Hälsa och samhälle
MANLIGA CANCERPATIENTERS
UPPLEVELSE AV VÅRD UR ETT
GENUSPERSPEKTIV
CURT RIKARD NILSSON
THOMAS SIPOLA
Examensarbete i omvårdnad 10 poäng Malmö högskola
51-60 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
MANLIGA CANCERPATIENTERS
UPPLEVELSE AV VÅRD UR ETT
GENUSPERSPEKTIV
CURT RIKARD NILSSON
THOMAS SIPOLA
Nilsson, C R & Sipola, T. Manliga cancerpatienters upplevelse av vård ur ett
genusperspektiv. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.
Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård.
Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus
relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne. Bortfall och litet underlag till trots har vissa nyanser och spektra kring manliga patienters upplevelse av vård, gått att skönja. Resultatet svarar däremot tveksamt på om genusrelaterade relationer mellan kvinnlig sjuksköterska och manlig patient föreligger. Flera uppslag har däremot framkommit i denna studie som lockar till mer ingående forskning.
Nyckelord: Empirisk, enkät, genus, kvantitativ, manliga patienter, sjuksköterska,
MALE CANCER PATIENTS
EXPERIENCE OF CARE FROM A
GENDER PERSPECTIVE
CURT RIKARD NILSSON
THOMAS SIPOLA
Nilsson, C R & Sipola, T. Male cancer patients experience of care from a gender perspective. Degree project, 10 credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.
Interaction between nurse and patient influence the experience of care. The experience of care is there for an important component for the patient and his/her health condition. The aim of this study is to examine whether there are gender related circumstances that effects male patients experience of care. Theoretical framework for the study is Madeleine Leiningers Transcultural nursing and foremost her sunrise model that inspired the authors both regarding the manufacturing of the questionnaire, analyses and interpretation of the material. The method is an empirical study that handles sixteen questioner answers from an oncholgical clinic in Skåne. Despite reduction and a small population some nuances and spectra about male patients experience of care, have been able to descry. The result answers however doubtfully if gender related relations between female nurse and male patient exists. Several ideas have on the other hand emerged in this study that entice to further research.
Keywords: Empirical, experience of care, gender, male patients, nurse, quantitative,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 4 BAKGRUND 4 Centrala begrepp 5 Genus 5 Omvårdnad 6 Upplevelse av vård 6 Tidigare forskning 7 TEORETISK REFERENSRAM 9 Transkulturell omvårdnad 9 Kulturella och samhällsstrukturerade dimensioner 9 Sunrise modellen 10 Genus och transkulturell omvårdnad 10 Tillämpning av teorin 11SYFTE 11
METOD 11 Avgränsningar 11 Urval och exkluderingskriterier 12 Instrument 12 Datainsamling 12 Etiska överväganden 13 Databearbetning och analys 13 RESULTAT 14
Hänsyn och omvårdnad 14
Delaktighet och bemötande 15 Upplevelse av vård i relation till sjuksköterskans kön 16
Frågor av allra största betydelse 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 20 SLUTORD 23 REFERENSER 24 BILAGOR 26
INTRODUKTION
Interaktion mellan vårdpersonal och patienter förekommer i en vårdsituation och både patienter och anhöriga upplever och reagerar på sjuksköterskornas beteenden.
Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent i hälsorelaterat dagligt liv för patienter och den påverkar deras hälsotillstånd men hälsotillståndet kan även påverka upplevelsen av vård. Eftersom sjuksköterskor träffar en mängd olika och unika patienter varje dag ställer detta speciella och komplicerade krav på sjuksköterskorna och övrig vårdpersonal. Varje sjuksköterska- patientupplevelse kan ha och har en påverkan på patientens dagliga liv antingen positiv eller negativ. Det medför därför, för
sjuksköterskorna, ett stort ansvar för deras handlingar och beteenden (Carnevali, 1999). Som blivande sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av vårdarbete värnar vi starkt om patientens etiska rättigheter oavsett kön. I genusfrågan som i stor utsträckning drivs av kvinnor utses nästan per automatik kvinnan till det i samhället mindre gynnade könet. Inom vården som är en starkt kvinnodominerad arbetsplats där många akademiskt bildade och starka kvinnor har sitt säte borde därför jämlikhet råda, så är dock inte fallet. Flertalet studier visar att olikheter i hur vården upplevs finns beträffande både kön och ålder (Foss 2002, Wilde Larsson et al 1999, Chur- Hansen 2002, Komal Jaipul 2003, Onkologen 2005).
När vi, författarparet, fick kunskap om att en patientundersökning visat att medelålders män varit mindre nöjda med vården än övriga patienter önskade vi undersöka de bakomliggande faktorerna till det förhållandet. Eftersom en stor andel av de
sjuksköterskor som arbetar inom vården är kvinnor och könsfördelningen av patienter är mer i jämvikt är frågan om kön på vårdgivaren, i det här fallet sjuksköterskan, påverkar upplevelsen av den givna vården. Frågeställningen är mycket intressant dels ur ett genusperspektiv men även ur ett omvårdnadsetiskt perspektiv och det är mot bakgrund av det som denna empiriska studie uppstår.
Det faktum att män belyser och forskar i genus frågan är dessutom en tillgång för
jämställdheten i samhället. Detta eftersom ”kvalitativ jämställdhet innebär att både mäns
och kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället” (SCB, 2004 s1). Genus och
jämställdhet är inte en kvinnofråga utan samhället som helhet gynnas av jämställdhet. Därmed måste också män bli aktiva i arbetet för en jämställ vård och ett jämställt
samhälle. Hänsyn bör alltid tas till att män och kvinnor upplever händelser, processer och problem olika. Konsekvensanalyser beträffande kön måste därför göras inom de flesta sammanhang för att belysa just detta. För att nå ett jämställt samhälle krävs det att män aktivt engagerar sig i jämställdhetsarbetet (Regeringen, 2005).
Studien introducerades till författarparet som ett forskningsuppslag från en onkologisk klinik i Skåne som undersökt och analyserat förhållandet upplevelsen av vård inom sitt område.
BAKGRUND
I en Riksdags motion från 2004/05 framgår att genusordningen genomsyrar hälso- och sjukvården. I motionen framgår dessutom att studier, gjorda mellan Stockholms läns landsting och landstingsförbundet, visar att vårdpersonal själv inte anser att de agerar olika när det gäller män och kvinnor (Riksdagens motion 2004/05: So613). Trots detta
finns en mängd olikheter mellan könen statistiskt klargjorda, de flesta olikheter
missgynnar dock kvinnor. I nämnda motion framkommer även att vårdpersonalen skapar manliga och kvinnliga egenskaper och att kön ”tillverkas” i vardagligt vårdarbete i samtal mellan personalgrupperna (Landstingsförbundet, 2001). Det är viktigt att förstå att genus, ålder, etnicitet och andra särdrag oftast är inbäddade eller relaterade till sociala strukturer så som religion, familj, politik och ekonomi. Kulturella värderingar är således tätt sammanslutna med kön, ålder etc. (Leininger, 2002).
Indikationer på att ett genusrelaterat förhållande där män är det mindre gynnade könet har framkommit tidigare i en studie på en onkologiskklinik i Skåne. I studien gjord enligt KUPP (Kvalitet ur patienternas perspektiv, se vidare under rubriken upplevelse av vård) framkom bland annat att en del män som deltog i studien var mindre nöjda, med den vård som bedrevs på vissa särskilt kvinnodominerade avdelningar, än de övriga patienterna. De bakomliggande orsakerna till att just den upplevelsen framkom, framgick dock inte (Onkologen, 2005). Den avdelning och mottagning som var föremål för studien har vidare en ojämlik könsfördelning beträffande antalet anställda. Där arbetar enligt biträdande föreståndare endast en anställd manlig sjuksköterska på de två sektionerna som är föremål för undersökning, medan patient gruppen där är mer blandad.Under 2004 var fördelningen på avdelningen 51 % män (341) och 49 % kvinnor (331) (Lindgren, 2005).
För att upphäva genusordningen och nå jämlikhet mellan könen inom vårdyrket och inom den samhälliga strukturen krävs att både män och kvinnor uppfattar sig själva relativt det andra könet. Att det finns två sorter, kvinna och man, är i sig inget problem. Problemet uppstår när könen tillskrivs en värdeplacering (Lindgren, 1999). I den svenska kulturen och samhället som helhet (därmed även inom medicinen) missgynnas kvinnor i allmänhet av maktförhållandena mellan könen. Inom vården råder däremot en medicinsk subkultur där sjuksköterskan innehar den övre maktpositionen gentemot patienten, även om patienten är en man. Med kunskap om tidigare studiers resultat är det därför av stort intresse att se om det råder omvända maktrelationer i och med det. Kan maktrelationen mellan könen vara en faktor som påverkar mäns upplevelse av vården? Liksom demokrati bör jämställdhet vara en självklarhet och rättighet för alla individer som lever i samhället. För sjuksköterskor är det ett ansvar att mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet och solidaritet ligger som grund för vård på lika villkor (ICN, 2001).
