depression hos vuxna
En systematisk litteraturöversikt
Sara Isaksson
Matilda Olofsson Skarin
Sjuksköterska 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för Hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
Icke farmakologiska behandlingar vid depression hos vuxna -
en systematisk litteraturöversikt
Non-pharmacological treatments for depression in adults - a
systematic literature review
Sara Isaksson
Matilda Olofsson Skarin
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Carina Nilsson
Icke farmakologiska behandlingar vid depression hos vuxna -
en systematisk litteraturöversikt
Non-pharmacological treatments for depression in adults - a
systematic literature review
Sara Isaksson Matilda Olofsson Skarin
Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Depression drabbar 322 miljoner människor världen över och påverkar både individen och personer i dess omgivning. Behandlingen av depression varierar och kan vara farmakologisk och icke farmakologisk. I vissa delar av världen är det mer accepterat att behandla depression med komplementär och alternativ medicin. Kunskapen av effekten av icke farmakologiska behandlingar är bristfällig i Sverige. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om icke farmakologiska behandlingar vid depression. Detta för att kunna förbättra livskvaliteten för personer som lider av depression. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes fram via två databaser och som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att effekten av icke farmakologisk behandling var minskad depression, ångest, ökad självkänsla och livskvalitet. Slutsatsen som kan dras är att sjuksköterskor behöver vara mer öppna för alternativa behandlingsmetoder vid depression och effekten av vad vila, beröring, och fysisk aktivitet har för patienten men även vikten av att samverka med andra yrkesprofessioner för att tillgodose människors grundläggande behov. En ökad acceptans inom området kan leda till mer forskning och därefter tillämpning i vården.
Nyckelord: Depression, komplementär alternativ medicin, sjuksköterskor, omvårdnad, behandlingseffekt
Totalt drabbas 322 miljoner människor av depression världen över (World Health
Organization [WHO] (2017). Socialstyrelsen (2017) beskriver att depression är en vanligt förekommande sjukdom, där man i Sverige räknar med att risken för att drabbas är 36 procent hos kvinnor och 23 procent hos män. Vidare beskriver Socialstyrelsen (2019) att
förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat med 25 procent sedan 2006 och att den äldre befolkningen som får antidepressiva läkemedel inte får någon annan behandling än just läkemedel. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering ([SBU] 2004) menar att sorg, besvikelser och tillfälliga humörsvängningar hör livet till, men när känslorna och
problemen blir ihållande kan det leda till depression och det kan vara svårt att dra en gräns för när dessa känslor ska kallas för sjukligt. Singh och Mastana (2015) menar att depression är ett sjukdomstillstånd som kan uppstå på grund av olika händelser i livet. Det kan handla om att någon närstående dör, en dålig uppväxt och förändringar i livet men det skulle också kunna vara att ha problem på jobbet. Depression kan ibland vara ett symtom på andra sjukdomar samt att viss läkemedelsbehandling kan leda till depression. Andra orsaker kan vara felaktig reglering i hjärnan, ärftlighet och stressfulla livshändelser. Depression orsakas ofta av en kombination av tidigare nämnda faktorer.
Om en person mår dåligt och bestämmer sig för att söka hjälp, kan denne vända sig till sin hälsocentral för ett första möte med sjukvården som kan vara med en läkare, sjuksköterska eller psykolog. Det finns inga undersökningar eller blodprover som kan konstatera att man lider av en depression. Därför kommer samtalet att vara fokus för bedömningen av hens psykiska mående (Vårdguiden, 2019). Enligt Singh och Mastana (2015) är en låg
koncentration av neurotransmittorer den största orsaken till att sjukdomen uppstår, därför ökar behandlingen med antidepressiva läkemedel effekten av dessa. Beroende på
svårighetsgrad av depression ser behandlingen olika ut. Vid behandling av svårare
depressioner kan det krävas antidepressiva läkemedel som har mer eller mindre bieffekter såsom en känsla av sedering, lågt blodtryck, symtom från hjärtat, sexuell hämning, symtom från mag-tarmkanalen samt viktuppgång. Enligt Vårdguiden (2019) finns det många
behandlingsalternativ, allt från råd och stöd för sunda vanor, psykoterapi, läkemedel till elbehandling. Oftast ansvarar läkaren för behandlingen, men även sjuksköterskan kan ha ansvaret när det handlar om icke farmakologiska behandlingar, såsom att ge råd om vad depression är och information om vad patienten kan göra själv för att må bättre.
Behandling av sjukdom ser olika ut i världen. Icke farmakologisk behandling kan vara kopplat till komplementär medicin. Enligt Statens offentliga utredningar ([SOU] 2019:15, s. 60) innebär komplementär medicin något som “används i vissa länder utbytbart med
traditionell medicin. De avser en bred uppsättning av hälso- och sjukvårdsutövning som inte är en del av det landets egna tradition och inte är integrerade i det dominerande hälso- och sjukvårdssystemet”. Användandet av komplementär medicin är mer vanligt i Afrika, Asien, Australien och Nordamerika, vilket kan kopplas till landets ursprungsbefolkning, kultur och historia. I Europa ses idag över 100 miljoner vara användare av traditionell och
komplementär medicin (WHO, 2013). I Sverige är dock förekomsten av pålitlig forskning och användandet av komplementär medicin liten (SOU, 2019:15).
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2017) ansvarar och leder sjuksköterskan omvårdnadsarbetet. Vid utförandet och planeringen av omvårdnaden hos en person med depression utgår man från patientens grundläggande behov och dennes egna upplevelser. Det är också av betydelse att sjuksköterskan etablerar en god och förtroendefull relation till patienten samt närstående som förutsättning till god omvårdnad. White et al. (2019) betonar vikten av teamarbete vid behandling av personer med depression. Viktiga faktorer som beskrivs är kommunikation, att byta kunskap med varandra samt att ta gemensamma beslut. Grunden i teamarbetet bör vara att i teamet ha samma syfte och mål med vården, samt att syftet ska möta patientens önskningar. De som arbetar ensam och inte som ett team är mer benägna att stöta på begränsningar. Vårdpersonal känner sig även begränsade på grund av den korta tiden man har tillsammans med patienten, samt de begränsade antalet behandlingar man kan erbjuda en patient med depression.
Anhöriga till en person med depression uttrycker ofta en rädsla över den deprimerade
personens säkerhet och som följd till det känner de att de aldrig kan slappna av. De känner en oro över den deprimerade när de inte är med hen och beskriver det som att de alltid måste sova med ett öga öppet (Highet, McNair, Davenport & Hickie, 2004). Piuva och Brodin (2020) beskriver att föräldrar till en början kände en stor oro och ångest när de förstod att deras barn inte mådde bra, vilket i sin tur kan påverka övriga familjemedlemmar då de blir åsidosatta. Highet et al. (2004) beskriver att en partner till en deprimerad person kan känna förlust över avsaknaden av intimitet, då allt fokus hamnar på den deprimerade och dennes mående. Piuva och Brodin (2020) beskriver att det i längden kan leda till konflikter och
separation, då personen inte är densamma som hen en gång var. Föräldrarna till deprimerade barn kan rannsaka sig själv och sina handlingar för att hitta en orsak till varför deras barn blivit deprimerad. En annan aspekt är att de upplever en känsla av oförstående hos personer i sin omgivning, vilket leder till att de känner skam, drar sig undan och isolerar sig. Highet et al. (2004) beskriver att de anhöriga önskar mer stöd från andra och inte att omgivningen ska ta avstånd från dem. Depression påverkar både personen med sjukdomen men även personer i dennes omgivning (Piuva & Brodin, 2020). Anhöriga har en känsla av att vården är
svårtillgänglig och att de inte tar deras oro och åsikt på allvar. De beskriver även att de måste insistera för att få hjälp och att få vara involverad i den närståendes vård (Highet et al. 2004).
