Försök med varm återvinning på väg 53, Stenkvista-Bäckåsen : uppföljning 2002/2003

(1)

Författare

Torbjörn Jacobson

FoU-enhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60734

Projektnamn

Försök med varm återvinning av

asfalt

Uppdragsgivare

Vägverket Region Mälardalen

VTI notat 51-2003

Försök med varm återvinning på

väg 53, Stenkvista–Bäckåsen

Uppföljning 2002/2003

(2)

Förord

Årligen återvinns 1–2 miljoner ton asfalt. Varm återvinning i verk är förmodligen den teknik som ökat mest på senare år och idag finns ett stort antal verk anpassade för varm återvinning. Sommaren 2002 lades återvinningsmassor på riksväg 53 utanför Eskilstuna. Denna rapport behandlar laboratorieprovningar av asfalt-granulat från upplaget och borrkärnor tagna på vägen samt fältmätningar och besiktningar av vägen.

Uppdragsgivare har varit Vägverket Region Mälardalen med Ulf Söderberg som kontaktman. Från VTI:s sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare och ansvarat för utredningen. Laboratorieprovningarna har utförts av Andreas Waldemarson medan Håkan Carlsson, Nils-Gunnar Göransson och Inger Forsberg genomfört fältmätningarna.

Linköping november 2003

(3)

Innehållsförteckning

1 Försök med varma återvinningsmassor på väg 53,

Stenkvista–Bäckåsen 5

1.1 Varm återvinning i verk – allmänt 5

1.2 Varm återvinning på väg 53 5

2 Kontrollsträckor på väg 53, Stenkvista–Bäckåsen 7

2.1 Ingående material, arbetsrecept och kvalitetskontroll 7

2.1.1 Asfaltgranulat 7

2.1.2 Arbetsrecept 8

2.1.3 Kvalitetskontroll av asfaltmassan 8

2.2 Provning av borrkärnor hösten 2002 9

2.2.1 Bindemedelshalt och kornkurva 9

2.2.2 Återvinning av bindemedel 10

2.2.3 Hålrumshalt 11

2.2.4 Dynamisk kryptest 12

2.2.5 Pressdraghållfasthet och vattenkänslighet 13

2.3 Fallviktsmätning 14

2.4 RST-mätning 17

2.5 Okulär besiktning 19

Bilagor:

1. Laboratorieprovning av borrkärnor – översikt 2. Pressdraghållfasthet och vattenkänslighet 3. Fallviktsdata

(4)

1 Försök med varma återvinningsmassor på väg

53, Stenkvista–Bäckåsen

1.1 Varm återvinning i verk – allmänt

I många länder är varm återvinning i verk sedan länge en etablerad teknik och ett antal olika produktionsmetoder har med åren utvecklats. I Sverige har intresset för varm återvinning ökat markant med följd av att många asfaltverk byggts om på senare år. På sikt kommer de flesta verk att vara anpassade för återvinning och fler metoder kan förväntas. Varm återvinning av asfalt sker huvudsakligen i stationära, större anläggningar, men även mindre anläggningar med stor mobilitet finns för tillverkning nära upplaget eller vägobjektet. Massorna kan tillverkas genom kontinuerlig eller satsvis blandning.

Varm återvinning i verk innebär oftast att asfaltgranulat, uppvärmt eller kallt, inblandas i nytillverkad asfaltmassa. Förvärmning av granulatet möjliggör högre inblandning jämfört med tillsats av kallt granulat. Inblandningshalter mindre än 20 % rekommenderas för tillverkning i satsblandningsverk och mindre än 50 % vid tillverkning i trumblandningsverk. När granulatet uppvärms i parallelltrumma kan högre halter granulat inblandas och det finns exempel på upp mot 100 % återvinningsgrad enligt denna metod. Inblandningshalten påverkas bland annat av granulatets sammansättning och egenskaper, fuktinnehållet och den typ av massa som skall tillverkas. Varma återvinningsmassor används till alla typer av asfaltlager och vägobjekt. Till skillnad från kall och halvvarm återvinning kan varm återvinningsmassa också användas på det högtrafikerade vägnätet.

1.2 Varm återvinning på väg 53

I Eskilstuna har Svenska Väg AB sedan några år använt sig av en metod som innebär att 90–100 % asfaltgranulat kan återvinnas varmt genom kontinuerlig blandning. Processen går ut på att returasfalten först krossas och siktas upp i två sorteringar, 0–11 och 11–22 mm. Återvinningsmassan sätts ihop av de två sorteringarna och vid behov inblandas makadam. Massorna värms upp i en ombyggd torktrumma till 130–140°C innan de matas in i en tvångsblandare där mjukbitumen tillsätts. Kapaciteten på verket är ca 80 ton/tim. Cirka 20 000 ton massor tillverkades för väg 53. Arbeten utfördes under den varma sommaren 2002.

(5)

Bild 1 Krossning och sortering av asfaltgranulat.

Materialfickor Torktrumma för uppvärmning av materialet

Asfaltblandaren och tank för mjukbitumen Asfaltmassorna tippas slutligen i upplag

(6)

2 Kontrollsträckor på väg 53, Stenkvista–

Bäckåsen

För att kontrollera återvinningsbeläggningens prestanda och materialsamman-sättning har några sträckor följts upp på väg 53, mellan Eskilstuna och Malmköping. Återvinningsmassorna var proportionerade till ABT22 med inriktning på bärlager (benämns ABT22/Å). Beläggningen låg öppen för trafik i ca ett år innan slitlager av tunnskiktsbeläggning lades, vilket låg till grund för valet av ABT22. Som jämförelse lades en referenssträcka med nytillverkad massa, ABT22. Objektet är drygt 12 km långt och beläggningen lades i etapper under sommaren 2002. I början av objektet (närmast Eskilstuna, 500 m) lades en mindre sträcka med ABT16/Å. Bindemedelshalten låg i dessa massor på 5,9–6,6 vikt-%. Följande sträckor ingår i uppföljningen (nollan börjar i beläggningsskarven efter rondellen i Stenkvista):

Sträcka 1

x Sektion: 5/700–6/100

x Bärlager av återvunnen asfalt (ABT22/Å) x Undergrund: lera (åker)

x Lades i juni/juli, ytan är på denna del av vägen något fetare.

Sträcka 2

x Sektion: 10/100–10/500

x Bärlager av återvunnen asfalt (ABT22/Å) x Undergrund: fast (bergbank, begskärning)

x Lades i augusti, ytan är på denna del av vägen något magrare.

