Komplikationer i samband med
koronarangiogragi undersökning
Complications associated with coronary
angiography
Författare: Febronia Shaya och Shahla Sami
Termin 6, 2019
Examensarbete: Medicin 15hp Huvudområde: Medicin
Röntgensjuksköterskeprogrammet, MC013G
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet Handledare: Britt-Marie Ahlander, Universitetslektor, Örebro Universitet
Examinator: Eewa Nånberg, Professor i biomedicinsk laboratorievetenskap,
ABSTRAKT
Koronarangiografi undersökning genomförs med Seldinger teknik vilket innebär att genom punktionsnål och via ledare förs kateter in i blodkärlen. Undersökningen genomförs oftare idag och har en stor diagnostisk betydelse inom sjukvården för att diagnostisera de ischemiska hjärtsjukdomarna. Det kan förekomma akuta och sena komplikationer för patienter som utför denna undersökning. Studiens syfte är att undersöka vilka komplikationer som uppstår i samband med koronarangiografi undersökning. En systematisk litteratursökning genomfördes på databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet av 12 vetenskapliga studier påvisade att det
inte är vanligt att komplikationer uppstår i samband med undersökningen men vissa komplikationer har större risk att uppstå. Ungefär 10 akuta komplikationer kan uppstå i samband med undersökningen och fyra sena komplikationer kan uppstå efter undersökningen.
Slutsatserna med litteraturstudien var att de vanligaste akuta komplikationer som uppstår är bland annat arytmier, pseudoanerysm och blödningskomplikationer. De vanligaste sena komplikationer som uppstår är feber och infektioner. Hög patientålder och underliggande sjukdomar leder till större risk för att utveckla både akuta och sena komplikationer.
Nyckelord: Koronarangiografi, kranskärlsjukdomar, akuta komplikationer, sena komplikationer
Innehållsförteckning
1.Inledning……… 1
2.Bakgrund………... 2
2.1 Hjärtats anatomi och fysiologi……… 2
2.2 Hjärtats blodförsörjning……….. 2
2.3 Kärlkramp………... 3
2.4 ST-höjnings och icke ST-höjningsinfarkt………... 3
2.5 Diagnostisering och behandling vid akuta kranskärlsjukdomar………. 4
2.6 Seldingertekniken……… 4
2.7 Tillvägagångsätt vid koronarangiografi……….. 5
2.8 Komplikationer………... 6 2.9 Röntgensjuksköterskans yrkesroll……….. 6 3. Problemformulering……… 7 4. Syfte………7 5. Frågeställning………7 6. Metod………. 7 6.1 Litteratursökning………. 7 6.2 Inklusionskriterier………... 7 6.3 Exklusionskriterier……….. 8 6.4 Datainsamling………. 8 6.5 Urval av artiklar……….. 8
6.6 Analys och kvalitetsgranskning ………. 9
6.7 Etiska övervägande………... 10 7. Resultat………... 10 7.1 Akuta komplikationer………... 11 7.2 Sena komplikationer………. 13 8. Diskussion………... 15 8.1 Metoddiskussion………15 8.2 Resultatsdiskussion………... 16 9. Konklusion……….. 19 10. Referenser………..20 11. Bilagor………24 11.1 Bilaga 1……….24 11.2 Bilaga 2……….29 11.3 Bilaga 3……… 36
1. Inledning
Enligt Socialstyrelsen är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige för både män och kvinnor hjärt-kärlsjukdomar. I hjärt-kärlsjukdomar ingår kranskärlssjukdomar som kärlkramp och hjärtinfarkt som är ett akut tillstånd som kan leda till döden. Antal patienter som drabbas av kärlkramp är fortfarande okänt men år 2016 drabbades 26 800 personer av hjärtinfarkt. Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar har minskat i Sverige de senaste 20 åren på grund av den effektiva akuta behandlingen och sekundärpreventionen av riskerna. Trots behandlingen och preventionen är hjärtinfarkt den dominerande dödsorsaken i Sverige (1).
Koronarangiografi är en radiologisk undersökning som genomförs med syfte att diagnosticera kranskärlsjukdomarna och är den enda tillgängliga metoden för att bestämma koronarkärlens flöde och utseende. Risken för att komplikationer kan uppstå i samband med
koronarangiografi undersökning är låg. Komplikationer som kan uppstå är blödning på insticksstället, plötslig död som kan bero på underliggande sjukdom och patientålder, akut njurskada som mestadels uppstår vid dålig njurfunktion etcetera. Risken att det uppstår komplikationer är störst om patienten är kvinna och har hög patientålder. Koronarangiografi genomförs med hjälp av metoden Seldingertekniken (2).
2. Bakgrund
2.1 Hjärtats Anatomi och fysiologi
Hjärtat är ett ihåligt tvärstrimmigt muskelorgan och har till uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har ett tunt hölje runt om sig, så kallad hjärtsäck, pericardium och ligger i bröstkorgen bakom lite till vänster om bröstbenet. Hjärtat är ungefär lika stor som en knytnäve och väger ungefär 300 gram på en vuxen person. Hjärtat är uppdelat i höger respektive vänster halva, med hjälp av en skiljevägg som kallas för Septum (3).
Varje hjärthalva är dessutom uppdelat i ett förmak (atrium) och en kammare (ventrikel), mellan de finns klaffar som är formade som segel och kallas för segelklaffar.
Mellan höger förmak och höger kammare finns en klaff med tre klaffsegel, som kallas för trikuspidalisklaffarna och mellan vänster förmak och vänster kammare finns en med två klaffsegel som kallas för mitralisklaffarna (3).
Den högra hjärthalvan innehåller syrefattigt venöst blod från celler, som via lungkretsloppet (lilla kretsloppet) pumpas till lungorna för syresättning med avgivande av koldioxid. Den vänstra hjärthalvan innehåller arteriellt, syrerikt blod som via den stora kroppspulsådern, aorta pumpas ut till kroppens organ och vävnader (stora kretslopp) (3).
2.2 Hjärtats blodförsörjning
Hjärtmuskel liksom andra organ i kroppen behöver näring och syre från blodet för att fungera. Hjärtat får inte särskilt mycket syre och näringsämnen från det blod som strömmar genom förmak och kammare, däremot försörjs hjärtmuskeln via koronarkärlen (3).
Koronarkärl är artärer som utgår från den stora kroppspulsådern, aorta som grenar sig över hjärtat och försörjer hjärtmuskulaturen med blod och näring. Koronarkärlen delar sig i höger koronarkärl, a.coronaria dextra och vänster koronarkärl, a.coronaria sinistra (3).
A. coronaria dextra försörjer hjärtats högra del och grenar sig till ramus interventricularis posterior (PDA), som försörjer hjärtmuskeln posteriort. A. coronaria sinistra utgår från den vänstra delen av sinusaorta som försörjer hjärtat anteriort och försörjer hjärtats vänstra del. A.coronaria sinistra delar sig efter den gemensamma huvudstammen i a. circumflexa och left anterior descendening coronary artery (3).
Under systole när hjärtmuskulaturen drar sig samman trycks koronarkärlen ihop, vilket innebär att hjärtat får sin blodförsörjning under diastole, alltså hjärtats vilofas. Vid till exempel fysisk ansträngning när hjärtats frekvens ökar förkortas diastole det vill säga vilofasen mellan hjärtsammandragningar. Det innebär att den tid som hjärtat försörjs med blod minskar samtidigt som behovet av energi och syre ökar. Förkortad vilofas minskar inte försörjningen till hjärtmuskulaturen under ökad hjärtfrekvens eftersom hjärtats arterioler vidgas, vilket ökar blodflödet upp till 10 gånger (3).
