Hörselvård i gymnasieskolan : En studie om gymnasieelevers relation till hörselvård i skolan.

Örebro universitet Musikhögskolan

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan – Musik

___________________________________________________________________________

Hörselvård i gymnasieskolan

En studie om gymnasieelevers relation till hörselvård i skolan.

___________________________________________________________________________

Musikpedagogik för lärare IV, Självständigt arbete (MP9702) Höstterminen 2020

SAMMANFATTNING

Författare: My Kullsvik

Handledare: Jonathan Lilliedahl

Titel: Hörselvård i gymnasieskolan- En studie om gymnasieelevers relation till hörselvård i skolan. Title in English: Hearing care in upper secondary school- A study of upper secondary school students' relationship to hearing care in school.

Sammanfattning av uppsatsen: Syftet med studien är att undersöka vilken relation elever vid gymnasieskolans estetiska program med inriktning musik har till hörselvård. Studien innefattar en enkätundersökning av gymnasielever på ett estetiskt program med inriktning mot musik, årskurs 3. Resultatet visar att eleverna upplever sig inte få den undervisning i hörselvård som Skolverket föreskriver. De visar medvetenhet om de risker som ligger i att inte använda hörselskydd, även om hörselskydd sällan används.

FÖRORD

Jag som skriver denna uppsats har egna erfarenheter av hörselproblem då jag 2017 nåddes av det tunga beskedet att det hade uppkommit en godartad tumör i mitt högra öra, vilket ledde till en hög grad av hörselnedsättning samt besvär med tinnitus. Därav intresset för att skriva denna uppsats, för att belysa och informera om hur det ser ut i den svenska skolan idag.

Jag vill tacka min handledare Jonathan Lilliedahl för support, intressanta synpunkter och pepp-talk när jag behövde det som mest. Jag vill även rikta ett stort tack till de lärare och elever som bidragit till denna undersökning. Mattias, tack för att du tror på mig och stöttar mig.

1. INLEDNING ________________________________________________________________________________ 1 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ____________________________________________________ 2 2.1HÖRSELHÄLSA ____________________________________________________________________________ 2

2.2HÖRSELVÅRD I SKOLAN _____________________________________________________________________ 3

2.3TIDIGARE FORSKNING ______________________________________________________________________ 4

3. PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE ______________________________________________________ 6 3.1FRÅGESTÄLLNINGAR _______________________________________________________________________ 6

4. METOD ____________________________________________________________________________________ 7 4.1ENKÄTUNDERSÖKNING UTIFRÅN KVANTITATIV FORSKNINGSMETOD _________________________________ 7

4.2RELIABILITET OCH VALIDITET _______________________________________________________________ 8

4.3KVANTITATIV OCH KVALITATIV DATAINSAMLING ________________________________________________ 9

4.4URVAL _________________________________________________________________________________ 10

4.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ________________________________________________________ 10

5. RESULTAT ________________________________________________________________________________ 12 5.1MUSICERANDE I VECKAN ___________________________________________________________________ 13

5.2ANVÄNDNING AV HÖRSELSKYDD VID MUSICERANDE _____________________________________________ 13

5.3LJUDNIVÅ OCH HÖRSELSKYDD I UNDERVISNING ________________________________________________ 14

5.4UPPLEVELSE AV HÖRSELBESVÄR EFTER MUSICERANDE __________________________________________ 16

5.5UNDERVISNING OM HÖRSELVÅRD ____________________________________________________________ 17 5.6SAMMANFATTANDE ANALYS ________________________________________________________________ 18 6. DISKUSSION ______________________________________________________________________________ 19 6.1.RESULTATDISKUSSION ____________________________________________________________________ 19 6.2METODDISKUSSION _______________________________________________________________________ 22 7. AVSLUTANDE REFLEKTION _______________________________________________________________ 23 8. REFERENSLISTA __________________________________________________________________________ 24 BILAGA 1 ___________________________________________________________________________________ 27 BILAGA 2 ___________________________________________________________________________________ 28

1

1. Inledning

Musik är en älskad konstform och präglar miljontals människors liv varje dag. I en studie av Internetstiftelsen (2019) visade det sig att 82% av Sveriges studenter (från 12 års ålder) lyssnar på musik varje dag. Streamingtjänster och ny telefonteknik gör att musik idag är lättåtkomligt och gör det möjligt att lyssna nästan var som helst: på arbetet, i skolan, på bussen eller i gymmet (Georgii-Hemming & Kvarnhall 2014). Den ökade tillgången till musiklyssning innebär samtidigt ökad risk för hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet. Hela 50% av yrkesmusiker i Sverige lider av någon typ av hörselproblem (Musikerförbundet 2020). Vårdguiden menar att detta kan bero på att de ofta utsätts för starka ljud och menar även att en musikers medvetenhet om ljud kan ha en stor betydelse för att öka uppmärksamheten om tinnitus (Vårdguiden 2020). För att minska problemen behöver ungdomar och musicerande studenter bli informerade om vad det finns för risker att lyssna på musik med för stark ljudvolym. Wests (2012) studie visade att barn ändrade sina beteenden och fick en bättre relation till hörselvård efter att de hade fått undervisning om det och hon menar också att ungdomar idag behöver ännu mer undervisning för att få en sund relation till hörselvård. I läroplanen för gymnasieskolan finns hörselvård inskrivet som innehåll i sju kursplaner för estetiska programmet inriktning musik (Skolverket 2011).

2

2. Bakgrund och tidigare forskning

I följande kapitel kommer jag att redogöra för tidigare forskning och centrala begrepp som förekommer i undersökningen. De centrala begreppen kommer presenteras under rubrikerna hörselvård samt hörselhälsa i skolan.

2.1 Hörselhälsa

Hörselvård och hörselhälsa innebär att man på olika sätt innefattar kunskap och aktivt skyddar sin hörsel mot situationer som kan medföra bestående skador på hörseln senare i livet (Musiklärarnas Riksförening 2005). Musikerförbundet (2020) påpekar att varannan yrkesmusiker i Sverige har besvär och att tre av fyra rock- och jazzmusiker drabbas av hörselproblem. Samtidigt visar Hörselskadades Riksförbund i en artikel att fyra miljoner av Sveriges befolkning anser att

ljudmiljön i dagens samhälle är ett problem (2010). En bra ljudmiljö är viktigt på arbetsplatser men vid undersökningar visar det att bullerljud är ett återkommande problem runt om på Sveriges arbetsplatser. Definitionen av buller beskrivs som ljud som stör dig eller ljud som kan skada din hörsel (Arbetsmiljöverket 2020a). Ljud som är överflödigt ska minskas eller i vissa fall tas bort för att förminska buller. Idag förknippas buller med starka ljud, som exempel en maskinhall eller ljudet ifrån en flygplansmotor, men definitionen av buller är alla ljud som upplevs som obehagliga eller störande ljud, oavsett hur starka de är (Hörselskadades Riksförbund 2010).

