunna ta del av varandras olika kunskaper är det viktigt att vi har begrepp och kategorier som bidrar till lättare förståelse (a.a.). Det är när barnen får ta del av andras föreställningar och deras sätt att tala kring omvärlden som barnet kan börja urskilja vad barnet självt finner intressant och värdefullt i sammanhangen (Säljö 2000).
Enligt Säljö (2000) börjar barnet redan i tidig ålder att samspela med sin omvärld, barnen får på så sätt möjlighet att uppmärksamma likheter och olikheter. Ahlberg (2013) menar att barns olikheter är positivt och att det bör ses som en tillgång i barngruppen. Det är förskollärares uppgift att tillgodose en miljö som är tillåtande och accepterande när det kommer till barns olikheter och likheter.Vidare menar Ahlberg (2013) att barns likheter och olikheter ska tillgodoses varje dag, utifrån individens behov för att skapa goda förutsättningar för lärande.
3.2 Normer och avvikelser
I denna del vill vi synliggöra varför olikheter kan ses som en begränsning. Olikheter kan vara svårt att tillgodose och kan vara så mycket mer än det som är synligt. För att alla människor ska få möjligheter att känna sig betydelsefulla så måste vi våga utmana normer och dagligen stödja olika avvikelser i samhället för att kunna skaffa oss nya erfarenheter och kunskaper om varandra och vår omvärld.
Det finns idag flera ”osynliga” regler för hur vi ska vara och bete oss gentemot varandra i samhället, dessa ”osynliga” regler ses som normer. Det är våra värderingar som ligger till
grund för att normer skapas, det kan vara medvetna eller omedvetna värderingar. Wedin (2011) menar att normer finns överallt och att det är vi människor som sorterar och
kategoriserar varandra i olika sammanhang. Alla kategorierna som vi sorterar in varandra i har ett så kallat ”normalt” beteende och därmed också ett ”onormalt” beteende. Vidare anser Wedin (a.a.) att normer är osynliga för oss, fram tills någon eller något bryter mot den så kallade normen.
Genom att samtala kring vad som anses vara ”onormalt” kommer man också fram till vad som anses vara ”normalt”. Avvikelser är essentiella då det är en viktig förutsättning för att normerna ska bli betydelsefulla. Enligt Martinsson och Reimers (2008) är normer något som kan ses som ett hinder, då det kan hämma individen från att våga vara sig själv fullt ut.
Samtidigt är normer det som gör vår existens möjlig, normer är riktlinjer för hur vi människor ska bete oss. Normer finns till för att skapa förståelse i vår omvärld (a.a.).
Schjellerup Nielsen (2000) menar att samvarokultur är något som styrs av tillgänglighet, att vi individer umgås med individer som liknar en själv. Likhet innebär att vi människor är och gör likadana saker, vilket bildar en enhetlighet. Individer som inte styrs av enhetligheten blir därför svåra att integrera i gemenskapen, då de ses som annorlunda. Det är när gemenskapen styrs av att individer är lika som det kan bli problematiskt i mötet med det som går emot likheten, alltså det annorlunda, Schjellerup Nielsen (2000).
Martinsson och Reimers (2008) menar för att kunna utveckla vår identitet har språket en stor och betydande roll. Det är genom språket som vi formar oss själva, genom att samtala formar vi vår identitet. Säljö (2000) anser att språket är ett verktyg för att uttrycka sin kunskap, sina insikter och för att kunna skapa förståelse kring omvärlden. Kategorier och begrepp är viktiga förutsättningar för att individer ska kunna bibehålla och sortera information och kunskaper. Tack vare språket ges möjlighet till att kunna dela erfarenheter och kunskaper tillsammans med andra. På så vis kan vi oavbrutet dela kunskaper, förmågor och information i samspel med andra (a.a.).
3.3 Förskoleverksamheten
Enligt Brodin & Hylander (1998) föds barn olika, som pedagog ska man bekräfta, möta och upptäcka det unika som varje barn har fått med sig. Att i förskolan synliggöra varje barns
olika kompetenser. Vidare menar (a.a.) att i förskolan är barns relation till pedagoger en
lärande relation, som syftar till att barns möjligheter ska vidgas. Johansson & Pramling
Samuelsson (2003) menar att förskolan är en plats där barn kan utvecklas till självständiga individer och får möjlighet att ta del av andras oliktänkande. Brodin & Hylander (1998) menar att som pedagog bidrar man tillsammans med sitt arbetslag i barnets
utvecklingsprocess.
Samspel är en viktig aspekt i förskolan. Brodin & Hylander (1998) menar att när två barn som tillsammans samspelar på lika villkor, uppstår en glädje hos barnen. Johansson & Pramling Samuelsson (2003) menar att i förskolan ska barnen erbjudas rikligt med samspel och ömsesidighet, barn ska få möjlighet att ta del av varandras olika upplevelser. Enligt
Mauritzson och Säljö (i Johansson & Pramling Samuelsson, 2003) skapar barn erfarenheter kring olikheter när de samspelar tillsammans med andra, därför är det viktigt att barn samspelar med olika typer av individer för att de ska få förståelse för på vilka sätt vi är lika eller olika. Benn (i Johansson & Pramling Samuelsson, 2003) menar att människor lär i olika sociala sammanhang, alltså att lärandet är en social aspekt.
3.4 Miljön
Nordin-Hultman (2004) menar att miljön har en stor betydelse för barn och för deras
utveckling, miljön främjar möjligheter men kan också bidra till svårigheter i barns utveckling. Det är när barn upptäcker att de har betydelsefulla relationer till omvärlden som miljön blir en viktig aspekt för individens utveckling, (Nordin-Hultan, 2004). ”Miljön ska skapa möten av alla slag: barn-barn, barn-material, barn-miljö, barn-vuxen och vuxen-vuxen” (Mylesand, 2010:33).