Centrala begrepp
Genus, omvårdnad och upplevelse av vård som är centrala begrepp i detta arbete.
Genus
Genus är latin och betyder, sort, slag, kön, släkte (Hirdman, 2001). Genus är från början en gammal term inom lingvistisk vetenskap och användes för att bestämma utifall substantiv är maskulina eller feminina och det är därför en könsneutral term. Termen användes inte normalt förrän 1955 då John Money, psykologsexolog, adopterade termen. Han använde termen för att skilja från kön. Kön tillhörde mer reproduktiv biologi än till samhällsvetenskap, romantik och fostran medan, ansåg han, genus tillhörde båda grupperna (Fittzpatrick, 1998). Genusbegreppets utgångspunkt är därför i dess enklaste aspekt socialt kön det vill säga innehållet i vad som anses manligt alternativt kvinnligt (JÄST- gruppen, 1997).
Däremot så argumenteras det huruvida naturen influerar den sociala fostran eller ej. Kodandet av genus är (människor inom) vetenskapen överens om att den är
över gränserna av disciplinerna och över både biologiska och sociala variabler (Fitzpatrick, 1998). Eller för att förtydliga: Genus uppstår ur ett samspel mellan
biologiskt kön och människans sociala, kulturella miljö. Därmed kan inte biologiskt kön särskiljas från det sociala könet –genus (JÄST- gruppen, 1997).
Det vidare begreppet genusordning preciseras som ett historiskt, kulturellt och socialt mönster av maktrelationer mellan män och kvinnor och definitioner av manligt och kvinnligt (Lindgren, 1999). Genusordningen eller genussystemet upprätthålls av två principer. Dessa principer eller lagar ligger till grund för ojämlikheter mellan könen. Den första principen, I-särhållandets princip, grundar sig i att skillnad görs där ingen skillnad finns. Konkret innebär det att vara man är att inte vara kvinna och tvärtom. Den andra principen som ligger till grund för upprätthållandet av ordningen är normbildningen där det ena könet (i de flesta kulturer mannen) överordnas det andra genom outtalade ”regler” som bildas av det överordnade könet som en ram att förhålla sig till. Dessa regler blir då typiska för det överordnade könet och betraktas som berättigande till de fördelar som kommer med överordnandet (Hirdman, 2001).
Här i föreliggande studie används orden kön och genus omväxlande. Kön kommer användas när den huvudsakliga betydelsen är biologisk och genus när sociala, kulturella och historiskt betingade livsvillkor anses inkluderade.
Omvårdnad
Vid betraktandet av omvårdnad från ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att komma ihåg att sjuksköterskan som profession (nursing) har ett socialt mandat att tjäna
människor. Specifik omvårdnad (care) hänvisar till, som ett specifikt fenomen, att
assistera, stödja eller möjliggöra att en annan människa, eller grupp av människor, med evidens uppnår önskade mål. Samt till att förutse, utveckla och förbättra människors förhållanden och levnadssätt. Som kontrast fokuserar och refererar begreppet allmän omvårdnad (caring) i den aspekten till handlingar eller aktiviteter som utförs för att tillhandahålla tjänster till andra mäskliga varelser. Skillnaderna mellan dessa två är extremt viktig att förstå vid praktiserandet av omvårdnad (Leininger, 2002).
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982: 763) skall all omvårdnad som ges för att hjälpa människor, vara av god kvalitet. En humanistisk människosyn och antagandet att alla människor är lika värda skall också ligga till grund för omvårdnaden. Vården skall ges till patienten på lika villkor utifrån var och ens unika behov. Vilket innebär att omvårdnad skall ges oberoende av patientens ålder, kön, utbildning, ekonomi, religion, etnisk bakgrund och ekonomi. Vidare säger lagen att all personal inom hälso- och sjukvård, ska se människan i ett helhetsperspektiv och inte enbart inrikta sina insatser på sjukdomstillståndet. Detta innebär att insatser skall bedömas och utföras utifrån
patientens individuella möjligheter och behov. Lagen skiljer precis som Leininger, på allmän och specifik omvårdnad. Med den vidare kompletteringen att allmän omvårdnad utförs av all personal inom hälso- och sjukvård medan specifik omvårdnad kräver speciell kompetens och utbildning.
Upplevelse av vård
Att uppleva är, enligt Nationalencyklopedins nätupplaga, att vara med om något som direkt berörd part, med avseende på ett skeende eller dylikt (Nationalencyklopedin, 2005). Att uppleva vård är därmed att som direkt berörd part delta i skeendet av vården. Det vill säga, att vara patient och därmed mottaga vård från hälso- och sjukvårdspersonal i en eller annan form.
Att uppleva vård som patient står däremot inte endast i relation till begrepp som hälsa och ohälsa utan måste alltid förstås i sitt sammanhang. Grad av hälsa och ohälsa kan på ett eller annat sätt objektivt bedömas. Det går till exempel att konstatera om en störning föreligger eller ej och huruvida patienten är skadad eller inte. Det går också att se om patienten har de resurser som krävs för att klara av de uppgifter den ställs inför dagligen. Upplevelser är emellertid patientens egna subjektiva bedömning av sin situation och uppstår således alltid i interaktion med omvärlden. Upplevelse är således en fråga om en känsla, ett inre tillstånd som är relaterat till det liv personen lever (Sarvimäki et al, 1989). En metod framställd för att försöka mäta just upplevelsen av vård är Kupp. Kupp står för ”Kvalité Ur Patienternas Perspektiv” och är en kvalitets undersökande metod som har utvecklats vid Institutionen för hälsa och vård i Karlstad. Metodens huvudsakliga mål är att undersöka och redovisa allmänhetens uppfattningar om hälso- och sjukvården (SoS, 1999). Syfte med KUPP är att med enkäter mäta vård- och omsorgstagarnas
uppfattningar om kvalité, inom just vård och omsorg. Metoden är framtagen som och skall ses som en vägledning. Vägledningen riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården men även till studenter och dess lärare. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om hur man mäter vårdkvalitet och hur patienter uppfattar vårdkvalitet. KUPP metoden bygger på en spegeltes som innebär att utifrån våra sinnen, det vill säga vad vi hör, ser, smakar och luktar bygger vi upp en inre bild av verkligheten som sedan ligger till grund för våra ord och handlingar. När en patient svarar på en enkät ges därför hans/hennes subjektiva utsaga av vad som motsvarar en korrekt spegling av verkligheten (Wilde Larsson, 2001).
Enkäterna i KUPP är utformade med svarsalternativ som bygger på en önskan om att få värdering av svaren på två sätt. När det gäller vårdens kvalité och den realitet patienterna upplever används först en fyrgradig skala från Instämmer helt till Instämmer inte alls och ett avslutande, fritt alternativ, Ej aktuellt. Den andra graderingen gäller sedan patientens subjektiva värdering av det föregående påståendet. Det är också en fyrgradig skala med
inledningen Av ingen eller liten betydelse till Av allra största betydelse och
svarsalternativen avslutas även här med ett fritt Ej aktuellt alternativ. Detta sätt att formulera frågor och svarsalternativ kallas responsskalor (Wilde Larsson, 2001).
Tidigare forskning
Både kring den genusrelaterade vården och kring upplevelsen av vård har det bedrivits forskning. Bland annat har Christina Foss från University of Oslo (2002) skrivit en artikel om upplevelseskillnader mellan könen i vård bedriven av sjuksköterska. Där fann hon att det fanns skillnader mellan könen i hur vården, och sjuksköterskor, uppfattas av patienter beroende på vilket kön och vilken ålder patienten har. De yngre kvinnorna i
undersökningen upplevde den lägsta graden av tillfredsställelse med vården och de yngre männen den högsta. De områden vars resultat var statistiskt signifikanta var
personalengagemang och vårduppträdande (caring behaviour). Att kvinnor upplever vården mindre tillfredställande tror Foss beror på att merparten av personalen inom både offentlig och privat vård är kvinnor. Att kvinnliga patienter har lättare att bedöma vårdkvalité och på vilket sätt vården utförs än vad män har, är en annan tänkbar faktor enligt henne (Foss, 2002). Hon uttrycker dock att de bakomliggande orsakerna till detta kan vara många och svåra att utröna orsaken till.
