Förslag till illustrationsplan för
Gartnerskolen – Søhus, Odense, Danmark
Linnéa Elamzon Wargheden
EXAMENSARBETE 2009
Förslag till illustrationsplan för
Gartnerskolen – Søhus, Odense, Danmark
Master plan proposal for Gartnerskolen – Søhus,
Odense, Denmark
Linnéa Elamzon Wargheden
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författaren svarar själv för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Handledare: Bernth Jirvén
Abstract
Is it possible that by planning in a more sustainable way when building a new area, we can improve our environment?
Most environmental problems are created in cities and therefore they should hold the solution. Through a more ecological urban planning a better
foundation for sustainable housing could be created.
This report follows the process in coming up with a proposal for a master plan for an area in Odense, Denmark. By going through principles for sustainable urban planning made by different organizations and persons and from these extract main principles, a background is founded to continue the proposal from. Denmark works a lot on expanding their green areas, maintain the existing ones and recreate what’s being destroyed as cities expand. The municipality of Odense works along these outlines and has a special interest in preserving old neighbourhoods and buildings that have an important local history.
The area Gartnerskolen – Søhus is located in the outskirts of Odense and is currently used for cultivating fruits and as a university for gardeners. The surroundings are well known for the history of an area with many greenhouses and this heritage is important to preserve.
During the planning process it’s been important to create a pleasant and well functioning area – not only a sustainable experiment. Gartnerskolen – Søhus should be an attractive place to live which is also sustainable. There are several buildings on site and all of them have been preserved but in some cases the purpose of them has been altered. Likewise the tall hedges that originally protect the fruit trees from hard winds have been maintained to add more character to the area.
In order to facilitate the understanding those parts of this report that concern the master plan it is recommended to have the appendix with the proposal at hand.
Keywords
Physical planning Sustainability Odense Urban planning
Sammanfattning
Går det att förbättra miljön genom att planera på ett mer hållbart sätt vid nyetablering av ett område?
Det är i våra städer som de flesta miljöproblem skapas och lösningen borde även ligga där. Genom en mer ekologiskt hållbar fysisk planering skulle en bättre grund för miljöriktigt byggande kunna skapas.
I denna rapport följes processen med att ta fram ett förslag till en illustrations-plan för ett område i Odense, Danmark. Genom att först gå igenom principer för miljöriktig fysisk planering från olika aktörer och utifrån dessa ta fram huvudprinciper skapas en bakgrund att bygga förslaget vidare på.
Danmarks miljöarbete handlar mycket om att utöka sina grönområden och ta tillvara det som redan finns, men även återskapa det som förstörs där nya områden byggs. Odense kommun jobbar enligt dessa riktlinjer och arbetar dessutom mycket för att bevara gamla miljöer som har en viktig historia i kommunen.
Området Gartnerskolen – Søhus som ligger i utkanten av Odense används för närvarande som fruktodling med tillhörande högskola för blivande trädgårds-mästare. Trakten har en lång historia som växthusområde och detta är ett viktigt arv att behålla.
När planeringen gjorts har stor vikt lagts vid att skapa ett trivsamt och väl fungerande område – inte bara ett ekologiskt hållbart försöksobjekt. Gartnerskolen – Søhus ska vara ett attraktivt bostadsområde som även är ekologiskt hållbart. Området har från början flera befintliga byggnader vilka alla har behållits även om deras funktioner i vissa fall har ändrats. Likaså har de häckar som inhägnar fruktodlingarna bevarats för att ge ytterligare karaktär till platsen.
För att underlätta läsandet av de delar av rapporten som berör planförslaget rekommenderas att bilagan med detta finns till hands.
Nyckelord
Fysisk planering Hållbarhet
Innehållsförteckning
1
Inledning... 6
1.1 BAKGRUND...6 1.2 SYFTE OCH MÅL...6 1.3 METOD...6 1.4 AVGRÄNSNINGAR...7 1.5 DISPOSITION...72
Hållbar fysisk planering ... 8
2.1 BEGREPPET HÅLLBARHET...8
2.2 PRINCIPER FÖR HÅLLBAR FYSISK PLANERING...8
2.2.1 Internationella principer ...8
2.2.2 Principer med danskt ursprung ...10
2.2.3 Huvudprinciperna...11
2.3 DANMARK OCH HUVUDPRINCIPERNA...13
2.3.1 Naturliga förutsättningar och historia...13
2.3.2 Gröna områden och ytor ...14
2.3.3 Infrastruktur...15
2.3.4 Markhushållning...16
2.4 ODENSE KOMMUN OCH HUVUDPRINCIPERNA...17
2.4.1 Naturliga förutsättningar och historia...17
2.4.2 Gröna områden och ytor ...18
2.4.3 Infrastruktur...19
2.4.4 Markhushållning...20
3
Området Gartnerskolen – Søhus... 21
3.1 INVENTERING AV OMRÅDET...21
3.1.1 Lokalisering ...21
3.1.2 Trafiksystem...22
3.1.3 Hälsa och säkerhet ...24
3.1.4 Bevarandefrågor...25
3.1.5 Service ...28
4.1.2 Biskopshagen, Växjö...34
4.2 SKISSFÖRSLAGEN...36
4.2.1 Förslag 1...37
4.2.2 Förslag 2...39
4.2.3 Förslag 3...41
5
Genomgång av slutgiltigt förslag ... 43
5.1 OMRÅDETS STRUKTUR...43
5.1.1 Vägarnas struktur ...44
5.2 OMRÅDETS BYGGNADER OCH HUSTYPER...47
5.3 BULLERDÄMPANDE ÅTGÄRDER...49
5.4 SUMMERING: ILLUSTRATIONSPLANEN OCH HUVUDPRINCIPERNA...50
5.4.1 Naturliga förutsättningar och historia...50
5.4.2 Gröna områden och ytor ...51
5.4.3 Infrastruktur...51
5.4.4 Markhushållning...51
6
Slutsats och diskussion... 52
7
Referenser... 54
8
Sökord... 57
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Danmarks tredje största stad Odense ligger på ön Fyn nästan mitt i landet. Staden har 187,401 invånare [1] och är belägen i ett relativt flackt landskap med främst åkermark. Ön Fyn är allmänt känd i Danmark som en plats med mycket trädgårdsverksamhet och runt Odense ligger många växthus och plantskolor.
Ett område i den norra utkanten av staden ska göras om från att ha använts till utbildning av trädgårdsmästare, till ett bostadsområde. Området som kallas Gartnerskolen – Søhus omgärdas av växthus i norr och väst, en motorled i öst och ett radhusområde i söder. Kommunen önskar göra detta till ett ekologiskt hållbart område [3] och det är utifrån detta önskemål rapporten byggts upp och förslag till illustrationsplan tagits fram.
1.2 Syfte och mål
Syftet med detta examensarbete är att genom en sammanställning av olika principer för hållbar fysisk planering komma fram till ett par huvudprinciper. Utifrån dessa kan man se vad som görs i Danmark och i Odense kommun för att våra städer ska fungera så ekologiskt hållbart som möjligt nu och i fram-tiden. Med principerna för hållbarhet och Danmarks samt Odense kommuns miljöarbete i ryggen ska ett illustrationsförslag tas fram för att visa hur det skulle vara möjligt att utforma området Gartnerskolen – Søhus. Målet är att komma fram till ett förslag på hur området skulle kunna byggas ut och några volymstudier på hur detta skulle kunna se ut.
1.3 Metod
Grunden till detta arbete lades under en praktikperiod på Odense Kommuns stadsplaneringsavdelning. Ett nytt område stod under utveckling och genom placeringen inom kommunens verksamhet gavs åtkomst till detaljer i
startskedet av denna process. Till hjälp fanns material från interna utredningar av platsen men kompletterande intervjuer gjordes även med nyckelpersoner för projektet på kommunen. För att få information om hållbar fysisk planering gjordes litteraturstudier med material från FN och Miljøministeriet samt
internetbaserade källor och intervjuer med konsulter. Referensstudier har gjorts av två områden – ett i Odense och ett i Växjö – för att få inspiration inför skissarbetet.