Tallberg Broman (2011) menar att det är förskolans uppgift att tillgodose en miljö där alla barn känner sig inkluderade och får möjligheten till lärande. Hwang och Nilsson (2011) anser att miljön och det biologiska arvet innehåller många olika faktorer som påverkar den
individuella utvecklingen. Vidare menar (a.a.) att det biologiska arvet och miljön är faktorer som konstant samverkar för att föra individens utveckling vidare. Bowlby (i Hwang & Nilsson, 2011) menar att de erfarenheter barns får i tidig ålder är viktiga och har stor
betydelse för barnets utveckling. Vidare menar Bowlby att barns erfarenheter förändras, barn utvecklas hela tiden och får möjlighet att förbättra sina tidigare erfarenheter.
3.5 Förskollärarens roll
Johansson och Pramling Samuelsson (2003) menar att som förskollärare är det viktigt att vara medveten om sina egna fördomar, sin attityd och ens syn på omvärlden, genom att bli
medveten skapas också förståelse för varför man tycker på ett visst sätt eller varför man agerar som man agerar i olika sammanhang. Johannesen och Sandvik (2009) menar att det är viktigt att man som förskollärare arbetar med kritiska ögon i verksamheten, att man är öppen för olika förändringar och möten.
Benn (i Johansson & Pramling Samuelsson, 2003) menar att det är förskollärarens uppgift att finnas där för barnen och hjälpa dem att konstruera, forska och reflektera i olika lärande processer. Vidare menar Benn att barn förlitar sig på reaktioner från vuxna när de försöker skapa sig en uppfattning om sig själva. Det är därför viktigt att som förskollärare reflektera kring sitt förhållningssätt och agerande:
”Hur ser jag på barn i allmänhet? Hur ser jag på just detta barn? Hur tänker jag om kunskap och lärande? Vad vet jag om just detta barns lärande och lärprocesser? I vilket sammanhang kan det observerade sättas in?” (Benn i Johansson & Pramling Samuelsson, 2003:108).
Johannesen och Sandvik (2009) menar att i förskolan är gemenskap något alla ska vara inkluderade i, att man visar alla respekt även om man har olika åsikter och inställningar, detta ska man som förskollärare ansvara för.
3.6 Tidigare forskning
I denna del redogör vi för tidigare forskning som är relevant för studien.
Brooker och Woodhead (2008) menar att utvecklingen och underhållningen av identiteten hänger samman med processer av social inkludering eller exkludering. Oavsett om barn blir inkluderade eller exkluderade får de möjlighet att befästa en säker känsla av sin egen identitet samtidigt som det möjliggör medvetenhet om att de skiljer sig från andra. Vidare menar Brooker och Woodhead (2008) att om barn bor i en familj eller i ett samhälle som är präglat av ojämlikhet och/eller konflikter kan det resultera i att de får uppleva utanförskap och diskriminering och dessa erfarenheter kommer att forma barns växande identitet, deras känsla av vilka de är, var de hör hemma och vart de kan känna sig uppskattade och respekterade.
Enligt Brooker och Woodhead (2008) är det genom att upptäcka och utveckla sociala relationer som barn erbjuds nya möjligheter att utforska och ändra deras identitet. Dunn (i Brooker & Woodhead, 2008) anser att rollek kan vara en viktig resurs när det kommer till att utveckla de emotionella och moraliska kvaliteterna som behövs för att skapa sociala relationer samt skapa en möjlighet för barn att experimentera med olika sociala roller och identiteter. I Förskola tidig intervention (2015) läser vi att Tallberg, Broman lyfter vikten av
förskollärarnas närvaro bland barnen och vikten av att lyssna på barnen, vilket skapar möjligheter för förskollärarna att kunna gå in i barns aktiviteter och hjälpa dem att
vidareutvecklas. Palla (2009) menar att alla barns olikheter ska respekteras och synliggöras när planeringen av verksamheten görs, att som förskollärare arbeta utifrån att alla barn är olika och bär på olika ”ryggsäckar”.
Brooker och Woodhead (2008) menar att sociala identiteter kan ha positiva effekter för vissa barn men det är viktigt att inse att de kan ha negativa effekter för andra. Sociala identiteter utvecklas inte isolerat utan utvecklas i interaktion med andra. Barn kommer därför definiera sig själva genom saker de har gemensamt med andra i sin omgivning men också genom hur de skiljer sig från omgivningen. Brooker och Woodhead (2008) anser att det är viktigt att vara medveten om att det finns olika anledningar till varför barn kan exkludera varandra.
Palla (2009) anser att vuxna och barn i samspel med varandra kan ta del av varandras erfarenheter och kompetenser, vilket bidrar till att de kan uppskatta varandras olikheter och dra nytta av dem. Vidare menar (a.a.) att förståelsen för olikheter är viktig, för att senare i livet kunna hantera möten med olikheter på ett bra sätt. Palla (2011) menar att i förskolan är det barnen som hela tiden ska vara i centrum, alla barn mellan åldrarna ett och fem år är välkomna till förskolan oavsett: klass, kön, etnicitet, social och kulturell bakgrund, någon form av funktionshinder, kunskaper och intressen. Vidare anser Palla (2011) att den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån det enskilda barnet och dess egna förutsättningar, det ska finnas kunskap om barns olikheter som utmanar barnen i verksamheten.
Palla (2009) anser att en förskola för alla kan bli möjligt när alla vuxna som är verksamma inom förskolan strävar efter att se varje barn som kompetent, det är då en förskola för alla kan förverkligas. I Förskola tidig intervention (2015) lyfter Palla förskollärarnas kunskaper, kompetenser, värderingar och attityder som viktiga faktorer, då dessa bidrar till möjligheter för en inkluderande förskola där barnen är delaktiga.
