Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
Filmskapande som
pedagogisk metod
Tony Hirvero och Johan Melin
Examensarbete inom kunskapsområdet Carina Carlhed pedagogik på grundnivå i lärarutbildningen
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Examensarbete på grundnivå 15 högskolepoäng SAMMANFATTNING
Johan Melin och Tony Hirvero
Filmskapande som pedagogisk metod
2009
Antal sidor: 16
Alla är vi olika, barn som vuxna. Och då vi är olika så lär vi oss på olika sätt och tar till oss kunskap olika. Kring detta hur man lär in och kan lära ut handlar detta utvecklingsarbete om; alltså om olika lärstilar och nya sätt att arbeta pedagogiskt med elever i skolan. I detta fall har vi fokuserat på filmskapande som arbetsmetod för att försöka möta så många olika lärstilar som möjligt. Eleverna har fått möjlighet att använda flera olika sinnen i arbetet och hela filmprojektet har baserats på eleverna själva. Målet har varit att se hur detta arbetssätt kan möta upp olika typer av lärstilar samt ett av våra syften har varit att alla elever ska ha roligt under examensarbetes gång. Vi hade ett grundtema med kost och hälsa men alla idéer utöver detta är elevernas egna. Vi har helt enkelt byggt verksamheten efter eleverna, vi har anpassat oss efter dem och inte tvärtom. Vad som framkom under arbetes gång var att genom detta arbetssätt kommer man lätt i kontakt med flera olika lärstilar och kan på detta sätt få fler elever motiverade och att de upplever lustfyllt lärande. Vidare har detta arbetssätt bidragit till att svaga elever har stärkts och vågar ta för sig mer. Elevernas motivation har väckts i och med detta arbete och alla har velat göra fler filmer i framtiden, från vår egen synvinkel så har vi reflekterar kring hur man även kan göra detta arbete annorlunda och utveckla det i framtiden.
_______________________________________________ Nyckelord: Lärstilar, film, film i skolan, nya idéer, lustfyllt lärande, fantasi,demokrati
Innehåll
1. Inledning 1.1 Syfte sid. 1 1.2 Frågeställningar sid. 1 2. Litteratur sid. 2 2.1 Lärsilar sid. 2 2.2 Inlärningssätt sid. 3 2.3 Ledarstil sid. 4 3. Metod sid. 6 3.1 Etik sid. 6 3.2 Tillfälle 1 sid. 73.2.1 Genomförande tillfälle 1 sid. 7 3.2.2 Resultat tillfälle 1 sid. 7
3.3 Tillfälle 2 sid. 8
3.3.1 Genomförande tillfälle 2 sid. 8 3.3.2 Resultat tillfälle 2 sid. 8
3.4 Tillfälle 3 sid. 10
3.4.1 Genomförande tillfälle 3 sid. 10 3.4.2 Resultat tillfälle 3 sid. 10
3.5 Tillfälle 4 sid. 11
3.5.1 Genomförande tillfälle 4 sid. 11 3.5.2 Resultat tillfälle 4 sid. 11
4. Diskussion och analys sid. 12
4.1 Analys sid. 14 4.1.1 Enkät resultat sid. 14
4.1.2 Klasslärarsynpunkter sid. 15
4.1.3 Våra slutsatser och utvecklingsarbetets…. sid. 15
5. Litteraturförteckning sid. 17
Bilagor
Bilaga 1: Missiv Bilaga 2: Enkät
1. Inledning
I detta examensarbete kommer vi att ta upp hur man i skolan kan använda mediet film som en alternativ metod i elevernas möjligheter till lärande. För som Vygotskij menar så är det i skapandet och social interaktion som vi lär oss (Strandberg 2006), och båda dessa beståndsdelar i barns lärande går att tillgodose i ett gemensamt filmskapande. För oss som pedagoger är det inte själva produkten, filmen, som är det väsentliga i ett arbete av denna typ utan det är det som sker hos eleverna under skapandet som fokus bör ligga på. Vad som sker hos dem, vilka nya kunskaper de får, hur deras syn på sig själva förändras. En ytterligare aspekt att undersöka är om samarbetet mellan eleverna i klassen kan gynnas i och med detta arbetssätt.
I filmskapandet kommer man åt barnens kreativa ådra och man närmar sig leken vilket är en av de bästa lärande situationerna. Och alla människor, vuxna som barn, erfar genom sin kropp och sina sinnen, så som smak, syn, känsel, lukt och hörsel. Det är genom erfarenheterna som man skapar förutsättningar för lärande hävdar Eva Alerby och Jorunn Elidottir i boken Lärandets konst (2006). Eleverna får vara med och påverka i planerandet av filmen vilket kan få dem att känna delaktighet då de varit med och skapat något tillsammans med andra.
I utvecklingsarbetet har vi arbetat efter filosofin ”trial and error” och har jobbat för att få detta koncept att fungera som en del i skolans vardagliga verksamhet samt att utvärdera metoden.
1.1 Syfte
Vårt huvudsyfte är att uppnå lustfyllt lärande för alla eleverna.
1.2 Frågeställning
• Hur fungerar kollektivt filmskapande som ett medel till elevers lärande? Vilka styrkor och svagheter har metoden?
•
Hur fungerar kollektivt filmskapande för att ge möjlighet att möta upp elevers lärstilar/inlärningssätt?Detta examensarbete innehåller en litteraturdel som ger bakgrund och teoretisk förankring kring vårt ämne. Sedan följer en metod/resultat del där själva arbetet presenteras med såväl genomförande samt resultat efter varje arbetsvecka med temat. Det hela knyts sedan ihop med en diskussion/analys om vad vi kommit fram till och vad som skulle kunna göras annorlunda i kommande filmprojekt, för detta är en råvara som kan behöva förfining för att passa i alla skolor. Men råvaran man utgår från har vi i detta arbete sett fungera alldeles utmärkt, men allt bra kan ofta bli lite bättre.
2.Litteratur
2.1 Lärstilar
För att kunna välja fungerande metoder för lärande måste man veta vad man har för val. Som pedagog kan man hamna inför att hjälpa en elev med tillexempel läs- och skrivsvårigheter. De val man då beslutar att ta kan ha stor inverkan på elevens lärande. Därmed är det viktigt att veta vilka olika lärstilar och inlärningssätt det finns för att lättare kunna nå fram till eleven och ge rätt form av stöd. I skolan bör vi ta hänsyn till alla elevers olikheter, som lärare bör man då vara medveten om de olika lärstilar och inlärningssätt som finns för att lättare kunna välja rätt. Peter Honey och Alan Mumford skriver i boken Lärstilar (2006) om fyra olika lärstilar som delas in med benämningarna aktiv, reflekterande, teoretisk samt pragmatisk.
Elever som har en aktiv lärstil kännetecknas av att de lever här och nu, de går in i nya upplevelser och utmaningar utan att oroa sig, och att ha förutfattade meningar. Elever med denna lärstil tar sig an allt på en gång i en uppgift, är väldigt aktiva, engagerade i det de gör och utför gärna uppgifter i samspel med andra. Dock får en uppgift inte vara för långdragen och enformig då dessa elever lätt blir uttråkade om de inte får nya uppgifter och intryck.
En elev med en reflekterande lärstil kan kortfattat beskrivas som en funderare/tänkare. De håller gärna en låg profil och tar gärna rollen som observatör då eleven gärna lyssnar på vad de andra har att säga innan han/hon skapar sin egen uppfattning. Saker och ting sker inte utan noggrann eftertanke och aldrig på impuls.
Teoretisk lärstil bygger på att eleverna behöver se saker på ett rationellt sätt istället
för ett objektivt eller tvetydigt sätt som de kan känna obehag inför. Dessa elever är perfektionister som vill få tid att analysera och sammanfatta all information och data innan de delger sin egen åsikt. De vill ha problem som nästan går att ta på innan de kan se det som hanterbart, alltså vill de gärna ha teoretiskt förankrade frågor där det finns klara svar.