Alderson, Foy, Glidewell och House (2014) beskriver att personer med depression upplever svårigheter att förstå hur de ska hantera den och att de i sin tur gör dem stressade. De känner ett eget ansvar att inte låta konsekvenserna från sjukdomen påverka andra. Fredriksson och Lindström (2002) menar att personer med depression känner sig tvungna att hantera problemen på egen hand. Alderson et al. (2014) beskriver att de deprimerade inte längre känner igen sig själva, vilket leder till att de slutar tycka om sig själva. Den deprimerade upplever att hen var tvungen att ge upp saker som var betydelsefulla såsom vänner, familj och jobb, detta för att skydda sig själv då det ger känslor av osäkerhet och ångest. Personer som är deprimerade kan uppleva en känsla av att bara existera utan att vara närvarande
(Fredriksson & Lindström, 2002).
Sammanfattningsvis visar vår litteraturgenomgång att behandling av depression med
farmakologi har bieffekter men att det finns andra sätt att behandla depression på vilket vi vill belysa i vår studie. Depression kan upplevas skamligt, vilket vi anser är ett problem. Att öka kunskapen om icke farmakologiska behandlingsalternativ för depression kan vara ett steg till att minska lidande för patienten samt att göra hen delaktig i sin vård, vilket kan skapa
förutsättningar för goda behandlingsresultat men även stärka vårdrelationen. Syftet med vår studie var att sammanställa kunskap om icke farmakologiska behandlingar vid depression hos vuxna. Frågeställningarna vi har utgått från var:
- Vilka icke farmakologiska behandlingar används vid depression hos vuxna? - Vilken effekt har dessa?
Metod
För att sammanställa kunskap om effekten av icke farmakologiska behandlingar vid depression hos vuxna har vi valt att genomföra en systematisk litteraturöversikt. Detta innebär att sammanställa redan framtagen kunskap från tidigare publicerade studier. (Holopainen, Hakulinen-Viitanen, & Tossavainen, 2008)
Litteratursökning
Litteratursökningen inleddes med en pilotsökning för att få en uppfattning om det fanns vetenskapliga artiklar inom området (Willman, Bahtsevani, Nilsson, & Sandström, 2016, s. 61). Rosén (2017, s. 376–377) beskriver att en väl utförd systematisk litteraturöversikt ställer högre krav på författaren genom att det måste finnas en välformulerad fråga, tydliga
inklusions- och exklusionskriterier samt en systematisk litteratursökning. Detta för att minska risken för att slumpen och författarens egen förförståelse och värderingar dras med i
slutsatserna. Willman et al. (2016, s. 101) betonar vikten av att beskriva tillvägagångssätt i genomförandet av studien på ett noggrant sätt, så läsaren får en uppfattning om
tillvägagångssättet och för att kunna avgöra studiens trovärdighet.
Inklusionskriterier vi använde oss av var: Engelska artiklar som är publicerade de senaste 5 åren, free full text, ålder på de som deltar från 18 år och uppåt, samt enbart empiriska studier då vi ville ha med studier där författaren själv har undersökt interventionen.
Exklusionskriterium i studien var artiklar med deltagare som förutom depression lider av posttraumatiskt stressyndrom, insomnia eller har en demenssjukdom. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl, enligt Willman et al. (2016, s. 80–81) är ett bra val eftersom de bland annat innehåller tidskrifter inom området medicin, omvårdnad och hälso- och sjukvård. Enligt Holopainen et. al. (2008) är litteratursökningen ett tidskrävande och svårt moment. Är den bristfälligt utförd så kan det leda till att fel slutsatser kommer fram i studien. Vi utförde sökningarna med hjälp av MeSH termer i PubMed samt Cinahl Headings i Cinahl. En MeSH term är enligt Willman et al. (2016, s. 70) de ämnesord databasen
använder sig av för att inkludera ord i sökningen av litteratur. Cinahl Headings motsvarar en MeSH term. De sökord vi använde var “depression”, “depressive disorder”, “complementary therapies”, “alternative therapies” “nursing interventions”, “treatment outcomes”, “adult”
samt “antidepressive agents” Vi kombinerade dessa sökord genom att använda oss av booleska sökoperatorer såsom OR, NOT och AND. Detta görs för att begränsa och ringa in sökningen. Booleska sökoperatorer är enligt Willman et al. (2016, s. 72) ord som man
kombinerar på olika sätt för att hitta så mycket relevant litteratur som möjligt i det ämnet man är ute efter. Litteratursökningen beskrivs i tabell 1.
Tabell 1 Översikt litteratursökning
CINAHL 2020 09 16 Begränsningar: Free full text, engelska, publikationsdatum 2015–2020.
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal kvalitets- granskade Antal valda 1 CH Depression 112 544 2 FT Depressive disorder 66 515 3 S1 OR S2 114 642 4 CH Nursing interventions 8 595 5 CH Alternative therapies 240 447 6 S4 OR S5 248 504 7 CH Adult 1 801 767 8 CH Antidepressive agents 23 427 9 CH Treatment outcomes 368 586
10 S3 AND S6 AND S7 AND S9 771
11 S10 NOT S8 698
Full text, English, 5 senaste åren, exclude medline
97 10 7
PubMed 2020 09 17 Begränsningar: Free full text, engelska, publikationsdatum 2015–2020.
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal kvalitets-
granskade
Antal valda
1 MSH Depression 217 607
Tabell 1 fortsättning litteratursökning
PubMed 2020 09 17 Begränsningar: Free full text, engelska, publikationsdatum 2015–2020.
3 S1 OR S2 217 607 4 MSH Nursing intervention 19 882 5 MSH Complementary therapies 228 407 6 S4 OR S5 247 635 7 MSH Adults 7 238 069 8 MSH Treatment outcome 1 063 300 9 MSH Antidepressive agents 58 713
10 S3 AND S6 AND S7 AND S8
NOT S9
633
Fem senaste åren, engelsk text, free full text
78 10 7
Urval
Den kompletta sökningen i Cinahl resulterade i 698 träffar, efter att begränsningar lades till återstod 206 artiklar. Vidare exkluderades dubbletter (n=109), pilotstudier (n=13), ej
empiriska studier (n=3) och ej tillgängliga att läsa (n=3). Efter att ha läst titel och abstrakt för att få en uppfattning om artikeln svarade mot studien syfte exkluderades (n=68). Totalt återstod (n=10) artiklar att kvalitetsgranska. Sökningen i PubMed resulterade i 633 träffar, efter att begränsningar lades till återstod 78 artiklar. Vidare exkluderades pilotstudier (n=17), ej empiriska studier (n=4) och ej tillgängliga att läsa (n=6). Efter att ha läst titel och abstrakt för att se om de svarade mot syftet exkluderades (n=41). Totalt återstod (n=10) artiklar att kvalitetsgranska. Urvalsprocessen visas översiktligt i figur 1.