4. METOD OCH GENOMFÖRANDE
I detta kapitel kommer vi att beskriva och motivera vårt tillvägagångssätt samt vilka typer av metoder vi valt för att kunna genomföra vår studie. Forskningsetiska överväganden beskrivs samt analysförfarandet.
4.1 Pilotintervjuer
Vi valde att genomföra pilotintervjuer (se bilaga 1) där vi intervjuade sex pedagoger som arbetade på samma förskola. Patel och Davidson (2003) menar att forskarna bör göra
pilotintervjuer innan den riktiga intervjun äger rum, detta för att forskarna ska få möjlighet att pröva på upplägget och tekniken inför studien. Under denna process hade vi inga särskilda urvalskriterier, utan syftet med pilotintervjuerna var att hitta ett relevant fokus till vår studie. Efter att pilotintervjuerna var gjorda, analyserade vi empirin som sen blev grunden för studiens frågeställningar. Ett annat syfte med pilotintervjuerna var att vi ville utforska om vi kunde få tillförlitliga och användbara svar som var relevanta för vår studie. Tack vare
pilotintervjuerna blev vårt forskningsområde ännu mer tydligt och ett nytt forskningsproblem växte fram. Enligt Patel och Davidson (2003) ger pilotintervjuer möjlighet till att förbättra frågorna och formuleringarna för att intervjun ska bli så relevant och bra som möjligt.
4.2 Val av metod
Efter grovanalysen från pilotintervjuerna bestämde vi oss för att undersöka mer specifikt hur förskollärare tänker om och förhåller sig till barngruppens olikheter. Vi tyckte att
pilotintervjuerna var ett bra första metodval. Pilotintervjuerna var ett kort samtal mellan oss och sex pedagoger där vi diskuterade deras förhållningssätt kring fem frågeställningar (se
bilaga 1). Intervjuerna gav oss korta men relevanta svar och därför valde vi att utföra
ytterligare intervjuer men nu valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer (se bilaga 2). Enligt Patel och Davidson (2003) är syftet med en kvalitativ intervju att upptäcka och identifiera egenskaper eller uppfattningar. I en kvalitativ intervju får respondenten utrymme till att svara med egna ord, intervjun sker i ett samtal där forskningsproblemet belys (a.a). Patel och Davidson (2003) menar att kvalitativ intervju kan bestå av öppna frågor eller teman. Det är intervjuarens uppgift att relatera till de olika frågorna eller teman så att samtalet går
smidigt och att studiens frågor blir belysta (a.a).Anledningen till att vi använde oss av kvalitativa intervjuer, var för att vi ville få spontana och öppna intervjuer.Vi ville med hjälp av kvalitativa intervjuer få förskollärarnas uppfattningar kring barngruppens diversitet i förskolan. Vi ansåg att vi kunde få mycket empiri och bra underlag för vår studie genom att använda oss av kvalitativa intervjuer.
4.3 Urval
För att våra intervjuer skulle bli så givande och relevanta som möjligt hade vi vissa kriterier som vi ansåg att intervjurespondenterna skulle uppfylla. Intervjurespondenterna skulle alla vara utbildade förskollärare och yrkesverksamma i förskolan med olika lång arbetserfarenhet. Detta för att vi lägger stor vikt vid förskolläraryrket och deras kompetens. Vi ville ha så utvecklade och personliga svar som möjligt därför kontaktade vi förskollärare som vi är bekanta med sedan tidigare. Förskollärarna vi kontaktade arbetar på olika förskolor, förutom två som arbetar på samma förskola men olika avdelningar. Fyra av förskolorna är utspridda i Skåne, två ligger i centrum medan de andra två är mer ute på landet. Den femte förskolan ligger i Småland. Vi ansåg att kontakten med respondenterna var viktigare för oss än förskolornas placering.
Figur 1. Här presenteras de sex intervjurespondenterna.
Lotta är 50 år och har arbetat som förskollärare i 12 år.
Miriam är 37 år och har arbetat som förskollärare i 1 år.
Inger är 40 år och har arbetat som förskollärare i 5 år.
Maria är 49 år och har arbetat som förskollärare i 15 år.
Elin är 33 år och har arbetat som förskollärare i 6 år.
Greta är 28 år och har arbetat som förskollärare i 2 år.
4.4 Etiska överväganden
För att skapa trygghet hos respondenterna och hos forskarna har vi granskat
individskyddskravet. Vi ville att respondenterna skulle få information kring forskningens syfte, att de själva fick bestämma över sin medverkan, att ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet samt att insamlade uppgifter endast ska användas för forskingsända mål.
Enligt Vetenskapsrådet (2002) kan individskyddskravet delas upp i fyra olika huvudkrav på forskning:
• Informationskravet: Vi informerade våra intervjurespondenter om deras roll i studien och vilka villkor och rättigheter som gällde för deras medverkan. Respondenterna fick information om att det var frivilligt och att de har rättigheten till att avbryta
medverkan.
• Samtyckeskravet: Vi kontaktade respondenterna via telefon till en början och efter deras samtycke per telefon blev individen även kontaktad via mail. Respondenterna fick ett informationsblad utskickat via mail några dagar innan intervjutillfället för att få förkunskap om studien. (Se bilaga 2)
• Konfidentialitetskravet: Vi garanterade respondenterna att svaren var konfidentiella. Respondenterna är i studien anonyma och har istället fått fiktiva namn.
Ljudinspelningarna och anteckningarna kommer att förstöras när vi fått vårt slutbetyg på examensarbetet.
• Nyttjandekravet: All insamlad empiri är till för studien och kommer endast användas för studiens syfte. Vi kan därmed också garanter att informationen inte kommer hamna i fel händer.
4.5 Studiens genomförande
Vi började vår studie genom att samtala och diskutera med varandra kring vilka metoder som skulle kunna passa bäst till vår typ av studie. Efter att ha gått igenom de olika alternativen, var vi båda överens om att vi ville använda oss av kvalitativa intervjuer. Anledningen var att vi ville sätta oss ner med respondenterna och samtala öga mot öga över ett antal frågeställningar, detta för att vi ville ha så personliga och spontana svar som möjligt.