Som elev med Pragmatisk lärstil vill man gärna utföra och testa praktiska uppgifter för att se hur de fungerar i verkligheten. De är alltid öppna för nya idéer och vill testa sina nya kunskaper så fort som möjligt. Detta medför dock att dessa elever ofta har ett bristande tålamod. Filosofin hos dessa elever med en pragmatisk lärstil är att: ”’Det finns alltid ett bättre sätt” och ”Om det fungerar så är det bra.’” (Honey & Mumford, 2006, s.14)
Alla dessa olika lärstilar ingår i en lärandecykel, se figur 1, med olika stadium enligt Honey och Mumford (2006). I stadium 1 kommer de aktivas förmågor in att vilja kasta in sig i nya upplevelser och händelser. De reflekterandes förmåga att observera kommer i stadium 2. Teoretikerna i stadium 3 bidrar till att dra slutsatser för att lägga grunden till stadium 4 då pragmatikerna planerar inför nästa steg och det praktiska genomförandet.
Aktiv (stadium 1) Reflekterande (stadium 2)
Pragmatisk (stadium 4) Teoretisk (stadium 3)
Figur 1. Anpassad efter Honey & Mumford (2006, s.15)
I vårt utvecklingsarbete bör man ta med alla dessa olika sätt att lära sig på för att kunna nå ut till fler elever samt att få fler att känna sig delaktiga. I skapandet av en film behövs alla de egenskaper de olika lärstilarna representerar. Det behövs tillexempel några som är ”idésprutor” och vill testa nya koncept (aktiv/pragmatisk) men även de som kan reflektera och vara självkritiska (reflekterande/teoretisk) och som kan se projektet i ett vidare perspektiv. Det är inte bara de olika lärstilarna som man bör återkoppla till och tillgodose i detta utvecklingsarbete.
2.2 Inlärningssätt
Elever har förutom olika lärstilar också olika inlärningssätt. Ann Johansson, Anna Skillström-Carlsson och Carina Ring nämner i deras bok Ett klassrum som lockar (2007) de fyra olika inlärningssätten. Det första är auditiv där eleverna gärna lyssnar och samtalar med andra. Det visuella inlärningssättet kännetecknas av att eleverna helst lär sig genom att läsa, anteckna eller att se på film eller bilder. Har eleven ett taktilt inlärningssätt vill han/hon skapa med händerna genom att tillexempel rita, bygga och spela spel. Till sist har vi det kinestetiska inlärningssättet där eleverna gärna vill uppleva saker, röra på sig och experimentera med hela kroppen. Detta hävdar även Alerby och Elidottir (2006). I vårt filmskapande med eleverna kommer alla dessa olika inlärningssätt tillgodoses då det finns inslag av att lyssna och samtala med varandra, att se på film och anteckna det man gör, skapa rekvisita med händerna samt att få dramatisera.
Lena Boström och Ingemar Svantesson skriver i sin bok Så arbetar du med lärstilar (2007) att elever arbetar bäst i skolan mellan klockan 10-14, det är under denna tid man bör planlägga arbetsuppgifter som kräver koncentration och är lite mer kompli-cerade. Under denna tid är eleverna mest fokuserade då de kommit igång efter mor-gonen och dem har inte hållit på för länge. Ytterliggare faktorer som spelar in för att få med alla lärstilar och skapa ett så bra arbetsklimat som möjligt för alla är att peda-gogens egna inställning och humör stämmer överens med eleverna menar Boström och Svantesson (2007). Kliver man in i klassrummet med en avslappnad och positiv inställning som pedagog smittar detta ofta av sig på eleverna, man kan genom sitt sätt att vara styra stämningen i klassrummet och få möjlighet att bemöta alla olika lärsti-lar efter deras egna behov. Och som Anna Hedin och Lennart Svensson skriver i bo-ken Nycklar till kunskap (1997) så gör man bara ett första intryck en gång vilket är något som man verkligen bör tänka på när man för första gången ska träffa en klass.
Mai Beijer, Nina Rekola och Mario Salazar hävdar i boken Fantasi som en
pedago-gisk resurs i en interkulturell undervisning (1988) att barns fantasi är till stor hjälp
vid inhämtandet av ny kunskap, både praktisk och teoretisk, och behöver därför ut-vecklas vidare. Om vi nu ser elevernas tidigare erfarenheter och intressen som en resurs bör vi pedagoger vara beredda på att överge den traditionella lärarrollen där pedagogen är förmedlare och eleverna enbart är mottagare.
Fantasi får oftast fritt och stort spelrum i leken och Ole Fredrik Lillemyr skriver i bo-ken Lek-upplevelse-lärande (2002) om lebo-kens betydelse för barns/elevers utvecklig och han nämner de olika formerna av lek som kan förekomma hos barn/elever. Han skriver bland annat om rollek där barnen får chans att testa olika karaktärer som går utanför deras egen personlighet. Rollekar sker oftast i samspel med andra barn/elever och är en väldigt social form av lek. Vidare tar Lillemyr (2002) upp
kon-struktionslek där barn/elever får möjlighet att prova sina idéer och hypoteser.
Denna lek innehåller ofta olika former av föremål/material; tillexempel klossar, stenar, pinnar och så vidare. I leken hos barn/elever infinner sig en stark känsla av motivation, den bör då ha ett stort pedagogiskt nyttovärde i verksamheten hävdar Lillemyr (2002).
Ann Charlotte Mårdsjö och Ingrid Pramling Samuelsson skriver i deras bok
Grund-läggande färdigheter – och färdigheternas grundGrund-läggande (1997) att barns olika
erfarenheter och förståelse för sin omvärld varierar utifrån deras egna förutsätt-ningar, erfarenheter och situationens möjligheter. Genom att barnen själva får for-mulera frågor är det deras egna erfarenheter och intressen som styr. När de sedan upptäcker att de lärt sig något och ser ett resultat i tillexempel sina teckningar kan de själva se sin egen utveckling och hur långt det har kommit. Detta kan i sin tur leda till ett ökat självförtroende som i inlärningssammanhang är väldigt viktigt.
”Att utveckla barns förståelse, att lära dem lita till sina egna idéer och aktivt delta i kunskapsprocessen är viktiga mål för verksamheten i skola och förskola.” (Omslaget på boken, Mårdsjö & Pramling Samuelsson. 1997)
Enligt Myndigheten för skolutveckling som skriver i boken Den andra möjligheten –
estetik och kultur i skolan lärande (2008) har en särskola som arbetat med att skapa
film tillsammans med eleverna upplevt att de medverkande eleverna blev positivt påverkade av filmskapandet. De tog sig an uppgiften med hela sin kropp och sinnen, de spelade inte bara teater framför kameran utan de deltog även i redigeringsarbete. Eleverna fick uppleva att de skapade något vilket bidrog till att öka deras självförtroende och gav dem en ökad insikt till deras egen kunskap. Genom filmen kunde man lättare lyfta fram svaga elever i rampljuset menar myndigheten för skolutveckling (2008).
