Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov : en simuleringsstudie

Full text

(1)Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov – en simuleringsstudie. Examensarbete vid Institutionen för produktionsekonomi (IPE) Linköpings tekniska högskola (LiTH). av Joakim Barkman och Anna Palmerius. LITH-IPE-EX--04/695--SE. © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(2) © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(3) Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov – en simuleringsstudie. Swedish Prison and Probation – a simulation study of the effect on space requirements by the degree of differentiation Examensarbete utfört vid Institutionen för produktionsekonomi (IPE) Linköpings tekniska högskola (LiTH). av Joakim Barkman och Anna Palmerius. LITH-IPE-EX--04/695--SE. Handledare Fredrik Persson (IPE) Karin Selldin (Kriminalvårdsstyrelsen) © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.


(5) Avdelning, Institution Division, Department. Datum Date. Institutionen för produktionsekonomi (IPE) Tekniska högskolan 581 83 Linköping. 2004-02-18. Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English. Rapporttyp Report Category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport. ISBN. _______________________________ ISRN. LITH-IPE-EX--04/695--SE Serietitel och serienummer Title of series, numbering. ISSN. ___________________. URL för elektronisk version URL for electronic version. http://www.ep.liu.se/exjobb/ipe/2004/pek/695/. Titel Title. Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov - en simuleringsstudie Swedish Prison and Probation - a simulation study of the effect on space requirements by the degree of differentiation Författare Author. Joakim Barkman och Anna Palmerius. Sammanfattning Abstract. Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar i modellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.. Nyckelord Keyword. simulering, Arena, kriminalvård, anstalt, differentiering, plats, dimensionering simulation, treatment of offenders, prison, differentiation, allocation © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(6) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/ © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(7) Förord Den här rapporten är resultatet av det examensarbete vi genomfört vid Kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping. Arbetet utgör det avslutande momentet i vår civilingenjörsutbildning inom kommunikations- och transportsystem vid Linköpings tekniska högskola, Campus Norrköping. Vi vill framförallt tacka vår handledare på Kriminalvårdsstyrelsen, Karin Selldin, för värdefulla synpunkter och diskussioner under arbetets gång. Ett stort tack riktas även till vår examinator Fredrik Persson, som kommit med tips och idéer under resans gång. Vidare finns en mängd personer inom Kriminalvårdsverket som ska ha en eloge för att de på ett entusiastiskt sätt hjälpt oss när vi haft frågor och funderingar, ingen nämnd, ingen glömd. Tack till Karljohan Lundin för all hjälp med ˘ LATEX. Vidare vill vi utdela en guldstjärna till Kri˘sj¯anis Steins på IDA vid LiTH, för den hjälp han givit oss med Arena, trots att han inte haft några förpliktelser. Slutligen ber vi att få tacka hela Planeringsenheten för den tiden vi varit där. Roligare arbetskamrater kommer att bli svåra att hitta ute i arbetslivet!. Norrköping i februari 2004. Joakim Barkman. Anna Palmerius. © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.


(9) Sammanfattning Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar i modellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.. © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.


(11) I NNEHÅLL 1. 2. 3. Inledning 1.1 Presentation av Kriminalvården . 1.2 Problembakgund . . . . . . . . 1.3 Resurser . . . . . . . . . . . . . 1.4 Problemdefinition . . . . . . . . 1.5 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . 1.6 Mål . . . . . . . . . . . . . . . 1.7 Metod . . . . . . . . . . . . . . 1.7.1 Val av lösningsmetod . . 1.7.2 Genomförande . . . . . 1.8 Rapportens struktur . . . . . . . 1.9 Läsanvisningar . . . . . . . . . Systembeskrivning 2.1 Systemstruktur . . . . . . . 2.2 Anstalternas säkerhetsnivåer 2.3 Platstyper . . . . . . . . . . 2.4 Placerarorganisation . . . . .. . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. Simuleringsteori 3.1 Simulering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 System, modell och modelltyper . . . . . . . . . 3.2.1 Statisk eller dynamisk simulering . . . . 3.2.2 Diskret eller kontinuerlig tidshantering . 3.2.3 Stokastisk eller deterministisk simulering. i © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . .. 1 1 2 3 3 4 5 5 5 6 8 8. . . . .. 11 11 12 13 16. . . . . .. 19 19 20 22 22 23.

(12) 3.3 3.4 3.5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 23 25 28 30 31 31 32 32 33 33 33 33 33 34 34 35 36 36 36 37 37 38 38 38. Modellspecifikation 4.1 Konceptuell modell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Vad är en vårdkedja? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 41 41 42. 3.6. 3.7. 3.8. 4. Slumptal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En enkel simulering . . . . . . . . . . . . . . . . . Konceptuell modell . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Händelsediagram . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 Validering av konceptuell modell . . . . . Verifiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Verifiering av små delmodeller . . . . . . . 3.6.2 Låta utomstående studera modellbygget . . 3.6.3 Tester med olika inparametrar . . . . . . . 3.6.4 Observation av modellen under stegning . . 3.6.5 Förenklade antaganden . . . . . . . . . . . 3.6.6 Observation av animering . . . . . . . . . 3.6.7 Kontroll av statistiska fördelningar . . . . . 3.6.8 Kommersiell simuleringsprogramvara . . . Validering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.1 Insamling av systemdata . . . . . . . . . . 3.7.2 Regelbunden kontakt med uppdragsgivaren 3.7.3 Genomgång av konceptuell modell . . . . . 3.7.4 Validering av statistiska indata . . . . . . . 3.7.5 Validering av utdata . . . . . . . . . . . . 3.7.6 Animering . . . . . . . . . . . . . . . . . För- och nackdelar med simulering . . . . . . . . . 3.8.1 Fördelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8.2 Nackdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ii © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

(13) 4.2. 5. 4.1.3 Antaganden . . . . . . . . . . . . 4.1.4 Modellens in- och utdata . . . . . 4.1.5 Validering av konceptuell modell Modelldata . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Insamling . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Bearbetning och användning . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. Modellbygge i Arena 5.1 Programvaran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Detaljerad beskrivning av begrepp och komponenter 5.2.1 Entitet (Entity) . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Attribut (Attribute) . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Variabel (Variable) . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Resurs (Resource) . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Kö (Queue) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.6 Händelse (Event) . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.7 Simuleringsklocka (Simulation Clock) . . . . 5.2.8 Replikation (Replication) . . . . . . . . . . . 5.3 Flödesmoduler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Create . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Assign . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Decide . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.4 ReadWrite . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.5 Hold . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.6 Seize . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.7 Process . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.8 Release . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.9 Record . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.10 Station . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. iii © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. 42 44 44 44 45 45. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47 47 48 48 48 49 49 49 49 50 50 51 51 52 53 54 54 55 57 58 59 59.