När vi hade kommit fram till det beslutet, började vi formulera ett missiv (se bilaga 2) för att skicka ut till respondenterna. Efter att vi skrivit klart missivet tog vi kontakt med de olika respondenterna via telefon för att boka intervjutillfället. Vi föreslog olika datum och olika tider till respondenterna, varje respondent fick välja vilket tillfälle som passade bäst för den och deras arbetslag.
Patel och Davidson (2003) menar att som forskare är det bra att skicka ut ett missiv till de valda respondenterna innan intervjun ska ske. Vi valde därför att skicka ut ett missiv (se
bilaga 2) via mail några dagar innan intervjun ägde rum. I missivet fick respondenterna en
kortfattad beskrivning och anledningen till att de inte fick någon djupare förkunskap om studien var för att respondenterna inte skulle bli allt för påverkade utan vi ville att de skulle svara så spontant och ärligt som möjligt. Skulle respondenterna i efterhand ha något att tillägga så var de välkomna att kontakta oss, eftersom vi alla är olika och kan alla komma på saker i efterhand.
När intervjutillfället ägde rum var det viktigt för oss att respondenterna skulle känna sig trygga, därför lät vi dem välja platsen där intervjun skulle äga rum samt vem som skulle intervjua. Den som inte intervjuade, kunde agera vikarie för den förskolläraren som deltog i intervjun om så önskades. Anledningen till det var för att vi ansåg att det skulle underlätta att hitta ett intervjutillfälle, samt för att underlätta för resterande arbetslag. Intervjutillfällena varade generellt sätt i 60 minuter. Under intervjun använde vi oss av ljudupptagning, vilket vi ansåg var en stor fördel då vi kunde ha full fokus på respondenten istället för att anteckna. Att använda oss av ljudupptagning var mycket givande, det var ett lättillgängligt och enkelt verktyg att använda sig av. Enligt Alvehus (2013) kan det kännas tryggt för respondenten att intervjun spelas in, då vet respondenten att de som sägs under intervjun kommer uppfattas ordagrant.
4.6 Analysförfarande
Respektive intervju varade i generellt 60 minuter. Efter intervjuerna lyssnade vi på
ljudinspelningen och transkriberade respektive intervju. Transkriberingen var en lång process som tog mycket tid, generellt tog varje transkriberingen av varje intervju omkring 3h att göra. Eftersom vi valde att intervjua sex förskollärare blev det mycket empiri att transkribera. När transkriberingsprocessen av alla intervjuer var färdiga, valde vi att skriva ut dessa. Kvale (2009) menar att med transkriberingarna utskrivna blir det tydligare och lättare för forskarna att finna gemensamma teman och mönster.
För att göra empirin från intervjuerna mer tydlig, gjorde vi en narrativ sammanfattning av respektive transkribering. Kvale (2009) menar att en narrativ sammanfattning innebär att varje intervju har blivit tolkad och sammanställd som en berättelse. Varje narrativ sammanfattning tog generellt 90 minuter, vilket ledde till ännu en lång men givande process.
Sammanfattningarna blev vår grovanalys som kommer att ligga som underlag för vår resultatbeskrivning.
4.7 Tillförlitlighet
Vi anser att vi kan lita på vårt insamlade empiri, under intervjuerna fick vi ta del av sex respondenters erfarenheter och fick mycket material. Materialet ifrån respondenterna har presenterats tydligt och vi har fått fylliga svar. Materialet har varit relevant för studien och uppfyller kraven för validitet och reliabilitet. Därför anser vi att vår studie är tillförlitlig dock så är inte studiens resultat generaliserbart (Patel & Davidson, 2003).
5. RESULTAT
I detta kapitel presenteras studiens resultat. Presentationen är uppdelad i fyra olika teman med utgångspunkt i våra frågeställningar som är: Hur beskriver förskollärarna olikheter i den egna barngruppen? Hur arbetar förskollärarna för att ta vara på och främja olikheter i den egna barngruppen?
5.1 Förskollärarens förhållningssätt till olikheter i barngruppen
Det första temat som redogörs är förskollärarnas förhållningsätt till olikheter i barngruppen. Resultatet från vår undersökning visar tydligt vikten av förskollärarnas insikt kring deras eget förhållningssätt när det kommer till att ta vara på och bemöta olikheter i barngruppen. De olika respondenterna beskriver hur viktigt det är att rannsaka sig själv och sitt förhållningssätt konstant, eftersom barnen ser förskollärarna som förebilder och tar efter deras sätt att vara och agera på.5.1.1 En närvarande förskollärare
Maria: Jag tycker det är viktigt att vara nära barnen, att man är en närvarande förskollärare. Det
är viktigt att man hela tiden observerar och lyssnar in vad barnen pratar om och vad de leker.
Om man är en närvarande förskollärare som Maria nämner, blir det lättare att se vilka
olikheter det kan finnas i barngruppen. Genom att bli medveten om vilka olikheter som finns bland barnen, skapas även möjligheter för förskollärare att synliggöra, bemöta och främja varje barns styrkor, svagheter, intressen och behov. Det är varje enskild förskollärares uppgift att alla barn ska få synas och höras och att få bli bekräftade och vara betydelsefulla för den dem är. Lotta och Maria uttryckte sig:
Lotta: Jag ser inte olikheter som en begränsning utan att det är positivt med olikheter. Jag vill att
barnen ska bli mer uppmärksamma på olikheter och drar nytta av dem.