2.3 Ledarstil
Christer Stensmo tar upp i boken Ledarskap i klassrummet (2008) hur man bör ar-beta med planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering
för att kunna bli en så bra ledare som det går. Stensmo (2008) nämner tre olika typer av ledarskap;han pratar om den auktoritära (läraren bestämmer), demokratiska (allt bestäms i samråd med varandra, lärare som elev) och låt-gå-ledaren (eleverna be-stämmer själva). Den centralaste delen i ett bra ledarskap är en god planering, att vara välförberedd löser problem och man får lättare att fatta snabba och korrekta
be-slut menar författaren. Vidare nämner han de tre olika typer av planering som finns, den första av de tre är den preaktiva planeringen vilket är den planering som genomförs innan man tillexempel inleder ett arbetsprojekt i skolan. Det näst följande steget är den interaktiva planeringen som genomförs kontinuerligt under arbetets gång. I den interaktiva planeringen bör läraren vara beredd på att ändra sin preaktiva planering för att arbetet ska flyta på smidigt för alla inblandade. Den sista och avslu-tande typen planering är den postaktiva planeringen, alltså den planering då man som pedagog reflekterar över arbetet och sammanfattar resultatet för att om vid behov ändra den preaktiva planeringen till nästa gång. Kontroll i klassrummet är enligt författaren att pedagogen arbetar på ett sätt som skapar ett klassrumsbeteende hos eleverna som stämmer överens med de mål som är uppsatta på skolan eller i klassen. Det kan vara såväl läroplansmål, uppgiftsmål och sociala mål inom klassen.
Motivation enligt Stensmo (2008) handlar om viljan att röra sig mot ett bestämt
mål och att försöka uppnå det. Såväl skola som samhälle är uppbyggt av olika
grup-peringar, varje gruppering har sina för och nackdelar. I skolan förekommer
gruppe-ringar som helklass, individuellt och grupparbete menar Stensmo (2008). Sista delen i ett gott ledarskap är individualisering, som handlar om att man som lärare kan se och tillgodose elevernas egna och individuella behov. Alla är vi olika och lär oss på olika sätt vilket finns omnämnt tidigare när vi skrivit om olika lärstilar.
Viljan att göra något finns inom alla elever, det är bara en fråga om hitta deras motivation menar Hedin och Svensson (1997). De elever som känner sig motiverade är inte bara mer engagerade utan studerar också flitigare och lägger mer tid på sina studier än någon som inte känner sig motiverad. En motivationsfaktor kan vara känsla, att om till exempel en elev känner sig positivt inställd inför en uppgift så presterar eleven också bättre i själva genomförandet av uppgiften hävdar Hedin och Svensson (1997). Ibland kan det spontana intresset hos en elev som presenteras för ett nytt ämne räcka för att han/hon ska finna tillräcklig motivation för att på ett tillfredställande sätt genomföra uppgiften. Dock är även lärarens eget intresse till ämnet en stor bidragande faktor till att eleverna ska finna motivation, är läraren själv engagerad och intresserad smittar detta av sig på eleverna genom lärarens sätt att med hela sig själv förmedla kunskap menar författarna. Hedin och Svensson (1997) menar vidare att det är viktigt med ett tryggt inlärningsklimat för eleverna, då en elev känner sig trygg så vågar han/hon prova mer eftersom ett misslyckande blir mindre dramatiskt. Pedagogens skyldighet är att se elevernas svårigheter och misstag som en väg till lärande och utveckling, inte se det hela som massa misslyckanden.
I ett grupparbete krävs det ett gemensamt samarbete, alla måste arbeta tillsammans för att kunna uppnå det praktiska och gemensamma målet anser Hedin och Svensson (1997). Ett grupparbete kan man inte genomföra själv utan alla måste dra sitt strå till stacken, man sjunker eller flyter tillsammans. Men grupparbeten är väldigt känsliga och gruppdynamiken har en stor inverkan på slutresultatet. Det krävs att alla kan arbeta med varandra, att någon besitter kunskap om sättet de arbetar på för att undvika att eleverna lär sig fel saker av varandra. Det kan även lätt bli att någon eller några gruppmedlemmar åker snålskjuts på övriga vilket gör att de inte lär sig på samma sätt, det är alltså väldigt många pusselbitar som ska falla på plats innan ett grupparbete kan fungera som det ska menar Hedin och Svensson (1997).
I Myndigheten för skolutveckling Lpo94 går det att läsa om att ett av målen i grundskolan är att eleverna ska utveckla sin kreativa förmåga och få ett ökat intresse att ta del av vårt samhälles kulturarv. Vidare ska man sträva mot att eleverna får
chans att utveckla sin nyfikenhet och lärandelust, sitt eget sätt att lära sig samt tillit till deras egna förmågor.
Ytterliggare ett mål att uppnå i skolan är att eleverna ska få grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt förståelse hur deras egen livsstil påverkar deras hälsa och miljön runt omkring. Som pedagog har man ett uppdra att låta ele-verna få prova på olika arbetssätt och arbetsformer där de också får vara med och bestämma och känna sig delaktiga i arbetsprocessen. Man ska även sträva mot att eleverna lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och respektera varandra i ett socialt samspel enligt Myndigheten för skolutveckling Lpo94.
3.
Metod
Vi har valt attgenomföra vårt utvecklingsarbete i en 5:a på en skola i en storstad. Vi valde denna klass för att en av oss tidigare haft kontakt med både elever och
klassföreståndare men även för att vi anser att detta arbete passade bäst att prova på elever i denna ålder. De var inte för små eller för stora. Vi fick tre dagar i veckan till vårt förfogade för att genomföra detta arbete; måndagar, tisdagar och fredagar. Varför det blev just dessa dagar berodde på att de passade bäst schemamässigt då de inte skulle störa den övriga verksamheten allt för mycket. Klassen vi genomförde arbetet i bestod av 18 elever och vi delade in klassen i 3 grupper med 6 elever i varje. Vi delade in grupperna genom lottning då vi ville att slumpen skulle vara den
bestämmande faktorn. Dock fanns det tre elever som klassläraren tyckte vi skulle placera i olika grupper då de inte fungerade att arbeta ihop. Vi valde då att placera lapparna med dessa elevers namn i botten på högen och vi drog då en av eleverna till varje grupp.
Vi har utgått från en preaktiv planering som Stensmo (2008) skriver om. Inför varje tillfälle och har vi sedan observerat och har efteråt diskuterat och reflekterat om hur eleverna i gruppen har arbetat under arbetspasset. Vi samlar in mer information om hela arbetet genom att låta eleverna svara på en enkät i slutet av hela arbetet där deras synpunkter på filmprojektet kommer fram, detta kan även lättare ge svar på om vi lyckats med att uppnå våra mål för detta arbete. Alla undersökningar i form av enkäter och intervjuer har skett konfidentiellt och inga namn förekommer i vår diskussion kring resultatet av dessa enkäter. Dock har vi frågat efter vilken grupp eleverna tillhörde, om de var i måndagsgruppen och så vidare, för att lättare kunna dra paralleller mellan våra egna reflektioner och elevernas kring hur arbetet har fungerat i grupperna.
3.1 Etik
Vi har tagit de etiska principer som Stukát (2005) tar upp i sin bok att skriva
examensarbete inom utbildningsvetenskap. Vi har tagit informationskravet i
beaktning genom att berätta innan själva arbetet startade för eleverna vilka vi var och vad vi skulle göra tillsammans med dem. I detta första informations tillfälle berättade vi för eleverna att de själva fick styra sin medverkan och vi fick på detta vis med samtyckes principen. Vi berättade och arbetade även utifrån att inga namn skulle förekomma i vårt slutgiltiga arbete och att filmen endast skulle visas på skolan för eleverna och inte någon annanstans. Vi har sammantaget arbetat efter att eleverna inte behöver göra saker de själva inte vill samt att de hela tiden blivit informerade om varför vi gjorde detta arbete. Vi skickade även ut papper till elevernas föräldrar att skriva på för att få deras samtycke i detta arbete. Vi har jobbat mot att vara så etiskt korrekta som möjligt så alla inblandade kan deltaga med glädje och arbetsvilja.