2.3 Kärlkramp
Angina pectoris uppkommer när det är dålig blodförsörjning till hjärtat, när det uppstått lager av fett och kalk som leder till att kärlen i hjärtat blir trånga samt när hjärtat inte får tillräckligt med syre vilket leder till bröstsmärtor. Ökat syrebehov kan uppstå vid fysisk ansträngning och vid ökat venöst återflöde. Det finns två typer av kärlkramp, instabil- och stabil kärlkramp. Stabil kärlkramp är ett tillstånd som uppkommer efter någon typ av fysisk ansträngning eller om en person har varit stressad medan instabil kärlkramp utvecklas vid vila eller vid lättare ansträngande aktiviteter. Stabil- och instabil angina kan vara orsakad av bland annat trombos, blodpropp som medför att blodflödet i hjärtats kranskärl reduceras (4).
2.4 Hjärtinfarkt
ST-höjningsinfarkt (STEMI) och icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) är sjukdomar som tillhör de akuta koronarkärlsjukdomar och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Akuta koronarkärlsjukdomar kan leda till hjärtinfarkt och delas in i höjningsinfarkt, icke ST-höjningsinfarkt och instabil angina pectoris (5).
Orsaken till att en person insjuknar i akuta kranskärlsjukdomar är att det bildas plack som består mest av inflammatoriska celler som förtränger koronarkärlens innersta lager.
Vid en ST-höjningsinfarkt sker en trombotisk process som leder till total täppning i hjärtats koronarkärl. Vid en icke-ST höjningsinfarkt sker det en delvis eller tillfälligt ocklusion av blodflödet (5).
Både ST-höjnings och icke ST-höjningsinfarkt kan leda till brist på syre och näringsämne till hjärtmuskeln och kan orsaka stor hjärtskada och hjärtmuskeldöd (5).
2.5 Diagnostisering och behandling vid akuta kranskärlsjukdomar
Ekokardiografi med dopplerteknik är en undersökning som numera genomförs varje gång koronarkärlsjukdomar misstänks. Andra utredningar som också genomförs är bland annat (bl.a.). elektrokardiografi (EKG). Blodprover såsom troponin tas för att undersöka om det finns någon skada på hjärtat, C reaktivt protein (CRP) för att utreda om det finns någon
inflammation och kreatinin för att undersöka njurfunktionen. Dessa utredningar genomförs för att se hur det ser ut för patienten och för att kunna välja behandling. En annan viktig
undersökningsmetod för detta tillstånd är koronarangiografi som används som rutin på många röntgenkliniker (5).
Patienter som misstänks ha en akut kranskärlsjukdom behandlas utifrån EKG-förändringar, anamnes och status. Patienter som har utvecklat STEMI behandlas med
reperfusionsbehandling som innebär att patienten behandlas antingen med trombolys eller percutan koronar intervention (PCI). Om patienten hade utvecklat NSTEMI eller instabil angina behandlas patienten med kombination av tromboshämmande och antiischemisk behandling (5).
2.6 Seldingertekniken
Sven-Ivar Seldinger var en svensk radiolog som under sitt arbete som vikarierande underläkare på röntgenavdelning fick idén om att göra angiografiundersökningen mindre traumatiskt. Han publicerade under år 1953 en ny metod inom angiografi som innebär att genom en punktionsnål och ledare förs en kateter in i blodkärlen. Efter många försök av Seldinger med olika katetrar och nålar så beskrevs det i vilken ordning metoden inleds och avslutas. Metoden kallades för Seldingerteknik (6).
Seldingertekniken inleds med artärpalpation över instickstället sedan punkteras artären med punktionsnål. Genom punktionsnålen införs en böjlig ledare in i blodkärlet. Anledningen till att ledaren ska vara böjlig är att den har mindre risk att skada kärlväggen under
interventionen. Efter införd ledare tas punktionsålen bort och endast ledaren blir kvarstående i blodkärlen. På den böjliga ledaren träs det sedan in en kateter för att åstadkomma en väg in till blodkärlet, sedan tas den böjliga ledaren bort. Genom katetern kan kontrastmedel injiceras och bilder på blodkärlen visas med hjälp av röntgengenomlysningsmetod. En introducer kan föras in via den böjliga ledaren innan katetern i artären med syftet att hålla vägen till artären fri under kateterbyte (6).
Kateternas tjocklek benämns i enheten French, där en French är tre mm. Enheten på ballonger och stent anges i millimeter. Man skall vara noggrann när man sticker eftersom om
punktionen är för låg så är det högre risk för bl.a. blödning och om punktionen är för hög är risken stor för retroperitonealblödning. Det finns olika typer av katetrar som är gjorda av olika material, vissa är lätta att forma, andra är styva etc. Dem har olika former, diameter och längd. En typ av kateter är ballongkateter som används för att dilatera kärlförträngningar. Stent är en sorts behandling som behandlar trånga kärl genom att vidga dem (6).
Seldingertekniken används inte bara till diagnostik av kärl utan tekniken har många olika användningsområden inom sjukvården. Det används t.ex. till ballongangioplastik, inläggning av stent och stentgrafter, emoblisering, cytostatikabehandling och andra interventioner i njurar och gallvägar som t.ex. dränage, stenextraktion, stenting (6).
2.7 Tillvägagångsätt vid koronarangiografi
Koronarangiografi eller hjärtkateterisering är en radiologisk undersökning som har blivit vanligare och vanligare med åren och har visat väldigt bra diagnostiskt resultat.
Koronarangiografi har bevisat vara en bra metod då de visar bra information om kranskärlssjukdomar samt hur det ser ut i blodflödet genom användning av röntgengenomlysningsmetod och kontrastmedel (7).
Detta ingrepp går till genom att en kateter och kontrastmedel används för att undersöka
hjärtats koronarkärl. Kateterna är runt en meter lång och dessa kateter är redan böjda för att de ska kunna genomtränga både vänster och höger kranskärl utan att det uppstår något problem (7).
Olika typer av läkemedel används under en koronarangiografi undersökning. Patienten får läkemedlet heparin, som är blodförtunnande för att undvika att det uppstår tromb. Det används även kärlvidgande läkemedel som t.ex. nitroglycerin för att undvika komplikationer under undersökning såsom kärlspasm (8).
Punktionsstället för koronarangiografi var oftast i höger femoralisartären. Den var vanligast på grund av att det är lättare att komma in men risken för blödning är större genom
lika stor risk för blödning. Dock är radialisartären mycket tunnare och alla katetrar över 2,3 mm för män och två mm för kvinnor går inte att använda (8).
2.8 Komplikationer
Antalet komplikationer som uppstår i samband med koronarangiografi och PCI är väldigt lågt. Statistik från 2008 beskrev att det bara var 0,2 % som fick en neurologisk komplikation och 0,3 % som fick en blödning. Risken för komplikationer ökar om det är kvinnor och ju äldre en person är. Kontrats som används vid undersökningen är jodkontrast och vissa personer är allergiska och reagerar mot kontrasten. En annan komplikation är att patienterna kan ha dålig njurfunktion vilket kan leda till att patienterna får akut njurskada i samband med
undersökningen. Det finns många komplikationer som kan uppstå i samband med
undersökningen samt efter undersökningen. Arytmi är en vanlig komplikation som kan uppstå vilket innebär att hjärtrytmen blir snabba eller långsamma vilket kan leda till att det uppstår hjärtsvikt. Om patienten redan har ett dåligt hjärta så blir det lite svårare att klara av hjärtrytm som är onormala. Plötslig död kan också uppstå men det är inte vanligt och det beror
mestadels av någon underliggande sjukdom. Blödning är en komplikation som kan uppstå, det uppstår mestadels i insticksstället (5).
2.9 Röntgensjuksköterskans yrkesroll
Röntgensjuksköterskans huvudinriktning är radiografi. Arbetet inkluderar många dimensioner om kunskapsområdet inom vården som t.ex. medicin, omvårdnad, bild-och funktionsmedicin och strålningsfysik. Röntgensjuksköterskans kunskaper fyller kraven inför en behandling eller undersökningsdiagnostik och arbetar med ett mål att genomföra en bilddiagnostisk
undersökning med strålsäkerhet och patientsäkerhet. Röntgensjuksköterskan har också ett stort ansvar för bildhantering och stråldosoptimering (9).
Enligt svensk förening för röntgensjuksköterskor definieras röntgensjuksköterskans arbete utifrån fyra etiska grundprinciper.