Maria: Jag arbetar efter barnets intresse och att alla de barn som vill dela med sig av sina olika
5.1.2 En god kontakt till barngruppen och vårdnadshavarna
Samtliga respondenterna nämner vikten av att skapa en god kontakt till varje enskilt barn eftersom barnen har olika uppväxtvillkor, förutsättningar, behov och intressen, genom att sätta sig in i barns livssituation anser de sig få möjlighet som förskollärare att kunna skapa goda förutsättningar för barnens utveckling. Lotta uttrycker detta på följande vis:
Lotta: Jag älskar att lyssna, höra barnens olika förklaringar och att observera barnen i olika
situationer. När barnen förklarar och delar med sig av sina tankar, kan det väckas ett nytt synsätt och tankesätt, vilket är en stor tillgång.
Vidare lyfter flera av respondenterna betydelsen av att ha en god kontakt med barns
vårdnadshavare. De menar att det kan underlätta arbetet i strävan mot goda förutsättningar för barn och barns behov i förskolan.
Inger: Vårdnadshavarna känner sitt barn allra bäst och genom att ha en god föräldrakontakt kan
jag få en bredare förståelse kring barnet och dess behov samt intressen.
Vidare menar Inger att en bred förståelse kring barn gör det lättare att planera den
pedagogiska verksamheten för att kunna tillgodose barns behov och intressen, både enskilt och i grupp.
Maria: Att ta tillvara på det som barnen har en relation till och är intresserad av är en stor fördel.
5.1.3 Betydelsen av arbetslagets arbetssätt
Något som flera av respondenterna också lyfter är hur viktigt det är att arbetslaget är
”sammansvetsade”, att arbetslaget har ett gemensamt arbetssätt. Elin och Greta uttryckte sig: Elin: Jag och mitt arbetslag diskuterar och reflekterar över barnen för att vi ska kunna tillgodose
alla barns olika behov i verksamheten.
Greta: Fler ögon och öron innebär större och bättre möjligheter för barns utveckling.
Fortsättningsvis menar respondenterna att alla som ingår i ett arbetslag är olika de vill säga, har olika erfarenheter och kompetenser, vilket de ser som en stor tillgång. Dessa olikheter gör att arbetslaget kan komplettera varandra. För den skull är det viktigt att arbetslaget samtalar kring barnen för att kunna ta tillvara på och bemöta barns behov och intressen. En pedagog
kan ha uppmärksammat något som de övriga inte har gjort, då är det viktigt att man delger den informationen till de andra.
5.2 Miljöns betydelse för barns utveckling och lärande
Det andra temat som identifierades var miljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Respondenterna beskriver att miljön ska vara inspirerande och tillåtande för barnen. Greta uttryckte följande:
Greta: Det är viktigt med en trygg och tillåtande miljö för att främja barns utveckling.
I miljön ska det erbjudas mångfald som kan bidra till att olika intressen kan frodas. Barn har flera olika intressen och det är viktigt att man som förskollärare uppmärksammar dem och drar nytta av dem i verksamheten. Skulle flera utav barnen i gruppen visa samma intresse, eller om arbetslaget skulle vilja lyfta något för hela barngruppen kan det starta ett tematiskt arbetssätt.
Elin: Miljön ska fungera som en tredje pedagog.
Respondenterna beskriver ett tematiskt arbetssätt som ett tillfälle för att forma miljön efter barnens intressen och att använda miljön som ett verktyg för att uppnå verksamhetens strävans mål enligt Lpfö98. Det är förskollärarens uppgift att tillgodose med material efter barnens olika behov och intressen. Materialet ska finnas lättillgängligt för barnen och barnen ska bli inspirerade av materialet.
5.2.1 Barns samlärande
Något som blev tydligt under denna undersökning var att alla respondenter såg
förskoleverksamheten ur ett sociokulturellt perspektiv. Att barn ser och lära av varandra, i samspel med varandra.
Miriam: I en samling eller vid en påklädningssituation kan barnen ta tillvara på varandras olika
Respondenterna lyfte leken som en viktig aspekt i det sociokulturella perspektivet. I förskolan är leken en stor del av verksamheten, barnen leker och lär av varandra.
Miriam: Det är genom leken som barn får testa sina kunskaper och perspektiv kring omvärlden.
5.3 Barns olikheter i förskolan
Det tredje temat som identifierades var betydelsen av barns olikheter i förskolan. När det kommer till respondenternas inledande tolkning av olikheter var det först fokus på de synliga olikheterna, d.v.s. funktionshinder eller etniska och kulturella skillnader. Vårt fokus låg dock i lika stor utsträckning på de osynliga olikheterna som till exempel att vi alla är olika, kan tycka om olika saker, ha olika familjeförhållanden, uppväxtvillkor o.s.v. och att det är acceptabelt. När vi förklarade vårt perspektiv på begreppet ändrades respondenternas fokus.
Alla respondenterna beskriver olikheter som en betydelsefull aspekt i förskolan, då vi alla har olika förutsättningar, intressen och behov. Hur respondenterna förhåller sig till begreppet olikheter var väldigt varierande.
Elin: Det är min uppgift att lyfta olikheter och få de att ses som tillgångar i barngruppen.
Några av respondenterna ansåg att olikheter är en viktig och central aspekt för verksamheten, då det bidrar till ökad kunskap och förståelse hos barn kring olikheter. Flera av
respondenterna menar att olikheter kan bero på olika omständigheter utanför förskoleverksamheten som t.ex. olika familjeförhållanden, kulturer och språkligt.
Respondenterna menar att olikheter bidrar till en mångfald på förskolan, att olikheter kan utvecklas om barnen är öppna för en socialsamvaro med varandra.
5.3.1 Språkets betydelse för olikheter i barngruppen
Samtliga respondenter nämner olika språk i verksamheten. De lyfter olika språk som positivt och något som alla barn kan dra nytta av.
Miriam menar att mindre barn inte alltid kommunicerar med ord, utan kan använda sig av kroppsspråk och grimaser tills talförmågan utvecklats. Vidare uttryckte Miriam:
Miriam: På min avdelning använder de mindre barnen ofta blickar, de kommunicerar med
varandra med sina olika blickar.