Sträcka 3 (referens)

x Sektion: 11/870–12/200

x Bärlager med nytillverkat ABT22/V160/220 x Slitlager av tunnskikt

x Lades efter det att återvinningssträckorna var klara (slutet av augusti).

Förutom dessa sträckor togs också borrkärnor från ytterligare två sektioner vilka i undersökningen benämns ”Ulf 1” och ”Ulf 2”. Under försommaren 2003 lades bärlagerbeläggningen över med tunnskiktsbeläggning.

2.1 Ingående material, arbetsrecept och kvalitetskontroll

(7)

Tabell 1 Bindemedelshalt och kornkurva på asfaltgranulat.

Passerande sikt i vikt-%

Granulat Bind.

halt,

% 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16

0–11 mm 4,5 8,2 12,0 18,2 27,6 39,8 54,2 70,0 79,4 88,7 99,2 100 11–22 mm 2,8 3,8 5,6 8,1 11,2 14,8 19,1 24,7 28,2 32,8 44,7 75,1

Tabell 2 Penetration och mjukpunkt på återvunnet bindemedel från granulat.

Granulat Penetration, 0,1 mm Mjukpunkt, C°

0–11 mm 23 64,2

Asfaltgranulaten hade förhållandevis låg bindemedelshalt (4,5 och 2,8 %). Enligt uppgift kom returasfalten från gator/vägar inom Eskilstuna kommun och utgjordes huvudsakligen av schaktmassor (uppgrävd beläggning). Schaktmassor har betydligt lägre bindemedelsinnehåll jämfört med fräsmassor. Andelen obundet material är också större. Bindemedlet i asfaltgranulaten var också relativt åldrat med 23 (0,1 mm) i penetration och 64°C i mjukpunkt, vilket är typiskt för kommunala schaktmassor (VTI notat 31-2002). Enligt kraven i ATB VÄG får inte återvunnet bindemedel ha ett penetrationsvärde lägre än 25 om granulatet skall få användas till varm återvinning.

2.1.2 Arbetsrecept

Enligt entreprenören var arbetsreceptet för ABT22/Å: x 1,5–2,0 % mjukbitumen V6000

x 70 % 0–11 mm granulat x 20 % 11–22 mm granulat x 10 % 11–16 mm makadam

x total bindemedelshalt riktades mot 6,1–6,5 %.

Tillsatt mängd mjukbitumen (1,5–2,0 %) anpassades till variationerna av bitumeninnehållet i asfaltgranulatet. Referensbeläggningen, ABT22/160/220, hade 6,0 % i bindemedelshalt.

2.1.3 Kvalitetskontroll av asfaltmassan

Följande resultat från egenkontrollen av asfaltmassorna har erhållits av entreprenören.

Tabell 3 Bindemedelshalt och kornkurva på asfaltmassa typ ABT22/Å.

Passerande sikt i vikt-% Bind. halt, % 0,063 mm 0,125 mm 0,25 mm 0,5 mm 1 mm 2 mm 4 mm 5,6 mm 8 mm 11,2 mm 16 mm 5,9 8,3 11,1 15,0 22,4 29,8 39,7 52,3 61,5 72,9 84,9 95,6 6,3 7,8 10,3 15,0 21,5 29,6 40,4 53,7 62,1 71,5 81,7 92,6 6,1 8,0 10,6 15,5 21,6 29,1 38,8 50,8 58,3 67,2 77,9 88,9 6,0 7,6 10,6 15,6 22,0 30,5 40,0 52,9 59,4 69,9 80,7 92,8 5,9 7,6 10,4 15,2 21,6 30,8 40,9 54,9 62,3 72,5 82,0 94,8 5,6 7,6 9,9 14,2 19,7 28,1 34,7 45,7 52,7 61,1 71,4 89,2

(8)

Bindemedelshalten ligger för några prov något lägre än målsättningen var vid proportioneringen (se arbetsrecept) och varierar mellan 5,6–6,3 vikt-%. Variationen i kornstorleksfördelningen är liten mellan proven. Kornkurvan ligger i det övre registret (bitvis nära den övre gränskurvan) för ABT22. Massorna har därför fått en relativt tät sammansättning.

2.2 Provning av borrkärnor hösten 2002

Under hösten togs borrkärnor från sträcka 1 och 3 samt ett mindre antal prov från ytterligare två sektioner (märkta Ulf 1 och 3). Proven togs på körbanan mot Malmköping.

Tabell 4 Provtagning av borrkärnor – översikt.

Sträcka Antal prov med

diameter 100 mm

Antal prov med diameter 150 mm Hjulspår Mellan hjulspår Hjulspår 1 10 2 5 3, ref. 10 2 5 ”Ulf 1” 4 – 2 ”Ulf 2” 2 – –

Lagertjockleken på ABT22/Å var drygt 60 mm. Totala lagertjockleken låg på 18–20 cm för sträckorna 1 och 3. Provningsprogrammet framgår av bilaga 1 och omfattar:

x Bindemedelshalt och kornkurva x Hålrumshalt

x Återvinning av bindemedel x Pressdraghållfasthet

x Dynamisk kryptest x Vattenkänslighet

2.2.1 Bindemedelshalt och kornkurva

Två borrkärnor med diametern 150 mm analyserades per sträcka.

Tabell 5 Bindemedelshalt på borrkärnor (dubbelprov).

Bindemedelshalt Sträcka vikt-% 1 5,8 3, ref. 6,2 ”Ulf 1” 5,7

(9)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0,074 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 Kornstorlek, mm Passer ande mängd, vikt-% Övre gräns Sträcka 1 Sträcka 3 "Ulf 1" Undre gräns ABT22

Figur 1 Kornstorleksfördelningen på ABT22-beläggningen.

Bindemedelshalten för ABT/Å ligger på 5,7–5,8 % jämfört med referensens 6,2 %. Borrkärnor från trafikerad beläggning, som i detta fall, kan ge något lägre bindemedelshalt än massaprov (någon tiondels procent). Kornkurvorna ligger inom (eller nära) anvisningarna för ABT22 i ATB VÄG. Variationen i kornstorleksfördelningen är enligt provningen liten mellan de tre kontroll-sträckorna. Bindemedelshalten bedöms ligga inom ett lämpligt intervall för återvunnen ABT22. Proportioneringen av massorna verkar således ha fungerat mycket bra.