Figur 1 Översikt hur artiklar valdes ut till den systematiska kunskapsöversikten
Kvalitetsgranskning
För att göra en bedömning av artiklarnas kvalitet använde vi oss av SBU:s mall för
kvalitetsgranskning,Bilaga G, då vår sökning enbart resulterade i kvantitativa artiklar. Det innebar att vi läste igenom artiklarna var för sig och systematiskt kvalitetsgranskade dem. Därefter diskuterade vi tillsammans hur var och en av oss tolkat artiklarna, detta för att komma till konsensus om vilka artiklar som skulle inkluderas i vår studie. Willman et al. (2016, s. 101) beskriver att en väl utförd systematisk litteraturstudie ska visa att författarna har gjort en systematisk granskning av de framtagna artiklarna. Vi kvalitetsgranskade 20 artiklar varav 10 bedömdes vara av hög kvalitet, 4 medel kvalitet samt 6 av låg kvalitet. Artiklarna av låg kvalitet (=6) exkluderades vilket resulterade i att 14 vetenskapliga artiklar valdes ut till analysen (tabell 2).
Tabell 2 Översikt av artiklar ingående i analysen (n=14) Författare/ År/ Land Typ av studie Population (antal patienter) Intervention Bortfall, uppföljning Resultat Kvalitet Alderman et al. (2016) USA
CCT Män och kvinnor utan psykotiska symtom med MDD Antal: 69 IG 1: 33 IG 2: 36 IG 1: Deprimerade deltagare. Meditation (20 min), gång (10 min), uppvärmning (5 min), aerobics (30 min) nedvarvning (5 min) under 8 veckor
IG 2: Ej deprimerade deltagare. Meditation (20 min), gång (10 min), uppvärmning (5 min), aerobics (30 min) nedvarvning (5 min) under 8 veckor
Antal: 17 Ingen uppföljning
Personer med MDD skattade sig högre på depressionsskala före intervention och båda grupperna skattade sig lägre efter interventionen Medel Bahrami et al. (2020) Iran
RCT Äldre kvinnor med
depression som är inlagda på sjukhus
Antal: 135 IG 1: 45 KG: 45 IG 2: 45
IG 1: Zonterapi på vardera fot varje morgon under 10 min KG: Ingen behandling
IG 2: Massage med aromaterapi på vardera fot varje morgon under 10 min
Antal: 0 Ingen uppföljning
Studien visar på effekt hos båda interventions-grupperna gällande ångest och depression. Zonterapi visade dock något större på depression än på ångest
Hög Barbosa da Silva Júnior et al. (2019) Brasilien
CCT Personer med depressiva symtom post stroke Antal: 15
IG 1: 7 IG 2: 8
IG 1: Repetitiv transkraniell magnetstimulering av vänster hjärnhalva med lägre frekvens 20 min varje vardag i 4 veckor IG 2:
Repetitiv transkraniell magnetstimulering av höger hjärnhalva med högre frekvens 20 min varje vardag i 4 veckor
Antal: 0 Uppföljning efter 1 månad
Båda grupperna hade signifikant positivt resultat på HAM-D och WHOQOL-BREF
Tabell 2 fortsättning översikt av artiklar ingående i analysen (n=14) Författare/ År/Land Typ av studie Population (antal patienter) Intervention Bortfall, uppföljning Resultat Kvalitet Blomdahl et al. (2018) Sverige
RCT Personer med måttlig till svår depression
Antal: 79 IG: 43 KG: 36
IG: Vanlig behandling som innebär KBT, ECT, läkemedel, psykoterapi och motion på recept i kombination med konstterapi 60 min i veckan i 10 veckor
KG: Vanlig behandling som innebär KBT, ECT, läkemedel, psykoterapi och motion på recept Antal: 15 Uppföljning gjordes 13 veckor efter avslutad behandling för att kompensera för förseningar i båda grupperna
Båda behandlingarna visar på effekt genom minskad depression däremot visar interventionsgruppen på en större effekt
Hög Chen et al. (2015) Taiwan RCT Deprimerade studenter Antal: 80 IG: 40 KG: 40
40 min av fem elements musik, 2 gånger/vecka i 10 veckor
Antal: 9 Ingen uppföljning
Interventionsgruppen hade signifikant lägre skattning av depression efter 10 veckor medan kontrollgruppen skattade samma som innan
Medel Ciasca et al. (2018) Brasilien RCT Äldre kvinnor diagnostiserade med MDD Antal: 66 IG: 31 KG: 25
IG: Konstterapi i 90 min en gång i veckan i 20 veckor KG: Ingen intervention Antal: 10 Ingen uppföljning efter avslutad intervention
Man såg en förbättring gällande GDS, BDI & BAI hos interventionsgruppen
Hög
Jokar et al. (2020) Iran
RCT Kvinnor i efter klimakteriet med depression och ångest Antal: 50
IG: 25
KG: 25, Placebo
Inhalera lavendelolja eller placebo (destillerat vatten) 20 min innan läggdags
Antal: 4 Ingen uppföljning
Man såg signifikant positiv effekt gällande depression och ångest hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen
Tabell 2 fortsättning översikt av artiklar ingående i analysen (n=14) Författare/ År/Land Typ av studie Population (antal patienter) Intervention Bortfall, uppföljning Resultat Kvalitet Li et al. (2018) Kina RCT Kvinnor i förklimakteriet med MMD Antal: 252 IG: 123 KG: 119
IG: EA 30 min 3 gånger i veckan i 12 veckor. KG: Escitalopram (SSRI) Antal: 31 Uppföljning 4 veckor och 12 veckor efter avslutad intervention
Efter 12 veckor med EA jmf. ES ser man en signifikant skillnad hos båda
grupperna gällande skattande av depression och livskvalité. Däremot kan man se en signifikant skillnad mellan EA och ES efter vecka 24 där EA skattar sin hälsa högre.
