Gap1 Gustaf
"essin
oeh
den tidigare frihetstiden. \VALFRID HOLST, Carl I eia ahhandling oin Carl GustafGustaf Tessianunderreso-, Tessiil frainlade doktor WalfricZ s o l s t
riksdagsmsnna- och de ti- Ar 1931 resultaten av ett omfatta~rde.
digare bgiskickningslren. mangårigt forskningsarbete. Offelitliga
Ett bidrag till hans ung- arkiv i Sverige och utlandet ha jaiilie doinshistoria och l ~ o l i - enskilda samlingar av korrespoild-mer
tiska biografi. Lund1931. och dagböcker lamiiat materialet &il1 deal s:rml:idc bild a\ Carl Gustaf Tessin, \:)in dar för forsta gangen frainträder i svensk etenskaplig historie- sliriviiiilg. Det tryckta materialet, sarsliilt i form a\ riksdags- akter, har av forfattareii val utnyttjats, och han doliiiinenterar cn djupcaende litferakurkaiinedo~~~ i det behandlade annraet. Doktor Holsts avhand!ing har har bildat iitgångspunktea for ilagra rc- flexioner, som måhända kiliaiia föra diskussioneai o m ~ i s i a fr8gor ett stycke p2 vag.
Författaren ger i ett inIedaiide kapitel, »Orienterailde över- sikt av litteraturen om Carl Gustaf Tessin och hans politaska verksamhet)), en bild a v Ilur uppfattningen o m Tessin skiftat efter de olika tidernas aIlinRnt liulturell:~ och politiska ii1st5llning. Alan f a r ett lailcdsiiitt av Tessinlitteraturen fran Gustaf Bondes »Historiska upplysningar)) (1139) till Halleildorffs »Sveiiska fnl- hets historia)) (1928). Daremellan finner inan bl. a. samman- G r d a sa skiljaktiga litterära procliikter som Höpkeiis 4ikBd ~ v e r Tessin, en tidningsartikel i Anmarliaren och Ifalinströnis »Sve- riges politiska historia från Karl X1I.s död till statsviilvrningen 1742 ) . Denna disposition, att %la de i tiden sainmanoi0raaide
auktorerna failja efter saraaldra oavsett beskaffenheten och san- nings\ ardet i deras berättelser. bar givetvis sina fortjanstes, men som inledning till eii vetenskaplig avhandlin9 hade översikten m5- handa bittre fyllt sitt siildamal, om kailkritislia synpunkter arit domi~leraiide. Besliows Lirenlinne hör dock mera samman med Hopkens liktal an med A3almctrörns sanitidigt utkoilamande verk om frihetstidens historia.
sins liv ocla politiken tilldragit: kalla efter Hialla bearbefas, i den måil de i tiden sainmalifalla. Deii personliga uf~eelili~igslinjena i Tessins liv blir på så satt ohruten. Skildriiigen :iv harndonis- och ungdoiilstiden. Parisvisielsen ocIi Itdiaresan 5s life-auid- lettersbiografi B dess basta forns. Xär Tessin hörjar sin yoliiksks karriär, far maii lilialedes följa halis öden å r frala hr, meii ju iiärinare Tessin Iiorimmer politikeris inre cirklar, desto starkare förskjutes initresset f r i i i personhistoriska datra till politislia pro- bleiim. Ilen g~olitiska historien infogas clarvid helt i den ram. som Carl Gustaf Tessins levriadsöden Idtia. De grundliga arliirfossk- iaiiigariia ocli rien rika heläseaiheten h a r möjliggjort för förf. att frainliigga eai rnIPngd n y a resultat såväl i fraga onla riksdagspciliki- ken som alet komplicerade utrikespolitiska iiitrigspeieb. Ett förs6k att se iiagra bland de av dolitor Holst vunna resultaten i belys- ning .?v alliniinpolitiska problem torde ielie vara utan betydelse för s11 klarare iippfattiling av den tidigare frihetstidens historia. En psinlit, dar Enan alinta icke fatt iiyplgsriiiig Ur fragaii om Carl Gustaf Tessins statsrättsliga tippfattning. Det vore givetvis av största Intresse att f5 belyst den stallning i deii politiska dis- kussionen, som intogs av eim bland lrnattp~nrtiets ledande man. Doktor I-Iolsk liitrnner, att Tessin vicl 1723-ars rilisdag hiivdade, att selireta utskottet e j agde ratt att direlit vända sig till iinibets- verken. Endast via Iáuilgl. MajA lnunde korn~i~uailiatioai 5g:t ruin. P734 sökte Iian bestrida artsliottets liompetens