2
SvD Näringsliv lördag 18 mars 2017
2
Debatt
SvD Näringsliv i sociala medier
1Följ oss för snabb
nyhets uppdatering,
analyser och lästips.
twitter.com/SvDNaringsliv facebook.com/svd.naringsliv instagram.com/svdnaringsliv Chefredaktör och ansvarig utgivare Fredric Karén fredric.karen@svd.se Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Maria Rimpi
maria.rimpi@svd.se Chef SvD Näringsliv Daniel Kederstedt daniel.kederstedt@svd.se Administrativ redaktionschef och stf ansvarig utgivare Niklas Kierkegaard niklas.kierkegaard@svd.se Vd Gunilla Asker gunilla.asker@svd.se Kommunikationschef Björn Hygstedt
bjorn.hygstedt@svd.se ANNONSERA Företag 08-13 50 00, annonsbokning@svd.se Privatannonser 08-13 00 10, privatannonser@svd.se
KONTAKTE-post naringsliv@svd.se Växel 08-13 50 00 Postadress SvD, 105 17 Stockholm Besöksadress Västra Järnvägsgatan 21 Ny prenumeration 08-618 02 20 eller på SvD.se/prenumerera Prenumerationsärenden 08-618 02 20 eller på SvD.se/kundservice
SvD ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Tryck: V-TAB Göteborg och Södertälje © 2017
Vad är allmännyttan till för?
A
llmännyttan står inför ett vägskäl. Den ena vägen leder mot att upprätthålla den ursprungliga generella karaktä ren, att fortsatt bistå med ”goda bo städer för alla”. Den andra vägen leder mot en mer selektiv karaktär, där bostäderna explicit vänder sig mot inkomstfattiga hushåll, det som i resten av Europa kallas för social housing. Vilken väg allmännyttan ska välja bör av göras av staten, inte av kommunerna.Sedan 2011 drivs de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen enligt affärsmässiga principer. De
förväntas därmed agera i likhet med privata aktörer på hyresmarknaden. Till skillnad från sina privata gelikar har bostadsbolagen emellertid ett lagstadgat uppdrag att verka ”i allmännyttigt syfte”, i vilket det ingår att ”tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster”. Allmännyttan ska alltså fortsatt stå för ”goda bostäder för alla”, som det har hetat i den svenska bostads politiken sedan efterkrigstiden.
Förutsättningarna för att motsvara detta uppdrag har emellertid begränsats. Så tolkar åtminstone många av de kommunala bostadsbolagen själva det. Nyligen publicerad forskning visar att en konsekvens av ökade krav på affärsmässighet är att bostads bolagen har skärpt sina uthyrningskrav för att minska risken för uteblivna hyresinbetalningar. För att få teckna hyreskontrakt kräver många bolag en specifik månatlig inkomst, ofta tre gånger månadshyran. Vidare sätts begränsningar kring vad som räknas som inkomst. Fyra av tio kommunala bostadsbolag godtar inte försörjningsstöd som inkomst. Lika många accepterar inte bostadsbidrag, trots att bo
stadsbidraget utgör en grundplåt i den svenska bo stadspolitiken. Om ett hushåll har för låg inkomst för att kunna betala för en hyreslägenhet ska bostads bidraget kunna lyfta inkomsten. På så sätt ska hus hållet kunna efterfråga en bostad på den ordinarie hyresmarknaden – någon särskild sektor för inkomst fattiga grupper av social housingmodell finns ju inte.
De höga kraven drabbar framför allt två grupper: debutanter på bostadsmarknaden och ensam stående föräldrar. Om inte allmännyttan släpper in dessa grupper, vem ska då göra det? Privata hyresvärdar har liknande inkomstkrav, och släpper dessutom inte alltid sina bostäder till den offentliga bostadskön.
Det senaste året har trösklarna till allmännyttan uppmärksammats av lokalpolitiken. Inkomstkravet
har sänkts i flera kommunala bostadsbolag, bland annat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det visar att frågan om allmännyttans allmännyttighet avgörs på lokal politisk nivå.
Det finns inte en allmännytta, utan snarare 290. I den ena kommunen stängs hushåll med låga in komster ute medan grannkommunens allmännytta har generösa uthyrningskrav. I sådana kommuner blir ofta det kommunala bostadsbolaget närmast ensamt om att välkomna hushåll som till exempel uppbär försörjningsstöd. Det ökar polariseringen mellan det privata och det allmän nyttiga beståndet. Allmännyttan riskerar att bli förknippad med social housing, det vill säga den hyresform som vi i Sverige obevekligt fjärmat oss från. Utvecklingen hänger också samman med rollen som bostads byggare. De flesta kommunala bostadsbolag har i dag hög press på sig att bygga bostäder. Nya bostäder har alltid för hållandevis höga hyror. Hur ska det kommunala bostadsbolaget kunna konkurrera med andra upp låtelseformer om även nybyggda och dyra bostäder förknippas med ”socialbostäder”?
De stora lokala skillnaderna i hur allmännyttan används kan således resultera inte bara i bostads segregation inom städerna utan också i ökade klyftor mellan kommunerna. Frågan som därför måste stäl las är: Vad vill staten med allmännyttan? Om staten menar allvar med att minska klyftorna behövs en inkluderande bostadspolitik. Den befintliga bostads politiska modellen står och faller med en inklude rande allmännytta. Höga inträdeskrav står tydligt i strid med den svenska generella bostadspolitiken som säger att hushållen ska kunna efterfråga en bostad på den ordinarie hyresmarknaden oavsett vilken inkomst man har. Vill staten, som man hård nackat hittills gjort, hålla fast vid denna generella bostadspolitik krävs reformer av det lokala själv styret i frågan om vem som släpps in som hyresgäst i all männyttan. Samtal bör även föras med privata fastighetsägare kring sänkta trösklar och bostads förmedling via den offentliga bostadskön. Utan för ändringar står den svenska bostadspolitiken inför en återvändsgränd där social housing är det enda kvar stående vägvalet för att kunna erbjuda bostäder för alla grupper.
Martin Grander
doktorand och bostadsforskare, Malmö högskola medförfattare till boken ”Nyttan med allmännyttan”
(Liber, 2015)
HYRESMARKNADEN Vad vill staten med allmännyttan? Om man
menar allvar med att minska klyftorna behövs en inkluderande
bo-stadspolitik. Utan förändringar står den svenska bostadspolitiken
inför en återvändsgränd, skriver bostadsforskaren Martin Grander.
”
Allmännyttan riskerar
att bli förknippad med
social housing, den hyres
form vi i Sverige obevek
ligt fjärmat oss från.
Diskutera
artikeln på
SvD Debatt
på Facebook
Vill du veta när nya artiklar läggs ut på svd.se/debatt under dagen? Följ oss på Facebook så hittar du våra debattartiklar i ditt flöde. Här kan du också kommentera och diskutera aktuell debatt. Vår sida på Facebook heter: SvD Debatt2
NäRiNgSliv dEbATT
SvD Debatt, debatt@svd.se, Telefon 08-13 51 49
Redaktör Carina Stensson, Bitr redaktör Carl-Johan Bilkenroth Webb: SvD.se/naringsliv/debatt, Twitter: twitter.com/SvDDebatt Facebook: SvD Debatt