Hög
Liao et al. (2018) Kina
RCT Äldre personer med
depressiva symtom boende på vårdhem
Antal: 114 IG: 58 KG: 56
IG: Utförde tai chi i kombination med kinesisk folkmusik i 50 min. 3 gånger/veckan i 3 månader KG: Hälsoutbildning 1 gång/månad Antal: 7 Ingen uppföljning
Interventionsgruppen skattade lägre på GDS vid 1: a 2: a 3:e uppföljningen medan kontrollgruppen skattade samma vid samtliga uppföljningar
Medel
Ling et al. (2016) Kina
RCT Personer med mild till måttlig depression Antal: 163 Grupp 1: 53 Grupp 2: 56 Grupp 3: 54 Akupunktur. Behandlingarna utfördes två gånger i veckan under 12 veckor
Grupp 1: Får akupunktur med nålar i specifika triggerpunkter Grupp 2: Får akupunktur i samma triggerpunkter men inte lika djupt Grupp 3: Akupunktur med nålar 10mm utanför triggerpunkterna Antal: 21 Uppföljning 1 en månad samt 3 månader efter avslutad behandling
Studien visar på god effekt hos alla grupper, däremot var det en större signifikans hos gruppen som fick den riktiga interventionen
Tabell 2 fortsättning översikt av artiklar ingående i analysen (n=14) Författare/ År/Land Typ av studie Population (antal patienter) Intervention Bortfall, uppföljning Resultat Kvalitet Mehler et al. (2018) Storbritanni en
RCT Personer med depression Antal: 43
IG 1: 21 IG 2: 22
IG 1: Får neurofeedback samtidigt som hen föreställer positiva bilder
IG 2: Får neurofeedback samtidigt som hen föreställer avslappnande bilder Antal:11 Uppföljning 6 veckor efter avslutad intervention
Båda grupperna visade signifikant reducering på HDRS-17 skalan efter avslutad intervention Hög Molassiotis et al. (2019) Kina
RCT Äldre med personer som bor på boende med depressiva symtom Antal: 110 IG 1: 40 KG: 38 IG 2: 40 IG 1: Akupressur på specifika triggerpunkter. 2 gånger i veckan i 12 veckor KG: Ingen behandling IG 2: Akupressur på felaktiga triggerpunkter. 2 gånger i veckan i 12 veckor Antal: 26 Uppföljning efter 3 månader
Akupressur visar på signifikant positiv effekt hos IG 1 jmf. med alla andra grupper gällande GDS, däremot ser man positiv effekt gällande QOL på alla grupper Hög Slykerman et al. (2017) Nya Zeeland
RCT Kvinnor med post partum depression
Antal: 423 IG: 212 KG: 211
IG: En dos på 6 tabletter med probiotika som tas dagligen från inskrivning hos barnmorska fram till 6 månader efter födsel. KG: Placebo
Antal: 43 Uppföljning 6 månader efter födsel
Personerna som fick probiotika skattade sin depressions och ångest signifikant lägre efter interventionen än de som fick placebo
Tabell 2 fortsättning översikt av artiklar ingående i analysen (n=14) Författare/ År/Land Typ av studie Population (antal patienter) Intervention Bortfall, uppföljning Resultat Kvalitet Tagalidou et al. (2019) Tyskland
RCT Personer som lider av depression, ångest och anpassningsstörning Antal: 37
IG: 19 KG: 18
IG: Humorterapi 90 min 1 gång/vecka i 7 veckor samt hemläxa emellan
behandlingarna
KG: Ingen behandling medan IG utförde interventionen. Efter IG avslutat sin behandling utförde KG samma intervention Antal: 7 Uppföljning 1 månad efter avslutad intervention
IG skattar lägre gällande depression och ångest samt högre livskvalitet än vad KG gör vid första kontrollen
Efter att KG utfört sin intervention skattar även de lägre gällande depression och ångest samt högre livskvalitet
Hög
MDD= Major Depressive Disorder (svår depressiv sjukdom) IG= Interventionsgrupp KG= Kontrollgrupp GDS= Geriatric Depression Scale BDI= Beck Depression
Inventory BAI= Beck Anxiety Inventory SMMD= Mild-Måttlig Depression SSRI= Selektiva serotoninåterupptagshämmare EA= Elektroakupunktur
ES= Escitalopram (SSRI) QOL= Livskvalite ECT= Elektrokonvulsiv terapi KBT= Kognitiv beteendeterapi HAM-D/HDRS=Hamilton Depression rating scale WHOQOL-BREF= World health organization quality of life-brief version RCT= Randomiserad kontrollerad studie CCT= Kontrollerade kliniska prövningar jmf. =jämförande
Analys
Data analyserades med en manifest innehållsanalys i enlighet med Holopainen et al. (2008) metod för systematisk litteraturöversikt. Initialt lästes resultatdelen i de valda artiklarna flera gånger för att få en helhetsbild av vad artiklarna handlade om och den data som kom att användas. Utifrån resultatdelen i de valda artiklarna extraherades meningsenheter som kodades och sedan översattes från engelska till svenska och därefter kondenserades dem. Detta innebär att texten kortas ner men behåller kärnan i innehållet. Kodningen innebar att vi sorterade meningsenheterna med olika numreringar och färger för att kunna urskilja
artiklarnas meningsenheter från varandra. Vi organiserade i enlighet med Holopainen et al. (2008) alla valda artiklar genom att skapa en tabell där vi sammanställde data över författare, år för publikation, land där studien är utförd, typ av studie, population och bortfall,
intervention, resultat och studie kvalitet (Tabell 2). Efter att ha sammanställt de kondenserade meningsenheterna skapades fyra kategorier som baserades på de behandlingar som artiklarna beskrev (Tabell 3)
Resultat
I resultatet framkom fyra kategorier (Tabell 3). Nedan beskrivs kategorier, intervention och artiklar som ingår i analysen.
Tabell 3 Översikt av kategorier, interventioner och artiklar som ingår i resultatet (n=4)
Kategorier Interventioner Effekter Artiklar som ingår
Neurologisk stimulering av hjärnan Repetitiv transkraniell magnetstimulering Neurofeedback och magnetisk neurostimulering
Minskning av den självupplevda depressionen och ökad livskvalitet
Lägre skattning av depressiva symtom samt bättre självkänsla
Barbosa Da Silva Júnior et al. (2019)
Mehler et al. (2018)
Taktil stimulering Zonterapi vs. massage med aromaterapi Elektroakupunktur
Akupunktur
Ångest och depressionsnivån minskade
Mindre upplevd depression och bättre livskvalitet
Förbättring gällande fysisk funktion, kroppslig smärta, generell hälsa, energi, social samt emotionell funktion och mental hälsa
Bahrami et al. (2020)
Li et al. (2018
Tabell 3 fortsättning översikt av kategorier, interventioner och artiklar som ingår i
resultatet (n=4)
Akupressur Minskar personers upplevda depression och högre skattning på generell hälsa. Samt förbättring i det kroppsliga och själsliga välmående Molassiotis et al. (2019) Kroppslig och själslig stimulering Meditation och aerobics Tai Chi med kinesisk folkmusik Probiotika
Minskning av depressiva symtom och förbättring av ältande
Minskar svårighetsgraden av upplevda depressiva symtom
Lägre skattning av depression och ångest. Minskar risken för att drabbas av
depression och ångest efter graviditet
Alderman et al. (2016) Liao et al. (2018) Slykerman et al. (2017) Sinnesterapi Konstterapi Fem elementsmusik Konstterapi Inhalera lavendelolja Humorträning
Förbättring av depression och självkänsla
Positiv effekt gällande depression och livskvalitet
Minska depression och ångest samt förbättrar en persons kognitiva förmåga Minskning av depression och ångest
Förbättring av allvarlighet, sinnesstämning och välmående, ökad förmåga att använda humor och glädje som copingstrategi och minskad social fobi
Blomdahl et al. (2018) Chen et al. (2015) Ciasca et al. (2018) Jokar et al. (2020) Tagaliduo et al. (2020)
Neurologisk stimulering av hjärnan
Under denna kategori framkom två icke farmakologiska behandlingsmetoder av depression. Dessa var magnetisk neurostimulering av hjärnan (Barbosa Da Silva Júnior, Rassi Fernandes & Costa Souza, 2019) och neurofeedback (Mehler et al., 2018), som båda är metoder som innebär neurologisk stimulering av hjärnan. Neurofeedback innebär att utföra mental
bildträning under uppsikt genom att föreställa sig bilder av något positivt eller något som ger en positiv känsla. Effekten av behandlingen var att 43 procent skattade lägre grad av
depressiva symtom samt bättre självkänsla (Mehler et al., 2018). Repetitiv transkraniell magnetstimulering innebär att öka förmågan att reagera på stimuli mellan hjärnhalvorna genom att antingen använda hög eller låg frekvens av magnetstimulering (Barbosa Da Silva
Júnior et al., 2019). Effekten blev en signifikant minskning av den självupplevda depressionen hos patienter som fick behandlingen. En signifikant förbättring gällande livskvaliteten kunde även identifieras och efter avslutad behandling skattade 100 procent av deltagarna ett stabilt tillstånd.