att liandI5gga bank-- areliden. Aveil n a r det gällde Sveriges bitrade till hanriioveraiisiia alliansen, liampade Iian mot denna frihetstidens po'litislia rerlistad. Dessa eseriipel visa? ait Tessin åtminstoile P vissa fall intog en kariipstallnilag geiltemot selireta utslioitcits r a s a n d e raiakt. Skall nian h a r elidast se oppositionspolitilieriis stravan":ttt förlagga av- gilira~idena fran det av regeringeri disciplii~erade sekreta utslcottet tH11 de mera oherakneliga plena. eller ä r det ett led i en statsteori'? E t t intressant kapitel i Tessinmonografien a r fragan ona bans stallning till statsmakternas ~.~ärlrigspolitik. Man far har s-ida perspektiv p2 det politiska och elioriomislia livet. Doktor Molst driver d e n satsen, att Carl Gustaf Tessin arar imiv och oför- ståndig i ekonoaniska ting; h a n r a r dilettant och endast en dekora- tion i de faretag, d a r Bian var intresserad. D e i ~ n a uppfattning forefaller bestyrkt av den masar, som blev Tessins öde urider hans sisi;i levnadsår. E n n ä r n ~ a r e grtanskiiing av hans relationer till Alströmer och Allngsasverken ger emellertid vid bandcn, att Ses- sin icke epdast hade estetisk ;och politisk begavninig.
Xär AIirigs5sverlien grerncfades, urrdertecknadc Tessin d e första societetsseglerna sch bllev en a r hokagets direlitörer. Niko- deamiiis Tcssiil -\-ar, j5:nte kung Fredrik, den störste aktieägaren
296 Nils Holmberg.
näst Alströmer. Dimbildningen av fosterländsk viiltalighet förmar icke dölja det faktum, att ledande personer i kansli- och kornniers- kollegierna, de båda arnbetsverk, som främst handlade ärenden rörande manufakturerna, voro betydande aktionärer. På samma sätt knötos politiker av olika partifärg till företaget. Det för- viinar därför knappast, att riksdagen 1727 beslöt, att vissa skatter, landshjälpen och femprocentsavgiften, skulle utgå såsoin tioarigt räntefritt lan till dlingsåsverken. vilka skulle lämna säkerliet i alla sina tillhörigheter. Hypoteket visade sig bestå av »oredovisade räkningar och överblivna liramvarort. 1734 vid riksdagen av- slöjades svindeln. Tillkallad expertis gav utlåtande om varuprov, som befunnos urmodiga, daliga och dyra. Av Tessins f6rklaringar framgick, att inga pris åsatts varorna och inga varor salubjudits. Allt detta hindrade icke sekreta utskottet att låta utan~ordila från 1731 resterande skattemedel till .lliiigsås. Aktiestocken var va1 placerad. Sarnrna företag, som icke minst tack \-are Tessins in- flytande favoriserades med statens medel, hade 1732 givit honom ett lån på 11,333 snlt. vilket motsvarar värdet av 7,000 tunnor råg. Han betalade aldrig någon ranta på detta lan, Snnu mindre verkställde han några ainorteringar, och clen advokatyr, han presterade, nar denna finanstransaktiorz upptacktes 1738, får, för att uttrycka det så milt som doktor Holst, »galla vad den kan ocli m & ) . Så småningom efterskänktes lånet l.
Den gängse bilden av grandseigneuren och statsinannen Carl Gustaf Tessin, skulle knappast förlorat i intresse, 0x11 dessa må-
Iiända alltför mänskliga drag något starkare framhävts. Tessizis handlingssätt i ekonomiska ting visar sig vara ur hans synpunkt så välbetänkt, att man till hans övriga lysande egenskaper måste lagga affärsbegåvning. Den estetiskt betonade rokoko, som brö- derna Goncourt skapat, pragliar ännu B stor utstrarkning uppfalt- ningen om det svenska 1700-talet, men man bör betänka att Fragonartf och Boucher hade sina samtida i Law, soderhavs- svindeln och Walpoles korrumperade parlament
I fråga om utrikespolitiken, där så val Tessin som doktor Holst äro mest heriimastadda, godtager den senare uppfattningen oin 1700-talet som »dynasti- och kabinettspolitikens tidsålder), där »diplomaterna ivrigt bollade med projekt och kontraprojekt
.