2.2.2 Återvinning av bindemedel

Återvunnet bindemedel från tre borrkärnor på sträcka 1 har analyserats med avseende på penetration.

Tabell 6 Återvinning av bindemedel från sträcka 1.

Sträcka Penetration, 0,1 mm

1 67

Återvunnet bindemedel från vägen har i detta prov penetrationen 67 jämfört med 23 för asfaltgranulatet. Det visar vilken stor effekt mjukbitumenet får på bindemedlet i återvunnen asfalt. Bindemedel från nytillverkade massor av ABT brukar hamna mellan 40–60 i penetration (bl.a. beroende på bitumentyp). I detta fall efterliknar bindemedelshårdheten en nytillverkad ABT med bitumen 160/220 men bindemedlet är eventuellt något mjukare än normalt. Bindemedelshalten bör då ligga mellan 5,4–6,0 vikt-%.

Eftersom inblandad mängd mjukbitumen varierat i återvinningsmassorna (enligt uppgift mellan 1,5–2,0 %) påverkar detta beläggningens egenskaper. Sannolikt har återvunnen beläggning något större variation än nytillverkade asfaltmassor, framför allt gällande styvheten i lagret. Det är samtidigt viktigt att inte återvinningsbeläggningar på grund av det gamla bindemedlets åldring (förhårdnande) blir styvare än nytillverkade. Därför kan det som i detta fall var riktigt att tillsätta ett mjukare bitumen för att kompensera åldringen av det gamla bindemedlet.

(10)

2.2.3 Hålrumshalt

Hålrumshalten har undersökts på samtliga prov.

Tabell 7 Hålrumshalt på borrkärnor.

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde

Sträcka

vol-% vol-% vol-%

1 1,3 0,4 0,5 1,9 3, ref. 3,1 0,7 1,9 3,8 ”Ulf 1” 3,6 0,7 2,7 4,5 ”Ulf 2” 4,5 0,2 4,3 4,6 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Sträcka 1 Sträcka 3 "Ulf 1" "Ulf 2"

Hålrumshalt (vol-%)

Hjulspår Mellan hjulspår

Figur 2 Hålrumshalten (medelvärden) på de olika kontrollsträckorna.

Hålrumshalten är markant lägre på sträcka 1 (1,3 vol-%) jämfört med övriga sträckor (3,1–4,5 vol-%). En orsak är att beläggningen på sträcka 1 lades tidigare på sommaren än sträckorna 2 och 3 och har därmed erhållit mer efterpackning. Vägytan var dessutom något fetare i början av objektet där bland annat sträcka 1 ingår. Eventuellt innehåller asfalten på sträcka 1 högre mängd mjukbitumen än övriga sträckor med återvinningsbeläggning, vilket gör den något mjukare och mer känslig för efterpackning (trots detta är stabiliteten mycket bra enligt dynamisk kryptest). Även den totala bindemedelsmängden i asfaltmassan har en stor betydelse för hålrumshalten (var något högre för sträcka ”Ulf 2” jämfört med ”Ulf 1”).

Enligt ATB VÄG skall hålrumshalten ligga mellan 2,0–6,5 vol-% för ABT22 om massorna används till justeringslager.

(11)

2.2.4 Dynamisk kryptest

Stabiliteten har på sträcka 1 och 3 undersökts på fem provkroppar per objekt och vid sektion ”Ulf 1” på två provkroppar. Provningen följer FAS metod 468.

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Antal belastningar T ö jn in g (P H )

Figur 3 Dynamisk kryptest på borrkärnor från sträcka 1. Den svarta linjen i mitten anger medelvärdet av de fem proven.

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Antal belastningar Töj ni ng ( P H )

Figur 4 Dynamisk kryptest på borrkärnor från sträcka 3. Den svarta linjen i mitten anger medelvärdet av de fem proven.

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Antal belastningar Töj n in g (P H )

Figur 5 Dynamisk kryptest på borrkärnor från sektion ”Ulf 1”. Den svarta linjen i mitten anger medelvärdet av de två proven.

(12)

Tabell 8 Sammanställning över deformationsdata (medelvärden).

Töjning (n=3600) Kryphastighet Krypmodul

Sträcka

PH MPa

1 8 600 0,39 11,6

3, ref. 13 800 1,00 7,2

”Ulf 1” 13 700 0,98 7,3

Borrkärnorna från sträcka 1 uppvisade lägre töjning än proven från övriga sträckor. Beläggningen är på denna sträcka något äldre, vilket kan vara orsaken till de lägre värdena. Beläggningarna från de två andra sträckorna uppvisar likvärdig stabilitet. Åldern är ungefär densamma på dessa beläggningar. Stabiliteten är (trots inblandning av mjukbitumen) bra för återvinnings-beläggningarna och jämförbar eller bättre än nytillverkad ABT22. De låga hålrumshalterna på sträcka 1 verkar inte ha påverkat resistensen för permanenta deformationer negativt. Laboratorieprovningen bör dock kompletteras med spårdjupsmätningar från vägen.

2.2.5 Pressdraghållfasthet och vattenkänslighet

Pressdraghållfastheten och vattenkänsligheten har på sträcka 1 och 3 undersökts på tio provkroppar per objekt och på sektion ”Ulf 1” på fyra provkroppar. Provningen följer FAS metod 446. Resultaten framgår av följande figurer och bilaga 2. Vidhäftningstalet benämns idag ITSR, vilket är en förkortning av den engelska förkortningen av indirekt draghållfasthetsindex.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Sträcka1 Sträcka 3 "Ulf 1"

Pres sdraghåll fa sthe t (kP a ) torr våt

(13)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Sträcka1 Sträcka 3 "Ulf 1"

Vi

dhäftningstal (%

)

Figur 7 Vidhäftningstal (ITSR) på provkroppar från väg 53.

Pressdraghållfastheten är högre (ca 25 %) på proven från referenssträckan jämfört med återvinningssträckorna. Det innebär att ABT22/Å erhållit lägre styvhet men samtidigt blivit flexiblare. ABT22/Å har ändå förhållandevis hög hållfasthet. Resultaten stämmer väl överens med fallviktsmätningen där krökningsradien (styvheten) var lägre för sträcka 1 jämfört med sträcka 3. Sannolikt är det mjukbitumenet som påverkar styvheten hos ABT22-lagret. Av återvinnings-sträckorna uppvisar proven från ”Ulf 1” något högre hållfasthet än de från sträcka 1 trots att beläggningen är något yngre. Skillnader i bindemedelsmängd, andel mjukbitumen och hålrumshalt kan vara orsaken.