Taktil stimulering
Under denna kategori framkom fyra icke farmakologiska behandlingsmetoder av depression. Dessa var zonterapi vs. massage med aromaterapi (Bahrami, Rejeh, Heravi-Karimooi, Tadrisi & Vaismoradi, 2020), elektroakupunktur (Li et al., 2018), akupunktur (Ling et al., 2016) och akupressur (Molasssiotis et al., 2019). Zonterapi är en typ av massage där man stimulerar specifika punkter på foten för att öka blodflödet. Zonterapi och massage med aromaterapi testades mot varandra som olika interventioner för att se vilken av dessa som har bäst effekt vid behandling av depression. Enligt dem sågs att ångestnivån samt depressions nivån minskade hos båda interventions grupperna. Zonterapi hade dock större effekt än massage med aromaterapi på depression och ångest (Bahrami et al., 2020). Med elektroakupunktur menas att utföra vanlig akupunktur men att fästa elektroder på nålarna. Studien av avsåg att jämföra effekten av elektroakupunktur med det antidepressiva läkemedlet escitalopram. Efter tre månader av behandling sågs att deltagarna i båda grupperna skattade mindre upplevd depression. Efter sex månader sågs att deltagarna som fick elektroakupunktur skattade signifikant lägre depression samt högre livskvalitet än de som enbart tog escitalopram (Li et al. (2018). Akupunktur innebär att sätta nålar i specifika triggerpunkter och på så sätt stimulera kroppen. Behandlingen med akupunktur visade på signifikant förbättring av den upplevda psykiska och fysiska hälsan. Efter behandlingen sågs förbättringar avseende fysisk funktion, kroppslig smärta, generell hälsa, energi, social samt emotionell funktion och mental hälsa hos personerna (Ling et al., 2016). Akupressur är en form av en icke invasiv akupunktur vilket innebär att stimulera de olika triggerpunkterna med hjälp av ett tryck istället för en nål. Efter avslutad behandling kan akupressur minska personers upplevda depression och förbättra den generella hälsan. Man såg även en signifikant förbättring hos personerna gällande det kroppsliga och själsliga välmående samt den psykologiska motståndskraften men däremot var inte var effekten av psykologiska motståndskraften bestående (Molassiotis et al. 2019).
Kroppslig och själslig stimulering
Under denna kategori framkom tre icke farmakologiska behandlingsmetoder av depression. Dessa var meditation och aerobics (Alderman, Olson, Brush & Shors, 2016), Tai Chi med kinesisk folkmusik (Liao, Tan, Chong & Chua, 2018) och probiotika (Slykerman et al., 2017). Aerobics är en pulshöjande träning och meditation fokuserar på den mentala hälsan. Studien avsåg att jämföra behandlingen mellan personer diagnostiserade med depression och friska personer. Efter åtta veckor av behandling sågs en signifikant minskning av depressiva symtom hos båda grupperna, däremot kunde en större minskning ses hos gruppen med deprimerade deltagare. Man kunde även se en signifikant förbättring av ältande skattat med hos personer med depression jämfört med de friska (Alderman et al., 2016). Tai Chi är en slags meditativ träning och traditionell kinesisk kampsport där tankehantering och kroppsliga rörelser
kombineras. Tai Chi effektivt minskar svårighetsgraden av upplevda depressiva symtom (Liao et al., 2018). Probiotika är levande mikroorganismer som kan öka hälsan i magtarmkanalen, ett samband mellan tarmen och hjärnan kan ses vilket innebär att om tarmen mår bra är det gynnsamt för det psykiska måendet. Efter avslutad behandling beskrivs en lägre skattning av depression och ångest. Behandlingen avsågs att vara till fördel i förebyggande syfte för att minska risken av att drabbas av depression och ångest efter graviditet (Slykerman et al., 2017).
Sinnesterapi
Under denna kategori framkom fyra icke farmakologiska behandlingsmetoder av depression. Dessa var konsterapi (Blomdahl, Guregård, Rusner & Wijk, 2018; Ciasca et al., 2018), musikterapi (Chen, Sung, Lee & Chang, 2015), aromaterapi (Jokar et al., 2020) och
humorträning (Tagaliduo, Distlberger, Loderer & Laireiter, 2019). Konstterapi kan hjälpa en person att konkretisera de känslor, tankar och önskningar hen har, denna behandling kan öka förståelsen mellan patienten och terapeuten. Behandling kan minska depression och ångest samt förbättra en persons kognitiva förmåga (Ciasca et al., 2018). Personer med depression som får traditionell behandling, vilket bland annat innebär KBT, ECT, motion och läkemedel i kombination med konstterapi visar på en signifikant förbättring av depression och
självkänslan. Effekten på självkänslan var dock lika stor hos gruppen som fick konstterapi och gruppen som fick traditionell behandling (Blomdahl et al., 2018). Kinesisk traditionell musik har en inverkan på regleringen av chi i kroppen, musiken kan leda till harmoni och
avslappning vilket kan stärka det psykiska välmående. Behandlingen kan främja positiva förändringar i en persons beteende samt livskvalitén. Behandlingen minskade den upplevda depressionen hos personerna (Chen et al., 2015). Humor träning kan vara effektivt för att hantera negativa livssituationer, dock kan det vara svårt för en person med depression att förstå humor, därför kan det vara av vikt att träna upp den förmågan. Vid behandling med humorterapi sågs en signifikant förbättring hos personerna gällande förmågan att använda humor och glädje som en copingstrategi, samt allvarlighet och sinnesstämning. En förbättring av välmående samt minskad social fobi sågs också, däremot sågs ingen förbättring gällande depression och ångest (Tagaliduo et al., 2019). Aromaterapi är en typ av alternativ medicin och kan förebygga uppkomsten av ångest och stress genom att inhalera lavendelolja. Behandling med aromaterapi visade på en signifikant minskning av depression och ångest (Jokar et al., 2020).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om icke farmakologiska behandlingar vid depression hos vuxna. I resultatet framkom fyra kategorier. “Neurologisk
stimulering av hjärnan”, “Taktil stimulering”, “Kroppslig och själslig stimulering” och “Sinnesterapi”. Sammantaget visar resultatet på god effekt av samtliga icke farmakologiska
behandlingar som framkom. Kategorierna diskuteras nedan utifrån relevant vetenskaplig litteratur.
I resultatet framkom att icke farmakologiska behandlingsmetoder med fokus på neurologisk stimulering av hjärnan visade att de depressiva symtomen minskade samt att personer med depression skattade sin självkänsla och livskvaliteten högre än före behandlingen. Livskvalitet har en stark koppling till hälsa och sjukdom (SBU, 2012) och studier (Berghöfer, Martin, Hense, Weinmann & Roll, 2020; Langeland et al., 2006) har visat att ett salutogent perspektiv som fokuserar på framtiden och patientens resurser och hur det kan tillämpas för att öka livskvalitén kan främja hälsa hos personer med svår psykisk sjukdom. Det salutogena perspektivet som utgår från Aron Antonovsky (2005, s. 43–44) teori om känsla av
sammanhang (KASAM) kan användas för att stödja personer att finna copingstrategier. Fok, Chair & Lopez (2015) visade att målet är att stödja patienten att öka sin individuella förmåga
att hantera situation i livet genom att öka dennes kapacitet, kunskap och färdigheter. I vår studies resultat framkom att personer med depression blev lindrade genom att se eller att tänka på bilder som gav positiva känslor och därmed minskade de depressiva symtomen. Författarna till denna studie menar att sjuksköterskor kan hjälpa patienten att främja
livskvalité genom att tillsammans med denna hitta strategier och resurser för att öka dennes känsla av sammanhang och fokuserar på det som upplevs positivt av patienten.
