Studie- och yrkesvägledning inom vuxenutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Studie- och yrkesvägledning inom

vuxenutbildningen

Career counseling in adult education

Indira Osmancevic

Elaine Edner

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp 2011-01-13

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Laid Bouakaz

Studie- och

yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle

3

Sammanfattning

Detta examensarbete syftar till att jämföra mellan studie och yrkesvägledning på Komvux och folkhögskola. Vi har intervjuat två studie- och yrkesvägledare och sex stycken sökande. Hälftenav intervjuer skedde på respektive vuxenutbildning för att kunna göra en jämförelse av vägledningen inom båda skolformer. Vi har i samband med intervjuerna även undersökt vilka tidigare erfarenheter, upplevelser och förväntningar de sökande har av möten med studie och yrkesvägledarna. Vid intervjuerna av studie och yrkesvägledarna har vi forskat i deras arbetslivserfarenhets bakgrund och deras syn på vägledningssamtal.

Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie. De teorier som vi har valt att anknyta till är inom konstruktivistisk vägledning och om kompromiss och egen begränsning, Något som var gemensamt med alla sökande oavsett skolform är behovet av exakt information under

planeringsprocessen som även Peavy nämner i sin bok Konstruktivistisk vägledning. En annan gemensam nämnare hos de sökande var att innan ett beslut kunde fattas krävdes det kunskap om de olika alternativen och insikt om sitt eget ställningstagande vid kompromisser och egen begränsning.

Vi fann en markant skillnad mellan hur studie- och yrkesvägledning bedrivs och uppfattas på Komvux och folkhögskola. Komvux sökande har tillgängliga vägledare som arbetar aktivt med studie- och yrkesvägledningssamtal medan folkhögskolans sökande har möjlighet att få studie- och yrkesvägledningssamtal vid behov.

Förhoppning med vårt arbete är att belysa skillnader i studie- och yrkesvägledningen inom vuxenutbildningen något som kan bidra till att förbättra kvalitén inom vuxenvägledningen.

Sökord

:

5

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund ... 7

1.1 Syfte ... 8

1.2 Frågeställningar ... 8

1.3 Avgränsning ... 8

2. Folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen ... 9

2.1. Folkhögskolans historia ... 9

2.2. Folkhögskolan idag ... 10

2.3 Folkhögskolan och studieomdöme ... 10

2.4. Kommunala vuxenskolans historia ... 10

2.5. Kommunala vuxenskolans mål idag ... 11

2.6 Betygsystemet i Komvux ... 12 3. Tidigare forskning ... 13 3.1 Vuxenvägledning ... 13 3.2 Vägledning på folkhögskola ... 13 4. Teoretiska perspektiv ... 15 4.1 Konstruktivistisk vägledning ... 15

4.2. Informationens roll inom konstruktivistisk vägledning ... 15

4.3 Gottfredsons teori om kompromiss och egen begränsning ... 16

5. Metod ... 18 5.1. Val av metod ... 18 5.2. Urval ... 19 5.3. Genomförande ... 19 5.4. Bearbetning av analys ... 20 5.5 Etiska övervägande ... 20 6. Resultat ... 21

6.1 Vem är professionell vägledare? ... 21

6.2 Sammanfattning av intervjuerna med vägledarna ... 23

6.3 Sökandes perspektiv ... 24

6.4 Sammanfattning av intervjuarna med sökande ... 27

7. Analys ... 29

6

7.2. Vägledning inom folkhögskola ... 30

7.3. Kvalitet inom vuxenvägledning ... 31

8. Diskussion ... 32

8.1. Om resultatet ... 32

8.2. Avslutning och förslag till vidare forskning ... 33

Källförteckning: ... 34

Bilaga 1. Frågor till elever ... 35

7

1. Inledning och bakgrund

Vägen till att kunna utbilda sig till som studie och yrkesvägledare på Malmö högskola har varit olika för oss som skriver detta. Att vi valde att jämföra vägledningen inom

folkhögskolan och kommunal vuxenutbildning, Komvux, berodde på att vi själva studerat vid dessa skolformer och ville nu ta del av studie- och yrkesvägledningen inom

vuxenutbildningen. Vårt mål med detta arbete är att belysa hur vägledningen fungerar inom två olika vuxenutbildningar. Nyttan med detta ser vi som ett steg på vägen mot en förändring, till det bättre för alla som söker studie- och yrkesvägledning inom vuxenstudier.

Vi har gått två olika vägar för att kunna nå samma mål en högskoleutbildning. En av oss hade arbetat i flera år och hade slutligen bestämt sig för att byta yrke. Hon fick tag i en broschyr om folkhögskolans kurser, vilket fick henne att bestämma sig för att läsa en

allmänlinje på folkhögskolan. Under sista året på hennes utbildning kom hon i kontakt med en studie och yrkesvägledare som gav information om olika möjligheter till vidare studier.

Den andra av oss hade en tvåårig gymnasieutbildning bakom sig och flera års

arbetslivserfarenhet. För att kunna studera vidare sökte hon in på Komvux för att kunna komplettera med enstaka kurser som hon saknade i min tvååriga gymnasieutbildning.

Hur ser studie och yrkesvägledaren roll ut på komvux respektive folkhögskolan? Detta är intressant med tanke på att detta är våra framtida arbetsplatser.

Många förutfattade meningar råder hos de sökande om de olika skolformerna inom vuxenutbildningen, vilket framgår i Christina Evelings examens arbete i studie- och

yrkesvägledarens föreställningar om folkhögskolan. Under arbetets gång har vi fått ta del av flera olika synsätt som vid närmare efterforskning inte riktigt alltid stämde med verkligheten.

Vägledare som arbetar med vuxna arbetar under helt andra betingelser än vägledarna som arbetar i grundskolan eller på ungdomsgymnasiet. Till dem kommer människor i olika faser i livet när de vill läsa vidare, blivit arbetslösa eller vill byta arbete. De har olika bakgrund och erfarenheter med sig i bagaget vilket ställer krav på såväl generalist- som specialkompetens i verksamhetens personalgrupp (Skolverket Dnr 2004:03 201).

8

1.1 Syfte

Vårt syfte är att undersöka hur studie och yrkesvägledare arbetar på Komvux respektive folkhögskolan med studievägledningen, samt att göra en jämförelse. Vi ska undersöka om det finns någon skillnad mellan studie- och yrkesvägledning inom vuxenvägledningen.

1.2 Frågeställningar

Utifrån ovanstående syfte att jämföra och undersöka vägledarnas arbetssätt på Komvux och folkhögskolan har följande frågor formulerats:

1. Hur bedrivs vägledningen inom de olika skolformerna? 2. Skiljer sig studievägledning på folkhögskolan och komvux?

3. I vilket syfte söker de studerande studie- och yrkesvägledarens hjälp?

1.3 Avgränsning

Vi kommer att begränsa vår undersökning till sökande och studie- och yrkesvägledare inom Komvux och folkhögskolan. Endast vuxenvägledning kommer att beröras i detta arbete.