En litteraturstudie från Malmö Högskola som berör bemötandet i vården ur ett genusperspektiv diskuterar vidare i frågan. Där diskuteras det bland annat kring möjligheten att en av orsaken är vårdpersonalen själv, som genom att bemöta patienten olika beroende på dess kön upprätthåller genusskillnaden. Trots att det finns medvetenhet
hos sjuksköterskan är risken att det inte reflekteras över att de själva är en del av genusordningen menar författarna (Fredriksson et al, 2005).
Även Wilde Larsson et al har kommit till tänkvärda slutsatser i sin studie och de skriver bland annat att kvinnor tenderar att skatta sin hälsa något högre och att de besöker läkare i högre utsträckning än vad män gör. Därmed skulle kvinnor genom att kräva och önska mer av sin personliga hälsa även göra så med sin sjukvård. I undersökningen
framkommer vidare en viktig slutsats om att både män och kvinnor skattar den
medicinsk- tekniska kompetensen från vårdgivarna som det viktigaste faktorn beträffande vårdens kvalitet och därmed viktigare än bemötandet (Wilde Larsson et al, 1999).
I en kvantitativ studie från Australien undersöktes förhållandena beträffande huruvida patienter föredrog att bli vårdade av motsatta könet eller ej i en föreställd vård situation. Där framkom att både män och kvinnor tenderade föredra en sjuksköterska av samma kön i en känslig vårdsituation. Däremot var det i större utsträckning viktigt för kvinnor, framförallt i den känsligaste tänkta vårdsituationen (i detta fall att bli rakad ovanför genitalierna). Samband fanns även till patientens ålder, där yngre patienter (<40år) i större utsträckning än äldre föredrog kvinnliga sjuksköterskor medan äldre patienter (>40år) inte hade några preferenser alls. Den unga undersökningsgruppen
överrepresenterades dock av kvinnor och författaren diskuterar därför i studien tillförlitlighet med detta resultat (Chur- Hansen, 2002).
Andra artiklar finner stöd för det till exempel Foss (2002) uttrycker med att det finns många tänkbara bias i en nöjsamhetsrelaterad forskning. Bland annat skrev O´Connel et al (1999) en forskningsrapport om svårigheterna med att mäta patienternas upplevelse av just den vård sjuksköterskan bedriver. Detta eftersom det kan vara svårt att särskilja den delen av vården från helhetsupplevelsen av vårdtillfället (O´Connel et al, 1999). Studier visar till exempel att många patienter har svårigheter med att skilja mellan de olika yrkeskategoriernas skilda ansvarsområden. En spansk undersökning publicerad 2005 visade bland annat att endast 73 % (n=1648) av de tillfrågade i undersökningen ansåg sig kunna skilja på ansvarsområdena för sjuksköterskor från övrig vårdpersonal och
dessutom att endast 53,6 % (n=1648) visste namnet på sin patientansvariga sjuksköterska (Gonzáles- Valentin et al, 2005).
Ytterligare undersökningar gör även gällande att sambanden mellan ålder och nöjsamhet inte kan säkerställas utan att hälsostatus tas in som en korrelationsfaktor. I en studie från Cleveland (USA) påvisas ett samband mellan att uppleva en ökad tillfredsställelse och vara mellan 65 och 80 år. Efter denna ålder minska åter upplevelsen av tillfredställelse av den mottagna vården. Patienter med bättre hälsa upplevde dessutom en mer belåtenhet än de med sämre hälsa. Därmed uttrycks ännu en tänkbar faktor beträffande påverkan av patienters upplevelse av vården, nämligen patientens eget upplevda hälsotillstånd (Komal Jaipul, 2003).
Lokalt har det på en onkologisk klinik i Skåne undersökts huruvida upplevelsen av vård skiljer sig åt beträffande patienternas kön. Där fann de bland annat att när det gäller given
information var män i större utsträckning än kvinnor mindre nöjda. Vidare upplevde 80
% (n=34) av männen i undersökningen att vården styrdes utifrån personalens rutiner snarare än utefter deras egna önskemål och 67 % ansåg att det var viktigt att den inte gjorde det. Detta resultat visade inga likheter med resultatet från de tillfrågade kvinnorna, där samtliga var nöjda och upplevde att vården styrdes utefter deras behov (Onkologen, 2005).
En annan studie gjord på en onkologisk klinik i Skottland behandlar frågan om andliga behov hos patienter med diagnosen lungcancer. De andliga behoven var hos dessa patienter störst i samband med fastställande av diagnosen och i slutet av livet när de var moribundna. Flertalet sjuksköterskor berättade om sina egna andliga behov men både hos patienter och hos vårdgivare framkom det en ovilja att prata med varandra om andliga frågor. Det framkom vidare att många professionella vårdgivare saknade både nödvändig tid och förmåga att upptäcka och bemöta dessa frågor (Murray et al, 2004).
Flertalet av studierna uttrycker just svårigheterna med att finna de bakomliggande orsakerna till upplevelse (Foss 2002, Onkologen 2005, Komal Jaipul 2003, Wilde Larsson et al 1999). Studier som diskuterar mäns upplevelse enskilt, av att bli vårdade av kvinnliga sjuksköterskor har också varit svåra att finna. De studier som gjorts ur ett genusperspektiv har framförallt reflekterat över kvinnliga förhållanden eller jämfört könen mot varandra. Därmed efterlyses vidare forskning där djupare kunskap om varför upplevelsen av den mottagna vården skiljer sig åt mellan könen är av särskilt stort intresse. I en motion från riksdagen beträffande jämställd vård understryks just det att forskningsbehovet i könsfrågor är stort. I motionen ges också konkreta förslag till vidare genusforskning. Där uttrycks det bland annat ett behov för forskning kring kroniska
sjukdomar och genus och kring mäns svåra sjukdomar och omvårdnad (Riksdagens
motion 2004/05).
TEORETISK REFERENSRAM
Den teoretisk referensram som ligger till grund för detta arbete är Madeleine Leiningers teori Transkulturell omvårdnad (transcultural nursing) innefattande hennes Sunrise modell (figur 1, sidan 10). Denna teori lämpar sig väl för ändamålet då den bygger på en holistisk människosyn där människan/patienten betraktas som en unik individ i ett mångfacetterat kulturellt och historiskt samanhang.
Transkulturell omvårdnad
Termen kultur kommer från disciplinen Antropologi. Kultur refererar till det inlärda, delade och överförda kunskapen om värderingar, tro och levnadssätt av en särskild grupp som är generellt överförbar mellan generationer och influerar tänkande, beslut, och handlingar i mönster eller på ett visst sätt. Transkulturell omvårdnad är ett konstruerat begrepp som har den fundamentala basen i att förstå och hjälpa människor av olika kulturer i praktiserandet av omvårdnad (Leininger, 2002). Teorin bygger på att sjusköterskor gör ett försök att förstå de olika kulturernas egna sätt att uppfatta exempelvis omvårdnad och hälsa (Gebru, 1997).
Kulturella och samhällsstrukturerade dimensioner
Begreppet transkulturell omvårdnad är mångfasetterat och innefattar både kulturella och sociala faktorer. Den kulturella och samhällsstrukturerade dimensionen är en
övergripande dimension av transkulturell omvårdnad och innefattas av bland annat faktorerna religion, politik, ekonomi, utbildning och släktskap. Dimensionen refererar därmed till de dynamiska, holistiska, besläktade mönster eller kännetecken, av kulturen, som är relaterade till religion eller andlighet, släktband (sociala), politik (och juridik), ekonomi, utbildning, teknologi, kulturella värderingar, språk och etnohistoriska faktorer av olika kulturer (Leininger, 1997). Transkulturell omvårdnad som socialvetenskapligt forskningsområde betraktar därmed ojämlikheter och skillnaderna mellan könen som avhängiga och skapade av mönstren i kulturen.
Sunrise modellen
Sunrise modellen syftar till att utvidga världsuppfattningarna och upptäcka gömda, uppenbara, och oförmodade faktorer som influerar vårdens- betydelse, mönster, symboler och hur detta praktiseras inom olika kulturer. Den visar således på potentiella påverkans faktorer (inte orsaker) som skulle kunna förklara vård fenomen ur ett perspektiv relaterat till dess, historiska, kulturella, samhällsstrukturerade, världs åskådnings-, miljö- och andra faktorer (Leininger, 2002). Den holistiska bild Leininger beskriver i sin Sunrise modell (figur 1) behandlar därmed de multipla faktorer som påverkar hälsan hos individen. Sunrise modellen ger vidare en totalbild av en värld av faktorer som påverkar människans kulturella villkor (Gebru, 1997).