Miriam menar att som förskollärare är det bra att vara medveten om att det finns olika kommunikationsmedel och att man är öppen för att använda de olika typerna av
kommunikationsmedlen i barngruppen. Inger och Lotta lyfter användningen av teckenspråk och TAKK i deras barngrupper, vilket de menar har visat sig vara ett bra hjälpmedel för alla barn att ha som kommunikationsmedel.
5.3.2 Ålderns betydelse för olikheter i barngruppen
Alla respondenter lyfte åldersaspekten som en tydlig diversitet i deras barngrupp. Vissa av respondenterna arbetade på avdelningar med blandade åldrar 0-6 år medan några arbetade på avdelningar för enbart 0-2 åringar, 3-4åringar eller 5-6 åringar. Trots det ansåg alla att olika åldrar i en barngrupp är en stor tillgång, då de äldre barnen har förmågor och kunskaper som de i sin tur kan föra vidare till de yngre barnen. De respondenterna som arbetar till exempel på en avdelning med barn i åldrarna 3-4 år, menar att barn utvecklar olika förmågor och
kunskaper i sin egen takt. Barns ålder har ingen betydelse för vart barnet kan befinna sig utvecklingsmässigt, utan barnets kompetens bör ligga i fokus.
Inger: Jag tycker det är viktigt att som förskollärare se barnet här och nu, alltså var det befinner
sig utvecklingsmässigt och vad det är kapabla till att klara av och inte basera det efter åldern.
5.4 Olika dilemman i förskolan
Det fjärde temat som redogörs är olika dilemman som påverkar arbetet i förskolan. Ett stort dilemma som flera av respondenterna nämner är tidsaspekten. Många menar att tiden inte räcker till för att kunna tillgodose alla barns behov och intressen så som önskat.
Lotta: Jag tycker det är viktigt att ge alla barn tid, vissa barn behöver mer tid än vad andra
behöver. Idag är det för många barn, för få pedagoger och för lite tid för att kunna bemöta varje individ där den befinner sig i sin utveckling.
Förskolorna som vi har besökt har generellt sätt stora barngrupper, i genomsnitt är en
barngrupp på 24 barn och ett arbetslag består av tre pedagoger, vilket i snitt blir åtta barn per pedagog. Respondenterna känner därför att det kan vara svårt att hinna bekräfta och tillgodose alla barn.
Elin: Barngrupperna blir allt större och större medan det blir färre pedagoger, vilket tyvärr
drabbar barnens vardag i verksamheten.
Ett annat dilemma som respondenterna tar upp är att yrket har förändrats väldigt mycket. Det är inte längre enbart att vara där för barnen och tillgodose dem, utan det har blivit mycket administrativt arbete som tar upp dyrbar tid ifrån barnen.
Maria: Tyvärr förekommer det att flera av barnens intressen inte alltid blir tillgodosedda, då det
inte finns tillräckligt med tid.
Det respondenterna menar med administrativt arbete är dokumentation, tillbudsrapporter, handlingsplan, planering av verksamheten, veckobrev och en del av respondenterna har även en blogg att uppdatera dagligen. Allt detta är dyrbar tid som tas ifrån barnen, många av respondenterna önskar att det inte vore så.
5.4.1 Konflikter i barngruppen
Olikheter i barngruppen kan leda till att det uppstår en del konflikter mellan barnen. Ett exempel som Elin lyfte, var ett barn som ville leka med två andra barn som redan hade börjat bygga med kaplastavar. Barnet blev nekad delaktighet på grund av fel färg på tröjan den dagen. Elin menar att en sådan liten skillnad kan innebära att somliga barn blir exkluderade av andra. Vidare menar respondenterna att liknande situationer förekommer dagligen i
verksamheten, där barn kan bli kränkta på grund av deras klädval, hårfärg, intressen m.m. Miriam: Är jag närvarande och engagerad med barnen blir det lättare att förebygga att
kränkningar och diskrimineringar uppstår. Det är viktigt att jag som förskollärare tar reda på varför barnen agerar som de gör och vad som ligger bakom deras beteende.
Många av respondenterna beskrev att de arbetar aktivt med konflikthantering i barngrupperna, för att barnen ska få förståelse kring allas lika värde oavsett klädval, hårfärg, intressen m.m. Något de också lyfter är vikten att man som förskollärare är närvarande bland barnen för att kunna tyda och förhindra olika typer av beteenden.
6. DISKUSSION
Genom studiens process anser vi att syftet har blivit uppnått, respondenterna har beskrivit deras individuella syn på diversitet i barngruppen samt hur de skapar förutsättningar för att främja olikheter. För att kunna uppnå syftet med vår studie valde vi kvalitativa intervjuer. ”Syftet med en kvalitativintervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och
beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen” (Patel & Davidson 2003:78).
I och med intervjuerna fick vi möjlighet till respondenternas uppfattningar kring vårt
undersökningsområde och vi blev berikade med deras erfarenheter och förhållningssätt, vilket ligger till grund för vår studie.
Våra forskningsfrågor är: Hur beskriver förskollärare olikheter i den egna barngruppen? Hur
arbetar förskollärarna för att ta vara på och främja olikheter i den egna barngruppen? Våra
forskningsfrågor har till viss del blivit besvarade men svaren stämde inte överens med våra föreställningar som vi hade innan undersökningen började. Respondenternas syn på olikheter skilde sig rejält ifrån vår syn. Flera av respondenterna lyfte ”synliga” olikheter så som
funktionhinder medan vi hade en bredare syn på olikheter och tänkte mer på ”osynliga” olikheter som till exempel att tycka om olika saker. Det var inte förrän vi lyfte ”osynliga” olikheterna som respondenterna kunde relatera till det. Många tackade oss för att vi lyfte olikheter ur ett annat perspektiv än vad de själva var vana vid, vilket ledde till givande diskussioner och intressant empiri.