9

2. Folkhögskolan och den kommunala

vuxenutbildningen

2.1. Folkhögskolans historia

Världen första folkhögskola grundades 1844 i Rödding i Danmark av Nikolai Gruntvig. Denne var präst, författare och folkbildare. Han var stor entusiast och hade tro på vanliga människors förmåga att styra sina egna liv. Nikolai ansåg att de latinskolor som dittills funnits bara skapat högfärdiga ämbetsmän.

”Ut med latinet, bort med allt o danskt! In med folkets diktning och historia, myter och sagor, visor och traditioner, kort sagt livsupplysning i stället för latin.”(1Britt Nordin 1996, s. 8)

År 1868 Sverige fick sina första folkhögskolor. Dessa tre folkhögskolor skiljde sig från den danska inriktningen som byggde mycket på folkets diktning, historia myter och sagor. Den svenska folkhögskolan skapades först och främst för att tillfredsställa behoven hos en samhällsklass på uppåtgående.2

De nya kommunallagarna år 1862 gav ökat självstyre åt kommunerna. Ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder avskaffades 1866. Därigenom fick främst de välbärgade bönderna större inflytande och ökad makt. För att axla detta politiska ansvar behövde

bönderna en skola som gav samhälls och kommunalkunskap, föreningsteknik och mötesvana, något folkskolan visat sig otillräcklig för. Eftersom samhället hade förändrats, behoven var andra och folkhögskolan visade sig kunna tillgodose dem. Skolorna fungerade både som centrum för sin bygd och som hemvist för rörelsernas medlemmar.

2

10

2.2. Folkhögskolan idag

Folkhögskolans klassiska uppgift har varit att ge enskilda människor möjlighet att söka kunskap och insikter, både för att påverka sin egen framtid och samhällsutvecklingen. Under senare årtiondet har de allmänna kurserna också gett behörighet för högskolestudier.

Folkhögskolan har dessutom sitt särskilda uppdrag att vända sig till prioriterade grupper som korttidsutbildade, utlänningar och handikappade. I dag folkhögskolan har två roller, att ge både personlig utveckling och medborgarkompetens liksom en höjd utbildningsnivå för stora grupper som behöver det. Folkhögskolan kommer att fortsätta verka inom ett brett

utbildningsfält, med sina särskilda ideologiska profiler och pedagogiska kännetecken enligt deras grundideologi.

2.3 Folkhögskolan och studieomdöme

Folkhögskolan ger inte betyg i enskilda ämnen. De studerande kan få ett studieomdöme med en sammanfattad bedömning av den studerandes förmåga att bedriva studier. Studieomdömet sätts gemensamt av alla undervisande lärare och har fyra grader: utmärkt studieförmåga, mycket god, god och mindre god. Via studieomdömet kan man söka till högskoleutbildningar. De folkhögskolestuderande har utgjort en egen urvalsgrupp inom betygsurvalet, eller så har man gjort en omräkning av studieomdömet till betyg.

2.4. Kommunala vuxenskolans historia

Den formella vuxenutbildningen består huvudsakligen av kommunal vuxenutbildning (Komvux) . Den infördes 1968 som en kopia av ungdomsskolan för att ge vuxna samma möjligheter att skaffa sig gymnasiekompetens som ungdomar hade rätt till. Den utvecklades sedan under 1980-talet till en egen skolform med en egen läroplan. Under 1990-talet blev komvux i högsta grad ett arbetsmarknadspolitiskt instrument med Kunskapslyftet (1998-2002) som ett väsentligt inslag. Från 2006 har komvux åter knutits närmare till ungdomsskolans utveckling. Bildning och behörighet för fortsatta studier har betonats allt starkare. Stora besparnings åtgärder har genomförts inom komvux med början 2008 då statsbidragen till skolformen minskade med 25 %.

11

2.5. Kommunala vuxenskolans mål idag

Tidigare utnyttjade många Komvux för att förbättra betygen i ämnen de redan hade tagit, men efter besparingar har det blivit svårare, då sökande utan betyg i ämnet prioriteras.(Lärarnas historia). De flesta kommuner har gått över till att kalla sin vuxenutbildning enbart för Vux. Kommunerna har ansvaret för vuxenutbildningen, men upphandlar delar av utförandet av andra anordnare. En del kommunala vuxenutbildningar benämns med andra begrepp såsom lärcentrum, utbildningscentrum, kunskapscentrum etc. KY- utbildningar har numera bytt namn till yrkes högskola utbildningar och är en egen skolform som inte kommunerna har ansvar för däremot kan vissa kommunala vuxenutbildningar vara ansvariga för en

yrkeshögskoleutbildning. Inför den stora skolreformen inom hela skolväsendet, så kommer även komvux att beröras. Skolreformen för komvux kommer att gälla från och med 1 juli 2012.

År 1968 kommunal vuxenutbildning infördes för att vuxna kunskaper på de nivåer som motsvarar grundskolan, grundläggande vuxenutbildning, och gymnasieskolan gymnasial vuxenutbildning. Komvux regleras i skollagen och förordningen om kommunal

vuxenutbildning. Det sist nämnda träde i kraft första januari 2003 och bygger på det mål och den strategi som riksdagen beslutade om våren 2001. Kunskapslyftet som inleddes den första juli 1996 och avslutades år 2002, påbörjades ett omfattande och förnyelse av bland annat komvux. Komvux och gymnasieskolan har en gemensam läroplan, Lpf 94. Målen i de nationella kursplanerna för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan är också gemensamma, innehållet kan utformas olika.

Inom komvux kan även lokalt initierade kurser inrättas för att tillgodose lokala eller regionala behov. Dessutom kan inom den gymnasiala vuxenutbildningen individuella kurser inrättas, utifrån den enskildas behov utformas innehållet enligt gällande förordning.

Den enskilda ska också få en individuell studieplan som ska utgå ifrån individens förutsättningar och livssituation. Stödet för den vuxnes lärande kan ha formen av

12

2.6 Betygsystemet i Komvux

Komvux ger betyg i varje enskilt ämne till skillnad från folkhögskolan. Betygen är godkänd, väl godkänd respektive mycket väl godkänd. För studenter som inte uppnår kursmål finns även betyget icke godkänd.

För de studerande som har slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning spelar bland annat avgångsåret in för hur betygen räknas för att söka in på t.ex. högskolan.

13

3. Tidigare forskning

3.1 Vuxenvägledning

I Sverige har vi en sedan länge en tradition av oberoende styrning av myndigheternas styrning av kommunernas verksamheter, vilket även inkluderar skola och utbildning. Varje

departement utarbetar sina egna mål och är unika på det sätt att regeringen saknar laglig makt över de olika verksamheterna. Departementet måste följa vissa regler som är utarbetade av de olika ministerierna. (Nordisk nätverk för vuxnas lärande)

Skolverket och arbetsförmedlingen är ansvariga för vägledning av studier och yrken och utformar riktlinjer för den lokala verksamheten. Beslut om organisation och omfattning av olika väglednings insatser sker på kommun nivå av de lokala beslutsfattarna.