West (2014) skriver om den problematiska delen i hörselhälsa; det går inte avgöra vilken ljudnivå ett öra tål och vem som är mer eller mindre ljuskänslig. Örat har inget varningssystem som kan hjälpa till, vilket komplicerar hur man ska undervisa och få elever att förstå hur ljud kan vara skadligt. De flesta ungdomar i dagens samhälle är intresserade av att lyssna på olika sorters musik och tekniken har även bidragit till att gör det möjligt att lyssna in princip var du än befinner dig. Dagens välutvecklade hörlurar gör så att en person kan lyssna oavbrutet på musik oavsett om den sitter i kollektivtrafik, är på gymmet eller i skolan utan att folk omkring störs av musiken. Detta medför en negativ påföljd då många ungdomar mellan 12–18 års ålder lyssnar på musik på högsta nivån i sina hörlurar (Vogelet al, 2007). Även om örat och hörselhälsan är individuell finns det riktlinjer när man bör skydda sina öron. Webbsidan Dbdbdbd.nu, som samarbetar med 1177

Vårdguiden, förklarar att vetenskapliga undersökningar visar att örat kan ta skada av ljud som är 85 dB eller högre, vilket betyder att man bör skydda sina öron när man misstänker att ljudnivån

3

Enligt Nationalencyklopedin (2020) förklaras tinnitus som öronsusning där endast personen själv upplever ljud som kan vara brusande, pipande eller tonliknande. Tinnitus är ett besvär som är svårt att behandla eftersom det inte går att mäta och registrera och det kan uppkomma av många olika anledningar. Det kan vara ett symptom vid hormonella rubbningar, vid skador i öron och käkar, psykiska trauman men också uppkomma utan orsak. För att behandla tinnitus och för att lindra besvären används bland annat KBT (kognitiv beteendebehandling) och fysioterapi.

Musikerförbundet (2020) visar att hörselskador är topp på listan över arbetsskador i Sverige på grund av bullerskador, även fast Arbetsmiljöverket har tydliga regler och gränser för bullernivå. Tinnitus är ett besvär som är individuellt och fantomljudet skiljer sig åt från person till person (Vårdguiden 2020). Ett vanligt ljud är ett tjut men kan också vara ett brummande, pysande, metalliskt eller susande ljud som ger ett obehag. Forskaren Christopher Cederroth förklarar i en intervju med Lundbäck (2017) den bristande uppmärksamhet vid tinnitus-besvär. Han menar att tinnitus inte uppmärksammas som en viktig hälsofråga, vilket gör att det fortfarande inte klassas som en sjukdom utan endast som en samling symtom.

2.2 Hörselvård i skolan

Denna studie riktar fokus på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Buller utgör ett stort problem i skolor vilket påverkar både elever och lärare till det negativa (Lärarförbundet 2019). Två av tre lärare/förskollärare beskriver ljudnivån på arbetsplatsen som ett problem varje dag/varje vecka (Hörselskadades Riksförbund 2010) vilket påverkar förmågan att undervisa och skapa utveckling hos elever. I dagsläget finns det ingen bullernivågräns utformad för skolan utan gränsen går efter de allmänna nivågränserna av buller inomhus (Arbetsmiljöverket 2020b). Lärarförbundet (2019) belyser att verksamheten i skolan är till stor del uppbyggd av talad kommunikation vilket gör att blir det svårare att kommunicera och ta del av viktig information ifall ljudnivån blir sämre. De skriver att många lärare drabbas av hörselproblem och att en viktig anledning är att bullernivån är för hög. Arbetsgivaren är ansvarig för att kontrollera bullernivån vilket i skolans fall blir

kommunen som huvudman i kommunala skolor. På privata skolor kan det vara en stiftelse, aktiebolag eller en fysisk person som bär ansvaret (Kähäri 2004).

I skolan ska det finnas en kommunikation mellan arbetsgivare och ledning för att se till att verksamhetens arbetsmiljöaspekter beaktas. Skolverket har ett ansvar för att arbetsförhållandet i skolan förebyggs och rektorn på skolan ansvarar för att skolan ska erbjuda en god arbetsmiljö. Att

4

det ofta förekommer hörselproblem hos lärare indikerar att kommunikationen ej fungerar eller att det är andra faktorer som gör att det inte är en hälsosam ljudmiljö.

I Lgy 11 formuleras det inte något om hörselvård i inledningen men det finns med i sju av sexton kurser. Kursen ”Instrument eller sång 1, 100 poäng" ska till exempel innehålla:

Arbetsmiljö vid musikutövning, till exempel ergonomi, hörselvård och elsäkerhet vid instrumentalspel eller sång. (Skolverket 2011, sid.14)

I betygskraven för samma kurs kan man läsa att eleven ska ”redogör översiktligt för förutsättningar för god arbetsmiljö avseende rörelseapparat och hörsel” (Skolverket 2011, sid.14), vilket ger läraren en vag vägledning i hur detta ska utformas som i sin tur kan leda till att kunskapen varierar mellan elever runt om i Sverige.

2.3 Tidigare forskning

Tidigare forskning visar att ungdomar har en bristande relation till hörselvård men kan påverkas genom ökad kunskap. Eva West (2012) har skrivit en forskningsartikel om hur elever i grundskolan ställer sig till höga ljud och hörselskydd innan och efter utbildning om hörsel. Hon har använt sig av elever som går årskurs 4 upp till årskurs 8 i Sverige. Eleverna fick svara på frågor innan, under och ett år efter de fick utbildning om hörselvård för att undersöka om och hur deras synsätt förändras. Resultatet av denna forskning visar att det blev en markant ökning i att eleverna började använda hörselskydd vid höga ljudnivåer samt att eleverna även vågade visa en tydligare sårbarhet vid höga ljud. Resultaten visar även att eleverna blev mer oroade för att få tinnitus efter ökad medvetenhet om hur hörsel och ljud fungerar. Denna undersökning visar att utbildning inom hörselvård och information om hörsel är viktigt för att förebygga hörselskador redan i tidig ålder då det visar sig att beteendet förändrats hos eleverna efter ökad kunskap.

Blomqvist (2018) ställer frågan om skolan är en farlig plats genom i sin undersökning där han belyser hur grundskolan i Sverige arbetar med röst- och hörselvård.

5

En undersökning visar även att det finns stort utrymme för utveckling och förbättring när det kommer till studenternas fysiska men också mentala hälsa inom hörsel, genom kontroll- och experimentgrupper om ungdomars användning av hörselskydd innan och efter utbildning genom (Matei et al, 2018).

En Holländsk undersökning kring ungdomars musiklyssning visar att unga ofta lyssnar på musik med maximal ljudnivå (Vogel et al., 2007).

De belyser också att ungdomarna visade en låg sårbarhet vid exponering av hög musik. Forskarna menar att utbildning i redan tidig ålder ska prioriteras för att öka ungdomars kunskap om risker om skador som kan uppkomma vid hög musik samt hur de kan skydda sin hörsel. De vill även trycka på att tekniken på MP3-spelare ska ändras så maxvolymen sänks till en oskadlig nivå. Forskarna belyser att en av de viktigaste frågorna att aktivt bearbeta i undervisningen är just att göra ungdomar medvetna om sin egen sårbarhet.

Forskarna Tung och Chao gjorde 2013 en studie i Taiwan som belyser tonåringars hörselnedsättning, användning av hörlurar samt deras fritidsintressen. I artikeln Research in Developmental Disabilities (Tung, Chao, 2013) presenteras en studie av tonåringar vid Taiwan universitet där resultatet visar att 80% av tonåringarna deltagit i en fritidsaktivitet där hög exponering av fritidsbuller förekommer under det senaste året. Forskarna menar att tonåringar i allmänhet deltar mer i fritidsaktiviteter med hög bullernivå än andra åldersgrupper, vilket kan leda till kroniska problem om inte kunskapen och utbildningen finns.