3.2 Tillfälle 1
3.2.1 Genomförande tillfälle 1
I detta första tillfälle i klassen, som vi genomförde utvecklingsarbetet i, valde vi att kortfattat berätta lite om oss själva samt vad vi skulle göra tillsammans med klassen. Under presentationen så talade vi båda om vårt projekt, och när den ena pratade så skrev den andra ner det som sades på tavlan.
Tony hade tidigare träffat klassen, och de visste vem han var, så detkrävdes inte en så stor presentation av honom. Dock träffade Johan klassen för första gången och pre-senterade sig själv genom att berätta namn, var han bodde och varför han var där i klassen med Tony. Eleverna blev informerade om att vi var två lärarstudenter som nu skulle göra vårt examensarbete och hade valt att göra det tillsammans med denna klass. Vi förklarade att vi skulle ha ett filmprojekt tillsammans med alla elever i klas-sen samt att det skulle ha något med kost och hälsa att göra. Vi ställde några korta frågor för att se om eleverna visste vad som menades med kost och hälsa. Sedan gick vi vidare till gruppindelning av klassen, då det var 18 elever valde vi att dela dem i 3 grupper med 6 stycken i varje. Indelningen skedde med hjälp av lottning där Tony hade en bunt med lappar där alla elevers namn stod nerskrivna. Det fanns några ele-ver i klassen som hade svårt att arbeta tillsammans, dessa tre namn lades i botten och Tony drog namnen så att de hamnande i varsin grupp och inte tillsammans för att underlätta arbetet för oss själva samt de övriga eleverna. Efter indelningen gick vi igenom vilka som hamnat i vilken grupp samt vilka dagar de olika grupperna skulle ha tillfälle att filma och jobba med projektet. Grupp 1 fick måndagar, grupp 2 fick tisdagar och grupp 3 fick fredagar. Varför just dessa dagar var för att de passade bäst schemamässigt så att alla elever skulle ha möjlighet att vara med i projektet. Efter klargörandet av grupperna och vilka dagar som gällde gav vi tillfälle för elevernas frå-gor för att se om det var något de undrade över eller om vi missat att förklara något. Avslutningsvis delade vi ut ett informationsblad till elevernas föräldrar där vi sam-manfattat den presentation vi gjort personligen för eleverna. I brevet fanns även en ruta där föräldrarna fick kryssa i att de gav medgivande till att eleverna skulle få medverka i projektet. (Se bilaga 1)
3.2.2 Resultat tillfälle 1
Det som främst kom fram under detta tillfälle var att eleverna var väldigt entusias-tiska att göra detta projekt. Ingen suckade eller sa att de inte ville vara med i projektet utan alla var positiva till det hela. Under den del av introduktionen som vi gav dem tillfälle att ställa frågor så kom det nästan mer idéer till sätt att göra filmen på än frå-gor. Det märktes dock väldigt tidigt att det finns några elever i klassen som tar mer plats och märks mer än andra, det var även de som kom med flest förslag, frågor och
idéer. Vi försökte dock lyfta fram allas frågor och var noga med att dem som räckte upp handen hade ordet.
Då eleverna tidigare visste vem Tony var så riktades mycket av uppmärksamheten till Johan då han var en ny bekantskap för eleverna. Många frågor kretsade om ålder, var man bodde och så vidare. Men alla frågor besvarades för vi tycker inte att någon fråga är för dum för att ställas.
3.3 Tillfälle 2
3.3.1 Genomförande tillfälle 2
Vi kom tidigt för att hinna prata ihop oss lite innan, och få lite information av läraren hur morgonen har varit, om det är någon som är borta eller liknande. Vi räkna med att börja klockan 09.00 och sedan arbeta hela förmiddagen och en bit in på
ef-termiddagen. Eleverna har under denna tid en 20 minuters rast på förmiddagen samt lunch med lunchrast.
Vi samlades till att börja med i ett grupprum där vi alla presenterade oss kort för var-andra då Johan inte kan alla namn på eleverna. Vi går kort igenom vad vi pratade om vid förra tillfället och vad vi ska göra idag samt framöver.
Sedan visade vi en kort filmsekvens från en film Johan gjort tidigare med en annan klass för att inspirera och ge idéer till eleverna om vad de kan göra. Alla tre grupper får se olika delar av filmen för att få olika idéer så inte filmerna blir alltför lika. Efter att vi sett filmklippet går vi igenom kort vad elevernas egna film ska ha för tema. I vårt fall har vi förutbestämt åt eleverna att det är kost och hälsa som vi ska fokusera på. Pratar med eleverna om vad de vet om kost och hälsa samt hur man ska kunna ta med det i deras filmskapande. Vi börjar sedan att brainstorma fram idéer till filmen som innefattar handling, karaktärer, typ av film och rekvisita. En av oss ledare för logg över vad eleverna diskuterar och skriver ner detta på ett papper me-dan den andra av oss deltar i diskussionen. Nu ska eleverna komma överens om vilka idéer som de vill använda sig av i deras film. Vilka karaktärer som finns i filmen och vem som ska spela vem, vilken rekvisita som behövs och vem som ska ta med vad till nästa tillfälle och till sist går vi igenom filmens handling från början till slutet och ser att alla eleverna är överens med innehållet. Det allra sista vi gör innan vi ska avsluta är att återberätta vad vi har gjort och vad eleverna har kommit fram till samt vad som ska tas med och göras till nästa tillfälle. Vi svarar på alla frågor som eleverna kan tänka sig ha om det vi gjort, så ingen behöver gå där ifrån med några frågetecken.
3.3.2 Resultat tillfälle 2
Efter de inledande tillfällena med eleverna i detta filmprojekt så skiljer sig resultaten dem emellan tämligen stort. Då vi visade alla elever delar av en film som Johan tidi-gare gjort så fick alla samma källa till inspiration, men alla såg som sagt olika delar av filmen. Två av grupperna inspirerades väldigt mycket av filmen de fick se som
motivation. Grupp 1 (2 tjejer, 4 killar) valde att nästan göra en kopia av
inspirationsfilmen, de tog samma koncept men anpassade det efter det gällande temat och vilka olika roller de skulle spela. Dock var de själva medvetna om att deras egen film skulle komma att bli väldigt lik den dem tidigare sett. De sa bland annat att de inte skulle göra vissa scener då det skulle bli för likt, så även om de inspirerades mycket så valde dem att sätta en egen tolkning på filmen. Grupp 3 (4 tjejer, 2 killar) planerade mycket utav sin film utifrån vad de sett som inspiration, de sa dock inte
själva att de var rädda att det skulle bli för likt den andra. Det slutade med att handlingen och rollerna var väldigt olika men att flera olika delar i filmen var de samma som i Johans tidigare film. De valde tillexempel att ha med en vapenscen då detta fanns med i ”originalet” samt även att ha reklam och nyheter vilket även det fanns med i den tidigare produktionen. Grupp 2 (3 tjejer, 3 killar) var den grupp som stack ut mest gällande handling och rollbesättning. De skapade ett helt eget koncept som inte var alls inspirerat av Johans film. Klippet de fick se innehöll nyheter med inslag av kidnappningar och andra brott. De valde istället själva att skapa en film som handlade om mobbing, vilket inte fanns alls i den tidigare filmen som sagt. I de olika grupperna var det stor spridning på hur ledarrollen fördelades mellan eleverna. I grupp 1 var det framför allt två killar och en tjej som tog kommandot, de kom med flest idéer och förslag kring vad filmen skulle handla om. Det var en
fördelning på 50/50 mellan de som hade ordet och dem som var lite mer tysta. I denna grupp kom det många olika förslag på hur vad deras film skulle handla om, även om några tog upp ett större talutrymme så sa alla minst en gång vad de själva tyckte och tänkte. Dock svävade de ibland iväg och började prata om mycket annat som inte hade med ämnet att göra. De kunde helst plötsligt sitta och diskutera hur många katter de hade hemma eller hur många pizzor de åt igår. Denna grupp bestämde dock tämligen tidigt i sin planering vem som skulle göra vad och vilka scener som filmen skulle innehålla vilket medförde att de var klara med marginal inom den tidsram som de hade blivit tilldelade.
