Enskild motion SD283
Motion till riksdagen
2020/21:559
av Anne Oskarsson (SD)
Rekommendationer gällande adhd-medicin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör se över sina rekommendationer gällande adhd och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Är vår skola för ensidig i sitt upplägg då den måste medicinera barn med adhd?
Diskussionen gäller om barn som har svårt för att vara stilla skall medicineras till att göra så.
Siffror från 2017 visar att ca 50 000 barn i åldern 0–19 år medicineras. Antalet medicinerande barn ökade dessutom 11 gånger mellan 2006 och 2017. Vid universitetet van Amsterdam gjordes en studie om adhd-medicinernas (Ritalin och Concertas) påverkan på hjärnan. Den studien visar att i barns hjärnor påverkas den vita substansen av medicinerna. Hos vuxna fanns ingen påverkan av medicinerna. (5)
Inga laborationstester har etablerats för att diagnostisera adhd. Det är styrt från sym-tom. Detta framgår i DSM-5 som används som ett komplement till ICD-10. Där skrivs att uppskattat antal barn som har adhd är 8 % och vuxna 2,5 %. Alltså nästan vart tionde barn. Det kan inte vara rimligt att ge medicin för något som inte kan mätas.
Finns diagnosen adhd eller är det bara en naturlig variation? I en artikel 2015 i Farmaceuten.se menar neurologen att adhd inte finns.
I stället för att droga snart vart tionde barn och därigenom ge dem sämre förutsätt-ningar i framtiden bör en avhållsamhet mot medicinering råda och terapihjälp på annat sätt erbjudas.
I Sverige medicinerar 50 000 barn mellan 0–19 år. (1) I Finland medicinerar 20 000 barn mellan 6–17 år. (2) I Frankrike medicineras sällan adhd. (3)
I USA får endast 6 % av barnen adhd-medicin. (3)
I Norge visade en genomgång att 4 av 10 barn var feldiagnostiserade. De hade inte adhd.
I en artikel som har publicerats i ”European Journal of Special Education” diskuteras inkluderingsbegreppet. Författarna menar att i många internationella studier handlar det
bara om att elever med funktionsnedsättning placeras i vanlig klass. ”Utgångspunkten är att eleven skall anpassa sig till reguljär undervisning vars utformning aldrig ifrågasätts.”
Det sägs att minst 3 i varje klass har adhd. Trots löften om att klasstorleken skall minska har i snitt varje klass ökat med 1 elev. Är det då många elever som behöver hjälp kan det vara ogörligt för läraren. Är barn stökiga i skolan är det inte sällan läraren som kommer med förslag om utredning.
Föräldrar till barn som inte hänger med i skolan vill att barnet skall få en diagnos för att få hjälp. Det visar sig att kommuner där diagnos krävs för att få hjälp har högre antal elever med diagnos. Skolan har rätt att sätta in hjälp oberoende av diagnoser. (4)
Det kan inte vara rimligt att ge medicin för något som inte kan mätas. Dålig flexi-bilitet i skolrummet avhjälps med medicin som kan påverka barnets hjärna. Det borde kunna lösas på andra sätt t.ex. med terapier och att titta på barnets livssituation.
Biverkningar av medicinen kan vara glömska och/eller magont, sömnsvårigheter, irritabilitet, trötthet, viktnedgång, ledsenhet.
(1) Dagens Medicin.
(2) Svensk.yle.fi 2020-02.07. (3) Sveriges radio.se, 2015-09-08.
(4) Socialstyrelsen: Peter Salmi när det gäller nationella olikheter. (5) Dagens medicin 2019-08-15.
Anne Oskarsson (SD)