Proverna från sträcka 1 uppvisar mycket bra resistens mot vatten med högt ITSR-värde på 93 %. Även vattenkänsligheten är bra för proven från sträcka 3 med 85 %. Proven från ”Ulf 1” ligger lägre, 66 %. Hålrumshalten är också markant högre för dessa prov. Hålrumshalten har, tillsammans med bitumeninnehållet, en mycket stor inverkan på vattenkänsligheten. Eftersom ABT22/ÅA på väg 53 skall läggas över med tät och bindemedelsrik tunnskiktsbeläggning är inte vattenkänsligheten på sikt kritisk förutom under det första året när ytorna trafikeras.

2.3 Fallviktsmätning

Bärigheten i vägen har bestämts genom fallviktsmätning. Mätningen utfördes i slutet av oktober 2002. Temperaturen var vid mättillfället +2–3°C. Enligt fallviktsdatan verkar dock ingen tjäle ha förekommit i vägkonstruktionen. Veckan innan mätningen var förhållandevis mild. Fallviktsmätningen kan, förutom en jämförande, relativ studie av beläggningarna på väg 53, även ses som en nollmätning, vilken ligger till grund för jämförelser med kommande mätningar (bedömning av hållfasthetsutveckling, nedbrytning, förstyvning m.m.). Resultaten redovisas i figurerna 1, 2 och 3 samt i bilaga 3.

(14)

Krökningsradien

För att beskriva påkänningarna och styvheten i de övre lagren (ca 0–30 cm) redovisas krökningsradien (R). Krökningsradien beräknas från deflektionerna D0 och D30. Krökningsradien är ett mått på styvheten i de övre lagren av konstruktionen. Krökningsradien beräknas enligt följande:

Krökningsradie: R = r2/(2*D0*(D0/D30-1))

D0 och D30 anges i Pm. D står för deflektion (nedsjunkning). Lilla r är avståndet

från belastningscentrum till D30, i detta fall 300 mm. Formeln resulterar i en

krökningsradie, R, uttryckt i m. För låg- till medeltrafikerade vägar med fordonstrafik anses R-värden under 100 m innebära låg bärighet. Värden mellan 100–200 m anses ge acceptabel bärighet medan värden över 200 m innebär högre bärighet.

För att mätningarna utförda vid olika tillfällen skall kunna jämföras har krökningsradien korrigerats till 10°C:

R+10°C = (T°C/10)3,08 10-5 h1 2 D0_R

där R = krökningsradien (m)

T

= temp. i beläggningen (°C)

h1

= beläggningens tjocklek (mm)

D0

= deflektionen i belastningscentrum (mm) Töjning i beläggningens underkant

Ett annat mått som brukar användas för att beskriva påkänningen eller styvheten i beläggningen är töjningen. Töjningen beräknas enligt följande:

Beläggningstöjning:

H

=37,4+(0,988*D0)-(0,533*D30)-(0,502*D60)

[Jansson, VTI].

D0, D30 och D60 anges i Pm, vilket resulterar i en beläggningstöjning (

H

) i PS.

Även töjningen kan korrigeras för temperaturen (i detta fall +10°C) enligt följande:

H

+10°C

=

H

ber/((T°C/10)^3,08*10-5*h12*D0) [Djärf, VTI]

T är beläggningstemperaturen vid mättillfället. Beläggningstjockleken (h1) och D0

anges i mm.

(15)

0 100 200 300 400 500 600 700

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3, ref.

Kr ökn ing sradi e (m )

Figur 8 Krökningsradien hösten 2002.

0 50 100 150 200 250 300

Tö jn in g (mi k ro s tr a in )

Figur 9 Töjning i beläggningens underkant, hösten 2002.

0,000 0,050 0,100 0,150 0,200 0,250 0,300 0,350 0,400

D6

0 (m

m)

(16)

Bärigheten är bra på samtliga sträckor men påverkas av undergrundens beskaffenhet och styvheten hos asfaltlagren. De högsta värdena uppvisade sträckorna med fast undergrund. Vid likartad undergrundsförhållanden och jämförbar ålder på beläggningen är skillnaden mellan ABT22/Å och referensen med nytillverkad massa liten om krökningsradien eller töjningen i beläggningens underkant studeras. På svagare undergrund (sträcka 1) blir deflektionerna större men bärigheten ligger trots detta på en acceptabel nivå. Styvheten i beläggningen är lägre på sträcka 1 än övriga sträckor. Enligt laboratorieprovningen var också styvheten i proven lägre på sträcka 1 jämfört med sträcka 3. Resultaten från fallviktsmätningen stämmer väl överens med hållfasthetsprovningen av borrkärnor och de skillnader som föreligger i underliggande lager utmed vägen. Beläggningstjockleken var likvärdig för sträckorna 1 och 3 (ca 18–20 cm).

2.4 RST-mätning

I syfte att följa eventuell spårbildning under första året, ytans makrotextur och vägens jämnhet i längsled utfördes en RST-mätning (mätt med 17 lasrar) i maj 2003. Resultaten från mätningen redovisas i figurerna 11, 12 och 13. Enskilda resultat redovisas i bilaga 4. Vid mätning med VTI:s RST-forskningsbil kan vägytans makrotextur mätas kontinuerligt i och mellan hjulspåren (laserkamera 8 och 4). Måttet RRMS (Rough Root Mean Square) används ibland för att beskriva ytans makrotextur (ytskrovlighet). Det beräknas som ett frekvensvärde i våglängdsområdet 10–100 mm. Måttet redovisas i mm och som medelvärde per 20-meterssträcka. 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3, ref.

Ma xi ma lt spå rd jup (mm ) Mot Malmköping Mot Eskilstuna

(17)

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2

IRI ( mm/ m) Mot Malmköping Mot Eskilstuna

Figur 12 Jämnhet (IRI) i maj 2003 enligt RST.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8

Makr ote x tur ( RRMS, mm) Mot Malmköping Mot Eskilstuna

Figur 13 Makrotexturen (RRMS-värdet) i yttre hjulspår maj 2003 enligt RST.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8

Makr ote x tur ( RRMS, mm) Mot Malmköping Mot Eskilstuna

Figur 14 Makrotexturen (RRMS-värdet) mellan hjulspåren maj 2003 enligt RST.