I resultatet framkom att icke farmakologiska behandlingsmetoder med fokus på taktil stimulering visade att den upplevda fysiska och psykiska hälsan förbättrades. Personer med depression upplevde en minskad depression och ångest. Genom taktil beröring kan ångest minskas och smärta lindras, en agiterad person kan lugnas samt avslappning och
välbefinnande främjas. Beröring kan stärka bandet mellan patient och vårdare genom att förmedla det icke verbala och inge tillit till vårdaren och bekräftelse hos patienten (Anderson et al., 2016; Alp & Yucel, 2020). Taktil beröring kan även förmedla emotionella signaler, detta beror på att en av hudens huvuduppgifter är att vara sinnesorgan vid denna typ av stimulering (Sand, Sjaastad, Haug & Bjåle, 2006, s. 96).Sjuksköterskan kan visa sin närvaro gentemot patienten genom att röra vid denne, det kan vara en lätt beröring på axeln eller armen, däremot kan en avsaknad av beröring inge osäkerhet hos patienten och en känsla av att sjuksköterskan inte bryr sig (Bundgaard, Elgaard Sørensen & Nielsen, 2011). Vi anser därför att det är viktigt som sjuksköterska att vara medveten om effekten av beröring och att våga röra vid patienten för att förmedla trygghet och tillit, som är två viktiga aspekter i
vårdrelationen. Det kan även vara av vikt för att lindra symtom som kan upplevas vid depression och för att främja hälsa, såsom kroppsligt och själsligt välmående.
I resultatet framkom att icke farmakologiska behandlingsmetoder med fokus på Tai chi, aerobics tillsammans med meditation och probiotika hade effekt genom att minska
svårighetsgraden av depressiva symtom, ångest, stress och även ge en förbättrande effekt på ältande. Fysisk aktivitet kan förbättra den psykiska hälsan och träning kan leda till att förbättra humör, ångest samt minska stressnivån (Firth et al. 2016; Klaperski, Koch, Hewel, Schempp & Müller, 2019). Fysisk aktivitet kan vara allt som innefattar rörelser med kroppen som ökar energiomsättningen (Caspersen, Powell & Christenson, 1985). Genom motion kan den inre oron lindras och leda till en lättnad. Motion kan ses som en strategi för att främja en persons självkänsla och möjlighet att återfå kontrollen över sitt liv (Lassenius, 2014).
Författarna till denna studie menar att sjuksköterskor kan uppmuntra till fysisk aktivitet av någon form för att lindra psykiska symtom och minska svårighetsgraden av depression. Som sjuksköterska ska man vara medveten om bredden av de aktiviteter som kan utföras och ha kunskap om dess fördelar för att kunna förmedla och uppmuntra patienten till detta. För att få ett så bra resultat som möjligt bör detta diskuteras i samråd med patienten vilket i sin tur kan främja delaktigheten för denne.
I resultatet framkom att icke farmakologiska behandlingsmetoder med fokus på sinnesterapi såsom konstterapi, humorterapi, musikterapi och aromaterapi hade effekt såsom minskade depressionstillstånd och ångest hos personerna samt förbättring av en persons kognitiva förmåga och självkänsla. Terapi via sinnen kan hjälpa en person att uttrycka sina känslor på ett kreativt sätt, vilket ger möjlighet att kommunicera utan ord. Gruppterapi kan skapa gemenskap vilket i sin tur leda till ökat välbefinnande (Bailey, 1997; Kirshbaum, Ennis, Waheed & Carter, 2017). Gemenskap kan enligt Asp (2002) vara en aspekt till att kunna vila. Att dela något med andra kan upplevas avkopplande men kan också uppnås genom självvald ensamhet. Vila kan vara mer än sömn och uppnås på olika sätt, det kan innebära att vara ute i naturen, lyssna på musik eller att uttrycka sig genom konst. Vidare menar Asp (2002) att vila kan innebära frihet från bekymmer och kan uppnås genom att byta fokus så att personen hamnar i harmoni med sig själv. Sjuksköterskan ska sträva efter att möjliggöra vila som ska ses som ett mänskligt behov för att främja patientens hälsa. I Kolcabas “comfort theory” beskrivs olika dimensioner av välbefinnande, dessa är “relief”, “ease” och “transcendence”, teorin syftar till att skapa en god relation till patienten och möta hens behov genom
omvårdnadsinterventioner för att hjälpa patienten att skapa ett lugn (Kolcaba, 2001; Krinsky, Murillo & Johnson, 2014). Vila är nära besläktat med återhämtning och kan börja genom acceptans och handling, det vill säga att både acceptera sin situation och göra något åt den men även finna ny mening i livet. Somliga ser återhämtning som ett sätt att läka. Genom att dela sina erfarenheter med någon som upplevt detsamma främjas återhämtningen (Agrest et al., 2017; Piat, Spagnolo, Thibodeau-Gervais, Deschamps & Gosselin, 2019). Vi anser att de är av vikt att som sjuksköterska främja hälsa genom att aktivt lyssna på patienten för att förstå vilka strategier som lämpar sig för den individuella personen för att bearbeta tankar, känslor och kunna återhämta sig. Men även att ha kunskap om att vila uppnås på olika sätt, vilket ställer krav på sjuksköterskor att försöka individanpassa åtgärder och låta vila och
Metoddiskussion
Vi valde att utföra en systematisk litteraturöversikt för att svara på syftet med vår studie. Genom att utgå från begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet har vi kritisk granskat vår studie. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s. 423) är det viktigt att säkerställa att den utförda studien uppvisar goda kvaliteter och beskrivs på ett tydligt och korrekt sätt för att uppnå vetenskaplig kvalitet.
Billhult (2017, s. 133) beskriver att validitet används för att se om studien svarar på det den avser att studera. För att säkerställa validiteten gjordes en systematisk sökning av information i två databaser som redovisades i en tabell. Litteratursökningens validitet kan ifrågasättas i efterhand då totalt 109 artiklar exkluderades på grund av att de inte svarade på studiens syfte. Att använda söktermerna “alternative therapies” och “complementary therapies” kan ha begränsat vår sökning med tanke på att inga studier med traditionell icke farmakologisk behandling såsom KBT, ECT, kost och motion hittades. Enligt Holopainen et. al. (2008) är litteratursökningen ett tidskrävande moment och om litteratursökningen är bristfälligt utförd så kan det leda till att fel slutsatser kommer fram i studien. Då vi tydligt har beskrivit hur sökningen utfördes kan läsaren själv upprepa sökningen vilket kan öka validiteten för vår studie. En styrka i vår sökning är att vår förförståelse inte har påverkat urvalet av artiklar, då vi inkluderat alla artiklar av medel och hög kvalitet oberoende av behandlingsmetod.
Billhult (2017, s. 135) beskriver reliabilitet som ett mått på att man får samma resultat vid varje mätning. Reliabilitet kan säkerställas genom att kvalitetsgranskningen utfördes av båda författarna enskilt och olikheter sedan diskuterades till konsensus uppnåtts (jfr. Polit & Beck refererad i Henricson, 2012, s. 490). En begränsning i vår studie var att vår sökning enbart resulterade i kvantitativa data vilket gjorde det svårt att extrahera meningsenheter under dataanalysen. Vi visar på reliabilitet när vi noga redovisar i både tabellform och brödtext hur urval, sökord, datainsamling och dataanalys utförts under metodavsnittet.
Priebe och Landström (2017, s. 37) beskriver generaliserbarhet som ett begrepp för att
resultatet har giltighet utanför studien. Vi anser att det kan vara svårt att generalisera resultatet i vår studie när artiklarna vi valt ut riktade in sig på olika populationer men som dock
undersöker samma sak. En styrka med vår studie var att vi inkluderade artiklar från olika länder vilket kan öka generaliserbarheten.