Resultatet ifrån respondenterna är att förskollärarens förhållningssätt ska ses som en viktig aspekt för barns olikheter. Respondenterna beskriver att som förskollärare ska man vara närvarande och ha en god kontakt till barngruppen och deras vårdnadshavare. Att jobba tillsammans i ett arbetslag och att ha ett gemensamt arbetssätt. Detta för att alla barns olikheter i barngruppen ska kunna tillgodose och skapa goda förutsättningar för barnets utveckling och lärande. Hwang och Nilsson (2011) menar att samhällets olika faktorer har stor betydelse för den individuella utvecklingen. Vidare menar författarna att
identitetsutveckling formas och skapas i olika sociala och kulturella sammanhang. Identitetsutveckling och barns självbild är beroende av nya erfarenheter för att kunna
Schjellerup Nielsen (2006) menar att det finns många olika barn i en förskola, därför också mycket mångfald. Respondenterna menar att olikheter är en betydelsefull aspekt i förskolan och ska ses som en central del i verksamheten. Att olikheter bidrar till mångfald som respondenterna menar ska ses som en styrka i den sociala verksamheten. I läroplanen för förskolan läser vi:
”Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människor uppfattningar och levnadsätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas” (Lpfö 98/2010:4).
Studien har bidragit till stor insikt i förskollärares förhållningsätt kring olikheter samt hur de arbetar för att skapa bra förutsättningar för olikheter i barngruppen. Samtidigt blev det tydligt att förskollärarna skulle behöva arbeta mycket mer aktivt med olikheter i förskolan än vad de gör idag. Olikheter är en stor tillgång för barns utveckling och tyvärr är väldigt sällan man lyfter det i barngruppen, så vidare det inte är en ”synlig” diversitet till exempel Downs syndrom då lyfts det.
Johansson och Pramling (2003) menar att i ett sociokulturellt perspektiv behövs en förståelse av hur olika människor är. Det är med kommunikationen i olika sociala samspel som vi människor blir olika individer och formar oss själva. I läroplanen Lpfö 98/2010 (Skolverket, 1998) står det att en av förskollärares riktlinjer är att uppmuntra och främja kommunikation och språkutveckling i barngruppen. Respondenterna lyfter kommunikationen som viktig aspekt för barngruppens olikheter. Respondenterna vill att barns olika språk ska lyftas och synliggöras i verksamheten. Barn har olika språk: kroppsspråk, grimaser, blickar, teckenspråk och TAKK. Respondenterna menar att som förskollärare ska man vara medveten om olika kommunikationsmedel. Säljö (2000) anser att det är genom språket vi har en stor fördel som människor, då språket ger oss förmågan att ta del av och dela med oss av våra erfarenheter. Enligt Ragnhild Söderbergh (1988) så börjar barnet kommunicera redan vid spädbarnsålder, det är med blickar som kommunikationen börjar.
”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Det ska utgå ifrån barnens erfarenheter och åsikter. Flödet av barns tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet” (Lpfö 98/10:9)
Respondenterna beskriver i resultatet olika dilemman i förskolan. Att det idag inte alltid finns tid att som förskollärarna kunna tillgodose alla barnen så som man hade önskat. Det är idag stora barngrupper och respondenterna menar att därför kan det vara svårt att tillgodo se alla
barns olikheter. Olikheter kan leda till olika typer av konflikter i förskolan, respondenterna menar att barn kan bli exkluderade av små saker som: klädval, hårfärg, intressen m.m. I läroplanen Lpfö 98/2010 (Skolverket, 1998) läser vi att det är förskollärarens uppgift att uppmärksamma barnen om att individer kan ha olika inställningar och värderingar som i sin tur styr varje individs handlande och åsikter. Respondenterna menar att man alltid bör arbeta med konflikthantering i barngruppen och prata om barns olikheter. I läroplanen läser vi att ”miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande” (Lpfö98/2010:9).
7. AVSLUTANDE DISKUSSION
Något vi blivit uppmärksammat under studiens process är förskollärarens förhållningssätt till barngruppens olikheter. Efter intervjuerna fick vi höra ifrån flera av respondenterna att vi gett dem ett nytt synsätt kring olikheter i barngruppen, ofta tänker man på olikheter som något ”synligt” men efter intervjun kunde respondenterna tydligt se att olikheter är så mycket mer och att det inte alltid är synligt. I och med det har vi fått upp ögonen för hur viktigt arbetet kring olikheter är i förskolan.
Resultatet ifrån studien visar på att förskollärarna i förskolan borde lyfta och arbeta mer kring olikheter för att skapa ömsesidig respekt och en god samvaro, för att vi alla ska kunna
samspela och leva tillsammans. Alla individers olikheter är en stor tillgång, eftersom vi starkt tror på att vi utvecklas och lär i samspel med andra individer. Respondenterna menar att varje barn har lika värde, barns olikheter är betydelsefulla och vi har alla olika förutsättningar. Vi ska vara måna om olikheter i barngruppen då det kan utveckla gemenskap och socialsamvaro med varandra.
Som förskollärare är en del av uppdraget att barn ska ges goda förutsättningar för att kunna bli starka individer med en god självkänsla, som vågar stå för sina egna värderingar och åsikter. Genom att göra olikheter mer acceptabelt redan i förskolan anser vi att det kan bidra till ett bättre samhälle i det långa loppet. Är man öppen för olikheter så bidrar det till en bättre värld, är man öppen och accepterande för mångfald så skapas mer och flera möjligheter. Du blir inte lika begränsad utan ser möjligheterna som mer givande och lustfyllt.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Lpfö 98/2010:8).