1.4 Avgränsningar
Eftersom planeringen och etableringen av ett nytt område är ett oerhört stort arbete har fokusering gjorts på den fysiska planeringen och inte på
ut-formningen av de byggnader som kan komma att ligga i området. I de volym-studier som gjorts har endast ett standardiserat utseende antagits på de
byggnader som visas. Rapporten kommer inte att göra fördjupningar inom de tekniska områdena energi, avlopp och vatten. Bullerberäkningar kommer inte att göras då denna information redan framtagits av Alectia på uppdrag av Gartnerskolen Kold College. Det har ej tagits hänsyn till de ekonomiska aspekterna inom begreppet hållbarhet utan fokus ligger på den ekologiska hållbarheten.
1.5 Disposition
I kapitel två behandlas begreppet hållbarhet och redovisar vad olika aktörer anser kunna skapa ekologisk hållbarhet inom fysisk planering. Därpå görs en sammanfattning av de fyra viktigaste principerna och vad Danmark och Odense kommun gör i enlighet med dessa.
I avsnitt tre görs en inventering av området Gartnerskolen – Søhus med dess olika förhållanden och förutsättningar illustrerat med kartor och bilder. Sist i kapitlet finns en redogörelse för två områden som använts som inspirations-källor i arbetet med illustrationsplanen: Blangstedgaard i Odense och Biskopshagen i Växjö.
Påföljande kapitel Analys av skissförslag redovisar hur arbetet med planerna växt fram via tre olika skissförslag och hur tankegångarna varierat.
I del fem gås det slutgiltiga förslaget igenom och visas med volymstudier, kartor och bilder. Därpå följer Slutsats och diskussion som avslutning och där efter referenser och bilagor.
2 Hållbar fysisk planering
2.1 Begreppet hållbarhet
Begreppet hållbar eller hållbarhet är oerhört brett och kan variera i definition beroende på vem det är som talar om det och vad det är som blir talat om. En definition som dock är vedertagen om än en väldigt generell sådan är den som myntades i det som kallas Bruntlandrapporten och som skrevs 1987 av Världskommissionen för miljö utveckling på uppdrag av FN. I den står det att hållbarhet är en “utveckling som möter nutidens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att möta sina behov”. (”Development that meets the needs of the present, without compromising the ability of future generations to meet their own needs” [2]) Vi måste alltså kunna fortsätta utvecklas och behålla den levnadsstandard vi har idag men utan att våra barn och barnbarn ska behöva ge avkall på något som var oss givet.
Hälsa, miljö och stadsutveckling är inte tre separata begrepp med problem som även de är separerade ifrån varandra, utan tvärtom sammankopplade. Att separata hand-lingsprogram, planer och principer för dessa olika problemområden finns garanterar inte en bra helhet. Dessa tre områden är så starkt sammanlänkade att de måste anses som ett enda. Det är inte heller till en enda aktör som hoppet står eller hos en enda organisation som ansvaret ligger. Regering, privat sektor, kommuner, intresse-organisationer, internationella samfund – alla måste jobba gemensamt mot gemensamma mål. [11]
2.2 Principer för hållbar fysisk planering
2.2.1 Internationella principer
I bilaga 2 ses en förteckning över de principer som använts som underlag för nästföljande avsnitt.
2.2.1.1 Agenda 21 och Riodeklarationen
Den kanske mest välkända skrivelsen om hållbarhet och
miljöpåverkan är Agenda 21. Det är ett handlingsprogram som tagits fram av Förenta Nationerna och som antogs vid konfe-rensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. [4] Agenda 21 ska vara ett steg mot en bättre värld vilket ska komma av att vi tillsammans utrotar fattigdomen och förintar miljöhot. Skrivelsen är grunden för en långsiktig satsning och gavs namnet Agenda 21 för att visa att den sträcker sig in i det 21:a århundradet. Då det är ett handlingsprogram innehåller det
Regeringen har gjort en sammanfattning av Agenda 21 och där framgår vad som är de viktigaste bitarna att sätta fokus på. Det mest centrala budskapet är att vi som lever på jorden måste göra en gemensam ansträngning att förbättra för oss själva och framtida generationer. Dagens situation kan inte enkelt avhjälpas med individuella insatser. En global ansträngning måste till och vi måste framför allt ändra våra
konsumtions-mönster. Ett sätt att göra detta på är att hushålla – med energi framförallt. I Agenda 21 länkas fysisk planering starkt ihop med markhushållning och vikten av att planera för transporter och annan typ av infrastruktur redan i utvecklingsskedet i ett område. Varje kommun ska utarbeta ett Agenda 21-program som är specifikt för dess förutsättningar, problem och möjligheter och sedan aktivt arbeta för att uppfylla de krav som de själva kommit fram till. [4]
Vid samma toppmöte i Rio de Janeiro där Agenda 21 antogs, antogs även Rio-deklarationen med sina 27 principer. Den vill inspirera till att se miljöskydd som en del av utvecklingsprocessen i världen, att den delen inte ska separeras från denna process. Den trycker vidare för att alla stater som har möjlighet ska anta effektiva miljölagar och även sörja för att medborgarna inspireras och informeras om hur de kan förbättra för sig själv och miljön enligt dessa lagar. Riodeklarationen ska vara ett stöd för att få olika organisationer, regeringar och folk att samarbeta mot ett gemensamt mål – en bättre miljö. [5]
2.2.1.2 Hannover- och Melbourneprinciperna
Förenta Nationerna har framställt flera olika principsamlingar. Inför
Världs-utställningen EXPO 2000 i Hannover sattes ”Hannoverprinciperna” upp för att vara en instruktion och en inspirationskälla till de designers och utställare som visades fram. Fokus låg på att visa att allt som framställs av människan har del i ett förhållande med naturen och att de två är beroende av varandra. Naturen är beroende av hur vi påverkar den och det vi skapar är beroende av hur naturen påverkar detta. Det som människan skapar påverkar inte bara henne utan även naturen och därför ska naturen och miljön finnas med i skapandeskedet. (se figur 2:1)Naturen och människan måste lära sig att leva i samklang på grund av detta ömsesidiga beroende. Naturen är en modell och en källa till kunskap och inspiration och inte ett hinder som ska bemästras, övervinnas och kontrolleras, vi måste dra lärdom av naturen och använda dess krafter –
exempelvis solenergin – så som den själv gör. [10]
DESIGN UTFORMNING
PLANERING
MÄNNISKAN
I Melbourneprinciperna från 2002 påvisas alla städers olikhet och att detta är en ovärderlig grund att bygga på för det är den som skapar en stads unika identitet, en plats kulturarv och historia ska inte bortses från [12]. Genom att ta tillvara en plats speciella karaktär kan dess förutsättningar utnyttjas på bästa sätt redan från början. Att orientera husen efter väderstrecken är ett effektivt sätt att spara energi som annars går åt till uppvärmning och/eller nedkylning. Om ett hus ena långsida orienteras mot söder och stora fönster installeras kan man spara mycket energi genom att huset värms upp av solen. Det är viktigt att det då finns ett ordentligt takutsprång så energi inte används under sommarhalvåret för att kyla ner byggnaden. Lika viktigt är det att norrsidan isoleras väl och endast har mindre fönster. Vind är något som kan orsaka stor ned-kylning av en byggnad och det kan man minska genom att plantera buskar eller liknande en bit ifrån fasaden för att bryta av vindriktningen.
2.2.2 Principer med danskt ursprung
2.2.2.1 Rie Øhlenschlæger
Rie Øhlenschlæger, arkitekt på A plus B, har ägnat många år åt att koncentrera sig på att ta fram lättbegripliga punkter för en hållbar stadsplanering och hon arbetar förutom på den egna arkitektbyrån både för Dansk Center for Byøkologi och Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger. Hon anlitas ofta som konsult när det gäller ut-bildning inom hållbar fysisk planering för kommuners anställda ibland annat Köpenhamns, Odenses och Svendborgs kommun. Hennes principer och tankesätt anammas av stadsplanerare i de kommuner hon föreläser och utvecklar deras arbete. Rie Øhlenschlægers principer bygger på att man för det första måste bygga tätare, både för att begränsa markanvändningen och för att minimera transporter. Det är även
viktigt att blanda funktioner som bostäder, företag, kontor och offentliga funktioner för att skapa ett offentligt liv och slutna ”cirklar” inom vilka allt som behövs finns att tillgå: bostad, arbete och nödvändiga servicefunktioner. Detta ”cirkeltänkande” kan bidra till minskade transporter och ett ökat användande av cykel som färdmedel (se figur 2:2) [13].
2.2.2.2 Copenhagen X
Copenhagen X är en organisation som är underordnad Dansk Arkitektur Center (DAC) och finansieras av ett partnerskap mellan Fonden Realdania, Frederiksbergs kommun och Köpenhamns kommun. De beskriver projekt i huvudstaden och fokuserar på stadsutveckling samt att göra arkitektur mer tillgänglig för allmänheten [14].
