Dricker ensamkommande ungdomar mer än icke ensamkommande ungdomar? : - En kvantitativ studie om ungdomars alkoholkonsumtion

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

Dricker ensamkommande ungdomar mer

än icke ensamkommande ungdomar?

- En kvantitativ studie om ungdomars alkoholkonsumtion

Författare:

Eriksson, Emil Niedrygos, Eryk

Handledare:

(2)

DRICKER ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR MER ÄN ICKE ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR? – EN KVANITATIV STUDIE OM UNGDOMARS ALKOHOLKONSUMTION

Eriksson, Emil Niedrygos, Eryk Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

Sammanfattning

Det har debatterats mycket i media och politiken kring de ensamkommande ungdomar som kommit till Sverige sedan 2010-talet. Denna grupp har lyfts fram som bärare av

samhällsproblem och beskrivs ofta som kriminella och brukande av alkohol och droger. Bilden av alkohol- och drogbruk har dock inte visat sig stämma överens med tidigare studier. Denna studie syftar till att undersöka om konsumtion av alkohol skiljer sig mellan

ensamkommande ungdomar och övriga ungdomar som är mellan 18–25 år och bosatta och/eller uppväxta i Örebro. Metoden som använts i denna studie är kvantitativa

enkätundersökningar med ungdomar som är mellan 18–25 år i Örebro och resultaten har

analyserats med hjälp av två teorier: Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsperspektiv

samt etnicitet och kultur. Resultatet visade att det finns en skillnad i alkoholkonsumtion mellan ensamkommande ungdomar och icke ensamkommande ungdomar som ingått i denna studie, där ensamkommande ungdomar var de som drack mindre än icke ensamkommande ungdomar.

(3)

DO UNACCOMPANIED ADOLECENTS DRINK MORE THAN NON-UNACCOMPANIED ADOLECENTS? - A QUANTITATIVE STUDY ON ADOLECENTS ALCOHOL CONSUMPTION

Eriksson, Emil Niedrygos, Eryk Örebro University,

School of Law, Psychology and Social Work, Social Work,

Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2021.

Abstract

There has been a lot of debate in the media and politics about the unaccompanied adolescents who have come to Sweden since the 2010s. This group has been highlighted as the bearer of societal problems and are often described as criminals and users of alcohol and drugs. However, the picture of alcohol and drug use has not been shown to be consistent with previous studies. This study aims to investigate whether alcohol consumption is transmitted between unaccompanied young people and other young people who are between 18-25 years old and live and / or grew up in Örebro. The method used in this study is quantitative surveys with young people aged 18-25 and Örebro and results have been analyzed using two theories: Bronfenbrenner's socio-ecological development perspective and ethnicity and culture. The

results showed that there is a difference in alcohol consumption between unaccompanied

adolescents and non-unaccompanied adolescents included in this study, where

unaccompanied adolescents were those who drank less than non-unaccompanied adolescents.

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 1 1.2 Frågeställningar ... 2 1.3 Avgränsningar ... 2 2. Forskningsöversikt ... 2 2.1 CAN ... 2

2.2 Ungdomar och alkoholkonsumtion ... 2

2.3 Ensamkommande ungdomar ... 3

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 5

3. Teorier ... 5

3.1 Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsperspektiv ... 5

3.2 Etnicitet och kultur ... 6

4. Metod ... 7

4.1 Beskrivning av litteratursökning ... 7

4.2 Urval ... 8

4.2.2 Bortfall ... 8

4.3 Utformning och spridning av enkät ... 8

4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 9

4.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 10

4.6 Analysmetod ... 11

4.7 Etik ... 11

5. Resultat ... 12

5.1 Sammanfattning av de statistiska analyserna ... 20

6. Teoretisk analys ... 20

6.1 Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsperspektiv ... 20

6.2 Etnicitet och kultur ... 21

7. Diskussion ... 22

7.1 Metoddiskussion ... 23

7.3 Felkällor... 24

7.2 Relevans för socialt arbete ... 24

7.4 Vidare forskning ... 25

Referenser ... 26

(5)

1

1. Inledning

Under den senare halvan av 2010-talet skrevs och debatterades det mycket, både i media och politiskt, kring de ensamkommande barn och ungdomar som sökte sig till Sverige för att söka asyl. Under år 2015 sökte sig 35 000 barn och ungdomar till Sverige vilket kan jämföras med år 2005 antalet asylsökande barn och ungdomar endast var 400 (Dahlberg, 2020). Denna grupp av barn och ungdomar har fått stor medial uppmärksamhet och bland annat lyfts fram som bärare av ett eskalerande samhällsproblem. Dessa ungdomar beskrivs ofta som

kriminella, levandes på storstädernas gator samt brukande av alkohol och droger. Undersökningar visar dock att den bild som presenterades var felaktig och inte går att underbygga empiriskt, utan att den istället bygger på enskilda iakttagelser (Dahlberg, 2020). Vad som istället gick att påvisa var det som kallades för ”flyktingparadoxen” med vilket menas att dessa ungdomar ofta använder alkohol/droger i mindre utsträckning än ungdomar uppväxta i vistelselandet, i detta fall Sverige, trots erfarenheter som är starkt kopplade till stress och traumatiska händelser. Något som också gick att påvisa var att det finns ett samband mellan droganvändning och tid i vistelselandet – att ju längre tid som ungdomarna spenderat i det nya landet desto större är risken för narkotikaanvändning. Till detta hör också var och i vilka områden som ungdomar integreras då deras relation till narkotika visat sig spegla de befintliga kommuninvånarnas. Det förekommer även en medial bild av att dessa ungdomar skulle begå fler kriminella handlingar än övriga ungdomar. Inte heller denna bild kan beläggas vetenskapligt. Istället visar studier på att gruppen ensamkommande ungdomar inte bara blir gripna och dömda för färre brott än övriga ungdomar utan har fler erfarenheter av att utsättas för brott och fysiskt våld (Dahlberg, 2020).

I och med den stora flyktingströmmen blev ensamkommande ungdomar på kort tid en relativt stor grupp i det svenska samhället. Flera av samhällets olika funktioner såsom migrationsverk och socialtjänst var inte förberedda på denna stora flyktingström. Detta gjorde att den stora gruppen av ensamkommande barn och ungdomar i stor utsträckning stod handfallen och utlämnad till ett främmande system som inte klarade av att ta emot dem. Men att måla upp denna grupp av barn och ungdomar som en problemgrupp är både vilseledande och att stigmatisera en grupp människor. Den bild som presenterades i media var snarare en populistisk syn på kultur och etnicitet som fick vara överordnad empiriska underlag som visade på socioekonomiska faktorer som de egentliga orsakerna till droganvändning och kriminalitet bland ungdomar, oavsett härkomst (Dahlberg, 2020; Anderberg, Boson, Dahlberg, Fahlke, Melander Hagborg, 2019).

Att arbeta som socialarbetare innebär ofta att arbeta i direkt kontakt med både klient och lokalsamhället, men även många gånger under direkt lagstiftning och påverkan av politiska beslut. Därför är det viktigt för en socialarbetare att känna till sin närhet, det samhälle och de personer lever i det för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Som tidigare nämnt har gruppen ensamkommande barn och ungdomar fått en medial och politisk stämpel som inte verkar stämma överens med verkligheten utifrån empirisk forskning. Utifrån detta anser vi att det är av intresse att undersöka hur denna grupp skiljer, eller inte skiljer sig, mot övriga ungdomar i ett lokalt sammanhang.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka om konsumtion av alkohol skiljer sig mellan ensamkommande ungdomar och icke ensamkommande ungdomar, som är mellan 18–25 år och bosatta och/eller uppväxta i Örebro.

(6)

2

1.2 Frågeställningar

● Finns det någon skillnad i alkoholkonsumtion bland ensamkommande ungdomar och icke ensamkommande ungdomar?

● Hur kan eventuella skillnader förstås ur ett socialekologiskt utvecklingsperspektiv? ● Hur kan eventuella skillnader förstås ur ett kulturellt/etniskt perspektiv?

1.3 Avgränsningar

Denna studie avgränsar sig till två grupper av ungdomar - ensamkommande ungdomar och icke ensamkommande ungdomar. I denna studie innebär ungdom en person som är mellan 18–25 år gammal. Denna studie avgränsar sig till ungdomars konsumtion av alkohol och inte andra substanser. Med alkohol menas: minst ett glas folköl, mellanöl, starköl, starkcider, alkoläsk, vin, starkvin eller sprit. Lättöl eller cider som kan köpas i vanliga livsmedelsbutiker räknas ej.

2. Forskningsöversikt

2.1 CAN

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN] är ett nationellt

kompetenscentrum vars uppdrag är att sprida kunskap rörande alkohol, droger, doping, tobak och spel om pengar (CAN, 2019). CAN bedriver forskning tillsammans med olika

samarbetspartners och gör årligen återkommande mätningar av olika slag. En av dessa undersökningar är ”Skolelevers drogvanor” vilken är en rikstäckande undersökning som genomförs varje år på elever i årskurs nio och andra året på gymnasiet varje år. Varje år deltar cirka 20 000 elever som får svara på frågor rörande alkohol, narkotika, tobak samt spel om pengar. 2019 års undersökning visade att alkoholkonsumtionen var fortsatt historiskt låg, både gällande antal alkoholkonsumenter och i mängd konsumerad alkohol (CAN, 2019). År 2006 skedde den största uppmätta årskonsumtionen bland gymnasieeleverna sedan mätningarna startades år 1977, sedan dess har konsumtionen sjunkit till drygt en tredjedel från 6.2l till 2.3l ren alkohol per person och år. Ca 25 % av eleverna i andra året på gymnasiet svarar att de aldrig har druckit alkohol, siffran skiljer sig inte nämnvärt mellan pojkar och flickor. Svenska ungdomars alkoholkonsumtion är förhållandevis låg jämfört med ungdomar i andra

europeiska länder. En sammanställning av World health organisation [WHO] (2018) visar att ca 60 % av alla europeiska 15-åringar någon gång druckit alkohol, även om undersökningen också visar att den genomsnittliga konsumtionen sjunkit de senaste åren (WHO, 2020).

2.2 Ungdomar och alkoholkonsumtion

Forskning som gjorts på ungdomar och orsaker till konsumtion av alkohol visar att ungdomar och deras identitet påverkas av närmiljön och de sociala system som de växer upp i. Barn och ungdomar som växer upp i familjesystem som kantas av konflikter, bristande kommunikation och där anknytning mellan barn och förälder är svag är mer benägna att använda sig av alkohol (Hübner & Billinger, 2009). Andra samband man sett med alkoholkonsumtionen är prestation i skolan och dålig eller låg självkänsla och tro på sig själv. Ungdomar som brukar större mängd alkohol har visat sig ha en mer negativ syn på sig själva och uppleva mer och starkare ångest och depressionssymtom jämfört med ungdomar som inte gör det.

Inom socialpsykologin finns fler olika inriktningar eller skolor, två av dessa som används för att analysera och förstå ungdomar och alkoholkonsumtion är den sociologiska

socialpsykologin och den psykologiska socialpsykologin (Hübner & Billinger, 2009). Den sociologiska socialpsykologin har sitt fokus på samhället och kulturen och analyserar

(7)

3

ungdomar och deras alkoholkonsumtion genom att förstå individens roller och maktpositioner och hur sociala förhållanden påverkar känslor, tankar och handlingar. Den psykologiska socialpsykologin har ett mer individuellt analytiskt angreppssätt och ser framförallt till individens attityder och värderingar och hur dessa påverkas av olika grupprocesser. Det är ovanligt att ungdomar konsumerar alkohol i ensamhet, istället är det något som görs i grupp där alkoholen har en särskild funktion i gruppen. Den kan exempelvis fungera stärkande och förenande och som något som knyter samman en grupp individer. Gruppen skapas

tillsammans och bildar i sig en trygghet för de individer som ingår i den Hübner & Billinger, 2009). Soundararajan, Narayanan, Agrawal, Prabhakaran och Murthy (2015) har undersökt hur alkoholkonsumtion bland ungdomar i Indien ser ut. Studien visade att 53% av alla deltagare någon gång hade druckit alkohol innan den lagliga åldern på alkoholkonsumtion i Indien som är 21 år. Studien visade även att ungdomar som hade en yngre debutålder för alkoholkonsumtion uppvisade en mer riskfylld användning av alkohol. Författarna såg även ett samband mellan en yngre debutålder för alkoholkonsumtion samt alkoholrelaterade problem senare i livet, exempelvis missbruk av alkohol och andra alkoholrelaterade sjukdomar. Carvalho, Franca och Menezes (2018) har i sin studie undersökt hur alkoholkonsumtionen ser ut bland ungdomar i Brasilien. Studien var en kvantitativ

undersökning bestående av 175 elever i tonårsåldern som gick besvara en enkät. Resultaten visade att 61,6% av deltagarna hade druckit alkohol någon gång innan de fyllt 18 år, trots att alkohol har en åldersgräns på 18 år. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna hade druckit alkohol för första gången i åldern 10–13 år.

Det råder en internationell trend om sjunkande alkoholkonsumtionen bland ungdomar (Raitasal, Kraus, Bye, Karlsson, Tigerstedt, Törrönen & Raninen, 2020). Flertalet studier visar att det blir mindre vanligt att ungdomar dricker alkohol i allmänhet, dricker regelbundet och dricker stora mängder vid enstaka tillfällen. Under de senaste åren har fler och fler studier genomförts för att försöka förklara den sjunkanden trenden, dock har de flesta av dessa studier begränsats till att undersöka ett land i taget vilket gjort att det inte genererats några möjliga förklaringar på en internationella/global nivå. Forskare menar dock att det funnits flera så kallade megatrender som har haft inverkan på ungdomars alkoholkonsumtion (Raitasal, Kraus, Bye, Karlsson, Tigerstedt, Törrönen & Raninen, 2020). Den första som tas upp är att konkurrensen bland ungdomar har ökat redan från tidig ålder rörande utbildning,

jobbmöjligheter och hobbys. Detta har gjort att det blivit viktigare för ungdomar att skapa och hålla sig till en ”livsplan”, vilket i sin tur har gjort att det skapats incitament för ungdomar att i större utsträckning undvika olika former av riskbeteenden såsom användande av alkohol. En andra trend som synliggjorts är hur nya teknologier dels har förändrat hur ungdomar träffas och interagerar med varandra, dels hur kontakten mellan barn och föräldrar har utvecklats. Detta tros ha haft en inverkan på alkoholkonsumtionen genom ökad kunskap och ökat vuxeninflytande. Denna trend går in i den tredje stora trenden som synliggjorts om

förändringar i föräldraskap som lett till närmare och starkare förälder/barn-relationer. Den sista stora trenden som tros haft inverkan på att ungdomars alkoholkonsumtion, som också går in i tidigare nämnda, är en generell förändring i normer och inställning till alkohol som främst härrör ur en ökad riskmedvetenhet och sjunkande benägenhet till risktagande. Dessa trender om minskat risktagande är inte begränsade till alkohol utan har även setts i relation till bland annat bilkörning, våld och sexuella relationer.

2.3 Ensamkommande ungdomar

Under mitten av 2010-talet startade en stor flyktingvåg i Europa. En stor del av personerna som flydde var barn och ungdomar. År 2015 sökte lite fler än 35 000 personer asyl i Sverige, vilket kan jämföras med de cirka 400 personer som sökte asyl 2005. Sverige införde sedan

(8)

4

gränskontroller och striktare regler för uppehållstillstånd vilket ledde till att antalet asylsökande år 2019 minskade till cirka 900. Orsakerna till flykt var flera men de främsta berörde krig och konflikter, olika former av politisk förföljelse och etnisk diskriminering. Till detta fanns också ofta en förhoppning om ett bättre liv med ökad välfärd och större

möjligheter till utbildning och arbete. Många ensamkommande ungdomar har växt upp under svåra förhållanden såsom fattigdom, undernäring och svält, bevittnande och utsatthet av våld inom och utanför familjen samt bevittnande av krig, tortyr och död (Dahlberg, 2020). Att komma till en ny plats utan stöd av nära vuxna kan bidra till att ungdomar blir särskilt mottagliga för kamraters negativa påverkan i form av kriminalitet och droganvändande. Det framkommer dock att gruppen ensamkommande ungdomar blir gripna och dömda för färre brott än övriga ungdomar, medan de däremot i högre grad blir utsatta för våld och övergrepp. Ungdomar placeras ibland tillsammans med andra vuxna personer på flykt i segregerade och utsatta områden vilket enligt vissa forskare menar är en risk för ett framtida problem med missbruk. I vissa fall tvingas ungdomar till och med att bo med vuxna människor som har en uttalad och aktiv beroendeproblematik. En boendesituation som är stabil och där det finns tillgång till trygga vuxna har istället en gynnande effekt på ensamkommande ungdomars hälsa och välbefinnande (Dahlberg, 2020). Tidigare studier visar dock på att gruppen

ensamkommande ungdomar i stor utsträckning har ett ordnat boende. Skolan kan också fungera skyddande för ungdomen och dennes psykosociala mående genom att hjälpa till att skapa en ”normal” vardag med rutiner. En avklarad skolgång ökar i förlängningen också möjligheterna till ett framtida arbete.

En asylprocess är ofta komplicerad och utdragen och kan skapa känslor av bland annat stress, oro och hopplöshet. I och med den stora flyktingström som kom 2015 översvämmades systemet och dessa processer blev alltmer utdragna, vilket i sin tur ledde till att människor tvingades leva i denna ovisshet och dessa obehagskänslor under en längre tid. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ensamkommande ungdomars psykiska hälsa och mindre på alkohol- och droganvändning. De studier som har genomförts har visat på att det inom gruppen ensamkommande ungdomar generellt sett förekommer en mindre allvarlig alkohol- och narkotikakonsumtion jämfört med övriga ungdomar (Dahlberg, 2020). Detta har kallats för en ”flyktingparadox”, att dessa ungdomar använder en mindre mängd alkohol och narkotika än övriga ungdomar trots att de ofta bär på mycket stress och tidigare traumatiska händelser. I undersökningar understryks dock att dessa resultat är generella och att gruppen är mycket heterogen, samt att skillnader i nivån av missbruk kan vara stora. Manhica, Gauffin, Almquist, Rostila, Berg, Rodríguez García de Cortázar och Hjern (2017) har undersökt alkoholrelaterade sjukdomar bland flyktingar, både ensamkommande och icke

ensamkommande i Sverige. Resultatet visade att personer som var födda i Sverige tenderade att vara inlagda på sjukhus oftare för alkoholrelaterade sjukdomar än flyktingar.

Sannolikheten att bli inlagd på sjukhus för alkoholrelaterade problem var lägst bland

kvinnliga flyktingar. Resultaten visade även skillnader inom gruppen flyktingar, där riskerna att bli inlagd på ett sjukhus för alkoholrelaterade problem var högre för ungdomar som var ensamkommande än ungdomar som var icke ensamkommande.

Att se gruppen som homogen och peka ut den som en särskild problemgrupp menar forskare kan vara problematisk på flera sätt. Risken att gruppen fördomsfullt och felaktigt pekas ut och stigmatiseras diskuteras och att diskussionen kommer att handla om etnicitet och kultur snarare än de sociala och socioekonomiska faktorer som dessa ungdomar lever under. Tidigare forskning tyder på att ovan nämnda faktorer är mer potenta faktorer för att förstå användandet av alkohol och droger. Vidare diskuteras att ett felaktigt sätt att se på situationen också kan komma att innebära stora och felriktade utmaningar för olika myndigheter och

(9)

5

instanser såsom socialtjänst, polis och missbruksvård (Dahlberg, 2020; Anderberg med flera, 2019)

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Tidigare forskning pekar på en internationell nedåtgående trend rörande total

alkoholkonsumtion bland ungdomar (Raitasal, Kraus, Bye, Karlsson, Tigerstedt, Törrönen & Raninen, 2020). Ungdomar tenderar att dricka mindre i allmänhet, inte dricka lika regelbundet som tidigare och inte heller lika stora mängder vid ett och samma tillfälle. I Sverige

uppmättes den dittills lägsta nivån av alkoholkonsumtionen bland ungdomar, både i antal konsumenter och i konsumerad mängd (CAN, 2019). Det är dock fortfarande vanligt att ungdomar dricker alkohol, i en indisk studie framkom att drygt hälften av alla personer hade druckit alkohol innan den lagliga åldern på 21 år (Soundararajan, Narayanan, Agrawal, Prabhakaran och Murthy, 2015). I Brasilien hade 61,6 % någon gång druckit alkohol innan de fyllt 18 år vilket är åldersgränsen i landet.

Att vårdas på sjukhus för alkoholrelaterade sjukdomar är mindre vanligt bland flyktingar, både ensamkommande och icke ensamkommande i Sverige än vad det är för personer som är födda i Sverige (Manhica, Gauffin, Almquist, Rostila, Berg, Rodríguez García de Cortázar och Hjern, 2017). I forskning har också identifierats vad som kallats för en ”flyktingparadox” med vilket åsyftas hur ensamkommande ungdomar en mindre mängd alkohol än icke

ensamkommande trots att de ofta bär på mycket stress och tidigare traumatiska händelser (Dahlberg, 2020). Detta är en bild som inte överensstämmer med vad som presenterats i media, där ensamkommande ungdomar framställts som en potentiell problemgrupp på grund av vidspritt missbruk.

3. Teorier

3.1 Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsperspektiv

En utgångspunkt som kan förklara ungdomars alkoholkonsumtion är Bronfenbrenners socialekologiska systemteori, som kommer användas vid analys. Teorin kännetecknas av att individen interagerar med fyra system i sin tillvaro: mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem och alla dessa system påverkar individen på olika sätt. Vissa av dessa system är förbundna med varandra medan vissa fungerar oberoende av varandra. Bronfenbrenner menar att individen ingår i ett pågående samspel mellan flera sammanhang och i centrum finns individen och dennes utveckling. Mikrosystem är system som individen själv ingår i och ett barn i sin uppväxt kommer stegvis att ingå i fler mikrosystem. I början har ett barn

exempelvis sin familj och släktingar som mikrosystem men i takt med att barnet blir äldre kommer det tillkomma fler system i mikrosystemet som exempelvis syskon, lagkamrater och kompisar i skolan. Bronfenbrenner menar att alla mikrosystem är lika viktiga och inte går att rangordna, det viktigaste mikrosystemet är det där individen befinner sig just nu. Kontakterna som förs genom de olika mikrosystemen går att förstå som en mellanliggande nivå i nätverket, denna mellanliggande nivå kallas för mesosystemet. Bronfenbrenner betonar vikten av att det finns kontakter mellan ett barns olika mesosystem, som exempelvis kontakt mellan

föräldrarna och skolan. Bronfenbrenner menar att ett barn som mår psykiskt dåligt ofta har brutna eller konfliktfyllda kontaktlänkar mellan de vuxna som är viktiga för barnet i

mesosystemen. Kontakter mellan en individs mesosystem kräver inte individens närvaro, men kan ha en påverkan på individen ändå. Exosystem är det system som är utanförliggande och som individen påverkas av trots att individen inte tillhör systemet. Ett exempel är exempelvis fritidsgården där exosystemet är socialförvaltningen och individen kan påverkas genom att socialförvaltningen exempelvis minskar på öppettiderna eller säger upp personal av olika

(10)

6

anledningar, detta kan i sin tur påverka individen. Makrosystemet är den nivån som är övergripande i det socialekologiska utvecklingsperspektivet och innefattar en individs kultur och religion, aktuell lagstiftning, normer samt den politiska och ekonomiska makten. I takt med att ett samhälle förändras kommer individers värderingar omprövas, dessutom kommer samhällsförändring påverka individer både direkt och indirekt. Ett exempel är att under arbetslöshet ökar rasism men också kreativitet och nyskapande. Ett annat tydligt exempel på hur makrosystemet påverkar oss är massmedia och allt som skrivs och sägs där, individer påverkas av massmedier, både på bra och dåliga sätt (Forsberg och Wallmark, 2002; Bronfenbrenner 1977).

3.2 Etnicitet och kultur

Begreppet etnicitet används med olika betydelse beroende på plats och sammanhang.

Historiskt sågs etnicitet som något som hade direkt koppling till biologi och starkt kopplat till exempelvis födelseplats och hudfärg, idag ses istället kulturella faktorer vara avgörande (Nagel, 1994). Många som försökt reda ut och förklara begreppet menar att etnicitet är

resultatet av social interaktion och sociala processer som skapar känslor av samhörighet inom och mellan grupper av människor och inte något som är statiskt och evigt (Mattson, 2010). Etnicitet kan alltså ses som en utvecklande process, där förändrade processer hos både grupper och individer med fokus på identitet, kultur och kulturell grupptillhörighet

tillsammans formar vad etnicitet är (Nagel, 1994). Identiteten och kulturen skapar mening och bestämmer etniska gränser, dessa gränser prövas ständigt och är hela tiden under förhandling både internt inom individen och externt inom gruppen. Ny musik, ny konst, normer och åsikter, symboler och kläder är exempel på sådant som vi tydligt kan se förändras över tiden som är en del av och har en stor kulturell inverkan på vad etnicitet är.

Vissa forskare menar att etnicitet, på en övergripande nivå, innebär att tillhöra och ta del av en grupp och dess levnadsförhållanden (Mattson, 2010). Dessa grupper kan skapas utifrån olika parametrar och förhållanden såsom geografiska områden, ekonomiska resurser och/eller språklig gemenskap. Skapandet av grupper på detta sätt innebär också att de ofta rangordnas hierarkiskt. En av de viktigaste delarna av en etnisk tillhörighet är känslan av den kollektiva gemenskapen, att tillhöra en grupp som kan, eller skulle kunna, enas för ett gemensamt mål, exempelvis en politisk kamp mot utanförskap eller förtryck. Etnicitetsbegreppet figurerar på flera olika nivåer, dels på individ- och gruppnivå, dels på samhällsnivå kopplat till strukturella och sociala förhållanden. Andra menar att, även om etnicitetsbegreppet är svårdefinierat, kan utgå från två grundkriterier. Det första som måste finnas är en kulturell samhörighet med grund i värderingar, normer och beteenden eller identitet som ska kombineras med

strukturella villkor och materiella villkor och som i sin tur tillsammans skapar en känsla av gemenskap, social organisering och politisk handledning. Det andra som definieras etnicitet utifrån samspelet mellan det kulturella och det strukturella (Mattson, 2010). Detta göra att den etniska identiteten till viss del är frivillig och självvald men begränsas av samhälleliga

strukturer (Nagel, 1994). Valen begränsas till vilka möjligheter som finns tillgängliga utifrån vad samhällets strukturer tillåter.

När etnicitet diskuteras kopplas det ofta samman med begreppet kultur, och att den

gemensamma kulturen är en stor del av urskiljandet och definitionen av etnicitet. I vardagligt tal är det till och med vanligt att de två begreppen likställs med varandra (Mattson, 2010). Olika kulturer, kulturkrockar och kulturell identitet nämns ofta i samhällsdiskussioner men vad dessa begrepp innebär och hur de kan kopplas samman eller särskiljas från varandra är sällan tydligt. Detta är dock lätt att förstå då även kulturbegreppet har sin grund i

(11)

7

det klart att det är svårt att definiera vad etnicitetsbegreppet innebär och vad som innefattas i det (Mattson, 2010). Definitionen är både rörlig, bunden till sin sociala och historiska kontext och föränderlig över tid. Även om det tenderar att kopplas till kultur i form av språk, religion, seder och bruk. Kulturbegreppet beskrivs dock oftast som bredare än etnicitetsbegreppet, bland annat eftersom det kan kopplas till en nationell kultur (svensk kultur är exempelvis något som ofta hörs och skrivs i den mediala och politiska debatten utan att egentligen definieras och preciseras närmare). Kultur behöver dock inte kopplas samman med en

nationell kultur innefattande språk, folkslag, religiösa och kulturella symboler utan kan också användas för att diskutera grupp-, organisations- och ”fin/ful”-kultur.

Sammanfattningsvis kan sägas att det är svårt att dra en skiljelinje mellan de två begreppen. Kultur är ett bredare begrepp som kan innefatta mer och användas mer vardagligt än vad etnicitet kan. Etnicitet är svårare att definiera men berör främst en känsla av tillhörighet till en avgränsad grupp (Mattson, 2010). Denna tillhörighet handlar oftast om var vi är födda,

vilket/vilka språk vi pratar, religion, seder och bruk och en gemensam historia. Ett sätt att hålla de två isär är att se på kultur som det som det som finns omkring och omger oss medan etnicitet är den identitet och grupptillhörighet vi skapar och upplever att vi har.

4. Metod

4.1 Beskrivning av litteratursökning

Det finns olika sätt att genomföra en litteratursökning vilket avgörs av ämne och uppgiftens typ och karaktär (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014). I vissa fall finns kärnlitteratur som utifrån ämnet bör läsas, tillgänglig tid och arbetets studieramar med mera kan behöva beaktas. Det finns olika sökmetoder att använda sig av och detta arbete har framförallt använt sig av vad som kallas för en kedjesökning. Att använda sig av kedjesökning innebär att ”ett arbete leder till ett annat” genom att exempelvis en referens, författare eller artikelserie följs. Slumpmässig sökning är ett sätt att söka information som framförallt är lämplig i ett arbetets inledande fas där slumpen och den sökandes ”instinkt” får vara ledande. En systematisk sökning följer strikta ramar och används vid sökning av information till ett visst ämne (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014). Denna studie har använts sig av samtliga tre metoder. När det inledningsvis endast fanns tankar kring olika potentiella ämnen användes den slumpmässiga sökningen. Den slumpmässiga sökningen ledde fram till ett ämne rörande ungdomar och deras alkoholkonsumtion. Den slumpmässiga sökningen övergick sedan till en systematisk sökning. Under den systematiska sökningen hittades en källa som ansågs

intressant och relevant som sedan följdes enligt ett kedjesökande.

När en litteratursökning skall göras, och särskilt vid systematisk sökning, är det fördelaktigt att bestämma på förhand vilka söktjänster som skall användas (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014). Till detta arbete har det använts två olika söktjänster. Till den slumpmässiga sökningen användes Google-Scholar som är Googles söktjänst för vetenskapliga tester och arbeten. Anledningen till att denna tjänst användes till den slumpmässiga sökningen var att den visade ett större antal träffar då den bland annat även visar arbeten på kandidatnivå, vilket ansågs lämpligt vid inspirationssökning. När ämnet var någorlunda färdigt övergick sökningen från slumpmässig till systematisk. Den systematiska sökningen genomfördes på Örebro

universitets egen söktjänst Primo. Detta arbete behandlar ämnet alkoholkonsumtion bland ungdomar med en huvudvariabel om huruvida personen ifråga har (eller inte har) kommit till Sverige som ensamkommande ungdom eller inte har inverkan på konsumtionen. Då den stora flyktingvågen skedde 2015 var det viktigt att fokusera på nyare forskning som även skulle kunna behandla gruppen av ensamkommande ungdomar. För att finna information mer

(12)

8

generell information om ungdomars alkoholkonsumtion, som inte var bundet till gruppen ensamkommande ungdomar, ansågs det rimligt att vidga tidsperspektivet och tidshorisonten för sökningen bestämdes till arbeten publicerade 2010 och framåt. Ytterligare kriterier som sattes upp var att materialet skulle vara peer-reviwed och skrivet på antingen svenska eller engelska.

Sökorden som används vid en litteratursökning är mycket viktiga (Rienecker & Jörgensen, 2014). Eftersom sökningen sökte efter material publicerat på både engelska och svenska var det viktigt att använda sig av likvärdiga ord på båda språken.

Följande ord användes vid sökningen; ungdomar, young people, tonåringar, adolescents alkohol, alcohol, beroende, addiction, socioekonomisk status socio-economic status. De träffas som framkom vid sökningarna valdes främst ut genom läsning av först rubriker sedan sammanfattningar/abstracts, material som ansågs lämpliga sparades ner och

genomlästes mer ingående. När forskningsmaterial väljs ut bör ett kritiskt förhållningssätt användas, oavsett om materialet finns att hämta i granskade databaser (Rienecker & Jörgensen, 2014). Bland annat för frågor ställas kring vem som tagit fram och publicerat materialet och i vilket syfte. I detta arbete får den kritiska granskningen dock anses vara begränsad och anpassad efter arbetets omfattning och karaktär.

4.2 Urval

Denna studie har använt sig av ett så kallat sannolikhetsurval (Bryman, 2012). Ett icke-sannolikhetsurval är ett paraplybegrepp för den sortens urval där respondenter inte plockas fram med hjälp av slumpen och olika sannolikhetsprinciper. Den huvudsakliga nackdelen med olika typer av icke-sannolikhetsurval är att undersökningens resultat inte går att generalisera, då det är omöjligt att veta vilken del som det undersökta stickprovet representerar av den totala populationen. Denna studie har använt sig av två sorters icke-sannolikhetsurval; bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid ett bekvämlighetsurval plockas personer in som respondenter som för tillfället för studien finns tillgängliga för forskaren. En fördel med ett sådant urval, när en undersökning vänder sig till undersökarens närhet, är att svarsfrekvensen tenderar att bli högre då det finns personliga incitament hos respondenter att besvara eller delta i undersökningen. Ett snöbollsurval är en typ av bekvämlighetsurval (Bryman, 2012). Vid denna typ av urval söker forskaren upp ett mindre antal respondenter genom vilka forskaren sedan når ytterligare respondenter.

Denna studie vände sig först till rektorer på de olika gymnasieskolorna i Örebro. Ett

informationsmejl skickades ut till 26 rektorer som arbetade på gymnasieskolor i Örebro med information om den undersökning som skulle genomföras samt en förfrågan om godkännande och hjälp att sprida den hos respektive rektors elever. Återkopplingen på detta var dock obefintlig vilket gjorde att urvalet styrdes om. Enkäten skickades istället ut till utvalda personer i vår omgivning som var i passande ålder för undersökningen likt ett

bekvämlighetsurval. Dessa respondenter ombads sedan sprida undersökningen vidare till personer i deras närhet likt ett snöbollsurval.

4.2.2 Bortfall

På grund av vår datainsamlingsmetod vet vi inte hur bortfallet ser ut då vi inte vet vilka som avstod från att svara på studien, men alla som besvarade studien kom med i resultatet, alltså hade vi inget bortfall från gruppen som svarade på enkäten.

4.3 Utformning och spridning av enkät

Denna studie har använt sig av en enkätstudie som datainsamlingsmetod, enkäten hade typen av webbsurvey där de respondenterna fick följa en länk och svara på enkäten i en webbläsare.

(13)

9

Tjänsten som användes för utformandet och besvarandet av enkäten var Google-formulär, Googles egen tjänst för att skapa och sprida online-undersökningar. Med websurvey menas att respondenten följer en webbadress och svarar på enkäten online (Bryman, 2012). Fördelar med att använda sig av en digital undersökning är bland annat att den går snabbt att dela ut och fylla i jämfört med pappersenkäter. Det går även fortare att sammanställa svaren då de samlas in digitalt. Att svaren sammanställs digitalt gör även att risken för fel blir färre då detta sker automatiskt. En svaghet med att använda sig av en online-undersökning som kan

diskuteras är ifall respondenten inte känner att denne “behöver” besvara undersökningen i samma utsträckning som om denne fått ett papper framför sig att fylla i. Då urvalet styrdes om och undersökningen spreds likt ett snöbollsurval hade en pappersenkät varit svår att

administrera, utan en online-undersökning som endast krävde att det bifogades en länk var nästan nödvändig.

Att använda sig av enkäter för undersökningar har flera fördelar; de är ofta snabbare och billigare att administrera än intervjuer, det går att nå en större och mer utspridd population, intervjuarens påverkan på respondenten försvinner (Bryman, 2012). Det finns dock nackdelar såsom att det inte alltid finns någon som kan hjälpa respondenten vid eventuella frågor och funderingar, vilket är ännu svårare vid webbaserade undersökningar. Det går inte heller att ställa uppföljande frågor och det går inte heller att vara säker på vem som faktiskt svarar på enkäten. Ett vanligt problem vid användandet av enkätstudier är att svarsbortfallet blir stort, därför är det viktigt att enkäten utformas på ett sådant sätt att den ser så inbjudande och enkel att besvara som möjligt. En kortare enkät uppvisar ett mindre bortfall (Bryman, 2012). Det är därför av vikt att inte ha med fler frågor än vad som anses absolut nödvändigt för studien. När enkäten till denna studie skulle utformas användes de valda teoretiska utgångspunkterna, ett socialekologiskt utvecklingsperspektiv samt etnicitet och kultur, som grund för frågorna. Totalt formulerades 13 frågor varav tre behandlande bakgrundsvariablerna kön, ålder och ort/bostadsområde. En fråga berörde huruvida respondenten kommit till Sverige som

ensamkommande ungdom eller inte. Två frågor berörde alkohol och alkoholkonsumtion och resterande sju frågor var uppdelade på de två teoretiska perspektiven. Enkäten inleddes med en kort informerande text om studiens syfte, att undersökningen är anonym och att deltagande är frivilligt. För att undvika interna bortfall konstruerades varje frågas svar så att samtliga frågor var tvungna att vara besvarade för att enkäten skulle kunna skickas in. Då enkäten ”krävde” svar från de svarade lades svarsalternativ likt; ”vet ej”, ”vill ej svara” osv till för att ge respondenten möjlighet att på så vis låta bli att svara på en fråga som respondenten ej ville besvara.

4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Vi anser att denna studie är valid då vi i denna studie främst har undersökt

alkoholkonsumtionen hos ungdomar genom att, i enkäten ställa frågan “Har du någon gång druckit alkohol? “med beskrivningen “D.v.s. minst ett glas folköl, mellanöl, starköl,

starkcider, alkoläsk, vin, starkvin eller sprit. Räkna ej med lättöl eller cider som kan köpas i vanliga livsmedelsbutiker.”, på så sätt anser vi mäter alkoholkonsumtion genom att jämföra hur många av ensamkommande och icke ensamkommande ungdomar har druckit alkohol. Vi utgick från våra frågeställningar och våra teoretiska begrepp i utformningen av enkätfrågorna vilket gjorde att vi fick ett resultat som gick att analysera utifrån frågeställningarna och de teoretiska begreppen. Validiteten kan ha påverkats av att vi själva hittat på en del av frågorna utan att någon expert har fått titta på dom. Validitet beskrivs som ett kvalitetskriterium som bedömer ifall de slutsatser som undersökningen har genererat hänger ihop eller inte, alltså ifall ett mått som mäter begreppet verkligen mäter det begreppet. Inom validitetsbegreppet finns det fem olika former där den första är ytvaliditet. Ytvaliditet handlar om att måttet som forskaren använder måste spegla innehållet i begreppet som är aktuellt. Det går att avgöra

(14)

10

ytvaliditeten genom att exempelvis fråga experter inom ett visst område ifall måttet speglar det begrepp som används. Nästa begrepp som en forskare kan försöka avgöra är samtidig validitet. För att avgöra samtidig validitet formar forskaren tester som forskaren korrelerar med kriterier för att undersöka ifall testets resultat utvärderar testets frågor. Ett exempel är arbetstillfredsställelse där ett kriterium kan vara frånvaro, då kan forskaren mäta hur

frånvaron ser ut beroende på olika individers arbetstillfredsställelse. Om forskaren ser att det inte förekommer ett samband går det att ifrågasätta ifall måttet som används verkligen mäter begreppet. Prediktiv validitet är när forskaren använder ett framtida kriterium istället för ett aktuellt kriterium. Begreppsvaliditet är när forskaren, från en teori, försöker bevisa hypoteser som är relevanta för begreppet som undersöks och konvergent validitet är när forskaren mäter validiteten hos ett mått genom att jämföra det med andra mått som använts på begreppet (Bryman, 2018).

Vi anser att denna studie är reliabel då undersökningsfrågorna inte är beroende av tid och rum vilket gör att studien går att göra om. I metoden finns det en beskrivning av

datainsamlingsmetoden vilket också underlättar en upprepning av studien. Booth, Sutton och Papaioannou (2016) skriver att det inom statistiska undersökningar går att undersöka

reliabiliteten genom att göra ett chi2 test för att se ifall resultaten är statistiskt signifikanta. I denna studie innehöll sammanställningen av en cell ett värde på lägre än fem på majoriteten av testen som gjordes vilket gör att det inte går att anse resultaten som statistiskt signifikanta, vilket i sin tur kan anses sänka reliabiliteten. Reliabilitet är ett andra kvalitetskriterium som bedömer huruvida undersökningens mätningar och mått är pålitliga eller inte. Inom

reliabilitetsbegreppet finns det tre olika former. Stabilitet handlar ifall måttet på begreppet är stabilt över tid, alltså ifall det går att göra om undersökningen vid ett senare tillfälle och båda resultaten stämmer överens är måttet stabilt. Intern reliabilitet handlar om hur väl olika delar av måttet kan mäta samma sak och avser mått med flera indikatorer. Interbedömarreliabilitet kan handla om att flera bedömare eller observatörer kan observera eller översätta empiri och används främst i innehållsanalys (Bryman, 2018).

Generaliserbarhet är ett mått som berättar i vilken utsträckning en studie kan generaliseras till en större population än respondenterna som har deltagit i studien. En studie ska sträva efter att ha ett så representativt urval som är möjligt för att resultatet ska kunna generaliseras till en större population. Resultaten ska sträva efter att generaliseras utöver det specifika fallet eller den speciella studien. Den viktigaste tekniken för att en studie ska kunna få ett representativt urval är ett sannolikhetsurval då respondenterna väljs ut på ett slumpmässigt sätt. Att en studie har ett slumpmässigt urval betyder emellertid inte att urvalet är representativt för en hel

population eller ett helt land, utan där ställs frågan vad eller vilka är urvalet representativt för. Svaret på denna fråga är att urvalet är representativt för den befolkningen eller platsen som ligger till grund för urvalsprocessen och resultatet går inte att generalisera utanför denna befolkning i studier inom socialt arbete (Bryman, 2018).

4.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Kritisk realism kommer vara en utgångspunkt för denna undersökning. Danemark (2018) skriver att grunden för kritisk realism handlar om att allt som ska analyseras med hjälp av orsak och verkan måste ha bakomliggande generativa mekanismer. Enligt kritisk realism består verkligheten av domäner som består av mekanismer och strukturer. Dessa domäner genererar ibland en händelse och när en händelse inträffar blir det ett empiriskt faktum. Fokus riktas alltså inte mot de empiriskt observerbara händelserna utan mot de bakomliggande kausala mekanismerna. Mekanismer beskrivs som krafter som gör att en händelse eller ett fenomen inträffar eftersom saker inte sker utom en bakomliggande orsak. Fakta anses vara

(15)

11

teoriberoende och inte teoribestämmande och det finns ingen absolut sanning då all kunskap anses vara felbar, dock till olika grader. Inom forskningen strävas det efter att producera resultat då skapandet av resultat kan bidra med teoretisk förståelse och bidrar till att

människor kan begreppsliggöra fenomen i verkligheten. Denna studie kommer alltså inte att sträva efter att hitta en absolut sanning utan hur ett förhållande ser ut i verkligheten, hur de bakomliggande kausala mekanismerna genererar en händelse. Denna studie kommer

undersöka om alkoholkonsumtion skiljer sig mellan ensamkommande ungdomar och övriga ungdomar där ungdomarnas ursprung kommer tolkas som bakomliggande mekanismer.

4.6 Analysmetod

Efter att enkäten var besvarad och stängd sparades data ner från Google-formulär som en Excel-fil, denna fil fördes sedan in i SPSS som är ett program för statistisk analys. Med hjälp av SPSS har bivariata analyser genomförts för att undersöka samband mellan olika variabler. Bivariata analyser undersöker om det finns ett samband, eller korrelation, mellan två variabler (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Bivariata analyser kan presenteras på olika sätt bland annat i stapeldiagram, spridningsdiagram och korstabeller, i denna studie har korstabeller använts. En av de huvudsakliga frågorna som ställs vid en statistisk analys är huruvida sambandet som framkommer är ett reellt orsakssamband eller om det beror på slumpmässiga tillfälligheter, vilket brukar kallas för ett skensamband (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). När ett orsaksförhållande ska undersökas måste det finnas en oberoende variabel som vid förändring skapar ytterligare en förändring i en annan beroende variabel. För att bestämma om ett statistiskt samband är ett orsakssamband och också klargöra vilken variabel som är den beroende och den oberoende finns två huvudsakliga kriterier. Det första handlar om tid och säger att en förändring i oberoende, orsakande, variabeln alltid måste ske före förändringen i den beroende effektvariabeln. Det andra är kriteriet berör sunt förnuft och förförståelse om hur omgivningen fungerar (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Då detta arbete berör två huvudsakliga grupper; ensamkommande och icke barn/ungdomar bestod de flesta analyser som genomfördes med frågan om respondenten kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom eller inte. Enligt det andra kontrollkriteriet om sunt förnuft placerade vi om respondenten kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom eller inte som oberoende variabel då vi ansåg att huruvida en person flytt från ett annat land med stor sannolikhet inte är beroende av om denne exempelvis någon gång testat att dricka alkohol. Flertalet test gjordes för att försöka intressanta och statistiskt signifikanta resultat. För att undersöka om ett orsakssamband är statistiskt signifikant och kan ett chi-2 test användas. En beräkning av chi-2 går ut på att ta reda på ifall det förväntade värdet eller frekvensen i cellerna i en tabell skulle ha om det bara var slumpen som inverkade (Bryman, 2018). I detta arbete gick det tyvärr endast vid ett test att räkna fram ett chi-2 mått. Detta berodde på att vissa celler i korstabellerna hade ett för lågt värde vilket gjorde uträkningen omöjlig. En lösning på ett sådant problem kan vara att slå ihop olika celler eller kategorier till en. Detta var dock inte möjligt då de flesta frågor antingen bara innehöll frågor med svaren av typen ja, nej eller vet ej, eller sådan som var omöjliga att slå ihop, såsom religionstillhörighet.

4.7 Etik

Att bedriva forskning, oavsett på vilken nivå, innebär ett ansvar. Grunden i forskningsetiken är att skydda försökspersoner så att de inte kommer till skada fysiskt eller psykiskt och förhindra att individens rättigheter kränks (Vetenskapsrådet, 2017). All forskning behöver initialt göra en risk/vinst-bedömning för att avgöra om den tänkta undersökningen är etiskt försvarbar eller inte. Sådana ekvationer börjar vanligen på minus, då många undersökningar på något sätt tar tid från forskningsdeltagare, och utsätter dem för en viss risk, även om den i många gånger är minimal. På grund av att denna studie inte använder sig av ett slumpmässigt urval kommer den inte kunna generera några generaliserbara resultat, dock kommer den

(16)

12

eventuellt kunna bidra till en ökad kunskap och ingång till diskussion för både personal och elever på de tillfrågade gymnasieskolorna. För de tillfrågade eleverna är förhoppningen att ett medverkande i studien också kan bidra till ökad insikt om den egna situationen och relationen till alkohol som denna studie fokuserar på.

Det finns fyra grundläggande etiska principer som forskare och forskning bör förhålla sig till (Bryman, 2012).

- Informationskravet - forskarens skyldighet att informera forskningsdeltagarna om

undersökningen syfte, att deltagande är frivilligt och att alla har rätt att avbryta sitt deltagande även efter att studien har påbörjats.

- Samtyckeskravet - varje deltagare behöver ge sitt samtycke till studien för att delta.

- Konfidentialitetskravet - svar från och uppgifter om forskningsdeltagarna, såsom

enkätsvar och personuppgifter, skall hanteras så konfidentiellt som möjligt så att ingen obehörig kan nå dem.

- Nyttjandekravet - uppgifter som samlas in i forskningssyfte endast får användas i just detta

syfte och inget annat.

Enkäten inleds enligt informationskravet med en informerande text där det syftet med studien framgår. I samma inledande text framkommer även, enligt principen om samtyckeskravet, att deltagandet är helt och håller frivilligt. Vidare framkommer att de enskilda enkätsvaren endast kommer att läsas av oss två studenter och vår handledare. Studien kommer att genomföras med total svars-anonymitet och samlas in digitalt och inte kunna kopplas till någon enskild person och endast användas till just denna studie i enlighet med konfidentialitets- och nyttjandekravet. Publicering är en del av forskningen och det framkomna materialet ska publiceras oavsett om det på förhand önskade resultatet kunde uppnås eller inte

(Vetenskapsrådet, 2017).

Den sammantagna risken för etiska problem i denna studie anses relativt låga då samtliga deltagare är anonyma och inget svar kommer att kunna kopplas ihop med någon enskild individ. Undersökningsmaterialet i studien presenteras också på ett sådant sätt att det inte i det publicerade materialet ska kunna gå att identifiera enskilda deltagare. Studien bygger på en huvudvariabel om ungdomen i fråga har kommer till Sverige som ensamkommande

barn/ungdom eller inte. Detta ämne är viktigt att det behandlas objektivt på ett sakligt och adekvat sätt för att inte riskera att något framställs som värderande, varken för eller emot något eller något. Det risker som denna studie kan ha medfört för de enskilda

forskningsdeltagarna torde främst vara kopplade till ett eventuellt obehag eller oro vid

insamlingstillfället av data. Risk finns att frågorna skulle kunna väcka känslor av utlämnande, både rörande den egna situationen kring alkohol och sociala förhållanden. Den sammanvägda nyttan med studien anses vara begränsad men dock överväga de eventuella riskerna.

5. Resultat

Denna studie besvarades av totalt 105 personer. Av respondenterna uppgav 39 personer (37,1 %) att de hade kommit till Sverige som ensamkommande ungdom och 66 personer (62,9 %) att de inte hade det. På frågan om kön svarade 33 personer (31,4 %) kvinna och 72 personer (68,6 %) man. Av respondenterna uppgav 66 personer (62,9 %) att de hade minst en

vårdnadshavare som var född utomlands, 36 personer (34,3 %) att de inte hade det och tre personer (3 %) uppgav att de ej ville svara på frågan. Religionstillhörigheten var enligt följande; 36 personer (36,4 %) svarade att de inte tillhörde någon religion, 47 personer (44,7 %) islam, 20 personer (19 %) kristendom och tre personer (1,9 %) hinduism.

(17)

13

Tabell 1.a: Alkoholanvändning fördelat på ensamkommande ungdom eller icke ensamkommande ungdom.

Har du kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom?

Total Ja Nej

Har du någon gång druckit alkohol?

Ja Count 26 66 92

% within Har du kommit till Sverige som

ensamkommande barn/ungdom?

66,7% 100,0% 87,6%

Nej Count 13 0 13

33,3% 0,0% 12,4%

Total Count 39 66 105

100,0% 100,0% 100,0%

Tabell 1.b: Chi-Square Tests

Value df Asymptotic Significance (2-sided) Exact Sig. (2-sided) Exact Sig. (1-sided) Pearson Chi-Square 25,109a ₁ _,000 _,000 _,000 Continuity Correctionb _22,130 ₁ _,000 Likelihood Ratio 28,986 1 ,000 ,000 ,000

Fisher's Exact Test ,000 ,000

N of Valid Cases 105

a. 1 cells (25,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 4,83.

b. Computed only for a 2x2 table

Tabell 1.a visar att det föreligger en skillnad i konsumtion av alkohol mellan de som svarat Ja och de som svarat Nej på frågan om de kommit till Sverige som ensamkommande

barn/ungdom. I tabellen går att utläsa att 26 (66,7 %) av de 39 respondenterna uppgett att de kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom någon gång har druckit alkohol och 13 (33,3 %) av 39 har det inte. Detta kan jämföras med de personer som svarade att de inte kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdomar, där samtliga 66 (100%)

respondenter svarade att de någon gång testat att dricka alkohol. Då sammanställningen innehåller en cell med ett värde på lägre än fem går det enligt tabell 1.b inte att räkna fram ett statistiskt signifikant samband eller inte med hjälp av chi2

(18)

14

Tabell 2.a: Bjuden på alkohol hemma fördelat på ensamkommande ungdom eller icke ensamkommande ungdom.

Total Ja Nej

Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina vårdnadshavare?

Ja Count 0 11 11

0,0% 16,7% 10,5%

Nej Count 39 55 94

100,0% 83,3% 89,5%

100,0% 100,0% 100,0%

Value df Asymptotic Significance (2-sided) Exact Sig. (2-sided) Exact Sig. (1-sided) Pearson Chi-Square 7,261a ₁ _,007 _,006 _,004 Continuity Correctionb _5,592 ₁ _,018 Likelihood Ratio 10,964 1 ,001 ,004 ,004

Fisher's Exact Test ,006 ,004

b. Computed only for a 2x2 table

Tabell 2.a, visar att det föreligger en skillnad gällande bjudvanor från vårdnadshavare mellan de som svarat Ja och de som svarat Nej på frågan om de kommit till Sverige som

ensamkommande barn/ungdom. I tabellen går att utläsa att ingen (0 %) av de 39

respondenterna uppgett att de kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom aldrig har blivit bjuden på alkohol av sina vårdnadshavare. Detta kan jämföras med de personer som svarade att de inte kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom, där 11 personer (16,7 %) svarade att de blivit bjudna på alkohol hemma av sina vårdnadshavare. Då

sammanställningen av svaren innehåller en cell med ett värde på lägre än fem går det enligt tabell 2.b inte att räkna fram ett statistiskt signifikant samband eller inte med hjälp av chi2.

(19)

15

Tabell 3.a: - Alkoholanvändning fördelat på religionstillhörighet

Tillhör du någon av följande religioner?

Total Hinduism Islam Kristendom Nej

Har du någon gång drucki t alkoh ol? Ja Count 2 34 20 36 92

% within Tillhör du någon av följande religioner?

100,0% 72,3% 100,0% 100,0% 87,6%

Nej Count 0 13 0 0 13

0,0% 27,7% 0,0% 0,0% 12,4%

Total Count 2 47 20 36 105

100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Value df Asymptotic Significance (2-sided) Exact Sig. (2-sided) Pearson Chi-Square 18,309a ₃ _,000 _,002 Likelihood Ratio 23,201 3 ,000 ,000

Fisher's Exact Test 17,692 ,000

a. 4 cells (50,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is25.

Tabell 3.a visar att 27,7 % av alla som svarat att de tillhör islam har också svarat att de aldrig druckit alkohol. Tabellen visar att 13 personer (12,4 %) av de 105 respondenterna i denna studie har uppgett att de aldrig har druckit alkohol och samtliga tillhör islam. Då

sammanställningen av svaren innehåller fyra celler med färre än fem svar går det enligt tabell 3.b inte att räkna fram ett statistiskt signifikant samband eller inte.

(20)

16

Tabell 4.a: Alkoholanvändning fördelat på fördelat vårdnadshavares alkoholanvändning. Dricker dina vårdnadshavare alkohol i hemmet?

Total Ja Nej Vet ej Har du någon gång druckit alkohol? Ja Count 39 50 3 92

% within Dricker dina vårdnadshavare alkohol i hemmet?

100,0% 79,4% 100,0% 87,6%

Nej Count 0 13 0 13

0,0% 20,6% 0,0% 12,4%

Total Count 39 63 3 105

100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Tabell 4.b - Chi-Square Tests

Value df Asymptotic Significance (2-sided) Exact Sig. (2-sided) Pearson Chi-Square 9,891a ₂ _,007 _,012 Likelihood Ratio 14,490 2 ,001 ,002

Tabell 4.a, visar att samtliga av de 39 respondenterna som har vårdnadshavare som dricker alkohol i hemmet själva någon gång har druckit alkohol. Av de 50 personer vars

vårdnadshavare inte dricker alkohol i hemmet har 13 personer (20,6 %) svarat att de själva aldrig druckit alkohol. Tre personer har svarat att de inte vet om deras vårdnadshavare dricker alkohol i hemmet. Då sammanställningen av svaren innehåller tre celler med färre än fem svar går det enligt tabell 4.b inte att räkna fram ett statistiskt signifikant samband eller inte.

(21)

17

Tabell 5.a: Alkoholanvändning fördelat på vänners alkoholanvändning

Dricker dina vänner alkohol?

Total Ja Nej Vet ej

Ja Count 89 0 3 92

% within Dricker dina vänner alkohol?

95,7% 0,0% 33,3% 87,6%

Nej Count 4 3 6 13

4,3% 100,0% 66,7% 12,4%

100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Tabell 5.a visar att 89 (95,7) % som har svarat att dom har vänner som dricker alkohol också har druckit alkohol någon gång. Tabellen visar även att 3 (100%) av dom som har svarat att dom har vänner som inte dricker alkohol också svarat att de inte har druckit alkohol någon gång. Då sammanställningen av svaren innehåller tre celler med ett värde på lägre än fem går det enligt Tabell 5.b inte att räkna fram ett statistiskt signifikant samband eller inte med hjälp av chi2.

(22)

18

Tabell 6.a: Alkoholanvändning fördelat på vårdnadshavarnas inställning till alkoholanvändning. Tycker dina vårdnadshavare att det är okej att DU dricker

alkohol?

Total Ja Nej Vet inte

Ja Count 34 35 23 92

% within Tycker dina vårdnadshavare att det är okej att DU dricker alkohol?

100,0% 72,9% 100,0% 87,6%

Nej Count 0 13 0 13

0,0% 27,1% 0,0% 12,4%

100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Tabell 6.a visar att 35 (38 %) av de 92 respondenterna har svarat nej på frågan ifall deras vårdnadshavare tycker det är okej att de dricker alkohol. Av dessa 35 personer har 13 (27,1 %) svarat att de aldrig druckit alkohol själva. 23 personer har svarat att de inte vet ifall deras vårdnadshavare tycker det är okej att dricka alkohol eller inte. Då sammanställningen av svaren innehåller två celler med ett värde på lägre än fem går det enligt Tabell 6.b inte att räkna fram ett statistiskt signifikant samband eller inte med hjälp av chi2.

(23)

19

Tabell 7.a: Vårdnadshavarnas inställning till alkoholanvändning fördelat på ensamkommande ungdom eller icke ensamkommande ungdom.

Total Ja Nej

Tycker dina vårdnadshavare att det är okej att DU dricker alkohol?

Ja Count 6 28 34

15,4% 42,4% 32,4%

Nej Count 23 25 48

59,0% 37,9% 45,7%

Vet inte Count 10 13 23

25,6% 19,7% 21,9%

100,0% 100,0% 100,0%

Tabell 7.a visar att respondenter som svarat att de kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom har 6 (15,6 %) svarat att deras vårdnadshavare tycker att det är okej att

respondenten dricker alkohol. För de som svarat att de inte kommit till Sverige som

ensamkommande barn/ungdom har istället 28 (42,4 %) svarat att deras vårdnadshavare tycker att det är okej att respondenten ifråga dricker alkohol.

Testet visar enligt tabell 7.b att det finns ett statistiskt samband mellan att ha kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom och huruvida vårdnadshavare tycker det är okej att respondenten dricker alkohol genom ett chi2-mått på 0,016.

(24)

20

5.1 Sammanfattning av de statistiska analyserna

Sammanfattningsvis visar resultatdelen att de flesta sambanden inte är statistiskt signifikanta, resultaten visar dock tydligt hur respondenternas alkoholkonsumtion påverkas av ifall vänner också konsumerar. Det gick att se att majoriteten som hade vänner som konsumerar alkohol också hade druckit alkohol någon gång och samtliga (3 personer) som hade vänner som inte konsumerar alkohol hade inte druckit alkohol någon gång. Det gick även att se att samtliga som svarat att de är icke ensamkommande ungdomar hade druckit alkohol vilket inte var fallet för ensamkommande ungdomar där ungefär ⅓ hade svarat att de inte druckit alkohol. Resultaten visade att det finns olika faktorer som avgör ifall en ungdom någon gång druckit alkohol eller inte.

6. Teoretisk analys

6.1 Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsperspektiv

Tidigare presenterade resultat kommer att analyseras med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsteori. Mikrosystemet i teorin består av exempelvis familjemedlemmar, lagkamrater och vänner. I takt med att en person växer upp från att ha varit ett barn tillkommer det fler mikrosystem (Forsberg och Wallmark, 2002; Bronfenbrenner

1977). Ungdomars alkoholkonsumtion går att förstå med hjälp av systemteori genom att exempelvis titta på hur ungdomars alkoholkonsumtion hänger ihop med sina kompisars alkoholkonsumtion eller sina föräldrars alkoholkonsumtion. Tabell 5.a visar att 89 (95,7) % som har svarat att dom har vänner som dricker alkohol också har druckit alkohol någon gång. Tabellen visar även att 3 (100%) av dom som har svarat att dom har vänner som inte dricker alkohol också svarat att de inte har druckit alkohol någon gång. Tabell 4.a visar att samtliga 39 (100%) som har svarat att deras vårdnadshavare dricker alkohol i hemmet också har svarat att de någon gång druckit alkohol. Ungdomars alkoholkonsumtion går att förstå utifrån ett mikrosystem och i tabell 5.a och 4.a var det tydligt att ungdomar som hade vänner eller föräldrar som drack alkohol också hade druckit alkohol någon gång. Samtliga 39 ungdomar som hade föräldrar som drack alkohol hade svarat att de också har druckit alkohol någon gång (100%) vilket också går tolka som att mikrosystemen påverkar en individs val av att någon gång ha konsumerat alkohol eller inte. Mesosystemet består av kontakterna som sker mellan en individs mikrosystem och individer som mår dåligt har ofta ett mesosystem som är fyllt av konflikter eller brutna kontaktlänkar mellan systemen. Bronfenbrenner betonade vikten av att en individ har ett fungerande mesosystem. (Forsberg och Wallmark, 2002; Bronfenbrenner 1977). Ensamkommande ungdomar som flyr från ett land får nya mikrosystem och det påverkar även mesosystemet och detta kan i sin tur leda till att dessa individer mår dåligt. Exosystemet är ett system som alla individer påverkas av trots att de inte tillhör det systemet. Ett exempel på exosystem som tas upp är socialförvaltningen som kan styra exempelvis öppettider och personal på fritidsgårdar och beroende på vilka beslut som tas i

socialförvaltningen. Andra exosystem är exempelvis skolorganisationen, föräldrars jobb och lokalpolitik (Andersson, 2002). Samtliga ungdomar påverkas av exosystemen dock påverkas ensamkommande ungdomar och icke ensamkommande ungdomar på olika sätt.

Socialförvaltningen är ett exosystem som påverkar ensamkommande ungdomar genom att placera dem i exempelvis familjehem och detta är inget de ensamkommande ungdomarna kan styra över vilket gör socialförvaltningen till ett exosystem. Ett familjehem kan i sin tur ha en viss syn på alkohol, exempelvis en öppen syn eller en strikt syn vilket kan påverka den ensamkommande ungdomen till att exempelvis börja dricka alkohol alternativt att avstå från alkohol. På så sätt har exosystemet i form av socialförvaltningen påverkat ungdomen genom att ungdomen har placerats i ett mikrosystem med en viss syn på alkohol. Makrosystemet är det övergripande systemet och består av exempelvis lagstiftning, normer och värderingar. I takt med att ett samhälle förändras kommer även värderingar att omprövas (Forsberg och

(25)

21

Wallmark, 2002; Bronfenbrenner 1977). Ungdomars alkoholkonsumtion går att förstå utifrån makrosystemet med hjälp av normer och värderingar. I Sverige är det en norm att dricka alkohol vilket kanske inte är fallet i andra länder som ensamkommande ungdomar kommer från vilket gör att ensamkommande ungdomar ingår i ett nytt makrosystem med nya lagar, normer och värderingar. Tabell 1.a visar att 13 (33,3%) av 39 ensamkommande ungdomar har svarat att de inte har druckit alkohol någon gång, vilket går att jämföra med 0 (0%) av 66 icke ensamkommande ungdomar som har svarat att de inte har druckit alkohol någon gång.

Ensamkommande ungdomars alkoholkonsumtion går att förstå utifrån makrosystemet, att vara ensamkommande ungdom och flytta till ett annat land innebär en ingång i ett nytt makrosystem med nya normer och lagar, dessa ungdomar behöver då ompröva sina värderingar och alkoholanvändning kan vara en sådan värdering. Vissa ensamkommande ungdomar kan ha varit restriktiva till alkoholanvändning i sina ursprungsländer men omvärderat denna inställning när de ingått i ett nytt makrosystem.

6.2 Etnicitet och kultur

Etnicitet kan användas med olika betydelse beroende på kontext, men flera forskare menar att etnicitetstillhörighet är ett resultat av sociala interaktioner och processer som tillsammans skapar en känsla av samhörighet inom och mellan grupper. Det är dock inte statiskt utan något som förändras beroende på tid och sammanhang (Mattson, 2010; Nagel, 1994). Vanliga gemensamma parametrar är geografiskt område, ekonomiska resurser och/eller språklig gemenskap. I denna enkätstudie svarade totalt 105 personer varav 39 (37,1 %) uppgav att de kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom. Ingen av dessa två grupper är nödvändigtvis homogena utan kan ha stora inre variationer. Utifrån den undersökning som gjorts går det inte att säga från vilket land de som svarat att de kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom kommit ifrån. Utan att veta ursprungsland går det dock att utgå från att samtliga av dessa personer, i och med att de har tagit sig till ett nytt land, har lämnat språk, geografiskt område och ekonomiska resurser bakom sig och därmed flyttats från ett etniskt sammanhang till ett nytt. Ytterligare en parameter inom begreppet etnicitet är grupptillhörighet, känslan av en kollektiv gemenskap och ett enande om ett gemensamt mål. Om personer som svarat ja på frågan om de kommit till Sverige som ensamkommande

barn/ungdom hittar andra personer som kommer från samma område och kommit på och med liknande förutsättningar skulle det kunna innebära att det finns kvar en slags känsla av

gemensamhet rörande grupptillhörighet och gemensamt mål.

Vissa forskare menar att etnicitetsbegreppet kan förstås med hjälp av två grundkriterier. Det ena kräver en kulturell samhörighet som grundar sig i gemensamma värderingar, normer och beteenden i kombination med strukturella och materiella villkor som skapar en känsla av gemenskap och social organisering (Mattson, 2010). I tabell 1.a går det att utläsa att 33,3 % av de personer som svarat att de kommit till Sverige som ensamkommande ungdom aldrig har druckit alkohol medan att samtliga som svarat nej på frågan om det kommit till Sverige som ensamkommande barn/ungdom svarat ja ifall de någon gång har druckit alkohol. Skillnaderna mellan de två grupperna skulle kunna förklaras av en norm- och beteendeskillnad i

förhållande till alkohol. Att personer som uppger att de kommit till Sverige som

ensamkommande barn/ungdom kommer från en kultur där inställningen till alkohol och att dricka alkohol skiljer sig från den kultur och inställning och det förhållande till alkohol som finns i Sverige.

En gemensam historia och religionstillhörighet är också delar som kan innefattas i och

kopplas samman med etnicitet och kultur. Tabell 3.a visar att samtliga personer som svarat nej på frågan om de någon gång har druckit alkohol har svarat att de har religionstillhörighet islam. Dock har 72,3 % av alla som svarat islam som religionstillhörighet att de någon gång