Figur 1. Leiningers Sunrise model (Leininger, 2002)
Genus och transkulturell omvårdnad
Under rubriken kulturella och sociala faktorer beskriv, i Transkulturell omvårdnad, bland annat kön, klass och etnicitet ur ett historiskt och kontextuellt sammanhang som ett släktskap till politik och kulturella normer (Leininger, 1997). Enligt Leininger är genus, ålder och etniska data allmänt inbäddade i familjeband, politik och specifika kulturella normer och praxis. Till exempel är i vissa familjer vårdande beslut och vissa handlingar relaterade till manliga och kvinnliga roller och överförs ofta över generationer. Likaså kan inom medicin och omvårdnad dessa faktorer, emotionella och/eller genetiska, bäras upp av allmän och professionell hälso- och sjukvård. Därför finns genus-, klass-, ålders -
och släkte (race) faktorer i sin naturliga kulturella miljö och måste upptäckas av forskaren i dess naturligt kulturella sammanhang (Leininger, 2002).
Tillämpning av teorin
Vid användandet av Transkulturell omvårdnad och Sunrise modellen dras nytta av en bred, liberal, universell förberedelse för att identifiera och förstå den holistiska dimensionen av de faktorer som reflekteras i Sunrise modellen. De är och skall därför betraktas som influenser eller potentiella influenser på mänsklig vård (Leininger, 2002). Sjuksköterskan och mottagaren av vård betraktas således, i transkulturell omvårdnad, som två kulturella individer där ökad förståelse om den egna kulturen och de båda kulturernas likheter och olikheter ökar sjuksköterskans möjligheter att bedriva god omvårdnad. De egenskaper i Leiningers teori som därför är av intresse i denna studie är framförallt nyanserna, faktorerna som påverkar, i den holistiska människobild som genomsyrar teorin.
SYFTE
Syftet med denna empiriska studie är att undersöka om det finns genusrelaterade förhållanden beträffande upplevelsen av mottagen vård hos manliga patienter på en onkologisk klinik i Skåne.
De frågeställningar som är aktuella till syftet är:
- Påverkar sjuksköterskans kön upplevelsen av mottagen vård?
- Föredrar manliga patienter att bli vårdade av en manlig eller kvinnlig sjuksköterska? - Vilka faktorer i en holistisk människobild påverkar mäns upplevelse av vård? - Vilka frågor är av särskild vikt för de manliga patienterna?
- Upphävs/omorganiseras den kulturellt betingade genusordningen i samband med sjukhusvistelse?
METOD
För att undersöka förhållandena formulerade i syftet och för att nå en uppfattning om vilka variabler som påverkar upplevelsen av vård, valdes en kvantitativ metod som lämpligt vetenskapligt förfaringssätt till denna empiriska studie. Kvantitativa
forskningsmetoder karaktäriseras av fokus på en empirisk och objektiv analys av diskreta och förutbestämda variabler för att kunna bestämma vanliga och mätbara förhållanden sinsemellan (Leininger, 1997). De förutbestämda variablerna till denna kvantitativa studie inspirerades av och har sitt ursprung i Sunrise modellen (figur 1).
Enligt Hartman (1998) undersöker kvantitativa undersökningar ”den numeriska
relationen mellan två eller flera mätbara egenskaper” (Hartman, 1998 s175). Dessa
egenskaper uppstår genom klassificering av minst två egenskaper som sedan mäts i relation till varandra. I föreliggande empiriska studie klassificeras de som mottager vård till att vara egenskapen patienter och upplevelsen av den mottagna vården klassificeras till egenskapen företeelse. En kvantitativ metod kan därför tillämpas för att undersöka relationen mellan dessa två egenskaper och en enkät utformas som instrument till att undersöka hur patienterna upplever företeelsen.
Avgränsningar
De avgränsningar tillämpade på föreliggande studie har avsett att begränsa arbetets storlek och tidsomfattning till hanterlighet. För att kunna uppvisa ett resultat inom den förutbestämda ramen för projektet har enkäter endast lämnats ut under tre veckors tid. Vidare har i denna empiriska studie valts att endast undersöka förhållande mellan
professionen sjuksköterska och patient. Detta av tidigare nämnda skäl och för att
sjuksköterskan i sin befattning är ansvarig för allt omvårdnads arbete. Alternativet att innefatta även kvinnliga patienter i studien exkluderades med anledning av irrelevansen till studiens syfte.
Urval och exkluderings kriterier
Studie populationen innefattar alla män som vårdas på avdelning eller besöker dess mottagning under veckorna 44- 47, 2005. Exkluderade från undersökningen är de som inte själva kan fylla i enkäterna på grund av läs eller skrivsvårigheter. De patienterna exkluderades därmed på grund av språkliga, psykiska eller fysiska hinder då studien förutsätter, och vill säkerställa, att upplevelsen är patientens egna uppfattningar av vården. Studiens bas innefattar därför alla män som vårdas på/besöker avdelningen och mottagningen och som är tillräckligt fysiskt, psykiskt och språkligt bemedlade för att själva kunna fylla i enkäten. Detta förehavande har studieansvarig sjuksköterska ansvarat för under studiens genomförande.
Instrument
Framställandet av en enkät för att nå bredden av potentiella faktorer ansågs av författarparet vara ett lämpligt instrument till undersökningen. Enkäten (bilaga 2) är därmed skräddarsydd för att möta undersökningens syfte. Inspiration till utformandet av densamma, har hämtats från KUPP- boken (Wilde Larsson, 2001). Utgångspunkten för frågorna om människan som en holistisk varelse och dess upplevelse av hälsa har inspirerats från Leningers teori Transkulturell omvårdnad och från Sunrise modellen (figur 1).Frågorna som patienterna besvarar kan värderas på två sätt antingen som en upplevd realitet som visar på vårdens kvalité eller som en värdering av den subjektiva betydelse varje patient tillskrivit de olika aspekterna av vård (Wilde Larsson, 2001).
Datainsamling
Efter att informationsbladet (bil 1) lästs igenom av patienterna och de givits tid för reflektion har en samtyckesblankett (bil 3) och kuvert delats ut av studieansvarig
sjuksköterska på respektive mottagning och avdelning. När och om patienten sedan givit sitt samtycke har studieenkäten tillhandahållits även den i anslutning till tillhörande kuvert. De igen klistrade kuverten har därefter placerats, av patienten eller studie- ansvarigpersonal, i för ändamålet avsedda brevlådor. Antal manliga patienter på den onkologiska klinik som varit föremål för aktuell undersökning innefattade 39 personer. Patienterna var uppdelade på avdelning och mottagning. Av de 39 exkluderades 4 patienter av fysiska skäl. Av de resterande 35 valde endast 16 patienter att besvara enkäterna, därmed redovisas ett bortfall på 49 %.
Tabell 1. Svarsfrekvens
Avdelning Mottagning Totalt
Population 17 22 39 Exkluderade 4 - 35 Tillfrågat deltagande 13 22 35 Bortfall 8 11 19 Accepterat deltagande 5 11 16 Etiska överväganden
Tillstånd för studiens genomförande har inhämtats och medgivits av berörd
verksamhetschef. Vidare har Malmö Högskolas etikprövnings råd behandlat och beviljat ansökan om tillstånd för studien. För att säkerställa patientens anonymitet och integritet är åtgärder vidtagna för att förhindra härledning av enkätsvaren. Samtyckes blanketten och enkätsvaren separeras från varandra och klistras i två enskilda kuvert av patienten själv. De igen klistrade kuverten hämtas sedan av författarparet i brevlådor som finns uppsatta på avdelning och mottagning. Därmed förhindras att kunskap om deltagande och enkätsvar kan nå personal och därmed även påverkan på patienternas vård. Samtyckes blanketterna och enkätsvaren kommer efter studiens fullgörande handhas enligt rådande praxis och Malmö Högskolas riktlinjer.
I föreliggande undersökning benämns de avdelningar där enkäterna lämnats inte vid namn utan refereras till som mottagning och avdelning på onkologisk klinik i Skåne. Detta för att ytterligare säkerställa patientens trygghet men även för att begränsa sjuksköterskornas utsatthet då de kan anses föremål för undersökningens resultat. Vidare kommer det inte att redovisas något som gör att patientens identitet går att särskilja. Full hänsyn till sjuksköterskornas och patienternas person och integritet kommer därmed att säkerställas.
Databearbetning och analys
Bearbetningen av enkäterna gjordes i ett Windows baserat program kallat SPSS
(Statistical Package for the Social Sciences) version 12.0.1. I programmet arbetas med ett excelblad i vilket olika variabler döpts till ålder, kön, utbildning etc. Därefter skapas så kallade ”dummyvärden” vilket innebär att till exempel variabeln Instämmer helt betecknas nummer 1 och variabeln Instämmer till stor del betecknas nummer 2 och så vidare (Aronsson, 1999). Resultatsvaren kring frågornas betydelse för patienten har bearbetats efter samma procedur.