Copenhagen X har satt upp fyra olika stadstyper som i samverkan kan hjälpa till att skapa en hållbar framtid: Den Gröna Staden, Den Täta Staden, Den Enkla Staden och Den Hälsosamma Staden .
Den Gröna Staden ses som ett sätt att kunna hantera dagens och framtidens extrema väder. Genom att införa fler, större och mer effektiva grönområden kan man rena och kyla ner staden. För att lyckas med detta måste det ses bortom gröna områden som enbart parker och införa gröna ytor på fasader, tak och varhelst det är möjligt [15]. Genom att skapa en tätare stad underlättas god infrastruktur, transporterna blir kortare och kollektiva färdmedel blir lättare att planera och underhålla. Det frigörs även mer mark som kan hållas grön genom en tätare bebyggelse. En enkel stad med pålitliga transportmöjligheter och en effektivitet som underlättar för cyklister och fotgängare bidrar vidare till en långsiktig hållbarhet [16]. Med Den Hälsosamma Staden efter-strävas slutligen en stad utan föroreningar, med friska och aktiva invånare som ut-nyttjar det gröna och fria som skapats genom de andra strategierna [17].
2.2.3 Huvudprinciperna
Det finns många olika bud på hur man på bästa sätt ska bygga och planera hållbart. Många olika aktörer fokuserar på olika saker i sin strävan efter att hitta det bästa
”receptet” på hållbart byggande och planerande. De har dock många åsikter och teorier gemensamt. Här nedan har ett sammandrag gjorts av de principer som presenterats tidigare i kapitlet och dessa har organiserats under fyra huvudrubriker.
Ta tillvara en plats naturliga förutsättningar och historia
Det enklaste och oftast billigaste sättet att spara energi på, är att orientera en byggnad efter väderstrecken och vindriktningen. Genom detta sparas framtida energiutgifter och skonar miljön från onödiga belastningar. Väljer man att ha stora fönsterytor åt söder istället för mot norr kan 10 % sparas i energi och lika mycket på att placera byggnaden i ett vindskyddat läge. [33]
Genom att ta fasta på en plats speciella historia och kultur ges den en identitet som är svår att helt uppnå vid en nybyggnation. Till exempel kan äldre byggnader som är i gott skick och bär på en historia byggas om för att tjäna ett nytt syfte men behåller på så vis sin förankring i trakten och sin historia.
Öka antalet gröna områden och ytor
Genom att utöka mängden och storleken på grönområden kan kvaliteten höjas både för miljön och för invånare i en stad eller ett område. Gröna ytor tar hand om ökade regnmängder och uppmuntrar till aktivitet och rekreation. Ett sätt att göra detta är att uppföra gröna tak och anlägga lokalparker på gårdar.
Att anlägga gröna väggar med hjälp av spaljéer och klängväxter kan ge
tilläggsisolering på fasadväggar mot norr och samtidigt bidra till ett grönare intryck och en spännande utformning. [33]
Skapa en infrastruktur som prioriterar miljövänliga färdmedel
En effektiv kollektivtrafik som består av miljövänliga färdmedel kan förändra en stad. Ju fler som ställer bilen till förmån för bussar, spårvagn, bussar och cykel, desto mer förbättras bland annat luftkvaliteten i städerna. Det finns många olika vis på vilka kan infrastrukturen förbättras, bland annat kan bussar drivas av biogas eller cykelleder förbättras.
Bygga tätare – hushålla med marken
Då en förtätning av en stad sker, underlättas planeringen av kollektivtrafiken. De avstånd invånarna måste ta sig mellan olika funktioner minskar och frigör
samtidigt mark som kan användas till grönområden. På detta sätt etableras grunden för ett fortsatt arbete mot ett hållbarare samhälle. Kanske kan man minska grund-storleken för ett hus och istället för stora enskilda trädgårdar i ett villaområde kan fler hus byggas och större gemensamma planteringar skapas.
2.3 Danmark och huvudprinciperna
I Danmark bor 86 % av befolkningen i städerna [6] och de senaste 50 åren har den ytan de tar i besittning ökat med det tredubbla. Sedan år 2000 har städerna brett ut sig med en ökning på 10 % medan befolkningsökningen under samma period endast ökade med 4 % [7]. Eftersom de flesta problem med hållbarhet har sitt ursprung i städer är det mest naturligt att också lösningen går att finna där.
Den danska regeringens strategi för en mer hållbar utveckling består av åtta visioner eller mål baserade på Riodeklarationen och Agenda 21. Dessa är:
• Utveckla välfärdssamhället och avskaffa kopplingen mellan tillväxt och miljöförstöring
• Det ska finnas en säker och sund miljö för alla
• Ekosystemen ska beskyddas och den biologiska mångfalden säkras • Bättre utnyttjande av naturresurser
• Vara internationellt aktiva i dessa frågor
• Miljöhänsyn ska ingå i alla sektorer på alla nivåer • Marknaden ska stödja hållbar utveckling
• Hållbar utveckling är ett gemensamt ansvar och framsteg ska kunna mätas Dessa åtta mål gäller för alla sektorer så som bland andra skogsbruk, industri, energi och transport. Nedan följer en fördjupning för sektorn stads- och bostadsutveckling [37].
2.3.1 Naturliga förutsättningar och historia
Det kan vara ett problem att på nationell nivå slå fast hur en plats historia och kultur bäst ska bevaras och återknytas till, eftersom alla städer är så olika, men att detta är något som ska ske är ett direktiv som utgår från Miljøministeriet i deras Lands-planredegørelse [22] [6]. Det har genom den nya ”Planloven 2007” getts ökade möjligheter för kommunerna att göra om äldre byggnader eller riva dem helt för att göra plats för mer energieffektiva alternativ [36]. På flera håll i Danmark följer man detta direktiv och omvandlar ofta gamla byggnader som tjänat ut sitt syfte till bostäder eller kontor och ateljéer på olika mer eller mindre nyskapande vis. Ett av de mest kända projekten är Gemini Residence på Islands Brygge i Köpenhamn som ritats av MVRDV och som då de byggdes på 60-talet var till för förvaring av säd men som nu är ombyggda till bostäder. (se bild 2:2) Dessa bostäder skapades genom att bostäderna ”hängdes” på utsidan av silon som fick tjäna som stomme och på detta sätt fick
2.3.2 Gröna områden och ytor
När en stad växer är det de gröna områdena som först och främst får stryka på foten och kommer i andra hand. Detta ska förhindras och istället ska ytan av parkområden ökas. Det ska dessutom satsas på att skapa sammanhang mellan de grön-områden som redan existerar [6]. I större utsträckning än idag ska gröna kilar dras in i det urbana området från det omkringliggande landskapet. På så vis skapas förbindelser mellan alla grönområden i städerna. En önskan finns också om att inte bara bromsa avverkningen av skog utan dessutom öka tillväxten av skogsområden genom nyplantering. En slogan som framförs i sammanhanget är ”Danmarks miljö ska överlämnas i bättre tillstånd än vi övertog den” [6]. I Köpenhamn har ett nytt rekreations- och grönområde skapats, Amager strand där möjlighet finns till att ströva i parkmiljö, havsbad, löpturer och tillfälliga konserter.
Regeringen har startat arbetet med att skapa fler nationalparker och målet ligger på att få fram 5 ny sådana innan 2015 och även öka invånarnas möjligheter och rättigheter till att vara i naturen [36].
Bild 2:2. Gemini Residence på Islands Brygge i Köpenhamn. De tidigare silona utgör kärnan i konstruktionen och sedan har bostäderna ”hängts” på utsidan.
2.3.3 Infrastruktur
Trots att alla städer är olika utesluts inte möjligheten till att många lösningar skulle kunna göras gemensamma för dem alla. En stad ska vara anpassad efter dem som bor och lever i den. Den ska tjäna deras syften utan att förstöra för miljön vare sig i eller omkring staden. I strävan efter att uppnå detta måste många städer struktureras om och viktiga funktioner, främst kollektivtrafiken förnyas och förbättras. Med en modern och välplanerad kollektivtrafik bestående av metro, spårvagn och miljövänliga bussar kan transporter inom och mellan kommuner minskas väsentligt [7]. Det har redan byggts ett nytt och effektivt metrosystem i Köpenhamn med två linjer där tågen är förarlösa och går med några minuters mellanrum de flesta av dygnets timmar. (se bild 2:3) Denna metro ska byggas ut och ytterligare stationer ska komma till fram till 2018 [36]. Genom att etablera möjligheter till parkering i anslutning till stationer och låta tid-tabeller planeras utifrån anslutande färdmedel hoppas man kunna uppmuntra till att i så stor utsträckning som möjligt resa kollektivt [6]. Något som även är viktigt i samman-hanget är att ¼ av alla bostäder i Danmark på något vis är utsatt för buller, då främst av buller från trafik [7] vilket skulle kunna bli avhjälpt genom bättre kollektivtrafik och genom att dämpande vägbeläggning används.