Maximala spårdjupen (figur 11) låg efter knappt ett år på 2,3–3,2 mm. Sannolikt utgörs ca 1 mm av slitage från dubbtrafiken medan övrig spårbildning kan

(18)

tillskrivas efterpackningen från den tunga trafiken. Spårbildningen har således varit liten med tanke på att trafiken är spårbunden och att andelen tung trafik verkar vara stor på väg 53. Mätningen styrker resultaten från laboratorie-provningen av borrkärnorna med god stabilitet hos återvunnen beläggning. Skillnaden i spårdjup är förhållandevis liten mellan de olika sträckorna. Mätningarna tyder dock på att andelen tung trafik är större i körfältet mot Malmköping än mot Eskilstuna (något större spårdjup). På sträcka 3 ligger körbanan i riktningen mot Eskilstuna i uppförsbacke, vilket förklarar det något högre spårdjupet.

IRI-värdena (figur 12) är högre på sträcka 1 jämfört mot sträckorna 2 och 3. Undergrunden är också svagare på denna sträcka. IRI är också överlag högre i körfältet mot Malmköping, än mot Eskilstuna.

Vägytans makrotextur (grovskrovligheten, figur 13 och 14) är överlag lägre på återvinningsbeläggningen jämfört med referensen av ny ABT-massa. Enligt besiktningen verkade också ytan på återvinningsbeläggningen som tätare och fetare än referensen. Makrotexturen i hjulspåret har påverkats av dubbtrafiken och beskriver därför vägbanans tillstånd efter vintern medan makrotexturen uppmätt mellan hjulspåren kan sägas beskriva hur ytan såg ut från början eftersom den endast marginellt påverkats av trafiken. I båda fallen är makrotexturen lägre för återvinningsbeläggningen än för referensen. Sträcka 1 är något tätare än sträcka 2 (sannolikt beroende på skillnaderna i recepten). Det bör dock påpekas att sträckorna 1 och 2 inte är släta utan har en makrotextur som påminner om ABT11–16. Referensen som utgörs av nytillverkad ABT22 har sannolikt blivit skrovligare på grund av större innehåll av material 16–22 mm än vad som återvinningsmassan innehöll (endast 4–11 % enligt kvalitetskontrollen).

2.5 Okulär

besiktning

Enligt besiktningen från juni 2002 var ytan på de tidigt lagda asfaltmassorna tät och relativt fet. Inga blödningar förekom dock. Det fanns omväxlande tätare och något öppnare partier. Inga deformationer observerades trots mycket varm väderlek.

Enligt besiktningen från oktober 2002 var ytorna på den senare delen av objektet något magrare och öppnare än i början. Inga spår, blödningar eller andra defekter observerades. Beläggningen gav ett positivt intryck.

Enligt besiktningen från maj 2003 hade återvinningsbeläggningen överlag klarat vintern mycket bra. På vissa partier förekom lokala materialsläpp (runda släppor med diametern upp till 5 cm) i återvinningsbeläggningen. Någon lokal tjäl- och bärighetsspricka förekom också samt någon lastbytesseparation. I övrigt var ytan tät och fin. Inga deformationer kunde observeras. Återvinnings-beläggningen gav i jämförelse med referensen ett något mer inhomogent intryck på grund av att massans sammansättning varierade en del utmed vägen. Justeringar av arbetsreceptet och variationer i ingångsmaterialet (granulatet) är

(19)

Sträcka 2

Lokala materialsläpp förekom. I övrigt inga skador. Sträcka 3

Inga skador men lokala stensläpp konstaterades. Ytan mer homogen än sträckorna 1 och 2.

Foton från sommaren 2002

Bild 3 Relativt nylagd beläggning i juni 2001.

(20)

Foton från hösten 2002

Bild 5 Sträcka i oktober 2002.

(21)

Foton från våren 2003

Bild 8 Översiktsbild av sträcka 1.

Bild 9 Närbild av sträcka 1.

Bild 10 Lokala, cirkulära materialsläpp (diameter 2–5 cm) förekom på

(22)

Bild 11 På sträcka 1 fanns ett mindre avsnitt med bärighetsrelaterade sprickor.

(23)

Bilaga 1

Borrkärnor från väg 53, Eskilstuna

Laboratorieprovning, väg 53 VTInr: 02-116

Sträcka Diameter Skrymd. Kompakt-. Hålrums- Vidhäft- Bind.halt Dynamisk

Prov halt torr våt ningstal kornkurva kryp

mm kg/dm³ kg/dm³ vol-% kPa kPa %

1 41 100 x x x x x 42 x x x x x 43 x x x x 44 x x x x 45 x x x x 46 x x x x 47 x x x x 48 x x x x 49 x x x x 50 x x x x 51 150 x x 52 x x 53 x 54 x 55 x 56 100 x 57 x 3 58 100 x x x x x 59 x x x x x 60 x x x x 61 x x x x 62 x x x x 63 x x x x 64 x x x x 65 x x x x 66 x x x x 67 x x x x 68 150 x x 69 x x 70 x 71 x 72 x 73 100 x 74 x Ulf 1 75 100 x x x x x 76 x x x x x 77 x x x x 78 x x x x 79 150 x x 80 x x Ulf 2 81 100 x x x x 82 x x x x Pressdraghållfasthet

(24)

Bilaga 2 Sid 1 (3)

Pressdraghållfasthet och vattenkänslighet

Väg 53, sträcka 1

Torra

Provnr Utslag (mm) Volt N/mm Tjocklek Diameter Pb (N) sd (kPa)

41 89,0 2 194 59,9 99,4 17266 1846 42 184,0 1 98 59,9 99,3 18032 1929 43 169,0 1 98 58,9 99,3 16562 1802 44 177,5 1 98 59,6 99,5 17395 1868 45 172,0 1 98 59,9 99,5 16856 1800 Medel: 1849 Våta

46 156,50 1 98 59,5 99,5 15337 1648 47 165,00 1 98 59,6 99,4 16170 1738 48 162,00 1 98 59,4 99,5 15876 1711 49 169,00 1 98 59,0 99,5 16562 1798 50 159,50 1 98 58,9 99,4 15631 1702 Medel: 1719 Vattenabsorption

Provnr. Vikt (yttorr) Vikt (Torr) Viktökning

46 1091,2 1087 0,4% 47 1091,6 1086,7 0,4% 48 1088,7 1082,8 0,5% 49 1093,9 1091,1 0,3% 50 1086,8 1084,1 0,2% Svällning

Provnr. efter evak. efter kond.