Hörselforskaren Kähäri (2004) visar i en studie att 74% av rock/jazzmusikerna i en testgrupp vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet lider av hörselskador samt att 68% av de klassiska musikerna har någon typ av hörselproblem. Kähäri menar även att hörselnedsättning är det mest vanliga symptom i samband med ordet hörselskada men förklarar att hörselskada kan vara så mycket annat än en nedsättning. Hon skriver om tinnitus (tjutande ljud), hyperakusis (ljudkänslighet), distortion (förvrängning av ljud) och diplakusiss (en typ av dubbelljud) och visar att alla dessa symptom ger stora besvär för musiker och att man ofta har en kombination av dessa vid en hörselskada.

6

3. Problemformulering och syfte

Tack vare tidigare forskning vet vi att kunskapen om hörselvård och sårbarhet vid höga ljud hos ungdomar är bristande och att det behövs mer utbildning och kunskap för barn/ungdomar för att motverka en ökning av hörselskador och på så sätt öka ungdomars förståelse och förbättra deras relation till hörselvård. De visar även att exponering av höga ljud och användning av hörlurar med musik på hög ljudnivå är vanligt bland ungdomar och att det behövs en bredare förståelse. Medan tidigare forskning till stor del omfattat barn, vill jag genom min egen studie bidra med ökad kunskap genom att sätta fokus på hur elever i gymnasieskolan förhåller sig till hörselvård och hörselhälsa.

Till bakgrund hör även Skolverkets (2011) föreskrifter om hörselvård i flera kurser på

gymnasienivå för estetiska programmet. Denna studie belyser hur gymnasieskolor med inriktning musik arbetar med hörselvård och hur elever i årskurs 3 på gymnasieskolor med estetiskt program med inriktning musik har för relation till hörsel och hörselvård. Intresset ligger i att få inblick i elevernas perspektiv, hur de upplever både sin personliga relation till hörselvård samt hur de uppfattar hörselvård i deras utbildning. Studiens hypotes lyder att elever vid gymnasieskolans estetiska program med inriktning musik inte får tillräckligt med undervisning och kunskap om hörselvård i undervisningen.

Syftet är således att undersöka vilken relation elever vid gymnasieskolans estetiska program med inriktning musik har till hörselvård.

3.1 Frågeställningar

1. Vad har gymnasielever på estetiska programmet med inriktning musik för kunskap om hörselvård?

2. Hur upplever gymnasielever på estetiska programmet med inriktning musik ljudnivån i undervisningen?

3. I vilken utsträckning använder gymnasielever på estetiska programmet med inriktning musik hörselskydd i undervisning samt eget musicerande?

7

4. Metod

Syftet med denna studie är att undersöka vilken relation elever på gymnasieskolans estetiska program med inriktning musik har till hörselvård. Intresset ligger i att få en bredare uppfattning istället för den ett fåtal personers uppfattningar, därav har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod då fokuset är att få in data som går att kvantifiera från en stor grupp respondenter. Studiens enkät ger både kvalitativ och kvantitativ data, vilket jag kommer diskutera senare i detta kapitel. Vid sökandet efter relevant forskning har jag använt mig av olika databaser, bland annat ERIC (EBSCO) och Primo samt via Google sökmotor och Örebro universitetsbibliotek. Vid sökning har jag använt mig av engelska sökord som: hearing care, music education, hearing health, students. Forskning har hittats av att undersöka referenser i relevanta forskningar för studiens ämne. Vid sökning har det träffar jag fått till stor del fallit utanför ramen av mitt problemområde, där det funnits mycket forskning om personer med en hörselnedsättning.

4.1 Enkätundersökning utifrån kvantitativ forskningsmetod

Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en enkätundersökning då fokuset ligger på att få stor mängd data från en stor mängd personer. Enkätundersökningen är utformad på ett sätt där alla respondenter får samma förutsättning, genom en tydlig struktur med likertskalor och öppna frågor (Bryman 2011). Enkät är en vanlig datainsamlingsmetod inom kvantitativ forskning, medan enskilda intervjuer mer tillämpas vid kvalitativ forskningsmetod. Målet med enkäten var att få in en stor mängd data från en stor grupp människor och om enskilda intervjuer hade tillämpats hade tiden ej räckt till och det skulle inte finnas någon tydlig fördel med att ställa frågorna via en intervju istället för en enkät. Bryman (2011) menar att enkäter är ett smidigt sätt då forskaren får in stor mängd data som går snabbare att administrera än om det skulle varit enskilda intervjuer. Enkäten bidrar även till att alla frågor som respondenterna svarar på är i samma ordning och att det inte kan bli någon variation vid frågeställning, vilket det finns en risk för vid enskild intervju (Bryman 2011). I denna studie innehåller enkäten både frågor som ger kvantitativ data genom likertskalor men också kvalitativ data genom fritextsvar där respondenterna får utveckla sina resonemang och egna tankar om ämnet, vilket kommer förklaras senare i uppsatsen. Den kvantitativa forskningsprocessen utifrån ett deduktivt arbetssätt där forskaren startar med en teori och hypotes som den senare prövar från fram slutsatser som antingen stärker eller motbevisar hypotesen (Bryman, 2011). Hartman (2004) menar att ordet ”deduktiv” betyder ”logiskt härledd” och att metoden får en grund i att man härleder från en hypotes. I denna studie har jag genomgått en forskningsprocess där jag utgått ifrån hypotesen att gymnasieelever inte får tillräckligt med undervisning och kunskap om hörselvård på gymnasiet och i

8

resultatdelen kommer hypotesen antingen stärkas eller motbevisas genom den data undersökningen samlat in. I dessa kommande tre faser (planering, insamling och analys) följer moment som stärker undersökningens vetenskapliga kvalitet. Undersökningens hypotes och frågeställning en del av planeringen, fas ett. Enkätundersökningen som överensstämmer med första fasen som ger den en hög tillförlitlighet, en del av insamlingen, fas två. Den sista och tredje fasen blir en analys av den data jag fått in, där data kvantifieras och mäts, för att se om den passar med den hypotes som formulerats (Hartman 2004).

4.2 Reliabilitet och validitet

Reliabiliteten handlar om kvalitet och tillförlitlighet vilket innebär att om undersökningen görs om, av någon annan forskare och annan tid, utan att resultatet förändras har den en hög reliabilitet. Reliabilitet är inget som kan mätas exakt (Lantz 2014) men det finns olika sätt att skatta reliabilitet. Genom att låta flera olika personer observera samma fenomen på samma sätt får man ett resultat som går att jämföra. I denna studie har 70 respondenter från olika skolor fått resonera och observera hur en ensemblelektion låter och ser ut och utifrån det har ett resultat uppkommit. Om dessa observatörer har en hög grad av samstämmighet ökar reliabiliteten. För att öka reliabiliteten ännu mer kan man göra datainsamlingen vid två olika tillfällen, med samma individer. I denna undersökning har det tyvärr blivit en stor del bortfall av enkätsvar vilket gör att reliabiliteten inte är så hög man velat. Även om resultatet visar en hög grad av samstämmighet går det ej att generalisera över hur det ser ut i Sveriges skolor, då skulle det krävas mer omfattande svar.

I de frågor som utgår från en kvantitativ forskningsmetod används mätningsvaliditet vilket undersöker om måtten för begreppet verkligen speglar det som begreppet ska beteckna (Bryman 2011). I denna undersökning används mätningsvaliditet för att undersöka om enkätens frågor verkligen mäter det som den anser ska mäta, vilket i mitt fall handlar om hörselskydd och hur ofta de skyddar hörsel. Om enkäten skulle fråga om respondenterna någon gång har skyddat sin hörsel med svarsalternativ med ”ja” och ”nej” hade frågan ej fått de svar jag är ute efter. Validiteten stärks även då enkätfrågorna har ställts så respondenterna förstår och kan svara på ett enkelt sätt och att jag som forskare kan hantera de svar jag får in på ett bra sätt. De svar som inkommit har gett studien en hög validitet då de ger svar på de forskningsfrågor studien har.