Redan när ett område planeras och skissas upp ska de involverade tänka på rekreation och sundhet. Genom att skapa attraktiva områden för fysisk aktivitet och inte lita till att det skapas ”av sig själv” ökas möjligheten för invånarna till ett aktivt och mer hälsosamt liv [7]. En viktig del i detta är att underlätta för fotgängare och cyklister att ta sig fram. Att resa med cykel eller till fots ska inte vara liktydigt med att man färdas på slingriga vägar som planerats utifrån bilvägar. Cyklister och fotgängare ska ges genvägar att röra sig på så att detta blir ett attraktivt, enkelt och snabbt färdsätt.
Kommunerna ska förenkla cykelpendling och göra cykelvägarna säkrare [6]. Fram till 2014 har danska statens infrastrukturfond och kommunerna avsatt 2 – 3 miljarder dkk (ca 2.75- 4,1 miljarder sek [8]) för att göra en satsning på cykeltrafiken och förbättra den [9].
2.3.4 Markhushållning
Miljøministeriet fastslår att städerna måste förtätas och börja växa ”inifrån” [36]. Nya områden att bygga nya förorter på ska begränsas. Istället ska de grunder användas som det redan finns planer på att utveckla. Existerande byggnader vilka har tjänat ut sitt främsta syfte skulle kunna anpassas till andra funktioner. För att göra staden mer flexibel och tät kommer man i större utsträckning att försöka etablera områden där bostäder och företagsverksamheter samsas om utrymmet för att mer efterlikna gamla tiders köpmanskvarter [7]. På detta vis skapas även slutna cirklar inom vilka invånarna kan finna alla funktioner de har behov av till vardags: dagligvaror, träning, arbete mm.
2.4 Odense kommun och huvudprinciperna
Odense, Danmarks tredje största stad med ca 187000 invånare [1] har som slogan och vision: ”At lege er at leve”, det vill säga ”Att leka är att leva”. Med denna vision vill de utgå från barnets sätt att se världen, att lära genom att våga göra saker på annor-lunda vis. Kommunen vill vara en inspirationskälla och vill bli Danmarks mest håll-bara kommun [22]. I Odense kommuns miljöpolitik finns olika strategier beskrivna vilka är länkade till en handlingsplan som löpande uppdateras och revideras. Tre av strategierna är Den Hållbara Staden, Klimatstad i Europeisk Särklass och Danmarks
Grönaste Storstad.
Med Den Hållbara Staden vill man visa att genom att tänka enligt principen ”inifrån och ut” kan hållbarhet spridas som ringar på vatten. Om kommunen och dess orga-nisation inför höga miljökriterier kan dessa spridas till andra. Detta sker genom aktiva diskussioner med andra aktörer i staden, både andra offentliga organisationer men även privata företag och utvecklare [19]. Till år 2015 ska ett Bærdygtighedsråd ha satts upp med aktörer från det privata företagslivet, från kommunen, intresse-organisationer och andra eldsjälar som kan diskutera hållbarhet och agera som ett bollplank och en källa till kunskap dit privatpersoner och småföretag kan vända sig med sina frågor [20].
2.4.1 Naturliga förutsättningar och historia
Odense genomgår just nu ett stort omvandlingsprojekt där de gamla hamnkvarteren successivt omvandlas till kontors- och bostadsområden. Allt eftersom de olika företagens hyreskontrakt i hamnen löper ut, ombildas det förut stora industriområdet till en framtida helt ny stadsdel. Processen är långvarig. De första hyresgästerna och företagen har redan flyttat in medan det på andra tomter pågår renoveringsarbeten av gamla lager från 1800-talet, etablering av nya 10-våningshus eller traditionell hamn-verksamhet med lossning av containers. Kommunen är och har varit strakt involverad i arbetet med att ta fram planer för hamnområdet och det beräknas inte stå helt färdigt än på många år. Mycket engagemang har lagts ner på att involvera stadens invånare i utvecklingen av området, vilka funktioner som ska finnas, önskningar om hur området ska bli, vad man vill kunna göra där. Stort arbete har lagts ner på att välja ut vilka byggnader som ska bevaras för att säkra en framtida hamnkänsla och en speciell designmanual har gjorts för den framtida stadsdelen. I denna slås det fast vilka material som ska användas på allmänna platser och hur detaljer ska utformas. Det viktigaste är att det i det framtida hamnområdet verkligen finns en känsla av att det har varit och fortfarande är en hamn. Byggnader av historiskt värde behålls och restaureras om nödvändigt. Det är inte bara de ”fina” gamla magasinen som bevaras utan även de höga lagerbyggnaderna för cement kommer att bevaras för att platsen ska ha kvar sin historia [3] (se bild 2:4).
2.4.2 Gröna områden och ytor
På de friareal och grönområden som hålls helt i kommunens regi används inga
pesticider, de kommunanställda trädgårdsmästarna använder inga bekämpningsmedel, och detta är ett led i utvecklingen för att bli Danmarks Grönaste Storstad. En vilja finns att kunna integrera regnvatten på ett mer estetiskt och rekreativt vis i stadsbilden så att det blir en tillgång och inte bara ett problem och ett hinder som måsta över-vinnas. Denna tes följer även den Lokala Agenda 21-planen då den fastslår att regn-vattenbassänger ska etableras på lokala friarealer inom bostadsområden. Arbetet med att skapa en Lokal Agenda 21 startade 1996 och följer FN:s egen agenda genom att ha fokus på samma områden [21].
Genom att etablera gröna korridorer och kilar från det omkringliggande landskapet ökas invånarnas närhet till grönområden. Då byggen sker på friareal är målsättningen att dessa grönområden ska återuppföras någon annan stans så att man inte ödelägger landskapet [19].
Bild 2:4. Del av Odenses framtida hamnstadsdel. Byggnaden till vänster är ett nybyggt kontorshus och de i centrum är två äldre silos av vilka åtminstone den vita FAF-silon ska behållas.
2.4.3 Infrastruktur
I avsnittet Klimatstad i Europeisk Särklass fokuserar kommunen ytterligare på infrastruktur och cykeltrafik men även på att få till stånd en koncentrering av staden [19]. Odense är redan känt som ”Danmarks cykelstad” och ska vara med på EXPO 2010 i Shanghai med en paviljong på temat ”The Revival of the Bicycle”. Redan på 70-talet när spårvagnarna togs bort till förmån för bussar var Odense stad tidiga med att införa cykelbanor där de tidigare spåren varit [3]. Detta har lett till att det är enkelt att ta sig fram via cykel i staden och alla trafikanter tar stor hänsyn till cyklister som har företräde före bilar. Genom olika satsningar på cyklister och deras säkerhet lyckades man mellan 1999 och 2002 öka antalet cyklister med 20 %, mellan 2003-2004 med ytterligare 2 % och året därpå med 7 % [18]. För att underlätta för cyklister har kommunen inrättat reparationsstationer med enklare verktyg och möjlighet till luft på olika centrala platser i staden så att en lagning av cykeln kan ske snabbt om kedjan exempelvis skulle hoppa av. Det sitter även räkneverk uppe vid de mest trafikerade cykelvägarna som visar hur många som använt sig av just den vägen den dagen. Detta synliggör trafiken på ett annat sätt och gör att cyklisterna blir mer medvetna om sitt stora antal. (se bild 2:5) Mätare med skyltar har även sats upp för att mäta cyklisternas hastighet och uppmärksamma att man faktiskt kan ta sig fort fram även med cykel (se bild 2:6).
Bild 2:5 [30] samt 2:6 [31]. Till vänster en mätare på hur många cyklister som har passerat samma dygn och till höger en hastighetsmätare.