- Den första principen handlar om respekt för självbestämmande (autonomi) - Den andra principen handlar om att inte skada
- Den tredje principen handlar om att göra gott - Den sista principen är rättviseprincipen.
Under en kornarangiografi undersökningen har röntgensjuksköterskan som ansvar att assistera interventionisten i det sterila arbetet och med hjälpmedel. Detta kräver speciell kunskap samt att kunna iordningsställa och hantera katetrar och ledare (9).
3. Problemformulering
Författarna valde att skriva om just koronarangiografi på examensarbetet pga. erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). På VFU:n observerades att för vissa utfördes undersökningen utmärkt utan komplikationer och smärta medan andra patienter fick
komplikationer såsom blödningar, kärlskada, hjärtinfarkt etcetera. Detta fångade intresset att skriva om detta ämne och undersöka vilka komplikationer som kan uppstå samt om de är livshotande. Att undersöka vilka komplikationer som uppstår är en fördel för sjukvården för att kunna vara förberedd som röntgensjuksköterska för vad som kan uppstå för patienten i samband med undersökning. Redovisning av komplikationer kan väcka frågor inom sjukvårdsforskning om vilka åtgärder som kan göras angående dessa komplikationer som uppstår och vilka metoder som kan användas i framtiden för att minimera hur komplikationer uppkommer (10).
4. Syfte
Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka komplikationer som uppstår i samband med en koronarangiografi undersökning.
5. Frågeställning
- Vilka akuta komplikationer uppstår i samband med koronarangiografi undersökning? - Vilka sena komplikationer uppstår i samband med koronarangiografi undersökning?
6. Metod
6.1 Litteratursökning
Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie som inkluderar kvantitativa och kvalitativa studier. Studierna valdes efter datainsamlingsmetod, urvalsmetoder och
analysmetoder. Litteratlitteratursökning har specificerats till rapportens ämnesområde som sedan kritiskt utvärderats och granskats. Studier söktes på två databaser, PubMed och Cinahl för att upptäcka studier som om akuta och sena komplikationer som uppstår i samband med undersökningen. De kvalitativa studierna har använts för att beskriva uppkomsten av de flesta
komplikationer som uppstår och kvantitativa metoder användes för att besvara statistiskt om de vanligaste komplikationer i samband med koronarangiografi undersökning (10).
6.2 Inklusionskriterier
Artiklarna som inte översteg fem år, som var engelskspråkiga, svarade på studiens syfte användes. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes till detta arbete. Artiklarna specificerades inte på något kön eller ålder utan de inkluderades om de passade syftet med detta arbete (10).
6.3 Exklusionkriterier
De artiklar som inte uppfyllde kraven som nämnts vid artikelsökningen samt inte passade studiens syfte valdes bort. Om artiklarna inte var engelskspråkiga, översteg fem år och inte passade in till det valda området togs bort (10).
6.4 Datainsamling
För databassökning bokades en tid via Örebro universitetsbibliotek i mars 2019 hos en bibliotekarie med specialämnesområde inom röntgen och biomedicin. Under inbokad tid genomfördes en sökning i de olika databaserna PubMed och Cinahl som har special inriktning inom vårdvetenskap, medicin och omvårdnad (10).
Sökstrategin inom de olika databaserna började med att först översätta studiens nyckelord och frågeställning till engelska, det för att kunna formulera antal sökord som är passande till studiens syfte. Sökorden som användes redovisas i bilaga 2. Ett problem som uppstod i både
databaserna är att sökningarna uppgav ett högt antal träffar. För att kunna minimera antal träffar och specificera sökningen användes booleska sökmetod, som innebär att sätta samman en rad olika kombinationer som bl.a. AND, OR och NOT tillsammans med sökorden (10).
Trots ordkombinationer och avgränsningar blev resultatet på antal träffar väldigt hög, därför användes en annan sökmetod. Sökmetoden var sökning inom ett speciellt ämnesord som kallas för MeSH-term (medical subject heading) på databasen PubMed och cinal-headings på databasen Cinhal. Denna sökstatsregi användes med syftet att få ett korrekt anpassat ämnesord till sökningen. Ett exempel på MeSH-term som användes i sökningen var coronary
6.5 Urval av artiklar
Författarnas sökning i de olika databaserna, PubMed och Cinhal hade olika begränsningar som t.ex. språk som valdes på engelska och liceringsår som valdes högst för de senaste fem åren, dessa begränsningar gjordes för att minimera antal träffar ytterligare. Bestämningen av valda artiklar till studiens resultat påbörjades med att läsa titlarna på antal träffar i de olika databaserna (10).
Urvalsprocessen skedde i fyra olika steg. I första steget identifierades sökordens
intresseområde som var koronarangiografi och komplikationer. Urvalsprocessens andra steg inleddes med att författarna kombinerade olika begränsningar efter sökresultaten som tidsperiod, språk och publiceringsåren. Sedan genomfördes sökningen i de olika databaserna PubMed och Cinahl. Databasen Cinahl uppgav 584 antal artiklar, med sökorden som var Coronary angiography AND complications. Sökningens begränsningar redovisas i bilaga 3. I
databasen PubMed användes olika sökord och olika ordkombinationer som resulterade i olika antal träffar se bilaga 3 (10).
Urvalsprocessens tredje steg påbörjades med att författarna identifierade de relevanta titlarna i antal träffar i de olika databaserna. I databasen Cinhal valdes 40 artiklar som hade relevant titel, och i databasen PubMed valdes 50 artiklar efter de olika sökorden med relevant titel, som skulle kunna svara på författarnas syfte. I det fjärde steget läste författarna abstrakten på valda artiklar. Abstrakten som inte hade kvalitativt och kvantitativ design förkastades samt abstrakten som inte var relevanta till studiens syfte. Denna urvalsprocess resulterade till totalt tre användbara artiklar ur databasen Cinhal och 12 användbara artiklar ur databasen PubMed som vidare skulle användas till att skapa resultat i författarnas studie (10).
6.6 Analys & Kvalitetsgranskning
Artiklar som valdes lästes ett par gånger av författarna för att få en helhet och förståelse för innehållet och för bedömning om det passar till syftet. Som nästa steg valde författarna att utföra en kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningens syfte var att kritiskt utvärdera de valda artiklarnas resultat och att identifiera vilka studier som har en hög kvalité som skulle kunna användas till författarnas resultat. Kvalitetsgranskning utfördes enskilt av författarna och med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarna delades på hälften mellan författarna (10).
Kvalitativa artiklarnas granskningsmall bestod av 30 antal frågor och granskningsmallen för kvantitativa artiklar bestod av 34 antal frågor, se bilaga 2. Eftersom granskningsmallarna
innehöll ett antal frågor som skulle besvaras, delades ett poäng ut till varje enskild fråga. Frågor som inte besvarades fick noll poäng. För de kvalitativa artiklarna var max poängen 30, därför klassade författarna artiklarna enligt poängsystemet. Artiklar som fick mellan noll–17 poäng klassades som låg kvalité och artiklar som fick mellan 18–23 poäng klassades som medel och artiklar som fick mellan 24–30 poäng klassades som hög kvalité. För de
kvantitativa artiklarna var maxpoäng 34, artiklar som fick mellan noll–19 poäng klassades som låg och artiklar som fick 20–28 klassades som medel och artiklar som fick 29–34 poäng klassades som hög kvalité. Efter granskningen hade tre av 15 valda artiklar bedömts ha låg kvalité vilket resulterade i att dessa artiklar förkastades. Författarna har bestämt att endast använda artiklar som hade medel eller hög kvalité och som svarar på studiens syfte. De granskade artiklarna redovisas i bilaga 2 (10).
Totalt antal artiklar som valdes var 12 som gick vidare till analys. De 12 vetenskapliga artiklarna delades i hälften till varje författare. Analysen började med att översätta artiklarna till svenska språket och sedan läsa igenom de för att få en helhet. Författarna läste sedan alla vetenskapliga artiklarna för att kunna få en bedömning av sammanhanget mellan artiklarna och om de var relevanta till författarnas syfte och frågeställning (10).