När alla data är registrerat i SPSS vidtar analyserandet. Det sker genom att det via deskriptiv analys av frekvenser matas in frågor gentemot variablerna. Exempelvis bifogas till variablerna frågan 7 (om hänsyn tagits till patientens åsikter) och utslaget av data visar då, i procent, hur stor del av patienterna som anser att det Instämmer helt eller
Instämmer till stor del och så vidare med deras upplevelse av vård. Detta material har
sedan använts för att skapa olika grafer, diagram och tabeller för att tydliggöra resultatet för läsaren.
RESULTAT
Medelåldern på de patienter som valde att medverka i studien var 58 år (57,75 år). Viss skillnad beträffande spridningen av patienternas ålder anträffades mellan mottagning och avdelning. De patienter som vårdats på onkologisk avdelning var alla mellan 60 och 90 år medan de patienter som besökt onkologisk mottagning var mellan 20 och 90 år. Absolut specifikation av åldersfördelningen framställs i tabell 2.
Tabell 2. Åldersfördelning
Ålder Avdelning Mottagning Totalt
20-30 - 1 1 30-40 - 4 4 40-50 - 2 2 50-60 - - - 60-70 2 1 3 70-80 2 3 5 80-90 1 - 1 Totalt 5 11 16
Det fysiska och psykiska tillstånd patienterna upplevde vid besvarandet av enkät tillfället befann sig i var förhållandevis gott. Tre av fyra ansåg att deras fysiska tillstånd var ganska eller mycket bra trots sin sjukdom och 81 % (13) ansåg även att deras psykiska tillstånd var bra eller mycket bra. Avseende utbildnings nivå och sysselsättning hos respondenterna var utfallet enligt följande:12 % (2) av respondenterna hade folkhögskola/grundskola eller motsvarande medan 75 % (12) hade
Yrkesskola/Gymnasium eller Högskola/Universitet. Ett visst intern bortfall (2) förelåg
dock på den frågan.
Vidare var, beträffande vilken sysselsättning de innehade, patienterna fördelade till två grupper där 38 % (6) förvärvsarbetade och 62 % (10) uppgivit annat som sysselsättning. Inga respondenter var således arbetslösa eller studerande vid
undersökningstillfället. Ingen patient innehade heller någon högre befattning såsom arbetsgivare, chef eller liknande. En stor andel av de manliga patienterna upplevde att det fanns svårigheter med att särskilja på de olika professionernas ansvarsområden. Nästan hälften 44 % (7) anser att det är tydligt går att särskilja sjuksköterskan och undersköterskan olika ansvarsområden. Över hälften av de tillfrågade 56 % (9) ansåg även att just den frågan var av stor eller allra största betydelse.
Hänsyn och omvårdnad
De sjuksköterskor de undersökta patienterna mött under sin vårdvistelse har visat förståelse för deras unika situation och hänsyn har tagits till deras integritet. En stor del av de tillfrågade patienterna (87 %) instämde nämligen helt eller till stor del med påståendena kring beaktandet av hänsyn och integritet. 69 % (11)värderade dessutom frågorna som av allra största eller stor betydelse för dem. Nedan sammanställer tabell 3 övriga resultat beträffande hänsyn och omvårdnad ytterligare.
Tabell 3. Hänsyn och omvårdnad Instämmer helt Inst. till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls Ej aktuellt Internt bortfall Fråga (n=16) Av allra största bet Av stor betydelse Ganska stor bet. Av liten betydelse 75 % (12) 6 % (1) 13 % (2) - 6 % (1) -
Tycker du att det vid omvårdnaden av dig som patient tagits hänsyn till dina
åsikter? 31 % (5) 38 % (6) 13 % (2) 6 % (1) 13 % (2) -
50 % (8) - 6 % (1) 6 % (1) 38 % (6) -
Tycker du att det i omvårdnaden av dig tagits hänsyn till din kulturella
bakgrund? 19 % (3) 19 % (3) 6 % (1) 6 % (1) 50 % (8) -
13 % (2) 19 % (3) 6 % (1) 13 % (2) 50 % (8) -
Tycker du att omvårdnaden kring dig tar hänsyn till din sociala ställning?
25 % (4) 25 % (4) 6 % (1) 19 % (3) 25 % (4) -
13 % (2) - - 38 % (6) 50 % (8) -
Tycker du att omvårdnaden kring dig tar hänsyn till din politiska värdegrund?
19 % (3) - - 38 % (6) 44 % (7) -
13 % (2) - 31 % (5) 13 % (2) 44 % (7) -
Tycker du att omvårdnaden kring dig tar hänsyn till din utbildningsnivå?
13 % (2) - 19 % (3) 31 % (5) 38 % (6) -
6 % (1) - 25 % (4) 25 % (4) 44 % (7) -
Tycker du att omvårdnaden kring dig tar hänsyn till din manlighet?
- - 19 % (3) 44 % (7) 38 % (6) -
Intressant i tabell 3 är att trots att 19 % (3) anser det vara av allra största betydelse så upplever 38 % (6) att hänsyn inte har tagits till deras politiska värdegrund.
Anmärkningsvärt är vidare att 50 % (8) anser att hänsyn till deras manlighet endast tagits delvis eller inte alls och att av de patienter som valt att besvara frågan så anser 19 % (3) att frågan är av ganska stor betydelse. Beträffande upplevelsen kring huruvida hänsyn tagits till kulturell bakgrund eller ej, anser en majoritet av de tillfrågade att de är en betydande fråga. Hälften av de tillfrågade anser emellertid att hänsyn till kulturell bakgrund helt har tagits.
Delaktighet och bemötande
38 % (6) av patienterna upplever att de delvis eller inte alls blivit tillfrågade om sina kunskaper kring den sjukdom de själva drabbats av. 50 % (8) anser vidare att det är en fråga av stor eller allra största betydelse. Fyra patienter (25 %) upplever dessutom att sjuksköterskorna inte är intresserade av eller insatta i deras andliga behov och 31 % (5) anser att det har betydelse att de gör det. Frågor kring delaktighet och bemötande redovisas vidare i tabell 4.
Tabell 4. Delaktighet och bemötande
Att sjuksköterskorna bemöter patienterna respektfullt är tydligt i resultat specifikationen, likaså att det upplevs vara en fråga av stor vikt. 25 % (4) finner dock att det inte
tillfredställande nog och är därmed inte fullt nöjda. Vad gäller sjuksköterskornas förmåga att lyssna till patienterna och deras behov är upplevelserna skilda, det samma gäller beträffande respondenternas tycke av betydelsen. Vidare kunde sex patienter (38 %) helt instämma med att de erbjudits möjlighet att delta i beslut gällande den egna vården. Detta medan 19 % (3) delvis eller inte alls kunde instämma med samma påstående. 69 % (11) av patienterna ansåg däremot att det var av allra största eller stor betydelse att de fått göra det.Det fanns i frågan en viss skillnad beroende på var patienten vårdats. På avdelningen svarade 80 % (4 av 5) att de instämde helt med att sjuksköterskan efterfrågat patientens kunskaper medan bara 2 av 11 på mottagningen ansåg det samma. På mottagningen ansåg vidare 72 % (8 av 11) patienter att frågan var av ganska stor, stor eller av allra största betydelse.
Upplevelse av vård i relation till sjuksköterskans kön
Samtliga tillfrågade patienter upplevde vid undersökningstillfället att kunskapen hos både manliga och kvinnliga sjuksköterskor var tillfredställande. En större andel ansåg däremot att förståelsen för deras vårdsituation ökade om sjuksköterskan var en kvinna. Detta i står i relation till att 44 % (7) av de tillfrågade inte instämde alls med det motsatta påståendet – att förståelsen skulle öka om sjuksköterskan var en man. Fler framhållanden angående upplevelsen av manliga sjuksköterskor har däremot i större utsträckning utfallit i
Instämmer helt Instämmer t stor del Instämmer delvis Instämme r inte alls Ej aktuellt Internt bortfall Fråga (n=16) Av allra största bet Av stor betydelse Av ganska stor bet. Av liten betydelse - 13 % (2) 19 % (3) 25 % (4) 44 % (7) - Sjuksköterskorna är intresserade och insatta i dina
andliga behov? 6 % (1) - 25 % (4) 25 % (4) 44 % (7) -
75 % (12) 25 % (4) - - - -
Sjuksköterskorna bemöter mig respektfullt?
75 % (12) 25 % (4) - - - -
44 % (7) 31 % (5) 19 % (3) 6 % (1) - -
Upplever du att
sjuksköterskorna lyssnar aktivt
på dig? 38 % (6) 31 % (5) 13 % (2) 19 % (3) - -
63 % (10) 31 % (5) 6 % (1) - - -
Du är van att själv kunna bestämma och ta beslut
gällande din person? 63 % (10) 19 % (3) 13 % (2) 6 % (1) - -
6 % (1) 19 % (3) 50 % (8) 19 % (3) 6 % (1) -
Upplever du att din chans att bestämma och ta beslut minskat i samband med
sjukhusvistelsen?