Dessa formler h a stödet av den vedertagna sanningen, men frå- gan $r, om de k~inria uppriiithiillas efter en närmare granskning. Till en början: Vad a r dynastipolitik? Det a r icke såsom det ofria franiiiållcs en politik driven av furstarna som privatpersoner, fDr att försörja yngre söner med konungariken ellen för att genom-
giftermil tillsliarisa sig nya länder. Ludbág SIV:s »L'etat. c'est moi iiiriel~ar icke furstens seger Over statens utan statens definitiva se-
ger över P~nrstemaktens excesser. Samma identifiering a\ furstens och statens intressen ull-ryckte kronprins Fredrik avPreussen i Anti- hlac.hia\ el med ordeii: » L e prince est le preinier serviteur de l'étaf) Det a r ramnna politiska realitet, som talar ur båda harskarprogram men, inen sliillriad i statsrättslig åsliådning har betingat olika ord för sainma tanke. Vad som under århundradeai tilliinipais, riani- 1Pgen att inleda eller konfirmera staternas politiska sanagaende nied ett giftermal mellan dynastieina eller att \id en Iionungaiit2-s i~tslockriande skaffa sig garanti för den egn:l statens inflytande genom att bringa en vdsinnad furste p i den lediga tronen, allt detta nådde sin fullai~driing under 1700-talet. I turstarna fann den opersonliga staten den personliga syn~holen eller garantien för ett politiskt avgörande. Franska revolutionen bragte dynasti- politiken i upplösning, i\;apoleoils försök att genom en förbindelse med Habsburg fast grunda siil tron ar ett av dyna3tipolitikens inest eklatanta misslyckanden. 1800-talet sköt den alltmer2 E baligrunden, ocls \arldrkrigrt tycktes innebara dess slutgiltiga hankriitt.
Kabiiiettspolitikens tidevarv » har ävenledes satts som stam- peK på 1700-talet, men aben hlir an\äiider man termen för den politislia tehnlkeii p& att rubricera tidel arvets » faculté rnaihesse
.
Man kan icke \ i d en indelning av historien i epoker Isredlad varandra salta de geografiska upptäckternas, reformationeris och - liabinettspolitikeils tidevarv. Det a r en hell annan princip, m a n lägger till grund för indelningen vid namngirningen av de båda förra epokerna. niimlagen deii dominerande handelsein, som siitler sin prägel p å tiden. »Kabiriettspolitiliem» betecknar endast det sätt, på vilkeb Inan sökte beinastra de djupare liggande ström- ningarna i tiden. Bredvid kabinettspolitikens tidevarv k a n man siitta kongy.esserrias (efter Napoleonskrigen,i och om nuvarande tid måhanda - Sationernas förbunds tidevarv. Dessa termerge uttryck a t hur man löste de politiska problemen, icke vad dessa vors.
Yiir man soni dolitor Kolst ansluter sig till den gallande uppfatiisingen om 1700-talets utriliespolitiska (drivkrafter, ledes arhi\ forskningen garna in i vissa bestiinida banor. Depescher och diplomatisli brevvaxling läggas till grund bör framstallnlngera, Detta material h a r grundligt genomarbetats av doktor Hoist, och resultaten motsvara det isedlagda arbetet. Kunskapen om det diplomatiska spelet i Europa under den tidigare frihetstiden ha7 genom denna avhandling väsentligt utvidgats. Arbiil Horns och det iiIdre hattpartiets relationer till dåtida eui-opeisli liolitih har I
298 Nils Holmberg
detalj utretts. Deii aiii~rarhiiiiig, soni kall riktas mot framstiill- ningen, ar. att Iörf. i ö r sig i alltför abstrakta tanliebanos. Den vcrhlighet, som ligger bak0111 de dipJonlatislaa alitstyckena, iiam- raes nied ord som »Frankrilies intresse av det iiiaktlijsa Sverige),. jiiii~\iktssystem >, »allians». Dessa ord bliva begrepp ukali inne- håll, så lange icke den realpolitiska innebörden i »alliansen» Sr Iilarlagd. iilail möter ofta notiser, soin belysa ett realpolitiskt sainmanhalig. men dessa notiser ha icke liilriicliligt inarbetats i I-ielhetsbilden, ~ i l l i e t saniniaiikanger nied arhandliiigens lirono- logiska disposition. Tidssaminanhanget hävdas ibland på beliosi- ilad av saksainiiiariliaiiget.