6.7 Etiska övervägande
Denna studie är en litteraturstudie vilket innebär att det inte är några personer med i studien som kan utsättas för något etiskt problem. Artiklarna som har valts till denna studie följde de etiska kraven. Nyttjandekravet innebär att allt som samlas in får endast användas till det som forskas inom och som förklarats till deltagarna. Informationskravet innebär att de som är inblandade skall informeras om syftet med studien. Detaljerad information skall ges till de inblandade samt att deltagande för studien eller forskningen är frivillig och att alla uppgifter som samlas in skall bara användas för de som har berättats till deltagarna (11).
Samtyckekravet innebär att en person själv bestämmer om de vill medverka eller inte. Samtycke måste hämtas från de personer som är inblandade i studien och om deltagarna är under 15 år skall samtycke hämtas från vårdnadshavare. De som deltar får själva bestämma när de vill avbryta och detta ska då inte påverka patientens vård, forskning eller studie.
Konfidentialskravet innebär att alla personuppgifter som samlas in ska vara konfidentiella. Alla känsliga uppgifter som samlas in som kan identifiera en person ska bevaras på ett säkert ställe så att ingen annan utanför kan identifiera dem (11).
7. Resultat
Studiens resultats bygger på 12 vetenskapliga artiklar som berör ämnet komplikationer i samband med koronarangiografi undersökning. Sju artiklar var kvantitativa och fem artiklar var kvalitativt. Två huvudrubriker har bildats ur resultatet ifrån de samlade vetenskapliga artiklarna. Den första huvudrubriken presenterar de akuta komplikationerna som kan uppstå i samband med undersökningen. Akuta komplikationer uppstår under koronarangiografi undersökningen och bör åtgärdas snabbt. Akuta komplikationer delades in i följande
underrubriker: mortalitet, blödningskomplikationer, kärlspasm och kärlocklusion, hematom, retroperitoneal blödning, pseudoaneurysm, dissektion, trombos och emboli, arytmier, hjärtinfarkt, stroke, allergiska reaktioner och femoral nervskada. Den andra huvudrubriken presenterar de komplikationer som kan uppstå efter undersökningen. Sena komplikationer är komplikationer som uppstår efter avslutad undersökning. De förklaras i följande
underrubriker: kontrastvolym, kontrastmedelinducerad njurskada, feber och infektioner och ryggsmärta.
7.1 Akuta komplikationer Mortalitet
Det är en liten risk att en patient avlider i samband med undersökningen men det händer. Plötsligt död under undersökning kan ske pga. att en patient har en akut hjärtinfarkt och uppvisar chock eller att en patient har någon underliggande sjukdom som t.ex. sjukdomar i hjärtklaffarna. Den vanligaste dödsorsaken under koronarangiografi undersökning är kardiogenchock som resulterar i cirkulationssvikt (12,13).
En viktig orsak som ökar mortaliteten under koronarangiografi är patientålder. Ju äldre patienten är desto större risk finns det för patienten att avlida under undersökning. Andra faktorer som ökar mortaliteten under undersökningen är ventrikelseptumdefekter relaterad till hjärtinfarkt, septisk chock och blödningskomplikationer som uppstår under undersökning
Blödningskomplikationer
Koronarangiografi undersökningen genomförs antingen genom a.femoralis- eller a.radialis som punktionsställe. Det är inte någon stor skillnad i vilka komplikationer som uppstår mellan dessa punktionsställen. Patienterna får ungefär liknande blödningskomplikationer men det är större blödningsrisk i a.femoralis, däremot får patienterna högre kontrastvolym genom
a.femoralis än a.radialis. Omhändertagande av patienterna var också lika efter undersökningen (14,15).
Kärlspasm och kärlocklusion
Den vanligaste komplikationen som uppstår i samband med koronarangiografi undersökning är a.radialis ocklusion. Komplikationen är inte allvarlig och är obetydlig för patienter utan underliggande sjukdomar. Kärlspasm är en annan komplikation som också förekommer i samband med att a.radialis väljs som punktionsställe och är en vanlig förekommande komplikation (16,17,18).
Retroperitoneal blödning
Retroperitoneal blödning är en komplikation som uppstår under koronarangiografi
undersökning. Det är en allvarlig blödning som uppstår vanligen i samband med användning av trombocythämmandeläkemedel som till exempel heparin. Blödningen uppstår mest hos patienter som haft a.femoralis som punktionsställe för undersökningen och uppträder utan svullnad eller smärta för vissa patienter (14,17,18).
Pseudoaneurysm
Pseudoaneurysm är en blödning som utgår från ett blodkärl som i det här fallet är en artär och blödningen är inkapslad. En ruptur i kärlväggen leder till att det uppstår pseudoaneurysm blödning. Detta uppstår efter en kärlpunktion i a.radialis. Vid ökad undersökningstid och användning av katetrar ökar risken för att det uppstår en pseudoaneurysm blödning (18).
Dissektion
Dissektion i koronarkärlen är en komplikation som sker sällan men när det väl sker kan det bilda allvarliga tillstånd och det kan leda till döden. Ett flödes begränsande dissektion i
kan dock leda till ischemi och kräver en akut behandling som kan vara en PCI behandling under undersökningen (16).
Trombos och Emboli
Trombos och emboli är komplikationer som uppstår sällsynt under undersökningen och är associerade med användningen av katetrar. Andra faktorer som ökar risken till dessa komplikationer är t.ex. små kärllumen, patienter med perifer artärsjukdom och förlängd undersökningstid (16,17).
Arytmier
Användning av katetrar under en koronarangiografi undersökning och kontrastmedel kan leda till att irritationer i myokardiet uppstår. Dessa irritationer ökar risken till att olika
arytmikomplikationer kan uppstå som t.ex. ventrikelflimmer eller ventrikulär taklykardi. Dessa arytmier uppträder oftast hos patienter som kommer med en akut ST-höjningsinfarkt till undersökningen. Komplikationer tillhörande den kategorin kan uppträda både akut under undersökningen eller sent efter undersökning och kan undvikas med att reducera
katetanvändning under undersökning (12,13).
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är inte en vanlig komplikation som uppstår när koronarangiografi genomförs. Det uppstår på grund av underliggande faktorer såsom kranskärlsjukdom, diabetes. Risken för att hjärtinfarkt uppstår är i samband med ruptur av kranskärlen eller blodproppsbildning under koronarangiografi undersökning (12).
Stroke
Stroke är en komplikation som sällan uppstår under undersökningen men det kan uppstå. Det uppstår om det är många katetrar som används och byts, om styva ledare används. Det uppstår blodpropp som täpper till någon av hjärnans blodkärl vilket kan leda till att blodcirkulationen inte fungerar som den ska och det leder till stroke (19).
Allergiska reaktioner
Allergiska reaktioner är inte så vanliga speciellt inte reaktion för kontrast eftersom det är en liten mängd kontrast som ges under koronarangiografin. De patienter som innan reagerat mot kontrast premedicineras innan undersökningen för att undvika att det uppstår allvarliga reaktioner. Patienter som man vet reagerar mot t.ex. bedövningen, heparin eller har andra allergiska reaktioner behandlas med kortikosteroider och antihistamin innan
koronarangiografi undersökning genomförs (12,13).
Femoral nervskada (FN)
Enligt El-Ghanem Mohammad så kan det uppstå femoral nervskada (FN). FN innebär att det uppstår nervskada som resulterar i att patienten förlorar känsel och rörelse i benet. Det är störst risk att denna komplikation uppstår om patienten är kvinna, har hypertoni, diabetes etc. De patienter som har FN stannar även på sjukhuset längre än de som inte har (20).
7.2 Sena komplikationer Diabetes och hypertoni
När mängden kontrastmedel som ges under koronarangiografin ökar så ökar även risken för vissa komplikationer. Enligt Feng et. al. kan riskerna för hypertoni, diabetes öka vid ökad kontrastvolym. Dessa komplikationer uppstår inom loppet av ett år. Det blir även ökad risk för allvarlig blödning, kroppsskador samt att patienten kan avlida. Patienter som istället får en mindre kontrastvolym har bättre chanser för positiv klinisk resultat efter undersökningen (21).