- - -
38 % (6) 25 % (4) 6 % (1) 13 % (2) 19 % (3) -
Du har erbjudits möjlighet att delta i beslut om din personliga
vård? 25 % (4) 44 % (7) 19 % (3) - 13 % (2) -
38 % (6) 6 % (1) 25 % (4) 13 % (2) 19 % (3) -
Sjuksköterskan har efterfrågat dina kunskaper kring den sjukdom du har eller söker vård för?
svarsalternativet Ej aktuella än vid övriga frågor. Hur många av patienterna som faktiskt har erfarenhet av manlig sjuksköterska framgår emellertid inte av undersökningen. Fullständigt utslag av svarsfördelningen angående vård i relation till sjuksköterskans kön, redogörs nedan i tabell 5.
Tabell 5. Upplevelse av vård i relation till sjuksköterskans kön
Avslutningsvis ställdes i frågeformuläret frågan om patienten i en känslig situation hellre blivit vårdad av en man eller kvinna och om de fann frågan vara av vikt. Enligt 31 % (5) var sjuksköterskans kön, i en sådan tänkt situation (insättning av kateter eller dylikt), en fråga som till stor del eller åtminstone delvis var av vikt. För flertalet av respondenterna 69 % (11) hade dock könet på sjuksköterskan varit oväsentligt för dem i en sådan
situation men 13 % (2) ansåg att en manlig sjuksköterska hade varit att föredra. Endast en respondent hade hellre blivit vårdad av en kvinnlig sjuksköterska vid katetrisering eller dylik situation. Frågeställningen huruvida sjuksköterskan kön påverkar upplevelsen av mottagen vård besvaras därmed till viss del. För merparten av patienterna är
sjuksköterskans kön ovidkommande men en viss vikt (av stor eller allra största betydelse) anser ändå 69 % (11) att frågan har.
Frågor av allra största betydelse
Angående vilka faktorer som påverkar mäns upplevelse av vård är framförallt fem frågor av mycket stark betydelse och av särskild stor vikt. Av allra störst betydelse är att
sjuksköterskorna har ett respektfullt bemötande och att deras kunskap är
tillfredsställande för de tillfrågade patienterna. Vilket patienterna också erfarit att det är
egenskaper sjuksköterskorna upplevts ha under deras vård vistelse. Därutöver var de
Instämmer helt Instämmer t stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls Fråga (n=16) Av allra största bet Av stor betydelse Av ganska stor bet. Av liten betydelse Ej aktuellt Internt bortfall 19 % (3) 19 % (3) 38 % (6) 13 % (2) 13 % (2) -
Upplever du att förståelsen ökar för din vårdsituation om
sjuksköterskan är en kvinna? 13 % (2) 13 % (2) 31 % (5) 38 % (6) 6 % (1) -
- 13 % (2) 38 % (6) 38 % (6) 13 % (2) -
Upplever du att förståelsen ökar för din vårdsituation om
sjuksköterskan är en man? 6 % (1) 6 % (1) 31 % (5) 44 % (7) 13 % (2) -
75 % (12) 25 % (4) - - - -
Upplever du kunskapen hos de kvinnliga sjuksköterskorna som
tillfredsställande? 50 % (8) 44 % (7) 6 % (1) - - -
56 % (9) 19 % (3) - - 19 % (3) 6 % (1)
Upplever du kunskapen hos de manliga sjuksköterskorna som
tillfredsställande? 50 % (8) 25 % (4) 6 % (1) 6 % (1) 13 % (2) -
38 % (6) 38 % (6) 6 % (1) - 19 % (3) -
Upplever du att de löften som ges av de kvinnliga
sjuksköterskorna utförs i skälig
tid? 44 % (7) 25 % (4) 19 % (3) 6 % (1) 6 % (1) -
38 % (6) 31 % (5) - - 31 % (5) -
Upplever du att de löften som ges av de manliga
sjuksköterskorna utförs i skälig
starkaste faktorerna som påverkade upplevelsen av mottagen vård att de löften som gavs
utfördes i skälig tid, att patientens egna kunskaper blev efterfrågade och att
sjuksköterskan lyssnade aktivt på dem. Dessa tre teman ansåg de tillfrågade patienterna
emellertid inte lika fullt tillfredställande under deras närvaro på den undersökta onkologiska kliniken.
Slutligen har det i resultaten från undersökningen tveksamt besvarats om genusordningen har omorganiserats i samband med respondenternas vårdvistelse. 25 % (4) av
respondenterna tycker visserligen att deras beslutsmöjligheter har minskat i samband med vårdvistelsen, en av de tillfrågade uttrycker/ifrågasätter också om män kan kallas för sjuksköterskor. Vidare anser 50 % (8) av respondenterna att det är av stor betydelse att hänsyn tas till deras sociala ställning men några slutsatser om genusordningens omkullkastande går ej att göra utifrån dessa resultat.
DISKUSSION
Avsikten med denna empiriska studie har varit att undersöka om det finns genusrelaterade förhållanden beträffande mottagen vård hos manliga patienter på onkologisk klinik i Skåne. Ett stort bortfall och därmed litet underlag gör att det svårligen kan dras några slutsatser från resultatet. Vissa spektra och nyanser har, populationens storlek till trots, gott att skönja.
Metoddiskussion
Det faktum att mer än hälften av de tillfrågade patienterna avböjt erbjudande om
deltagande i denna studie har påverkat resultats tyngd. Enligt Wilde Larsson et al (2001) krävs ett antal avminst 30respondenterför ett tillförlitligt resultat. Orsakerna bakom den låga svarsfrekvensen i föreliggande studie kan vara flera. En del förändringar har bland annat skett inom den undersökta onkologiska kliniken på senare tid. Det har bland annat fått som konsekvens att patienter med prostatacancer blivit överförda från onkologen till urologen.Detta har inneburit att en stor patientgrupp bortfallit från avdelnings och mottagnings vården och kan därmed delvis förklara avsaknaden av män i medelålder i vår undersökning.På avdelning i fråga för studien har dessutom samtidigt pågått ett antal andra studier och det finns en möjlighet att redan svårt sjuka och hårt ansatta patienter upplevt det som betungande. Vår enkätundersökning innefattade dessutom 32 frågor varav 25 responsfrågor och enkäten var därmed även ganska omfattande. Troligt är att även detta påverkat studieresultatets svarsfrekvens och resultatet hade möjligtvis blivit annorlunda om antalet respondenter varit fler. Någon bortfallsanalys angående ålder och sjukdomstillstånd har däremot inte gjorts på grund av okunskap. Några slutsatser kring bortfallet kan därmed inte dras.
Då de flesta patienter i undersökningen har upplevt sin egen fysiska och psykiska hälsa vara väl går det inte att utesluta att de patienter som inte valt att deltaga kan ha gjort det av just hälsoskäl. En möjlig faktor är att de upplevt sitt hälsotillstånd så pass krävande att de inte förmått medverka i studien. Under de förhållandena och om så är fallet kan inte heller uteslutas att de patienterna har en annan upplevelse av den mottagna vården. Vidare var medelålders män den patient grupp som i tidigare forskning funnits mindre nöjda med vården än andra patienter. Det var dessutom denna patientgrupp som påträffades vara mindre nöjda med vården i den lokala undersökningen från onkologisk klinik. Så det är möjligt att detta bortfall ur fler aspekter påverkat resultatets utslag. Den begränsade perioden som undersökningen var patienterna tillhanda var kort för att passa tidsramen för detta arbete. Högst troligt är att en
tidsmässigt längre studie hade inbringat ett större antal svar och därmed mer generaliserbara resultat. Detta förutsätter givetvis även ett mindre bortfall.
Beträffande val av metod så är en fördel med enkätundersökningar, som innehåller fasta svarsalternativ, att tidskostnaderna kan hållas nere då forskarna inte personligen måste träffa det stora antal respondenter som krävs till studiens underlag. Fasta svarsalternativ innebär ett visst arbete med kvantifiering vid genomförandet av materialets statistisk analys. Mer öppna frågor hade inneburit ett omedelbart merarbete eftersom det kräver analysering och kvantifiering (Hartman, 1998). Det hade varit omöjligt att utföra under den begränsade tidsramen. Nackdelen med enkäter är att vissa frågor blir svåra att ställa, exempelvis frågor om kunskap, beteende och attityder. Halvstrukturerade intervjuer har en större möjlighet att besvara just sådana frågor. Därmed finns det belägg för att mer ingående kunskap om patienternas upplevelse, hade kunnat nås genom sådana intervjuer (Hartman, 1998). Flera av de vetenskapliga artiklarna som föreliggande studie refererar till har dock använt sig av kvantitativa metoder och enkäter för att undersöka just patienters upplevelse av vård (González-Valentin et al 2005, Chur-Hansen et al 2001, Komal Jaipul 2003, O´Connel et al 1999, Wilde Larsson et al 1999, Foss 2002, Onkologen 2005) Upplevelse av mottagen vård anses därmed vara en kvantifierbar och mätbar faktor.