9

4.3 Kvantitativ och kvalitativ datainsamling

Enkätens frågor är utformade på ett sätt som gör att jag får in två olika slags datatyper, genom standardiserade frågor och fritextsvar. Dessa olika data måste hanteras på olika sätt.

Först har respondenterna fått svara genom likertskalor vilket ger mätbar data som kan kvantifieras. Det hjälper till att mäta intensiteten i en känsla eller i upplevelsen inom ett specifikt område. Vid en fråga eller påstående ges det olika alternativ man får kryssa i; i denna undersökning har det bland annat förekommit en likertskala där respondenterna fått fylla i de svar som stämmer överens med hur ofta de använder hörselskydd från ”aldrig ” till ”alltid”. Dessa skalor bidrar med att kunna se ett mönster och ge en översiktlig syn över hur respondenter svarar. I dessa skalor finns det även en mittpunkt där respondenten väljer att inte ha någon egen åsikt, eller väljer ett neutralt svar (Bryman 2011). Studiens likertskalor är beetendefrågor som har en form av att det inte bara finns ”Ja” eller ”Nej” som svarsalternativ utan någon form av frekvensskala (Persson 2016). Studien har använt både subjektiva (aldrig, ibland, ofta…) och objektiva (Aldrig, 1–3 timmar, 4-6timmar…) frekvensskalor för att samla in korrekt data. I dessa svar lägger jag inte in någon egen värdering och håller mig objektiv när jag presenterar data. Varför jag vill mäta data är för att skillnader, stora som små, ska bli tydliga och för att kunna göra en bättre bedömning (Bryman 2011).

I enkäten finns det även öppna frågor där respondenterna får skriva in fritext och förklara mer ingående om hur deras relation till hörselvård är och om/hur de har fått kunskap om hörselvård i skolan eller på annan plats. Dessa svar kommer analyseras där jag som forskare tolkar hur respondenterna upplever, resonerar och uppfattar ämnet. Viktigt att komma ihåg är att dessa svar är individuella och respondenternas upplevelse av något, inte en objektiv sanning (Hartman 2004). Här analyseras svaren med hjälp av kvalitativ forskningsmetod, där man söker kunskap genom att tolka hur världen uppfattas av olika respondenter. Vid svar som dessa går det inte att kvantifiera utan här måste forskaren tolka de svar som kommer in och försöka se mönster och skillnader. I denna studie insamlas data som beskriver hur respondenter uppfattar och hur de tolkar deras situation (Hartman 2004). Jag har valt att använda dessa öppna frågor och fritextsvar när frekvensskalorna inte har varit tillräckligt flexibla. Denna metod möjliggör för att få en djupare förståelse för svaren som samlats in utifrån ett individuellt perspektiv. De hjälper även till för att illustrera och ge exempel på den data som inkommit. I studien är det intressant att se, såväl i standardiserade svar som fritextsvar, hur eleverna uppfattar ljudnivå och hörselhälsa. Målet är inte att få in svar som är objektiva och endast mätbara. I hörsel pratar man om att mäta i decibel men när frågor om ljudnivå uppkommer i denna studie är det inte svar på hur starkt ljudet är uppmätt i decibel som är intressant. Hörsel är individuellt

10

och precis som West (2014) menar så finns det ingen allmän gräns för när ljudet blir obehagligt, då alla uppfattar ljud på olika sätt. Även om elever är i samma situation kan vissa uppfatta ljudet som för starkt medan andra uppfattar att det är svagt.

4.4 Urval

I denna studie har jag valt att arbeta med ett målstyrt urval; då jag behövde göra en avgränsning och behövde respondenter som var relevanta för att kunna få svar på forskningsfrågorna (Bryman, 2011). Till en början skickades ett mail med informationsbrev (se bilaga 1) och en digital enkätundersökning (se bilaga 2) ut till totalt 24 musiklärare runt om i Sverige för att få med en geografisk bredd. Dessa lärare skulle sedan vidarebefordra denna enkät till elever i årskurs tre. Genom hemsidan www.gymnasieguiden.se kunde jag enkelt få fram mailadresser till lärare på Sveriges gymnasieskolor men tyvärr blev inte responsen så stor som önskat vilket bidrog till att jag fick skicka en påminnelse men även där utan någon respons. Det inkom endast 34 enkätsvar och då togs beslutet om att skicka ut enkäten till en ny grupp musiklärare på 10st. Detta ledde till att totalt 70 elever besvarade enkäten. Denna studie riktar sig till gymnasieelever med en avgränsning till årskurs 3 på ett estetiskt program med musik som inriktning. Urvalet har skett för att minimera risken att få in svar som inte skulle vara relevanta för studien. I dagsläget behöver inte alla skolor i Sverige utgå från samma upplägg när det gäller vilka kurser som ska läsas. Detta gör så att samma kurs kan läggas i årskurs 1 på en skola och i årskurs 3 på en annan, beroende på hur skolan själv väljer att lägga upp det. Genom att välja respondenter från årskurs 3 blir det en garanti att någon av de sju kurser som ska inkludera hörselvård har genomförts.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Studien följer Vetenskapsrådets (2020) samtliga riktlinjer. I en forskningsundersökning är det viktigt att de som medverkar ej tar till skada, varken fysiskt eller psykiskt. Personen får ej känna sig kränkt eller bli utpekad, vilket gör att det är viktigt att personen ej kan identifieras genom forskningens resultat (Bryman 2011).

I informationsbrevet som mailades ut till gymnasielärare runt om i Sverige stod det tydligt information om vad studien gick ut på, vad den skulle användas till och hur det skulle gå till. Lärarna fick själva bestämma om de ville presentera enkäten för eleverna och eleverna fick i sin tur välja om de samtyckte om att delta i denna undersökning. I brevet framkom det att alla elever är och förblir

11

anonyma då inga mailadresser eller information som kan spåras förekommer i enkäten, utan förblir konfidentiellt. Det klargjordes även att den data som kom in endast är till för forskningsmaterial som ej kommer användas i annat än forskningssyfte (Vetenskapsrådet 2020).

12

5. Resultat

I detta kapitel kommer resultatet från undersökningen att både presenteras och analyseras. Genom att beskriva den kvantitativa data med diagram ger det en tydlighet som är lätt att tolka och förstå (Bryman 2011). Resultatet beskrivs genom cirkeldiagram och stapeldiagram för att visa upp data och för att tydliggöra hur uppdelningen ser ut har det adderats information i form av relativ frekvens i cirkeldiagram och absolut frekvens i stapeldiagram. (Lantz 2014). I resultatet presenteras den kvantitativa data utifrån vad som inkommit i enkätsvaren, vilket gör att det inte ligger någon form av subjektivitet i presentationen och analysen.

Totalt inkom det svar från 70 respondenter och uppdelningen av kön av respondenterna i denna undersökning var jämnt fördelad: 50% identifierade sig som kille, 49% som tjej och 1% som ickebinär. Alla respondenter gick i årskurs tre vid gymnasieskolans estetiska program med inriktning musik i Sverige.