Slutsats
Personer med depression behandlas idag till stor del med antidepressiva läkemedel. Resultatet i vår studie visar på att icke farmakologiska behandlingar kan hjälpa den deprimerade att bland annat uppleva minskad ångest och depression, samt ökad självkänsla och livskvalitet. En kombination av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar kan vara
nödvändigt hos vissa individer men genom att tidigt sätta in icke farmakologiska behandlingar vid symtom på depression kan den drabbade börja bearbeta sin situation innan den förvärras. Med vår studie vill vi belysa att det finns många olika möjligheter för att lindra och behandla depression och dess symtom. Vi vill även poängtera att några av de behandlingsmetoder som framkommit i vår studie ligger utanför sjuksköterskans ansvarsområde vilket i praktiken innebär att det är viktigt att kunna samverka med andra yrkesprofessioner. Samverkan i team är en av sjuksköterskans kärnkompetenser vilket innebär att komplettera varandras
färdigheter. En annan viktig kärnkompetens är förbättringskunskap och kvalitetsutveckling. Att hålla sig uppdaterad om ny forskning inom omvårdnad kan bidra till ökade
behandlingsalternativ för depression och minska lidande för patienten. Efter att ha fördjupat oss inom området ser vi en kunskapslucka gällande komplementära och alternativa
behandlingsmetoder vid depression i Sverige. I stora delar av världen verkar ämnet vara mer beprövat, accepterat och därmed implementerat i vården. I samhället idag finns det en blandning av olika etniska grupper. Detta innebär att som sjuksköterska bör man vara öppen för kunskap och färdigheter från andra länder och kulturer och se det som en fördel att vi kan lära av varandras behandlingsmetoder. Avslutningsvis anser vi inte att den ena
behandlingsmetoden utesluter den andra utan vi tror att de i kombination kan komplettera varandra. Vi anser även att forskning inom området bör prövas ytterligare och att icke farmakologiska behandlingar bör lyftas under vårdutbildningen.
Referenser
* = Artiklar som ingår i resultatet
Agrest, M., Barruti, S., Gabriel, R., Zalazar, V., Wikinski, S., & Ardila-Gómez, S. (2017). Day hospital treatment for people with severe mental illness according to users’ perspectives: what helps and what hinders recovery?. Journal of Mental Health,
27(1), 52–58. DOI: 10.1080/09638237.2016.1276526
*
Alderman, B. L., Olson, R. L., Brush, C. J., & Shors, T. J. (2016). MAP training: combining meditation and aerobic exercise reduces depression and rumination while enhancing synchronized brain activity. Translational Psychiatry, 6, 1–9.doi:10.1038/tp.2015.225
Alderson, S. L., Foy, R., Glidewell, L., & House, A. O. (2014). Patients understanding of depression associated with chronic physical illness: a qualitative study. BMC Family
Practice, 15(37). doi:10.1186/1471-2296-15-37
Alp, F.Y & Yucel, S.C. (2020) The effect of therapeutic touch on the comfort and anxiety of nursing home residents. Journal of Religion and Health, 162–175.
doi:10.1007/s10943-020-01025-4
Anderson, G. J., Friesen, M. A, Fabian, J., Swengros., D., A, Herbst., & L, Mangione. (2016). Examination of the perceptions of registered nurses regarding the use of healing touch in the acute care setting. Journal of Holistic Nursing, 34(2), 167–176. doi: 10.1177/0898010115592744
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2. uppl.). Natur och Kultur: Stockholm Asp, M. (2002). Vila och lärande om vila. En studie på livsvärldsfenomenologisk grund.
(Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för vårdpedagogik). Hämtad
från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/15652/4/gupea_2077_15652_4.pdf *Bahrami, T., Rejeh, N., Heravi-Karimooi, M., Tadrisi, S. D., & Vaismoradi, M. (2020).
Reflexology versus aromatherapy massage for relieving anxiety and depression in hospitalized older women: A randomized clinical trial. International Journal of
Bailey, S. S. (1997). The arts in spiritual care. Seminars in Oncology Nursing, 113(4), 242–247.
*Barbosa da Silva Júnior, H., Rassi Fernandes, M., & Costa Souza, Â. M. (2019). Repetitive
transcranial magnetic stimulation improves depressive symptoms and quality of life of poststroke patients—prospective case series study. Journal of Central
Nervous System Disease, 11. 1–8.
Berghöfer, A., Martin, L., Hensel, S., Weinmann, S., & Roll, S. (2020). Quality of life in patients with severe mental illness: a cross‑sectional survey in an integrated outpatient health care model. Quality of Life Research, 29, 2073–2087. doi:10.1007/s11136-020-02470-0
Billhult, A. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Henricson (red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 133–141). Lund:
Studentlitteratur
*Blomdahl. C., Guregård, S., Rusner, M., & Wijk, H. (2018). A manual-based
phenomenological art therapy for individuals diagnosed with moderate to severe depression (PATd): A randomized controlled study. Psychiatric Rehabilitation
Journal, 41(3), 169–182. doi.org/10.1037/prj0000300
Bundgard, K., Elgaard Sørensen, E., & Nielsen, K. B. (2011). The art of holding hand: A fieldwork study uutlining the significance of physical touch in facilities for short-term stay. International Journal for Human Caring, 15(3), 34–41.
Caspersen, C.J., Powell, K. E., & Christenson, G. M. (1985). Physical activity, exercise and physical fitness: Definitions and distinctions for health-related research. Public
Health Reports, 100(2), 126–131.
*Chen, C. J., Sung, H. C., Lee, M. S., & Chang, C. Y. (2015). The effects of chinese five-element music therapy on nursing students with depressed mood. International
Journal of Nursing Practice, 21, 192–199. doi:10.1111/ijn.12236
*Ciasca, E. C., Ferreira, R. C., Santana, C. L. A., Forlenza, O. V., Dos Santos, G. D., Brum, P S., & Nunes, P V. (2018). Art therapy as an adjuvant treatment for depression in
elderly women: a randomized controlled trial. Brasilians Journal of Psychiatry, 40,
256–263. doi:10.1590/1516-4446-2017-2250
Firth, J., Rosenbaum, S., Stubbs, B., Gorczynski, P. Yung, A.R & Vancampfort. D. (2016) Motivating factors and barriers towards exercise in severe mental illness: a systematic review and metaanalysis. Psychological Medicine 46, 2869–2881.
doi:10.1017/S0033291716001732
Fok, S.K., Chair, S.Y. & Lopez, V. (2005) Sense of coherence, coping and quality of life following a critical illness. Journal of Advanced Nursing 49(2), 173–181.
Fredriksson, L & Lindström U. Å. (2002). Caring conversations – psychiatric patients’ narratives about suffering. Journal of Advanced Nursing 40(4), 396–404. doi:10.1046/j.1365-2648.2002.02387.x
Highet, N. J, McNair, B. G, Davenport, T. A, & Hickie, I. B. (2004). "How much more can we lose?": carer and family perspectives on living with a person with depression. The
Medical Journal of Australia, 181, 6–9. doi: 10.5694/j.1326-5377.2004.tb06347.x
Holmér, E. (2019). Depression. Hämtad 2 oktober, 2020, från Vårdguiden,
https://www.1177.se/Norrbotten/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/
Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review– a method for nursing research. Nurse Researcher, 16, 72–83.