46 0,8% 0,3% 47 1,4% 0,6% 48 1,3% 0,9% 49 0,6% 0,3% 50 0,8% 0,3% Vidhäftningstal: Q = 93%

(25)

Bilaga 2 2 (3)

Väg 53, sträcka 3

Torra

58 241 1 98 59,9 99,4 23618 2525 59 119 2 194 60,2 99,4 23086 2456 60 121,5 2 194 58,9 99,1 23571 2570 61 122,5 2 194 58,8 99,0 23765 2598 62 119,5 2 194 58,7 99,2 23183 2533 Medel: 2536 Våta

63 101 2 194 59,5 99,1 19594 2116 64 103 2 194 60,0 99,4 19982 2133 65 100,5 2 194 59,6 99,3 19497 2098 66 103,5 2 194 59,9 99,1 20079 2152 67 106 2 194 59,4 99,1 20564 2225 Medel: 2145 Vattenabsorption

63 1082,5 1067,4 1,4% 64 1093,4 1077,9 1,4% 65 1079,7 1063,1 1,5% 66 1085,5 1070,2 1,4% 67 1076,1 1060,4 1,5% Svällning

63 0,5% -0,3% 64 0,1% 0,1% 65 0,8% 0,4% 66 0,7% 0,6% 67 0,6% 0,5% Vidhäftningstal: Q = 85%

(26)

Bilaga 2 Sid 3 (3)

Väg 53, sträcka ”Ulf 1”

Torra

75 85,0 2 194 60,1 99,2 16490 1762 76 106,0 2 194 59,7 99,2 20564 2212

Medel: 1987

Våta

77 48,50 2 194 59,2 99,2 9409 1020 78 151,00 1 98 59,7 99,1 14798 1592

Medel: 1306

Vattenabsorption

77 1062,1 1039,4 2,1% 78 1092,7 1081,4 1,0%

Svällning

77 0,7% 0,7%

78 0,2% 0,1%

Vidhäftningstal: Q

(27)

Bilaga 3 Sid 1 (3)

Temperaturkorrigerade värden (10°C)

Väg 53, Eskilstuna Sträcka 1

Fallviktsmätning:02-10-22 Tjocklek beläggn. (mm) 100

Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6

Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm)

Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 5780 3 52,2 261 234 226 203 180 137 103 3,5 1,6 978 91 5800 3 51,9 553 486 449 391 340 252 190 2,8 1,1 267 217 5820 3 51,9 474 422 390 341 294 211 152 2,8 2,4 348 180 5840 3 52,2 159 121 104 78 57 29 13 2,6 1,7 495 117 5860 3 51,8 480 425 391 337 289 207 148 2,4 1,7 325 191 5880 3 51,4 515 447 407 354 302 216 157 2,3 1,6 255 219 5900 3 51,6 459 403 373 326 282 206 151 2,2 1,7 339 180 5920 3 51,7 525 460 421 358 304 212 151 2,4 1,2 267 221 5940 3 51,4 546 463 412 342 284 187 125 1,9 1,6 193 271 5960 3 52 214 170 146 110 81 43 23 1,7 1,9 406 142 5980 3 51,6 404 356 328 279 238 164 111 1,6 1,2 393 166 6000 3 51,4 429 382 352 305 262 187 135 1,6 2,3 388 167 6020 3 51,3 521 451 407 341 286 192 128 1,7 2,2 238 238 6040 3 51,1 581 488 447 374 304 196 128 1,3 1,7 194 282 6060 3 50,9 600 507 451 372 310 210 148 1,3 0,9 169 303 6080 3 51 523 454 418 358 306 220 163 1,5 1,2 264 219 6100 3 50,9 637 536 483 407 342 237 170 1,1 1,2 162 313 6120 3 51,1 445 391 362 317 277 203 151 1,5 2,2 354 172 6140 3 51 502 436 404 347 300 217 163 1,2 1,7 288 204 6160 3 50,6 663 560 503 418 347 232 161 1,3 1,2 154 333 Medel 51,5 475 410 374 318 269 188 134 1,9 1,6 324 211 Min 50,6 159 121 104 78 57 29 13 1,1 0,9 154 91 Max 52,2 663 560 503 418 347 252 190 3,5 2,4 978 333 Std.avv. 0,5 132 114 104 90 78 58 44 0,7 0,4 179 65

(28)

Bilaga 3 Sid 2 (3)

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 11110 3 51,5 160 128 112 91 72 44 26 1,7 1,9 606 105 11130 3 51,4 194 145 125 94 75 41 23 1,6 1,2 382 135 11150 3 51,5 208 157 129 91 64 33 19 1,9 1,4 319 155 11170 3 51,4 100 67 51 33 21 7 2 1,7 1,9 446 102 11190 3 51,5 135 104 89 68 52 28 14 1,9 1,7 603 102 11210 3 51 235 177 152 114 86 47 27 1,3 1,7 312 160 11230 3 51,8 240 213 196 171 148 108 82 1,6 1,2 742 103 11250 3 52 110 83 71 54 37 17 7 1,3 1,9 705 93 11270 3 51,5 180 155 142 120 101 70 48 1 0,9 854 94 11290 3 51,7 203 161 134 99 72 39 21 1,5 1,2 389 141 11310 3 51,3 178 154 143 127 112 85 64 1,9 0,8 946 85 11330 3 51,7 238 190 167 135 111 71 47 1,6 1,6 395 140 11350 3 51,4 232 198 180 152 129 88 58 0,7 1,6 598 115 11370 3 51,4 175 142 130 109 90 58 36 1,3 0,2 681 102 11390 3 51,6 242 196 171 137 112 70 45 1,7 1,4 397 142 11410 3 51,6 156 115 94 69 49 22 11 1,9 2,3 405 124 11430 3 51,5 144 101 78 51 31 11 3 2,1 1,9 344 130 11450 3 51,5 138 114 101 82 67 42 26 1,7 1,7 831 90 11470 3 51,5 212 170 147 116 92 55 32 2,1 1 432 133 11490 3 51,4 180 143 127 104 85 56 36 2 1,2 548 112 Medel 51,5 183 146 127 101 80 50 31 1,6 1,4 547 118 Min 51,0 100 67 51 33 21 7 2 0,7 0,2 312 85 Max 52,0 242 213 196 171 148 108 82 2,1 2,3 946 160 Std.avv. 0,2 44 40 38 35 33 27 21 0,4 0,5 194 22