Vuxna erbjuds vägledning inom Komvux, lärcentra, vägledningscentra samt i viss utsträckning vid Arbetsförmedlingen.

Vägledare med adekvat utbildning för vuxenvägledning har ökat i samband med

satsningarna på lärcentra och validering av vuxnas kompetens samtidigt som de personliga vägledningsinsatserna på Arbetsförmedlingen har reducerats. Arbetsförmedlingarna har investerat i teknisk utrustning för självservice där de sökande har möjlighet att ta hjälp av datorer och olika söktjänster.

Traditionellt har vägledning betraktas som en rättighet för alla men har under lång tid varit svårtillgänglig för personer utanför utbildningssystemet. Möjligheter till kvalificerad

vägledning har förbättrats under de senaste åren genom att vägledningscentra har vuxit fram i de flesta kommuner.

3.2 Vägledning på folkhögskola

Det finns inte mycket forskning om folkhögskolan sett ur vägledarperspektiv, vi fann ett examensarbete om studie- och yrkesvägledarens föreställningar om folkhögskolan.

I Christina Evlings examensarbete om studie- och yrkesvägledarens föreställningar om folkhögskolanbeskriver hon att syftet med hennes arbete var att undersöka vilka

14

föreställningar verksamma studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och diskutera hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. En av

frågeställningarna var: ”vilka föreställningar har studie- och yrkesvägledare om individer som kan tänkas söka sig till folkhögskolan?”

I vårt arbete är en av frågeställningarna vad som skiljer vägledningen inom folkhögskolan och Komvux. Vårt syfte är att undersöka hur Komvux respektive folkhögskolan arbetar med vägledningen. Vi ska undersöka hinder och möjligheter. Därför finner vi det intressant och av värde att även se vilka föreställningar studie- och yrkesvägledarna har om individer som kan tänkas söka till folkhögskolan.

Christina resultat av intervjuerna hon gjorde att vägledarnas föreställningar om individer som kan tänkas passa på folkhögskolan kan sorteras i följande kategorier:

 De som misslyckats med den vanliga skolan.

 De kreativa.

 De som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan.

 De som har diagnoser som folkhögskolan har speciellt avpassade kurser för.

 De som vill ha en speciell yrkesutbildning som bara finns på folkhögskolan.

Hennes slutsats är att föreställningarna som kommer fram ur de sökandes berättelse, om att uppfylla en eller flera av ovanstående kriterier påverkar studie- och yrkesvägledaren att tänka mer på folkhögskola som ett alternativ. I själva vägledningssamtalet då studie- och

yrkesvägledaren skall ge en förklaring till hur urvalsprocessen går till vid vidare studier ger vägledaren sannolikt en egen bild av den process som kan påverka den sökande i väljande situation. Hon tillägger dock att hon vill framhålla att folkhögskolan av en del av de intervjuade ses som en skolform som passar de förmågor och de tankestilar som inte premieras inom den traditionella skolformen.

Vi fann ingen tidigare forskning som berörde skillnaden mellan studie- och yrkesvägledning på folkhögskola respektive den kommunala vuxenutbildningen.

15

4. Teoretiska perspektiv

I avsnittet nedan kommer vi att redovisa de teorier som vi har valt att knyta till i detta examensarbete. I boken Konstruktivistiskt vägledning: teori och metod av Peavy, R. Vance (1998) hämtar vi vår första teori och den andra teorin som vi valde är Gottfredsons teori om egen begränsning och kompromisser hämtad från boken ”Career choice and development” av Brown D.(2002)

4.1 Konstruktivistisk vägledning

Peavy påstår att vägledningen är en trygghetsskapande aktivitet som väcker hopp, ger stöd skapar klarhet och initierar handling(Peavy1998, s. 16) .

Han tycker att en bra vägledare alltid ska hjälpa den sökande att lösa sina problem genom sitt engagemang. Han skriver i sin bok att när personer söker hjälp av vägledare att det är någonting som inte stämmer med personens tillvaro och att personen har ett behov som inte blivit tillfredsställt. Utifrån den anledningen behöver personen hjälp av vägledaren för att kunna få den rätta information som personen söker. (Peavy 1998, s.76)

Konstruktivistisk vägledning är kulturcentrerad. Vägledning är en process som skall hjälpa medlemmar av en kultur att välja, konstruera och navigera längs kulturens farleder. Det är också en process som skall hjälpa medlemmar av en viss kultur att lära sig hantera

övergången till ny kultur, och navigera längs dess farleder.(Peavy 1998, s.45)

4.2. Informationens roll inom konstruktivistisk vägledning

Peavy skriver om informations roll i sin bok Konstruktivistisk vägledning – teori och metod. Enligt Peavy är informationen väldig viktigt och kan påverka den vägledningssökande på ett antingen positivt eller negativt sätt. Han tycker att när vägledningssökande får för mycket informationen under samtalet kan det vara meningslöst. Den sökande förlorar energi och initiativkraft och på så vis kan det innebära att vägledarens behov tillfredsställs istället för den sökandes. Han betonar också att det är mycket viktigt att ge exakt information under

16

planeringsprocessen till den sökande. Han anser också att informationen endast blir värdefull i den situationen där den vägledningssökande kan behandla den och använda som

kunskap.(Peavy 1998, s.16)

Om informationens roll skriver också Loven i sin bok Kvalet inför valet. En av

svårigheterna med information är att den ofta inte är anpassad till den sökandes behov och att informationsmängden är allför stor. I flera fall och överförd via längre monologer från

vägledarens sida som kan leda till att sökande inte blir delaktig och på så sätt inte få adekvat hjälp (Loven 2000, s.217).

4.3 Gottfredsons teori om kompromiss och egen

begränsning

Linda S. Gottfredson är en amerikansk sociolog, verksam vid Universitet of Delaware. Gottfredsons teori reviderades första gången 1981 och i sin teori försöker hon förklara ungdomars strävan att skapa sin egen karriär och hur begränsningar och kompromisser påverkar deras val och beslut (Brown m fl., 2002).

Linda S. Gottfredsons teori om kompromiss och självbegränsning är grundat på att individer gör sitt val utifrån sin självuppfattning som är grundat på sociala arv och kulturell bakgrund snarare än utifrån sitt intresse och sin person. Kärnan i teorin fokuserar på

människors självuppfattning, som är den bild personen har av sig själv som offentlig och privat person och som påverkar hur individen handlar ifrån personlighet, genus, värderingar, klass och förmåga.

Gottfredsons hävdar att yrkesvalet framförallt är en fråga om att i första hand etablera en offentligt social identitet och endast i andra hand en privat och personlig. Dessutom menar hon att det är mest synliga sociala attributen som har den tidigaste och mest avgörande för individen. Kön, social tillhörighet och etnicitet är i högsta grad synliga och påtagliga. Varje individ skaffar sig en kognitiv karta med möjliga yrken, men yrken ska inte endast vara förenliga med själv bilden utan individen ska göra en uppskattning på hur tillgängliga alternativen är (Brown m fl., 2002).