Även i grupp 2 kunde ledarrollsfördelningen beskrivas som 50/50. Även här var det killar och tjejer som tog ordet och kom med idéer och förslag. Deras diskussioner om vad som skulle finnas med i filmen höll sig väldigt nära ämnet hela tiden och de svävade inte iväg i sina diskussioner lika mycket som andra grupper. En av eleverna var osäker på om han ville vara med framför kameran men efter att ha gett honom lite tid och lyft upp några av hans egna idéer så slutade det med att han fick en helt egen liten kortfilm i filmen som han själv skapade handlingen till. Planeringen av denna film var en kontinuerlig ström av nya idéer och filmen utvecklades hela tiden, den handlig som de ville ha med från början ändrades och finslipades till att passa alla i gruppen och nya inslag kom hela tiden. Planeringen av filmen var inte klart förrän i sista sekund. Tiden eleverna hade att disponera användes fullt ut av denna grupp.
I grupp 3 var det många starka viljor och alla i denna grupp kom konstant med nya förslag. Här var det inte någon eller några elever som tog på sig ledarrollen utan talutrymmet fördelades väldigt jämt mellan alla elever. Dock talade alla i munnen på varandra och då de kom med förslag hela tiden blev det inte någon bra diskussion kring vad som skulle vara med i filmen. När någon kom med ett förslag eller en idé var det genast någon annan som själv kommit på något och bara sa det rätt ut. De hade nästan för mycket idéer och tankar för deras eget bästa. Men trots att detta var den pratigaste gruppen så resulterade det i den minst utförliga planeringen.
Grundplaneringen bestämdes väldigt fort och sedan repeterade de mest vad de tidigare nämnt i början kring vad de ville ha med i filmen och vem som skulle göra vad. Det blev inte en lika markant utveckling av filmens handling som visat sig i en av de andra grupperna. Då denna grupp väldigt snabbt bestämde handling och innehåll i filmen var det också dem som var snabbast på att bli klara med planeringsarbetet.
Sammantaget för alla grupper var att de behövde mycket mindre med tid för
planering av filmen än vad vi räknat med, de kom överlag väldigt snabbt fram till vad som skulle göras. Dock var det bra att de inte behövde sitta lika länge som vi planerat då de var på gränsen att de orkade sitta still i de ca 2 timmar som planeringen höll på. Det uppstod inte heller några dispyter i grupperna kring vare sig planeringen eller de olika förslag alla kom med. Det var inte heller någon som var negativ till att göra en film utan alla upplevdes som väldigt nyfikna och spända på att få vara med i detta projekt.
3.4 Tillfälle 3
3.4.1 Genomförande tillfälle 3
Vi kom tidigt för att hinna prata ihop oss lite innan och få lite information av läraren hur morgonen har varit, om det är någon som är borta eller liknande. Vi räknar med att börja klockan 09.00 och sedan arbeta hela förmiddagen och en bit in på
eftermiddagen. Eleverna har under denna tid en 20 minuters rast på förmiddagen samt lunch med lunchrast. Samlar först alla i grupprummet för att gå igenom det vi gjorde förra gången och vad som ska göras denna gång. Kollar så att alla minns sina roller och att all rekvisita är med. Saknas det något så kör vi på ändå och löser det efter hand. Efter inledningen inleds filmandet och eleverna bestämmer vart vi ska börja filma och vilken scen vi inleder med. Filmandet fortskrider tills alla scener som är planerade blivit dokumenterade samt de extra scener det kan ha kommit på under arbetets gång. Dagens arbete avslutas med att eleverna får se det filmade och
oredigerade materialet i kameran.
3.4.2 Resultat tillfälle 3
Denna vecka inleddes själva filmandet för samtliga grupper då planeringsstadiet avverkades redan veckan innan. Det var fortfarande samma dagar och samma grupper på dessa dagar så den grova planeringen såg likadan ut som veckan innan vilket medförde att alla elever visste precis till vilken dag de skulle ha med sig den rekvisita de behövde till deras del av filmen. Den första gruppen på måndagen hade vi inte hunnit prata med på fredagen för att se om alla mindes vad de skulle ha med sig, men ingen hade glömt något i grupp 1, de kom ihåg alla saker de behövde. Dem hade inte glömt en enda sak av det vi bestämde en vecka tidigare.
Som vi skrev i metoddelen för denna vecka så inledde vi varje tillfälle med att fråga om alla kom ihåg vad vi bestämde veckan innan vad alla skulle göra och alla kom ihåg både roller och handling vilket underlättade själva arbetet då vi inte behövde repetera speciellt mycket utan vi började inom 10 minuter från lektionsstart med att filma. Vi gav lite vägledning till vad de ville börja med för scen och var den skulle filmas, efter att vi gav lite starthjälp så kom alla grupperna igång väldigt fort. Men sedan började grupperna skilja sig åt när själva filmandet kom igång, alltså hur själva filmarbetet framskred.
Grupp 1 var väldigt välorganiserade vilket medförde att arbetet flöt på hela tiden och
man stannade aldrig upp. Kommunikationen mellan eleverna var bra och alla kom med tips och idéer till varandra. De gick verkligen in för sina roller och tvekade inte att bjuda på sig själva. Dock la vi märke till att några av eleverna som var på ett sätt bakom kameran fick en helt annan personlighet framför kameran, de som var tysta
bakom sa mest i filmen och de som var pratigast var bland dem som sa minst med repliker.
I grupp 2 så skilde arbetsgången sig från den första gruppen. De hade också en välplanerad handling och visste precis vem som hade vilket roll men under
filmandets gång så svävade de ofta iväg och kommunikationen inom gruppen var inte alltid så bra. Vi som pedagoger fick gå in och styra mer än i de andra grupperna för att få eleverna att behålla sin fokus. En av eleverna var tidigare inte så motiverad att vara med framför kameran men det slutade med att han fick en helt egen liten kortfilm som han själva kommit på samt tog flera större roller i filmen. Då det var flera starka viljor i gruppen så ville alla att deras idéer skulle tas med och de kom konstant med nya, detta medförde att några av de andra i gruppen blev lite
överkörda. Men även om det var mer jobb att få fram filmmaterial i denna grupp så blev slutresultatet väldigt bra och alla var nöjda med sin insats.
I grupp 3 så var det inte alls lika strukturerat som i de andra två grupperna, de hade ett grundkoncept de utgick ifrån men hade inte scenerna så välplanerade. Filmandet baserades mer på improvisation än planering vilket hade både sina för- och
nackdelar. Då det inte var så många scener inplanerade gick filmandet fort då vi filmande i princip där vi stod. Trots att denna grupp bestod av elever med starka viljor så fortskred själva arbete helt smärt fritt i hög-hastighet, det var ingen som klagade på varandras idéer utan alla accepterade varandras åsikter. När vi visat det vi filmat för eleverna var alla nöjda förutom en scen som de inte ville skulle tas med i filmen.
Sammantaget för alla grupper denna vecka var att tidsåtgången blev mycket mindre än vad vi beräknat med. Vi var klara med filmandet i alla grupperna innan lunch och det utan att ha stressat eller tagit bort något av det vi planerat att göra. Det var ingen som uttryckte missnöje över det vi gjort under veckan utan alla var spänt nyfikna på att få se slutresultatet. Det var minst en elev i varje grupp som frågade om när vi skulle göra nästa film.