(29)

Bilaga 3 Sid 3 (3)

m kN µm µm µm µm µm µm µm °C °C m mikrostrain 12210 3 51,7 196 169 157 140 122 92 71 1,7 1,7 839 91 12225 3 51,4 279 230 194 150 114 69 46 1,9 1,4 321 171 12240 3 51,5 166 139 124 100 80 49 29 2,1 1,2 737 101 12255 3 51,3 172 146 131 110 90 57 34 2,1 2,3 768 98 12270 3 51,7 168 134 115 89 66 34 17 2,1 2,4 535 116 12285 3 51,5 242 220 202 175 150 104 70 1,9 2,1 833 101 12300 3 51,3 306 261 231 190 156 104 69 2,3 1,4 389 156 12315 3 51,5 259 210 184 150 121 77 48 2,4 2,7 375 149 12330 3 51 220 176 149 116 88 50 29 2,6 2,9 385 143 12345 3 51,3 116 88 74 55 40 19 9 2,6 2,4 645 96 12360 3 51,1 162 123 104 77 55 27 12 2,4 1,7 460 122 12375 3 50,9 175 142 124 101 80 47 26 2,4 2,4 573 111 12390 3 51,3 91 64 52 38 27 12 6 2,6 2,9 630 89 12405 4 51,2 153 118 93 64 43 20 9 2,3 2,7 423 125 12420 3 51 214 180 156 122 96 57 34 2,6 3,1 509 127 12435 3 50,9 202 165 144 114 89 53 32 2,6 1,9 500 125 12450 3 51 242 195 168 134 108 73 55 2,9 1,6 374 146 12465 3 51,5 186 158 144 122 102 69 51 2,3 2,3 756 99 12480 3 51,3 223 190 176 153 131 96 73 2,2 1,9 677 106 12495 3 51,1 246 210 194 169 147 110 86 1,7 2,1 604 112 12510 3 51,2 273 239 223 194 169 123 92 2,3 2,7 642 113 12525 3 51,1 281 243 225 193 165 118 88 2,1 2,1 560 124 12540 3 51,4 203 171 153 126 102 65 43 2,6 2,3 613 113 12555 3 51,4 110 83 69 52 38 18 8 2,6 2,7 652 94 Medel 51,3 204 169 149 122 99 64 43 2,3 2,2 575 118 Min 50,9 91 64 52 38 27 12 6 1,7 1,2 321 89 Max 51,7 306 261 231 194 169 123 92 2,9 3,1 839 171 Std.avv. 0,2 57 52 50 45 41 33 27 0,3 0,5 151 22

(30)

Bilaga 4 Sid 1 (4) RST-mätning Väg 53, Stenkvista 2003-05-05 Spårdjup Spårdjup

Sträcka Distans IRIhö IRIvä 17 lasrar 11 lasrar RRMSvä RRMShö

1 sö 20 1,32 1,68 1,6 1 0,28 0,45 1 sö 40 1,37 1,36 2 1,2 0,32 0,47 1 sö 60 1,06 1,34 1,5 1 0,27 0,29 1 sö 80 1,7 2,04 2,9 2,2 0,29 0,39 1 sö 100 1,3 0,69 3,6 3,2 0,19 0,36 1 sö 120 2,08 1,48 2,5 1,9 0,23 0,32 1 sö 140 1 1,25 2,4 2,1 0,23 0,32 1 sö 160 1,13 1,18 1,9 1,1 0,27 0,28 1 sö 180 1,24 1,61 2,3 1,5 0,22 0,35 1 sö 200 1,61 1,22 3,2 1,8 0,29 0,39 1 sö 220 1,72 0,88 3,3 3 0,25 0,36 1 sö 240 1,84 1,92 5,3 5 0,28 0,36 1 sö 260 0,77 1,05 4,2 4 0,23 0,25 1 sö 280 0,9 0,7 4,9 4,7 0,21 0,42 1 sö 300 2,01 1,37 4,6 4,1 0,28 0,53 1 sö 320 1,17 0,97 4,8 3,2 0,27 0,31 1 sö 340 0,95 0,66 4,8 3,4 0,33 0,54 1 sö 360 1,81 1,24 3,4 2,9 0,29 0,55 1 sö 380 3,31 3,61 2,9 2,4 0,36 0,48 1 sö 398 3,03 2,28 2,7 2,5 0,31 0,37 Medelvärde: 1,57 1,43 3,2 2,6 0,27 0,39 Stdav: 0,67 0,68 1,2 1,2 0,04 0,09 Min: 0,77 0,66 1,5 1,0 0,19 0,25 Max: 3,31 3,61 5,3 5,0 0,36 0,55 2 sö 20 1,11 1,07 3,6 3,4 0,49 0,65 2 sö 40 1,33 1,55 3,9 3,6 0,5 0,82 2 sö 60 1,36 1,54 4,8 4,6 0,3 0,57 2 sö 80 0,82 1,24 4,9 4,7 0,31 0,47 2 sö 100 1,15 1,1 5,4 4,8 0,26 0,38 2 sö 120 1,32 1,44 4,5 3,8 0,34 0,43 2 sö 140 1,56 2,03 3,7 3,4 0,27 0,37 2 sö 160 1,96 1,78 3,4 3,2 0,35 0,41 2 sö 180 0,93 1,12 2,5 2,2 0,21 0,28

(31)