De svenslia historiker, som behandlat frihetstidciis inrikes- politislia historia, ha, med utgångspuiikt i rilisdagsliistorien hu- vudsakligen studerat de former, i villia det politiska livet tagit sig uttryck. 5ågon undersökning av cien demografiska strukturen i hatt- och mösspartierna har ännu icke veslistallts, och de nia- teriella intressen och saiiihallsg-rupper, vilka omforiilat idkerna ocli omforniats av dessa, h a endast delvis I-)elysts.
Det kan icke här vara tal on1 att verkställa denna under- sokiiii-ig, mer1 icke minst doktor Holsts akhaildling låter vissa grinndlinjer koninia till synes. Man kan sålunda sc, att de äldre rnössoriia till äverkägande del utgjordes av adliga bruksägare och jordadel. De brukspatroner, som nobiliserades, reliry terade möss- partiet (Fuiick, de Frietsky). Delirla adel utgjorde grundvaleii för f l o r i ~ s parlamentarislia inaktstiilltiiiig, och hans utrikespolitik till- godosåg dess intressen. Går inaii åter till det äldre liatipartiei. fiiiiier Inan helt anclra befolkningselement. I det foregaende har niinrits h u i u nara lierade liattpariiet och 2%,ilingsåsverlien \loro. Tullarrendesocieteten var ä\ cnledes ett hattföretng. Oin m a n dar- till lägger grosshaiideln, sida11 den förekom i Ostiridisli:~ koiiipa- niet och vissa Stockholinskretsar, och kring detta gjuter ambets- mannakretsar och krigaradel, får inan eii ungefärlig bild a\- hatt- partiets samanans,ittning,
Svenska riksdagen var salunda uppdelad pa t v i partier, vars divergerande intressen krivde, att olika utrikespolitiska 11151 sattes. I klar insikt om detta faliturn främjade de ledande st=lisiiiäniien en &?an politik, som kunde gagna det parti. varpa de stödde sig. Som doktor Holst siiger: »Hörnstenen i Ilorns politik r a r Eiigland)). Denna inslallniiig blev orubbligare jin liingre Horn satt vid makten, och den bör ses mot bakgriiriden av att Sreriges export vid denna tid till 80
O
utgjordes av jiirii, och over hälften av denna utförsel gick till England. E t t gott förhålltmile till denna inakt var alltså nödvandigt I'ör näririgarnas blomstring, främst deil a~äriiig, varur Horns anhängare hämtade sina inkomster.Kggot anilat land mcd EiigLarids imnpoïtliapacilet i fraga oin järn Eaiins vid deiiria tid icke.
Hattpartiets f(Ereg5iigare eo1im ol>positioiisparti, holsteiiiska partiet, geiiomdrc\ prodeiktplaliateh. riktat mol England Produkt- plakatet var gru~icllaggande iiueri för hattarna. Deras andra pro- graiiiprniikler såsom föriidling a\ ravaror och framför allt skapail- d r t a l e n iii1:emsk iextilirsdustri och en a\ utlaridsk törn~edling oheroeiide utrikeshandel oro utslag av en 1i01ir,ehve~it merkanatil- Pstisk politik. \ a r s spris korn att rikta sig mot EnglancI. \'ad be- triilfar 2teruppliv:indet av den svensl,:i O\tessjöpolitihen. s a a115 deii idéhistoriskt hetiiigade patriotismen icke underliarinas, m e n programmet passade viil in i merkantilisincn. Genom ntt Sverige disponerade den li\iiiiidslia spannin?lea skulle Ini stor passir post
i handelsb:iilansea-i försvinna: besittillngen a r Ostersjökusten hade redan Gustaf Adolf och Axel Oxeiistierna e n gång förut ut- nyttjat till att genoan tullar beskatta de bakom 1ligg:inde staferria. Uei-iiia senare atgard, a t t t i l l f o r a landet iidelmetall iitaxi a t t ge nggot i utbyte \ a r merkaritilismen, drileii till siii spets, för at! icke tala om, h u r den kunde komrna tullarreridesocietete~~ till godo. Mela icke hlott produ1itpl:iliatet utan a \ en Ostersjöprogram- iuet var riktat mot England. vars ha~idrlsintresserm i Ostersjö11 vid den tid det Inar galler - 1730-talet - voro jamtörBPga naed Hol-
l a n d ~ iiiider 1600-talet. Dal-tiar sölrte hattarna sitt stöd i F r a n h - rike, vars politili allt anera deciderat vande sig mot Eiiglaiid, Iileia aven D:aiimarh, soiim behiirsltadr inloppen till Ostersjöni. Far eri nödviindig allieracl kanipeai mot Englands halidelslierra\~iilde. Det intrikata spörsiiGlet att placera det st rilsha jiiraet utom England. sMkte Tessin löss under siii Parisarnbassad grnoni att upptaga underh:iiidliagar ined Span>ieii.