3.5 Tillfälle 4
3.5.1 Genomförande tillfälle 4
Det vi hade planerat för denna dag var enkelt, vi kom i god tid för att koppla in
tekniken. I detta fall är det bärbar dator, bildkanon samt högtalarna. Vi vill vara i god tid för att om något skulle krångla har vi tid att justera det. Filmen planeras att visa i bildrummet då den lokalen är ledig under hela dagen. Stolarna möbleras som på en biosalong och på ett sådant sätt så eleverna inte skymmer varandra när de ser på filmen. Filmen visas efter lunchrasten och de kommer in i bildrummet och sätter sig på valfri plats i klassrummet. Vi ger en kort introduktion kring filmen, hur
redigeringen gick och hur lång filmen blev till slut. Vi ber alla vara tysta och spara åsikterna tills efter filmen. Filmen visas, filmen i sig är ca 25 minuter. Efter filmen så får eleverna ställa frågor om vad de själva tyckte om filmen muntligt till oss, efter en snabb återmöblering fick varje elev varsin enkät med frågor om filmen och projektet som de får svara anonymt på ( bilaga 2).
3.5.2 Resultat
Vi var på plats klockan 09.00 på morgonen för att förbereda filmvisningen, filmen skulle visas klockan 12.20. Bildrummet visade sig nu vara bokat så vi bytte lokal till elevernas egna klassrum vilken var en mycket bättre lösning då det finns hörselslinga installerat i den lokalen då en av eleverna i klassen har en hörselnedsättning. Men då klassen hade musik innan lunch så fick vi gott om tid att möblera om deras klassrum och koppla in alla tekniska hjälpmedel. Det förekom tekniska problem då vi inte fick bild från datorn ut till kanonen men då vi hade gott om tid, ca 1,5 timme, så löste det sig i god tid till filmvisningen. Efter lunchrasten så kom eleverna in och satte sig i klassrummet, det var väldigt stirrigt och nervöst då eleverna inte sett sin färdiga del av filmen. Alla fick se filmen färdigredigerad gemensamt som en enda långfilm. När väl filmen startade var alla tysta och koncentrerade. Det blev mycket skratt och positiva kommentarer under filmen men absolut inget som var störande. Efter att applåderna lagt sig kom elevernas spontana reaktioner på löpande band. Dock kom de inte så mycket när vi frågade efter filmen utan de kom mer under själva
återmöbleringen. Eleverna kom fram och frågade hur vi gjort vissa effekter på filmen och vilka delar de tyckte var roliga och så vidare. Vi lämnade sedan ut enkäten som alla fick svara på i sin egen takt. Vi blev till och med ombedda att återkomma för att visa filmen för elevernas föräldrar under en julföreställning på skolan. Detta var alla elever väldigt positiva till och överens om.
4. Diskussion och analys
Planeringsprocessen inför detta arbete gick väldigt smidigt då vi båda hade ett eget intresse kring ämnena film och kost/hälsa. Hedin, Svensson (1997) skriver att det är viktigt att pedagogen som ska genomföra och presentera ämnet har ett eget intresse och motivation för att kunna smitta av sig med detta till eleverna. Man ska ha en positiv och motiverande inställning till arbetet menar författarna. Vi kan uppleva att om någon av oss inte hade haft något personligt intresse i kring detta ämne hade det försvårat hela arbetetoch inte bara planeringen. Ska någon annan testa detta koncept kan det krävas ett visst intresse kring teknik och elektronik, som tillexempel
filmkameror, redigeringsprogram samt film. Har man dock ett tillräckligt starkt intresse för kost och hälsa eller för att prova på något nytt kan det räcka för att försöka, man finner då den motivation som krävs. När det gäller själva
tidsplaneringen så hade vi gärna haft mer tid att genomföra projektet på, vi hade då haft mer tid att låta eleverna forska kring ämnet och på så sätt få eleverna mer delaktiga i skapandet, att eleverna ska få vara delaktiga i sitt lärande vilket
Myndigheten för skolutveckling Lpo94 förespråkar. Vi hade då även kunnat involvera eleverna i själva redigeringsarbetet vilket är en väldig tidsslukande del. Hade eleverna fått möjlighet att redigera själva kan de se sitt eget skapande i en längre process där de kan se sin egen utveckling och då känna sig stoltare över slutresultatet vilket Mårdsjö och Pramling Samuelsson (1997) ser som något väldigt viktigt. Just att
eleverna får se sitt eget lärande och att detta kan ge positiva resultat finns det verkliga exempel på i boken den andra möjligheten – estetik och kultur i skolan lärande (2008) som Myndigheten för skolutveckling gett ut. Där skriver de om en särskola som arbetar mycket med filmskapande där eleverna får vara delaktiga i hela
processen vilket har medfört att de har blivit mer medvetna om sitt eget lärande och stärkt dem som individer vilket gynnar även resten av verksamheten. Detta har vi också strävat efter och trots att vi haft lite tid så har vi genom diskussioner med elevernas klasslärare fått den uppfattningen att elevernas övriga skolgång fått en positiv utveckling då deupplevts som mer entusiastiska och arbetsvilliga. Det har
även underlättat de övriga pedagogernas arbetsbörda genom att vi under några förmiddagar minskat klassen med 6 elever vilket då har gett de andra pedagogerna mer tid att hjälpa de elever som är kvar i klassrummet.
Både Alerby och Elidottir (2006) samt Johansson, Skillström-Carlsson och Ring (2007) menar att vi alla lär oss bäst genom att använda hela kroppen och våra
sinnen. I vårt filmprojekt så ger vi eleverna en möjlighet att använda flera sinnen och hela sin kropp i filmskapandet. Eleverna har tillexempel fått äta godis, klättra i träd, spela fotboll, vara utomhus, se och höra filmer för att få in så många sinnen som möjligt. De har med kroppen spelat teater och agerat olika roller. Eleverna har fått lära genom de olika inlärningssätt som auditiv, visuell, kinestetiskt och taktil. I filmprojektet finns det ytterliggare faktorer i
För att uppnå dessa mål kan man utgå från Lillemyr (2006) som menar att elever som får utöva konstruktionslekar samt rollekar kommer i närmare kontakt med själva leken som är ett av de mest utvecklande forumen för elevernas lärande och kunskapsintag.
som tillgodo ses för att gynna elevernas lärande, de får möjlighet att använda sin fantasi och kreativitet vilket är ett av målen i skolan enligt Myndigheten för skolutveckling Lpo94.