Gottfredson menar att redan i förskoleåldern börjar barn förstå betydelsen av kön och klass och efterhand börjar de inse egna hinder och begränsningar. Ungdomar börjar således

17

process där individer väljer bort utbildnings och yrkesalternativ som stämmer bättre med det inre unika jag, till förmån för alternativ som individen uppfattar som mer tillgängliga.

Gottfredson skriver i sin teori om begreppet begränsning som i denna process, då en individ som mycket ung begränsar sina yrkesaspirationer. Människor bedömer utifrån sig själva yrken i grader av förenlighet med bilden de har av sig själva.

Gottfredson skriver också om arv och miljö och menar att det finns ett samspel mellan medfödda karaktärsdrag och sociala påverkan en person utsätts för där vi skapar olika förutsättningar för oss själva. Omgivningen formar individen likson individen formar omgivningen. Hur individer upplever tillgänglighet till yrken bestäms dels av personens självbild i förhållandet till yrket, men också om personen i fråga uppfattar alternativen som realistiska och tillgängliga att uppnå(Brown m fl., 2002).

18

5. Metod

Vi kommer nu att redovisa den metoden vi har använt oss av i den här studien. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod.

5.1. Val av metod

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur Komvux respektive folkhögskolan arbetar med studievägledningen och att undersöka om det finns någon skillnad mellan studie och yrkesvägledning inom vuxenvägledningen. För att kunna göra detta valde vi att intervjua studie- och yrkesvägledare och sökande vid Komvux och folkhögskolan. Vår ambition att både kunna få svar på våra frågeställningar och vara flexibla så att vi kunde ändra eller utöka de frågor vid behov utefter den intervjuades berättelse. Vi valde att använda oss av

semistrukturerade frågor så att samma frågor ställs till alla informanter. Våra frågor har öppna svarsmöjligheter det ger informanterna mer lika chans att säga sin åsikt om samma frågor. Vi skiljde på våra frågeställningar till vägledarna och sökande.

Enligt Trost så får man genom att använda sig av en kvalitativ intervju metod fram informationsrika och komplexa svar av informanterna (Trost 2005, s. 7).

”Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor”(Dalen 2007.s.9).

För att kunna besvara våra frågeställningar behövde vi få med intervju personernas egna tankar och upplevelser.

Vi har i detta arbete valt en kvalitativ metod för att kunna ta del av informantens berättelse, genom detta kan vi få ett mer berikande svar på det som vi undersöker i vårt arbete för att kunna besvara våra frågeställningar.

19

5.2. Urval

Urvalet av våra intervjupersoner bygger på de kriterier vi har valt för att kunna besvara våra frågeställningar. Ålder, etnicitet, habitus och kön har inte någon betydelse för urvalet. Vi har valt att intervjua två studie och yrkesvägledare och sex elever. En studie och yrkesvägledare och tre elever från komvux och en studie och yrkesvägledare och tre elever från

folkhögskolan. Vi har tagit hänsyn till att vi har en tidsbegränsning för att kunna utföra vår forskning och att kunna bearbeta materialet, därför har vi valt att begränsa antalet intervjuade elever och studie och yrkesvägledare till detta antal.

5.3. Genomförande

Vi genomförde åtta intervjuer varav två med vägledare och sex med sökande. Intervjuerna genomfördes på vägledarnas arbetsplats. För att få tillstånd att intervjua sex sökande, tre hos Komvux och tre hos folkhögskolan, tog vi först kontakt med folkhögskolans studierektor och chefen för Komvux vägledningscentrum. Vid vägledningscentrum fick vi skicka e- post med våra frågor innan vi fick tillstånd för att intervjua tre sökande på Komvux. På folkhögskolan fick vi ett rum att utföra våra intervjuer så att vi kunde sitta ostört. På Komvux fann vi en lugnare plats i anslutning till receptionen för att kunna intervjua de sökande.

Intervjuerna med vägledarna tog en och en halvtimma vardera. Med de sex sökande valde vi att begränsa oss till en halvtimma vardera för de var en rimlig tid för dem att avvara med kort varsel. Med oss till våra intervjuer hade vi diktafon, klocka, frågor, anteckningsblock och penna. För att få med alla ramar som bör ingå vid en intervju hade vi med oss en lista som vi prickade av så att vi var noga med att informera om allt vi ville få med. (Se bilaga 1.) När vi har gått igenom vår lista började vi använda oss av vår intervju material. Efter varje intervju transkriberade vi det materialet med en gång som vi hade samlat in. För att inte missa någon viktigt information lyssnade vi igenom intervjuerna flera gånger. Vi jämförde anteckningarna vi hade fått fram vid transkriberingen av intervjuerna med det anteckningarna som vi hade gjort på plats vid intervjuerna. Därefter plockade vid ut det material vi behövde för att kunna sammanställa vår studie.

Enligt Dalen kan det vara en fördel att intervjuerna skrivs ut omedelbart efter det att de genomförs. Vilket möjliggör att vi får bästa möjliga återgivning av vad informanterna faktisk har uttalat. Genom att själv transkribera intervjuerna får forskaren ett helt unikt tillfälle att

20

bekanta sig med det egna datamaterialet. Dessutom ger detta också möjlighet till en speciell närhet till intervju utskrifterna, och det kan stärka den senare analysprocessen (Dalen 2008, s. 69).

5.4. Bearbetning av analys

Vi har använt oss av en diktafon och sedan transkriberat alla texter för att så detaljerat som möjligt kunna ta emot information utan att missa något. Det har varit en stor fördel att vi har varit två personer närvarande under alla intervjuer. En som har ställt frågor medan den andra har fört anteckningar under tiden vi spelade in samtalet. Mycket tid har gått till att lyssna igenom samtalen och lyssna om samtalen.

5.5 Etiska övervägande

Vi har försökt så noggrant som möjligt tillämpa de etiska principerna som har utformats av det Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Dessa principer konkretiseras i fyra grundläggande krav, informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.(Källa: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning)

Vi har informerat samtliga intervjuade om vilka vi är och vad vårt syfte är med studierna. Vi har även fått tillåtelse att spela in samtalen från informanterna och nämnt att deras identitet inte kommer att användas. Vi påpekade också att det var frivilligt att delta i studien,

klargjorde vilken tidsinsats som behövdes samt att de kunde välja att avbryta intervjun eller att inte svara på frågor när som helst under intervjun om de önskade.

21

6. Resultat

Vi kommer här att redovisa resultaten av våra intervjuer. Vi har intervjuat två studie- och yrkesvägledare och sex elever. Samtliga elever intervjuades efter att de hade träffat studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna har olika bakgrunder och har varit verksamma inom olika skolformer.