(14) 5.4. 5.5. 5.6 6. 7. 5.3.11 Route . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.12 Dispose . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datamoduler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Entity . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Resource . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Variable . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Schedule . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.5 Advanced Set . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.6 File . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Detaljerad beskrivning av Arena-modellen . . . . . . . 5.5.1 Uppvärmningstid och val av antal replikationer 5.5.2 Tidsförkortning av straff . . . . . . . . . . . . 5.5.3 Köhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . VBA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Användargränssnitt 6.1 Teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Skapandet av gränssnitt i Excel . . . . . . . . . . 6.2.1 Indata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Utdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Kommunikation mellan Excel och Arena Verifiering 7.1 Verifiering i praktiken . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Verifiering av små delmodeller . . . . . 7.1.2 Låta utomstående studera modellbygget 7.1.3 Tester med olika inparametrar . . . . . 7.1.4 Observation av modellen under stegning 7.1.5 Förenklade antaganden . . . . . . . . .. . . . . . .. iv © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . .. . . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. 60 61 62 62 63 64 65 66 67 68 68 68 70 70. . . . . .. 73 73 74 75 75 76. . . . . . .. 79 79 79 80 80 80 80.

(15) 7.2 8. 9. 7.1.6 Observation av animering . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.7 Kontroll av statistiska fördelningar . . . . . . . . . . . . . Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Validering 8.1 Validering i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.1 Insamling av systemdata . . . . . . . . . . 8.1.2 Regelbunden kontakt med uppdragsgivaren 8.1.3 Genomgång av konceptuell modell . . . . . 8.1.4 Validering av statistiska indata . . . . . . . 8.1.5 Validering av utdata . . . . . . . . . . . . 8.1.6 Animering . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Experiment 9.1 Experimentens syfte . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.1 Förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . 9.1.2 Försöksuppställning . . . . . . . . . . . 9.2 Experiment 1 — Differentieringsgrunder . . . . . 9.2.1 Experiment 1.1 Miniminivå enligt lag . . 9.2.2 Experiment 1.1 + psyk/allvårdsplatser . . 9.2.3 Experiment 1.2 + sexualbrottslingsplatser 9.2.4 Experiment 1.3 + narkotikaplatser . . . . 9.2.5 Samtliga differentieringsgrunder . . . . . 9.2.6 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Experiment 2 — Väntetider . . . . . . . . . . . . 9.3.1 Utförande . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.2 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4 Experiment 3 — Klienttillströmning . . . . . . .. v © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. 81 81 81. . . . . . . . .. 83 83 83 83 84 84 84 84 85. . . . . . . . . . . . . . .. 87 87 87 88 91 91 92 93 94 96 98 98 98 99 101.

(16) 9.5. 9.4.1 Utförande . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4.2 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . Experiment 4 — 90 % placeringar inom sju dagar 9.5.1 Lägsta differentieringsgrund . . . . . . . 9.5.2 Högsta differentieringsgrund . . . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . .. 101 101 102 102 102. 10 Resultat 103 10.1 Utfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 10.2 Implementering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 11 Summering 11.1 Diskussion . . . . . . . . 11.2 Förslag till fortsatt arbete 11.3 Reflektion . . . . . . . . 11.4 Återkoppling till metod .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. 105 105 106 107 108. 12 Definitioner 109 12.1 Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 13 Summary 13.1 Introduction . . . . . 13.2 Defining the problem 13.3 Conceptual model . . 13.4 Simulation software . 13.5 Interface . . . . . . . 13.6 Result . . . . . . . . 13.7 About us . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. 14 Referensförteckning. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. 113 113 114 114 115 115 115 115 117. vi © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(17) A Manual A.1 Indata A.1.1 A.1.2 A.1.3 A.1.4 A.1.5 A.1.6 A.1.7 A.1.8 A.2 Utdata A.2.1 A.2.2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Simuleringstid . . . . . . . . . . . . Klienttillströmmning/år . . . . . . . Procentuella inställningar . . . . . . . Frigivning . . . . . . . . . . . . . . . Antal platser . . . . . . . . . . . . . Andel initialplaceringar från häkte . . Andel initialplaceringar av frifotingar Starta simulering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beläggningsgrad . . . . . . . . . . . Köer . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. 1 1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 4 4. B Platstyper. 1. C Konceptuell modell. 1. C.1 C.2 C.3 C.4 C.5 C.6 C.7 C.8 C.9 C.10 C.11 C.12. Översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Initialplacering: Riksmottagning - män (FS) . . . . . . . Initialplacering: Plats för särsk. krävande - män (FS) . . Initialplacering: Säkerhetsplats - män (FS) . . . . . . . . Initialplacering: Särskild roplats - män (FS) . . . . . . . Initialplacering: Sjukplats - män (FS) . . . . . . . . . . . Initialplacering: Plats för psykiskt störda - män (FS) . . . Initialplacering: Normalplats - män (FS) . . . . . . . . . Initialplacering: Ungdomsplats - män(S) . . . . . . . . . Initialplacering: Ungdomsplats motivation nark. - män(S) Initialplacering: Sexualbrottslingsplats - män (S) . . . . Initialplacering: Utvisningsplats - män (S) . . . . . . . .. vii © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12.

(18) C.13 C.14 C.15 C.16 C.17 C.18. Initialplacering: Plats för svårmotiverade - män (S) . . Initialplacering: Särskild roplats motivation - män (S) . Initialplacering: Motivation/Behandling nark. - män (S) Initialplacering: Allvårdsplats - män (S) . . . . . . . . Initialplacering: Stödplats - män (S) . . . . . . . . . . Initialplacering: Normalplats - män (S) . . . . . . . . .. . . . . . .. 13 14 15 16 17 18. C.19 Initialplacering: Sexualbrottslingsplats män (Ö) . . . . . . . . . .. 19. C.20 Initialplacering: Programplats alkohol - män (Ö) . . . . . . . . . .. 20. C.21 Initialplacering: Motivation/Behandling nark. - män (Ö) . . . . . .. 21. C.22 Initialplacering: Ungdomsplats - män (Ö) . . . . . . . . . . . . .. 22. C.23 C.24 C.25 C.26 C.27. . . . . .. 23 24 25 26 27. C.28 Initialplacering: Normalplats - kvinnor (Ö) . . . . . . . . . . . . . C.29 Frigivningsprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 28 29. Initialplacering: Normalplats - män (Ö) . . . . . . . Initialplacering: Riksmottagning - kvinnor (S) . . . . Initialplacering: Allvårdsplats - kvinnor (S) . . . . . Initialplacering: Motivation/Behandling - kvinnor (S) Initialplacering: Normalplats - kvinnor (S) . . . . . .. D Statistiska beräkningar D.1 Tidsförkortning på grund av §34 . . D.2 TotalTime HS_RM_M . . . . . . . D.3 TotalTime C_AU_M . . . . . . . . D.4 TotalTime C_AX_M . . . . . . . . D.5 TotalTime C_AT_M . . . . . . . . . D.6 TotalTime C_BA och C_MA unisex D.7 TotalTime C_AO_M . . . . . . . . D.8 TotalTime O_AX_M . . . . . . . . D.9 TimeInAllocation C_AO_M . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. viii © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9.