Bilaga 4 Sid2 (4) RST-mätning 2 sö 320 0,79 0,93 1,9 1,4 0,4 0,66 2 sö 340 1,33 0,83 1,9 1,1 0,21 0,57 2 sö 360 1,86 1,32 1,6 0,9 0,22 0,4 2 sö 380 0,79 1,5 2 1,7 0,4 0,58 2 sö 399 0,86 0,89 2,3 2 0,37 0,61 Medelvärde: 1,13 1,25 3,0 2,6 0,32 0,48 Stdav: 0,36 0,35 1,2 1,2 0,09 0,14 Min: 0,74 0,70 1,6 0,9 0,14 0,21 Max: 1,96 2,03 5,4 4,8 0,50 0,82 3 sö 20 2,35 2,16 2,6 1,7 0,49 0,58 3 sö 40 0,75 0,96 2,7 2,2 0,5 0,62 3 sö 60 0,66 0,74 3,3 2,8 0,52 0,63 3 sö 80 1,07 1,21 3,4 2,6 0,51 0,6 3 sö 100 1,03 1,42 3,4 2,9 0,49 0,65 3 sö 120 0,65 0,79 3,3 2,4 0,51 0,58 3 sö 140 0,77 0,86 3 2,4 0,44 0,51 3 sö 160 0,92 0,84 3,1 2,7 0,47 0,52 3 sö 180 0,98 1,32 2 1,2 0,42 0,44 3 sö 200 0,97 1,52 2 1,2 0,43 0,46 3 sö 220 0,83 1,21 1,9 1,4 0,39 0,44 3 sö 240 1,8 0,92 3,2 2,9 0,4 0,51 3 sö 260 1,14 1,06 2,7 2,5 0,37 0,49 3 sö 280 0,93 1,45 2,5 2,1 0,4 0,55 3 sö 300 0,9 0,96 2,6 2,4 0,42 0,61 3 sö 320 0,92 1,03 2,9 2,6 0,41 0,6 3 sö 340 0,67 0,97 2,8 2,5 0,44 0,69 3 sö 360 0,99 1,27 3,3 3,2 0,44 0,58 3 sö 371 1,31 2,37 2,9 2,7 0,5 0,54 Medelvärde: 1,03 1,21 2,8 2,3 0,45 0,56 Stdav: 0,41 0,44 0,5 0,6 0,05 0,07 Min: 0,65 0,74 1,9 1,2 0,37 0,44 Max: 2,35 2,37 3,4 3,2 0,52 0,69 3 no 20 1,89 2,14 3,5 3,2 0,6 0,65 3 no 40 0,98 0,86 3,7 2,7 0,6 0,56 3 no 60 0,62 0,67 2,8 1,9 0,59 0,53 3 no 80 0,81 0,55 2,2 1,6 0,6 0,57 3 no 100 0,99 0,84 2,5 1,9 0,56 0,59 3 no 120 0,88 0,84 2,7 1,4 0,45 0,57 3 no 140 0,76 1,01 2,5 2,2 0,48 0,6 3 no 160 0,66 0,63 2 1,8 0,65 0,62 3 no 180 0,67 0,57 2,3 2,1 0,59 0,62 3 no 200 0,77 0,6 2 1,7 0,66 0,48 3 no 220 0,83 0,76 2,3 2,1 0,59 0,6

(32)

Bilaga 4 Sid2 (4) RST-mätning 3 no 240 0,59 0,55 2,2 1,4 0,52 0,54 3 no 260 0,57 0,81 2,4 1,7 0,52 0,55 3 no 280 0,58 0,8 2,4 1,4 0,39 0,48 3 no 300 0,98 0,67 2,7 1,7 0,38 0,45 3 no 320 2,3 1,46 2,7 2,1 0,45 0,45 3 no 340 1,05 0,86 2,6 2,3 0,47 0,44 3 no 357 2,02 1,43 2,3 1,8 0,43 0,45 Medelvärde: 1,00 0,89 2,5 1,9 0,53 0,54 Stdav: 0,52 0,41 0,5 0,5 0,09 0,07 Min: 0,57 0,55 2,0 1,4 0,38 0,44 Max: 2,30 2,14 3,7 3,2 0,66 0,65 2 no 20 0,85 1,1 1,4 0,6 0,36 0,32 2 no 40 0,9 0,93 1,4 1 0,32 0,35 2 no 60 0,81 0,86 1,1 0,7 0,18 0,17 2 no 80 0,77 0,79 1 0,7 0,22 0,25 2 no 100 0,58 1,18 1,3 0,7 0,27 0,18 2 no 120 0,97 0,83 0,9 0,7 0,29 0,28 2 no 140 0,73 0,87 0,9 0,6 0,21 0,16 2 no 160 0,64 0,57 1,3 1 0,18 0,19 2 no 180 0,82 0,96 0,9 0,6 0,28 0,19 2 no 200 1,65 1,5 1,4 1,1 0,51 0,29 2 no 220 0,96 1 1,7 1,4 0,52 0,33 2 no 240 1,24 1,03 1,4 0,8 0,28 0,19 2 no 260 1,75 1,82 1,7 1 0,32 0,26 2 no 280 2,98 2,87 5,2 4,7 0,32 0,38 2 no 300 1,78 1,37 4,5 3,9 0,25 0,34 2 no 320 1,03 1,09 5 5 0,35 0,36 2 no 340 0,87 0,96 4,1 3,9 0,33 0,28 2 no 360 0,77 1,15 3,6 3,3 0,31 0,33 2 no 380 0,82 1,19 3,6 3,4 0,35 0,3 2 no 400 0,71 1,07 3,3 3,1 0,31 0,35 2 no 402 0,47 0,57 3,5 3,5 0,29 0,35 Medelvärde: 1,05 1,13 2,3 2,0 0,31 0,28 Stdav: 0,57 0,49 1,5 1,6 0,09 0,07 Min: 0,47 0,57 0,9 0,6 0,18 0,16 Max: 2,98 2,87 5,2 5,0 0,52 0,38 1 no 20 2,03 1,3 4 3,4 0,24 0,23

(33)

Bilaga 4 Sid4 (4) RST-mätning 1 no 160 1,37 1,08 3,9 3,7 0,24 0,24 1 no 180 0,79 1,41 3,4 3,1 0,37 0,28 1 no 200 1,38 1,25 4,7 4,6 0,35 0,24 1 no 220 1,2 1,22 3,5 3,1 0,35 0,3 1 no 240 1,81 1,85 2,8 2,3 0,26 0,26 1 no 260 0,8 1,08 1,4 1 0,14 0,24 1 no 280 0,78 0,97 1,5 1 0,16 0,21 1 no 300 1,22 0,82 2,1 1,6 0,19 0,21 1 no 320 0,96 0,8 1,8 1,1 0,28 0,2 1 no 340 1,11 1,48 2,1 1,1 0,53 0,33 1 no 360 0,93 1,44 2,4 1,9 0,51 0,28 1 no 380 1,44 1,45 2,4 1,6 0,42 0,32 1 no 400 1,25 1,45 2,5 1,1 0,39 0,26 1 no 402 0,68 1,32 3 2 0,24 0,25 Medelvärde: 1,23 1,33 3,1 2,6 0,29 0,25 Stdav: 0,60 0,50 1,0 1,2 0,11 0,04 Min: 0,57 0,66 1,4 1,0 0,14 0,20 Max: 3,26 2,95 5,2 4,8 0,53 0,33