Att barn har en livlig och gränslös fantasi är något som de flesta människor är medvetna om, och som pedagog kan denna form av elevernas tänkande vara till en stor hjälp i skolarbetet. För som Beijer, Rekola och Salazar (1988) menar så är
barnens fantasi en perfekt väg att gå för att hjälpa dem att inhämta ny kunskap. Man ska ta elevernas tidigare erfarenheter och deras intressen och använda dem som redskap för att utveckla både verksamheten och eleverna själva. Och i vårt
utvecklingsarbete har vi utgått från eleverna själva i planerandet genom att till att börja med vad eleverna själva hade för erfarenheter och kunskaper om vad kost och hälsa innebar. Alla fick säga vad de själva tycke och tänkte kring detta ämne, något man dock kan göra annorlunda i kommande filmprojekt är att eleverna själva kan få ta reda på mer om ämnet, det kan få forska och utöka sin egen förkunskap om ämnet innan själva filmandet startar. För att inspirera och ge idéer till eleverna valde vi att visa en film innan vi startade projektet med eleverna, filmen var ett tidigare
filmprojekt Johan genomfört med en annan klass och de olika grupperna fick se olika delar av filmen. Vi kan se en tydlig koppling mellan de olika kortfilmernas innehåll och vad gruppen själv sedan valde att göra. Två av grupperna tog väldigt mycket inspiration av filmerna vilket kan tyda på att de saknar viss förkunskap kring ämnet eller vilka inslag man kan ha i en film. De skapade inte så mycket nya och egna inslag utan kopierade i princip den tidigare visade filmens upplägg. Detta var gemensamt för två av grupperna men den tredje gruppen skiljde från de andra. Denna grupp tog ingen inspiration alls från filmen utan skapade något helt eget och utgick från ämnet kost och hälsa för att kunna skapa en film. Gruppen upplevdes besitta djupare
förkunskaper kring både film och kost och hälsa, framför allt hos några av eleverna. Men tack vare att samarbetet fungerade i gruppen så kunde alla ta del av denna förkunskap. Och som Hedin och Svensson (1997) menar så behövs det att någon i gruppen har tidigare erfarenheter för att kunna förmedla detta till de övriga. Låter man sedan eleverna forska mer kring ämnet innan arbetet dra igång får man in fler elevers egenskaper i skapandet då fler av de lärstilar som Mumford och Honey
(2006) talar om. De elever som har en mer teoretisk eller reflekterande lärstil får mer tid till att förbereda sig själva inför den kommande uppgiften genom att ta reda på mer om ämnet. Samtidigt så kan eleverna med en aktiv eller pragmatisk lärstil kasta sig in i uppgiften med den energi och lust att prova något nytt som kännetecknar
dem. För i planeringen av vår film så lät vi elevernas fantasi löpa fritt och alla idéer sågs som bra idéer. Och speciellt i detta skede så kom de pragmatiska och aktiva elevernas egenskaper till sin fulla rätt då de formligen spottade ur sig idéer till filmen. Dessa idéer fick sedan gro en stund så att alla elever kunde få säga vad de själva tyckte om dem.
I indelningen av grupperna till vårt filmprojekt så valde vi att låta slumpen styra då vi lottade grupperna. Vi valde detta för att chanserna skulle öka för att eleverna skulle hamna med klasskamrater de inte vanligtvis umgås så mycket med, dock hamnade några med sina ”vanliga” kompisar men man kan inte styra slumpen. Hedin och Svensson (1997) skriver om att för att ett grupparbete ska fungera smidigt krävs det att gruppdynamiken fungerar. Det är många delar som måste klaffa i ett grupparbete menar författarna, och om vi som pedagoger planerar arbete på ett sådant sätt att gruppdynamiken gynnas oberoende på vilka som är med i gruppen så blir resultatet positivt och alla trivs. Specifikt för vårt projekt var att vi valde att placera tre elever i separata grupper då dessa inte fungerar ihop i ett grupparbete. Detta gynnade gruppdynamiken i vårt projekt då det inte uppstod några konflikter eller
meningsskillnader. Det kan låta hemskt att välja grupp åt just dessa tre elever men vi gjorde det för deras egen skull i samråd med klassläraren, som har en större
erfarenhet kring hur klassen fungerar. Hedin och Svensson (1997) nämner att alla i en grupp måste ta sitt ansvar i arbetet och samarbeta med varandra för att nå ett gemensamt resultat. Dock upplevde vi i en av grupperna att det uppstod tydliga grupperingar i gruppen då de hamnade med minst 1 av sina bästa vänner. Gruppen delade in sig i par om två och två och följderna blev att det inte blev något smidigt planeringsarbete då paren förespråkade endast sin del i handlingen och tog inte så mycket hänsyn till de andras förslag. Denna grupp utmärkte sig mer i jämförelse med de andra två grupperna då samarbetet i dessa fungerade mycket smidigare då det inte var lika tydliga kompisgrupperingar. Eleverna i de grupper där de inte var med sin bästa kompis styrdes till att samarbeta med hela gruppen för att få fram sina egna åsikter och idéer. På detta vis gynnades dels det sociala samarbete i gruppen men man byggde även broar mellan elever som normalt inte umgås så mycket. Det vi kunde gjort annorlunda i indelningen av grupperna är att vi kunde ha förutbestämt grupperna och delat in dem själva. Vi kunde alltså ha delat in grupperna utifrån vad klassläraren ansåg bäst lämpade grupper för att jobba ihop, och i och med detta ökar lärarens kontroll över grupperna och arbete vilket Stensmo (2008) anser vara en viktig del i planeringsprocessen, kontroll behövs enligt honom för att få ett
fungerande ledarskap. Vi kan dock se en nackdel med att förutbestämma grupperna, det är att pedagogens kontroll kommer i konflikt med elevernas motivation. De kan uppleva att de inte får vara med i planeringen och att beslut bestäms över deras huvuden vilket medför att deras motivation och arbetslust kan sjunka vilket
missgynnar hela arbetet. Både Stensmo (2008) och Hedin Svensson (1997) är eniga om att motivation är en väldigt stor del man bör tillgodose för att få fart på elevernas lärande och vilja att ta till sig ny kunskap. Därför föredrar vi den
gruppindelningsform som vi gjorde, den gav oss mindre kontroll över gruppernas
4.1 Analys
4.1.1 Enkätresultat
Vår enkät var utformad på sådant sätt att vi blandade både tal graderade frågor och frågor med skrivna svar där eleverna fick skriva ned sina egna tankar och åsikter (enkät, se bilaga 3). Hur ser då slutresultatet ut efter vi genomfört filmprojektet? Kortfattat så kan det beskrivas som ett lyckat arbete där alla elever är nöjda med slutresultatet. Ur synvinkeln som ledande pedagoger i arbetet upplever vi även samma sak, att eleverna själva är nöjda med sina insatser och filmen blev precis som de hade tänkt. Men för att säkert veta vad eleverna tycker och tänker bad vi de fylla i en enkät om arbetet. Det som gick att utläsa ur dessa enkäter var att alla elever var mycket nöjda med sina grupper och hur samarbetet fungerat. De kände sig delaktiga och upplevde att deras idéer kom fram och alla lyssnade på alla. Dock var det några elever som upplevde att alla inte fick lika mycket plats i diskussionerna samt att vissa tog mer utrymme än andra. Det var alltså ingen som upplevde att de själva inte fick säga vad de tyckte, utan de ville att de andra skulle ta lite mer plats för att kunna få höra deras idéer, ”tjejerna i vår grupp var dåliga utan en 2 var det” (citat ur enkät). I två av grupperna var det elever som upplevde att det var väldigt pratigt och att de förlorade lite tid på detta men tyckte om filmen och hur arbetet fungerade, ”dom i gruppen, hade massa bra idéer men vi pratade i mun på varandra” (citat ur enkät). Vi ställde även frågan vad de upplevde som dåligt med filmen, där var det övergripande svar som löd: inget, vet ej, allt var bra och så vidare. Men två svar var inte lika
positiva, ”lite hackig mellan klippen” (citat ur enkät) och ”vissa små skrattade och var glada. Det skulle vara roligare om dom var alavrliga” (citat ur enkät). Sista frågan eleverna fick svara på var om de skulle kunna tänka sig göra en ny film i framtiden och resultatet blev 100 % ja på den frågan, vilket vi ser som väldigt positivt och ser som en del i vår väg mot att uppnå vårt mål och syfte.
4.1.2 Klasslärarsynpunkter
Vi bad även elevernas klasslärare om att skriva ner lite om hur hon upplevt själva arbetet och vad hon kan ha sett som vi inte gjort. Redan innan vi började med själva arbetet var hon redan positivt inställd till arbetet och i slutet hade hon inte ändrat uppfattning alls. Hon var övervägande positiv och väldigt stolt över den arbetsinsats alla elever gjort. Vidare kunde hon se hur några elever som inte vanligtvis umgås med varandra gjorde det under filmandets gång och även efter att projektet var avslutat. Hon upplevde kommunikation mellan oss som projektledare och henne fungerat alldeles utmärkt, vi har delgett erfarenheter och upplevelser som uppkommit under arbetes gång och hon har i sin tur meddelat oss om det är något vi har behövt veta inför filmandet. Och hon upplevde som tidigare nämnt att eleverna upplevdes som väldigt positiva och glada när de kom tillbaka från filmningen vilket i sin tur gynnade den övriga verksamheten.