Respondenterna representerar olika grupper av instrumentalister (se tabell 1). Sång är det instrument som flest respondenter representerar. I denna analys kommer de instrumentalister med minst fem respondenter analyseras då det är svårt att se mönster om de bara är någon eller ett par som har svarat. I kategorin ”Övriga” ingår instrumenten cello, fiol, dragspel och orgel.

Tabell 1: Respondenternas huvudinstrument. 37 10 5 8 8 5 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40

Sång Gitarr Bas Piano Slagverk Övriga

13

5.1 Musicerande i veckan

På frågan om hur ofta respondenterna musicerar är det stor variation mellan svaren men de visar att en tredjedel musicerar 3–6 timmar i veckan (se tabell 2).

Tabell 2: Respondenternas övningstimmar

Av de respondenter som övar mer än 9 timmar i veckan använder ca 50% hörselskydd vid egen övning och endast ca 20% använder hörselskydd ”ofta”. En tredjedel av dessa respondenter får aldrig besvär efter musicerande medan resten känner besvär av något slag. En respondent i denna grupp använder aldrig hörselskydd vid egen övning och sällan vid musicerande med andra och får alltid besvär efter musicerande som är ständiga. Via fritextsvar framkommer det att en respondent utvecklat extrem tinnitus under det senaste året och att respondenten hade önskat få mer utbildning om hörselvård.

5.2 Användning av hörselskydd vid musicerande

Användningen av hörselskydd varierar mellan elever och beroende på instrument samt om de övar på egen hand eller med andra. 54% använder aldrig hörselskydd vid egen övning (se tabell 3) och 33% använder inte hörselskydd vid musicerande med andra (se tabell 4). Enkätsvaren visar att slagverkselever är de som använder hörselskydd mest, där 38% alltid använder det och 50% använder det ofta. Sångelever däremot är de som använder hörselskydd minst där hela 73% aldrig använder det och 24% sällan använder hörselskydd av något slag. Ingen av sångeleverna svarade att de alltid använde hörselskydd vid övning.

10%

23%

33%

21%

13%

Mindre än 1 timme i veckan

1-3 timmar i veckan

3-6 timmar i veckan

6-9 timmar i veckan

14

Dessa tabeller är en överblick över alla respondenter, ej uppdelat i instrumentalister.

Tabell 3: Hörselskydd vid egen övning. Tabell 4: Hörselskydd vid musicerande med andra.

Vid en jämförelse är slagverk ett starkare instrument än sång vilket ger en logisk förklaring till varför uppdelningen ser ut som den gör. Vid användning av hörselskydd vid musicerande med andra visar resultaten att slagverkselever är de elever som tar av hörselskydden medan sångeleverna använder mer hörselskydd. Dessa två instrumentgrupper är de som är mest utstickande medan bas- och pianoelever har svarat väldigt lika. I båda grupperna använder elever hörselskydd sällan eller aldrig vid egen övning och endast någon enstaka använder det alltid eller ofta vid musicerande med andra. Respondenter har skrivit i fritextsvar att det är svårt att spela musik med andra samtidigt som man använder öronproppar vilket gör att de tar av sig dem vid musicerande med andra.

5.3 Ljudnivå och hörselskydd i undervisning

Respondenterna är oense om hur ljudnivån är på ensemblelektioner och en anledning kan vara att alla respondenter inte går på samma skola, de bedömer inte en och samma situation. 40% tycker att volymen på ljudnivån är helt okej, medan 26% tycker att det är ofta är för stark volym eller alltid för stark volym (se tabell 5). Vid en närmare inblick hur de olika instrumentgrupper skiljer sig åt visar det att det endast är sångelever som anmärker att det alltid är för stark volym eller ofta för stark volym (54%).

54% 26%

9%

7%4%

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

33%

31%

13%

14%

9%

Aldrig

Sällan

Ibland

Ofta

Alltid

15

Tabell 5: Ljudnivå i undervisning

De andra instrumentgrupperna resonerar att det helt okej volym eller ofta behagligt med något undantag för gitarr- och pianoelever. Resultatet visar också att 44% av alla respondenter aldrig använder hörselskydd på ensemblelektioner samt att endast 2% använder det jämt, även fast stor del av respondenterna anser att det är för starkt ljud (se tabell 6).

Tabell 6: Användning av hörselskydd på ensemblelektion

I fritextsvar som kommit in visas det även att ett flertal respondenter tycker ensemblesalar är problematiska och att det är för stark volym vid examinationer och uppspel. En respondent menar att läraren borde ha mer koll på hur starkt eleverna spelar och sjunger för att påpeka och justera så att ljudnivån håller sig till en behaglig volym.

7%

27%

40%

23%

3%

Alltid behaglig volym Ofta behaglig volym Helt okej volym Ofta för stark volym Alltid för stark volym

44%

20%

19%

14%

3%

16

Ett återkommande mönster är att eleverna ej använder sig av hörselskydd på grund av olika saker. Vissa skriver att det är svårt att spela och sjunga med hörselskydd, några glömmer av att använda dem och någon skriver att det inte är coolt att använda hörselskydd utan det ”känns fjantigt att bära”. En respondent skriver: ”Lärarna borde ta upp frågan mycket mer. Det är lätt att glömma bort att ta hörselskydd. Vi har det tillgängligt på skolan men lärarna borde sätta upp lappar på

ensemblelokalerna”. En respondent menar att estetiska programmet borde vara med noggranna med ljudnivåer och undervisning av hörselvård som andra gymnasielinjer. Denna respondent studerade tidigare på ett bygg- och anläggningsprogram där de pratade mycket om hörseln och där fick eleverna även kolla upp sin hörsel, både i årskurs 1 och 3. Hen menar att det är lika viktigt på ett estetiskt program också, då det är hög ljudnivå på lektioner.

5.4 Upplevelse av hörselbesvär efter musicerande

34% av respondenterna får aldrig besvär efter att de har musicerat, vilket betyder att resterande 66% någon gång får besvär (se tabell 7). Vid en skala från 1-5 där 1 är ”aldrig” och 5 är ”alltid” är det flest som svarat en 2:a vilket kan översättas med sällan (41%). Endast 3% har svarat att de alltid får besvär efter musicerande. I tabellen nedan ser vi även att det är flest tjejer som känner av besvär.

Tabell 7: Hörselbesvär efter musicerande

(I denna beräkning är ej ickebinär med då det endast var en person som identifierades sig som det, vilket gör det svårt att se ett mönster.)

15

11

7

2

9

17

3

3

₂

1

2

3

4

5

Kille

Tjej

17

Det besvär som är vanligast är tjut i örat/tinnitus (30%) men även lock för öronen, yrsel och huvudvärk. En del menar att flera besvär kommer samtidigt, en blandning av dem. Ett fåtal respondenter har svårt för att definiera besvär som uppstår men beskriver att de får svårt att koncentrera sig då det ”låter i huvudet” och de får svårt att höra när någon pratar om det är andra ljud samtidigt. Av de ungdomar som någon gång får besvär efter musicerande är det 36% som aldrig gör något för att minska besvären som uppkommer och 7% har ständigt besvär som inte går att minska. Tinnitus och hörselskador kan triggas av höga ljud vilket flera enkätsvar belyser. En elev beskriver att hens hörselproblem förvärras efter ensemblelektioner om det varit för stark ljudvolym, speciellt om trummisen spelat för starkt. Avslappning och lyssning på svag musik är svar som var återkommande för att minska besvären som kan uppkomma av efter musicerande. Någon mediterar och en annan ”vilar öronen”.