Sadana \ o r o be utrikespolitiska system. sons o i i ~ l a t t a d e ~ zv de båda skora partierna, Horns p i ö ~ a t i ferni~liarig erlareiihet. haitarrias p2 papperet a \ en otörnrkiig koiiseli\ elsa och 5forsEn- genhet meii för sitt gerioinförande beroende p5 gott förIiAlla~icllc till de iatlandslia anahter, svsteinet Byggde pi. saint dessa ni:ikters intresse, lilja ocli förm5ga att i-iiot\erlia England.
England hade i Ostersjön son1 aniiorst5des tagit a r \ ert-r Hollaa>d, rileIi de11 moderniseriiig av Rysslaiid, som Peter den store ville genomföra. hade oclis5 dragit inied sig en mrrhaiitilistisk po Bitik, so111 a\entyrade Englancls intre\serr. Deii spiinniaig niellaim de båda staterna, som liaraliteriserade Karl XTI:s sista a r och 1520-talet, - doktor Holst namner eia engelsh Ilottdemonslsafioil Pi26 - slappnade, och nied en traktat 1731- stadgades fiirhållaii- dena dithiin, att realiter ett engelskt handclsmcrrlopol upprattades. RyssIand spelade i Englands I-iushållning rollen a." inaportkakla
300
Sibs Holmberg.för tågvirke, trä, tjära och spannrnal, d. v. s. för det sjöfarande och ined tiden alltmera industrialiserade Englands bestånd som storanakt var importen från Ryssland och fri fart genom Öresund och Balten et$ livsvillkor. Hur riödvandigt det var, att dessa fas- leder höllos öppna for England förstar maii av den desperata »Copenhaguening» av den danska ilottan 1807. 'Till varje pris sökte England hindra Danmarks anslutning till främmande inakter, och nar Tessin och Frankrikes minister i Köpenhamn å r 1738 under- handlade om Danmarks anslutning till Frankrike och Sverige, spelade den danske underhandlaren Schuliii ut deras alliansanbud mot den engelslie ministern, som med alla medel sölite bevara den dansk-engelska vänskapen. Jled oförrättat arende fick Tessin fortsatta till Paris utan att ha lyckats stänga ute England ur ilstersj0n.
Vad beträffar Frankrike, medlet att förverkliga hattarnas antiengelska politik, och dess ställning i 1730-talets historia, sa har dolitor Holst framdragit och val begagnat ett stort arkiv- material, men eii jä~mföselse mellan detta och den tryckta littera- turen lian föra dislkussionen ännu ett steg vidare. Ett närmare studium av Vandals »Une ambassade francaise en l'Orient sous Louis X\.'» risar, vilken roll Sverige spelade i Frankrikes politik under 1730-talets sista år. Den allmänna bakgrunden var, att Frankrike under Colbert nygrundade sin levanthandel och seder- mera utvecklade den, så att vid den tid, varom här ar frågan, de franska handelshusen kommersiellt behärskade Turkiet på samma satt, som England dominerade i Ryssland. Det krig, som 1736 utbröt mellan Turkiet och de förenade stormakterna Österrike och Ryssland, syntes leda till Turkiets undergång och därmed till allvarsainma svårigheter för Frankrikes levanthandel. Det a r ocliså med åberopande av de kommersiella intressena, som den franske ambassadören i Turkiet, Villeneuve, f ~ r o r d a r en diversion av Sverige mot Ryssland for att Iälta trycket på Turkiet. M a n lian ävenledes se, huru Frankrikes iver för den svenska vänskapen sliger i samma mån som turkarna lida motgångar i kriget.
För Frankrike var Sverige sålunda en huggvärja, användbar alt hindra Ryssland från att krossa Turkiet och därmed beröv2 Frankrike dess viktigaste l-iandelsomriide.
I det föregående har en viss kritik riktats mot doktor Holsts avharndling, u-tgängspunkten för dessa reflexioner, därför att hair bortsett från den behandlade epokens mera krassa drag. Bio- grafien över Carl Gustaf Tessin bares emellertid upp av vissa egen- skaper, som vi pläga anse sAsorn det basta i frihetstiden, upptäc-
kar- och forsliargliidje samt en betyrdaride formell kultur, Den har darigenom blivit ett betydande bidrag till deil historiska lit-