2.4.4 Markhushållning
En stor utmaning inom klimatkategorin är att visa hur man kan integrera förnybara energikällor i arkitekturen. Användes solceller eller vindkraft ska detta synliggöras i utformningen enligt kommunens direktiv. Att minska stora ingrepp på marken när man bygger nytt är även det en uppgift att komma till rätta med. Genom att minska modi-fieringen av topografin när man etablerar nytt kan även onödiga transporter av jord minskas och problematiken med var denna ska deponeras [19]. Odense kommun ska enligt den nya kommunplanen inte godkänna fler projekt än de som redan bestämts i den nya kommunplanen för nyetablering på tidigare obebyggd mark. Inga bygglov kommer att beviljas på andra områden än de som redan finns med i kommunplanen fram till 2016, då man aktivt vill verka för en förtätning av staden. Parkeringsplatser på mark ska på prov göras om till bostads- och kontorshus och därefter ska även parkeringsplatserna placeras i konstruktionen [22]. Genom detta fårs ett ökat stadsliv och en blandning av funktioner som är viktig för att skapa ett effektivt samhälle.
3 Området Gartnerskolen – Søhus
3.1 Inventering av området
Under nästa avsnitt görs en inventering av Gartnerskolen – Søhus, en genomgång av de förhållanden som finns på platsen och dess framtida möjligheter.
3.1.1 Lokalisering
Odense är Danmarks tredje största stad och belägen på ön Fyn. Fyn är placerad relativt centrerad i landet och har därför en god möjlighet till kommunikationer med de andra delarna Odense är i sin tur regionshuvudstad och den största staden på ön. Odenses läge (se bild 3:1) bestämdes redan på vikingatiden då den grundades då närheten till havet genom Odense fjord gjorde det till en strategisk och lättöverskådlig plats att bygga på. Jorden runtomkring var bördig och på så vis kunde närheten till havet kombineras med god tillgång på åkermark.
Odenses placering är även strategisk i våra dagar då det är en central ort som genom-korsas av E20 och även alla tågförbindelser mellan Själland och fastlandet Jylland passerar här. Staden har även en egen flygplats. Trakten runt Odense har länge varit centrum för växthusodlingar och särskilt de norra områdena kring staden och det är här Gartnerskolen – Søhus ligger.
Området Gartnerskolen – Søhus ligger i utkanten av Odense i den del som heter Anderup (se bild 3:2 och bilaga 3).
Bild 3:1. Odenses placering på Fyn [35].
Anderup var tidigare en by men har nu växt samman med Odense genom år av expansion. För närvarande ligger en del av Dalum Landbruksskole på området, den sektion som utbildar inom trädgårdsmästeri och fruktodling. Kring skolan finns ett större område som traditionellt sett varit växthusområde och fortfarande är det. Skolan önskar nu flytta hela sin verksamhet till en annan plats där de redan har största delen av sin verksamhet för att bli mer centrerad på ett område i södra utkanten av staden där universitet och det framtida universitetssjukhuset kommer att ligga. Då Dalum
Landbruksskole ska lämna området ska de sälja marken och ser helst att den då går att användas till bostäder och inte endast som det nu är fastslagit till utbildningsrelaterad verksamhet [26]. Storleken på det område som ska bebyggas är cirka 15 hektar. Odlingen har inga dramatiska höjdskillnader då den högsta punkten uppe i norra delen ligger på cirka 23 meter över havsnivå och den lägsta vilken är belägen i sydöstra hörnet ligger på 19 meter över havet [24].
3.1.2 Trafiksystem
Bild 3:2. Den röda markeringen på kartan anger områdets placering i Odense. []
Tillgången till området sker från Slettensvej och från kommunen vill man inte skapa ännu en ankomstväg från
exempelvis söder. Cykelbanor finns att ansluta till i
radhusområdet söderöver och dessa kan sedan kopplas på övriga cykelleder västerut. Dessa cykel-leder är belysta vilket medför ökad säkerhet och ett ökat användande. Inom området finns endast ett fåtal asfalterade vägar runt
skolbyggnaderna och från dessa till växthusen. I övrigt är alla vägar inom området grusvägar (se bild 3:3) eller spår som endast
trafikeras av traktorer. I framtiden bör vägarna inom området ha avskilda gångbanor medan
vägbanan är till för både cyklister och bilister men där hastigheten hålls nere till max 30 km/h med hjälp av beläggning, vägens sträckning eller annan typ av hinder.
I Stige finns en ridskola som ofta använder sig av odlingarna och åkrarna i trakten för ridning. Därför är det viktigt att ridstigar planeras in separat från cykelstigar både på grund av slitage och på grund av säkerhetsriskerna det skulle innebära.
En busslinje trafikerar Slettensvej och går in till Stige och vidare till Odense centrum och en hållplats finns precis i anslutning till den nuvarande Gartnerskolen. Hållplatsen är ytterst provisorisk med endast en skylt och skulle behöva göras om för att både bli säkrare och attraktivare för de framtida boende.
3.1.3 Hälsa och säkerhet
Den största bullerkällan i området är motorleden Otterupvej men även verksamheterna väster om Slettensvej genererar en del buller som framtida bebyggelse måste skyddas från. Slettensvej skapar ett visst trafikbuller men då den är väldigt lågt trafikerad är den inte en ensam källa som måste tas i beaktan [29].
Utmed Otterupvej kan en vall anläggas och beplantas för att bättre smälta in i
omgivningarna då detta gjorts på radhusområdet i söder. Denna vall skulle vara cirka fyra meter hög och 25 meter bred. Avståndet från Otterupvejs vägmitt till bostäderna skulle bli cirka 40-45 meter inklusive denna vall för att helt utesluta risken för buller-störningar. Vallen skulle kunna anläggas med överflödsjord från de husbyggen som kommer att göras och möjlighet finns till att ridstig anläggs uppe på denna vall och på så vis separeras hästar med ryttare från cykelleden nedanför.
Det buller som växthusens verksamhet genererar västerut är ett större problem att komma till rätta med då Odense Kommun motsätter sig att en vall, bullerplank eller annat typ av bullerskydd anläggs ut mot Slettensvej eftersom man vill bibehålla känslan av att köra ut mot öppet landskap alternativt in mot mer tättbebyggt område och det anser de inte vara möjligt om en avskärmning skulle anläggas i höjd med vägen.
3.1.4 Bevarandefrågor
3.1.4.1 Växtlighet
På grund av de många årens växthusodling har trakten en speciell karaktär och historia som är väl värd att ta till vara. Gartnerskolen-Søhus täcks till största delen av frukt-odlingar i den norra och östra delen, vilka i sin tur är indelade i områden med hjälp av cirka sex meter höga häckar som fungerar som vindskydd för de utsatta träden. Den förhärskande vinden kommer från väst och dessa höga hägn fungerar väl som vind-skydd för de känsliga fruktträden och skulle vara en tillgång i ett framtida bostads-område för att även skydda dessa (se bild 3:7).
Mellan växthusen och ut mot Slettensvej är små trädgårdar anlagda för att visa skolans inriktning och arbete. Dessa kan tyvärr vara svåra att behålla vid ett framtida
byggnadsarbete.
På området finns ett antal byggnader. Den mest dominanta är skolbyggnaden (se bild 3:11) som är i gott skick och som enkelt skulle kunna byggas om till att passa som bostäder.
Öster om skolbyggnaden finns en gräsplan omgiven av höga träd bland annat björk och bok.
Bild 3:10 . Den öppna planen öster om skolan.
Vidare finns växthusen ut mot Slettensvej i väst, vilka inte kan bevaras i sitt nuvarande skick men som skulle kunna användas som mallar för en framtida bebyggelse. Odense kommun är väldigt noga med att områdets historia och karaktär bevaras och ser därför gärna att så mycket som möjligt av byggnaderna bevaras och att växthusen får stå modell för framtida utformning.
Det ligger även ett antal villor söder om skolan som tjänar som lärarbostäder. Av dessa är en klassad som bevaringsvärdig och ska således behållas i sin nuvarande
utformning. En intressant byggnad finns öster om växthusen, men en hög, gammaldags skorsten. Denna byggnad skulle i framtiden kunna användas som fælleshus, dvs. ett hus de boende i området kan använda till fester och middagar de inte får plats med eller vill ha hemma hos sig. Detta är ytterst vanligt i Danmark men inte lika utbrett i Sverige.