5.5 Undervisning om hörselvård

Resultatet utifrån enkäten visar att 50% av respondenterna menar sig inte ha fått någon

undervisning om hörselvård och att 14% är tveksamma om de fått undervisning och i så fall endast något om hörselskydd. I fritextsvaren hittas svar som ”Vi fick en kort beskrivning när vi började ettan, men kommer inte ihåg vad de sa” och ”Ja, men bara väldigt vagt om att det är bra att använda hörselskydd”. 14% hade fått undervisning via en föreläsning av någon som kommit till skolan och ett fåtal respondenter har fått undervisning i kursen musikproduktion 1, 100p. Dock är det en stor variation på hur grundlig undervisning respondenterna fått, då någon menar att de endast fått en uppmaning att använda öronproppar medan andra förklarar att de fått göra en uppgift under kursen. I enkäten ställdes även frågan om respondenterna fått undervisning om hörselvård på annan plats än i skolan där 77% svarade ”nej” eller ”tror inte det” och resterande har antingen fått kunskap om hörselvård i grundskolan, sjukvården, försvarsmakten eller via familj och vänner. De som fått undervisning från försvarsmakten är de som alltid använder hörselskydd. De som redan har någon form av hörselproblem är dock sämre på att använda hörselskydd. Tidigare beskrevs det att det kändes ”fjantigt att bära” hörselskydd och i detta fall uppstår förmodligen en ond cirkel när eleven med ett hörselproblem anser att det ofta är för stark volym på lektioner men vill inte använda hörselskydd för att hen är orolig för att bli retad eller ifrågasatt.

18

5.6 Sammanfattande analys

Majoriteten av gymnasieelever beskriver att kunskapen fattas och att undervisningen bör vara mer täckande och grundlig då många finner en oro för att få hörselproblem eller redan har besvär. Flera respondenter menar att de har fått undervisning om hörselvård på andra ställen och uttrycker att det är märkligt att de inte får mer undervisning i gymnasiet. En respondent som tidigare gått på ett annat gymnasieprogram resonerar att det är hög volym på den estetiska linjen och att hörselvård borde inkluderas mer och även ge eleverna chans att testa hörseln. Ett fåtal respondenter ifrågasätter även varför eleverna ej blir erbjudna hörselskydd eller vägledning till hur de kan köpa hörselskydd.

40% av respondenterna tycker att volymen på ensemblelektioner är helt okej, medan ca 20% upplever att volymnivån är för stark. Det är flest sångelever som upplever att ljudnivån är för stark, vilket inte är så förvånande, då andra instrument kan uppfattas som starkare än en sångröst och att andra instrumentalister på så sätt är mer vana med starkare ljud. Utifrån enkätens svar har det framkommit att hörselskydd ej tas på allvar och att elever ej använder dem vid tillfällen volymen kan vara skadlig för dem. Det är aningen svårt att komma ihåg, generande inför andra eller bristande kunskap. Det intressanta är hur mycket undervisning egentligen påverkar elevernas avvändning av hörselskydd. Väger undervisning eller klimatet bland klasskamraterna tyngst? Respondenter förklarar att det är generade att bära skydd inför andra och att många elever ”glömmer” hörselskydd hemma när de ska ha ensemblelektioner. Majoriteten av respondenterna skriver att de vill få mer kunskap om hörselvård och även att de vill använda hörselskydd men ändå gör de inte något aktivt val som gör skillnad.

19

6. Diskussion

I denna studie har syftet varit att undersöka vilken relation elever vid gymnasieskolans estetiska program med inriktning musik har till hörselvård. Genom en enkätundersökning med 70 svar från olika skolor har jag fått en inblick i hur läget ser ut. Enkäten indikerar att det finns brister i

undervisningen om hörselvård och att elever inte vårdar sin hörsel till den grad de själva vill och säger sig behöva. Resultatet visar även att elever är intresserade och vill veta mer om hörselvård. Nedan förs en diskussion kring resultatet i relation till tidigare forskning. Därefter förs även en metoddiskussion. Studien har präglats av ett deduktivt synsätt och en hypotes har prövats (Bryman 2011). Studiens hypotes är att elever vid estetiska program med inriktning musik inte får tillräckligt med undervisning och kunskap om hörselvård i undervisningen. Resultatet av studien stödjer denna hypotes.

6.1. Resultatdiskussion

Resultatet visar att kunskap fattas hos majoriteten av gymnasieeleverna och man kan därför dra slutsats att undervisningen är bristande. En stor del av eleverna finner en oro över att få bestående besvär. Att 66% av respondenterna får besvär efter musicerande är en skrämmande siffra. Detta är något som West (2016) menar kan undgås ifall undervisningen om hörselvård och ljudnivå tas upp redan vid yngre åldrar. Om ungdomar får kunskap om hörselvård i tidig ålder finns chansen att färre får besvär och problem senare.

I Lgy 11 (Skolverket 2011) står det att hörselvård ska inkluderas i sju av sexton kurser på ett estetiskt program men i min undersökning svarade 64% att de inte fått någon undervisning/inte kommer ihåg om de fått någon undervisning om just detta. Då alla respondenter går i årskurs 3 betyder det att de ska ha haft minst en, men antagligen fler, av de sju kurser där hörselvård borde vara inkluderat. Om elever inte får undervisning kan det bidra till okunskap och en otrygg miljö i klassrummet. Fritextsvar berättar att det är besvärligt att vistas i sådana miljöer när man är ljudkänslig eller har någon typ av hörselbesvär. I Lgy 11 (Skolverket 2011) står det vagt om hur kunskapen ska spridas vilket ger läraren en stor tolkningsfrihet som kanske blir för stor i detta fall. Räcker det med att säga till eleverna att man bör använda öronproppar vid starka ljud eller måste man gå in på bakgrund till det och varför man måste skydda sina öron? Om gymnasielever inte får samma kunskap om hörselvård kan det leda till okunskap och oförsiktighet vilket i sin tur kan leda till bestående hörselproblem och besvär. Forskaren Christopher Cederroth (2017) belyser den

20

bristande uppmärksamhet vid tinnitus-besvär som även återspeglas i enkätsvaren. Majoriteten av de respondenter som beskrev sina besvär som tjut i örat/tinnitus gjorde ingenting för att det skulle minska. Om kunskapen hade varit mer omfattande i respondenternas situation hade chansen att någon ungdom kunde skydda sin hörsel och ej få besvär funnits, samt kunnat få kunskap om metoder för att besvären ska minska.

60% av respondenterna menar att ljudnivån på ensemblelektioner antingen är helt okej eller för stark. Endast ett fåtal av dessa använder någon gång hörselskydd. I enkätens fritextsvar finns även resonemang om att skolan borde ta upp hörselvård mycket mer än vad de gör nu samt att elever påpekar att lärare, men också elever, är ansvariga för ljudnivån på lektioner. Fritextsvaren visar att det kan vara extremt hög ljudnivå under examinationer och uppspel samt att lärarna borde ha mer koll så det inte blir en farlig ljudnivå under lektioner. Genom att låta ljudnivån gå över en gräns där ljudet kan vara skadligt kan elever bli ”vana” med ljudnivån och ej visa en sårbarhet vid höga volymer (Vogel et al, 2008). West (2012) påpekar att en tydligare sårbarhet uppkom hos elever som hade fått kunskap om hörselhälsa, vilket är en positiv effekt av hur undervisning om hörselvård kan påverka elever. Om kunskap kan få elever att våga visa en tydligare sårbarhet vid starka ljud kan klimatet i skolan också succesivt förändras och förbättras.