Svarsfrekvensen på mottagningen hade möjligen blivit högre om respondenterna fått enkäterna med sig hem istället för att fylla i dem på en hårt belastad
onkologmottagning. Litteratur i ämnet förordar dock att enkäter/formulär skall besvaras medan patienterna fortfarande är inneliggande på institution (Wilde Larsson et al, 2001). En nackdel med enkätformulär är att en personlig kontakt inte erbjuds med möjlighet att förtydliga frågor som inte är begripliga. En av respondenterna tillade under enkätens avslutande del och fria text att han upplevde formulärets frågor som rörigt. På flera av frågorna har några av respondenterna även svarat ej aktuellt. Antingen har de frågorna ingen betydelse för dem eller så har de inte förstått vad författarna efterfrågat. Detta hinder hade möjligtvis undanröjts om föreliggande studie använt en annorlunda metod exempelvis halvstrukturerade intervjuer.
Insamlingsinstrumentet är vidare det som vanligast kritiseras vid opponering och granskning av artiklar. För att undvika detta kan man testa och validering säkra insamlingsmetoden genom en pilotstudie. Pilotstudien testar då de svar och frågor gentemot den information som eftersträvas utifrån de frågeställningar studien har (Polit, 2001). Anmärkningar kan därför tillföras frågeställningarna i enkäten (bilaga 2) tillhörande föreliggande studie. En pilotstudie har av tids- och kunskaps mässiga skäl inte utförts. Troligt är att en sådan pilotstudie hade resulterat i tydligare och, för respondenterna, lätt förståligare frågor. Möjligen hade det även påverkat resultatet. Eventuellt hade även ett annat resultat kunnat påvisas om enkäterna hade sänts med brev i förväg hem till, åtminstone de patienter som var inplanerade att besöka mottagningen. Då hade de kunnat fylla i enkäterna i sin hemmiljö under lugnare och tryggare former. Beroendeställningen till personalen hade då kunnat undvikas och en mer korrekt bedömning och uppfattningen från respondenten därmed nås. Nackdelen med detta förfaringssätt är att det inte går att säkerställa vem som besvarat enkäten, respondenten, dess släkt, vänner eller respektive (Wilde-Larsson et al, 2001). Det förfarandet hade i föreliggande studie dock förutsatt att patienterna tidigare varit
vårdade på kliniken. Att miljön som respondenterna befinner sig i påverkar både deras beteende och uppfattning har vidare varit en del av avsikten med studien. Beträffande föreliggande studies teoretiska referensram och dess ändamålsenliga lämplighet, så bör det understrykas att en teoretisk referensram är nödvändig för att formge en undersökning (Hartman, 1998). Vidare krävs för att åstadkomma en hög begreppsvaliditet även att frågekonstruktionen i så stor utsträckning som möjligt kan betraktas som en operationalisering av den teoretiska kunskapsbasen (Ejlertsson, 2005). Leiningers transkulturell omvårdnad har använts som ram till denna studie och har framförallt hjälpt författarna att utforma enkäten och att analysera materialet. Ramen har fyllt sin funktion och sitt syfte och därmed har dess lämplighet varit god. Huruvida andra teoretiska referensramar hade passat bättre är svårt att ta ställning till då författarna är novisa, nybörjar forskare. Klart är däremot att en ytterligare
reliabilitetstestning hade varit att utföra en test- retest undersökning. Det hade inneburit en tillförlitlighetsprövning där respondenterna fått besvara samma frågor med en viss tids mellanrum, efter det uppmätes överrensstämmelsen mellan de två undersökningarna. Samma svar från respondenterna renderar i hög reliabilitet medan annorlunda svar ger låg reliabilitet (Ejlertsson, 2005). Tiden författarna har haft att tillgå har däremot inte möjliggjort en test- retest undersökning.
Vid närmre granskning av enkäterna framkom även att en frågas viktighet (fråga 23) fallit bort under kopieringsproceduren, så även hela fråga 26 och 27. Detta är
naturligtvis mycket olyckligt då svar på dessa frågor kunde ha gett mer information att bearbeta och analysera. En del övriga brister har uppmärksammats i
efterbearbetnings fasen av studien och de kan vara värdefull lärdom till följande
undersökningar och eventuell magisterexamen. Bland annat har det under studiens gång uppdagats att vissa ytterligare frågor hade underlättat resultatdiskussion och de kan därmed anses saknas. Till exempel borde enkätens inledande frågor ha undersökt patienternas tidigare erfarenhet av vård och manliga sjuksköterskor. Detta för att i en större studie eventuellt exkludera de patienter som saknar den erfarenhet. Troligt är att desto större erfarenhet en människa besitter kring en upplevelse desto större referensram har den personen till sin rådande situation. En annan intressant tanke är annars att kanske kunna jämföra just två sådana grupper. Beträffande kulturell bakgrund så är det omöjligt att dra några slutsatser utan att undersökt patientens kulturella tillhörighet. Vidare hade även några förtydligande i informationsbladet ytterligare tydliggjort att det är patientens samlade erfarenhet av vårdvistelsen som efterfrågas och hur ej aktuellt alternativet var tänkt att tillämpas.
Då det dessutom, vid studiens på början, förelåg en viss möjlighet att negativ kritik skulle framkoma gentemot de vårdande sjuksköterskorna, kan vi inte helt bortse från risken att personalens samspel med patienterna påverkats/förändrats under den tid som
undersökningen pågått. Vi anser dock att påverkan från personalen gentemot patienterna i det hänseendet inte borde ha försämras utan snarare har resulterat i ett möjligt bias till överdriven nöjsamhet från patienterna. Detta eftersom de anställda troligtvis helst önskat framgå i god dager och därmed mer sannolikt har ansträngt sig för att bemöta patienterna väl än motsatsen.
Resultatdiskussion
Det har varit glädjande att finna att flertalet patienter trots sin sjukdom, vid
undersöknings tillfället, upplevt sitt psykiska och psykiska tillstånd vara bra. Det bör däremot tas med i åtanken att patientens hälsostatus påverkar upplevelsen av vård och att
det därmed kan ha påverkat resultatet i föreliggande studie. I en tidigare nämnd studie från Cleveland (USA) framkom just att det fanns samband mellan hur patienterna upplevde vården och hur de upplevde sitt eget hälsotillstånd. Med stigande ålder
upplevde också patienterna en ökad tillfredsställelse med vården upp till och med åttio år fyllda (Komal Jaipul, 2003). Att äldre personer är uppväxta under andra förhållanden och därmed delvis i en annorlunda kultur än yngre personer, spelar möjligtvis in på resultatet. Det var kanske en mer paternalistisk miljö inom sjukvården förr, där läkaren och
sjusköterskans ord och befattning mer togs som förgiven och omnipotent. Inneliggande patienter kan också bli mer familjära med sjukvården över tid vilket säkerligen kan påverka och förändra deras förväntningar kring omvårdnaden.
Glädjande är vidare att alla respondenter tycker att hänsyn tagits till deras integritet och det är troligen en fråga som det arbetats hårt med inom vården under de senaste
decennierna. Resultatet i föreliggande studie talar också sitt tydliga språk där det blir klart att vårdpersonalen lyckats bibehålla integriteten och inte kränker patienten i det dagliga omvårdnadsarbetet. En fråga som inte svarade lika positivt på just det dagliga
omvårdnadsarbetet, beträffande hänsyn och omvårdnad, var huruvida patienten själv blivit tillfrågad om sin kunskap kring sin sjukdom. Orsaken till att det var på
mottagningen det största utslaget i den frågan utröntes är svårförklarad då författarna är dåligt insatta i det dagliga mottagningsarbetet och dess skeenden. Patienter i dagens samhälle är upplysta och innesitter stor kunskap om sin egen sjukdom. Att utnyttja denna kunskap i omvårdnadsarbetet borde underlätta för vårdpersonalen vid utförandet av vård och resultera i att patienten upplever sig mer delaktiga i den vård som bedrivs. Att efterfråga deras kunskap är också ett mått på att patienterna har förstått sin situation och att de förstår vad det innebär att ha sjukdomen likaväl som behandlingen de står
under/inför.
Beklagligt nog ställdes aldrig frågan om vilken kulturell bakgrund patienterna i studien innehar. Några slutsatser kring upplevelsen av kulturell hänsyn går därmed inte att komma fram till. Det är däremot något att ta med sig till andra eller vidare
efterforskningar i ämnet. Intressant är ändå det faktum att nästan samtliga patienter upplever att hänsyn har tagits och det kan möjligtvis förklaras med att patienterna kanske var svenskar i svensk kultur. I begreppet kultur innefattas emellertid fler faktorer än härkomst, som generellt överförbara mönster och värderingar mellan generationer. Dessa mönster och värderingar influerar både personers tänkande, beslut och handlingar (Leininger, 1997). Två personer av samma kulturella bakgrund eller där ena parten har kunskap om den andra partens kulturella normer kommunicerar därmed lättare och når i högre grad förståelse.
I transkulturell omvårdnad är patientens politiska bakgrund en faktor som ingår i en holistisk människobild och som påverkar omvårdnaden. Det faktum att 38 % (6) av patienterna upplevt att hänsyn inte har tagits till deras politiska värdegrund är därför ett intressant resultat ur många aspekter. Dessutom upplever 19 % (3) av de tillfrågade patienterna att det är en fråga av allra största betydelse för dem. Politik är hos många människor emellertid en fråga av stor integritet och hur den faktorn skulle efterforskas väcker därmed svårigheter. Vidare säger den etiska koden för sjuksköterskor att omvårdnad skall ges utan hänsyn till politisk åsikt (ICN, 2000). Enligt paragraf 2a i hälso- och sjukvårdslagen ska däremot vård och behandling så långt som möjligt genomföras och utformas i samråd med patienten (SFS 1982: 763). Hur dessa patienter skall bemötas blir därmed en fråga för klinikerna själva att ta ställning till.
När det kommer till området delaktighet och bemötande är resultatet i undersökningen till största delen gott. Emellertid upplever 25 % (4) av patienterna att sjuksköterskorna inte är intresserade eller insatta i deras andliga behov och 32 % (5) anser vidare att det är en betydelsefull fråga. Vad som innefattas i begreppet andliga behov framgår däremot inte av vare sig enkätfrågorna eller enkätsvaren och hade varit intressant att undersöka i en mer djupgående studie. Resultatet påvisar ändå att det är en faktor som påverkar
upplevelsen av vård och som vårdande sjuksköterskor bör försöka ta hänsyn till. I studien från Skottland kring andliga behov framkom att både patienter och vårdgivare har svårt att prata om andliga frågor. Många patienter i den studien uttryckte även, i slutet av sina liv, ett behov av att diskutera just andliga frågor som att söka och finna meningen med livet (Murray et al, 2004). Möjliga orsaker till oviljan att adressera andliga frågor hos personalen kan bero på dålig förståelse och bristande utbildning i ämnet. Även tidsbrist och känslan av sårbarhet i ett område där färdiga svar är sällsynta kan vara
bakomliggande orsaker.
Huruvida manliga patienters upplevelse av vård står i relation till sjuksköterskans kön är en kontroversiell fråga som rönt mycket uppmärksamhet under studiens gång.
Genusrelaterade förhållande existerar alltid i alla samhällstrukturer således även inom sjukvården. I föreliggande studie har det emellertid varit svårt att dra klara paralleller mellan manliga och kvinnliga maktrelationer. Att sjuksköterskans kön påverkar eller inte påverkar upplevelsen av mottagen vård kan därför varken verifieras eller falsifieras i denna studie. Beklagligt för studiens behållning är vidare att patienterna inte
efterfrågades kring deras tidigare erfarenhet av vård av manliga sjuksköterskor. Detta hade tydligare kunnat markera utslag av genusrelaterad art. Ett sätt att undersöka detta hade varit att i enkäten avslutningsvis efterfrågat om patienterna tidigare blivit vårdade av en manlig sjuksköterska antingen väldigt ofta, ofta, sällan eller aldrig. Så gjordes bland annat i den tidigare nämnda studien från Australien där 51, 8 % (n=215) av deras respondenter erfarit tidigare erfarenhet av manliga sjuksköterskor (Chur- Hansen, 2001). I den Australiensiska studien framkom vidare att i en känslig situation föredrog
patienterna i hög grad att bli vårdad av person av deras eget kön. Detta resultat visar däremot ingen samstämmighet med föreliggande studie, där endast 12 % av
respondenterna (2) ansåg att det egna könet skulle vara att föredra i en för dem känslig situation. Då bland annat en patient uttryckligen ifrågasatte om en man kan kallas sjuksköterska är det inte omöjligt att sjuksköterskeyrket fortfarande är så starkt
förknippat med kvinnlighet att patienterna förutsätter vård av en kvinna. Genus och ålder är faktorer som är allmänt inbäddade i kulturella normer och praxis. Inom medicin och omvårdnad kan därför dessa faktorer, emotionella och/eller genetiska, bäras upp av både allmän och professionell hälso- och sjukvård (Leininger, 2002) Ytterligare forskning i form av intervjuer kring genuspåverkan på upplevelsen av vård hade möjligtvis kunnat ge djupare kunskap om dessa aspekter.
Någon skillnad huruvida manliga eller kvinnliga sjuksköterskor upplevs utföra löften inom rimlig tid kan inte heller urskiljas. Respondenterna upplevde däremot att de kvinnliga sjuksköterskornas löften utförs i rimlig tid olika beroende på var de mottagit vård. På avdelningen svarar fyra av fem att de helt instämmer med påståendet medan det på mottagningen råder ett annorlunda förhållande. Endast en patient av sex på
mottagningen svarade att de instämde helt i att de löften som gavs utfördes inom rimlig tid.En orsak till detta kan vara den tids struktur som råder på mottagningar. I
mottagningsarbetet tilldelas varje patient schematiskt en viss tid förutsättningslöst, vilken möjligen överskrids.
Svårigheten med att tolka svarsutslagen i föreliggande studie faller till stor del på det faktum att 56 % (10) av de tillfrågade patienterna anser att det inte helt kan särskilja på de olika professionernas ansvarsområden. Därmed är det också troligt att de tillskriver sjuksköterska vissa upplevelser som undersköterskorna har påverkat. Detta resultat har även uppvisats i en större spansk undersökning från 2005 (Gonzáles- Valentin et al, 2005) Där redovisades att 27 % (n=1648) av de tillfrågade patienterna ej kunde skilja undersköterskor från sjuksköterskor men det var där ingen faktor som påverkade deras upplevelse av vård. Däremot bör, för att patienten lättare skall kunna tillvarata
kompetensen hos varje yrkeskategori bättre, sjuksköterskans arbetsroll tydligare medvetande göras. Att förtydliga sjuksköterskans arbetsroll och ansvarsområde ser författarna därmed som en kollektiv utmaning där varje yrkesverksam sjuksköterska bör ta sitt ansvar.
Intressant hade varit att föra denna studie i ett större/längre perspektiv innefattande en större population, föredragesvis på en större avdelning med en väl blandad personal grupp, innefattande både manliga och kvinnliga sjuksköterskor. Att patienter inte helt kan särskilja på undersköterskans och sjuksköterskans roll är även det ett område som borde vara intressant för vidare forskning. Patienterna ser och upplever kanske inte allt administrativt arbete och viktig dokumentation som föregår olika
omvårdnadsstrategier och behandlingar, som många gånger är grunden för den fortsatta omvårdnaden. Vad som innefattas i begreppet andliga behov och hur patienter önskar bli bemötta i dessa frågor hade också varit intressant vidare forskning.
SLUTORD
Denna studie har undersökt manliga patienters upplevelse av vård ur ett genus relaterat perspektiv. Ambitionen var att belysa och öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar manliga patienters upplevelse av vård, samt att undersöka om
genusrelaterade förhållande till vård- upplevelsen kunde påträffas. Ett stort bortfall och därmed ett begränsat underlag har däremot komplicerat arbetsprocessen och begränsat resultatets tillförlitlighet markant. Vissa spektra och nyanser har ändå kunnat urskiljas, bland annat har ett respektfullt bemötande och integritet påträffats vara och upplevas av patienterna till belåtenhet. Att andliga behov inte anses tillfullo lika tillfredställande uppfyllda är något som vore lämpligt område för fortsatt
forskning.
De genusrelaterade förhållandena är starkt inbäddade i kulturen. Det faktum att det för de manliga patienterna var oväsentligt vilket kön sjuksköterskan var av i en känslig vårdsituation kan möjligen förklaras i en mer omfattande studie. Att några män hellre vårdats av en manlig sjuksköterska är åsikter som i vården behöver tillgodoses enligt en holistisk människosyn. Att varje patient är unik och skall behandlas utifrån dennes individuella förutsättningar och behov är något som borde genomsyra sjukvården av idag.