3.1.5 Service
Odense kommuns förvaltning Skole og Fritid bedömer att det inte är nödvändigt att
Det finns ingen större butik i nuläget i Søhus men en butik från livsmedelskedjan Rema 1000 ska etableras inom kort på ett friareal cirka en kilometer söder om byn. I grannområdet Anderup öster om Otterupvej finns mindre butiker för dagligvaror.
3.1.6 Teknisk försörjning
En pumpstation och en elektrisk servicestation (se bild 3:14 samt 3:15) finns i närheten av skolan och dessas placering måste behållas och åtkomsten till dem måste garanteras för framtida service och reparationsarbete.
Bild 3:13 . Skolor och daghem runt Gartnerskolen – Søhus. Blå markering visar daghem och gul visar skola. Kartan är ej skalenlig. Rosa markering visar området Gartnerskolen – Søhus.
Den ledning som är kopplad till pumpstationen på området är en värmeledning från Søhus växthusförenings eget verk. Den skulle även kunna försörja området i framtiden med värme men då måste en back-up kopplas till den. Denna back-up skulle garantera värmeförsörjningen trots mindre fel på ledningarna. I nuläget finns det ingen sådan då den endast försörjer växthusen och dessa skulle kunna klara sig vid ett mindre avbrott men för bostäder måste en back-up finnas [24]. Ett alternativ är att utforma bostäderna så att de är självförsörjande på värme alternativt kräver ytterst lite sådan, så kallade passivhus. Kommunen ställer sig dessutom ytterst positiv till att man bygger hus som har alternativa energikällor och använder moderna tekniker för att minska miljö-belastningen så mycket som möjligt istället för att endast bygga på beprövade koncept [22].
Gartnerskolen – Søhus ligger inom Søhus Vandverks område och de bedömer sig ha möjlighet att försörja platsen även vid en kraftig utbyggnad. Byggnaderna på området är för tillfället kopplade till samma kloakledning vilket måste ändras vid en om-strukturering då alla byggnader måste vara separerade från varandra. Allt spillvatten ska ledas till ledning i Anderupvej i söder. Odense Vandselskab bedömer att det i framtiden kommer bli tvunget att etablera en regnvattenbassäng på ca 1900 m³ vilket motsvarar en yta på 4000 m². Denna regnvattenbassäng bör anläggas i sydost då det är den lägsta punkten på området. Storleken på denna bassäng kan komma att minskas om andra åtgärder vidtas, exempelvis gröna tak anläggs, för att minska de befästa arealen. Ett sätt att öka platsens möjlighet att ta hand om sitt eget spillvatten är att låta gräsbevuxna diken löpa genom området. Dessa diken är dränerade och behöver endast hållas fria från löv etc. försök med denna metod har gjorts i Holland med gott resultat
Bild 3:14 och 3:15 . Ovan ses
pumpstationen för värmeledningen och till höger el-stationen.
4 Skissarbetet
För att komma fram till ett slutgiltigt förslag för området Gartnerskolen – Søhus var det nödvändigt att utforska platsens förutsättningar och möjligheter. Detta gjordes främst genom besök. Efter att även ha studerat området med hjälp av kartor och tagit del av kommunens dokumentation om lokala förhållanden började processen att komma fram till ett slutförslag med skissning på olika tänkbara lösningar. Allt
eftersom olika möjligheter förkastades blev skisserna mer och mer detaljerade. För att få ytterligare förslag på hur ett framtida område skulle kunna se ut valdes två områden ut att tjäna som huvudsakliga inspirationskällor. Mer om dessa två följer i kommande avsnitt.
4.1 Inspiration
De två objekt som presenteras i följande avsnitt har valts av olika anledningar.
Blangstedgaards bakgrund som statlig fruktodling påminner om de förutsättningar som finns vid Gartnerskolen – Søhus. Dessutom ligger det i samma kommun som det område som ska utvecklas och har därutöver varit i bruk i 20 år vilket gör att det som fungerat på platsen och vad som varit mindre lyckosamt tydligare kan ses.
Biskopshagen är ett område som storleksmässigt matchar Gartnerskolen – Søhus och det har dessutom stora kvaliteter i sin plan. Det känns grönt, småskaligt och trivsamt vilket är något som önskas uppnå i illustrationsplanförslaget för Gartnerskolen – Søhus.
4.1.1 Blangstedgaard, Odense
1988 hölls en boutställning i Odense – ”Byg og Bo”. Det var ett helt nyetablerat område som hade byggts upp och som nu visades fram på mark som tidigare varit statlig fruktodling. Områdets helhetsplan ritades av arkitekterna Boje Lundgaard och Lene Tranberg efter en idétävling i samarbete med kommunen. Det vinnande förslaget vann tack vare sin tanke att blanda byggnader av olika storlek och upplåtelseform samt att de låtit den tidigare fruktodlingens struktur med häckar vara kvar och skapa
kvartersindelningen. (se bild 3:17) Dessa häckar tjänar inte bara som en naturlig indelning av området. De påminner om platsens historia och ger samtidigt ett bra skydd för vind. De planterades från början som vindskydd åt de ömtåliga fruktträden
I många kvarter på Blangstedgaard försökte man även behålla så många av de gamla fruktträden som möjligt alternativt återskapa en del av dem för att hålla kvar känslan av att faktiskt bo i en gammal fruktodling. (se bild 3:18) En grundtanke för området skulle även vara miljöriktigt byggande och även om inte alla arkitekter och byggherrar tog fasta på detta finns det i Blangstedgaard flera exempel på tidigt miljöanpassat byggande. Bland annat ritade Thorkild Kristiansen en typ av radhus i 1½ plan med gemensam utbyggnad i glas över entréerna för att spara på värme genom att minska de kalla luftströmmar som kommer in i husen då entrédörren öppnas. Denna lilla ut-byggnad tjänar också som en gemensam vinterträdgård för de boende och leder till större samvaro grannar emellan [27].
Bild 3:17. Flygfoto över Blangstedgaard 1988. Den tidigare fruktodlingens hägn syns tydligt där de delar in området i mindre delar och hur vägarna följer dem [28].
4.1.2 Biskopshagen, Växjö
Begreppet trädgårdsstad, ”Garden City”, grundades av Ebenezer Howard på 1880-talet. Hans tanke var att skapa ett mellanting mellan staden och landet, en slags gyllene medelväg. Trädgårdsstaden var ett led i att förbättra förhållandena för de många
arbetare som genom industrialiseringen flyttat från landet och in till städerna. Genom att trädgårdsstäder etablerades på ny mark skulle del av de överbefolkningsproblem som fanns kunna försvinna. En trädgårdsstad kännetecknas av en relativt låg be-byggelse, max tre våningar på enskilda platser och småskaliga gator med mycket grönska runtom. Bostäderna har vanligtvis entré i direkt anslutning till gatan och tomterna är relativt små. När tanken kom till Sverige under 1905 – 1930 omarbetades den för att anpassas efter våra behov [31].
Bild 3:18. I Blangstedgaard har fruktträd bevarats från den tidigare odlingen vilket bidrar till områdets karaktär.
När Biskopshagen i Växjö skulle etableras var tanken att skapa ett område som tog fasta på trädgårdsstadens ideal. Ett område i ”mänsklig skala” skulle konstrueras, dvs. där området kändes säkert och privat. Växjö kommun ville stå för en sundare
utveckling för både människor och staden. Därför valdes att skapa en blandad bebyggelse med både friliggande villor, par- och radhus. Alla hus har egna tomter, även om de gjorts relativt små för att skapa en ökad täthet. (se bild 3:19) Gatorna skulle vara annat än endast ledare för trafiken. Energi lades ner på att göra dem trivsamma att vistas på så att de även kunde nyttjas som mötesplatser och eftersom hastigheten hålls nere i området kan de även användas som platser för lek. Inga större parkeringsytor finns utan sådant sker på egen tomt eller i gatan vilket ger ett mer levande intryck. Inom området tas även allt dagvatten om hand lokalt i dammar och försök har gjorts för att minimera storleken på de hårda ytorna och på så sätt öka markens möjlighet att ta emot regnvatten [32]. Biskopshagen är ett fint område med vägar som inte enbart är till för bilar utan för de boende också. Man har genom god planering och en helhetssyn fått fram något attraktivt och hållbart.
4.2 Skissförslagen
I första hand var det de interna vägarnas sträckning som avgjorde vilken karaktär området skulle kunna få. Utgångspunkten i alla skissförslag var att behålla de
befintliga byggnaderna, den större bollplanen omgiven av träd öster om skolan samt i så stor utsträckning det varit möjligt även bevara de högre häckarna. Alla hus har där det varit möjligt orienterats med långsidor åt norr-söder, i annat fall har en viss vridning av huskropparna varit nödvändig.