(19) D.10 D.11 D.12 D.13. TotalTime C_RM_F . . . . TimeInAllocation C_NO_F TotalTime O_NO_F . . . . Datafördelningar . . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. . . . .. 10 11 12 13. E Beläggningsgrader. 1. F Statistiska Fördelningar F.1 Exponentialfördelning F.2 Weibullfördelning . . . F.3 Triangulärfördelning . F.4 Likformig fördelning . F.5 Betafördelning . . . . F.6 Normalfördelning . . . F.7 Gammafördelning . . .. 1 1 2 3 4 5 6 7. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. ix © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . ..

(20) x © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(21) F IGURER 1.1 1.2. Kriminalvårdens organisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Modelleringsprocessen enligt Sargent, (2001). . . . . . . . . . . .. 2 7. 2.1. Påföljdsgången i svensk kriminalvård. . . . . . . . . . . . . . . .. 12. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6. Hierarkisk modellstruktur. . . . . . . . . . . . . . . . . Ledig respektive upptagen tid för banktjänstemannen. . . Antalet kunder som köar vid varje tidpunkt. . . . . . . . Den konceptuella modellens samverkan med omvärlden. Moduler till ett händelsediagram. . . . . . . . . . . . . . Exempel på flödesschema. . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. 21 27 28 29 30 31. 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 5.13 5.14. Createmodulen. . . Assignmodulen. . . Decidemodulen. . . ReadWritemodulen. Holdmodulen. . . . Seizemodulen. . . . Processmodulen. . Releasemodulen. . Recordmodulen. . . Stationmodulen. . . Routemodulen . . . Disposemodulen. . Entitymodulen. . . Resourcemodulen.. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. 51 52 53 55 56 56 57 58 59 60 61 61 62 63. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. xi © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . ..

(22) 5.15 5.16 5.17 5.18 5.19 5.20 5.21 5.22. Variablemodulen. . . . . . . . . . . . . . . . . . Schedulemodulen. . . . . . . . . . . . . . . . . . Advanced Setmodulen. . . . . . . . . . . . . . . Filemodulen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Submodell för strafftidsförkortning. . . . . . . . Tidsförkortning på grund av §34. . . . . . . . . . Hantering av kö till plats. . . . . . . . . . . . . . Under simuleringen VBA-styrda händelsepunkter.. . . . . . . . .. 64 65 66 67 69 69 70 72. 6.1 6.2 6.3. Sambanden mellan antalet upptäckta fel och antalet testpersoner. . Grov skiss över användargrässnittet i Excel. . . . . . . . . . . . . Skärmdump från användargränssnittet i Excel. . . . . . . . . . . .. 74 76 77. F.1 F.2 F.3 F.4 F.5 F.6 F.7. Exponentialfördelning. Weibullfördelning. . . Triangulärfördelning. . Likformig fördelning. . Betafördelning. . . . . Normalfördelning. . . Gammafördelning. . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. xii © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . .. 1 2 3 4 5 6 7.

(23) TABELLER 3.1 3.2. Exempel på mittkvadratmetoden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Simulering för hand. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9.1. Initialplaceringsfördelning samt placering från riksmottagning, kvinnor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Initialplaceringsfördelning samt placering från riksmottagning, män. 90 Försöksuppställning experiment 1.1. . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Försöksuppställning experiment 1.2. . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Försöksuppställning experiment 1.3. . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Försöksuppställning experiment 1.4. . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Försöksuppställning experiment 1.5. . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Andel placerade med mindre än sju dagars väntetid i häkte utifrån c-försöken i experiment 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Klienttillströmning i experiment 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . 101. 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9. 24 26. B.1 Aktuella platser män (2004-01-01). . . . . . . . . . . . . . . . . . B.2 Aktuella platser kvinnor (2004-01-01). . . . . . . . . . . . . . . .. 1 2. E.1 E.2 E.3 E.4 E.5 E.6 E.7 E.8 E.9. 1 1 2 2 3 3 4 4 5. Beläggningsgrad experiment 1.1a. Beläggningsgrad experiment 1.1b. Beläggningsgrad experiment 1.1c. Beläggningsgrad experiment 1.2a. Beläggningsgrad experiment 1.2b. Beläggningsgrad experiment 1.2c. Beläggningsgrad experiment 1.3a. Beläggningsgrad experiment 1.3b. Beläggningsgrad experiment 1.3c.. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. xiii © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . ..

(24) E.10 E.11 E.12 E.13 E.14 E.15. Beläggningsgrad experiment 1.4a. Beläggningsgrad experiment 1.4b. Beläggningsgrad experiment 1.4c. Beläggningsgrad experiment 1.5a. Beläggningsgrad experiment 1.5b. Beläggningsgrad experiment 1.5c.. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. xiv © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. . . . . . .. 5 6 7 8 9 10.