6.1 Vem är professionell vägledare?

Intervjuade vägledare 1 - Komvux:

Man, 56 år, utbildad studie- och yrkesvägledare, 20 års erfarenhet inom vägledning. Han studerade på Malmö högskola för c:a 20 år sedan och fick arbete direkt efter avslutad studie- och yrkesvägledare utbildning. Det första fem åren fick han en heltidstjänst som studie- och yrkesvägledare, en tjänst som var delad mellan grundskola och gymnasium. De sista femton åren har han varit anställd som studie- och yrkesvägledare vid vuxenutbildningen.

Vuxenutbildningen är en förvaltning som köper upp utbildningar från ett antal

utbildningsanordnare som de har skrivit kontrakt med. Vuxenutbildningen står för ingången till studier, all vägledning och presentationen av utbud prioriteringen och antagnings arbete, kvalitets uppföljning.

”Vuxenutbildningen behandlar ansökningar och har betygsrätt. Vi utfärdar även slutbetyg En stor del av mitt arbete är förutom vägledning administrativt arbete med ansökningar, antagningar och betygsfrågor. ”

Målet med vägledningen på Komvux är att vägleda vuxna mellan 20 år till 65 år att ge dem den vägledning och information de behöver så att de kan fatta rätt beslut och lotsa in dem i den världen som är ganska komplicerad utbildningsvärld som ändras hela tiden. Förändrings takten är väldigt stor inom utbildnings världen. En stor del av vägledarens arbete är att göra den förståelig för sökande samtidigt som att vara neutral och låta den sökande själv välja. ”På vuxenutbildningen är vi 23 stycken vägledare anställda här. Vi är en ganska stor

22

mellan 25 till 65 år som drop in att söka information om vuxenutbildning av utbildad personal både pedagoger och studie- och yrkesvägledare. Eventuellt kommer vi även ha ett större samarbete med ungdoms verksamheter.

”Vi är 23 stycken utbildade vägledare som arbetar här med olika lång erfarenhet och bakgrund. Vi arbetar efter gemensamma ramar snarare än en och samma teori/metodik våra olika personligheter spelar också en roll.”

Ramarna runt omkring samtalen är gemensamma. Vi har gemensamma utbildningsdagar som ger oss en plattform att utgå ifrån. I praktiken kan det vara olika sätt att närma sig individen, vårt mål som vägledare är samma för alla. Vi försöker på våra utbildningsdagar forma en metod som alla ska utgå ifrån. Alla sitter med stängda dörrar och har sina

vägledningssamtal.

Det som är speciellt för vuxenutbildningen är att alla som kommer hit har olika

bakgrunder, utbildningar, etnicitet och hemförhållande. Behoven skiljer sig hos de sökande allt ifrån att vilja läsa enstaka kurser till hela yrkesutbildningar,

vilket gör det väldigt komplext. Det är mycket information som förändras hela tiden. Vi arbetar med hemsidor idag istället för kataloger. All vår information finns på hemsidan, det ställer vissa krav på den sökande att vara data kunnig och att hålla sig uppdaterad. ”En stor del av vårt arbete som vägledare idag är att hjälpa de sökande in i webbvärlden och att hålla sig a jour.”

Intervjuade vägledare 2 Folkhögskolan:

Kvinna 58 år utbildad lärare och studierektor, 25års erfarenhet inom folkhögskolan arbetar nu som studie rektor/studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan. Först läste hon biologi, och sen insåg att hon inte ville bli biolog för att det var för specifikt och hon var intresserad av allting. Ibland fick hon hålla i vissa föredrag och insåg att lärare yrket var roligt och började studera till ämneslärare inom fysik och kemi. Så småningom började hon arbeta som lärare på folkhögskolan som var hennes första arbete. Efter ett antal år började hon även lägga scheman och bli mer involverad i det och så småningom blev hon studierektor. I dag är hon ansvarig för två folkhögskolor, samtidigt undervisar hon biologi ibland. ”Jag vill inte tappa kontakten med verkligheten och hamna bakom ett skrivbord”. Hon arbetar även som studie- och yrkesvägledare som hon inte har någon utbildning för. På skolan träffar hon många elever som kommer till henne för att få hjälp med frågor angående vidareutbildning och studielån. Hon känner att hon kan via hemsidor ganska snabbt ge ett svar på vilka antagningskriterier

23

som däremot krävs när elever behöver ett vägledningssamtal så kallas hjälp in utifrån.” Jag kallar in äkta studie- och yrkesvägledare när jag behöver det.” Då kommer en utbildad studie och yrkesvägledare in en till tvådagar för att ha vägledningssamtal. Eleverna bokar tid genom att skriva sitt namn på upp en så kallad tidslista och får träffa en vägledare en halvtimme för ett samtal. Studierektorn upplever att nackdelen med att inte ha en fast studie och

yrkesvägledare på skolan är att den personen som kommer in inte känner eleverna lika bra som någon som hade varit fastanställd på skolan. Det har funnits en fast anställd studie och yrkesvägledare på skolan men genom nedskärningar på skolan drogs tjänsten in och istället anställdes en kurator som skolan tyckte sig ha större behov av. ”Folkhögskolan ordnar en studie förberedande kurs inför vidare studier på högskolenivå, samt att vi förstärker individens självförtroende”.

6.2 Sammanfattning av intervjuerna med vägledarna

Båda vägledarna som vi träffade har en lång arbetslivserfarenhet inom vuxenutbildningen. Den första vägledaren som vi intervjuade kommer vi kalla för vägledare 1 är en utbildad studie- och yrkesvägledare och är verksam som det inom Komvux. Den andra vägledaren som vi intervjuade vägledare 2 är en utbildad lärare och studierektor och arbetar med flera

arbetsuppgifter inom folkhögskolan, varav viss begränsad vägledning förekommer. Detta sker i form av att svara på frågor angående betyg och frågor som berör studie ekonomin som den sökande har.

Vi fann att det fanns skillnader mellan vägledningen på Komvux och folkhögskolan. Den största skillnaden var att på Komvux använder vägledaren sig av professionell

samtalsmetodik.

”Vägledningen är det samlande begrepp vi använder för samtal i olika professionella sammanhang. Med vägledande samtal avser vi samtal som förs mellan en professionell person och en eller flera personer.” (Hägg & Kuoppa 2008, s.30)

På folkhögskolan fanns inte några professionella vägledningssamtal förutom när studie och yrkesvägledare hyrdes in till folkhögskolan vid vissa tillfällen. Vägledare 2 som hade rollen som vägledare gav information till sökande, hade god elevkännedom men saknade kunskapen om samtalsmetodik och ansåg inte att vägledningssamtal var högprioriterade i hennes

24

6.3 Sökandes perspektiv

Intervju sökande nummer 1

Man 20 år, Komvux.

Saknar gymnasiekompetens, söker främst information om hur han kan anmäla sig i efterhand till en utbildning inom Komvux för att så småningom få behörighet till vidare studier på högskolan eller universiteten. För honom var det viktigt att studie- och yrkesvägledare kunde ge en struktur att planera sina kommande studier efter.

”Detta gav mig något för jag hade inga förväntningar när jag sökte vägledare. Jag hade inte så många dörrar att öppna när jag kom, nu har jag fler dörrar att öppna och

nycklarna.”

Han upplevde studievägledaren som hjälpsam och kunnig genom att han fick svar på en del av sina frågor.

”Det är skönt att kunna få hjälp när det blir mycket siffror med betyg, studiestöd och alla dessa regler som man inte känner till. De ger bra verktyg att arbeta med.”

Han gav vägledningssamtalet 7 av 10 möjliga poäng och påpekade att studievägledaren var trevlig och lätt att tala med.

Intervju sökande nummer 2:

Kvinna 19 år, Komvux.

Avslutat gymnasiet utan slut betyg och söker vägledare för att få information om hur hon ska få ett fullständigt betyg.

”Jag är inte godkänd i fem ämnen från gymnasiet mitt mål är att så småningom få en behörighet så att jag kan söka in till högskolan.”

Hon valde att tala med en vägledare på Komvux för att det var enda alternativet hon kände till. Hennes tidigare erfarenheter av vägledare var på gymnasiet, hon uppfattade vid den informationen hon fick där som missvisande.

”Vaddå kunna läsa vidare så länge jag inte har streck i betyg, min gamla studievägledare krånglade till det lite. Jag tycker att all information på internet är så förvirrande, det står så mycket information om betyg och sådant. Jag vet inte vad jag ska läsa.”

25

Hon upplevde att vägledaren hon hade träffat vid intervjutillfället hade varit väldigt hjälpsam och svarat på frågor och hade gett henne en bild av vilka möjligheter det fanns. Enligt henne ska en bra studievägledare kunna besvara frågor angående betyg och ekonomi.

Vid detta vägledningssamtal kände hon sig mycket nöjd och gav vägledaren 9 av 10 möjliga poäng.

Intervju sökande nummer 3:

Kvinna 34 år, komvux.

Utbildad fritidsledare som har arbetat inom service och omsorg.

Syftet med väglednings samtal vid intervju tillfället var att ta reda på om hon kunde få validera en del för att kunna korta ner tiden på en utbildning inom Waldorfpedagogik. Samt att hitta rätt utbildningen för att kunna arbeta med Waldorfpedagogik i framtiden.

”Är man som jag som har arbetat mycket, rest en hel del och prioriterat annat i livet, så är det skönt att kunna få tala med en vägledare som håller sig uppdaterad med allt nytt som händer.”

För henne var vägledarens viktigaste egenskaper att kunna besvara frågor angående utbildnings vägar och hålla sig uppdaterad med all aktuell information kring detta.

”Jag tycker om att kunna tala med en vägledare, en personkontakt det ger mer än internet.”

Framförallt var det viktigt att kunna tala med en person som hade kunskap inom vägledningen och att inte bara ha internet som verktyg. Vägledaren inte kunde svara på huruvida hon kunde till godo göra sig sina tidigare erfarenheter och utbildning som fritidsledare utan hänvisade henne till studie- och yrkesvägledarna på Pedagogen.

”Jag har kommit halvvägs nu.”

Hon gav vägledaren 5 av 10 möjliga poäng för väglednings samtal.

Intervju sökande nummer 4:

Man 30 år, folkhögskola.

Lastbils chaufför som läser på folkhögskolan för att få grundbehörighet på gymnasienivå och vissa special behörigheter.

26

”Jag valde den kortaste och enklaste vägen för att kunna uppnå behörighet och söka in på högskola.”

Han hade tidigare träffat en vägledare på Komvux där han upplevde vägledningssamtalet som mindre givande för att han inte hade fått det svar han förväntade sig.

”Jag tycker de borde vara kunniga och ge korrekta och sakliga svar och vara goda människokännare. Vägledare ska ta till vara människans intresse och vägleda mig fram till vad jag vill bli.”

Samtalet gav honom klarhet i hur han skulle söka in till folkhögskolan. Vid intervju

tillfället hade han ett år kvar av tre år på folkhögskolan. Han hade planer på att ta kontakt med en studie och yrkesvägledare inom en snar framtid för att diskutera vilka högskoleutbildningar som kunde passa honom. Han hoppades också på att få svar på om det var goda

framtidsutsikter för att kunna få arbete efter avslutad utbildning. 4 av 10 möjliga poäng fick vägledaren för vägledar samtalet.

Intervjuade sökande nummer 5:

Man 43 år, folkhögskola.

Plåtslagare, har arbetat 20 år inom byggbranschen. Dessförinnan slutförde han en tvåårig gymnasieutbildning.

”Jag har inte läst på 25 år innan jag började på folkhögskola, men nu är jag inne på tredje och sista årets på folkhögskolan. Det känns bra!”

Han blev rekommenderad att söka till folkhögskola genom en bekant som hade studerat där. För att bli antagen till folkhögskolan skickade han in sin ansökan, därefter blev han kallad på en intervju till rektorn. Rektorn intervjuade honom om hans tidigare arbeten, utbildningar och bakgrund. Därefter godkändes hans ansökan och han kunde påbörja sina studier.

”Det bästa jag har gjort i mitt liv är att jag har börjat läsa i denna underbara miljö. Inte bara en massa flum som jag har hört vissa rykte om med folkhögskolan.”

Han har inte haft någon kontakt med studie- och yrkesvägledaren på skolan.

”Det ska komma två studie och yrkesvägledare nästa vecka som skolan har hyrt in under två dagar, hoppas att jag får tala med dem. Nu har jag många frågor kring

27

Sista och enda mötet med en studie- och yrkesvägledare var i nian, ett möte på fem minuter som formade hans liv berättade han. ”Hon var duktig på det hon gjorde, rekryterade mig till byggbranschen!” Han gav vägledaren 3,5 av 10 möjliga poäng för det vägledningssamtalet.

Intervjuade sökande nummer 6

Kvinna 23 år, folkhögskola.

Efter grundskolan påbörjade hon en gymnasieutbildning som hon inte fullföljde.

”Jag var väldigt skoltrött då, så jag hoppade av min utbildning och började jobba istället”.

Sedan arbetade hon på olika caféer i några år till och från. Nu har hon ett år kvar att läsa på folkhögskolan för att kunna få behörighet till vidare studier på högre nivå.

”Nu har jag högsta betyg i allt, så nu behöver jag verkligen en studie och yrkesvägledare som hjälper mig att välja”.

Under intervjun berättar hon om att varje år besöker hon en studie- och yrkesvägledare för att hålla sig uppdaterad med nya regler och utbildningar. Hon tyckte att det var en bra vägledare som hjälpte henne när hon valde mellan folkhögskola och Komvux. Han gav henne olika alternativ att välja mellan för att nå sitt mål. Hon valde då folkhögskolan för att det fanns fler resurser där som stämde överens med hennes önskemål.

Senaste gången hon besökte en vägledare var på folkhögskolan, folkhögskolan hade då hyrt in en studie och yrkesvägledare utifrån.

”Vägledaren hänvisade mig till en massa hemsidor bara. Jag saknade en person att tala med som var mer konkret om vilka vägar det finns att välja mellan. Den här utbildningen ska du läsa för att nå dit och dessa behörigheter behöver du för att söka in. Så tycker jag en bra studie och yrkesvägledare ska vara, men de verkar vara väldigt olika”.

Hon gav vägledaren 4 av 10 möjliga poäng för vägledningssamtalet.

6.4 Sammanfattning av intervjuarna med sökande

Utifrån de intervjufrågor som vi ställde till de sökande fann vi att fyra av sex personer gav vägledningssamtalet fyra av tio möjliga poäng. Det visar att mindre än hälften av de tillfrågade var nöjda med vägledningssamtalet.

Enligt Lind(2007) ingår det i vägledarrollen att både kunna vara saklig och värderande. Detta kan vara en av vägledarens och sökandes målkonflikter.

28

På Komvux fann vi att två sökande som var mycket nöjda med vägledningssamtalet. De sökande tyckte att samtalet hade varit över deras förväntningar.

Av de tre sökande som gick på folkhögskola uttryckte samtliga att de ville komma i kontakt med en studie och yrkesvägledare för ett vägledningssamtal.

Vi fann att alla som vi intervjuade sökte en personlig kontakt med en studie- och yrkesvägledare för att få information.

29

7. Analys

7.1. Vägledning inom Komvux

Vuxenutbildningen har en kommunal plattform i vissa storkommuner där flera vägledare arbetar under samma tak. Tillgängligheten för den sökande att få kontakt med en studie och yrkesvägledare ökar, då det alltid finns en möjlighet att komma i kontakt med en studie och yrkesvägledare under drop in verksamheten. Denna har öppet måndag till och med torsdag alla helgfria vardagar under året. Där arbetar totalt 23 stycken vägledare. Alla vägledarna har ett eget rum att ta emot klienterna i så att ett konfidentiellt samtal kan äga rum.

I Vägledning i förändring(2003) – om omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning beskriver även Dresch och Loven om den kommunala plattformen och dess betydelse.

Vidare berättar vägledarna under intervjuerna om att tack vare en gemensam plattform kan möten mellan studie och yrkesvägledarna där gemensamma ramar att arbeta ifrån att sättas.

Samtliga som arbetar med studie och yrkesvägledning inom Komvux har en

högskoleutbildning för sin profession. Någon fast teori eller modell att arbeta utefter finns inte utan den fasta punkten är de gemensamma ramar som sätts upp. Därefter utgår varje studie och yrkesvägledare efter sina egna modeller och teorier. Målet är dock för alla studie- och yrkesvägledare menar vägledaren är att ge den sökande redskapen så att den sökande själv har möjligt att komma fram till ett så bra beslut som möjligt för individen själv.

Vägledaren såg en nackdel och det var att den sökande inte kunde träffa samma vägledare flera gånger på en centraliserad vägledningscentral som komvux där många vägledare arbetar. Även detta kunde vara en fördel för den sökande att få flera infalls vinklar vid ett

återkommande besök.

Enligt Gottfredsons teori om kompromiss och egen begränsning, väljer individen efter sin självuppfattning som är den bild som personen har av sig själv. Ungdomar börjar

kompromissa bland accepterande alternativ, där de väljer bort utbildnings och yrkesalternativ som matchar det inre unika jag till förmån för alternativ som individen uppfattar som mer tillgängliga.

30

Gottfredson skriver i sin teori om begreppet begränsning som i denna process som mycket ung begränsar sina yrkesaspirationer. Människor bedömer utifrån sig själva yrken i grader av förenlighet med bilden de har av sig själva.

Här är studie och yrkesvägledarens professionella roll av stor betydelse i ett

vägledningssamtal. En professionell vägledare har kunskapen om samtalsmetodik och kan utvidga möjligheterna för den sökande så att perspektiven utvidgas, vilket har framkommit vid våra intervjuer av sökande har ett behov av och att endast den utbildade vägledaren har insikt om.

7.2. Vägledning inom folkhögskola

Vid folkhögskolan hyrs studie- och yrkesvägledare in efter behov. Elever kommer först till studierektorn och framför sina frågor, därefter svarar studierektorn på direkta frågor angående betyg och utbildningar. Studierektorn har genom besparingsåtgärder dragit in studie- och yrkesvägledarens tjänst och effektiviserat den genom att hyra in studie och yrkesvägledarens tjänster vid behov. Vid dessa tillfällen har eleverna möjlighet att ställa frågor.

Enligt Peavys teori är vägledningen en trygghetsskapande aktivitet som väcker hopp, ger stöd skapar klarhet och instruerar handling. Han menar att vägledningen handlar om att hjälpa människor att välja, ge exakt och korrekt information, som bringar klarhet i individers

beslutsprocess. I våra intervjuer kunde vi både se och hitta en tydlig röd tråd, och på samma gång, en gemensam motivering till varför sökande människor söker sig till studie- och

yrkesvägledare. De sökande, är människor som söker trygghet inför de val som ska göras och därför behöver de få exakt information för att möjliggöra grunden i deras beslutsprocess. ”Information blir värdefull först när den införlivas i den enskilda människans medvetande som användbart och nyttigt vetande.”(Peavy, 1998, s. 16). Samtliga intervjuade informanter delade ovanstående på ett eller ett annat sätt och var väldigt noga med att understryka det faktum att det är ny och nödvändig information som är det absolut viktigaste för att skapa en trygghetskänsla; vägledning skapar trygghet.

31

7.3. Kvalitet inom vuxenvägledning

Skolverkets allmänna råd för vägledning följs inom vuxenutbildning genom kommunens kommunala plattform där alla vuxna mellan 25-65år kan komma i kontakt med en utbildad studie och yrkesvägledare för att få professionell vägledning som är traditionell och

kvalificerad. Detta finner vi i vissa storkommuner som t.ex. Göteborg där 23st vägledare arbetar under samma tak. Vid en jämförelse mellan komvux och folkhögskolans vägledning fann vi att båda skolformerna var hänvisade till samma plattform. Vi fann att folkhögskolan inte hade någon direkt organiserad vägledning utan förlitade sig på att använda ta in studie och yrkesvägledare vid behov. Vägledare som var anställda på vuxenutbildningen hade väglednings samtal för sökande till samtliga vuxenutbildningar. Här ingår svenska för invandrare, kvalificerade yrkesutbildningar och folkuniversitet.

Vid folkhögskolan fanns det inte någon fastanställd studie och yrkesvägledare utan lärare och annan personal besvarade vissa konkreta frågor angående vidare studier. Vägledning i form av väglednings samtal fann vi inte på plats.

Komvux hade flera fast anställda utbildade studie och yrkesvägledare som var tillgängliga för vägledningssamtal på samtliga vuxenutbildningar.

Vi fann att alla sökande vi intervjuade hade behov av att ställa frågor till en studie- och yrkesvägledare. Vi upplevde ingen skillnad på de sökandes behov av att ha tillgång till en studie-och yrkesvägledare då frågor uppkom kontinuerligt däremot hade sökande vid Komvux större möjlighet till detta en sökande vid folkhögskolan.

32

8. Diskussion

8.1. Om resultatet

Alla våra sökande som vi intervjuade hade behov av studie- och yrkesvägledning. De var i en utvecklingsprocess som skapade ett behov av en vidare utveckling av deras framtida planer, Där nya frågor uppstod och gav oss intryck av att vi studie- och yrkesvägledare verkligen behövs vägleda sökande oavsett vilken vuxenutbildning de har valt, i det här arbetet Komvux och folkhögskolan.

Vi fann att det fanns stora skillnader i tillgänglighet för studerande till vägledare eller blivande studenter inom Komvux och folkhögskolan. Vår uppfattning är att en bristande tillgänglighet av vägledare försämrar kvaliteten av elevernas studier. Det påverkar

valmöjligheterna, desto bättre vägledning en individ har desto större sannolikhet är det att hon eller han kan fatta ett gynnande beslut för dess karriärval. Vilket även påverkar individens chans att vara öppen, för att skapa bra chanser för att nå framgång. Försvinner tillgången och möjligheten för att kunna tala med en vägledare så har det en negativ effekt för i detta fall den sökande och dess chanser. Ytterligare en effekt av minskad tillgänglighet för den sökande är att den som är i mest behov av vägledning kan utav olika anledningar undvika att ta kontakt med en vägledare utanför dess trygghetszon. Den mer aktivt sökande har större chans att kunna utvecklas för han eller hon vågar ta kontakt med en vägledare även om det krävs ett större engagemang. Då kvarstår frågan är detta korrekt av någon skola att låta den mindre aktiva eleven falla åt sidan och inte kunna få den vägledning som den behöver.

”Mångfalden av det utbildningar gör det svårt för eleverna att överblicka vilka möjligheter de har. Information om utbildningsvägar och samarbete med olika utbildningsanordnare kan ge en mer heltäckande bild. En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden. Studie och yrkesorienteringen ska utgå från elevens individuella behov.”(Skolverket, Allmänna råd om studie- och yrkesorienteringen 2009, s. 5).

Saknas det en lag eller är det andra resurser som krävs för att föra fram studie- och yrkesvägledarens roll i samhället? I takt med att broschyrer byts mot hemsidor och

33

valmöjligheterna och informationen blir allt mer komplex krävs då inte en människa som kan vara som spindeln i nätet?

Varför folkhögskolan inte har samma krav på studie och yrkesvägledning som Komvux har kan bero på att Komvux är under kommunens ansvar och att folkhögskolan inte följer de normer som Komvux gör.

Studie- och yrkesvägledningen vid Komvux omfattar allmän studievägledning och

information om studier och studieekonomi, individuellt eller i grupp. För samtliga studerande på Komvux görs individuella terminsplaneringar samt individuella studieplaner på längre sikt. studie- och yrkesvägledarens kompetens är också viktig för att betygsutredningar för

studerande såväl inom som utom Komvux skall kunna genomföras.

Folkhögskolans vägledning, vi fann ingen utbildad studie och yrkesvägledare på den folkhögskolan vi gjorde våra intervjuer däremot hyrdes det in en studie och yrkesvägledare till folkhögskolan vid vissa tillfällen. I första hand svarade lärare eller studierektorn för studie och yrkesvägledning på folkhögskolan.

8.2. Avslutning och förslag till vidare forskning

Studie- och yrkesvägledarens viktigaste roll är att öka sökandes medvetenhet på olika sätt, den ska vidga sökarens perspektiv då det gäller olika valmöjligheten och hinder mot sökandes mål. Den ska bidra till att sökande ska kunna fatta bra och välgrundade beslut i sin studie- och yrkesvalprocess och att det målet som de sätter upp tillsammans ska vara något som sökaren själv vill. Målet ska vara att sökaren själv finner bästa möjliga vägen till målet. Målet med själva vägledningen är att vägledaren tillsammans med sökande ska kunna finna en effektiv väg till att sökaren ska ta ett bra beslut angående studie- och yrkesval, och att det ska vara ett mål som är uppnåelig.

Ett förslag till vidare forskning är att göra ytterligare arbeten med fokus på

vuxenvägledning för att kunna förbättra och upprätthålla standarden på vägledning vid alla skolformer för vuxna och ungdomar.

34

Källförteckning:

Brown D., (red.) 2002: “Career choice and development”, Jossey-Bass, San Fransisco 2002 Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Evling C. (2006). Examensarbete, ” De har ett annat sätt att närma sig verkligheten” Malmö högskolan.

Hägg, K. & Kuoppa, S.M. (2008). Professionell vägledning_ med samtal som redskap. Denmark: Studentlitteratur.

Lindh G. (2007). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen, HLS Förlag.

Loven, A. (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Lund: Institutionen för pedagogik, lärarhögskolan i Malmö.

Nordin B. (1996). Om folkhögskolan, Folkbildningsrådet/ Folkhögskolornas informationstjänst

Peavy, R.V. (1998). Konstruktivistisk väglednings- teori och metod, Trinom Förlag AB Stockholm

Skolverket, (2009). Allmänna råd om studie- och yrkesorienteringen. Trost J. (2005). Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund

Elektroniska källor:

Lärarnas historia: http://www.lararnashistoria.se/ Datum: 2011-03-01

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande: http://www.nordvux.net/page/69/vagledning.htm Datum: 2011-03-01

35

Bilaga 1. Frågor till elever

Skulle du vilja berätta lite om dig?

Hur kommer det sig att du valde Komvux/ Folkhögskola?

Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att uppsöka en vägledare? (tanke, känsla) Vad har du haft för kontakt med vägledare? (då tid/nu tid)

Hur upplevde du vägledningen? (positivt/negativt, saknas/hjälp)

Vilken är din personliga bild av studie- och yrkesvägledare och dess funktion i samhället? Har de hjälpt dig att nå sina mål?

36

Bilaga 2. Frågor till vägledare

Berätta lite om din utbildning? Vad har du för yrkesroll idag?

Hur lång erfarenhet har du av att arbeta med studie och yrkesvägledning? Vilka erfarenheter har du inom folkhögskolan/komvux?

Vilket mål har vägledaren vid vägledning inom folkhögskola/komvux? Hur ser framtidsplanerna ut inom vägledningen?

Vilken pedagogisk modell använder sig folkhögskolan/komvux av? Hur skaffar man sig information om folkhögskola/komvux?

Hur ser betygsystemet ut?

Vad upplever du som positivt med folkhögskolan/komvux? Kan du beskriva folkhögskolan/komvux studerande?