Under skissarbetet användes ett fåtal typhus: radhus, kedjehus och parhus. De
befintliga villorna har bevarats och dess nuvarande tomtgräns likaså i alla skissförslag. Växthusen och skolbyggnaden görs om till flerbostadshus, för vilken en närmare beskrivning följer under kapitel 5, Genomgång av slutgiltigt förslag.
4.2.1 Förslag 1
Detta förslag utgick ifrån att de två infartsvägarna skulle dela upp området i två mindre partier för att minska trafiken bland bostäderna. Genom att stänga möjligheten för cirkulering blir det lugnare och svårare att få upp hastigheten. Möjligheten finns fortfarande för fotgängare och cyklister att ta sig fram över hela området.
Två större ”matargator” leder från infarterna och från dessa löper mindre lokalgator vid vilka bostäderna är placerade. På detta vis ökar säkerheten kring husen då det endast är de boende vid en gata som kör in där.
Hänsyn har tagits till de häckar som tidigare indelat odlingen så att de i detta förslag utgör ett naturligt inslag i de lokalparker som skapas mellan tomterna. I dessa lokal-parker är det även möjligt att etablera vattendiken då häckarna kan hjälpa till att öka markens upptagningsförmåga av regnvattnet. Öster om bollplanen har ett område med uppvuxna fruktträd bevarats för att tjäna som fruktträdgård för de boende vilket också kan ses som en sammanlänkning mellan den norra och den södra delen.
Risken med detta förslag är att det skapas en uppdelning mellan de boende inom området. Att man inte ser sig som boende i ett område utan i två. En annan risk är att hastigheten på de två större matargatorna ökas då det inte finns några utfarter, lekande barn eller bostäder att ta hänsyn till.
I detta förslag har det räknats med att få plats ca 90 lägenheter fördelade på parhus, radhus och kedjehus förutom de två befintliga villorna och flerbostadshusen i de existerande byggnaderna.
4.2.2 Förslag 2
Förslag 2 tog utgångspunkt i att följa häckarnas struktur för att dra vägar, liknande det som gjordes på Blangstedgaard (se kapitel 2.5.1). Detta ger en naturlig struktur vilken återknyter till platsen historia och bevarar dess värden. Området runt det centrala grön-området har i stor utsträckning hållits fri från biltrafik för att öka säkerheten. Vägarna har placerats öster om häckarna för att de inte ska skymma eftermiddagssolen för de boende i öster. De som bor på den västra sidan har tillgång till husen genom öppningar i häcken medan bilar parkeras på gemensam parkering max 70 meter från bostaden. I de grönområden som skapas mellan tomterna är det tänkt att så mycket som möjligt av de befintliga fruktträden ska bevaras för att skapa en känsla av att bo i en stor
Vägarna i detta förslag är relativt långa, den längsta raksträckan är på ca 200 m. Detta är en stor nackdel då risken för höjda hastigheter ökar. De boende längst ner i gatan höjer möjligen hastigheten markant då de har bråttom, vilket är en stor säkerhetsrisk. Strax under 100 bostäder räknas med att få plats i detta skissförslag, liksom föregående förslag uppdelat på radhus, parhus och kedjehus utöver de befintliga byggnaderna.
4.2.3 Förslag 3
Ambitionen i detta förslag var att skapa en gemenskap och ett sammanhang inom området. Genom att låta två vägar försörja hela området skapas ett kransområde med något större, mer privata tomter och ett inre med mindre tomter men med direkt tillgång till ett större grönområde som löper från norr till söder mellan husen. Vägen har dragits så att långa raksträckor undviks och den ger ett mjukare intryck. Detta för att förhindra ökade hastigheter. I detta förslag får de boende både privata trädgårdar och max 50 m till en lokalpark.
Häckarna som indelat odlingarna bevaras men delar inte av eller strukturerar området, utan de löper genom det gemensamma grönområdet. Detta medför att den historiska strukturen till viss del går förlorad, men genom att många fruktträd kan bevaras i lokalparken och på enskilda tomter, görs ändå en stark återkoppling till områdets tidigare användning och skapar ett mervärde.
Detta förslag är det mest tätbebyggda med runt 115 bostäder fördelade på samma byggnadstyper som i föregående förslag.
5 Genomgång av slutgiltigt förslag
Förslaget till illustrationsplan för Gartnerskolen – Søhus kan ses i sin helhet i bilaga 4 och bör finnas tillgängligt för lättare orientering. En förminskad version syns nedan Teckenförklaring finns i bilaga 5.
5.1 Områdets struktur
I två av de föregående skissförslagen delades området upp i nordlig och en sydlig del genom att de inte förenades med någon väg. Detta var inte önskvärt och har undvikits genom att huvudvägen löper som ett omvänt S genom hela området och för det samman. Ytterligare en åtgärd har vidtagits för att uppmuntra till att se området som en helhet: endast en grannskapslokal har etablerats och platsen för återvinning med tillhörande miljöstation har placerats i anslutning till den norra infarten – på mot-stående sida av äldreboendet för att ge ökad möjlighet till fler platser där spontana möten kan uppstå.
Häckarna har använts för att dela in området i mindre grupper och för att bryta av vägarna och husen och skapar genom detta en tvärgående struktur. Längst med dessa häckar löper diken där regnvatten kan samlas vid häftigare skyfall. Detta gäller inte för den längre häcken i öster som löper längst med vägen.
5.1.1 Vägarnas struktur
I följande avsnitt används höger och vänster istället för öster och väster i be-skrivningen som följer färden längst vägarna.
Strukturen på vägnätet har planerats så att det ska underlätta en helt sydvänd långsida på bostadshusen. Där detta ej varit möjligt har huskropparna vinklats något för att öka instrålningen av solvärme från söder.
Vägarna har även dragits med tanke på att undvika långa raksträckor. De löper inte rakt utan vinklar sig något för att hålla hastigheten nere och bidra till en mer
spännande och föränderlig upplevelse av gaturummet.
Alla vägar har trottoarer på båda sidor men då hastigheten är begränsad till 15 km/h inom området sker cykeltrafik på vägbanan. Den upplysta cykelvägen som löper längst med vallen i öster är tillkopplad cykelledsnätet i söder som har cykelväg in till
centrum.
Områdets centrala del utgörs av den befintliga skolbyggnaden som görs om till äldre-boende. Öster om denna behålls grönområdet med bollplan och större träd. (se bild 5:3) Två infarter etableras: en söder om och en norr om äldreboendet, detta för att undvika det trafiktryck som uppstår då det endast finns en in- och utfartsväg till ett område. Intill den norra infartsvägen ligger busshållplatsen för bussar in till Odense centrum.
Via den norra infarten på området ses äldreboendet till höger. Området kring äldre-boendet har hållits så fri från parkeringsytor som möjligt då detta centrala område önskas hållas som ett större grönområde. De boende har egen parkering medan
besökare kan parkera på vägbanan. Fortsatt rakt fram ligger miljöstationen till vänster och längre fram på samma sida sex radhus och därefter en vändplats.
Tas istället vänster efter infarten följes den S-formade vägen förbi ett flertal grupper olika radhus. (se bild 5:2 samt 5:4) De hus som inte har eget garage, har samlad parkeringsplats i nära anslutning till bostaden. Husen på den norra sidan av vägen har större trädgårsdyta åt söder och byggnaden är indragen på tomten.(se bild 5:4 samt 5:7)
Där vägen kröker söderut löper den längst med en av de bevarade häckarna i området. Bakom detta hägn ligger sex radhus som har ingång till tomten genom öppningar i häcken. Från baksidan har de direkt tillgång till grönområdet med fruktträd och bollplan. Dessa hus har parkeringsplatser samlade i söder på västra sidan häcken. På den östra sidan av vägen ligger två grupper med fyra radhus i varje. (se bild 5:5)
Efter kröken fortsätter vägen västerut med grönområdet på höger sida. Åt vänster ligger först en grupp med fem radhus med parkering rakt över gatan sedan de två befintliga villorna mellan vilka ett parhus är placerat. Efter detta kommer en
tre-vägskorsning som antingen leder rakt fram ut från området på Slettensvej eller ned till vänster till ytterligare bostäder. Väljes vägen ner till vänster finns direkt på vänster sida grannskapshuset med parkeringsplatser. Längst med höger sida ligger växthusen som byggts om till flerfamiljshus. Den första avtagsvägen österut är kantad av
kedjehus mot söder och mot norr först ett mindre grönområde och därefter två grupper med fyra radhus i varje.