Kontrastmedelinducerad njurskada
Enligt Connolly et al. studieresultat visades att ungefär 9,3 procent av 2519 patienter med normal njurfunktion utvecklat en akutnjurskada på ungefär 48 timmar efter kornarangiografi undersökningen. Connolly et al. förklarar i sin studie också att patienter som har en tidigare kronisk njursjukdom och ska genomföra undersökningen har större risk att utveckla akut njurskada efter undersökningen med ca 25 % (22).
Det finns större risk att utveckla en njurskada efter undersökningen om patienten har manligt kön, utfört en bypass operation etc. De som utvecklar en akut njurskada har större risk att avlida och bör stanna i sjukhuset längre än de som inte utvecklar en akut njurskada (23).
Feber och infektioner
Feber är en komplikation som uppstår i samband med olika typer av infektioner. Feber är den vanligaste komplikationen efter en koronarangiografi undersökning. Feber och
infektionssymptomen kan ta upp till åtta timmar efter undersökning för att visa sig. Enligt Gayed et al. hade 25 % av 108 patienter som genomför en koronarangiografi undersökning fått olika typer av infektioner efter undersökningen och de vanligaste infektionerna är pneumoni och urinvägsinfektioner (14).
Ryggsmärta
Ryggsmärta är en komplikation som kan uppstå i samband med en koronarangiografi undersökning. Ryggsmärta kan uppstå i samband med undersökningen och fortsätta i åtta timmar efter undersökningen. Den beräknade tiden tills att ryggsmärtan försvinner kan ta upp till 12 timmar (20,24).
Hematom
Hematom som uppstår på insticksstället är en av de vanligaste komplikationerna som uppstår efter en koronarangiografi undersökning. Hematom uppstår vanligen efter en störning i hemostasen och det läker vanligen av sig själv, medan stora hematomer som växer snabbt i kroppen kan orsaka en rubbing av hemodynamiken som kan leda till ett allvarligt tillstånd (18).
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Examensarbetet handlar om komplikationer som kan uppstå när en patient genomför en koronarangiografi undersökning. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Litteraturstudie valdes att göras eftersom komplikationer inte inträffar ofta
observationsstudie passa in. Intervjustudie skulle inte passa till detta ämne pga. det behövs tillstånd för att kunna intervjua patienterna samt att tänka på etik och integritet. Journal granskningen kunde ha genomförts på detta arbete men författarna ville istället analysera befintlig forskning om akuta och sena komplikationer. Litteraturstudie är studier som visar den samlade kunskapen om tidigare forskning (10).
Artikelsökning genomfördes i PubMed och Cinahl för att hitta artiklar som passar syftet i studien. Flest sökningar hittades på PubMed eftersom Cinahl har mer studier om omvårdnad vilket inte passade författarnas syfte. PubMed är en databas som har 75 procent av sina
referenser på engelska språket och har huvudsakliga dokument inom vetenskapliga tidskrifter. PubMed innehåller de flesta dokument som handlar om medicin, omvårdnad och odontologi. Cinahl är en databas med olika språk och har huvudområde som berör omvårdnad,
sjukgymnastik och arbetsterapi. Artiklar letades i Cinahl för att undersöka om det fanns studier om komplikationer som är relaterade till patientomvårdnad och omhändertagande i samband med koronarangiografi undersökning. Svagheter med detta arbete är att det inte var ett stort urval av artiklar som valdes till denna studie och studien hade ett årtal begränsning vilket gjorde att det inte kunde fånga upp alla studier av komplikationer i samband med koronarangiografi undersökning. Styrkan med studien var att endast vetenskapliga artiklar användes vid granskning och analys för att skapa ett resultat vilket bidrog till att ett kvalitativt och kvantitativt resultat skapades (10).
Sökorden som användes för att hitta artiklar begränsades så mycket som möjligt för att få relevanta artiklar som passar syftet men det var svårt. Sökorden formulerades och begränsades så att det skulle komma upp artiklar som passar till författarnas studies syfte samt att de skulle vara relevanta för det område som valts. Sökresultatet blev stort, författarna hade många artiklar att läsa för att hitta relevanta artiklar som skulle passa det valda området. Författarna försökte med olika sökord och användning av mesh termer och hade möte med bibliotekarie men det var svårt att få ner träffarna. Mötet med bibliotekarien bokades eftersom
bibliotekarien har en kunskap om de olika databasernas strukturer
och indexeringssätt. Artikelsökningen har genomförts systematiskt. Sökträffarna som kom upp var väldigt många men detta pga. att det kom upp om datortomografi och magnetröntgen när sökning på koronarangiografi gjordes. Dessa artiklar exkluderades (25).
relevans till områdets som valdes. De kvarvarande artiklarna lästes flera gånger för att få en djupare förståelse kring vad de handlar om (26).
8.2 Resultatdiskussion
Det viktigaste fyndet enligt studiens resultat är att det är ovanligt att patienterna avlider i samband med kornarangiografiundersökning. I en studie av Ammann et.al som utfördes mellan år 1990 till år 2000 som inkluderade ett stort antal patienter hade mortaliteten varit noll procent för de patienter som utförde koronarangiografi undersökning. Mortaliteten har nästan alltid varit väldigt låg i samband med undersökningen genom åren (27).
Enligt den brittiska studien som gjordes år 1993 av Lewis et al hade mortaliteten alltid varit lågt i samband med undersökningen. Detta betyder att risken för dödlighet i samband med undersökningen är liten (28).
Lewis et al. studieresultat visade också att dödlighet i samband med undersökningen kan öka för patienter som är över 60 års ålder vilket resulterade att mortalitet risken ökar med ju äldre patienten är. Liknande förklaringar om mortalitet i samband med koronarangiografi
undersökning hittades i författarnas studies resultat som visade att den vanligaste orsaken till mortalitet i samband med undersökningen var relaterad till äldre patienter (28).
Ammann et.al studie påvisade att komplikationer som stroke, dissektion och ocklusion, hematom, allergiska reaktioner och arytmier som uppkommer i samband med undersökningen har visat en statistisk minskning genom åren. Ammann et. al påvisar att dessa komplikationer har minskat genom åren vilket anses vara relaterat till en ökad användning av smalare katetrar under undersökningen. Katetstorleken var en riskfaktor för inte bara dessa komplikationer utan även en vanlig riskfaktor till att andra kärlkomplikationer i samband med
undersökningen. Trots minskning är dessa komplikationer ett stort problem vid koronarangiografi undersökning (27).
Komplikationer som trombos, emboli och dissektion förklarades i studien som komplikationer som sker sällan under undersökningen. Dessa komplikationer kan förekomma vanligen hos patienter som är rökare. Rökande patienter har även större risk för att utveckla andra
I en annan studie av Hamon et al. påvisas att embolier under koronarangiografi undersökning kan öka risken till att bilda akuta hjärnskador (29).
I studiens resultat visades att det inte är någon stor skillnad i vilka komplikationer som uppstår mellan a.radialis och a.femoralis som punktionsställen. Patienterna får ungefär liknande blödningskomplikationer men det är större blödningsrisk i a.femoralis. Enligt tidigare studier har det varit blandade resultat avseende vilka komplikationer som uppstod med a.radialis eller a.femoralis som punktionsställe. I de flesta studier har forskare kommit överens om att blödningskomplikationer är vanligare bland patienter som utförde
undersökningen genom a.femoralis anser Lewis et al. I en annan studie av Ammann et.al förklarades att om undersökningen skulle kräva att sticka både vänster och höger a.femoralis så ökar komplikationsriskerna för akuta och sena komplikationer (27,28).