West (2014) förklarar svårigheten med hörselhälsa då det inte finns någon gräns eller exakt volym för att det ska vara skadligt, vilket gör det svårare att säkra i en gruppsituation. I en ensemblesal kan det uppstå starka ljudvolymer där vissa känner av det och andra inte, men även om elever anser att det är för stark volym gör inte eleverna något aktivt val för att skydda sin hörsel. Kähäri (2004) påpekar att 74% av jazz- och rockmusikerna och 68% av de klassiska musikerna i hennes

undersökning har besvär och det stämmer bra överens om hur resultatet i min enkätundersökning som visar att 66% av respondenterna någon gång känner av besvär efter musicerande. Enligt dbdbdb.nu (2020) är både volymen och tiden avgörande vid hörselvård. Ju högre volym, desto kortare tid klarar örat av det ljudet. Att öva i 8 timmar vid en ljudnivå på 85 dBA är lika farligt som att öva 2 timmar vid ljudnivå på 91 dBA, vilket påverkar elever som övar många timmar i veckan. Det finns också en risk för tillvänjning vid starka ljud, då ljud inte känns lika starka när man vant sig. Detta borde vara en varningssignal, men många tror att ljudet inte längre är skadligt när det inte känns starkt längre.

21

Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av respondenterna aldrig använder hörselskydd vid musicerande, oavsett om det är vid övning på egen hand eller vid musicerande med andra. En anledning är att elever känner att det är ”fjantigt att bära”. Ännu en gång kommer sårbarheten på tal, där elever och ungdomar inte känner att det är okej att bära skydd och på så sätt rädda sin hörsel, utan hellre utsätter sig för starka ljud. Vid bristande kunskap lär sig eleverna ej att förstå riskerna och riskerar att förstöra sin hörsel både i skolan och utanför skolan. Forskarna Tung och Chao (2013) menar att tonårsstudenter i allmänhet deltar mer i fritidsaktiviteter med hög bullernivå än andra åldersgrupper, vilket kan leda till kroniska problem om inte kunskapen och utbildningen finns. Om elever ej får undervisning om hörselhälsa i skolan när risken stor att de inte får någon kunskap alls. 77% av respondenterna svarade att de inte fått kunskap om hörselvård från någon annan plats, vilket betyder att skolans undervisning är viktig för ungdomars hörselhälsa. 66% får någon form av besvär efter musicerande och 7% har hörselnedsättning eller ständiga besvär som tinnitus. Den siffran är oroväckande hög och enligt West (2012) och (Vogel et al, 2008) kan dessa problem och besvär undvikas om kunskap och undervisning sker redan från tidig ålder. Vid en återblick på tidigare forskning ser man en likhet mellan de yngre åldrar och den ålder jag har

undersökt i denna studie. Elever på gymnasienivå har mer reflektioner och en större medvetenhet än yngre barn men samtidigt är det långt kvar till en aktiv förändring vid skyddande av hörsel. En fråga som är intressant är även om det verkligen handlar om hur mycket kunskap eleverna får är det som bestämmer om elever använder hörselskydd, eller om det mer handlar om hur klimatet är? Skulle mycket undervisning i många olika kurser göra så att elever börjar använda sig av hörselskydd eller måste det ske en klimatförändring bland elever? Mina egna erfarenheter från estetiska programmet på gymnasiet är att ytterst få elever använde hörselskydd och det var inget man visade öppet. Vi spelade gärna med stark volym och sa väldigt sällan ifrån om vi tyckte det var för starkt ljud. Idag när jag studerar på en Musikhögskola är klimatet helt annorlunda; nästan alla studenter använder hörselskydd och studenterna är måna om varandras hörsel. Visst kan kunskap spela roll men hörselvård är inte en stor del i undervisningen på Musikhögskolan heller. Gymnasieeleverna har långt kvar till en aktiv förändring, men klimatet i umgängeskretsen kan eventuellt snabba på den förändringen.

22

6.2 Metoddiskussion

Studiens metod har varit att arbeta utifrån ett deduktivt synsätt där en teori och hypotes prövas genom en undersökning. Data har analyserats genom att kvantifiera den mätbara data samt tolka och förstå de individuella fritextssvaren. Valet av metod var positivt då den kvantitativa data gav ett översiktligt resultat samt att den kvalitativa data gav exempel på och illustrerade den kvantitativa data. Studiens validitet är stark då enkätfrågorna är ställda på ett sätt som gjort att svaren har svarat på studien forskningsfrågor på ett tydligt sätt.

Enkäten som skickades ut var en rimlig och väl fungerande metod för datainsamling även en högre svarsfrekvens hade varit det optimala. Jag gjorde flera försök för att samla in fler svar men det hade kunnat bli annorlunda ifall telefonsamtal hade gjorts istället för att maila. Studiens reliabilitet hade blivit starkare ifall det hade inkommit fler enkätsvar då jag inte kan göra en generalisering och sammanfattning av hur hörselvård lärs ut i Sveriges skolor genom endast 70 enkätsvar. Enkätsvaren indikerar att undervisningen av hörselvård inte är tillräcklig och att en stor del av gymnasieeleverna, som studerar musik, lider av hörselbesvär. Slutsatsen att det ser ut såhär i hela landet kan dock inte dras eftersom det inte går att låta dessa svar representera alla landets gymnasieskolor men den visar på att det finns ett problem som måste uppmärksammas. Min studie pekar i samma riktning som tidigare forskning vilket ger studien högre reliabilitet och validitet. Om semistrukturerad intervju hade gjorts hade eleverna kunnat få förklara sina resonemang, vilket skulle kunna ha varit ett bra komplement till enkät. Risken med att använda sig av enkät som datainsamling kan vara att respondenterna inte tar tiden att reflektera innan svaren skickas in samt att de ej kan fråga om det är något de inte förstår. Risken för bortfall finns, vilket jag fick bevittna i denna undersökning.

Det målstyrda urvalet var ett passande urval men skulle kunna ifrågasättas med att inkludera årskurs 2 för att få in mer data. Då hörselvård finns med i sju kurser, bland annat ”Sång och instrument 1, 100 poäng” bör elever i årskurs 2 också ha fått undervisning om hörselvård. Att endast inkludera elever i årskurs 3 var dock en säkerhetsåtgärd av mig för att endast få in relevant data.

23

7. Avslutande reflektion

Denna studie har gett en överblick på hur det ser ut på några skolor i Sverige men det skulle vara intressant för vidare forskning att göra en större undersökning så att det går att göra en generalisering och gå vidare med att det är ett hälsoproblem, om det visar sig att det följer samma mönster som uppkommit i denna undersökning. Detta skulle kunna göras med ett samarbete med Hörselskadades Riksförbund eller annan organisation för att nå ut till fler. En sådan studie skulle också kunna kompletteras med individuella intervjuer med elever, lärare och rektorer för att se om de har liknande åsikter om hörselvård i skolan och undervisning. Ännu ett förslag på vidare forskning är att göra kvalitativa intervjuer med elever för att undersöka hur klimatet ser ut i skolan idag, för att få en inblick i hur elever pratar, resonerar och uppfattar hörselvård inom skolan. Observationer skulle kunnat hjälpa till för att få en större överblick i hur det ser ut på skolor. Denna undersökning tyder på att det är ett underutvecklat område som behöver få mer uppmärksamhet.