Den andra avtagsvägen kantas både i söder och norr av längor med radhus (se bild 5:6) och gör efter häcken en sväng förbi regnvattenbassängen till en mindre grupp om fyra radhus och efter detta en vändplats.
5.2 Områdets byggnader och hustyper
För att öka områdets täthet valdes endast olika typer av rad- och kedjehus för
Gartnerskolen – Søhus. Då de flesta radhus delar en hel vägg med varandra minskar ytan från vilken onödigt energiutsläpp kan ske samtidigt som mindre material går åt vid uppförandet. Radhus har även valts som huvudsaklig hustyp då de återfinns i området just söder om Anderupvej och Gartnerskolen – Søhus då blir som en naturlig fortsättning på detta område. Tomterna är relativt små – runt 300 m² – för att ge mer utrymme åt gemensamma grönområden med plats för olika lekplatser för barn och vuxna. På området finns enligt planförslaget 115 nya bostäder.
I illustrationsplanen har alla hus av byggnadstypen radhus getts samma utformning även om storleken skiljer sig något från område till område. Det är dock inte menat att detta ska bli så på plats utan de olika längorna ska utformas individuellt med olika taklutning, höjd, fasadmaterial etc.
De material som planeras bli använda på byggnaderna inom området ska vara hållbara så som återvunnen betong och gröna tak. Med de gröna taken minskar belastningen på det lokala dagvattennätet. De bostäder som har möjlighet kan låta spaljéer med
klängväxter växa på nordfasaden för att ytterligare öka isoleringen.
Det gemensamma grannskapshuset – eller fælleshus på danska – är vanligt före-kommande i Danmark. I sådana byggnader finns oftast utrymme för större fester och middagar med tillhörande kök, eventuellt extra tvättstugor, redskap för skötsel av gemensamma ytor med mera. Huset kan fritt nyttjas av de boende i området och bidrar till en större gemenskap. Grannskapshuset inryms i den befintliga skorstensbyggnaden som i nuläget används som kontor. Byggnaden kan ses i förgrunden på bild 5:8.
Bild 5:7. Området norr om äldreboendet sett från sydöst. Längst bort syns de växtbeklädda bullerplanken utmed Slettensvej.
Alla bostadshus har antingen eget garage eller en parkeringsplats i nära anslutning. Normen i Danmark ligger på ½ parkeringsplats per 50 m² bostadsyta [3] och då merparten av husen har en yta under 100 m² anses behovet för ytterligare platser överflödig. För besökare finns möjlighet att tillfälligt parkera på gatan då hastigheten är låg.
Att den befintliga skolbyggnaden byggs om till äldreboende ses som fördelaktigt på flera vis. Främst är det ett bra alternativ för att kunna behålla byggnaderna externt så som de är och dessutom är deras utformning lämplig för detta ändamål. De små inre gårdarna kan användas som interna trädgårdar och ger enkelt tillgång till ljus och frisk luft. Byggnaden är även i endast ett plan vilket är bra ur tillgänglighetssynpunkt för de boende. Ett äldreboende på området gör även att den sociala spännvidden ökar.
Medräknat det befintliga studenthemmet i söder utanför området täcks alla åldersgrupper in.
Bild 5:8. Vy över det södra området sett från nordväst, med grannskapshuset i förgrunden.
Bild 5:9. Vy över det södra området med växthusens flerfamiljsbostäder till vänster och äldreboendetrakt fram vid vägens slut. Sett från söder.
De befintliga växthusen görs som tidigare nämnts om till flerfamiljshus. Skalet av växthus planeras finnas kvar för att återknyta till platsens historia men samtidigt öppnar detta för möjlighet till ett mer experimentellt hållbart byggande. Genom att bygga upp bostäder inuti växthusen kan solvärmen utnyttjas maximalt. (se princip-skiss, bild 5:10) Längst byggnadens långsidor är det tänkt löpa glasövertäckta gångar som båda kan tjäna som förstuga för att förhindra att kall luft kommer in i bostäderna samt som gemensam vinterträdgård för de boende.
5.3 Bullerdämpande åtgärder
De två största bullerkällorna som påverkar området är Slettensvej och verksamheterna väster om denne, men framförallt Otterupvej [29]. för att bekämpa bullret som
kommer från Otterupvej etableras en vall längst hela den östra delen. En liknande vall finns redan på området söder om Anderupvej. Den nya vallen blir cirka 30 meter bred och fyra meter hög. För att göra den mer estetiskt tilltalande beplantas den och bildar en effektiv barriär mellan bostäderna och motorleden.
Utmed Slettensvej vill kommunen inte att en vall etableras, ej heller ett traditionellt bullerplank. Vid den södra delen uppförs därför ett antal skärmar som till utseendet påminner om växthusgavlar. (se bild 5:11) Dessa blockerar de gårdsrum som bildas mellan huskropparna och skyddar dem och det bakomliggande området. samtidigt bryts inte det intryck av växthusområde som fås vis färd längst Slettensvej.
Bild 5:10. Sektion av Bengt Warnes ”Naturhus” [34].
Den norra delen av Gartnerskolen – Søhus skyddas från buller av gröna skärmar placerade på olika avstånd från vägen. (se bild 5:2 samt 5:7) Dessa minskar inte bara bullret utan kompletterar även den höga häcken med att dämpa de hårda västvindarna. De olika skärmarnas höjd, bredd och avstånd från vägen förbättrar inte bara buller-miljön utan kan ses som ett funktionellt konstverk och kan ge upphov till lek. De är beklädda med gröna växter och detta bidrar till att ge dem ett mjukare och naturligare intryck samtidigt som de hjälper till att förbättra områdets miljö genom att de kan binda regnvatten och fukt.
5.4 Summering: Illustrationsplanen och huvudprinciperna
5.4.1 Naturliga förutsättningar och historia
Då detta område har en väldigt speciell karaktär och historia var önskan att bevara så mycket som möjligt av detta. Trakten omkring har ett stort värde och sätter en tydlig prägel på området vilket ville tas upp i planen. Detta var anledningen till att alla de ursprungliga byggnaderna behålls eller byggs om för att passa en ny verksamhet. Den mest drastiska ombyggnaden sker med växthusen och det är troligt att det inte är originalhusen som kommer att användas i slutskedet utan att man bygger nytt som är kopior.
Återkoppling till platsens tidigare användning sker även genom att så mycket som möjligt av fruktträden och häckarna bevaras.
I planen har intentionen varit att orientera alla byggnader med en långsida södervänd
5.4.2 Gröna områden och ytor
Platsens karaktär utgörs till största del av dess stora tillgång på grönska i form av fruktträd och planteringar. De höga häckarna som förut delade in odlingen har bevarats för att förstärka återkopplingen till den tidigare användningen. Bostadsgrunderna har hållits relativt små för att få mer gröna ytor och den mark som inte används till tomter blir gemensam park för hela området. I dessa parker är det tänkt att fruktträden ska bevaras och parken fungera som en gemensam fruktträdgård.
Bollplanen vid den nuvarande skolbyggnaden behålls och görs om till en större gemensam lekpark för områdets barn. Den hålls skyddad från vägar genom att alla de uppvuxna träden tillåts stå kvar runt den.
En större regnvattenbassäng grundas i sydöst men mindre vattenreservoarer anläggs även inne på området för att skapa en mer tilltalande miljö.
5.4.3 Infrastruktur
Det alternativ som slutligen togs fram var det med minst anlagd vägyta. Det blir enklare att ta sig direkt till sin bostad och markyta frigörs till grönområden och byggnader. Hastigheten hålls nere inne på området genom att långa raksträckor har undvikts.
Framkomligheten för gående och cyklister har prioriterats och dessa har getts genvägar genom hela området. Till den befintliga cykelvägen söderut kopplas en ny på så att de boende enkelt och säkert kan ta sig in till centrum.
5.4.4 Markhushållning
För att följa regeringens och kommunens anvisningar såväl som de riktlinjer som finns för hållbart byggande har Gartnerskolen – Søhus gjorts så tättbyggd som möjligt utan att för den skull förlora den småskaliga och luftiga känslan. Grunderna och tomterna är förhållandevis små för att öka storleken på de gröna ytorna, men även för att få in fler bostäder och göra området mer levande.