Vaskulära komplikationer är de komplikationer som är relaterade till blodkärlen och dessa har förklarats vara vanliga akuta komplikationer som uppstår i samband med undersökningen. Enligt Lewis et al. är dessa komplikationer icke vanliga hos patienter utan hjärt-och kärlsjukdomar och att ju mindre komplikationer som uppstod under undersökning desto mindre bakomliggande sjukdomar hade de patienter som genomgått undersökningen. Lewis et al studie visar också att patienter som inte har bakomliggande sjukdom och utför
koronarangiografi undersökning visar färre arytmikomplikationer jämfört med andra patienter med bakomliggande sjukdom (28).
Kontrastinducerande komplikationer under koronarangiografi undersökning har visat en minskning genom åren men trots det visar studien att av de patienter som har en
bakomliggande njursjukdom så är det 25 % risk att utveckla en akut njurskada efter
undersökningen. Huvudsakliga fynden från de flesta studier har visat att en akut njurskada är en komplikation som vanligen drabbar patienterna efter undersökningen. Inom de senaste studierna har man kommit fram till att jod kontrastmedel som används under
koronarangiografi inte har en stor betydelse till att skada njurfunktionen om de används i normala mängder. Om jodkontrastmedelsdosen ökar finns det risk att utveckla akut njurskada (27,28,29).
I författarnas studies resultat visas att feber och infektion var bland de vanligaste
komplikationerna efter koronarangiografi undersökning. I de senaste studierna visades att feber och infektion inte är vanliga komplikationer som inträffar och dessa komplikationer
utvecklas inte till något allvarligt. De visade också att patientålder har en relation till dessa komplikationer och att hög patientålder, undernäring och högre grad av bakomliggande sjukdomar ger större risk för patienten att utsättas för feber och infektion efter undersökning. Studierna visar också att hög patientålder kräver långvarig sjukhusvistelse efter
undersökningen jämfört med yngre patienter (27,28).
Det är inte vanligt att det uppstår komplikationer under koronarangiografi undersökning men det finns faktorer som ökar risken för det. Enligt Kimmel et. al ökar risken om patienten är en kvinna, gammal, har underliggande sjukdomar som hjärtsjukdomar etc. (30).
Komplikationer som vanligtvis uppstår efter undersökningen är blödning vid insticksstället, pseudoanerysm. Både akuta och sena komplikationer uppstår oftast hos kvinnor men komplikationen dissektion uppstår oftast hos män. Enligt Tavris et. al så uppstår vanligtvis komplikationer hos kvinnor pga. att kvinnor har mindre kärlstorlekar samt att de har anatomiska och hormonella skillnader (31).
När det kommer till kön så har kvinnor lättare att få vissa av komplikationerna. När det gäller att avlida och kontrastreaktioner så är det samma mellan båda könen. Ålder kan spela roll för vissa symtom. Enligt Johnson et. al uppstår kontrastreaktioner främst hos unga patienter. Johnsons studie visar också att risken för arytmier samt att avlida är störst hos de äldre patienterna (28).
9. Konklusion:
Resultatet av de 12 vetenskapliga studierna påvisar att de akuta komplikationerna som uppstår i samband med koronarangiografi undersökningen är mortalitet, kärlskada, kärlspasm och kärlocklusioner, retroperitoneal blödning, pseudoaneurysm, dissketion, trombos och emboli, arytmier, hjärtinfarkt, stroke, allergiska reaktioner och femoral nervskada.
De sena komplikationer som kan uppstå i samband med undersökningen är kontrastvolym, kontrastmedel inducerad njurskada, feber och infektioner, ryggsmärta och hematom. Patientålder är en riskfaktor för de flesta komplikationer som uppstår. Ju äldre patienten är desto större chans finns det att drabbas av både akuta och sena komplikationer. Patienter med underliggande sjukdom som utför undersökningen har också större chans att utveckla
komplikationer i samband med koronarangiografi undersökningen. Mer forskning behövs inom koronarangiografi området för att kunna få en bättre uppfattning om de komplikationer som uppstår i samband med koronarangiografi undersökningen. Detta med mål att
säkerhetsställa undersökningen och att få en bättre vårdkvalité och att förebygga komplikationer som kan uppstå.
10. Referenser:
1. Socialstyrelsen. Titel [statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2016]. Utgivningsort: Sveriges officiella statistik Utgivare; År 2017 [uppdaterad datum/updated date; citerad datum/cited date 2017-09-11]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20664/2017-9-6.pdf
2. Socialstyrelsen. Titel [Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård]. Utgivningsort: Utgivare; 2015 [uppdaterad datum/updated date; 2018 citerad datum/cited date 2018]. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-hjarta-kranskarlssjukdom.pdf
3. Sand O. Människokroppen: fysiologi och anatomi. 2. uppl. Stockholm: Liber; 2007. Sida (266–311)
4. Lindström E, Norlén P, editors. Farmakologi. 3. uppl. Stockholm: Liber; 2014. Sida (60–100)
5. Grefberg N, editor. Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik, behandling. 5., [rev.] uppl. Stockholm: Liber; 2013. Sida (70–158)
6. Svensk förening för medicinisk radiologi. Titel [Sven-Ivar Seldinger 1921–1998]. Utgivningsort: Utgivare; År [2000-10-30]. Hämtad från:
file:///C:/Users/shahla/Downloads/Seldingerbiografi%20(2).pdf
7. Bowden, T. (2009). Evidence-based care for patients undergoing coronary
angiography. British Journal of Nursing, 18(13), 776-783. : https://web-b-ebscohost- com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=27176b12-ef08-47cd-a619-6cdaeb34daef%40sessionmgr101
8. soydan, akin. Coronary angiography using the left distal radial approach - An alternative site to conventional radial coronary angiography. 2018; volym (4): 243-248.
9. Svensk förening för röntgensjuksköterskor. Titel [Kompetensbeskrivning för legitimerade röntgensjuksköterska]. Utgivningsort: Utgivare; 2011 [citerad datum/cited date: 2011-09-14]. Hämtad från/Available from: URL:
file:///C:/Users/shahla/Downloads/komptetensbeskrivning_2012_02_20%20(1).pdf
10. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Johanneshov: MTM; 2017. Sida (25–137)
11. Vetenskapsrådet. Titel [Forskningsetiska principer]. Hämtad från/Available from: URL: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
12. Lee, Seo, Kim, Kwon, Bae, Chung. Complications of cardic catheterixation in structural Heart disease. 2016; volym (46): sidor 246-255.
13. Deuling, Vermeulen, Heuvel,Schurer, Van Der Hast. A randomised controlled study of standard versus accelerated deflation of the Terumo radial band haemostasis device after transradial diagnostic cardiac catherization. 2016 oct.
14. Jabbar, Mufti, Sabol, Markert, White, Broderick. Artikelns titel. Arterial Access in patients undergoing coronary angiography. 2016; volym (68): sidor 360–365. 15. Gayed, Yadak, Qamhia, Daralammouri, Ohlow. Comorbidities and Complications in
Nonagenarians Undergoing Coronary Angiography and Intervention. 2017; volym (58): sidor 180–184.
16. Gayed, Yadak, Qamhia, Daralammouri, Ohlow. Comorbidities and Complications in Nonagenarians Undergoing Coronary Angiography and Intervention. 2017; volym (58): sidor 180–184.
17. Roghani, Shirani, Hashemifard. The effect of low dose versus, standard dose of
arterial heparin on vascular complications following transradial coronary angiography: Randomized controlled clinical trial. 2016 Jan: 12(1): 10-17.
18. Tatli Buturak, Cakar, Vatan, Degirmencioglu, Agac, Kilic, Gunduz, Akdemir. Unusual vascular complications associated with transradial coronary procedures among 10,234 patients: Case based experience and treatment options. 2015 maj; 28(3).
19. Tokushige, Miyata, Sonoda, Kosedo, Takumi, Kumagae. Prospective Study on the incidence of cerebrovascullar disease after coronary angiography. 2018;
20. El-Ghanem, Malik, Azzam, Yacoub, Qureshi, Souayah. Occurance of femoral nerve injury among patients undergoing transfemoral percutaneous catheterization
procedures in the united states. 2017 jun:9(4): 54–58.
