Elevhälsa ur ett lärarperspektiv

Examensarbete i fördjupningsämnet

Elevhälsa ur ett lärarperspektiv

Mental health issues from the teacher's point of view

Ylva Kroona

Kompletterande pedagogisk utbildning KPU, 90 hp

2016-01-14

Examinator: Helen Hasslöf Handledare: Mats Lundström

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Förord

Denna C-uppsats är skriven vid Malmö Högskola vid programmet KPU, Kompletterande Pedagogisk Utbildning. Studien bedrevs under senare delen av höstterminen 2015 av Ylva Kroona.

Jag vill tacka alla som medverkat i intervjuer, för ert engagemang och er hjälpsamhet. Utan er hade studien inte varit möjlig.

Slutligen vill jag tacka min handledare, Mats Lundström, för all stöttning och hjälp. Halmstad, december 2015

Abstract

Varje dag går över en miljon barn (scb.se) till skolan i Sverige. Där tillbringar de upp till åtta timmar per dag, fem dagar i veckan under nio år. De allra flesta läser sedan gymnasiet tre år till. Eftersom barn och ungdomar spenderar så mycket tid i skolans värld, är det viktigt att de kan känna sig trygga, bland annat på hälsonivå. Enligt läroplanen ska all personal på skolan aktivt arbeta med förebyggande elevhälsa. Trots det visar flera undersökningar på att den psykiska elevhälsan blir allt sämre i skolorna (Petersen et al. 2010). Samtidigt har svenska elever under de senaste tjugo åren erhållit sämre skolresultat i internationella jämförelser, exempelvis PISA (Skolverket 2011). Denna studie har två syften. Det första syftet är att undersöka vilket eventuellt samband som finns belagt mellan elevers prestationer i skolan och deras psykiska hälsa. Empirin framställdes främst genom sökande efter vetenskapliga artiklar via databaser.

Det andra syftet med denna studie är att genom teoretiska studier och kvalitativa intervjuer få en bild av hur högstadielärare arbetar med förebyggande elevhälsa i klassrummet för att skapa en trygg och inlärningsfrämjande miljö.

Resultatet visar att det finns belägg för att elever som har psykiska besvär riskerar att prestera under sin förmåga.

Intervjuerna påvisar att lärare främst arbetar med individuella anpassningar i

klassrummet samt att metoderna som används framförallt är lärarens egna och inget som är integrerat i skolans övergripande mål.

Innehållsförteckning

1.5 Vad säger läroplanen om hälsa?...2

1.6 Vad säger skollagen om hälsa?...3

2. Teoretiska perspektiv...4

2.1 Vad är hälsa?...4

2.2 Psykisk ohälsa...4

2.3 Lärares ”praktiska teori”...5

2.4 Sociokulturellt perspektiv på lärande...5

3. Tidigare forskning...6

3.1 Elevers psykiska hälsa...6

3.2 Skillnader mellan könen avseende psykisk hälsa...7

4. Metod...8 4.1 Metodurval...8 4.2 Genomförande...8 4.3 Begränsningar...10 4.4 Etiska överväganden...10 4.5 Tillförlitlighet, generaliserbarhet...10

5. Resultat och analys...11

5.1 Sambandet mellan inlärning och psykisk hälsa...11

5.2 Lärares syn på elevhälsa...12

5.3 Arbeta med förebyggande elevhälsa...14

5.4 Individuella anpassningar...15

5.4.1 Jämförelse med andra studier...17

5.5 Gruppanpassningar...17

5.5.1 Jämförelse med andra studier...18

5.6 Söka stöd...18

5.7.1 Jämförelse med andra studier...20

5.8 Kompetensutveckling och ökat förebyggande arbete med elevhälsa...20

5.8.1 Jämförelse med andra studier...21

6. Diskussion och slutsats...22

6.1 Huvudresultaten och dess konsekvenser...22

6.2 Diskussion om resultaten...23

6.3 Metodens inverkan på resultaten...25

6.4 Min studies bidrag och begränsningar...25

6.5 Jämförelse med andra studier...26

6.6 Förslag till fortsatt forskning...26

6.7 Slutsats...27

Litteraturförteckning...28

Inledning

I detta kapitel anges bakgrund till arbetet följt av problembeskrivning, syfte och frågeställningar. Därefter redogörs det för vad läroplanen och skollagen säger om

elevhälsa.

1.1 Bakgrund

Jag har under min VFU och mina år som vikarie på olika skolor lagt märke till att det finns många elever som har psykiska besvär. Dessa kan uttrycka sig på olika vis; hög frånvaro, stress, prestationsångest eller ensamhet. Jag har ofta reflekterat över hur deras psykiska hälsa påverkar hur de presterar i skolan. Dessutom har jag tänkt på hur man som lärare skulle kunna underlätta för dem, utöver det arbete som elevhälsoteamet gör. Hur man i en klassrumssituation kan skapa en miljö där också elever med psykiska besvär kan känna trygghet och en lust att lära. Ett sådant arbete fungerar också på ett förebyggande vis, det skapar förutsättningar för en miljö där psykiska besvär kan förhindras att uppstå. Så även om det finns olika anledningar till att elever mår psykiskt dåligt, finns det ändå strukturer och tillvägagångssätt som kan gynna alla (Gustafsson 2009). Med detta arbete vill jag undersöka hur lärare kan skapa dessa miljöer i

klassrummet för att underlätta inlärningen hos alla elever.

1.2 Problembeskrivning

Psykiska besvär kan i allra värsta fall leda till självmord. År 2013 begicks 49 självmord av barn och ungdomar mellan 10 och 19 år (Karolinska Institutet 2015). Att ta sitt eget liv är inget beslut man fattar från en dag till en annan, utan ofta en följd av en lång period av psykisk ohälsa (besvär eller sjukdom). Det finns naturligtvis många olika skäl till denna ohälsa eftersom ingen annans liv är den andras likt. Eftersom barn och

ungdomar befinner sig en stor del av sin tid i skolan är det viktigt att man skapar bra och trygga miljöer och att man aktivt arbetar med förebyggande elevhälsa. På så vis har skolan fullföljt sitt ansvar och kanske kan siffran 49 minskas tack vare detta.

Detta är alarmerande då läroplanen säger att all personal på skolan aktivt ska arbeta med förebyggande elevhälsa (Lgr 11). Ogden (2006) beskriver hur arbetsmiljön i skolan är av stor vikt för elevers hälsa och påverkar dem i vissa fall mer negativt än positivt. Eftersom elevhälsa pågår lika mycket inne i klassrummet som i korridorerna eller ute på skolgården, ligger ett stort ansvar på lärare och deras arbete med denna fråga.

Gustafsson et al. (2010:6) presenterar följande slutsatser:

 ”Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem.

 Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid.  Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på

gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter.

 Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression.

 Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar internaliserande symptom för flickor under tonåren.”

Dessa slutsatser påvisar vikten av att ha ett levande arbete med elevhälsa, inte minst i grundskolan.

1.3 Syfte

Det ena syftet med detta arbete är att ta reda på vilket eventuellt samband som finns belagt mellan försämrade skolprestationer och psykiska besvär.

Det andra syftet med denna studie är att genom teoretiska studier och kvalitativa intervjuer få en bild av hur högstadielärare arbetar med förebyggande elevhälsa i klassrummet för att skapa en trygg och inlärningsfrämjande miljö.

1.4 Frågeställningar

 Hur ser sambandet mellan skolprestation och psykisk hälsa ut?

 Hur arbetar lärare med elevhälsa så att det blir lättare för alla elever att känna sig trygga och mottagliga för kunskap?

1.5 Vad säger läroplanen om hälsa?

I Lgr 11 hittar man följande text som rör hälsa:

”Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna

uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas”(Lgr 11:10) (...)”Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” (Lgr 11:7)

Dessutom står det specificerat att alla som arbetar i skolan ska:

”främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.” (Lgr 11:15)

Rektorn har ett särskilt ansvar att se till att:

”Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.” (Lgr 11:18)

1.6 Vad säger skollagen om hälsa?

Sverige fick en ny skollag (Regeringen 2010) som trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ersatte därmed den äldre skollagen från 1985. I den nya lagen infördes ett nytt begrepp – elevhälsa. Lagstiftaren har ”föreskrivit att det i vissa skolformer ska finnas elevhälsa, som har till uppgift att stödja den pedagogiska verksamheten i skolan. Detta framgår främst av bestämmelserna i 2 kap. 25 § skollagen” (Johnsson 2013:17). I hela grundskolan är elevhälsa ett krav. Lagen kan tolkas som att elevhälsan ska finnas till stöd för eleverna så de ska kunna erhålla en god kunskapsutveckling (Johnsson 2013).

2. Teoretiska perspektiv

I detta kapitel behandlas olika definitioner av hälsa och om lärares ”praktiska teori”. Därefter framställs den sociokulturella lärandeteorin eftersom den kan ses som en

utgångspunkt för denna studie.

2.1 Vad är hälsa?

Enligt WHO lyder definitionen av hälsa:

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet” (WHO)

Denna definition instiftades 1948 och har behållits intakt sedan dess (Gustafsson 2009). Här nämns alltså både den fysiska och den psykiska delen av människan. Dessutom beskrivs hälsa som ett tillstånd av socialt välbefinnande, vilket innefattar en människas kontakter med andra människor. Alla dessa bitar måste alltså finnas för att en person ska anses ha god hälsa. WHO:s definition av psykisk hälsa lyder:

”Ett tillstånd där individen inser sin egen förmåga, kan hantera den normala stressen i livet, kan arbeta produktivt och framgångsrikt och är kapabel till att bidra till samhället” (WHO 2005).

2.2 Psykisk ohälsa

Termen psykisk ohälsa används idag ofta för att beskriva både psykiska besvär och psykiska sjukdomar (Uppdrag Psykisk Hälsa 2015). Eftersom jag i detta arbete inte fokuserar på den psykiska ohälsa som innefattar psykisk sjukdom, har jag valt att istället använda begreppet psykiska besvär. Dessa besvär kan till exempel vara oro, ångest, nedstämdhet, stress, ensamhet, sömnproblem, katastroftankar och rädsla. Besvären påverkar personens funktionsförmåga i varierande utsträckning, beroende på karaktär och på omfattningen av besvären. Ofta är dessa symptom övergående och naturliga reaktioner på en jobbig händelse i livet (Uppdrag Psykisk Hälsa 2015).

WHO (2015:396) förklarar psykisk ohälsa (mental disorder) på följande vis:

”Det finns många olika former av psykisk ohälsa, som uppträder på olika vis. De är generellt karaktäriserade som en kombination av onormala tankar, uppfattningar, känslor, beteenden och relationer med andra” (min översättning).

2.3 Lärares ”praktiska teori”

Handal och Lauvås (2000) skriver om hur man som lärare har en ”praktisk teori”. Detta uttryck betyder att man i sin undervisning styrs av olika saker. Det som påverkar en mest som lärare är ens personliga erfarenheter i form av en egen skolgång eller praktik, i rollen som handledare eller tränare. Dessa upplevelser har påverkat oss och bidrar till hur vi är som lärare. På andra plats i sin praktiska teori finns de kunskaper vi anammat genom åren, exempelvis genom studier och inhämtning av teoretiska fakta. Slutligen är det värderingar, politiska, filosofiska, etiska, som avgör hur man bedriver sin

undervisning. Dessa teorier är olika från person till person. De kan förvisso likna varandra om det exempelvis handlar om personer som gått i samma klass, men som individ har man olika erfarenheter och tankar, vilket kommer styra hur man tolkar undervisningen. De tre olika teorierna är inte på något sätt avskilda från varandra, utan sammanflätade och inte möjliga att åtskilja hos en individ. Den undervisning man som lärare bedriver är alltså en sammanblandning av teorierna.

2.4 Sociokulturellt perspektiv på lärande

Det sociokulturella perspektivet har sin utgångspunkt i Vygotskijs teorier. Han beskrev hur viktigt språket är för vårt lärande och visade på skillnaden mellan vad elever kan lära sig på egen hand och vad de kan lära sig i kommunikation med andra (Vygotskij 2001). Även Säljö (2010) menar att lärande är något som sker i samverkan med andra människor. Kommunikation och samtal spelar en central roll i lärandet och genom socialisation införskaffar man sig nya kunskaper. Som elev påverkas man

inlärningsmässigt av de relationer man har till lärare och andra elever. Ett gott

samtalsklimat främjar inlärningen och därför är miljön också en avgörande faktor (Säljö 2010).

Eftersom min studie handlar om elevhälsa och relationen mellan lärare och elev, passar det sociokulturella perspektivet bra att ha som grundteori och relatera tillbaka till.

3. Tidigare forskning

Under denna rubrik presenteras den forskning som gjorts om barn- och ungdomars psykiska hälsa.

3.1 Elevers psykiska hälsa

Det har under de senaste åren rapporterats om en växande psykisk ohälsa bland barn och ungdomar (Petersen et al. 2010). Dock hade man inte före 2008 funnit några djupare vetenskapliga belägg för dessa rapporter. Därför beslutade Hälsoutskottet inom Kungliga Vetenskapsakademin våren 2008 att ”tillsätta en arbetsgrupp som fick uppdraget att identifiera och beskriva den psykiska hälsan hos barn och ungdomar i Sverige, med avseende på trender och fördelning i olika sociodemografiska och

geografiska grupper under tidsperioden 1945- 2009.”(…)” I arbetsgruppen har det ingått experter inom barn- och ungdomspsykiatri, epidemiologi, folkhälsovetenskap, pediatrik, psykologi, sociologi och statistik med inriktning mot mätning, särskilt värdering av skattningsskalor” (Petersen et al. 2010:15). Även om studien inte kunde säkerställa den vetenskapliga evidensen i det sammanställda materialet, fann de ändå ett resultat som tyder på att det upplevda psykiska måendet hos äldre tonårsflickor har försämrats sedan 1980-talet. Även en rapport från socialstyrelsen (2013) uppger att den psykiska hälsan, framförallt hos flickor, har försämrats under de senaste decennierna. Petersen et al. (2010) kunde dock konstatera i sin studie att det totala materialet är alltför skralt och oförenligt för att man ska kunna anta ett tydligt förhållningssätt till barn- och

ungdomars psykiska hälsa.

Alldeles oavsett om den psykiska hälsan har försämrats eller inte, så är det ett faktum att en del barn- och ungdomar lider av psykiska besvär. Att inte vidden av det är

konstaterat och fastställt tyder på ett bristande kunskapsområde i samhället och något som kräver vidare forskning (Petersen et al. 2010). En rapport från skolverket (2013) anger att 30 % av flickorna och 23 % av pojkarna på högstadiet säger sig lida av stress. Liknande siffror går att finna i flera andra rapporter (Ahrén 2010, Bremberg 2004, Gustavsson 2009, SOU 2009). Att elevers självupplevda hälsa ska tas på allvar är något som Rising Holmström (2013) tar fasta på i sin avhandling: ”Hälsofrämjande arbete i

skolan och samhället bör ta barns upplevelser, erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga” (Rising Holmström 2013:vi).

Det är inte bara i Sverige som rapporter om ökande psykisk ohälsa hos ungdomar har förekommit de senaste åren. Coombes et al (2013:221) skriver att ”Internationella rapporter såsom UNICEF:s rapport om barns välmående i rika länder (UNICEF 2007) och i Storbritannien, rapporter från the Children´s Society (Layard and Dunn 2009) och den brittiska regeringen(Department for Children, Schools and Families (DCSF), 2008) har väckt oro angående barnens psykiska hälsa och välmående” (min översättning). En studie från Florida, USA, uppger att av alla elever mellan 9-16 år kommer 1 av 6 att någon gång under den perioden lida av psykisk ohälsa (Costello 2003).

3.2 Skillnader mellan könen avseende psykisk hälsa

I en undersökning från skolinspektionen 2015, tittade man på huruvida elevhälsans arbete motsvarar elevernas behov. Undersökningen visar på att sex av tio flickor och fyra av tio pojkar uppger att de mått dåligt eller varit oroliga på grund av otrygghet, stress, nedstämdhet eller något annat under det senaste året. Något annat kan betyda depression, prestationsångest, katastroftankar, rädsla, självhat och ensamhet.

”Den övergripande slutsatsen av resultatet i skolinspektionens granskning är att

elevhälsan inte arbetar på sätt som stödjer eleverna i att utveckla och bibehålla psykisk hälsa, eller i att bemöta och förhindra uppkomst av psykisk ohälsa.” (Skolinspektionens rapport 2015:05)

4. Metod

I kapitel 4 presenteras metodurval, genomförande, begränsningar, etiska överväganden och tillförlitlighet.

4.1 Metodurval

Jag valde att genomföra en text- och dokumentstudie för min fråga om sambandet mellan inlärning och psykiskt mående. Denna gjordes genom analys av de studier jag funnit i ämnet. Teoretiskt stöd i denna fråga ger en tydligare bild av min intervjudel som handlar om hur lärare arbetar med elevhälsa i klassrummet. Denna del av uppsatsen är en kvalitativ empirisk undersökning där fokus ligger på analys av intervjuerna. För att ytterligare ge stadga åt intervjudelen gjordes också här en text- och dokumentstudie med samma frågeställning.

Jag genomförde totalt 7 intervjuer. Fyra av informanterna skaffades genom den VFU-skola jag varit placerad på under min utbildning. Eftersom jag lärt känna de flesta lärarna på skolan kändes det naturligt att fråga och även att genomföra intervjuerna. Jag har under året fört många diskussioner med dem och det kändes som att de var

avslappnade i kontakten. De resterande tre informanterna införskaffades via kontakter; genom vikariat på skolor samt genom bekanta.

När man gör kvalitativa undersökningar är det vanligt att man får ett material som är ensidigt och omfattande. Att försöka reda ut vad som ska väljas bort och väljas ut för att få ett tydligt resultat som dessutom uppfyller vetenskapliga krav på trovärdighet, är inte helt enkelt eller självklart. Därför är det viktigt att man är medveten om på vilket sätt man väljer att presentera sitt material (Nylén 2005). Nedan följer en beskrivning på hur jag arbetade med intervjuerna för att få fram de data som jag ansåg vara väsentliga och representativa. Med väsentliga avser jag sådana resultat som jag kunde knyta till den tidigare forskning jag undersökt och som stämde överens med min studies syfte.

4.2 Genomförande

För mina text- och dokumentstudier har jag sökt vetenskapliga artiklar i ämnet. Detta skedde främst genom databaser, men också via böcker och genom fritt sök på internet.

Databaser som användes var ERIC via EBSCO och Google Scholar. Sökord var ”mental health”, ”school”, ”learning”, ”teachers´ perception”, och de användes i olika

kombinationer beroende på vad som eftersöktes.

Jag genomförde totalt sju olika intervjuer med ämneslärare för att få en uppfattning om hur de brukar arbeta med förebyggande elevhälsa, deras erfarenhet och ambition (se bilaga 1). Även om jag på förhand hade konstruerat frågor (nio stycken), var dessa mer som riktlinjer under mina intervjuer. Jag ställde även andra frågor beroende på hur samtalet utvecklade sig, intervjuerna var alltså semi-strukturerade. Eftersom jag hade få informanter och de enskildas svar var av stor betydelse valde jag att inte ha helt

strukturerade intervjuer då dessa passar bäst när det är fråga om kvantitativa

undersökningar. Semi-strukturerade intervjuer tillåter respondenten att svara mer fritt och förbehållslöst (Lantz 2013). De inledande frågorna var till för att informanterna skulle komma igång och börja reflektera över elevhälsofrågor på ett övergripande sätt. Intervjuerna tog mellan 16 och 26 minuter. Intervjuerna med lärarna på min VFU-skola genomfördes på skolan, i respektive arbetsrum. En intervju genomfördes på ett kafé, en annan i läraren i frågas tomma klassrum och den sista i hemmiljö. I den mån det var möjligt försökte jag se till att det var tyst och lugnt i miljön omkring. Jag spelade in alla intervjuer genom min mobiltelefon för att inte missa någon information.

Varje intervju transkriberades och skrevs sedan ut. Jag läste igenom dem och

sammanställde de svar som liknade varandra. Därefter blev det tydligt att det bildades olika kategorier; individuella anpassningar, gruppanpassningar, söka stöd, vikten av att jobba med elevhälsa och kompetensutveckling och fokus på förebyggande arbete. Denna metod att arbeta efter kallas meningskategorisering och ger en översikt över materialet (Kvale 2009). De intervjudelar som valdes bort innehöll material som inte svarade på mitt syfte och därför inte ansågs relevanta. I ett nytt dokument kopierade jag och klistrade in de svar som hörde ihop och gav respektive lärare en särskild färg. På så vis kunde jag urskilja vem som sagt vad och hur mycket de pratade om varje kategori. Sedan följde ett fördjupande arbete i vilket jag läste igenom materialet flera gånger för att till slut komma fram till de resultat som hade erhållits. Efter det kunde svaren sammanställas i min resultatdel.

4.3 Begränsningar

Då mitt arbete med att leta efter informanter inte kunde starta förrän i slutet av

november, förstod jag att det skulle bli svårt att söka på något annat sätt än genom olika kontakter. Jag ringde dock runt till några rektorer och hörde mig för om det var möjligt att komma och informera lärare vid en konferens, men samtliga var negativt inställda till detta på grund av det annalkande terminsslutet. På grund av detta har min studie en begränsning i att jag inte hade möjlighet att söka av ifall det fanns informanter som har särskilt intresse eller erfarenhet av arbete med elevhälsa.

Under arbetets gång med intervjuerna upplevde jag att en mättnad till viss del infann sig (Kvale 2009). Mättnad innebär att det inte kommer fram mer information trots nya intervjuer. I mitt arbete var det många svar som återkom samtidigt som det kom fram nya saker inom andra områden. Då min tid var begränsad och möjligheten att få tag på fler informanter mycket låg, valde jag att inte söka efter nya utan koncentrera mig på de svar jag hade fått.

4.4 Etiska överväganden

”Grundläggande är att forskning bara får godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid skall beaktas vid etikprövningen. Människors välfärd skall ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov” (Etikprövningslagen 2003:460). Övriga etiska överväganden följer både samtyckeskravet och informationskravet vilket innebär att informanterna informerades om att:

 Deras deltagande i studien var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst.  Alla svar och uppgifter var anonyma, de skulle komma att behandlas

konfidentiellt och förstöras efter datainsamlingen.

 Resultaten skulle enbart komma att användas för forskningsändamålet och inte användas till icke-vetenskapliga syften.

4.5 Tillförlitlighet, generaliserbarhet

För att uppnå så hög tillförlitlighet som möjligt är det viktigt att följa vissa punkter. Mina intervjuer genomfördes inte på samma plats, vilket kan påverka resultatet. Att ha en personlig relation med den man intervjuar kan också ha betydelse. Eftersom studien hade begränsningar, se 4.3, hade ett annat perspektiv kunnat synliggöras om man hade

utfört den igen. Det hade alltså inte gått att upprepa studien med samma resultat om förutsättningarna varit annorlunda. Min studie kan ändå anses ha tillförlitlighet eftersom en viss mättnad uppstod.

Generaliserbarhet innebär att de resultat man får fram också kan gälla inom andra organisationer, i mitt fall andra skolor (Kvale 2009). Eftersom min studie inte hade kunnat upprepas med samma resultat kan den inte anses vara generaliserbar. Dessutom talar mina begränsningar, se 4.3, delvis också emot en sådan generaliserbarhet.

5. Resultat och analys

Detta kapitel inleds med den empiri som besvarar min första frågeställning; hur ser ett eventuellt samband ut mellan elevers skolprestation och deras psykiska hälsa. Sedan presenteras resultaten från intervjuerna för att besvara min andra frågeställning; hur lärare arbetar med elevhälsa i klassrummet. Först anges de anpassningar lärarna gör på individnivå, följt av gruppnivå. Sedan följer tre avsnitt vilka behandlar hur och när

lärare söker stöd om en elev, deras syn på vikten av att arbeta med elevhälsa samt önskan om kompetensutveckling.

Efter varje intervjuavsnitt följer en jämförelse med andra studier.

5.1 Sambandet mellan inlärning och psykisk hälsa

WHO (1996:1) menar att ”om elever ska kunna deltaga till fullo i undervisning, måste de också vara vid god hälsa och emotionellt trygga” (min översättning). Att det finns en koppling mellan inlärning och psykiskt mående är det många studier som kunnat påvisa (Australian Catholic University (ACU) 2008, Cushman et al. 2011, Gustafsson et al. 2010, Trout et al. 2003). Studien från Australien syftade till att bland annat undersöka hur och om den mentala hälsan hos elever påverkar deras skolprestationer. Resultatet visade på en tydlig koppling mellan psykisk hälsa och inlärning. “I den omfattning som en elev uppvisar effektiv akademisk, social och emotionell förmåga i sin skola, är en indikator på hens nivå av välmående” (min översättning, ACU 2008:7). Studiens metod utfördes bland annat genom gruppdiskussioner med lärare.

Även Trout et al (2003) undersökte kopplingen mellan elevers skolresultat och deras psykiska hälsa. Deras resultat visade på att de elever som hade psykiska

beteendeproblem, som är en typ av psykisk ohälsa, också hade kunskapsbrister. Detta gällde för samtliga skolämnen, men framförallt återfanns bristerna i matematik och rättstavning. Studiens rekommendation var att lärare måste arbeta kontinuerligt med att mäta och utvärdera elevers skolprestationer och använda sig av vetenskapliga metoder för att fylla igen kunskapsluckorna.

En amerikansk studie menar att ”Oavsett hur väl förberedda lärare är att undervisa, oavsett vilka ansvarstagande åtgärder som tas i bruk, oavsett vilka lagliga åtgärder som upprättas för skolväsendet, kommer framgångar i utbildningsnivå vara djupt begränsade om elever inte är motiverade och kapabla till inlärning. Speciellt hälsoproblem spelar en stor roll i begränsningen av motivationen och förmågan att lära hos stadsboende

minoritetsgrupper” (min översättning, Basch 2011:593).

Den svenska studien av Gustafsson et al. (2010) är en review som hade som sitt ena syfte att ta reda på hur psykisk hälsa och skolprestationer står i relation till varandra, vad psykisk hälsa har för effekt på skolprestationer och vad skolprestationer har för effekt på psykisk hälsa. En av deras huvudsakliga slutsatser var att de påverkar varandra ömsesidigt. Enligt Gustafsson et al. (2010) finns det belägg för att inlärningen påverkas negativt av psykisk ohälsa. Dock fann de också att många studier talar för att ohälsan är könsspecifik, då flickor löper dubbelt så stor risk som pojkar att drabbas av depression. Skolkuratorn Wester (2012:5) skriver att ”Omvårdnaden om eleverna är av vikt rent pedagogiskt. En god relation mellan lärare och elev är själva grunden för ömsesidig respekt. Elevens känsla av trygghet och trivsel i klassen och i skolan är en förutsättning för ett gott studieresultat” samt ”(…) inlärningen till stor del är beroende av det klimat eller tillstånd som råder i klassrummet.” Det finns alltså ett flertal studier som visar på sambandet mellan inlärning och psykisk hälsa, nationellt såväl som internationellt.

5.2 Lärares syn på elevhälsa

I en stor kanadensisk studie utförd av “the Canadian Teachers’ Federation” i samarbete med “the Mental Health Commission of Canada”, deltog 3900 grundskolelärare i en enkätundersökning. Syftet var bland annat att ta reda på hur lärare ser på elevhälsa.

Resultatet visade att ”i princip alla medverkande lärare (97%) rapporterade om ett behov av ytterligare kunskap och övning i att känna igen och förstå elevhälsofrågor, varav 69% ansåg det som mycket viktigt och 28% ansåg det vara till viss del viktigt.” (min översättning, Froese-Germain B. et al. 2012:17) Ett annat resultat visade att “84% av lärarna rapporterade om ett behov av ytterligare kunskap och övning i hur elevhälsan ska praktiseras i klassrummet, varav 53% ansåg det mycket viktigt och 31% ansåg det till viss del viktigt.” (min översättning, Froese-Germain B. et al. 2012:18)

Figur 1: ”En överväldigande majoritet av de deltagande lärarna rapporterade ett behov av ytterligare professionell kompetensutveckling inom de fyra undersökta områdena.” (min översättning, Froese-Germain et al. 2012:18)

En liknande, om än mycket mindre, brasiliansk studie av Soares et al. (2014) visade på att lärarna inte fick tillräcklig information om hur de skulle arbeta med elevhälsa. Därmed hade de svårt att hantera olika situationer som uppstod i klassrummet. Soares et al. (2010) slutsatser var att det finns ett stort behov av att utveckla strategier i hur man hanterar elevhälsa i skolan samt att ifall detta görs, kan lärare hjälpa elever att uppnå en bättre hälsa. Detta är också någonting som Johnson (2011) tar fasta på i sin studie. Eftersom lärare interagerar med så många olika barn varje dag, finns det en risk för att de inte ser tecknen på att någon mår psykiskt dåligt. Därför är det av yttersta vikt att

utbilda lärare i att se och upptäcka de tecken som indikerar psykisk ohälsa hos elever (Johnson 2011).

Reinke et al. (2011) lät 292 grundskolelärare med inriktning mot de lägre åldrarna, svara på en enkät angående deras syn på elevhälsa. Resultatet visar att 94% av de medverkande lärarna anser att skolan ska vara med och arbeta mot en bättre elevhälsa. På frågan om de ansåg ha tillräcklig kompetens för att hantera psykisk ohälsa svarade 41% nekande, 31% förhöll sig neutrala och 28% svarade jakande.

5.3 Arbeta med förebyggande elevhälsa

Australian Catholic University (2008:9,10) beskriver sju vägar till god elevhälsa baserat på studiens resultat:

 ”En stöttande, inkluderande och omhändertagande skola

Bl.a genom goda relationer mellan lärare och elever samt mellan lärare och föräldrar.

 Samhällsvänliga värderingar

Bl.a genom att lärare arbetar aktivt med goda värderingar.  Fysisk och emotionell trygghet

Bl.a motverkan av mobbning och kränkningar.  Psykosocial inlärning

Bl.a arbete med olika förmågor såsom positivt tänkande, självförtroende och empatisk förmåga.

 Ett styrke-baserat tillvägagångssätt Bl.a uppmuntra elevens styrkor.  Skapa mening och syfte

Bl.a erbjuda elever sätt att bidra till skolverksamheten och samhället.  En hälsosam livsstil

Bl.a motion och sund kost, undvikande av droger.” (min översättning) Det första steget mot bättre elevhälsa är att sätta upp mål liknande dessa sju vägar. Att ha en stöttande skola innebär att skolan ska tillhandahålla goda relationer. Eleven ska uppleva en bra kontakt med lärare och övrig skolpersonal. Dessutom ska det upprätthållas en god relation till föräldrarna (ACU 2008).

Ogden (2006) menar att detta kan uppnås om man inför mindre klasser eller fler lärare, samt att man vidareutbildar lärarna i elevbehandling och klassledning. Att ha positiva relationer med eleverna är en viktig förutsättning och kan motverka många problem, likaså att det finns kompetenta lärare som kan nå ut med sin undervisning till eleverna. Genom olika metoder kan lärare uppmuntra till inlärning:

 ”Planera och anpassa den fysiska lärandemiljön  Genomföra inskolningsaktiviteter

 Arbeta in regler och rutiner i klassen  Ge klara besked

 Använda beröm och uppmuntran på ett effektivt sätt” (Ogden 2006:61)

En av de sju vägarna förespråkar att lärare aktivt ska arbeta med sunda värderingar och motverka mobbning och kränkningar (ACU 2008). På vissa skolor i Halmstad kommun finns så kallade värdegrundslektioner på schemat som är till för att jobba med just de här frågorna.

För att förhindra att mobbningssituationer uppstår är det fördelaktigt att arbeta förebyggande, att eleverna vet vad det önskade beteendet består utav. Att bli arg och skälla ut en elev som mobbar har ofta mindre effekt i det långa loppet (Celikkaya et al. 2012). Att skolan måste arbeta mer förebyggande är något som också Skolinspektionen (2015) förordar i sin undersökning.

I de ovanstående avsnitten presenteras resultat från både utländska och svenska studier. Även om det kan finnas kulturella skillnader mellan olika länder går det ändå att dra paralleller eftersom studierna uppvisar liknande slutsatser. Att titta på internationell forskning ger mer tyngd åt min studie då en mer sammanhängande bild av elevers situation kan målas upp.

5.4 Individuella anpassningar

Nedan följer en lista på de individuella anpassningar som återkom i intervjuerna. De anpassningar som är särskilt vanligt förekommande eller relevanta redogörs för nedan.

 Muntliga inlämningar istället för skriftliga  Sitta enskilt/grupprum

 Ingen tidspress

 Prata med eleven/visa att man bryr sig  Stärka det positiva

 Förbereda eleven inför nästa lektion  Förenkla uppgifter

 Komma till läraren utanför lektionstid  Hjälp med att planera och strukturera  Individuellt schema

Något som samtliga intervjuade lärare nämner är att de skalar bort arbetsuppgifter för de elever som har psykiska besvär, dels för att undvika press men också för att ge eleven chans att klara ett så högt betyg som möjligt.

”Det tror jag är jätteviktigt - våga se att ditt ämne inte är det viktigaste i livet just nu. Skolan är inte fokus. De kommer hit för att det är social verksamhet, resten är utanför. Det måste man nog våga se som lärare, våga skala bort.”

Fem av lärarna uppger att de först och främst pratar med eleven när de upptäcker att hen mår psykiskt dåligt. Att kommunikation är viktigt, att få någon slags kontakt. Ibland är det svårt, om eleven inte inbjuder till det, men då kan man försöka föra en dialog kring skolarbetet. En av lärarna uppgav att det är viktigt att våga ta en diskussion med eleven om man märker att det går snett. Ibland får man mycket ut av att fråga, ibland inget alls. Men det är ändå viktigt att visa att man bryr sig och har lagt märke till att inte allt är som det ska. Flera av lärarna berättar också att det är viktigt att bygga upp en relation till eleverna för att uppnå trygghet och förebygga psykiska besvär. Har man en bra relation till eleven blir kommunikationen enklare och det är större chans att man får den kontakt som behövs när eleven mår dåligt.

”Mycket handlar om att man visar att man bryr sig om, jag tror att man kan förebygga mycket ohälsa bland ungdomar genom att ställa de här extra frågorna, inte bara ”hur mår du?” utan ”vad lyssnar du på för musik?”. Lite fakta bakom som

handlar om personen utan att behöva bli så personlig egentligen, men att man visar intresse.”

5.4.1 Jämförelse med andra studier

Totalt sett använde sig de intervjuade lärarna av ganska många olika individuella anpassningar. Även de lärare som arbetar på samma skola hade till viss del olika sätt för individuella anpassningar. Att många skolor generellt sett är dåliga på att arbeta

förebyggande med elevhälsa är något som Skolinspektionen kommit fram till i sin undersökning (Skolinspektionen 2015). Att prata med eleven och visa att man bryr sig är det många av de intervjuade lärarna som gör. Denna metod uppmuntras av flera studier, att det är viktigt att ha en god och positiv relation till eleverna för att

understödja inlärning (Australian Catholic University 2008, Ogden 2006, Wester 2012). Även den sociokulturella lärandeteorin förespråkar god kommunikation och menar att det är en förutsättning för eleverna för att kunna ta in ny kunskap. Eftersom lärandet sker i samverkan med andra är det essentiellt att lärarna har ett aktivt och levande samtal med eleverna (Säljö 2010).

5.5 Gruppanpassningar

Nedan följer en lista på de gruppanpassningar som återkom i intervjuerna. De

anpassningar som är särskilt vanligt förekommande eller relevanta redogörs för nedan.  Klassrumsplacering

 Hälsa i dörren

 Samla in mobiltelefoner  Dricka te/lyssna på musik  Byta miljö

 Jobba med värderingar under speciella lektioner  Tydliga strukturer under lektionen

Fem av lärarna anger att placeringen i klassrummet är viktig för att skapa en trygg atmosfär. De möblerar klassrummet på ett sätt som får eleverna att interagera och samarbeta med de personer som läraren tänker kan vara bra för varandra. Om det är

känsligt för eleverna kan man låtsas att man har lottat platserna så anledningen inte blir uppenbar.

Utöver klassrumsplacering har de intervjuade lärarna ganska olika metoder när det gäller gruppanpassningar, även om många trycker mycket på rutiner. Några står alltid i dörren och möter eleverna vid lektionens början samt samlar in deras mobiltelefoner. En lärare brukar dricka te och lyssna på musik under lektionspassen med sina äldre elever.

”När jag har de äldre eleverna, i åttan och nian brukar vi lyssna på musik och dricka te när vi har lektion. Det tror jag bidrar till att de mår lite bättre.”

En lärare berättar om hur det ibland kan finnas behov av att tillfälligt byta ut skolmiljön mot en annan miljö.

”Man måste jobba med individerna och gruppen och ibland kanske man måste ta en heldag och åka iväg med klassen någon annanstans och prata mycket om hur man är mot varandra och vad som inte funkar. Så att de verkligen får jobba med allt. Det måste man jobba med annars så kommer man inte vidare.”

5.5.1 Jämförelse med andra studier

Om man jämför med svaren för individanpassningar, var svaren om gruppanpassningar mycket mer spretiga och kändes inte lika genomtänkta eller självklara. Lärarnas svar skiljde sig åt mycket mer sinsemellan. En av metoderna används dock systematiskt av samtliga lärare på samma skola, att samla in alla mobiltelefoner under lektionens början. Detta har bestämts i arbetslaget och ska följas under samtliga lektioner. Att sådana rutiner främjar elevhälsan understryks av flera av de studier jag tagit del av (Australian Catholic University 2008, Ogden 2006).

5.6 Söka stöd

Samtliga lärare uppger att de tar kontakt med andra lärare när de upptäcker att en elev mår psykiskt dåligt. Anledningen till det är att det kan finnas en annan lärare som har bättre kontakt med just den eleven och därför har mer information. Om en elev agerar annorlunda under en lektion är det ofta så att hen också gör det under andra lektioner. Därför kommer vanligtvis andra lärare också ha upptäckt det förändrade beteendet. Pratar man i arbetslaget om vad man upplever under lektionen, blir det lättare att få en

tydligare bild av olika elevers problematik. Då kan man få tips om hur man lättare ska hantera olika situationer som kan uppstå i klassrummet.

”I så fall pratar jag med elevens mentorer och kollar upp vad de gör för någonting, om det finns någon plan.”

Om man själv inte är mentor till en elev som man upplever mår psykiskt dåligt, tar man i första hand kontakt med den lärare som har det ansvaret.

”Och det gäller ju att man då försiktigt att när vi i arbetslaget pratas vid kan lyfta den oro man känner för någon elev, just att när man ser de här attitydsförändringarna på olika sätt va. Att vi kan lyfta det och diskutera runt och sen att hjälpas åt att

observera och sen kanske bara lägga ner det om man märker att det här är ingenting som är så allvarligt. Och sen så tror jag att det är viktigt också att vi… Att det är regelbundna möten som elevhälsan har med eleverna.”

Är det ett allvarligare problem som arbetslaget upplever kräver större åtgärder, tar man kontakt med elevhälsoteamet, ofta bestående av kurator, sjuksköterska, specialpedagog och ibland även skolläkare och skolpsykolog, om sådan finns tillgänglig.

5.7 Vikten av att jobba med elevhälsa

När diskussionerna under intervjuerna kommer in på huruvida det är viktigt med elevhälsa, nämner samtliga att det är en slags grund i läraryrket. Om eleven inte känner sig trygg med läraren och klassrumssituationen spelar det ingen roll hur duktig du är som pedagog eller hur bra lektionsplaneringar du har.

”Det sociala är ju lika viktigt som… Följer inte det med så kommer studieresultaten dala. Gör det inte det på högstadiet så blir det på gymnasiet. Någon gång kommer man krascha, man klarar inte att må dåligt hur länge som helst.”

Flera av lärarna säger att de oftast märker en försämring i skolresultat när en elev har psykiska besvär. En av respondenterna hänvisar till sig själv.

”Jag gör ju inget bra jobb när jag mår dåligt, jag kanske gör ett jobb och fixar det, men jag gör inget bra jobb. Inlärningsprocessen kan ju fortgå men det är inte optimalt om man mår dåligt.”

En lärare nämner att denna tendens är tydligare hos pojkar än hos flickor.

”Tjejer bråkar ju mer när de mår dåligt, det blir ju tjafs i en tjejgrupp. Killar tappar mer skolresultaten, slutar göra det som de brukade göra, slutar med sin fotboll och börjar sitta mer vid datorn.”

- Kan tjejerna behålla sina skolresultat?

”Nej, det sjunker ofta där med. Det är fler signaler på tjejer för det blir ofta lite tjafs.”

- Så enligt din erfarenhet, skulle du säga att om en elev mår psykiskt dåligt så kommer det påverka skolprestationen negativt?

”Ja, nio gånger av tio. Så är det tycker jag.”

Samma lärare uppger att hen upplever att det är fler flickor som lider av psykiska besvär, såsom depression och stress, än vad det är pojkar. Flera av lärarna nämner stress som ett ökat problem.

5.7.1 Jämförelse med andra studier

Basch (2011) uttrycker det mycket likt mina informanter, att det inte spelar någon roll huruvida läraren är förberedd att undervisa. Om inte elevhälsan finns med kommer inte studieresultaten vara goda. Detta stämmer också väl överens med annan forskning som gjorts i ämnet (Australian Catholic University (ACU) 2008, Cushman et al. 2011, Gustafsson et al. 2010, Petersen et al. 2010, Trout et al. 2003). Att arbeta med elevhälsa handlar mycket om att ha en god kommunikation med eleverna. Återigen kan den sociokulturella lärandeteorin kopplas in här som stöd för detta arbetssätt (Säljö 2010).

5.8 Kompetensutveckling och ökat förebyggande arbete

med elevhälsa

När jag ställer sista frågan: ”Är det något du vill tillägga?” får jag som svar från några av lärarna att de önskar ett större arbete kring elevhälsa. En lärare uttrycker en oro om att inte ha kompetens som räcker till för att hantera elevers psykiska besvär.

”Nä.., jag tror att vi behöver mer kompetens. Det kan ju vara så att ungdomar mår sämre idag i och med sociala medier och allting… Ibland så känner jag att jag har en inkompetens vad gäller vissa saker och där tror jag att man behöver fortbildning och stöd och kanske föra diskussioner i hur ska vi göra, hur bemöter jag, på vilket sätt. För ibland kan det bli fel, och det finns en liten oro att jag som vuxen kan påverka dom fel. Så om jag skulle få önska något i det här så vill jag ha kompetensutveckling och kanske mer personal som arbetar med elevhälsa.”

Ytterligare en lärare efterlyser mer fokus på elevhälsa, framförallt på förebyggande sådan.

”Det är jättejätteviktigt. Och det jag tycker är viktigt är det här förebyggande arbetet, och vi skulle kunna göra mycket mer och framför allt det här hur man är mot varandra, att ha något slags material som man jobbar med. Förr hade man lektioner där man jobbade aktivt med sådana frågor, värdegrundslektioner. Men de har

försvunnit nu och på min skola är det väldigt inriktat på prestationer. Det här med hur man mår är inte alls prioriterat, så jag känner att vi skulle behöva jobba mycket mer med hur man mår.” (…) ”För jag tror att den psykiska ohälsan är ganska stor.”

5.8.1 Jämförelse med andra studier

Att lärarna uttrycker en önskan om mer fokus på elevhälsa indikerar att det finns en brist på det i dagens skolor. Denna indikation går i linje med de resultat som Froese-Germain et al. (2012), Soares et al. (2014) och Reinke et al. (2011) kom fram till. De menar att lärare anser att de kan vara en del av lösningen till en bättre elevhälsa, om de får verktygen som behövs.

6. Diskussion och slutsats

I det avslutande kapitlet för jag en diskussion om hur resultaten för min studie kan tolkas och betyda samt konsekvenserna för dem. Under avsnittet 6.2 väver jag ihop mina olika delanalyser från kapitel 5 och analyserar det hela materialet utifrån mina

teoretiska bakgrundsstudier. Vidare följer en diskussion om hur resultaten kan ha påverkats av metodvalet, vilka svagheter och begränsningar studien har och slutligen

en relation till andra studier.

Till sist vävs resultaten ihop med analysen och bildar en slutsats.

6.1 Huvudresultaten och dess konsekvenser

Mitt ena syfte med denna studie var att ta reda på hur ett eventuellt samband ser ut mellan försämrade skolprestationer och psykiska besvär. Resultatet av min

litteratursökning bekräftar att ett sådant samband finns och att skolprestationer och psykisk hälsa påverkar varandra ömsesidigt. Dessutom gav mina intervjuer ytterligare indikation på detta då många lärare bekräftade att arbete med elevhälsa är en

förutsättning för att kunna bedriva undervisning. Detta resultat innebär att skolan bör satsa mer resurser på arbete med elevhälsa för att förhindra psykisk ohälsa och försämrade skolresultat. Min första frågeställning blev alltså besvarad.

Det andra syftet med min studie var att genom teoretiska studier och kvalitativa intervjuer få en bild av hur högstadielärare arbetar med förebyggande elevhälsa i klassrummet för att skapa en trygg och inlärningsfrämjande miljö. Resultatet av min litteratursökning visar att få eller inga studier har gjorts där man kartlagt hur lärare faktiskt arbetar med elevhälsa. Desto fler studier gick att finna om hur lärare bör arbeta med elevhälsa. Resultaten från intervjuerna tyder på att lärare har olika sätt att arbeta med elevhälsa på och att det arbetet sker inom egna ramar utifrån egna förutsättningar. Detta betyder att det blir upp till varje individuell lärare att ta på sig och se till att elevhälsan återfinns i klassrummet.

6.2 Diskussion om resultaten

Informanterna angav många olika exempel på individuella anpassningar, även de informanter som jobbade på samma skola. Detta tyder på att de individuella lärarna kommit på sina metoder själva, snarare än att det är metoder som är satta i system för hela skolan. Detta skulle kunna betyda att skolor har svårt att integrera elevhälsoarbetet i skolans generella mål. Detta är något som Höög (2012:22) konstaterar i sin rapport; ”Ett annat resultat är att få skolor har utvecklat mål för elevhälsoarbetet som är integrerade med skolans kunskapsmål och sociala mål. Det tycks vara mest påtagligt i de fall där elevhälsan är starkt centraliserad. När inga mål finns blir inte

elevhälsoarbetet integrerat i kvalitetsarbetet utan mer händelsestyrt.”

Att skala bort arbetsuppgifter för elever som mår dåligt är en strategi för att som lärare behålla eleven i ämnet och samtidigt ha tillräckligt med underlag för att kunna sätta betyg. Samtidigt är det en högst medmänsklig strategi, att vilja lätta någon annans börda. Det är också ett tecken på att lärare har förmågan att se bortom kunskapskraven och sitt eget ämne och istället se eleven som en individ med andra behov, som det första citatet insinuerar:

”Det tror jag är jätteviktigt - våga se att ditt ämne inte är det viktigaste i livet just nu. Skolan är inte fokus. De kommer hit för att det är social verksamhet, resten är utanför. Det måste man nog våga se som lärare, våga skala bort.”

Om man ser till Handal och Lauvås (2000) syn om lärares praktiska teori, kan detta tyda på att lärare ofta själva har upplevt en omtänksam och omhändertagande skolgång eller att det är något de lärt sig under lärarutbildningen. Eftersom en lärares praktiska teori är en sammanblandning av erfarenheter, är det också möjligt, eller kanske till och med troligt, att det rör sig om både och. Alla ens erfarenheter spelar roll i hur man är som lärare och kommer påverka huruvida man väljer att lägga sitt fokus inom olika områden. Så också inom elevhälsa.

När det kommer till elevhälsa arbetar lärare enligt mina intervjuer mer med individuella anpassningar, snarare än med gruppanpassningar. En förklaring till detta kan vara att man inte fått tillräcklig utbildning i grupphantering. Detta stämmer väl överens med

så att vid individuella anpassningar är arbetet inte längre förebyggande, utan något man måste lösa för att hjälpa eleven i sin skolgång och därmed fullfölja sin plikt som lärare. Förebyggande arbete kräver en annan kunskap och tidsåtgången till detta kan väljas att lägga på annat arbete i hopp om att problem av det slaget inte ska uppstå. Att det förebyggande arbetet inte är tillräckligt på många skolor, finns det åtskilliga belägg för (Froese-Germain et al. 2012, Ogden 2006, Reinke et al. 2011, Soares et al. 2014), varför man kan anta att det förhåller sig på liknande vis vid informanternas arbetsplats.

Det sociokulturella perspektivet handlar om att lärande sker via språket och i relation med andra människor. Människan ingår i olika gruppkonstellationer och det är genom gruppen vi blir de vi är (Säljö 2010). Att mina intervjuresultat tyder på att lärare arbetar mer med individuella anpassningar än med gruppanpassningar, skulle man kunna tolka som att detta inte går i linje med det sociokulturella perspektivet. Att lärare på

gruppnivå inte har den kommunikation och samverkan som krävs för ett gott lärande. Men samtidigt är det ju så att det som lärarna gör vid individuella anpassningar i allra högsta grad handlar om kommunikation, fast på en annan nivå. På grund av bristande kunskap i grupphantering räcker inte kompetensen till att få upp arbetssättet till klassrumsnivå. Om det dessutom finns en kultur på skolan av att inte jobba med

gruppanpassningar, att de flesta lärare inte gör det, blir också färre lärare benägna att gå emot den kulturen.

Hur man placerar eleverna i klassrummet var enligt mina resultat det mest

förekommande exemplet på hur man som lärare styr över gruppen. Att det är så vanligt skulle kunna bero på att harmonin och stämningen i ett klassrum kan skilja sig åt väldigt mycket beroende på placering. Det är också en mycket konkret och tydlig metod. Att bryta av från det vardagliga genom att åka iväg med klassen kan skapa en känsla av gemenskap och samhörighet som gynnar elevhälsan och minskar mobbning och kränkningar.

Många av mina informanter nämner söka stöd av andra kollegor som en naturlig del i att hantera problem inom elevhälsan, vilket skulle kunna betyda att de har ett gott

samarbete i arbetslagen och på skolan över lag. Det tyder också på att de har ett levande och aktivt elevhälsoteam som kan ta hand om ärendet vid behov. Att söka stöd hos kollegor är något lärarna gör utöver de andra anpassningarna och verkar fylla en viktig

roll i att skaffa sig mer kunskap om problemet. Faktum är att man kan se detta som ett sätt för lärarna att få mer kompetens, ett eget sätt att skaffa sig vidareutbildning i ämnet. De pratar ofta med andra lärare, men också med kurator eller sjuksköterska, som ju har annan kompetens och därför kan bistå med nödvändig kunskap. Att samtala för att skaffa sig större kunskap om något handlar om att använda språket, vilket Säljö (2010) ser som det viktigaste verktyget för lärande. I detta fall handlar det om lärarnas eget behov av att inhämta kunskap.

Informanterna menar att skolarbetet skulle påverkas negativt av att man inte arbetade med elevhälsa, även om jag upplever svaren också som en ren omtanke om eleverna. Att lärare vill att elever ska må bra, oavsett om det påverkar skolgången eller inte. Eftersom samtliga lärare anger att deras eget arbete med elevhälsa är en slags grund i professionen tyder det på att de anser att det är ytterst viktigt att jobba med denna fråga. Att ett ökat förebyggande arbete kommer ge större möjlighet till inlärning är något som Ogden (2006) föreskriver, och något som de flesta av mina informanter också uttrycker. Mina resultat visar på vikten av att lärare har ett aktivt arbete med elevhälsa i

klassrummet. Samtliga informanter understryker detta, och efterlyser mer kompetens inom området och ett ökat arbete med förebyggande elevhälsa. Anledningen till informanternas önskan är både av omtanke om eleverna och av en inställning till att psykiskt välmående ger bättre skolresultat, vilket intervjuresultaten indikerar på. Detta går hand i hand med åtskillig forskning (Australian Catholic University (ACU) 2008, Basch 2011, Cushman et al. 2011, Gustafsson et al. 2010, Petersen et al. 2010, Trout et al. 2003). Det finns alltså en stark vilja att öka det psykiska välmåendet hos elever, samtidigt som man upplever att man inte har de verktyg som är nödvändiga, varken för att upptäcka psykisk ohälsa, förebygga den eller hantera den när den uppstår. Det finns dock en hel del kunskap hos lärare, exempelvis är i flera avseenden mina informanters svar i linje med de ”sju vägarna” som enligt ACU (2008) är grunden till ett bra

förebyggande arbete med elevhälsa. Informanterna nämner strukturer som ingår i de fem första vägarna; en stöttande, inkluderande och omhändertagande skola,

samhällsvänliga värderingar, fysisk och emotionell trygghet, psykosocial inlärning och ett styrke-baserat tillvägagångssätt. Detta indikerar att vägen till ett lyckat arbete med elevhälsa handlar mer om frågan ”hur” lärare ska arbeta, än om med vad.

6.3 Metodens inverkan på resultaten

Eftersom jag genomförde mina intervjuer på olika platser och med personer jag har någon slags personlig relation till, ger detta en viss påverkan på mitt resultat. Jag upplevde det dock som att samtliga informanter var avslappnade och att de svarade öppet och ärligt. Då jag hade ont om tid, hade jag givetvis kunnat få ett annat resultat om jag haft ett vidare sökområde efter informanter.

Mitt frågeformulär till informanterna hade kunnat utvecklas ytterligare. Jag kom på i efterhand att jag velat ha med frågor som:

 Hur har du utvecklat de metoder du använder?

 Finns det en levande diskussion i arbetslagen/på skolan om hur ni ska arbeta med elevhälsa i klassrummen?

Detta för att få en grund till var lärarnas strukturer kommer ifrån. Efter mitt arbete med analysdelen och litteratursökningar angående det, känner jag att dessa frågor hade varit relevanta att få svar på. Gällande mina teoretiska undersökningar, har urvalet påverkats av hur jag använt olika sökord. Givetvis är tiden också en begränsande faktor, ju mer tid desto fler sökvägar och sökord kan man testa.

6.4 Min studies bidrag och begränsningar

Min studies resultat bidrar till att understryka vikten av att arbeta med elevhälsa, inte bara genom elevhälsoteam, utan också genom lärare i klassrummet. Studien påvisar bristen på kunskap om hur elevhälsoarbete genomförs i praktiken och behovet av kompetensutbildning för lärare inom ämnet.

För att få ett ännu mer omfattande resultat, hade ytterligare frågor behövt ställas till informanterna, se 6.3.

6.5 Jämförelse med andra studier

Jag har inte kunnat hitta någon liknande studie med avseende på hur lärare faktiskt arbetar med elevhälsa i klassrummet. Vid en sökning på ERIC via EBSCO med sökorden ”Teachers´” och ”mental health” med bägge begreppen i titeln, erhölls 5 träffar varav ingen stämde överens med den delen av min studies metod eller syfte. Jag hittade däremot studier som uttryckte vilken syn lärare har på elevhälsa (Froese-Germain et al. 2012 och Soares et al. 2014). Dessa resultat stämde väl överens med

mina egna, att lärare är engagerade men känner att de brister i kompetensen när det gäller att hantera psykisk ohälsa.

6.6 Förslag till fortsatt forskning

Även om det går att hitta forskning som visar på att det finns en koppling mellan skolprestationer och psykisk hälsa, är den inte helt enhetlig och fler undersökningar inom området bör göras. Här kan andra faktorer också ha betydelse, såsom socio-ekonomisk situation, kön, sexuell tillhörighet och etnisk bakgrund. Forskning som utreder dessa samband kan vara av stor vikt för att få en ordentlig kartläggning av elevers psykiska hälsa och därmed också kunna ge underlag till framtida förslag till arbete med elevhälsa.

Det bör bedrivas studier som undersöker hur lärare faktiskt arbetar med elevhälsa i klassrummet då detta område till synes är outforskat. Detta är av vikt då kunskap om det nuvarande arbetet är en förutsättning för att veta vilka områden man bör förstärka. Just det anser jag att mina resultat tyder på; att det finns ett stort behov av att undersöka vilken sorts vidareutbildning som behövs för lärare inom elevhälsa, samt i vilken utsträckning.

6.7 Slutsats

Ogden (2006) kom i sin rapport fram till att ett alltför stort fokus på det individuella perspektivet, kan leda till att det går åt för mycket tid och resurser som hämmar

gruppen. Dessutom var de framgångar man nådde med metoden begränsade. Han menar att det är bättre att satsa på förebyggande arbete. Det ena behöver dock inte utesluta det andra, och individuella anpassningar är nödvändiga för att stötta och hjälpa de elever som behöver, både för att uppnå ett bättre psykiskt välmående och för att klara skolgången.

Att lärare, både i mina intervjuer från ett samhälle i Sverige och runt om i världen eftersöker kompetensutbildning inom detta område, tyder på att skolsystemen borde satsa betydligt mer på elevhälsa i framtiden. Eftersom flera rapporter också redogör för en ökad problematik kring psykisk ohälsa (Gustafsson 2010, Petersen et al. 2010), blir frågan av ännu större vikt.

Studiens resultat visar att en trygg och lugn atmosfär i skolan är en av förutsättningarna för inlärning, och ett grundläggande steg i arbetet med förebyggande elevhälsa. För att uppnå en god elevhälsa är det viktigt att all skolpersonal aktivt arbetar med

förebyggande metoder. Eftersom barn- och ungdomars hälsa ligger till grund för hur de presterar i skolan men också för hur de agerar och fungerar i samhället, bör vi investera i deras välmående för att kunna bygga ett så bra framtida samhälle som möjligt.

Litteraturförteckning

Ahrén J.C. (2010) Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. SOU Rapport X från DEJA

Australian Catholic University (2008) Report to the Department of Education,

Employment and Workplace Relations: scoping study into approaches to student wellbeing (Sydney, ACU).

Basch C. E. (2011) Healthier Students Are Better Learners: A Missing Link in School Reforms to Close the Achievement Gap. Journal of School Health 81, 593-598

Bremberg S. (1990, 2004) Elevhälsa – teori och praktik. Andra upplagan, Studentlitteratur Lund

Celikkaya T., Filoglu S. (2012) Attitudes of Social Studies Teachers toward Value and

Values Education. Ahi Evran University

Coombes L., Appleton J-V., Allen D., Yerrell P. (2013) Emotional Health and

Well-being in Schools: Involving Young People. School of Health and Social Care, Oxford

Brookes University, Oxford, UK

Costello, E. J., Mustillo, S., Erkanli, A., Keeler, G., & Angold, A. (2003) Prevalence and development of psychiatric disorders in childhood and adolescence. Archives of

General Psychiatry: 60, 837-844.

Cushman P., Clelland T., Hornby G. (2011) Health-promoting schools and mental

health issues: a survey of New Zealand schools. University of Canterbury, College of

Education, Christchurch, New Zealand

Froese-Germain B., Riel R. (2012) Understanding Teachers´ Perspective on Student

Gunnarsson K. (2015) Med önskan om kontroll - figurationer av hälsa i skolors

hälsofrämjande arbete. Stockholms universitet.

Gustafsson, J.-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B. Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P. Ljungdahl, S.,Ogden, T., Persson, R.S. (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee.

Gustafsson L.H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Studentlitteratur AB, Lund Handal G., Lauvås P. (2000) På egna villkor – en strategi för handledning. Cappelen Akademisk Forlag.

Höög J. (2012) Elevhälsa i skolan – teman med variationer. Umeå universitet.

Iizuka C.A., Barrett P. M., Gillies R., Cook C. R., Marinovic W. (2014) A Combined

Intervention Targeting both Teachers’ and Students’ Social-Emotional Skills:

Preliminary Evaluation of Students’ Outcomes. School of Education, The University of

Queensland

Johnson C., Eva A. L., Johnson L., Walker B. (2011) Don’t Turn Away: Empowering

Teachers to Support Students’ Mental Health. Seattle University, Seattle

Johnsson L-Å. (2013) Elevhälsan i den nya skollagen. Norstedts Juridik AB

Karolinska Institutet (2014) Skolåret 2013-2014 i Kupol – Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut?

Kvale S., Brinkmann S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB Lund

Nylén U. (2005) Att presentera kvalitativa data. Liber AB

Ogden T. (2006) Skolans mål och möjligheter. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Partanen P. (2012) Att utveckla elevhälsa. Skolutvecklarna Sverige AB

Petersen S., Bergström E., Cederblad M., Ivarsson A., Köhler L., Rydell A-M.,

Stenbeck M., Sundelin C. & Hägglöf B. (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid.

Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademin, Hälsoutskottet.

Reinke W. M., Stormont M., Herman K. C., Puri R., Goel N. (2011) Supporting Children’s Mental Health in Schools: Teacher Perceptions of Needs, Roles, and Barriers. School Psychology Quarterly 2011, Vol. 26, No. 1, 1–13. University of Missouri

Rising Holmström M. (2013) Hälsosamtalet: Skolbarns självrapporterade hälsa i en svensk kontext. Mittuniversitetet.

Skolinspektionen (2015) Elevhälsa – Elevers behov och skolans insatser. Skolinspektionens rapport 2015:05

Soares A. G. S., Estanislau G., Brietzke E., Lefèvre F., Bressan R. A., (2014) Public

school teachers’ perceptions about mental health. Universidade Federal de São Paulo

SOU – Statens Offentliga Utredningar 2009 Pojkar och flickor – hur jämställt är det? Ett delbetänkande av DEJA - Delegationen för jämställdhet i skolan

Säljö R (2010) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts förlag

academic status of children with emotional and behavioral disorders: A review of the literature from 1961 to 2000. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 11, 198–

210.

Vygotskij Lev. Semenovic (2001). Tankande och sprak. Goteborg: Daidalos.

Wester Y.D. (1996) Elevvård – en pedagogisk fråga. Johansson & Skyttmo Förlag AB WHO (2005) Promoting mental health, concepts, emerging evidence, practice. A Report of the World Health Organization, Department of Mental Health and Substance Abuse in collaboration with the Victorian Health Promotion Foundation and The University of Melbourne

Karolinska Institutet http://ki.se/nasp/sjalvmord-i-sverige-02015-12-08

Statistiska centralbyrån www.scb.se2015-12-08

Uppdrag psykisk hälsa

http://www.psynk.se/ompsynk/psykiskhalsa/ompsykiskhalsa.1815.html2015-12-10

CODEX http://codex.vr.se/ 2015-12-22

Världshälsoorganisationen, WHO http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs396/en/

2015-12-23

Världshälsoorganisationen, WHO

Bilaga 1. Utkast till frågor till lärare

1. Vad betyder ordet elevhälsa för dig? 2. Hur märker du om en elev mår dåligt?

3. Hur ofta ser/upplever du ohälsa bland elever på skolan?

4. Hur brukar du agera i dessa fall?

5. Har du stött på elever som klarar betygskraven men mår psykiskt dåligt och utmärker sig inte?

6. Hur agerar du i så fall?

7. Hur kan man anpassa undervisningen för gruppen, i klassrummet?

8. Hur viktigt är det att som lärare arbeta med elevhälsa?