Vi anser att vi har lyckats svara på våra frågeställningar i studien kring barns olikheter i förskolan och vi har synliggjort olikheter som en viktig aspekt i arbetet på förskolan. Olikheter skapar för oss oändliga möjligheter och ska ses som en tillgång där vi alla kan ser och lära av varandra. Alla individer måste rannsaka sitt eget förhållningssätt gentemot andra och omvärlden.
7.1 Kritisk reflektion
Efter att ha genomfört denna studie, så har det blivit möjligt att kritiskt reflektera över vår framtida yrkesroll. Vi har fått en bredare förståelse för olikheter och kommer därmed i framtiden stödja barnen utifrån deras egna förutsättningar. Vi har uppfattat att flera förskollärare tycker det kan vara svårt att tillgodose olikheter. Respondenterna nämner tidsaspekten, att de tycker det är för många barn och för stora barngrupper som gör det svårt att kunna tillgodose alla barns olikheter. Respondenterna menar att det är viktig som
förskollärare hela tiden granska sig själv, vi har i med undersökningen ifrågasatt vårt eget förhållningssätt till barnen och kommer som blivande förskollärare försöka att kritiskt granska vårt förhållningssätt till barns olikheter.
7.2 Slutsats
Vår slutsats är att det behövs arbetas mer aktivt kring barngruppens olikheter i förskolan. Barn är olika, har olika förutsättningar, olika uppväxtvillkor, olika kläder, olika hårfärger, olika intressen m.m. Vi menar att idag pratas det mycket om jämställdhet och jämlikhet i förskolan men vi menar att de begreppen måste vi ta isär och dela upp i mindre kategorier då de innebär så mycket mer. Att olikheter inte ska ses som ett hinder, utan som en tillgång då vi kan ta del och lära oss av varandra. Våga vara den individ du är fullt ut, vi är alla unika och fantastiska på olika vis.
7.3 Förslag på fortsatt forskning
Vi tänker att ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att observera barnen i förskolan. Då får man möjlighet till barns perspektiv kring olikheter, vad anser barn om olikheter och hur förhåller sig barn kring olikheter? Genom att observera och kanske intervjua barn så får man tillgång till barns tankar kring olikheter och kan sedan jämföra barns
8. REFERENSER
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. Stockholm: Liber AB
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi (3utg). Stockholm: Natur och kultur
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red) (2003). Förskolan- barns första skola! Studentlitteratur
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några
perspektiv. Stockholm: Liber
Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl Lund: Studentlitteratur
Martinsson, Lena & Reimer, Eva (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups
Mylesand, Mia (2010). Bygg och konstruktion i förskolan. Malmö: Lärarförbundets förlag Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.
Palla, Linda (2009). En förskola för alla: tre artiklar om förskolan och (special)pedagogik. Kristianstad: Kunskapsgruppen för specialpedagogik, Sektionen för lärarutbildning,
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Akademisk avhandling, Lärande och samhälle, Malmö högskola
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Schjellrup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap- om marginalisering i skolans
värld. Stockholm: Liber AB
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.) (2010). Stockholm: Skolverket
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2.,(rev. och utök.) uppl.
Malmö: Liber
Tallberg, Broman, Ingegerd (2011) Skola och barndom. Normering, demokratisering,
individualisering. Malmö: Gleerups
Wedin, Eva-Karin (2011) Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Nordstedts juridik
ELEKTRONISKA KÄLLOR:
Vetenskapsrådet (2002) www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Förskola tidig intervention (2015)
https://publikationer.vr.se/produkt/forskola-tidig-intervention/
Brooker, Liz & Woodhead, Martin (2008). Developing positive identities. Diversity and
Bilaga 1: Pilotstudie
Hej! Vårt namn är Linda Lundin och Linn Karlsson vi går vår sjätte termin på Malmö högskola och det är nu dags för oss att skriva vårt examensarbete.
Vi hoppas att du vill ta dig tid att svara på dessa frågor.
Frågeformulären kommer vara anonyma och informationen kommer enbart användas till vårt arbete.
Tack på förhand! /Linda och Linn
Ålder:_________Kön:_______________Utbildning/behörighet:________________________ Vi uppskattar att du svarar så utförligt som möjligt.
1. Vad är fri lek för dig?
2. Hur viktig anser du den fria leken är?
3. Hur jobbar du och ditt arbetslag för att främja barns leklust?
4. a) Hur jobbar ni för att främja barns olikheter?
Bilaga 2: Missiv
Malmö högskolaLärande och samhälle
Linda Lundin och Linn Karlsson Hej!
Vi heter Linda Lundin och Linn Karlsson, vi läser vår sjätte termin på
förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Det är nu dags för oss att skriva vårt examensarbete och vi hade varit tacksamma om du tog dig tid att delta i en intervju.
Intervjutillfället kommer att gå till på följande sätt: vi kommer båda två till förskolan. En av oss kommer att medverka under intervjutillfället medan den andra kommer att agera som “vikarie” för dig i barngruppen. Detta för att underlätta för arbetslaget under tiden du är borta. Intervjun kan ta upp till ca 45 min- 1h.
Vi kommer att använda oss av ljudinspelning under själva intervjun för att försäkra att dina tankar och reflektioner blir korrekt noterade. Vi försäkrar din anonymitet och att den
inspelade intervjun förstörs efter vår examination. Skulle du under intervjun känna att du vill avbryta din medverkan så har du självklart rätt till det. Vi garanterar att svaren du ger oss är konfidentiella.
Nedanstående frågor är de frågor som ställas i intervjun. Efter intervjun får du självklart kontakta oss igen om det skulle vara något du vill tillägga i efterhand. Skulle det vara okej om vi kontaktar dig igen om det råder några frågetecken kring dina svar när vi bearbetar dem?
Linda Lundin lindalundin1@hotmail.com 0768183087
Linn Karlsson karlsson.linn@live.se 0768693857
Tack på förhand! /Linda och Linn