21. Feng, He, Song, Chen. Association between contrast media volume and 1-year clinical outcomes in patients undergoing coronary angiography. 2018 oct;131(20): 2424-2432. 22. Connolly, Kinnin, McEneaney, Menown, Kurth, Lamont, Morgan, Harbinson.
Prediction of contrast induced acute kidney injury using novel biomarkers following contrast coronary angiography. 2017 oct: 111(2): 103-110.
23. jiang, Yu, Xu, Shen, Wang, Luo, Wang, Ding, Teng. Impact of cardiac catheterization timing and contrast media dose on acute kidney injury after cardiac surgery. 2018 oct:18(191).
24. Earnestine, Pushpakala, Effect of early ambulation versus late ambulation on patients’ outcomes among patients underwent tranfemoral coronary procedures. 2019; volym (11): sidor 78.
25. Friberg F, editor. Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2017.
26. Polit DF, Beck CT. Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. 8th ed. Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins; 2013
27. Ammann, Brunner- La Rocca, Angehrn, Roelli, Sagmeister, Rickli. Procedural complications following diagnostic coronary angiography are related to the operator’s experience and the catheter size. 2003 april
28. Johnson, Lozner, Johnson, krone, Pichard, Vetrovec, Noto. Coronary arteriography 1984-1987: A report of the registry of the society for cardiac angiography and interventions. I. Results and complications.
29. Hamon, Gomes, Oppenheim, Morello, Sabatier, Logone, grollier, Courtheoux. Cerebral microembolism during cardiac catheterization and risk of acute brain injury. 2006 Aug: 37: 2035-2038.
30. Kimmel, Berlin, Hennessy, Strom, Krone, Laskey. Risk of major complications from coronary angioplasty performed immediatly after diagnostic coronary angiography: results from the register of the society for cardiac angiography and interventions. 1997 juli; 20(1):193–200.
31. Tavris, Gallauresi, Dey, Brandis, Mitchel. Risk of local adverse events by gender following cardiac catheterization. 2006 sep.
11. Bilagor 11.1. Bilaga 1
Titel Författare Publicerin
gs år Design Syfte Metod Resultat Kvalité
”Prospective study on the incidence of cerebrovascular disease after coronary angiography”
Tokushige Akihiro, Miyata Masaaki, Sonoda Takeshi, Kosedo Ippei et. Al.
2018-03-01 Prospektiv
studie Syftet med studien är att undersöka om det uppstår cerebral infarkt efter angiografi
Patienter som genomgått koronarangiografi flera gånger under 2013–2015 var med i studien.
De patienter som hade genomfört CABG innan hade en större risk för att få stroke efter angiografi
Medel
”Association between contrast media volume and 1-year clinical outcomes in patients undergoing coronary angiography”
Feng Qing-Ying, He Yu-Xu, Song Er- Fei, Chen Yan- Ji
2018-10-20 Prospektiv
studie Syftet med studien var att studera förhållandet mellan mängden kontrastmedel och chanserna för en patient som diagnosticerats med kardiovaskulär sjukdom under ett år
Det var 10 961 patienter från 109 sjukhus i Kina som var med i studien. Patienterna följdes upp fyra gånger på ett år.
Av 10 961 patienter var det 171 personer som dog under uppföljningen. De som hade fått mest kontrastmedel under koronarangiografi hade större chans att få någon typ av kroppsskada och högre chans för att få MACCE
Medel
”Impact of cardiac catheterization timing and contrast media dose on acute kidney injury after cardiac surgery” Jiang Wuhua, Yu Jiawei, Xu Jiarui, Shen Bo et. al 2018-10-05 Retrospektiv
studie Syftet är att studera effekterna av kateterisering tid och dosen av kontrastmedel på den som får akut njurskada
Studien baserades på 1069 patienter från Zhongshan sjukhus mellan januari 2015 till december 2015. Patienter som hade genomgått
koronarangiografi eller CABG fick vara med i studien.
Av patienterna som ingick i studien var det 412
patienter som fick CSA-AKI Medel
”Safety of radial coronary angiography with uninterrupted direct-acting oral anticoagulant treatment” Öz Kemaloglu Tugba, Gurol Tayfun, Sarigul Umutay Nedim et. al 2018-11-02 Prospektiv
studie Syftet med studien är att undersöka säkerheten vid DOAC under CAG
I denna studie ingår 160 personer som genomgått CAG under januari 2012 till januari 2017. 60 av dessa patienter använde DOAC. De delades upp i två grupper, A där ingick de som använde DOAC och B där ingick de som inte
Det fanns inga skillnader mellan de två
grupperna. Ingen i grupp A som använde DOAC fick en komplikation under koronarangiografi och ingen i grupp B fick det heller. En i varje grupp fick en blödning.
”Complications of cardiac catheterization in structural heart disease”
Lee Eun Ko, Seo Jeong Yeon, Kim Beom Gi et. al
2016- 03-21 Retrospektiv
studie Syftet med denna studie är att undersöka risker och komplikationer av
koronarangiografi under 10 år
I denna studie undersöktes patienter mellan januari 2004 fram till december 2013 från Seoul National university childrens hospital som genomfört koronarangiografi. Komplikationerna som uppkom under 24 timmar undersöktes och
kategoriserades.
Det genomfördes 2071 stycken
koronarangiografi undersökningar på 1609 patienter. 314 patienter fick komplikationer efter undersökningen. 24 av dem komplikationerna var svår. Av alla patienter var det fyra stycken som dog under 10 års uppföljning.
Medel
Prediction of contrast induced acute kidney injury using novel biomarkers following contrast coronary angiography. Connolly M, Kinnin M, McEneaney D, Mwnown I et al. 2017-10-23 Prospektiv observation studie
Syftet med studien är att undersöka kontrast inducerad njurskada efter koronarangiografi undersökning 301 patienter observerades, under 48h efter en koronarangiografi undersökning, för kontrollering om uppkomst av en akutnjurskada relaterad till undersökning finns. Olika provmaterial togs från patienter vid olika tidpunkter.
Av 301 patienter hade 28 (9,3%) av patienterna utvecklat en akut njurskada efter en
koronarangiografi undersökning. 71,4% av dessa patienter var män. Patienter som hade utvecklat en akut njurskada hade höga kreatininvärde och låga GFR värde.
Medel
Effect of Early Ambulation Versus Late Ambulation on Patients' Outcome among Patients Underwent
Transfemoral Coronary Proced ures Jenita, Earnestine, Pushpakala E et al. 2019-02-19 Prospektiv observation studie
Syftet med denna studie var att bedöma effekten av tidig omhändertagande på nivån av ryggsmärta, urinproblem och vaskulära komplikationer efter koronar angiografiundersök ning, och för att ta reda på sambandet mellan effekten av tidig
70 patienter var
observerade och delades in i olika grupper, patienter med tidigt
omhändertagande och patienter med sen omhändertagande. Patienterna observerades med hjälp av en skala för att undersöka nivån av ryggsmärta, urinobehag och vaskulära komplikationer efter koronarangiografi undersökning.
Resultatet visar att gruppen som fick en tidigt omhändertagande av personal innan en koronaangiografi, visade färre komplikationer jämfört med patienter som icke hade
omhändertagits av sjukvårdspersonal.
demografiska variabler
Comorbidities and Complications in
Nonagenarians Undergoing Coronary Angiography and Intervention Tertiary Center Analysis Mohamed Gayed, MD, Nour Yadak, Waad Qamhia et.al 2017-03 Retrospective
studie Syftet med denna retrospektivstudie var att analysera klinisk presentation, riskfaktorer, komplikationer och mortalitet hos patienter 90 år eller äldre som genomför en koronarangiografi eller PCI Zentralklinik Bad Berka radiologiska kliniken. Databasen i Zentralklinik användes som inkluderade alla patienter som hade genomgått en
koronarangiografi undersökning mellan år 2003 och 2014. Totalt var 43 385 patienter som hade studieratats. Patienternas komplikationer och sjukdomar efter undersökningen antecknades.
Resultatet visar att undersökningen med en koronarangiografi för patienter över 90 år, kan utveckla flera olika komplikationer än unga patienter. Komplikationer som kan utvecklas för dessa patienter är chock som var ca 17%, dödlighet p.g.a. hjärtstopp 25%,
infektioner25,9%, blödningar och trombos. Dessa patienter har högre risker jämfört med yngre patienter.
Medel
Arterial access in patients with de novo acute coronary syndrome undergoing coronary angiography Jabbar Abdul Ali, Mufti Omar, Sabol Angeline et.al 2016-06-01 Retrospektiv
kohortstudie Syfte med denna artikel är att undersöka skillnader mellan punktionsställena under koronarangiografi undersökning och komplikations skilllnader som tillkommer
Metoden i studien pågick i 40 månader, från januari 2010 till april 2013. 561 patienter valdes till studiens resultat. Data samlades in och analyserades till ett resultat för patienter som genomförde
koronangiografi genom punktionsställe a.femoralis eller a.radialis.
Uppkomsten av komplikationer skiljer sig inte mellan a.femoralis och a.radialis punktionsställe. Den märkbara skillnaden mellan
punktionsställena är att kontrastvolymen är högre i a.femoralis
Medel
The effect of low dose versus standard dose of arterial heparin on vascular complications Farshad, Roghani, Babak Shirani et.al. 2016–01 Prospektiv, randomiserad studie
Syftet med studien är att identifiera risken av vaskulära komplikationer som
441 patienter som hade genomfört
koronarangiografi undersökning i Isfahan,
I grupp A hade 25,5% av patienterna fått trombos i samband med undersökningen och 2,3% av patienterna i grupp B. Det var ingen skillnad mellan grupperna vid hematom komplikationen
angiography: Randomized
controlled clinical trial koronarangiografi undersökning och i
samband med användning av heparin under undersökningen.
fick heparindos på 2500IU och grupp B fick
heparindos på 5000IU. komplikationer studerades och redovisades i resultat.
Unusual Vascular
Complications Associated with Transradial Coronary
Procedures Among 10,324 Patients: Case Based Experience and Treatment Options
Tatli, Buturak, Cakar et.al.
2015-05-20 Observations
-studie Syftet med studien är att undersöka vilka vaskulära komplikationer som kan uppstå i samband med koronarangiografi undersökning. Mellan 2010–2014 granskades 7672 patienter som hade genomgått transradial
koronarangiografi
granskades för att identifiera fall av stort hematom, perforering, arteriovenös fistel och pseudoaneurysm
0,31% av observerande patienter utvecklade stort hematom, 8 patienter (0,08%) presenterade med perforering, 4 patienter (0,04%) presenterade med arteriovenös fistel (AVF) och endast 1 fall (0,009%) radiell artärpseudoaneurysm.
Medel
A randomised controlled study of standard versus accelerated deflation of the Terumo radial band haemostasis device after transradial diagnostic cardiac catheterisation J Deuling, Vermeulen, AD, Heuvel et.al 2016-10-03 Prospektiv, randomiserad studie
Syftet med denna studie var att identifiera lokala blödnings-komplikationer under en koronarangiografi undersökning för patienter som hade utfört
undersökningen genom a.radialis.
randomiserad klinisk studie i Universitetsmedicinska centrumet Groningen, mellan 2012–2013. Där valdes 173 patienter totalt som utfört diagnostisk hjärtkateterisering. Patienternas lokala blödningskomplikationer antecknades till ett resultat.
173 patienters komplikationer analyserades. 19 patienter av 173 hade pulsationsblödningar. Man kom fram till att blödning är en vanlig
komplikation och att det uppkom tidigt efter undersökningen.
11. 2 Bilaga 2 Checklista för kvalitativa artiklar (Christina Forsberg)
A. Syftet med studien?
Vilken kvalitativ metod har använts?
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? Ja …. Nej….
B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja…. Nej….
Var genomfördes undersökningen?
Urval- finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
Vilken urvalsmetod användes?
• Strategiskt urval • Snöbollsurval • Teoretiskt urval • Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).
Är undersökningsgruppen lämplig? Ja….. Nej…..
C. Metod och datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)? Ja….. Nej…..
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.) ? Beskriv: Ange datainsamlingsmetod: • Ostrukturerade intervjuer • Halvstrukturerade intervjuer • Fokusgrupper • Observationer • Video-/ bandinspelning • Skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/ studieprotokoll)?
D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
Ange om:
• Teman är utvecklade som begrepp • Det finns episodiskt presenterade citat
• De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna • Svaren är kodade
Resultatbeskrivning:
Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Ja….. Nej……
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja…. Nej……
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja…. Nej…..
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja…. Nej…..
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen Ja…. Nej…..
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data ( finns citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
E. Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja….. Nej…..
Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja…. Nej….
Har resultaten klinisk relevans? Ja… Nej….
Diskuteras metodolgiska brister och risk för bias? Ja…. Nej...
Finns risk för bias? Ja… Nej…
Vilken slutsats drar författaren? Håller du med om slutsatserna? Ja… Nej….
Om nej, Varför inte? Ska artiklen inkluderas? Ja…. Nej….
Checklista för kvantitativa artiklar- RCT (randomiserande studier) A. Syftet med studien?
Är frågeställningarna tydligt beskrivna? Ja…. Nej….
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja…. Nej….. B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? Vilka är exklusionskriterierna? Är undersökningsgruppen representativ? Ja…. Nej….
Var genomfördes undersökningen?
Är powerberäkning gjord? Ja…. Nej…..
Vilket antal krävdes i varje grupp?
Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive kontrollgrupp (KG) EG= KG=
Var gruppstorleken adekvat? Ja…. Nej….
C. Interventionen
Mål med interventionen?
Vad innehöll interventionen?
Vem genomförde interventionen?
Hur ofta gavs interventionen?
Hur behandlas kontrollgruppen?
D. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
Var reliabiliteten beräknad? Ja… Nej…
Var validiteten diskuterad? Ja… Nej…
E. Analys
Om nej, vilka skillnader fanns?
Hur stort var bortfallet?
Kan bortfallet accepteras?
Var den statistiska analysen lämplig? Ja… Nej….
Om nej, varför inte?
Vilka var huvudresultaten?
Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG? Ja… Nej….
Om ja, vilka variabler?
Vilka slutsatser drar författaren?
Instämmer du? Ja… Nej…
F. Värdering
Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja… Nej…
Överväger nyttan av interventionen ev. risker? Ja…. Nej…
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja…. Nej….
11.3 Bilaga 3 Artikelsökning
Sökdatum databas limits Sökord Antal
träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal Valda Artiklar 2019-03-21 PubMed senaste 5 år, engelska, Humans Risks and Complications of Coronary Angiography 722 8 5 1 2019-03-21 PubMed 5 år, engelska, Cardiac catheterization, risks and complications 473 10 6 2 2019-03-21 PubMed 5år, engelska, Humans Cerebrovascular disease after coronary angiography 84 7 3 1 2019-03-21 PubMed 5 år. Engelska, Humans coronary angiography CAG, cardiac catheterization, complications 153 12 5 2 2019-03-26 PubMed 5 år. Engelska, Humans Cardic catherezations OR coronary angiography (NOT: Computed tomography OR MRI) 429 20 10 2 2019-03-26 PubMed 5 år. Engelska, Humans Cardiac catheterization, risks and complications 412 13 5 1
2019-03-26 PubMed 5 år. Engelska, Humans Coronary angiography acute complication and risk 75 15 6 1 2019-03-26 PubMed 5 år. Engelska, Humans "Coronary Angiography/adverse effects"[Mesh] 473 20 10 1 2019-03-26 PubMed 5 år. Engelska, Humans (("Coronary Angiography/adverse effects"[Mesh], side effects AND "last 5 years"[PDat] AND Humans[Mesh] AND English[lang])) NOT computed tomography 416 15 8 1 2019-03-31 Cinahl 2 år. Engelska, Humans Coronary angiography, AND complications 584 35 20 3