4.1.3 Våra slutsatser och utvecklingsarbetets pedagogiska implikationer
Vår övergripande känsla över hur arbetet fungerat och vad det resulterade i är likt alla andra väldigt positivt. Men som pedagoger har vi även lärt oss att vara
självkritiska och vi kan se väldigt mycket som är bra men samtidigt mycket vi kan göra annorlunda. Vi har tidigare nämnt hur man kan göra annorlunda i själva gruppindelningen samt vid inhämtandet av ny förkunskap för ämnet. En stor del i arbete som vi skulle vilja ändra på är framför allt tiden, hade vi haft mer tid hade vi kunnat göra en mer djupgående undersökning kring ämnet kost och hälsa samt hur
man kan jobba med film. Delar som vi skulle vilja titta närmare på är bland annat hur vi som pedagoger kan agera på olika sätt för att uppnå resultat, hur vi kan bemöta och vägleda eleverna på olika sätt. Nu hade vi samma struktur och bemötande mot varje grupp men vi fick gå in och ingripa olika mycket i varje grupp. Hade vi haft detta projekt i ett längre perspektiv hade vi kunnat prova att bemöta varje grupp olika en gång i taget och se hur arbetet kan ha skilt sig mellan sätten som vi pedagoger
agerade på. Något som vi inte planerat med men som upplevdes positivt var den tid vi arbetade varje dag. Det gick åt mindre tid än vi planerat men detta gynnade mer än vad det skadade. För som Boström och Svantesson (2007) hävdar så arbetar elever bäst mellan klockan 10-14 då de är mer koncentrerade, de har kommit igång på
morgonen ordentligt och är inte för sent på eftermiddagen. Vi arbetade inte mer än ca 2 timmar med varje grupp per tillfälle vilket visade sig vara precis med lagom tid då flera hade svårt att sitta still mot slutet och koncentrationen började svikta.
Lärandemiljön är vi väldigt nöjda med då vi både fått arbetat ifred i olika
grupp/klassrum med de olika filmgrupperna och inte haft några störande moment runtomkring vilket Boström och Svantesson (2007) framhåller. Att lärandemiljön är en väldigt viktig bidragande faktor till att uppnå ett bra arbete där man kan bemöta alla elevernas olika lärstilar.
Något som fastnat speciellt hos oss är en elev som deltog i projektet. I början av filmskapandet var eleven väldigt tyst och försiktig, hade en väldigt tydlig
reflekterande lärstil och tog god tid på sig innan han svarade. Han ville först inte delta så mycket framför kameran utan ville ha en roll bakom, vilket vi sa var helt okej, man ska inte göra något man inte vill. Men ju längre tiden gick så började han vakna till och kom med fler och fler idéer. I slutet, när de övriga eleverna sedan gåttdå kom alla idéer på en gång, dåvisade det sig att han funderat hela passet kring en egen del i filmen. Självklart ska du få göra det svarade vi och skrev ner alla hans idéer till nästa gång då vi skulle filma. Och under själva filmandet sedan tog han åt sig ännu fler roller och det slutade med att han hade tre olika roller i filmen, fler än någon annan i hela projektet. Så från att inte säga någonting och inte vilja vara med framför
kameran så slutade det med att han var med på flest ställen istället. Det syntes en sådan klar utveckling hos denna elev som även kan ha förekommit hos andra också, men hos just honom så syntes det väldigt tydligt. Och han ville hemskt gärna göra fler filmer i framtiden och hade haft jättekul under filmandet.
Vi rekommenderar denna arbetsmetod för dem som vill prova någonting nytt men som samtidigtär bekant för eleverna då det handlar om film, för alla har vi en personlig inställning till film.
Vi har haft väldigt roligt under arbetets gång och lärt oss väldigt mycket kring hur man kan arbeta med olika lärstilar samt grupparbeten. Men det har samtidigt väckts mycket nya tankar och funderingar som man väldigt gärna vill testa och undersöka vidare.
Men som pedagog är man aldrig fullärd, man kan alltid lära sig mer och få nya erfarenheter.
5. Litteraturförteckning
Alerby, E & Elidottir, J (2006). Lärandets konst - betraktelser av estetiska
dimensioner i lärandet. Studentlitteratur: Lund
Beijer, M, Rekola, N & Salazar, M. (1988) Fantasi som en pedagogisk resurs i en
interkulturell undervisning. Tidens Förlag: Stockholm
Boström, L & Svantesson I. (2007). Så arbetar du med lärstilar. Brain books AB: Jönköping
Hedin, A & Svensson, L. (1997). Nycklar till kunskap. Studentlitteratur: Lund
Honey, P & Mumford, A. (2006) Lärstilar, handledarguide. Studentlitteratur: Lund Johansson, A, Skillström-Carlsson, A & Ring, C. (2007). Ett klassrum som lockar. Serholt läromedel AB: Horred
Lillemyr, O-F. (2002). Lek-upplevelse-lärande. Liber AB: Stockholm
Myndigheten för skolutveckling. (2008.) Den andra möjligheten – estetik och kultur
i skolan lärande. Liber AB: Stockholm
Myndigheten för skolutveckling. (2006). Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Danagårds grafiska AB:
Ödeshög
Mårdsjö, A-C & Pramling Samuelsson, I. (1997). Grundläggande färdigheter – och
färdigheternas grundläggande. se baksida
Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Studentlitteratur: Lund Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken, Nordstedts Akademiska Förlag: Stockholm.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Hejsan!
Hej, vi är två lärarstudenter från Mälardalens högskola i Västerås som heter Johan Melin och Tony Hirvero. Vi är just nu inne på vår sista termin och ska skriva vårt examensarbete.
Vårt examensarbete kommer att handla kring hur man kan använda filmskapande som en pedagogisk metod i skolarbetet. Vi har valt att genomföra vårt arbete i klassen där ert barn går, alltså klass __ på _________.
Kortfattat kommer vårt filmarbete bestå av att klassen själva bestämmer handlingen i filmen samt vad de själva vill bidra med, alltså om man vill vara skådespelare eller att hjälpa till med arbete bakom kameran. Ingen ska behöva göra något de själva inte vill.
I slutändan hoppas vi att detta arbete kommer resultera i en film som alla elever kan känna att de varit med och bidragit till. Filmen kommer endast visas för eleverna i den medverkande klassen samt klasslärare.
Vi undrar om vi med ert tillstånd samt elevernas får visa filmen för klassen? Hälsningar // Johan Melin & Tony Hirvero, lärarstudenter, MDH, Västerås.
JA, jag tillåter att filmen visas
Bilaga 2
Enkät
Ringa in de alternativ som passar dig
1.Vilken grupp tillhörde du?
Måndagsgruppen Tisdagsgruppen Fredagsgruppen
2.Vad tycke du om filmen?
1 2 3 4 5
3a. Hur fungerade det i gruppen?
1 2 3 4 5
3b.Varför?_________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
4.Hur delaktig har du varit i gruppens arbete?
1 2 3 4 5
5a.Hur rolig var filmen?
1 2 3 4 5
5b.Vad var det med filmen som var roligt? Nämn något exempel.
__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________
6.Vad var bra med filmen?
__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________
7.Vad var dåligt med filmen?
__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________
8.Skulle du tänka dig att göra en ny film någon annan gång i framtiden?
JA NEJ Vet ej Tyckte inte alls om Tyckte om hela filmen Mycke t dåligt Mycke t bra Inget Mycket delakti
Bilaga 3 Enkät resultat
Figur 2 Figur 3