(25) K APITEL 1. I NLEDNING. E. XAMENSARBETET har utförts på Kriminalvårdsstyrelsen under hösten 2003 samt början av 2004 och har resulterat i en modell som beskriver olika samband gällande platsbehovet inom kriminalvård i anstalt. Modellen simulerar beläggningsgrader och väntetider utifrån klienttillströmningar och graden av differentiering. Modellen ska kunna utgöra ett stöd vid dimensionering av antalet anstaltsplatser. Läsare som är obekanta med begrepp och termer från kriminalvård, uppmanas att börja med att läsa kapitel 12.. 1.1. Presentation av Kriminalvården. Kriminalvårdsverket, senare benämt Kriminalvården, utgör en del av det svenska rättsväsendet. Målsättningen är att ge människor ett tryggt samhälle och att minska brottsligheten. Kriminalvården har regeringens uppdrag att verkställa utdömda påföljder samt att arbeta för att förebygga fortsatt kriminalitet hos de dömda. Kriminalvårdsverket har uttryckt sin övergripande vision som ”bättre ut”. Detta ska tolkas som att Kriminalvården genom olika åtgärder ska verka för att den som dömts lämnar Kriminalvården rustade med bättre förutsättningar till ett laglydigt liv än innan denne ådömdes påföljden. Som arbetsredskap för att så långt som möjligt infria visionen används bland annat ett antal olika påverkansprogram i syfte att ge de dömda lämplig behandling och vård under verkställigheten. Verksamheten bedrivs både i slutna och öppna anstalter samt inom frivården. Frivården svarar främst för övervakning av dömda i frihet och villkorligt frigivna från anstalt. Vidare svarar Kriminalvården för verksamheten vid häktena samt inom den interna transporttjänsten. Inom Kriminalvården arbetar drygt 8 100 personer (oktober 2002), varav omkring 5 000 personer tjänstgör som vårdare. Kriminalvårdens organisation redovisas i figur 1.1. Organisationen omfattar totalt 31 slutna anstalter och 14 öppna anstalter. Dessutom finns det ytterligare nio anstalter som har både slutna och öppna platser. Utöver det finns 28 häkten och 42 frivårdskontor (Kriminalvården, 2003a) (Kriminalvården, 2003c).. 1 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(26) KAPITEL 1. INLEDNING Den 1 januari 2004 fanns det totalt 4 571 nominella anstaltsplatser. 30 av dessa är slutna med förhöjd säkerhet, 3 345 är slutna medan 1 196 är öppna anstaltsplatser. Av de 4 571 platserna är 245 av dessa speciellt anpassade för kvinnor. 3 (14) PLANERINGSRAPPORT Kriminalvårdens totala nettokostnader uppgick till cirka 4,5 miljarder kronor un2003-07-07 Arbetsutgåva der 2002. Av dessa kunde 64 % hänföras till fängelseverksamheten. Datum. Vår beteckning. Regeringen Justitiedepartementet. Kriminalvårdsstyrelsen Regionkontor (5). Huvudkontoret. Kriminalvårdsnämnden. Övervakningsnämnder (30). Transporttjänsten. Kriminalvårdsmyndigheter (36). Häkten (28). Anstalter (54). Frivårdskontor (42). Figur 1. Kriminalvårdens organisation.. 1.2. År 2002 utdömdes 10 173 fängelsedomar på mellan 14 dagar och 10 år (i särskilda Figur 1.1: Kriminalvårdens organisation. fall längre tid) samt livstid. Av dessa påbörjades 2 103 påföljder inom frivården i form av intensivövervakning (IÖV). 6 795 domar utdömdes med påföljden skyddstillsyn medan 3 344 domar utgjorde villkorlig dom med samhällstjänst. I figur 2 åskådliggörs fördelningen av antalet påbörjade verkställigheter år 2002. (Kriminalvården, 2003c).. Problembakgund Figur 2. Avtjänande av kriminalvårdspåföljder. Påbörjade verkställigheter år 2002.. 1.2 Nulägesbeskrivning Beläggningssituationen på svenska anstalter och häkten är idag mycket ansträngd. Beläggningssituationen på svenska anstalter och häkten är idag mycket ansträngd. PlatsbristenPlatsbristen är påtaglig och många nydömda blir kvar i häkte alldeles för lång tid. är påtaglig och många nydömda blir kvar i häktena alldeles för lång tid. Tiden i häkte efter verkställbar regleras intemen i lag, men Justitieombudsmannen Tiden i häkte efter verkställbardom dom regleras inte i lag, Justitieombudsmannen (JO) har att uttalat att maximalt sju kan vara acceptabelt. Den rådande plats-Den rådande plats(JO) har uttalat maximalt sjudagar dagar kan vara acceptabelt. bristen på de svenska anstalterna är främst en konsekvens av att det i genomsnitt bristen på de svenska anstalterna är främst en konsekvens av att det i genomsnitt utdöms längre strafftider nu än tidigare. Andelen grövre brott har ökat under de utdöms längre änsåledes tidigare. grövre därmed brott sin har ökat under de senastestrafftider åren. De dömdanu sitter längre tidAndelen i anstalt och uppehåller plats under längre tid. Antalet dömda har däremot inte ökat i motsvarande senaste åren. De dömda sitter således längre tid i anstalt och uppehåller därmed omfattning som beläggningsökningen ger uttryck för. sin plats under längre tid. Antalet dömda har däremot inte ökat i motsvarande omfattningDäremot som beläggningsökningen har antalet häktade ökat drastisktger underuttryck de senaste för. åren. Bara under det senaste året har genomsnittet av antalet häktade ökat med 25 %. Eftersom fler sitter. Planeringsrapport 2003-07-03. 2 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(27) KAPITEL 1. INLEDNING Antalet häktade har dessutom ökat drastiskt de senaste åren. Eftersom fler sitter i häkte i väntan på utredning har beläggningen blivit högre än tidigare. Samtidigt ökar antalet intagna i häkte som på grund av platsbrist vid anstalterna inte kan placeras ut från häkte efter meddelad dom. Vidare finns det en tröghet i systemet vid överflyttning från sluten till öppen anstalt i slutet av verkställigheten, som innebär att intagna i flera fall blir kvar i sluten anstalt längre tid än vad omständigheterna kräver. Det kan bero på att de intagna känner trygghet i den befintliga situationen eller oro för att flyttas till en öppen anstalt och därför motsätter sig förflyttning. Från kriminalvårdspersonalens sida kan det tänkas föreligga ett motsvarande tankesätt — man vet vad man har, men vet inte vad man får. Om fler intagna flyttades från sluten anstalt till öppen anstalt, där det finns lediga platser, under slutet av verkställigheten skulle det frigöras fler slutna platser. Det är respektive anstalt som ansvarar för initiativtagande till förflyttning. Det är sedan placerarorganisationen som omplacerar den intagne.. 1.3. Resurser. Examensarbetet har utförts vid Planeringsenheten på Kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping under hösten 2003 och början av 2004. Examensarbetet utgör det sista momentet i civilingenjörsutbildningen inom Kommunikations- och transportsystem vid Linköpings tekniska högskola. Ämnesområdet är produktionsekonomi med inriktning mot simuleringsteknik. Handledare har varit Fredrik Persson, Institutionen för produktionsekonomi och Karin Selldin, Kriminalvårdsstyrelsen. Övriga personer till förfogande har utgjorts av sakkunniga medarbetare vid Kriminalvårdsverket samt från tekniska högskolan. Den övergripande strukturen för examensarbetet har följt den anvisning som Institutionen för produktionsekonomi (IPE) upprättat för sina examensarbeten. Tekniska hjälpmedel har i huvudsak utgjorts av Rockwell Softwares simuleringsprogramvara Arena 7.0, i fortsättningen benämnt Arena. Programvaran är väldigt bred i sitt användningsområde, samtidigt som det finns omfattande akademisk litteratur utgiven.. 1.4. Problemdefinition. Den rådande platsbristen vid landets anstalter är den huvudsakliga orsaken till att nydömda får stanna i häkte i väntan på en ledig anstaltsplats. Det har även medfört. 3 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(28) KAPITEL 1. INLEDNING att dubbelbeläggning har använts för att möta efterfrågan på platser. Situationen med dubbelbeläggning är inte önskvärd. Varje individ som inkluderas i systemet, från häkte till frigivning, är unik. Unik både vad gäller enskilda behov och rättslig påföljd. Dessa faktorer påverkar naturligtvis valet av placering för den enskilde. Om ingen hänsyn togs till individen, skulle problemen vara enklare att lösa. Detta stämmer dessvärre inte överens med Kriminalvårdens mål och visioner. Graden av differentiering, efter säkerhet och behov mot bakgrund av specialplatser, påverkar såväl platsbehov och beläggningsgrad som kostnaderna för Kriminalvården. En ökad differentiering bör rimligen öka platsbehovet samtidigt som beläggningsgraden för vissa platskategorier skulle minska. Ju fler parametrar som begränsar lösningen, desto svårare är det att erhålla en hög beläggningsgrad. Orsaken till det utfallet beror på att det för vissa klientgrupper måste finnas en buffert med platser. Exempelvis avdelningar där i huvudsak långtidsdömda sitter, har en låg omsättning av intagna, vilket gör att det måste finnas en överkapacitet för att tillfredställa behovet. Ett ökat behov av platser ger även upphov till ökade kostnader. Examensarbetet ska resultera i en datorbaserad modell där olika parametrar ska kunna ställas in för att beskriva ett tänkt scenario. Frågor som vi vill att modellen ska kunna besvara: • hur förändras behovet av antalet anstaltsplatser för olika klientkategorier vid olika differentieringsgrader? • hur lång blir väntetiden i häkte för en viss klientkategori, vid en given differentieringsgrad? • hur förändras platsutnyttjandet för de olika klientkategorierna beroende på graden av differentiering? I modellen ska lagar och förordningar följas samt visioner och mål om möjligt beaktas. Det är viktigt att de intagna får den vård och programverksamhet som de behöver för att säkerställa kvaliteten på påföljden. Det är angeläget att modellen på ett tydligt sätt kan besvara ovanstående frågeställningar för att modellen på ett effektivt sätt ska kunna utgöra beslutsunderlag för framtida platsbehov.. 1.5. Syfte. Huvudsyftet med examensarbetet är att, genom att skapa en modell, beskriva sambanden mellan väntetid på häkte, antal anstaltsplatser samt graden av differen-. 4 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(29) KAPITEL 1. INLEDNING tiering, givet den klienttillströmning som finns i gällande statistik och i framtida prognoser.. 1.6. Mål. Målet med examensarbetet är att analysera behovet av anstaltsplatser vid en given differentieringsgrad och en given klienttillströmningsutveckling. Genom att studera olika scenarier med differentiering av intagna och klienttillströmning ska modellen ge beläggningsgrader och väntetider innan placering till respektive platskategori. Underlaget ska sedan kunna användas för att göra ekonomiska beräkningar om kostnaderna gällande platsutbudet.. 1.7. Metod. Arbetet baseras i stort på en konceptuell modell som sedan överförs till datormiljö. Den konceptuella modellen, kapitel 4, beskriver hur systemets komponenter hänger ihop och vilka beslutsvägar som finns. Valideringen av den konceptuella modellen genomförs i samarbete med de som ska använda den slutliga produkten och med sakkunniga inom området. Dels för att den ska bli korrekt, dels för att skapa förståelse och förankring. Då detta är genomfört överförs modellen till Arena som är det datorbaserade verktyget. Den valida datormodellen ska sedan vara utgångspunkt för djupare analys och experiment av de samband som beskrivs i syftet.. 1.7.1. Val av lösningsmetod. Valet att använda simulering som lösningsmetod föll sig naturligt eftersom Kriminalvården hade detta som krav i projektdefinitionen. Vi har även tittat lite på köteori, men kommit fram till att den metoden blir för avancerad och tidskrävande. Att använda Arena som simuleringsprogramvara beror på tillgänglighet och på tidigare erfarenheter av programvaran.. 5 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(30) KAPITEL 1. INLEDNING. 1.7.2. Genomförande. Arbetet kommer att följa nio steg enligt Persson (2001). Här presenteras varje steg mycket kort. Steg 1: Planering Det inledande steget går ut på att en mängd viktiga beslut tas och väsentliga frågeställningar avhandlas. Är simulering rätt verktyg? Vad ska simuleras? Indata och utdata? etcetera. Här skapas projektstrukturen och en del formalia gås igenom. Steg 2: Konceptuell modell I det andra steget skapas en tankemodell, konceptuell modell. Modellen kan till exempel vara i form av ett beskrivande textdokument eller ett flödesschema. Parallellt med skapandet av tankemodellen ska även relevant data samlas in. Något som är oerhört viktigt är att tänka så enkelt som möjligt. Ju mer komplicerade tankegångar desto mer komplext modellbyggande. Mer om den konceptuella modellen återfinns i kapitel 4. Steg 3: Validering av konceptuell modell Innan arbetet kan fortsätta, ska den konceptuella modellen valideras, det vill säga säkerställa att systemet har avbildats rätt. Steg 4: Modellering I det fjärde steget ska den konceptuella modellen överföras till datormiljö och modellen byggas upp i lämplig simuleringsprogramvara, i det här fallet i programvaran Arena. Kapitel 5 beskriver modellering i Arena. Steg 5: Verifiering Steget syftar till att kontrollera att modellen är korrekt byggd samt att säkerställa att modellen beter sig som det är tänkt. Verifiering behandlas i kapitel 7. Steg 6: Validering Det sjätte steget utgör en mycket viktig del i strävan att åstadkomma en trovärdig modell. Det gäller att säkerställa att modellen beter sig som det verkliga systemet, inom ramen för de avgränsningar som gjorts. Validering beskrivs i kapitel 8. Steg 7: Experimentering Experimenteringsfasen syftar till att besvara specifika frågeställningar. Vad händer exempelvis med utdata om en viss parameter förändras? Mer teori om experiment och dess genomförande återfinns i kapitel 9.. 6 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(31) KAPITEL 1. INLEDNING Steg 8: Återkoppling och analys I det här steget är avsikten att analysera det resultat som framkommit i föregående steg. Detta steg återfinns i både kapitel 10 och 11. Steg 9: Implementering Det avslutande steget är det stora målet, att kunna använda modellen och det resultat som har genererats. I det här fallet ska modellen kunna användas som ett verktyg vid dimensionering av anstaltsplatser i Kriminalvården. Implementering behandlas i kapitel 10.2. Sargent, (2001) har liknande tankar, vilket illustreras med hjälp av figur 1.2.. Verkligt system. Analys och modellering. Experimentering Validering. Datorbaserad modell. Datavalidering. Programmering och implementering. Validering av konceptuell modell. Konceptuell modell. Verifiering. Figur 1.2: Modelleringsprocessen enligt Sargent, (2001).. 7 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(32) KAPITEL 1. INLEDNING. 1.8. Rapportens struktur. Rapporten kommer att delas in i fyra delar. Den inledande delen förklarar vad projektet går ut på och hur situationen är i dag. Denna del kommer att efterföljas av en teoretisk bearbetning av problemet varpå problemet ska behandlas praktiskt. Den sista delen kommer att bestå av experiment, sammanfattning och diskussion för framtida användning av modellen. Kapitel 2 behandlar systembeskrivningen. Här återfinns systemets övergripande struktur samt en mer detaljerad flödesgång genom påföljdssystemet. I kapitel 3 beskrivs vad simuleringsteori är. Definitioner över system, modell och olika modelltyper finns med i kapitlet liksom teori för skapandet av en konceptuell modell samt verifiering och validering av en modell. De förenklingar som gjorts av verkligheten presenteras i kapitel 4. Alla avgränsningar och antaganden som görs initialt finns med här. En beskrivning av in- och utdata återfinns, samt hur den har bearbetats. Kapitel 5 behandlar i detalj programmeringen i Arena. Dels behandlas modellen, dels de komponenter som ingår i modellen. I kapitel 6 finns teori om hur ett användargränssnitt skapas, samt det gränssnitt som skapats till modellen. Det praktiska arbetet med verifiering och validering beskrivs i kapitel 7 respektive 8. För att komma fram till rätt resultat utförs experiment, vilket behandlas i kapitel 9. Alla experiment beskrivs utförligt gällande både utförande och resultat. I kapitel 10 presenteras alla resultat av studien. Här återfinns även ett stycke om implementering. Rapporten avslutas med diskussion och slutsatser i kapitel 11, som kallats för summering. Här beskrivs tankar kring fortsatt arbete samt reflektioner över arbetet.. 1.9. Läsanvisningar. Rapporten är strukturerad på ett sådant sätt att vissa kapitel kan läsas fristående. Kapitel 4 och 5 bör läsas tillsammans för förståelsens skull. Varje kapitel inleds med en kortare sammanfattning av innehållet. Rapporten avslutas med en längre sammanfattning på engelska. De bilagor som därefter följer, hänvisas till i texten och består av; manual, antalet anstaltsplatser fördelade över typ, de konceptuella modellerna, statistiska beräkningar, beläggningsgrader samt förklaringar över de statistiska fördelningar som använts i modellen.. 8 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(33) KAPITEL 1. INLEDNING För den läsare som inte är bekant med Kriminalvården rekommenderas en genomgång av kapitel 12, som bland annat innehåller förklaringar på olika termer inom svensk kriminalvård.. 9 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(34) KAPITEL 1. INLEDNING. 10 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(35) K APITEL 2. S YSTEMBESKRIVNING. S. YSTEMET som ska modelleras beskrivs övergripande i detta kapitel. För en konceptuell modell med tillhörande flödesscheman, se kapitel 4. Flödet genom systemet delas upp i tre delar; häkte, anstalt och frivård. Var den intagne placeras i kedjan, samt när, beror främst på säkerhetsklassningen för den intagne. Det finns ungefär 20 olika typer av anstaltsplatser i vårdkedjan. Platstyperna innehåller olika påverkansprogram.. 2.1. Systemstruktur. Kriminalvården i Sverige kan delas in i tre verksamhetsgrenar; häkte, anstalt och frivård. I häkte placeras de misstänkta brottslingar som anses behöva vara där för sin egen eller andras säkerhet. Det har även blivit vanligare att misstänkta brottslingar sitter i häkte, även om de inte är någon säkerhetsrisk, för att utredningarna kring brotten ska gå snabbare. Efter att dom meddelats, finns det fortfarande kvar en del intagna i häkte på grund av platsbristen i anstalt. På anstalterna sitter de intagna som avtjänar sina straff. Det finns tre säkerhetsnivåer för anstalter i Sverige: • sluten anstalt med förhöjd säkerhet • sluten anstalt • öppen anstalt. Säkerhetsklasserna beskrivs mer i kapitel 2.2. Placeringen i anstalt avgörs först och främst med hjälp av vilken säkerhetsklassning som krävs för den intagne. Den vanliga påföljdsgången är att den intagne kommer från häkte till anstalt, men den intagne kan även komma in som frifoting eller från utlandet, se figur 2.1. Den sista delen i vårdkedjan är frivården. Hit kommer förr eller senare alla intagna. Frivården är kriminalvård i frihet, och omfattar övervakning av klienter i. 11 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(36) KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING. Brott i utlandet. Häkte. Utvisning. Anstalt. Frivård. Samhället. Riksmott. IÖV. § 34. Samhället. Figur 2.1: Påföljdsgången i svensk kriminalvård. frihet, exempelvis villkorligt frigivna, klienter som tilldömts skyddstillsyn eller intensivövervakning. Modellen kommer att innefatta anstalterna och dess olika platskategorier. En tydligare beskrivning av detta system återfinns i kapitel 4.. 2.2. Anstalternas säkerhetsnivåer. De svenska anstalterna delas in i öppna och slutna anstalter för män respektive kvinnor. För män finns även slutna avdelningar med förhöjd säkerhet. Grundregeln är att den som är dömd alltid ska placeras på öppen anstalt, om inte säkerhetskrav eller andra särskilda behov kräver en sluten placering. Kravet på säkerhetsnivå får aldrig åsidosättas, utan utgör alltid den lägsta nivån en intagen kan placeras på. Däremot kan vissa behov leda till att den intagne placeras mer slutet än vad säkerheten kräver. Om det vid säkerhetsbedömningen visar sig att det finns en risk att den intagne ska avvika eller fortsätta med sin brottsliga verksamhet ska denne placeras på sluten anstalt. Dessutom ska en intagen som befaras missbruka eller på annat sätt befatta sig med narkotika huvudsakligen placeras slutet (KvaL, 2003). En sluten anstalt har ett varierande skydd mot rymning och fritagning. Vissa anstalter har gott skydd mot rymning och/eller fritagning, medan andra endast har enklare rymningshinder, främst för att förhindra spontana rymningsförsök. Till sitt förfogande har anstalterna därför tekniska resurser för övervakning samt stängsel och/eller murar.. 12 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(37) KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING En sluten anstalt med förhöjd säkerhet är, som benämningen antyder, en sluten anstalt där skyddet mot rymning och fritagning givits extra resurser för att tillgodose samhällsskyddet. Här placeras intagna som anses extra rymningsbenägna, som befaras fortsätta sin brottsliga verksamhet inifrån anstalten eller som utgör en fara för någon annans säkerhet till liv och hälsa. Vid öppen anstalt, som är den lägsta säkerhetsnivån, placeras intagna som inte bedöms äventyra säkerheten vid anstalten eller där hänsynen till samhällsskyddet inte hindras. Verksamheten bygger mycket på att den intagna ovillkorligen är skötsam och därmed följer de regler och anvisningar som gäller. Skyddet mot avvikelse eller rymning är i det närmaste obefintligt. Målsättningen genom hela vårdkedjan är att den intagne placeras öppnare och öppnare allt eftersom påföljdstiden går, för att på så sätt ge denne så bra förutsättningar som möjligt till att lyckas efter frigivningen. Det finns en rad olika brottstyper som kan utgöra klientens huvudbrott. Eftersom säkerhetsaspekten, och även behovsaspekten, är avgörande i valet mellan de tre anstaltstyperna är det omöjligt att fastslå vilken anstaltstyp en intagen ska placeras på utifrån vilket brott som begåtts. Det kan dock konstateras att vissa brottstyper mycket ofta hamnar på exempelvis öppen anstalt; trafikbrott, rattfylleri och brott mot värnpliktslagen. Detta gäller naturligtvis endast då fängelsepåföljd tilldömts den intagne. Avseende personer dömda för ekonomiska brott, sexual- eller tillgreppsbrott är det svårare att generellt säga vilken typ av anstalt de initialplaceras på. Som tidigare påpekats är det alltid säkerhetsbedömningen som avgör den lägsta säkerhetsnivån som är möjlig, vilket leder till att de därför placeras både på öppna och slutna anstalter. Brottstyperna våldsbrott, rån och narkotikabrott är exempel på brottstyper där den intagne företrädesvis placeras slutet. Är brottet grovt leder sannolikt säkerhetsbedömningen till en initialplacering i en slutet anstalt med förhöjd säkerhet. Å andra sidan kan ett lindrigare våldsbrott leda till en initialplacering på öppen anstalt.. 2.3. Platstyper. KvaL anger att kvinnor och unga män ska placeras på särskilt anpassade platser. Utöver dessa två kategorier har Kriminalvården under senare år i allt högre utsträckning övergått från generella anstaltsplatser till mer specialanpassade platser och anstalter/avdelningar som kompetens- och verksamhetsmässigt är bättre lämpade för olika kategorier av intagna. Vid en avdelning med en mer enhetlig behovsprofil hos de intagna skapas förutsättningar för en högre grad av specialiserad verksamhet och därmed en mer kvalitativ behandling.. 13 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(38) KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING Följande platstyper finns för närvarande inom svensk kriminalvård grupperade efter tillhörighet, platstyperna utgörs ofta av hela avdelningar på anstalterna: • Normalplats Grundtypen av anstaltsplats. Innehåller mindre omfattning av rena påverkansprogram. De intagna har möjlighet att sysselsätta sig med teoretisk eller praktisk utbildning samt olika former av arbetstränande verksamhet. • Narkotikafri normalplats Normalplats för intagen som är narkotikafri eller intagen som är före detta narkoman med flerårig dokumenterad drogfrihet. • Ungdomsplats Plats anpassad för unga män i anstalt med verksamhet som tillgodoser dessa intagnas särskilda behov. • Kvinnoplats Plats avsedd för intagna kvinnor. Finns mestadels i form av hela anstalter avsedda endast för kvinnor. Kvinnoplatser finns i form av normalplats, allvårdsplats, motivations- respektive behandlingsplats för narkotikamissbrukare samt riksmottagning och utslussningsplatser. • Riksmottagning Utredningsplats för intagen med påföljder på minst fyra år (män) eller två år (kvinnor). Utredningen pågår under cirka sex veckor. Därefter placeras den intagne ut på lämplig anstaltsplats. • Säkerhetsplats Plats för intagen som kräver förhöjd säkerhet. Här placeras särskilt rymningsbenägna och intagna som kan befaras bli föremål för fritagningsförsök. De är ofta gravt kriminella och innehar inte sällan goda ekonomiska resurser för att bedriva fortsatt brottslighet inifrån anstalten. Samhället kräver ett extra skydd mot dessa intagna. • Plats för särskilt krävande Plats för intagen som kräver extra resurser vad gäller säkerhet och omhändertagande. Den intagne utgör ofta ett problem för upprätthållande av ordning och säkerhet på anstalt.. 14 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(39) KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING • Avskildhetsplats Plats för intagen under hot från medintagna eller för intagen som vill vistas i avskildhet av annan orsak. Fungerar även som plats för intagen som är under utredning för misskötsamhet och/eller regelbrott i anstalt. Dessa räknas ej med i antalet nominella platser. • Särskild roplats Plats för intagen som tillfälligt eller under längre tid hålls avskild från övriga intagna. Avskildheten kan grundas på frivillighet. Är i många fall identisk med avskildhetsplats. • Motivationsplats för narkotikamissbrukare Plats med påverkansprogram i syfte att motivera den intagne att vilja genomgå behandling för sitt narkotikamissbruk. • Motivationsplats för svårmotiverade narkotikamissbrukare Plats med påverkansprogram i syfte att söka påverka den intagne att vilja placeras på en motivationsplats för narkotikamissbrukare. • Behandlingsplats för narkotikamissbrukare Plats för behandling av narkotikamissbrukare. • Plats med programverksamhet för alkoholberoende Behandlingsplats för alkoholmissbrukare. • Sexualbrottslingsplats Plats där den intagne får en behandling i syfte att motverka återfall i samma brottstyp. En brottstyp som sällan accepteras av andra intagna och bör av det skälet skiljas från kollektivet. • Allvårdsplats Plats för intagen med psykiatriska, somatiska eller psykosomatiska problem. • Plats för psykiskt störda Plats för intagen med psykiatriska vårdbehov. Platskategorin minskar varvid endast enstaka avdelning kommer att vara kvar. Den intagne kan ofta placeras på allvårdsplats. • Sjukplats Plats för intagen med somatiska besvär. Kategorin minskar varvid endast. 15 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(40) KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING enstaka avdelning kommer att vara kvar. De kan ofta placeras på allvårdsavdelning. • Stödplats Plats för intagen som har grava personliga störningar och som därför bör skiljas från kollektivet för att klara av en verkställighet i anstalt. • Utvisningsplats Plats för intagen som efter avtjänat straff ska utvisas ur landet. • Utslussningsplats Plats med verksamhet som inriktar sig på tiden efter frigivningen och för att underlätta en övergång från anstalt till frihet. Utslussningsverksamheten är särskilt angelägen för vissa kategorier intagna, såsom; långtidsdömda, ungdomar, sexualbrottsdömda med flera. Utslussningsplatsen utgör inte en initialplacering. Utöver dessa platstyper finns det på vissa anstalter kombinationer mellan dem. Samtliga platstyper och antal som gäller per den 1 januari 2004 återfinns i bilaga B.. 2.4. Placerarorganisation. Placeringen av intagna vid anstalt tillämpas på tre olika sätt (Kriminalvården, 2003b): • Placerarenheter Nydömda som sitter i häkte och intagna som ska omplaceras eller förflyttas, placeras ut på lämplig anstalt av de tre placerarenheterna i Göteborg, Malmö eller Stockholm. • Riksmottagning Riksmottagningarna, Kumla för män och Hinseberg för kvinnor, placerar ut de intagna som ådömts fängelsepåföljder på minst fyra år (män) respektive två år (kvinnor) på lämplig anstaltsplats. Detta sker efter att den intagne har genomgått särskilda utredningar.. 16 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(41) KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING • Frivården Klienter som inte sitter häktade innan avtjänandet av påföljden på anstalt påbörjas, så kallade ”frifotingar”, placeras ut på anstalt av det frivårdskontor som denne tillhör. I det fall där sluten anstaltsplacering övervägs fattas det beslutet i samråd med placerarenheterna. De klienter som döms till frivårdspåföljd får sina påföljder inom frivården, vilket kan innebära stöd och vård på den egna hemorten. Det första kriteriet vid en placering är säkerhetsklassningen av den intagne. Därefter ser man till den intagnes behov.. 17 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(42) KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING. 18 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(43) K APITEL 3. S IMULERINGSTEORI. S. IMULERING är ett verktyg som används för att beskriva en process eller ett system under önskade omständigheter över en viss tidsperiod. Ett system är en grupp av objekt som länkas samman, medan en modell är en beskrivning av ett verkligt system. För båda gäller det att begränsa vad som ska ingå i systemet/modellen. Det är framförallt gynnsamt att använda simulering som ett verktyg för att lösa olika problem inom industrin. Den konceptuella modellen är en förenkling av det verkliga systemet samtidigt som den är en grund för den slutliga datoriserade modellen. Den konceptuella modellen är viktig för att lösa rätt problem och för att öka förståelsen för modellen hos de som ska jobba med simuleringsmodellen. Eftersom modellen är en grund för fortsatt arbete är det viktigt att validera den tillsammans med de som ingår i projektet och de som är slutanvändare. En konceptuell modell skapas oftast med någon typ av flödesschema i kombination med beskrivande text.. 3.1. Simulering. Det finns enligt Pidd (1994) flera olika sätt att studera ett system. Självklart kan man testa förändringar på det verkliga systemet. Detta kan dock vara både dyrt och förenat med fara för personerna i systemet. Ett annat angreppssätt är att ta fram en matematisk modell som beskriver olika samband. Detta kan fungera bra för att beskriva enklare typer av samband, exempelvis en kö i ett snabbköp. Datorbaserad simulering är ett kraftfullt verktyg som används för att skapa en imitation av en verklig process eller ett system över en viss tidsperiod. En sådan modell kan användas för att genomföra experiment på, för att utvärdera hur systemet beter sig för att därefter fatta beslut om rätt åtgärd. En simulering utförs oftast med ett verkligt system som grund, men kan även genomföras utifrån ett icke existerande system. Oavsett om simuleringen sker av ett verkligt eller ett framtida system genomförs den under de omständigheter som önskas. Simulering används för att beskriva och analysera beteendet hos, besvara olika frågeställningar om, samt för att utveckla och utforma system. Verktyget. 19 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(44) KAPITEL 3. SIMULERINGSTEORI används med fördel för att lösa olika flödesrelaterade problem. Dessa kan uppstå inom exempelvis industrin, trafiken eller i datornätverk. Simulering är värdefullt att använda då flera scenarier kan experimenteras med för att hitta en bra lösning. Det är för det mesta förenat med stora kostnader att experimentera direkt med verkligheten. Simuleringar av olika slag kan även användas i utbildningssyfte och för att öka förståelsen hos det egna systemet bland medarbetarna inom exempelvis industrin. För att göra det enkelt att följa simuleringen har de flesta simuleringsprogramvaror ett animeringsverktyg. Detta verktyg används för att exempelvis visualisera flöden. En bra animering är värdefull för acceptansen av modellen. Samtidigt bör man ha i åtanke att det är just en simulering av ett system och inte systemet självt. En simulering ska aldrig genomföras bara för att det går att simulera systemet, utan det måste finnas en god grund att genomföra den. Vid skapandet av en simuleringsmodell är det viktigt att kontinuerligt arbeta med verifiering och validering av modellen. Verifiering är det verktyg som används för att kontrollera att modellen är byggd korrekt, utifrån teknisk synvinkel. Validering går ut på kontrollera att modellen är konstruerad på rätt sätt utifrån projektets mål. Dessa begrepp beskrivs närmare i kapitel 7 respektive 8. Simulering kan utföras både manuellt och med hjälp av datorer. Ju längre utvecklingen har kommit gällande datorerna, desto mer nytta har den som vill simulera något av datorn. I dag sker de flesta simuleringar med hjälp av datorer. Simuleringsprogramvarorna har i historien anpassat sig till hur mycket datorkraft det finns att använda. Ju mer avancerade datorerna blir, desto mer avancerade blir även simuleringsprogramvarorna (Banks, 1998).. 3.2. System, modell och modelltyper. Ett system definieras av en grupp objekt som tillsammans interagerar. Ett system påverkas ofta av det som sker utanför systemet. Vid modellering av ett system är det viktigt att sätta gränser så att det tydligt påvisas vad som hör till modellen och vad som inte gör det. Hur dessa gränser sätts beror på hur syftet och målen för projektet ser ut (Banks et al., 1999). I ett system som ska simuleras finns det ett antal grundläggande termer som måste förklaras. En entitet återfinns i de flesta simuleringar och är ett dynamiskt objekt som förflyttas genom systemet. Den kan byta tillstånd, egenskaper eller påverka andra entiteter. Ett system har för det mesta många entiteter. För att skapa skillnader mellan entiteterna tilldelas de olika attribut, som beskriver de egenskaper som varje entitet har. Det kan vara ankomsttid, betjäningstid, färg och så vidare. Vid. 20 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

(45) KAPITEL 3. SIMULERINGSTEORI diskret simulering återfinns händelse och aktivitet som viktiga delar av systemets komponenter. En aktivitet är den tidsperiod mellan det att två olika händelser inträffar, det vill säga händelsen initierar aktiviteten. Händelsen kan även ändra systemets tillstånd, vilket är en samling nödvändiga variabler som kan beskriva systemet vid vilken tidpunkt som helst i förhållande till simuleringsprojektets mål (Banks et al., 1999) (Kelton et al., 2004). En modell är en representation av ett verkligt system eller ett system som ska avbildas. För det mesta behöver endast hänsyn tas till de delar som kommer att påverka simuleringen, medan övriga detaljer kan uteslutas. Det är dock mycket viktigt att alla detaljer av värde finns med, annars kommer inte modellen att vara giltig. En modell är alltså en förenkling av ett system. Precis som för systemet återfinns, entiteter, attribut, händelser med i modellen, fast här utesluts de begrepp som inte är relevanta för det slutliga målet (Banks, 1998) (Banks et al., 1999). Modell. Fysisk. Matematisk. Statisk. Dynamisk. Kontinuerlig. Deterministisk. Stokastisk. Diskret. Deterministisk. Stokastisk. Figur 3.1: Hierarkisk modellstruktur. Vid skapandet av en modell ska det redan i ett tidigt skede tas hänsyn till vilka typer av modeller som ska användas. Det finns ett antal varianter på detta, enligt Pidd (1998) är de viktigaste:. 21 © 2004, Joakim Barkman och Anna Palmerius.

No results found