*Jokar, M., Delam, H., Bakhtiari, S., Paki, S., Askari, A., Bazrafshan, M-R., & Shokrpour, N. (2020). The effects of inhalation lavender aromatherapy on postmenopausal
women’s depression and anxiety: A randomized clinical trial. The Journal for
Nurse Practitioners, 16, 617–622. doi.org/10.1016/j.nurpra.2020.04.027
Kirshbaum. N, M., Ennis, G., Waheed, N., & Carter, F. (2017). Art in cancer care: Exploring the role of visual art-making programs within an energy restoration framework. European Journal of Oncology Nursing, 29, 71–78.
doi.org/10.1016/j.ejon.2017.05.003 1462–3889
Klaperski, S., Koch, E., Hewel, D., Schempp, A., & Müller, J. (2019). Optimizing mental health benefits of exercise: The influence of the exercise environment on acute stress
levels and wellbeing. Mental Health and Prevention, 15, 1–7. doi.org/10.1016/j.mhp.2019.200173
Kolcaba, K. (2001). Evolution of the mid range theory of comfort for outcomes research. Nursing Outlook, 49, 86–92. doi:10.1067/mno.2001.110268
Krinsky, R., Murillo, I., & Johnson, J. (2014). A practical application of Katharine Kolcaba's comfort theory to cardiac patients. Applied Nursing Research, 27, 147–150.
doi.org/10.1016/j.apnr.2014.02.004
Langeland, E., Riise, T., R. Hanestad, B., W. Nortvedt, M., Kristoffersen, K., & K. Wahl, A. (2006). The effect of salutogenic treatment principles on coping with mental health problems: A randomised controlled trial. Patient Education and Counseling,
62, 212–219
Lassenius, O. (2014) Being physically active. - A bodily anchorage on the journey for
recovery in mental ill-health (Doctoral dissertation, Karolinska Institutet,
Department of Neurobiology, Care Science and Society). Hämtad från
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/41990/Kappa%20Oona% 20Lassenius.pdf?sequence=1&isAllowed=y
*Li, S., Li, Z. F., Wu, Q., Guo, X. C., Xu, Z. H., Li, X. B., Chen, R., Zhou, D. Y., Wang, C., Duan, Q., Sun, J., Luo, D., Li, M. Y., Wang, J. L., Xie, H., Xuan, L. H., Su, S. Y., Huang, D. M., Liu, Z. S., & Fu, W. B. (2018). A multicenter, randomized,
controlled trial of electroacupuncture for perimenopause women with mild-moderate depression. BioMed Research International, 1–7. doi.org/10.1155/2018/5351210 *Liao, S. J., Tan, M. P., Chong, M. C., & Chua, Y. P. (2018). The impact of combined
music and tai chi on depressive symptoms among community-dwelling older persons: A cluster randomized controlled trial. Issues in Mental Health Nursing,
39(5), 398–402. doi.org/10.1080/01612840.2017.1417519
*Ling, F., Wenbin, F., Zhao, C., Nenggui, X., Jianhua, L., Aiping, L., Ziping, L., Shengjong, S., Taixiang, W., & Aihua, O. (2016). Curative effect of acupuncture on quality of life in patient with depression: a clinical randomized single-blind placebo-controlled study. Journal of Traditional Chinese Medicine, 36(2), 151–159.
*Mehler, D. M. A., Sokunbi, M. O., Habes, I., Barawi, K., Subramanian, L., Range, M., Evans, J., Hood, K., Lührs, M., Keedwell, P., Goebel, R., & Linden, D. E. J. (2018). Targeting the affective brain—a randomized controlled trial of real-time fMRI neurofeedback in patients with depression. Neuropsychopharmacology, 43, 1–8. doi.org/10.1038/s41386-018-0126-5
*Molassiotis, A., Suen, L., Lai, C., Chan, B., Hong Yun Wat, K., Tang, J., To, K-L., Leung, C-O., Lee, S., Lee, P., & Tong Chien, W. (2019). The effectiveness of
acupressure in the management of depressive symptoms and in improving quality of life in older people living in the community: a randomised sham-controlled trial. Aging & Mental Health, 24(6), 1001–1009. doi:10.1080/13607863.2019.1584789
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M, Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 421–438). Lund: Studentlitteratur
Piat, M., Spagnolo, J., Thibodeau-Gervais, S., Deschamps, C., & Gosselin, Y. (2019). Mental health recovery narratives: their impact on service users and other stakeholder groups. Mental Health and Social Inclusion, 23(4), 173–184.
doi:10.1108/MHSI-08-2019-0021
Piuva, K., & Brodin, H. (2020). Just like any other family? Everyday life experiences of mothers of adults with severe mental illness in Sweden. Community Mental Health
Journal, 56, 1023–1032. doi:10.1007/s10597-020-00549-z
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Henricson (red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–42). Lund: Studentlitteratur
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M, Henricson (red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 375–389). Lund:
Sand, O., Sjaastad, V. Ø., Haug, E., & Bjålie, G, J. (2006). Människokroppen: Fysiologi och
anatomi (I, Bollinder-Palmér, K, Grönwall & K, Olsson, övers). Stockholm: Liber
Singh, P., & Mastana, S. (2015). Depression: A silent culprit in health and disease. Bentham Science Publishers.
*Slykerman, R. F., Hood, F., Wickens, K., Thompson, J. M. D., Barthow, C., Murphy, R., Kang, J., Rowden, J., Stone, P., Crane, J., Stanley, T., Abels, P., Purdie, G., Maude, R., & Mitchell, E. A. (2017). Effect of lactobacillus rhamnosus HN001 in pregnancy on postpartum symptoms of depression and anxiety: A randomised double-blind placebo-controlled Trial. EBioMedicine, 24, 159–165.
doi.org/10.1016/j.ebiom.2017.09.013
Socialstyrelsen. (2019). Allt fler får antidepressiva läkemedel. Hämtad 2020-10-13, från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/allt-fler-far-antidepressiva-lakemedel/
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom:
Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2020-09-04, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Behandling av depressionssjukdomar:
En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, nr 166/1). Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Vetenskap & praxis (SBU-rapport, nr 1/2012. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad
Statens offentliga utredningar [SOU]. (2019:15). Komplementär och alternativ medicin och
vård-säkerhet, kunskap, dialog. Hämtad 2020-10-19, från
https://www.regeringen.se/4961ee/contentassets/75e0d769c4be49f8b2accc
1a4cb5451e/komplementar-och-alternativ-medicin-och-vard---sakerhet-kunskap-dialog-sou-2019_15.pdf
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerade
sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
*Tagalidou, N., Distlberger, E., Loderer, V., & Laireiter, A-R. (2019). Efficacy and feasibility of a humor training for people suffering from depression, anxiety, and adjustment disorder: a randomized controlled trial. BMC Psychiatry, 19, 1–13. doi.org/10.1186/s12888-019-2075-x
Wallengren, C & Henricson, M. 2012. Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I L, Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination inom omvårdnad. (s. 481–495). Lund: Studentlitteratur
White, J., Greer, K., Russell, G., Lalor, A., Stolwyk, R., Williams, C., Brown, T., & Haines, T. (2019). Factors affecting services offered to older adults with psychological morbidity: an exploration of health professional attitudes. Aging & Mental Health,
23(1), 132–139. doi-org/10.1080/13607863.2017.1393797
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
World Health Organization. (2013). WHO Traditional Medicine Strategy; 2014–2023. Hämtad 2020-10-19, från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/92455/1/9789241506090_eng.pdf
World Health Organization. (2017). Depression and Other Common Mental Disorders:
Global Health Estimates. Hämtad 2020-09-14, från