24

8. Referenslista

Arbetsmiljöverket (2020a) s.3. Buller. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/ Arbetsmiljöverket (2020b) s.4. Frågor och svar om buller.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller2/

Blomqvist, M. (2018). Skolan- en farlig plats?: En kvalitativ undersökning av musiklärares

erfarenheter av undervisning inom röst- och hörselvård i grundskolans åk 4-6. ( Självständigt

arbete på avancerad nivå, Örebro Universitet, Örebro). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1285481/FULLTEXT01.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 2). Malmö: Liber.

Dbdbdb.nu- Webbsidan om hörsel, ljud och buller. (u.å) Skydda hörseln på konserter. Hämtad 11/11-20: http://www.dbdbdb.nu/skydda-horseln-pa-konserter/

Georgii-Hemming, E & Kvarnhall, V (2014). Musiklyssnande i undervisningen. I Ø. Varkøy, J. Söderman (Red.) Musik för alla- filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och

samhälle. (s. 121-134). Lund: Studentlitteratur

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur

Hörselskadades riksförbund (2010). Kakofonien, En rapport om störande ljud och samtalsvänliga

ljudmiljöer Hämtad 20/10-20:. https://hrf.se/app/uploads/2016/06/kakofonien.pdf Internetstiftelsen (2019) Svenskarna och internet. Hämtad 20/10-20:

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/mediekonsumtion-titta-lyssna-och-lasa-digitalt/

Kähäri, K (2004) Hörselhälsa- ett studiematerial för grundskolan. Arbetslivsinstitutet. Hämtad 23/10-20: https://www.av.se/globalassets/filer/halsa-och-sakerhet/horselhalsa-studiematerial-grundskolan-arbetslivsinstitutet.pdf?hl=skola%20och%20buller

Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen- grundläggande metodik och typiska problem. (Upplaga 2). Lund: Studentlitteratur.

25

Lundbäck, M. (2017) Forskaren: ”Tinnitus uppmärksammats inte tillräckligt”. Karolinska Institutet. Hämtad 30/20-20: https://ki.se/forskning/forskaren-tinnitus-uppmarksammas-inte-tillrackligt Lärarförbundet (2019) s.4. Buller i skolan- ett vanligt arbetsmiljöproblem. Hämtad 14/11-20:

https://www.lararforbundet.se/artiklar/buller-i-skolan-forskolan-och-fritidshemmet-ett-vanligt-arbetsmiljoproblem

Musikerförbundet (u.å.) Skydda hörseln. Hämtad 15/11-20:

https://www.musikerforbundet.se/branschtips/skydda-horseln/

Musiklärarnas Riksförening (2005) s.3. Hörselhälsa.

http://www.mrmusik.nu/2005/02/12/hörselhälsa-15540202

Matei, R. Broad, S. Goldbart, J. & Ginsborg, J. (2018) Health Education for Musicians.

Frontiers in Psychology. Hämtad 19/10-20: https://www.frontiersin.org/articles/ 10.3389/fpsyg.2018.01137/full

Nationalencyklopedin. (2020). Tinnitus. Hämtad 10/10-20:

http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tinnitus

Persson, A. (2016) Frågetyper och datainsamlingsmetod. I Persson, A (Red.). (2016). Frågor och

svar om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar) (sid. 229-231). Statistics

Sweden

Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DMUS%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 Tung, C-Y. Chao, K-P (2013) Effect of recreational noise exposure on hearing impairment among

teenage students. Research in Developmental Disabilities. Hämtad 10/11-20:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0891422212001825?via%3Dihub Vetenskapsrådet (2020). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad den 21-10-20 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vårdguiden. (2020) s.1. Tinnitus. Hämtad 15/11-20: https://www.1177.se/Orebrolan/sjukdomar--besvar/ogon-oron-nasa-och-hals/horsel/tinnitus/

26

Vogel, I. Brug, J. Hosli, E.J. van der Ploeg, C. P. Raat, H. (2007) MP3 Players and Hearing Loss: Adolescents ’Perceptions of Loud Music and Hearing Conservation. The Journal of

Pediatrics. Hämtad 26/10-20: https://www.jpeds.com/article/S0022-3476(07)00661-0/fulltext West, E. (2014) Musiklärare har ett stort ansvar för ungdomars hörselhälsa. Musiklärarnas

riksförbund. Hämtad 3/11-20: http://www.mrmusik.nu/2014/02/20/musiklärare-har-ett-stort-ansvar-för-ungdomars-hörselhälsa-25122923

West, E. (2012) Learning for Everyday Life: Students’ standpoints on loud sounds and use of hearing protectors before and after a teaching–learning intervention. International Journal of

Science Education. Hämtad 27/11-20:

27

Bilaga 1

Hej!

Jag heter My Kullsvik och går sista året på ämneslärarprogrammet vid Musikhögskolan i Örebro. Jag arbetar just nu med mitt självständiga arbete och ska göra en undersökning om gymnasieelevers relation till hörselvård, hur de uppfattar ljudnivån i undervisningen och huruvida de skyddar sin hörsel på något sätt när det musicerar. Jag har skickat med en länk till en digital enkät där jag skulle vilja få svar från elever som går i årskurs tre på gymnasieskolan. Min önskan är att ni kan ta ca 10 min av en lektion, exempelvis en mentorstid, där alla elever får länken till enkäten och skickar in sina svar.

Alla elever som medverkar i denna enkätundersökning är och kommer förbli anonyma och data jag får in kommer endast användas i forskningssyfte.

Som ett tack för att ni hjälper mig med denna undersökning skickar jag gärna över min färdiga uppsats där ni får ta del av resultatet.

Jag skulle önska att få in svar innan fredag 6 november om det finns möjlighet. Återkom gärna vid frågor och ännu en gång, tack på förhand!

My Kullsvik Örebro Universitet

28

Bilaga

2

Hörselvård i gymnasieskolan

Detta är en undersökning om gymnasieelevers relation till hörselvård, hur du uppfattar ljudnivån i undervisningen och huruvida du skyddar sin hörsel på något sätt när det musicerar.

I denna enkät är du som svarar anonym och svaren används endast i forskningssyfte. *Obligatorisk

Vad identifierar du dig som? *

Tjej Kille Ickebinär

Vilket är ditt huvudinstrument? (sång räknas som instrument) * Hur ofta musicerar du på din fritid i veckan? (Ink. din övning.) *

Mindre än 1 timme i veckan 1-3 timmar i veckan

3-6 timmar i veckan 6-9 timmar i veckan Mer än 9 timmar i veckan

Använder du hörselskydd av något slag när du övar? *

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

Använder du hörselskydd av något slag när du musicerar med andra? *

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

Har du fått undervisning om hörselvård i gymnasieskolan? Om ja, beskriv gärna. * Har du fått undervisning om hörselvård på annan plats än i skolan? Om ja, beskriv gärna. *

Hur upplever du ljudnivån på ensemblelektioner? *

Alltid behaglig volym Ofta behaglig volym Helt okej volym Ofta för stark volym Alltid för stark volym

29

Använder du hörselskydd av något slag vid ensemblelektioner? *

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

Upplever du hörselbesvär efter att du musicerat? *

1 - Aldrig 2

3 4

5 – Alltid

Vad för typ av hörselbesvär? (välj en eller flera) *

Får aldrig besvär Tjut i örat

Lomhördhet Yrsel

Nedsatt hörsel

Fysiskt smärta i öronen Lock för öronen

Övrigt:

Vad gör du för att minska besvären om de uppkommer? *

Får aldrig besvär Avslappning

Lyssnar på svag musik Mediterar

Sover Ingenting

Har ständigt besvär Övrigt: