Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
BARNS DELAKTIGHET OCH
INFLYTANDE
EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES STRATEGISKA OCH
KOMMUNIKATIVA HANDLANDE
MARIE KVARNRYD
Huvudområde: Didaktik Nivå: Avancerad
Högskolepoäng: 15
Kursnamn: Självständigt arbete inom
Handledare: Eva Ärlemalm-Hagsér Examinator: Dan Tedenljung Seminariedatum: 4 juni 2021
Marie Kvarnryd
Att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande
-En studie om förskollärares strategiska och kommunikativa handlande
Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare
uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och
inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska
dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta,
användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares
berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både
strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av
för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem
betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att
skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs
i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens
betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring
strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet
arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och
inflytande i förskolan.
Årtal 2021
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Barns delaktighet och inflytande... 1
2.2 Pedagogisk dokumentation ... 2
2.3 Syfte och frågeställningar ... 2
3 TIDIGARE FORSKNING ...3
3.1 Databassökning ... 3
3.2 Barns delaktighet och inflytande... 3
3.3 Pedagogisk dokumentation ... 4
4 TEORI ...5
4.1 Habermas teoretiska perspektiv på kommunikativt och strategiskt handlande . 5 4.2 Strategiskt och kommunikativt handlande ... 5
4.3 Studiens teoretiska perspektiv som stöd för kunskapskonstruktion ... 6
5 METOD ...6 5.1 Forskningsdesign ... 6 5.2 Forskningsmetod ... 7 5.3 Urval ... 7 5.4 Genomförande ... 8 5.5 Analysmetod ... 8 5.6 Studiens kvalitet ... 9
5.7 Studiens forskningsetiska överväganden ... 9
6 RESULTAT ... 10
6.1 Strategiskt och kommunikativt handlande för barns delaktighet och inflytande ...10
6.1.1 Inlyssnande förhållningssätt...10
6.1.3 Reflektionens betydelse för barns delaktighet och inflytande ...13
6.2 Barns delaktighet och inflytande som uttryck i den pedagogiska dokumentationen ...14
6.2.1 Förskolans organisation ...14
6.2.2 Betydelsen av förskollärarnas egen syn på kunskap och lärande för barns delaktighet och inflytande. ...15
6.3 Förskollärarnas förhållningssätt och egen medvetenhet om strategiskt och kommunikativt handlande för barns rätt till delaktighet och inflytande ...16
6.4 Sammanfattning ...17
7 DISKUSSION... 18
7.1 Resultatdiskussion ...18
7.1.1 Vilka strategier och kommunikativa handlingar uppfattar förskollärarna att de skapar för barns delaktighet och inflytande? ...18
7.1.2 Hur kommer barns delaktighet och inflytande till uttryck i den pedagogiska dokumentationen? ...19
7.1.3 Vilka förändringar och förbättringar uppfattar förskollärarna är nödvändiga för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan? ...20
7.2 Metoddiskussion ...20
7.3 Slutsatser ...21
7.4 Förslag till fortsatt forskning ...21
8 REFERENSLISTA ... 22
BILAGA 1 MISSIVBREV ... 24
Förord
Till alla modiga och kompetenta förskollärare jag mött i mitt yrkesverksamma liv och genom denna studie. Ni gör skillnad för alla ni möter, stora som små. Tack!
Jag vill också rikta ett varmt tack till Eva Ärlemalm-Hagsér, min handledare som med värme och tydlighet guidat mig på nya vägar.
Olle, min stora kärlek! Tack för din blick och uppmuntran- varje dag!
Marie Kvarnryd
1
INLEDNING
Förskolan har en strävan att skapa de allra bästa förutsättningar för barns lärande, omsorg och utveckling enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Förskollärarnas medvetna strategier och handlingar ska systematiskt följas upp för att utveckla och förbättra
undervisning och utbildning. För att kunna följa upp sina handlingar och strategier använder sig många förskolor idag av pedagogisk dokumentation där reflektionen är avgörande för att synliggöra för förskolepersonal, barn och vårdnadshavare förskolans utvecklings och
förändringsarbete (Alnervik, 2013).
Med kunskap om att det finns olika sätt att förhålla sig till förskolans uppdrag utgår denna studie från hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska
dokumentationen.De normer och värden som förskollärare i förskolan medvetet eller omedvetet kommunicerar till barnen bidrar till de förutsättningar barnet ges till delaktighet och inflytande och därmed barnets möjlighet att påverka sitt eget liv. Detta antagande ligger till grund för denna studie. För att förstå de strategier och kommunikativa handlande som förskollärare använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan har begrepp från Habermas (1995) använts i studien. De centrala begreppen i studien är barns delaktighet och inflytande och pedagogisk dokumentation.
2
BAKGRUND
Begreppsdefinitioner och styrdokument redogörs inledningsvis och sedan följer studiens syfte och frågeställningar.
2.1 Barns delaktighet och inflytande
Barns delaktighet och inflytande beskrivs ofta som demokratiska värden i förskolan. I
forskningen problematiseras begreppen delaktighet och inflytande. Emilson (2008) beskriver i sin avhandling att begreppet delaktighet har en kollektiv inriktning och inflytande har en mer individuell inriktning. Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) riktas mer på barns individuella lärande medan få mål handlar om att skapa och bidra till en kollektiv inriktning som delaktighet. Hägglund, Löfdahl Hultman och Thelander (2017) beskriver i sin studie att en förklaring kan vara att den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har inspirerats av FN:s konvention om barnets rättigheter. I en forskningsöversikt som gjorts
med fokus på barn och elevers inflytande (Thuresson, 2020) beskrivs betydelsen av relationen mellan barn och lärare för att kunna utveckla barns rätt till delaktighet och inflytande.
2.2 Pedagogisk dokumentation
Förskolans arbetssätt och metoder att utvärdera och dokumentera har utvecklats de senaste tjugo åren (Skolverket, 2012) och med läroplanens (Skolverket, 2018) förtydligande om uppföljning och analys har förskollärarens ansvar stärkts. I förskollärarens ansvar att följa upp och utvärdera barns möjligheter till delaktighet och inflytande har frågan om pedagogisk dokumentation återigen aktualiserats (Lindgren, 2020). Pedagogisk dokumentation kan ses som ett förhållningssätt för förskolans personal, där arbetslaget tillsammans med
barngruppen synliggör barns och arbetslagets gemensamma lärande och utveckling (Lenz Taguchi, 2012). Den pedagogiska dokumentationen kan bli ett förändringsverktyg för förskolans organisation och förskolepersonalens professionsutveckling enligt Alnervik (2013). Lenz Taguchi (2013) beskriver att genom pedagogisk dokumentation kan
förskollärare ge barnen ”rätten att vara huvudrollshavare i sitt eget livsöde” (s. 128). Den pedagogiska dokumentationen kräver en ständig reflektion mellan barn och vuxna för att kunna bli en kraft som kan skapa förändring enligt Lenz Taguchi (2012).
Den kraft som Lenz Taguchi beskriver utmanar Lindgren (2020) att ställa sig frågan om dokumentationens betydelse för förskolan som ett viktigt område för vidare forskning. Hon lyfter följande frågor: kan den pedagogiska dokumentationen användas för att bidra till att upprätthålla och förstärka ett demokratiskt samhälle? På vilket sätt skapar förskollärare förutsättningar för kunskap om demokratiska värden för de yngsta barnen i förskolan? Lindgrens frågor har varit vägledande i denna studies syfte och frågeställningar och intresset riktas mot de strategier och handlingar förskollärarna i studien uppfattar att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande, och hur kommer det till uttryck i den pedagogiska dokumentationen.
2.3 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka vilka strategier och handlingar förskollärare uppfattar att de skapar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. De centrala frågeställningarna som ska besvaras är:
i) Vilka kommunikativa handlingar och strategier framträder i förskollärares
uppfattningar av hur de skapar förutsättningar för barns delaktighet och
inflytande?
ii) Hur kommer barns delaktighet och inflytande till uttryck i den pedagogiska
dokumentationen?
iii) Vilka förändringar och förbättringar uppfattar förskollärarna är nödvändiga
för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.
3
TIDIGARE FORSKNING
Jag kommer att beskriva tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande och pedagogisk dokumentation.
3.1 Databassökning
Litteratursökning påbörjades och genomfördes i februari v 7 2021. Sökningen genomfördes i databasen Primo som är kopplad till Mälardalens högskolas bibliotek. Artiklar söktes även i databasen Eric och Diva. Utifrån studiens syfte och frågeställningar användes de svenska sökorden pedagogisk dokumentation, barns delaktighet och inflytande i förskolan och de engelska sökorden children´s participation, pedagogical documentation. Med hjälp av sökorden och urvalet med expertgranskade artiklar ”Peer review” med åren 2010-2021 valdes sedan följande artiklar ut.
3.2 Barns delaktighet och inflytande
I tidigare forskning som undersöker hur förskollärare skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande kan vi se att demokratifostran har utvecklats i förskolan efter andra världskriget (Westerlund, 2011). I Sverige och i andra delar av världen har förskolan påverkats och inspirerats av flera pedagogiska tänkare och filosofer som till exempel Fröbel, Montessori och Reggio Emilia (Westerlund, 2011). Svensk förskola har påverkats och inspirerats från förskolorna i staden Reggio Emilia om barns rätt att ingå i relationer med andra och på så sätt skapa en demokratifostran (Westerlund, 2011). Den dagliga
interaktionen mellan barn, och mellan barn och vuxna betonas i den tidigare forskningen som viktiga aspekter i demokratifostran.
Bae (2009) menar att när vuxna i förskolan ger plats för barns tankar och erfarenheter, särskilt i leken, är det en betydande faktor för barns delaktighet och inflytande i förskolan. När vuxnas förhållningssätt genomsyras av en närvarande pedagog som fokuserar på barns perspektiv är det grundläggande för demokratifostran och delaktighet.
Thuresson (2020) beskriver i en forskningsöversikt om barns och elevers inflytande i förskolan och skolan i fyra olika teman. Thuresson beskriver teman som pedagogernas betydelse för inflytande, barn- och elevperspektiv på inflytande, formella inflytandearenor och strukturella faktorers betydelse för inflytande. Thuresson (2020) menar att den svenska forskningen om barns och elevers inflytande överensstämmer med internationell forskning
på området. Större delen av forskningen ägnar sig åt att studera hur pedagogernas handlingar beskrivs i arbetet med inflytande, och hur barn och elever agerar för att få inflytande. Thuresson (2020) menar att dagens forskning ännu inte ger en klar bild av pedagogernas faktiska handlande i relation till inflytande och menar att det är en välbehövd forskning som riktas mot pedagogernas handlande för att skapa barns delaktighet och inflytande. Thuresson (2020) uppmanar till studier som undersöker inflytande ur ett verksamhetsorganisatoriskt perspektiv, exempelvis hur verksamhetens förutsättningar påverkar inflytandefrågor – styrning, resurser, ledning.
3.3 Pedagogisk dokumentation
Forskningen behandlar pedagogisk dokumentation ur flera olika perspektiv och lyfter både dess negativa och positiva effekter. Folkman (2018) undersöker i sin licentiatuppsats ”lyssnandebegreppet” i förskolan som särskilt lyfts och används i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Folkman (2018) intresserar sig för hur barns röster och olika intressen tas tillvara på och vilka intressen som inte får gensvar. Studiens resultat visar att pedagogerna inordnar ”lyssnandet” i specifika lyssnande tekniker. Folkman menar att pedagogerna leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar deras eget meningsskapande i riktning mot vad man som barn bör skapa mening kring. Folkman (2018) problematiserar
”lyssnandebegreppet” och visar på ett negativt perspektiv av inlyssnande och pedagogisk dokumentation. Folkman (2018) menar att förskolepersonalens intentioner att lyssna på barns röster skapar motsatsen till barns delaktighet och inflytande.
Alnervik (2013) beskriver pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg i förskolans organisation och pedagogiskt utvecklingsarbete. Studiens resultat visar en positiv effekt att förskolepersonalen började diskutera epistemologiska och ontologiska frågor som i sin tur ledde till större förändringar i förskollärarnas arbetssätt, både på enhetsnivå och på
barngruppsnivå. I Bjervås (2011) studie beskrivs svårigheter med pedagogisk dokumentation och förskollärare som uttrycker utmaningen med att hitta en balans att välja bilder att samtala och reflektera tillsammans med barn.
Lenz Taguchi (2012) beskriver pedagogisk dokumentation utifrån ett
socialkonstruktionistiskt perspektiv och menar att den pedagogiska dokumentationen kan ses som ett verktyg för att utveckla lärsituationer. I förskolans styrdokument syns också en förskjutning från utvecklingspsykologiska teorier mot sociokulturella och konstruktionistiska teoribildningar. Förhållningssättet och synen på kunskap att se pedagogisk dokumentation som en drivkraft att skapa förändring för och med barn finns även beskrivet i Bath (2012) där studiens frågeställning lyder: Hur kan vi erbjuda en pedagogik som involverar barnen i dokumentationen? Resonemanget utvecklas vidare av De Sousa (2019) som i sin studie beskriver begreppet participatory pedagogy, en pedagogik som integrerar teoriforskning, metodik, praktik och den pedagogiska dokumentationen. De Sousa menar att denna participatory pedagogy kan utgöra grunden för en kunskapsutveckling både för barn och förskolepersonal. De Sousa (2019) menar även att den pedagogiska dokumentationen är en central pedagogisk dimension för att utveckla barns rätt till delaktighet och inflytande.
4
TEORI
I detta avsnitt redogörs för studiens teoretiska utgångspunkter och som jag återkommer till i mina analyser och i diskussionsdelen.
4.1 Habermas teoretiska perspektiv på kommunikativt och strategiskt
handlande
Den teoretiska ramen för den här studien är kritisk tolkande teori och Habermas (1995) begrepp kommunikativt och strategiskt handlande. Studiens analys använder begreppen kommunikativt och strategiskt handlande för att beskriva och förstå det empiriska materialet och vilka strategier och kommunikativa handlingar förskollärarna uppfattar att de använder och skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
Habermas teori förklarar kommunikativt handlande som en förståelse mellan människor, en kommunikation utan missförstånd. En kommunikation som inte bottnar i makt, status och otrygghet (Habermas, 1995). Enligt Habermas (1995) präglas dessa handlingar av öppenhet, ömsesidighet och samförstånd. Kommunikativt handlande ser aktören som både lyssnare och talare vilket kan både accepteras och bestridas av den objektiva, sociala eller subjektiva världen (Habermas, 1995). Habermas teori kan därför användas för att förstå och beskriva förskollärares handlingar i förskolan med utgångspunkt i läroplanens demokratiska
förhållningssätt (Skolverket, 2018). Habermas beskriver att mening har en central betydelse i mänskliga handlingar och att en handling måste förstås som en vägledd intention. Även denna förklaring kan tolkas som förskollärarens handling att skapa meningsfulla sammanhang för barnen på förskolan.
4.2
Strategiskt och kommunikativt handlande
Habermas (1995) utgår från två olika sorters handlingar, strategiskt samt kommunikativt som denna studie har använt för att analysera materialet. Strategiskt handlande förklaras av Habermas (1995) som en instrumentelloch framgångsorienterad handling där framgång och utveckling är målet, medan en kommunikativ handling avser att nå samförstånd och
ömsesidighet.En strategisk framgångsorienterad handling styrs av intentionen att nå
specifika mål. Strategiska handlingar kan enligt Habermas (1995) ske dolt eller öppet. Denna studie avser att beskriva och förstå empirin utifrån handlingar som är öppna och enlighet med förskollärarens uppdrag att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande (Skolverket, 2018). De strategiska handlingarna kan ses som ett verktyg att förstå
förskollärarnas beskrivningar på metoder och arbetssätt för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
Den kommunikativa handlingens strävan att upprätthålla samförstånd och ömsesidighet är förenligt med demokratifostran och därmed förskollärarens intentioner med att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Den här grundläggande förståelse för
Habermas teori om kommunikativt handlande (1995) är av stor betydelse när empiriskt data analyseras eftersom studiens syfte är att undersöka förskollärarens uppfattningar i relation till barn som i vissa fall inte har ett tydligt verbalt språk. En ömsesidig relation och med ett mål att nå samförstånd i den kommunikativa handlingen är möjlig i förskolans kontext.
4.3
Studiens teoretiska perspektiv som stöd för kunskapskonstruktion
Enligt Lenz Taguchi (2013) kan förskollärare skapa förutsättningar för barn i förskolan att vara huvudrollsinnehavare i sitt eget liv med stöd av pedagogisk dokumentation och därmed påverka sitt eget liv och andra.
Genom barns berättelser kan förskolepersonalen utmana invanda och förgivettagna
föreställningar om barns tankar och lärandeprocesser i den pedagogisk dokumentation (Lenz Taguchi, 2013). Studiens teoretiska perspektiv att kunskap konstrueras och synliggörs i den pedagogiska dokumentationen skapar möjligheter att förstå och beskriva förskollärarens uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande och hur den kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. Enligt Lenz Taguchi (2013) kan förskollärare med stöd av den pedagogiska dokumentationen synliggöra barns tankar och lärandeprocesser. Den teoretiska ramen ger möjligheter att fortsätta studera och synliggöra olika strategier och kommunikativa handlingar med syfte att studera barns delaktighet och inflytande på förskolan och utanför.
5
METOD
I följande del presenteras studiens kvalitativa forskningsdesign, forskningsmetod, urval, genomförande, analysmetod, studiens kvalité och etiska övervägande.
5.1 Forskningsdesign
Utgångspunkten för denna studie var att synliggöra förskollärares uppfattningar och
beskrivningar om hur de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Studien har en kvalitativ, tolkande kritisk ansats med syftet att uppmärksamma hur förskollärare handlar, strategiskt och kommunikativt, för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Min avsikt var att undersöka hur begreppen kommunikativt handlande och strategier framträder och dess betydelse för barns delaktighet och inflytande.
Studien belyser hur förskollärare ger förutsättningar till barns delaktighet och inflytande och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. Studiens resultat kan medverka till att skapa förståelse för hur barns rätt till delaktighet och inflytande ges
förutsättningar i förskollärarnas strategier och handlingar men också till att förskollärare kritiskt granskar sin egen praktik.
Enligt Alvesson och Deetz (2000) möts två helt skilda inriktningar i en tolkande kritisk ansats. Dels en kritisk tradition som ifrågasätter etablerade samhällsordningarna,
dominerande praktiker, ideologier, diskurser och den andra inriktningen som är tolkande mot att förstå sociala institutioner och vardagens strukturer. En kvalitativ forskning som denna studie har en ontologisk ståndpunkt som är konstruktionistisk. Resultatet beskriver samspelet mellan människor som inte är åtskilda, separerade från varandra utan ingår i en gemensam konstruktion (Bryman, 2018). Studiens design med en ontologisk ståndpunkt kan synliggöra hur förskollärare skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande kollektivt tillsammans i förskolan. Undersökningen i denna studie hade som avsikt att samla in data från tio förskollärares uppfattningar och beskrivningar för att sedan läsa och utforska empirin. Datakonstruktionen bearbetades genom kodning och tematisering. Undersökningen tolkar en begränsad del av förskollärarens uppdrag i förskolan med fokus på hur
förskollärarna uppfattar att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande samt hur detta blir synligt i den pedagogiska dokumentationen.
5.2 Forskningsmetod
Studiens forskningsmetod är kvalitativa intervjuer (Bryman, 2018). Valet att göra
undersökningen med intervjuer ger en flexibilitet i samtalet med informanten och ger mig en möjlighet att ställa följdfrågor för att säkerställa att jag uppfattat svaret korrekt. En insamling av skriftlig data ger inte den flexibiliteten och är därför i denna studie inte att föredra. Mitt intresse i intervjuerna riktades mot förskollärarnas uppfattningar och beskrivningar och därav är valet av intervju att föredra. Alla intervjuer i denna studie genomfördes digitalt. Intervjufrågorna (bilaga 2) har studiens centrala frågor som utgångspunkt. Under intervjun förklarades Habermas (1995) begrepp strategiskt och kommunikativt handlande när behov fanns och om en otydlighet i frågorna upplevdes hos förskollärarna. Det empiriska materialet har lästs, bearbetats och analyserats utifrån förskollärarnas beskrivningar och Habermas begrepp kommunikativt och strategiskt handlande. Analysen har gjorts genom att synliggöra vilka öppna medvetna strategier och handlingar förskollärarna beskriver och hur de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen.
5.3 Urval
Studiens informanter har valts ut genom ett målstyrt urval (Bryman, 2018). Urvalet skedde genom ett missivbrev (bilaga 1) som skickades ut till ett flertal förskolor i Sverige. Ett urvalskriterie var att förskolan på sin hemsida beskrev att de använder pedagogisk
dokumentation som ett led i det systematiskt kvalitetsarbetet i förskolan. Valet av förskolor som representerades genom intervjuerna med förskollärare, grundades i en önskan att få en
bild av förskolor som använder den pedagogiska dokumentationen som ett förändringsverktyg i den pedagogiska utvecklingen (Alnervik, 2013).
Det andra urvalskriterie var att de deltagande informanterna skulle vara förskollärare som hade erfarenhet av att arbeta med pedagogisk dokumentation i sitt arbete. Urvalet av förskollärare blev de som svarade på missivbrevet och hade en erfarenhet av pedagogisk dokumentation i sitt uppdrag som förskollärare. Tio intervjuer har genomförts med
förskollärare från tre olika städer i Sverige. Alla intervjuer genomfördes med förskollärare då jag ville vara säker på att de intervjuade hade god kännedom om de teoretiska förväntningar som förskollärare idag har gällande uppföljning och analys enligt förskolans läroplan
(Skolverket, 2018). Intervjuerna genomfördes via videosamtal och materialet har transkriberats. De deltagande förskollärarna hade varierande arbetslivserfarenhet. Alla informanter var kvinnor och hade flera års erfarenhet av förskolläraryrket. Några av förskollärarna hade även vidareutbildat sig till ateljerista och specialpedagog.
5.4 Genomförande
Intervjuerna genomfördes under mars månad 2021 och skedde via zoomlänk. Intervjufrågorna (bilaga 2) var öppna och på så sätt att det var det ingen särskild
kommunikationshandling eller strategi som efterfrågades, utan fokus var på förskollärarnas egna uppfattningar och beskrivningar. Genomförandet av de tio intervjuerna resulterade i ett transkriberat material på 29 sidor. Detta material har genomlästs flera gånger för att
uppmärksamma vilka strategier och kommunikativt handlande som framträder i
förskollärarnas beskrivningar. Det transkriberade materialet har sedan sorterats efter varje frågeställning där de färgkodats utifrån framträdande tema under rubrikerna strategiskt och kommunikativt handlande. Varje intervjufråga har sedan bildat en eller två framträdanden teman som formulerats där innehållet i temat har varit vägledande.
5.5 Analysmetod
I analysarbetet har skillnader mellan öppna medvetna strategiska och kommunikativa handlingar sorterats för att urskilja förskollärarnas uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Analysen har skett fortlöpande och genom transkriberingen av intervjuerna har handlingarna skiljts åt under rubrikerna kommunikativt och strategiskt handlande (Habermas, 1995). Analysen beskrivs i respektive teman i resultatdelen.
I datakonstruktionen analyserade och bearbetade jag empirin tematiskt med stöd av Bryman (2018). Tidigt i analysarbetet framkom det att kommunikativa handlingar och strategier var olika i sin karaktär till både innehåll och form i förskollärarnas beskrivningar. Tydligt var också att ett strategiskt handlande gav en riktning till de kommunikativa handlingar förskollärarna valde att initiera till barnen. I resultatet framkom det att det strategiska handlandet som beskrivs som ett inlyssnande förhållningssättet initierade kommunikativt
handlande som beskrivs i tema språkets och reflektionens betydelse. Analysen har genom förskollärarnas beskrivningar utvecklat och tolkat begreppet strategiskt och kommunikativt handlande på fler sätt än just verbala kommunikationen mellan människor. Förskollärarnas beskrivningar har i resultat och analys synliggjort synen på kommunikation genom material, såsom förskolans miljö genom dokumentationsbilder, film, möbler och estetiska material.
5.6 Studiens kvalitet
Forskarens riktning och erfarenheter kan vara en del av datakonstruktionen (Bryman, 2018) och bör beaktas i studiens analysprocess. I mitt fall gäller det förskollärarens uppdrag då min utbildning och yrkesverksamma år kan påverka datakonstruktionen. Min bakgrund som förskollärare innebär en förtrogenhet med uppdraget och vilka strategier och handlanden som kan komma att beskrivas i intervjuerna. Min erfarenhet och förförståelse kan komma att utgöra både ett hinder och en tillgång av analysen av datakonstruktionen. För att möta min förförståelse och stärka studiens kvalité är tidigare forskning och teorin en viktig del i studien. Enligt Bryman (2018) är kvalitativa studiers kriterium för kvalité hur bra tillförlitlighet undersökningen har.
Tillförlitligheten beskrivs enligt Bryman (2018) genom studiens trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet om forskaren har haft kontroll över sina värderingar och inte påverkat
undersökningen på avgörande sätt. Denna studies trovärdighet kan därför styrkas genom att analysen av resultatet har bearbetats med stöd av Habermas begrepp strategiskt och
kommunikativt handlande (1995). Studiens överförbarhet kan inte användas på alla förskolor eftersom resultatet visar endast en liten del av förskollärarens uppdrag och resultatet utgår från förskolor som använder pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg (Alnervik, 2013). För att säkerställa studiens pålitlighet har jag transkriberat allt material efter ljudinspelningar och försäkrat mig om att inte förändra eller tolka materialet utifrån min förförståelse om svaren. Jag har med stöd av Habermas begrepp strukturerat
datakonstruktionen och på så sätt inte förändrat eller påverkat studiens resultat. Jag har genom detta sätt haft kontroll över mina värderingar och erfarenheter och beaktat förskollärarnas uppfattningar.
Resultatet skulle kunna vara ett annat om studien genomfördes med förskollärare som saknar kunskap om pedagogisk dokumentation. Studiens resultat medför att förskollärare kan kritiskt granska sina strategiska och kommunikativa handlingar för att skapa
förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
5.7 Studiens forskningsetiska överväganden
Studiens forskningsetiska övervägande följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017) genom ett missivbrev där förskollärarna har informerats om studiens syfte, att
deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta om de önskar, utan att behöva ange skäl för det. Missivbrevet har mailats till förskolans rektor och intresserade förskollärare som
önskar delta i studien har mailat mig tillbaka. Förskollärarna har gett samtycke till intervjun genom att svara på missivbrevet via mejl och en inbjudan till intervjun via zoomlänk har därefter mejlats tillbaka. Intervjuerna har skett över zoom och inspelning genomfördes via röstmemo på telefonen som sedan transkriberats och raderats. Intervjufrågorna har
genomförts som ett samtal mellan mig och informant, där möjlighet att utveckla frågorna har getts. Informanterna har vid något tillfälle bett att jag ska ställa om frågan och jag har då kunnat förtydliga begreppet kommunikativt och strategiskt handlande. Jag har ibland upprepat svaret på frågorna för att se om jag har uppfattat rätt enligt förskolläraren. Informanterna har erbjudits att läsa eller få svaret uppläst innan intervjun avslutas.
Informanterna har getts möjlighet att lägga till eller ta tillbaka något de beskrivit i intervjun. De uppgifter som samlats in har endast behandlats av mig och används för denna studie. När studien sedan publiceras i Diva kommer allt material att raderas för att säkerställa att
informanternas uppgifter förblir anonyma. Informanterna beskrivs i studien som förskollärare 1, 2, 3 osv.
6
RESULTAT
Resultatet redovisas genom ett tema som beskrivs utifrån förskollärarnas handlingar och strategier. Resultatet avslutas med en analys med avsikten att synliggöra hur förskollärarnas olika strategiska och kommunikativa handlingar framträder för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
6.1 Strategiskt och kommunikativt handlande för barns delaktighet och
inflytande
Förskollärarna i studien beskriver ett strategiskt handlande genom ett inlyssnande förhållningssätt. Utifrån förskollärarnas inlyssnande förhållningssätt skapar de förutsättningar för barns delaktighet och inflytande genom medvetna kommunikativa
handlingar som här tematiseras som språkets betydelse och reflektionens betydelse för barns delaktighet och inflytande.
6.1.1 Inlyssnande förhållningssätt
Förskollärarna i studien beskriver ett inlyssnande förhållningssätt som en medveten strategi för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Förskollärarna beskriver att de lyssnar och kommunicerar med barn på flera olika sätt och tematiseras här som ett inlyssnande förhållningssätt.
Förskollärarna beskriver att kommunikation kan uttryckas på flera olika sätt i ett medvetet inlyssnande förhållningssätt.
Jag tänker att kommunikationskanaler är ju så mycket. Jag tänker att det handlar jättemycket om att vara inlyssnande på barns minspel och kroppsspråk, hur de agerar i olika situationer, vad olika situationer medför och gör. Det är en del av kommunikationen, som berättar vad barnen vill eller vad som är svårt. Förskollärare 2
Ett inlyssnande förhållningssätt beskrivs av förskollärarna att de lyssnar in barnets hela kommunikation. En kommunikation som uttrycks genom kroppsspråk, mimik och gester likväl som barnets verbala berättelser samt hur barnet agerar i olika situationer. Det barnet kan uppleva som svårt initierar förskollärarna kommunikativa handlingar med syfte att möta barnets behov och därmed skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
Studiens resultat visar genom förskollärarnas beskrivningar att ett inlyssnande förhållningssätt öppnar upp för möjligheter att lyssna på barns röster och att barns berättelser och intressen därigenom kan bidra till att skapa delaktighet och inflytande.
Vårt förhållningssätt, hur vi konkret lyssnar på barnen så att de känner sig bekräftade och sedda. Förskollärare 3
Studiens resultat visar att förskollärarna intentioner med ett inlyssnande förhållningssätt kan bidra till barns delaktighet och inflytande i motsats till Folkmans resultat (2018). Det
inlyssnande förhållningssättet skapar även en möjlighet för barn att bli sedda och bekräftade och studiens resultat visar i enlighet med Bae (2009) att när vuxnas förhållningssätt
genomsyras av en närvarande pedagog som fokuserar på barns perspektiv är det en grund för demokratifostran.
Habermas (1995) beskriver sociala handlingar som i denna studie utgår ifrån förskollärarens uppdrag och intentioner i förskolan. Dessa sociala handlingar kan vara dolda eller medvetna enligt Habermas (1995) och i studiens resultat beskriver förskollärarna att deras inlyssnande förhållningssätt är en medveten strategisk handling. Förskollärarnas beskrivning av ett inlyssnande förhållningssätt framträder som en strategi för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande genom att lyssna till barnet på flera olika sätt, såsom verbalt, kroppsspråk och hur barnet agerar. Förskollärarna beskriver att genom ett inlyssnande förhållningssätt kan de se och bekräfta barnet och därmed öka barns delaktighet och inflytande.
Förskollärarna beskriver att genom ett inlyssnande förhållningssätt planerar de för
kommunikativa handlingar som i denna studie beskrivs i teman som språkets betydelse och reflektionens betydelse.
6.1.2 Språkets betydelse för barns delaktighet och inflytande
Förskollärarna beskriver betydelsen av kommunikation och ett språk för barns rätt till delaktighet och inflytande. I resultatet framkommer olika perspektiv på kommunikation. Ett
perspektiv på kommunikation som är återkommande i beskrivningarna är ett specialpedagogiskt perspektiv genom bildstöd och TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och det ses som en viktig del i förskollärarnas handlingar att skapa utsättningar för alla barn att vara delaktiga och ha inflytande över sitt liv.
Barns rätt till att kommunicera för att få inflytande. Bildstöd TAKK, samtalskartor,
flerspråkighet, ja vi lägger stor vikt vid alla barns rätt till att få en kommunikation, ett språk. Annars kommer man aldrig kunna ha delaktighet och inflytande i sin vardag och liv.
Förskollärare 8
Förskollärarna beskriver att de lägger stor vikt vid att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Deras beskrivningar av olika kommunikativa handlingar visar också på hur språk och kommunikation hänger intimt samman med inlyssnandet av förskolläraren.
Så egentligen i det mesta man gör, allt det man gör och förhåller sig till barnen och i allt, hur man pratar med dem. Ja hur man pratar med dem i det verbala språket och att man visar att de är viktiga, lyssnad på. Visar att man är intresserad och vill lyssna på det de har att säga, hur de tänker och deras teorier och så. Men sen är det också vi pedagoger som skapar
förutsättningar i miljön och det är ändå miljön som talar om… vi skapar förutsättningar och miljö utifrån deras intressen. Så även där kan man tycka, jag tycker att det är också ett sätt att kommunicera, när jag skapar en miljö, som är tillgänglig för dem, där de kan vara
självständiga i den miljön. Förskollärare 3
Förskollärarna i studien beskriver även förskolans miljö som ett perspektiv på
kommunikation. I förskolans miljö som förskollärarna skapar utifrån barns intressen kan barn kommunicera genom att vara självständiga och på så sätt vara delaktiga och ha ett inflytande över sitt liv. Enligt Habermas (1995) beskrivs kommunikativt handlande av öppenhet, ömsesidighet och samförstånd. Aktören som initierar en handling, i detta fall, förskollärararen är både lyssnare och talare. I förskollärarnas beskrivningar av språkets betydelse framträder tydligt hur förskollärarna utvecklar en meningsfullhet för varje barn i sina handlingar. Habermas (1995) menar att mening har en central betydelse i mänskliga handlingar och att en handling ses som en vägledd intention.
Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver språkets betydelse genom kommunikativa handlingar i form av en tillgänglig miljö där barnen kan påverka och vara självständig under sin dag på förskolan. Språkets betydelse beskrivs även som en kommunikativ handling där förskollärare skapar mening för alla barn på förskolan, som bidrar till att öka barns
delaktighet och inflytande. Enligt Habermas (1995) måste det finnas en vilja av god dialog för att upprätthålla intentioner för vägledda handlingar. Förskollärarna i studien påtalar vikten av god kommunikation på flera olika sätt tex genom bildstöd, TAKK och genom förskolans miljö och estetiska läroprocesser. Förskolans miljö och material beskrivs som en plats för barn att synliggöra sin röst, i förskollärarens val av material men också en plats för barns att påverka, förändra och känna delaktighet. Förskollärarna i studien återkommer till sina medvetna val och strategier att skapa dessa förändringar i förskolans miljö.
6.1.3 Reflektionens betydelse för barns delaktighet och inflytande
I studiens resultat beskrivs reflektionens betydelse som ett framträdande tema i
kommunikativa handlingar där förskollärarna skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
Tittar på bilder, vad var det som hände här…att man hela tiden backar tillbaka, ja det skapar delaktighet. Jag har ett exempel, ja vi gjorde det med barnen…och då var det ett barn som uttrycker ”ÅH, det där känner jag igen! ” Men han hade inte varit delaktig i själva aktiviteten, men han hade varit delaktig i reflektionen, när vi hade gett tillbaka vad som hade hänt med den lilla gruppen, så han kände att han var delaktig i processen. Och då kände jag att den pedagogiska dokumentationen gör att man ser att barnen är delaktiga i den… Förskollärare 3
I reflektionen tillsammans med barnen beskriver förskollärarna att barns delaktighet och inflytande synliggörs, både för barnet självt och för förskollärarna. Tidigt i analysprocessen uppmärksammades förskollärarnas olika sätt att erbjuda reflektion till barnen för att öka deras delaktighet och inflytande.
Det är barnen som är huvudpersonerna. Vi skapar olika sammanhang för dem. Barnens olika strategier, frågor, funderingar och hypoteser det är de som driver verksamheten framåt, alltså oss. Förskollärare 6
Resultatet visar att förskollärarna utvecklar olika sammanhang på förskolan utifrån reflektionen där barns strategier, frågor, funderingar och hypoteser synliggörs.
Vi tecknar tillsammans som reflektion. Förskollärare 1
Förskollärarna beskriver att de skapar tillfällen för reflektion på flera olika sätt, genom miljön på förskolan, bilder på väggarna, filmobservationer och genom estetiska lärprocesser som att teckna tillsammans.
Vi använder film som reflektionsverktyg, det blir en kommunikation genom att visa vad vi gjort tillsammans. Förskollärare 8
Förskollärarnas framträdande kommunikativa handling som tematiseras som reflektionens betydelse beskriver att reflektionstillfällen tillsammans med barnen kan ske på flera
tillvägagångssätt.
Reflektionens betydelse är återkommande i beskrivningarna och där förskollärarna återger vad barnen själva uttrycker som en känsla av delaktighet och där den pedagogiska
dokumentationen bidrar till delaktighet och inflytande. Förskollärarna beskriver även hur reflektionen kan ske genom flera olika verktyg som bilder, film och estetiska uttryckssätt. Reflektionen beskrivs alltid som en gemensam kommunikationshandling i grupp. Hägglund m.fl. (2017) uppmärksammade i sin studie att det fanns en risk att demokratifostran inte utvecklades i förskolan eftersom läroplanen ofta riktas mot individuella mål och att inte på att skapa demokratifostran genom relationer. Studiens resultat visar att förskollärarna
skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande på flera olika sätt och i relation med andra. Enligt Habermas (1995) kan även reflektionens betydelse ses som en vägledd meningsfull intention från förskollärarens perspektiv att skapa en kommunikationshandling som skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
6.2 Barns delaktighet och inflytande som uttryck i den pedagogiska
dokumentationen
Studien undersöker hur förskollärare uppfattar och beskriver hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. Resultatet visar att förskollärarna beskriver att förskolans organisation har betydelse för barns delaktighet och inflytande. Förskolans organisation framträder som en strategisk handling genom att
organisationen påverkar med sin struktur, förskollärarnas möjligheter och begränsningar att synliggöra barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen.
Förskollärarna beskriver även att en framträdande kommunikationshandling är
förskollärarens egen syn på kunskap och lärande och att det påverkar hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen.
6.2.1 Förskolans organisation
Återkommande i förskollärarnas beskrivningar är att förskolans organisation möjliggör eller skapar hinder för hur förskollärarna kan synliggöra barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen.
Vi har ett pedagogiskt årshjul, en fördjupad reflektion som synliggör alla barn. Ingen faller mellan stolarna. Förskollärare 7
En systematik i ett pedagogiskt årshjul skapar möjlighet för förskollärarna att se alla barn i barngruppen. Årshjulet blir en fördjupad reflektion över det som sker på förskolan.
Ja begreppet delaktighet har format den kunskapssyn och människosyn och pedagogik som ska vägleda vårt arbete i praktiken. Den här gemensamma inriktningen måste man hela tiden vara i och tänka kring. Förskollärare 6
Förskollärarna beskriver förskolans organisation som en strategisk handling där även den gemensamma kunskapssynen och människosynen förenar förskollärarna i det praktiska arbetet på förskolan.
En strategi är tydlig organisation med mindre grupper. Tid för reflektion att följa upp barns delaktighet och inflytande. Förskollärare 7
Förskollärarna återkommer i sina beskrivningar att förskolans organisation möjliggör genom att dela in grupper med färre barn att skapa möjligheter för barns delaktighet och inflytande.
Hela förskolans organisation bygger på barns delaktighet och inflytande, deras behov. Förskollärare 6
Förskollärarna beskriver hur förskolans organisation med en gemensam inriktning som bygger på delaktighet skapar en tydlig organisation. I förskolans organisation finns utrymme att synliggöra barns delaktighet och inflytande i den pedagogisk dokumentation genom en fördjupad reflektion i det pedagogiska årshjulet men även hur tid för reflektion skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Förskollärarna beskriver att förskolans organisation är en strategisk handling som inrymmer en medvetenhet om vikten av barns delaktighet och inflytande och att den tydliga organisationen skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
Thuresson (2020) uppmanar till studier som undersöker barns inflytande ur ett verksamhetsorganisatoriskt perspektiv och studiens resultat beskriver hur förskolans organisation påverkar hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen.
6.2.2
Betydelsen av förskollärarnas egen syn på kunskap och lärande för barnsdelaktighet och inflytande.
Förskollärarna beskriver i resultat att en framträdande kommunikationshandling som påverkar hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen är förskollärarnas egen syn på kunskap och lärande.
Pedagogens förhållningssätt, min tillgänglighet- finns där för att samtala, reflektera och synliggör variationer i processer när man går tillbaka, reflekterar igen. Förskollärare 1
Förskollärarna beskriver att deras förhållningssätt påverkar hur barn har möjlighet till reflektion och möjlighet att återvända i variationer av processer, lärande och reflektion. Återkommande i beskrivningar är just förskollärarnas egen syn på kunskap och lärande och hur det påverkar barns rätt till delaktighet och inflytande i den pedagogiska
dokumentationen.
Genom mig kommer barnens kompetenser, olika strategier och tillvägagångssätt men också det här lärandet i gruppen, hur de förhåller sig till varandra, hur de lär av varandra och så, sen sätter vi ju upp dokumentationen så de får syn på sig själva. Förskollärare 5
Förskollärna beskriver vikten av sitt eget förhållningssätt men även att det sker ett lärande mellan barnen och att det lärande är betydelsefullt. Förskollärarna beskriver relationerna mellan barnen som viktiga och att även det behöver synas i den pedagogiska
dokumentationen. Den makt förskollärarna besitter genom att synliggöra barns kompetenser, strategier och lärandet som sker i grupp framkommer i resultatet.
Vi skapar delaktighet genom att få syn på sig själv och andra i den pedagogiska dokumentationen. Förskollärare 10
I förskollärarnas beskrivningar återkommer reflektionens betydelse och att den pedagogiska dokumentationen kan vara en arena för att möta sig själv och andra genom reflektion. Förskollärarna återkommer i sina beskrivningar hur viktiga relationerna är på förskolan, mellan barn och barn samt mellan barn och vuxna.
I förskollärarnas beskrivningar framträder vikten av deras egen syn på kunskap och lärande och hur det påverkar barns förutsättningar till delaktighet och inflytande. Det påverkar hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen och hur det i sin tur blir ett förhållningssätt för förskolans personal och barngrupp för att
synliggöra ett gemensamt lärande och utveckling likt Lenz Taguchi (2012) beskrivning av pedagogisk dokumentation. Enligt Lenz Taguchi (2013) kan förskolepersonalen använda den pedagogiska dokumentationen för att utmana och få syn på invanda och förgivet tagna föreställningar om barn och barns läroprocesser.
6.3 Förskollärarnas förhållningssätt och egen medvetenhet om
strategiskt och kommunikativt handlande för barns rätt till
delaktighet och inflytande
De förändringar och förbättringar som beskrivs nödvändiga för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan framträder i resultatet som tema förskollärarnas egen medvetenhet om strategiskt och kommunikativt handlande. Förskollärarna i studien
beskriver vikten av graden av sin egen medvetenhet kring de strategiska och kommunikativa handlingar de skapar för barns förutsättningar till delaktighet och inflytande. De beskriver även hinder och motsättningar till som till exempel om förskollärare inte har en samsyn eller medvetenhet om sitt handlande. Förskollärarna beskriver att en tydlig framgångsfaktor är om arbetslaget arbetar medvetet, strategiskt och målorienterat mot samma mål. Mål som i denna studie beskrivs som att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
Alla pedagoger gör ju på olika sätt. Även om man har en grundtanke och försöker hålla i en röd tråd, man pratar och diskuterar olika tillvägagångssätt och så, men jag tror ändå man gör ju olika tolkningar. Man pratar ju olika till barnen och då tänker ju jag spontant att en förändring är ju…ja det man skulle kunna bli bättre på är att man säger till varandra om någon säger något tokigt. Förskollärare 10
Det framkommer i resultatet vikten av att prata med varandra i arbetslaget om att använda olika tillvägagångssätt i arbetet med att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
Det som är avgörande är tiden för reflektion, och att vi är tillgänglig för barnen. Vi behöver ha en riktning mot… Förskollärare 6
Förskollärarnas arbetssätt att ge tid för reflektion, vara tillgänglig för barnen och en gemensam riktning mot att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande
Motsättningar i pedagogernas förhållningssätt, svårt att hålla fokus i reflektionen, göra det vi ska göra. Förskollärare 1
Det som framträder som en motsättning och möjlighet till förbättring är motsättningar mellan pedagogernas förhållningssätt och särskilt kring reflektionens betydelse.
Barnen äger processen inte vi vuxna. Barnen ska inte följa en mall. Det finns oskrivna regler att vi vuxna äger processen, på våren gör vi alltid så här osv, dokumentation kan ju vara levande för barnen i skapande miljö, som finns tillgänglig framme, som barnen kan fortsätta med när dem vill och är redo, på det sätt som dem känner för. Förskollärare 9
En ytterligare förbättring som beskrivs är vuxnas syn på den pedagogiska dokumentationen och vad som ska synliggöras i den.
Pedagogernas förhållningssätt, perspektiv. Vilket är högst viktigt, därigenom kan barnen få delaktighet och inflytande. Förskollärare 6
Det är återkommande i resultatet att förskollärarnas förhållningssätt och egen medvetenhet om strategier och handlingar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och
inflytande är betydelsefulla för förskollärarna. Resultatet att förskollärarnas förhållningssätt och deras egen medvetenhet om strategier och handlingar kan relateras till de Sousa (2019) som i sin studie beskriver begreppet participatory pedagog, en pedagogik som integrerar teoriforskning, metodik och praktik, där den pedagogiska dokumentationen kan utgöra grunden för en kunskapsutveckling både för barn och förskolepersonal. De Sousa (2019) menar att den pedagogiska dokumentationen är en central pedagogisk dimension för att utveckla barns rätt till delaktighet och inflytande, men också att synliggöra och utveckla förskollärarens syn på kunskap och lärande.
Studiens resultat visar på att den pedagogiska dokumentationen kan skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande likväl som i de Sousas studie och begreppet participatory pedagog. Alnerviks (2013) studie som beskriver hur den pedagogiska dokumentationen skapade diskussioner om synen på kunskap och lärande och hur det bidrog till en
verksamhetsutveckling i förskolan är synlig även i denna studies resultat där förskollärare beskriver hur den egna synen på kunskap och lärande påverkar den pedagogiska
dokumentation och förskolan organisation.
6.4 Sammanfattning
Resultatdelen presenterade en analys av studiens centrala frågeställningar. Analysen har utifrån förskollärarnas beskrivningar av hur de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande bildat olika bärande teman.
I resultatet framkom det att förskollärarnas medvetna och öppna strategi med ett inlyssnande förhållningssätt skapade möjligheter att planera och skapa handlingar för
kommunikation och reflektion genom flera olika tillvägagångssätt. Hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen synliggörs i resultatet dels att det påverkas av hur förskolans organisation ser ut, dels genom förskollärarens egen syn på kunskap och lärande. Resultatet visade att om förskolans organisation var organiserad i form av reflektionstid och riktning mot barns delaktighet och inflytande med förskollärare som hade en gemensam syn på kunskap och lärande påverkade detta hur barns delaktighet och inflytande synliggjordes i den pedagogiska dokumentationen.
Förskollärarnas beskrivningar om vilka förändringar och förbättringar som är nödvändiga för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan beskrivs i temat förskollärarnas förhållningssätt och egen medvetenhet om strategiskt och kommunikativt handlande för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Förskollärarnas beskrivningar kan relateras till Alnerviks (2013) avhandling som beskriver hur pedagogisk dokumentation kan fungera som ett förändringsverktyg i förskolan. Alnerviks (2013) resultat visar att förskolepersonal började diskutera epistemologiska och ontologiska frågor som i sin tur ledde till större förändringar i förskollärarnas arbetssätt, både på enhetsnivå och på barngruppsnivå. Resultatet visar att förskollärarnas egen medvetenhet om strategiskt och kommunikativt handlande för barns rätt till delaktighet och inflytande är betydelsefullt för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.
7
DISKUSSION
Nedan följer en diskussion av studiens resultat och metod. I den avslutande delen beskrivs studiens slutsatser och förslag till fortsatt forskning.
7.1 Resultatdiskussion
7.1.1 Vilka strategier och kommunikativa handlingar uppfattar förskollärarna att de skapar för barns delaktighet och inflytande?
Studiens resultat visar att den medvetna strategiska handlingen förskollärarna uppfattar att de skapar för barns delaktighet och inflytande är ett inlyssnande förhållningssätt. Det inlyssnande förhållningssättet ger förskollärarna möjlighet att skapa kommunikativa handlingar som i denna studie beskrivs som språkets och reflektionens betydelse för barns delaktighet och inflytande.
I bakgrunden i denna studie ställdes Lindgrens (2020) frågeställning om på vilket sätt skapar förskollärare förutsättningar för kunskap om demokratiska värden redan för de yngsta barnen i förskolan som ytterligare perspektiv på studiens syfte. Resultatet visar att förskollärarna i studien beskriver hur de avsiktligt skapar förutsättningar för barn att
utveckla en röst som kan bidra och stärka ett demokratiskt förhållningssätt. Resultatet kan därmed redovisa att förskollärarna medvetet skapar strategier och handlingar för att barns röster kan påverka och bidra till att upprätthålla ett demokratiskt samhälle.
Intressant var att förskollärarna i studien beskrev sin egen medvetenhet om strategiskt och kommunikativt handlande som en betydelsefull aspekt för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.
Förskollärarna uppmärksammade sitt eget förhållningssätt och den makt de har i
förhållandet till barnet att möjliggöra förutsättningar för delaktighet och inflytande. Det är samtidigt tydligt att förskollärarna beskriver språkets betydelse som en bärande
kommunikationshandling. Språkets betydelse beskrivs även i uttryck som förskolans miljö, estetiska uttryckssätt och ett specialpedagogiskt perspektiv där barns delaktighet och
inflytande kan ta form. Tid för reflektion är betydelsefull faktor för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
7.1.2 Hur kommer barns delaktighet och inflytande till uttryck i den pedagogiska dokumentationen?
Resultat visar att förskollärarnas egen syn på kunskap och lärande påverkar hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. Likaså deras förhållningssätt och barnsyn. Förskollärarna beskriver även sin egen makt som
pedagog och att de val av vilka dokumentation de väljer att sätta upp på väggen påverkar hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen kan bidra till att synliggöra barns delaktighet och inflytande, särskilt om förskollärna är medvetna om sina strategier och kommunikativa handlande.
Förskolans organisation beskrivs även som betydelsefullt hur barns förutsättningar för delaktighet och inflytande kan bidra och synliggöras i den pedagogiska dokumentationen. Thuresson (2020) menar att den tillgängliga forskningen inte ännu ger en klar bild av pedagogernas faktiska handlande i relation till inflytande och beskriver att det krävs
ytterligare forskning som riktas mot pedagogernas handlande för att skapa barns delaktighet och inflytande.
Studiens resultat visar att genom reflektion tillsammans barn och arbetslag, kan medvetenheten om strategier och handlande för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande förstärkas och utvecklas. Resultatet överensstämmer med Bae (2009) där vuxnas förhållningssätt genom att vara en närvarande pedagog med fokus på barns perspektiv skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande.
I resultatet framträder gruppens betydelse för möjlighet till reflektionen och för
demokratiuppfostran. Därmed styrker det den pedagogiska dokumentationens betydelse för att skapa och upprätthålla en demokratisk arena på förskolan. Resultatet svarar på
Studiens resultat visar på konsekvenser för det enskilda barnet om förskolans organisation inte inrymmer förskollärare med en samsyn kring kunskap och lärande samt hög grad av medvetenhet om sina egna handlande, strategiskt och kommunikativt. I Bjervås (2011) studie beskriver förskollärarna svårigheter med pedagogisk dokumentation och uttrycker
utmaningen med att hitta en balans att välja bilder att samtala med barn om. Bilder som underlag för barn och vuxna att reflektera kring för att öka barns delaktighet och inflytande i undervisningen. Denna studies resultat visar på reflektionens betydelse från olika aspekter. Förskollärarna i studien beskriver reflektion genom estetiska uttryck som att teckna
tillsammans, bilder, film och att återkomma vid upprepade tillfällen i mindre grupper för att på så vis reflektera på fler sätt än genom bilder.
Det är även betydelsefullt för barnet om förskollärare erbjuder en variation av språk och reflektionsmöjligheter genom TAKK, bildstöd, och estetiska uttrycksformer och en tillgänglig miljö på förskolan.
7.1.3 Vilka förändringar och förbättringar uppfattar förskollärarna är nödvändiga för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan?
Resultatet visar att förskollärarnas egen medvetenhet om förhållningssätt, strategier och handlingar är nödvändiga för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande. Förskollärarna i studien beskriver att ett hinder till förbättring kan vara motsättningar mellan pedagogernas förhållningssätt och särskilt kring reflektionens betydelse. De Sousa (2019) beskriver i sin studie begreppet participatory pedagogy som en pedagogik som integrerar teoriforskning, metodik och praktik och där den pedagogiska dokumentationen kan utgöra grunden för en kunskapsutveckling både för barn och förskolepersonal. De Sousa (2019) menar att den pedagogiska dokumentationen med reflektion är en central pedagogisk dimension för att utveckla barns rätt till delaktighet och inflytande.
7.2 Metoddiskussion
De val jag har gjort gällande metod kan diskuteras om det är möjligt att svara på frågan om förskollärares strategiska och kommunikativa handlande kan skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska
dokumentationen. Urvalet jag gjorde genom att vända mig till förskolor som använder pedagogisk dokumentation kan påverka resultatet. Intervjufrågorna ställdes med stöd av Habermas begrepp och kan påverka svaren på grund av att förskollärarna inte kände till dessa begrepp. Genom valet av form på intervjuerna fanns det möjlighet för informanterna att ställa frågor om intervjufrågorna upplevdes otydliga. Jag hade även möjlighet att ställa följdfrågor om svaret var otydligt. Förskollärarnas beskrivningar har lästs, transkriberats och därefter tematiserats med stöd av Habermas (1995) begrepp strategiskt och kommunikativt handlande. Svaret på den kritiska frågan om det är möjligt att uttala sig om hur förskollärare uppfattar och skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande, och hur kommer det till uttryck i den pedagogiska dokumentationen genom att studera strategiskt och kommunikativt handlande är ja, det är möjligt.
Inledningsvis ställdes Lindgrens (2020) frågeställning, på vilket sätt skapar förskollärare förutsättningar för kunskap om demokratiska värden redan för de yngsta barnen i förskolan? som ytterligare perspektiv på denna studies syfte. Efter att ha sammanställt min
datakonstruktion och tematiserat materialet utifrån innehållet fick jag svar på mina frågeställningar.
7.3 Slutsatser
Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. Studien belyste även förskollärarnas beskrivningar på vilka förändringar och förbättringar som de ser som nödvändiga för att säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategiskt och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.
7.4 Förslag till fortsatt forskning
Utifrån resultaten framkommer behovet av att studera vidare hur barns delaktighet och inflytande kan utvecklas i ett verksamhetsorganisatoriskt perspektiv. Förslag till fortsatt forskning är att genom aktionsforskning (Bryman, 2018) tillsammans med förskollärare ytterligare utveckla strategier och handlingar för att säkerställa barns delaktighet och inflytande i förskolan. Det kan även vara angeläget med fortsatt forskning om hur
förskollärare med utgångspunkt i participatory pedagogy tillsammans med barn skapa en arena för barns röster genom digitala medier.
8
REFERENSLISTA
Alnervik, K. (2013) ”Men så kan man ju också tänka!” Pedagogisk dokumentation
som förändringsverktyg i förskolan (Doktorsavhandling). Jönköping: Högskolan i
Jönköping.
Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod.
Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Bae, B. (2009). Childrens right to participate: Challenges in everyday interactions.
European Early Childhood Research Journal, 17(3), 391-406.
doi.org/10.1080/13502930903101594
Bath, C. (2012). I can´t read it, I don´t know. Young childrens participation in the
pedagogical documentation of English early childhood education and care setting.
International Journal of Early Years Educations. 20,(2), 190-201.
doi.org/10.1080/09669760.2012.715242
Bjervås, L (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan: En diskursanalys (Doktorsavhandling). Göteborg
Universitet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 upplagan) Liber.
De Sousa, J.(2019). The search for children´s voice and agency. European Early
Childhood Education Research Journal. 27 (3) Participatory pedagogies.
doi.org/10.1080/1350293X.2019.1600807
Lindgren, A-C. (2020) Med uppdrag att dokumentera de yngsta barnens lärande.
En verksamhetsteoretisk analys av förskolors dokumentation. (Licentiatuppsats).
Malmö universitet
Lindgren Eneflo, E. (2014) Dokumentationens dilemman Förskollärare samtalar om
pedagogisk dokumentation (Licentiatuppsats). Umeå universitet
Elfström, I. (2013) Uppföljning och utvärdering för förändring: Pedagogisk
dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt
kvalitetsarbete i förskolan (Doktorsavhandling). Stockholms universitet.
Emilson, A. (2008) Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskola. (Doktorsavhandling).
Göteborgs universitet.
Folkman, S. (2017) Distans, disciplin och dogmer: Om ett villkorat lyssnande i
förskolan. En studie av lyssnandet i Reggio Emiliainspirerad pedagogik
(Licentiatavhandling). Stockholms universitet.
Hägglund, S., Löfdahl Hultman, A. & Thelander, N. (2017). Förskolans
demokratifostran i ett föränderligt samhälle. Gleerups.
Lenz Taguchi, H. (2012) Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion
till intra-aktiv pedagogik. Gleerups.
Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande
och förändring i förskolan och skolan (2 rev. Uppl.) Gleerups utbildning.
Petterson, K.
& Elfström, I. (2015) Children´s participation in preschool
documentation practices. 22(2),231-247. DOI:10.1177/0907568213513480.
Skolverket (2018) Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Skolverket
Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk
dokumentation. Skolverket. ISBN:978-91-87115-35-6.
Thuresson, H., & Quennerstedt, A. (2020). Barns och elevers inflytande i förskolan
och skolan: En forskningsöversikt. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 92-116.
https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.5
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets
rättigheter. UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Vetenskapsrådet.
Westerlund, K. (2011) Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. En
demokratididaktisk studie (Licentiatuppsats). Malmö universitet.
BILAGA 1 MISSIVBREV
Hej!
Jag heter Marie Kvarnryd och läser Masterprogrammet i didaktik på Mälardalens högskola. I min studie kommer jag undersöka Hur förskollärare uppfattar att de skapar
förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det synliggörs i den pedagogiska dokumentationen. Jag är nyfiken på vilken betydelse barns delaktighet och
inflytande kan tänkas ha i den pedagogiska dokumentationen, och därmed bidra till att upprätthålla och förstärka ett demokratiskt samhälle. Intervjuerna kommer att behandla olika frågeställningar som berör förskollärarnas uppfattningar om barns delaktighet och inflytande och hur det synliggörs i den pedagogiska dokumentationen. Mitt urval i studien är förskolor som beskriver att de arbetar med en utvecklad och väl genomtänkt organisation där den pedagogiska dokumentationen utvecklar förskolans utbildning och undervisning. Jag vill gärna intervjua 4 förskollärare på er förskola till min studie.
Varje enskild intervju beräknas ta ca 30 min och genomförs via en zoomlänk. Intervjun kan genomföras på dag eller kvällstid. Jag önskar komma igång under nästkommande vecka och önskar komma kontakt med intresserade förskollärare så snart som möjligt för en intervju. Jag kommer att beakta Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst under
datainsamlingen avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Materialet kommer endast att behandlas av mig som student och min handledare. Det insamlade materialet kommer att raderas när uppsatsen är godkänd.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig eller till Eva Ärlemalm-Hagsér, min handledare.
Med vänlig hälsning
Marie Kvarnryd
Universitetsadjunkt med inriktning förskolepedagogik Mälardalens högskola
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Tel: 021-480 69 40
Handledare:
