Don't pause for menopause

Don’t pause for menopause

Hur produktdesign kan underlätta vid

klimakteriebesvär och samtidigt synliggöra klimakteriet

Don’t pause for menopause

How to ease menopause problems with product

design while making menopause more visible

Lisa Nordgren

Huvudområde: Produktdesign Kandidatexamen

14 HP VT 17

Handledare: Kristina Lindström Examinator:

2

TACK

Jag vill först och främst tacka mina respondenter, ni har varit min inspiration genom hela arbetet. Tack för att ni tog er tid och för att ni pratade så öppet om era erfarenheter och åsikter. Utan er hade

den här studien inte gått att genomföra.

Tack till TST Sweden AB för ert trevliga bemötande och för att ni var så hjälpsamma och bidrog med materialprover.

Jag vill även tacka min handledare Kristina och mina klasskamrater för ert stöd.

3

Sammanfattning

I dagens samhälle finns en allmänt negativ inställning till klimakteriet som grundar sig i genusnormer. Majoriteten av de metoder som finns för att behandla klimakteriebesvär är

medicinska och de personer som av olika anledningar inte använder dem lämnas utan alternativ. Den här studien undersökte hur produktdesign kan användas för att underlätta

klimakteriebesvär och samtidigt synliggöra klimakteriet. Syftet var att synliggöra klimakteriet och genom det bidra till en positiv inställning till det. Det konkreta målet var att ta fram ett förslag på en produkt som i största möjliga mån uppnår syftet. Studien vilar på en teoretisk grund av genusvetenskap, historisk syn på gynekologin och kvinnosyn, normkritik, normkreativitet samt normkreativ- och användarcentrerad design. Den empiriska insamlingen bestod huvudsakligen av intervjuer och diskussioner med representanter för målgruppen (personer med klimakteriebesvär) samt undersökningar av den befintliga marknaden för klimakterieprodukter och varför den ser ut som den gör.

Studiens slutsats visar att en produkt som ska kunna underlätta klimakteriebesvär och samtidigt synliggöra klimakteriet måste uppfylla tre kriterier; underlätta besvären rent praktiskt, vara uppseendeväckande samt vara något som målgruppen är bekväm med att använda bland folk. Den produkt som har tagits fram i den här studien ses enbart som ett av många möjliga lösningsförslag då det inte finns ett korrekt svar på hur en klimakterieprodukt kan se ut eller fungera. Genom att se bortom de normer som vanligtvis styr hur klimakteriebesvär behandlas går det att ta fram nya innovativa alternativ.

Nyckelord: klimakteriet, klimakteriebesvär, genusnormer, normkreativ design, användarcentrerad design.

4

Abstract

Due to gender norms, the general attitude towards menopause in today’s society is negative. The majority of available methods to ease menopause symptoms are medical alternatives and the ones who choose not to use those, for different reasons, are left without an option.

This study examined how product design can be used to ease menopausal related problems and contribute to put focus on menopause. The purpose was to make menopause more visible and by that contribute to a positive attitude towards it. The overarching goal was to develop a proposal for a product achieving that. The study relies on a theoretical foundation of gender studies, a historical view of gynecology and perception of women, norm criticism, norm creativity, norm creative design and human-centered design. The empirical evidence consisted mainly of interviews and discussions with representatives from the target group (people with menopausal related problems) and market research of existing menopausal products.

The conclusion of the study shows that for making it possible for a product to both ease menopausal problems and make menopause more visible it needs to fulfil three criteria; in a way practically ease the symptoms, be eye-catching and be something the target group are

comfortable using around other people. The product that has been developed in this study is only to be considered as one of many possible solutions since there is no correct answer to how a menopausal product should look or function. By moving beyond the norms, that usually control how menopausal problems are treated, it is possible to develop new and innovative alternatives. Keywords: menopause, menopausal problems, gender norms, norm creative design, human centered design.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1. Syfte, mål och kunskapsbidrag 6

1.2. Frågeställning 6

1.3. Fördjupningsområden inom designforskning 6

1.4. Avgränsningar 7

1.5. Etiska övervägningar 7

2. Teoretiskt ramverk 8

2.1. Centrala begrepp 8

2.2. Klimakteriet och menopausen 8

2.2.1. Klimakteriebesvär 9

2.3. Introduktion till genusvetenskap och socialisation 9

2.4. Genusvetenskaplig kritik av gynekologin och synen på klimakteriet 10

2.5. Genusnormer i produkter 11 2.6. Designinriktningar 12 2.6.1. Normkritisk design 12 2.6.2. Normkreativ design 13 2.6.3. Användarcentrerad design 13 3. Metod 15

3.1. Normkreativt tankesätt som metod 15

3.2. Kvalitativa intervjuer 15

3.3. Problematik med att arbeta med både normkreativ och användarcentrerad design 16

3.4. Marknadsundersökning av behandlingar och produkter 16

3.5. Produktframtagning 16

3.5.1. Konceptualisering 16

3.5.2. Användarstudie 17

3.5.3. Vidareutveckling av de valda koncepten 17

3.6. Utvärdering av produkten 17

4. Genomförande: resultat och analys 18

4.1. Resultat från de kvalitativa intervjuerna 18

4.2. Resultat av marknadsundersökning 18

4.2.1. Metoder och produkter som behandlar klimakteriebesvär 18 4.2.2. Produkter som skulle kunna användas mot vasomotoriska besvär 19 4.2.3. Analys av resultatet av marknadsundersökningen 20

4.3. Resultat av produktframtagningen 21

4.3.1. Resultat av konceptualiseringen 21

4.3.2. Resultat av användarstudien 23

4.3.3. Resultat av materialval 24

4.3.4. Estetiskt uttryck 25

4.3.5. Dimensionering och portabilitet 26

4.4. Det slutgiltiga produktförslaget 26

4.4.1. Utvärdering av slutprodukten 27

5. Slutsats 28

6. Diskussion 29

6.1. Studiens resultat och utformning 29

6.2. Hur väl är syftet uppnått? 29

6.3. Vidareutveckling av studien 29

7. Källförteckning 31

8. Figurförteckning 34

6

1.  Inledning

Fram tills att min mamma hamnade i klimakteriet för något år sedan hade jag aldrig reflekterat över vad det innebär särskilt mycket. Ingen pratar om klimakteriet och när någon väl gör det brukar de flesta bli obekväma. Jag upplever att det finns mycket okunskap om klimakteriet i samhället och att inställningen verkar vara att det bara är en period i livet som måste uthärdas. På 1177 Vårdguiden, Sveriges nationella sjukvårdsupplysning och sjukvårdsrådgivning, går det att läsa följande om klimakteriet: ”Det är vanligt att ha mer eller mindre klimakteriebesvär i flera år.

Du kanske har värmevallningar och svettningar, men inte värre än att du kan stå ut med dem” (Schelin 2016).

Den formuleringen provocerar mig så mycket. Det är säkert tänkt att det ska låta tröstande men det förmedlar också att en bara ska gilla läget tills det går över, och samtidigt helst inte visa utåt att svetten rinner utmed ryggen. Det är den inställningen som behöver förändras, att personer i klimakteriet tvingas acceptera att det är så det är.

Enkelt beskrivet är klimakteriet då mensen upphör och det inte längre går att bli gravid (Bixo, Landgren 2010). Hormonbalansen förändras och östrogenet i kroppen minskar betydligt. För många personer leder det till så kallade klimakteriebesvär som bland annat kan yttra sig som värmevallningar, humörsvängningar och sömnproblem (Bixo, Landgren 2010). För vissa är klimakteriet inte en särskilt jobbig period medan det för andra ställer till så mycket besvär att de inte kan ha ett fungerande vardagsliv (Albinsson & Fröjdh 2014). Det finns många olika

medicinska metoder för att behandla klimakteriebesvär. Däremot är utbudet av produkter väldigt begränsat. Jag anser att det måste erbjudas fler alternativ mot klimakteriebesvär som inte är medicinska. Dels för att ge alternativ för dem som av olika anledningar väljer bort de medicinska metoderna men också för att motverka stigmatiseringen kring klimakteriet och låta det vara en naturlig del av livet som det faktiskt är.

1.1.   Syfte och mål

Syftet med studien är att synliggöra klimakteriet och bidra till en positiv inställning till det. Målet med studien är att komma fram till ett förslag till hur produktdesign kan underlätta för personer med klimakteriebesvär. Studiens kunskapsbidrag blir därmed vad som krävs för att ta fram en sådan produkt. De som framförallt kan nyttja den kunskapen är de som har resurser och- eller viljan att skapa sådana produkter.

1.2.   Frågeställning

Hur kan produktdesign användas för att underlätta vid klimakteriebesvär samtidigt som det synliggör klimakteriet?

Följande underfrågor måste först besvaras för att besvara huvudfrågan:

Vilket symptom och vilken situation upplever målgruppen som mest problematisk och varför? Varför finns det idag så få produkter som underlättar klimakteriebesvär?

Hur formges en produkt som ska tänja på normer och samtidigt vara något målgruppen är bekväm med att använda?

1.3.   Fördjupningsområden inom designforskning

Då den här studien behandlar problematiken kring klimakteriebesvär ur ett genusvetenskapligt perspektiv studerades det områdets teorier. Normkreativ design, som syftar till att motverka skadliga normer genom design, utgör grunden för hur studien i sin helhet är utformad.

Användarcentrerad design användes för att undersöka vilka lösningar som rent praktiskt skulle kunna underlätta vid klimakteriebesvär baserat på målgruppens behov och önskemål.

7

1.4.   Avgränsningar

Målgruppen i studien var personer som upplevde sina klimakteriebesvär som problematiska. Då studien genomfördes i Sverige låg fokus på det svenska samhället, svensk vård och svenska normer. Det är den svenska marknaden produkten först och främst är riktad mot. Svensk litteratur användes huvudsakligen med vissa undantag för utländska källor då bedömningen gjordes att innehållet ändå var relevant för studien.

Det undersöktes inte att ta fram en produkt som skulle underlätta behandlingen av klimakteriebesvär i vården eftersom produkten inte är tänkt att förknippas med det. Hur en produkt kan lindra psykiska besvär undersöktes inte eftersom det hade krävt att först sätta sig in i hur hjärnan påverkas av klimakteriet och därefter undersöka hur psykisk ohälsa kan arbetas med. Det är ett område som vanligtvis inte hör till en produktdesignerns baskunskaper. Genom att undersöka de fysiska besvären skapades möjligheter att arbeta med material och funktion, vilket är ett område som en produktdesigner dagligen arbetar med. Det togs givetvis i åtanke att klimakteriet kan vara en krävande period på många sätt och att den fysiska och psykiska hälsan samverkar, samt att sociala relationer och samhällets inställning spelar stor roll.

Produkten som togs fram var aldrig tänkt att vara enbart konceptuell just för att kunna erbjuda målgruppen ett nytt alternativ till traditionella metoder. Det gjordes ingen fördjupning i tillverkningsmetoder eller konstruktionsteknik då det inte hade en avgörande roll i studien eller ingick i varken syftet eller målet.

1.5.   Etiska övervägningar

I både de litterära och empiriska undersökningarna framkom det att det skiljer sig hur

klimakteriet yttrar sig, påverkar och upplevs från person till person. Det har därför varit viktigt att inte tolka individuella åsikter och upplevelser som en absolut sanning som gäller för alla. Det finns alltså en svårighet i att lyckas representera en bild av klimakteriet som alla kan känna igen sig i.

Respondenterna i den här studien valdes att anonymiseras på grund av att klimakteriet kan upplevas som ett privat och känsligt ämne att prata om. Normer spelar stor roll i inställningen till klimakteriet och om respondenternas namn hade nämnts hade de kanske inte vågat säga något som gick emot normen.

8

2.  Teoretiskt ramverk

Studiens teoretiska ramverk kommer presentera alla de ämnen som måste beröras för att besvara studiens frågeställning.

-   Rent vetenskapliga förklaringar om vad klimakteriet är och vad dess symptom innebär. -   Hur genus verkar i samhället, vad genusvetenskap är och hur det används.

-   Hur klimakteriet bemöts i samhället idag, och har gjorts tidigare, för att skapa en förståelse för studiens huvudsakliga problematik.

-   Hur genusnormer påverkar och tar sig uttryck i design och framtagandet av produkter. -   Vad normkritik och normkreativitet är och hur de kan användas i produktframtagning. -   Vad användarcentrerad design är och hur det används för att skapa produkter som är

målgruppsanpassade.

2.1.   Centrala begrepp

Nedan förklaras innebörden av begrepp som är viktiga för att förstå det teoretiska ramverket.

Personer – Ordet används för att inkludera samtliga individer som har/har haft en livmoder och

därför kommer genomgå klimakteriet.

Kvinnor och män - När orden används är det för att beskriva kvinnor eller män som grupp, alltså

alla som identifierar sig som kvinnor respektive män.

Genus - Är det socialt konstruerade könet som ständigt omförhandlas och omdefinieras (West &

Zimmerman 1987). Behandlar bland annat vad som anses vara manligt respektive kvinnligt (Connel 2009).

Genusordning – Den sociala struktur som skapar och upprätthåller maktrelationer mellan män och

kvinnor i samhället (Connel 2009).

Norm – Normer är socialt konstruerade regler, ofta outtalade. Exempel på detta är hur saker ser

ut, särskilda beteenden eller reaktioner på särskilda händelser (Alves, Ehrnberger, Jahnke & Wikberg Nilsson 2016).

Normkritik – Att ha ett normkritiskt perspektiv innebär att ifrågasätta och diskutera normer och

vad som kan vara skadligt med dem (Dunne & Raby 2001).

Normkreativitet – Grundar sig i normkritik men handlar om att skapa innovativa normbrytande

lösningar genom att tänka kreativt (Vinthagen & Zavalia 2014).

2.2.   Klimakteriet och menopausen

Klimakteriet är en övergångsperiod i livet som påverkas av naturliga hormonella förändringar i

kroppen (Bixo, Landgren 2010). En enkel förklaring är att nivåerna av hormonet östrogen minskar kraftigt. Klimakteriet är en fas och kan pågå allt från några månader upp till 15 år (Bixo, Landgren 2010). Under klimakteriet sker även menopausen som är den sista menstruationen. I Sverige inträffar menopausen vanligtvis mellan 45 till 58 års ålder. Menopausen inträffar på grund av att mängden östrogen i kroppen har blivit för lågt för att producera fler ägganlag och det går därefter inte längre att bli gravid (Bixo, Landgren 2010).

Klimakteriet är ett omdiskuterat ämne som inte enbart är kopplat till hälsa och vården utan som även har påverkat (och gör än idag) synen på kvinnokroppen och kvinnlighet. Detta diskuteras vidare i avsnitt 2.4. Feministisk kritik av gynekologin och synen på klimakteriet.

9

2.2.1.   Klimakteriebesvär

Klimakteriebesvär är de symptom som uppstår i och med klimakteriet och menopausen (Spetz Holm, Jonasson & Hammar 2014). Vasomotoriska besvär (värmevallningar och svettningar), humörsvängningar, slemhinnebesvär i underlivet, minskad sexlust, muskel- och ledvärk, nedstämdhet, urinvägsbesvär och sömnproblem är symptom som kan uppstå i klimakteriet. Vasomotoriska besvär och sömnstörningar orsakade av detta är dock de enda symptom som vetenskapligt kan kopplas till sjunkande östrogennivåer. De andra symptomen är svåra att bevisa ifall de beror på hormonella förändringarna eller om de beror på att personen åldras rent allmänt och att det sker mycket förändringar i livet för övrigt

(Spetz Holm, Jonasson & Hammar 2014).

I den här studien valdes det att göra en fördjupning i vasomotoriska besvär då det är vanligt förekommande i klimakteriet (Bixo, Landgren 2010) och det upplevdes ha störst potential att arbeta med ur ett

produktdesignsperspektiv då det finns tydliga fysiska faktorer att arbeta med. Vasomotoriska besvär drabbar 50-75% av svenskarna i klimakteriet (Bixo, Landgren 2010). Anledningen till symptomen beror på att nervsystemets centrala temperaturfördelning hamnar i obalans i och med hormonförändringarna. Detta gör att kroppen ändrar temperatur om vartannat trots att det egentligen inte behövs. Värmevallningar beskrivs som en våg av hetta som plötsligt kan skölja över individen (Bixo, Landgren 2010). Ofta börjar de i brösthöjd och stiger uppåt mot ansiktet och utmed armarna (Albinsson & Fröjdh 2014). Ofta följs värmevallningar upp av svettningar (se figur 1 för

illustration av vasomotoriska besvär). En del får enbart svettningar i ansiktet och andra blir svettiga över hela kroppen, ibland så mycket att det rinner. Både

svettattackerna och värmevallningarna brukar pågå från några sekunder upp till flera minuter. Vissa personer har vasomotoriska besvär några gånger i veckan medan somliga har det upp till en gång i timmen. Vanligt är att besvären förekommer oftare och mer intensivt nattetid. 80% av de som har vasomotoriska besvär är symptomfria efter ca fem år men vissa lever med det upp till 15 år eller ännu längre (Albinsson & Fröjdh 2014).

2.3.   Introduktion till genusvetenskap

Sociologen och professorn Raewyn Connel (2009) beskriver genusvetenskap som

tvärvetenskapligt och att det går att tillämpa inom privatlivets och samhällets alla områden eftersom genusmönster återfinns överallt. Genusforskning syftar till att kartlägga hur genus verkar i samhället, vad det beror på och även försöka ta fram strategier för att förändra skadliga genusordningar (Connel 2009). En av genusvetenskapens grundpelare är tanken om att samhället och kulturen är strukturerade efter genus (Manns & Hirdman 2017). Enligt Connel är den allmänna inställningen till genus i samhället att det finns markanta skillnader mellan män och kvinnor på grund av biologiska skillnader. Connel tar upp att övervägande forskningsresultat dock visar att detta inte stämmer.

Inom sociologin, som är läran och vetenskapen om samhället, finns ett begrepp som kallas socialisation (Brante 2017). Begreppet behandlar hur individen internaliserar samhällets

traditioner, normer och beteendemönster (Nationalencyklopedin 2017) och är ett av de vanligaste sätten att analysera hur genusmönster uppstår i samhället (Connel 2009). Exempel på detta är att tjejer och killar från tidig ålder behandlas olika på grund av deras biologiska kön och därigenom

10

får lära sig hur de ska bete sig (Connel 2009). Det är en process som sedan fortsätter resten av livet och familjen, skolan, umgänget, yrkeslivet och massmedia är de grupper som påverkar individen mest (Nationalencyklopedin 2017). Connel riktar dock stark kritik mot

socialisationsmodellen. Hon erkänner att socialisation som fenomen finns men avråder från att använda det uteslutande för att beskriva hur genus skapas då hon anser att det är en för ensidig samhällsåskådning. Ett av argumenten hon tar upp är att socialisation framställer den lärande individen som passiv, trots att forskning har visat att det inte alltid är så. Den lärande individen kan ta till sig genusindelningar och välja att följa eller avfärda dem, tolka om och skapa egna genusuttryck. Connel ser psykoanalysen som en bättre analysmetod eftersom den i mycket större utsträckning välkomnar tanken om den lärande individen som aktiv.

2.4.   Genusvetenskaplig kritik av gynekologin och synen på klimakteriet

gynekologin i Sverige kring förra sekelskiftet (2005) att kvinnan på 1860-talet tilldelades en egen

vetenskap, gynekologin, som ordagrant betyder läran om kvinnan. Vid den här tiden ansågs det att en särskild vetenskap till kvinnokroppen behövdes eftersom den skiljde sig från mannens. Mannen behövde ingen egen inriktning för all annan vetenskap förutom gynekologin och obstetrik handlade om honom. Nilsson beskriver hur kvinnan ansågs vara en avvikelse från mannen som var normen. Gynekologin utövades under lång tid uteslutande av män, vilket gjorde att den blev en patriarkal vetenskap (Nilsson 2005). I Sverige vände det först under 1990-talet då kvinnorna blev en majoritet bland gynekologerna.

Författaren och journalisten Lena Katarina Swanberg behandlar i sin bok Blod, svett och tårar –

en ilsken bok om hormoner (2003) att samhället inte är jämställt och att kvinno- och manskroppen

värderas olika. Hon skriver att det idag finns en negativ inställning till medelålders och äldre kvinnor och att den synen är djupt rotad i den västerländska kulturen. I ovannämnda bok diskuterar och kritiserar Swanberg samhällets syn på klimakteriet och kvinnlighet. Om klimakteriet ska diskuteras ur ett genusperspektiv bör detta beröras.

I Swanbergs bok finns det många citat från läkarböcker där klimakteriet beskrivs som kvinnans och kvinnlighetens förfall. Den amerikanske kvinnoläkaren Dr. Robert A. Wilson, verksam under andra hälften av 1900-talet, hade stort inflytande i hur svenskar informerades om och såg på klimakteriet och de texterna påverkar Sverige än idag. Dr. Wilson skriver bland annat att män behåller sin manlighet så länge de lever medan kvinnors kvinnlighet bryts ner i och med medelåldern (Swanberg 2003). Han skriver även att det är tragiskt att kvinnor förlorar sin ”förtrollande grace” på grund av att hon inte kan upprätthålla sin östrogenbalans. Detaljerat beskriver han hur kvinnans yttre förfaller och det enda som hjälper mot detta är

östrogenbehandling. Kvinnor i medelåldern ska tydligen också ha ”stor benägenhet att vara aggressiva

och småsinta. De är svartsjuka och dominerande och har en svärmors mentalitet” (Swanberg 2003, s 79).

Swanberg menar, efter att ha intervjuat både gynekologer och forskare och studerat både ny och gammal forskning, att Dr. Wilson inte är ensam om att tycka såhär. Den framstående svenska gynekologen Mirjam Furuhjelm (verksam under mitten av 1900-talet och framåt) har även hon skrivit en hel del mindre upplyftande saker om klimakteriet så som ”Nu ser hon livet framför sig som

en öken utan en enda oas” (Swanberg 2003, s 81). Idéhistorikern Ulrika Nilsson (2005), som

nämndes tidigare, skriver om att på 1800-talets första hälft sågs livmodern som en symbol för kvinnan och kvinnligheten. Den andra hälften av 1800-talet flyttades symboliken över till

äggstockarna, i samband med att teorier kring deras betydelse för menstruationen presenterades. Dr. Wilson, hans kollegor och resten av samhället har givetvis påverkats av dessa tankesätt. Om det som ansågs stå för kvinnligheten inte längre ”fungerar” så ter det sig logiskt att den

försvinner i och med det. Sådana tankesätt förmedlar dock att en kvinnas fertilitet är det som avgör hennes värde vilket Swanberg (2003) riktar stark kritik emot då det är ett förminskande av en människas existens.

11

I författarna Åsa Albinsson och Maria Fröjdhs bok Hej klimakteriet – lite vallningar har väl ingen

dött av, texter om livet kring 50 skriver de om en intervju de hade med äldreforskaren Karin

Lövgren. Där ställer de frågor om vilka myter och tabun det finns i dagens samhälle kring kvinnan i klimakteriet. Det finns föreställningar om att en till exempel blir osynlig efter

klimakteriet, att en sörjer sin fertilitet, att en inte längre anses vara attraktiv. Lövgren berättar att vad som anses vara tabu samverkar med vad som anses vara kvinnligt. Eftersom kvinnlighet förknippas mycket med yta ska det ytliga åldrande helst inte visas (Albinsson & Fröjdh 2014). Detta går helt i linje med Dr. Wilsons uttalanden från 60-talet där han beklagar sig över att kvinnor inte åldras med värdighet (Swanberg 2003). På frågan varför det uppstår myter om klimakteriet svarar Lövgren (Albinsson & Fröjdh 2014) att det har att göra med att det inte pratas tillräckligt om det. Det generaliseras mycket vilket gör att det uppstår förvirring om vad

klimakteriet verkligen innebär.

Frågan kvarstår dock hur personerna som faktiskt genomgår klimakteriet upplever det. Det verkar finnas en föreställning i samhället om att kvinnan i klimakteriet är ”förtorkad och förbrukad” som Albinsson och Fröjdh (2014) uttrycker det, men det finns även forskning som visar att många upplever det som en befriande period. I boken intervjuar Albinsson och Fröjdh drygt 10 kvinnor om deras tankar, besvär och erfarenheter kring klimakteriet. Flera av dem tänkte på att bli osynliga, avfärdade och att deras åsikter inte betyder så mycket längre. Någon var väldigt nöjd med att inte längre menstruera och att det är något som borde firas. Vissa beskrev det som att de äntligen kände sig vuxna på riktigt och de inte längre sökte andras bekräftelse. En av de

tillfrågade upplevde att klimakteriekvinnan framställs som en anonym och lite tragisk figur. Några upplevde det som att de fått ett nytt sorts mod och självförtroende.

Dessa kvinnor kan inte ses som en representation för alla som genomgår klimakteriet men det är just det som Albinsson och Fröjdhs bok visar; det går inte att generalisera då det är så olika för alla. Följande citat från Albinsson och Fröjdh får avsluta och sammanfatta detta kapitel som har handlat om både gynekologers, samhällets och personerna i frågas inställning till detta

omdiskuterade ämne: ”De flesta av oss verkar ha motstridiga känslor inför klimakteriet” (2014, s 4).

2.5.   Genusnormer i produkter

Då inställningen till klimakteriet har färgats av genus och den här studien syftar till att ta fram en produkt är det även viktigt att förstå hur genus påverkar produkter. En som har forskat om detta är industridesignern Karin Ehrnberger. I sin doktorsavhandling Tillblivelser – en trasslig berättelse om

design som normkritisk praktik diskuterar hon just problematiken kring produkter och genus

(Ehrnberger 2017). Några av de punkter hon tar upp är:

- Uttryck som stereotypiskt ses som feminina, så som mjuka former, ljusa färger och dekorativa mönster, används oftast till billigare produkter med få funktioner.

- Uttryck som stereotypiskt ses som maskulina, så som mörka färger, metallicyta och kantiga former används oftast till dyrare produkter med många funktioner.

- Även i samma produktgrupp är det vanligt förekommande att de billigare alternativen får ett feminint formspråk och de dyrare får ett maskulint formspråk, se figur 2 och 3.

Figur 2 (v). Stavmixer med olika tillbehör i rostfritt stål, 799 kr.

Figur 3 (h). Stavmixer i plast med endast på- och av-knapp, 99 kr.

12

-   På hemsidor är det vanligare med särskilda produktkategorier till kvinnor än vad det är för män. Det är outtalat att övriga produkter är för männen. De produktgrupper där kvinnor är huvudmålgrupp, och mannen är undantaget, är produkter som upprätthåller bilden av den stereotypiska kvinnan. Så som skönhetsprodukter, bantningsprodukter och småbarnprodukter.

-   En del produkter, till exempel gynekologstolen, är bristfälliga då de inte har vidareutvecklats på grund av samhällsnormer och kvinnosyn.

Alla dessa punkter är djupt problematiska. När företag delar in sina produkter i produkter och

damprodukter är det samma sak som vid gynekologins start när kvinnokroppen sågs som

avvikelsen från mannen (Nilsson 2005). Genom att konsekvent använda feminint kodade uttryck till billiga produkter och maskulint kodade uttryck till mer professionella produkter bidrar det till att feminina uttryck får lägre status (Ehrnberger 2017). Det i sin tur bidrar till att kvinnor upplevs ha, medvetet eller undermedvetet, lägre status.

Att överhuvudtaget följa de oskrivna regler för feminina och maskulina uttryck förstärker och återskapar genusnormer (West & Zimmerman 1987). Det tvingar in människor i fack som de kanske inte trivs i eller ännu värre, det begränsar deras chanser att uppleva andra alternativ vilket motverkar möjligheten till mångfald (Connel 2009).

Det faktum att vissa produkter inte vidareutvecklas eller ens existerar på grund av samhällets normer är nog mest problematiskt av allt. Ehrnberger (2017) tar upp att gynekologstolen är ett tydligt exempel på just detta. Stolens utformning härstammar från en tid då den manlige läkaren tog sig friheter att undersöka och experimentera på den underordnade kvinnliga patienten. Även om det inte är så idag så normaliserades det beteendet och det påverkar dagens vård eftersom gynekologstolen inte har utvecklats speciellt mycket sedan dess (Ehrnberger 2017).

2.6.   Designinriktningar

För att ta fram en lösning och bemöta problematiken som beskrivs i de föregående avsnitten användes olika designinriktningar. Nedan följer beskrivningar av de tre stycken

designinriktningarna som förde studien framåt.

2.6.1.   Normkritisk design

Normkritisk design är ett tankesätt och en designinriktning som går att

applicera på många olika områden, bland annat genus- och

jämställdhetsfrågor (Dunne och Raby 2001). Anthony Dunne och Fiona Raby (2001), personerna som myntade uttrycket normkritisk design säger att normkritisk design ofta är konceptuell, okonventionell och sällan tänkt att faktiskt användas. Det handlar istället om att synliggöra ett problemområde eller att starta diskussion bland designers, industri och allmänheten genom användandet av design. Dunne och Raby (2001) menar på att den sortens design är precis lika viktig som den som kommer med svar och lösningar

Figur 4. Androstolen är utformad för att vara funktionell för läkaren vid prostataundersökning men är i övrigt designad för att patienten ska vara så obekväm som möjligt.

13

Ett exempel på normkritisk design är Androstolen, framtagen av Emma Börjesson, Karin Ehrnberger, Anne-Christine Hertz och Cristine Sundbom i samarbete med Hälsoteknikcentrum i Halland. Androstolen är en konceptuell undersökningsstol för män (se figur 4), designad efter kvinnors erfarenheter av gynekologstolen. Syftet med undersökningsstolen var aldrig att den skulle användas, utan att synliggöra och ifrågasätta normer och brister kring både kvinnlig och manlig reproduktiv hälsa. Genom att skapa kontrovers och lyfta frågorna till allmänheten skapade det diskussion både bland målgrupp och läkare, vilket är precis det som normkritik eftersträvar. Studien Don’t pause for menopause syftade aldrig till att uteslutande använda normkritik. Kunskap om det var dock viktigt då nästkommande avsnitt (normkreativ design som studien

huvudsakligen syftar till att utöva) härstammar från normkritiken. För att arbeta med normkreativitet måste normkritik användas först (Vinthagen & Zavalia 2014).

2.6.2.   Normkreativ design

Rebecca Vinthagen och Lina Zavalia (2014), författare till boken Normkreativ, beskriver skillnaden mellan normkritisk design och normkreativ design som att normkritik visar vad vi inte vill ha medan normkreativiteten visar vad vi vill ha. För att veta vad vi vill ha måste vi först veta vad vi inte vill ha. Vinthagen och Zavalia menar på att vi är väldigt duktiga på att kritisera vår omvärld, det som normkritisk design förespråkar, men nu gäller det att bli lika bra på att finna lösningar. Innovationsforskning visar att innovationer styrs av normer (Alves, Ehrnberger, Jahnke, & Wikberg Nilsson 2016). Detta gör att nya lösningar kan bli stoppade på grund av att den lösningen vi är vana vid ses som den rätta, vilket påverkar innovationsmöjligheterna negativt. Alves m.fl menar att genom att tänka normkritiskt och normkreativt gynnas alltså

innovationshöjden.

Normkreativitet grundar sig i att alla människor är lika mycket värda och att det alltid ska finnas en feministisk, antirasistisk och icke-heteronormativ utgångspunkt (Vinthagen, Zavalia 2014). En stor utmaning med att arbeta normkreativt och skapa normkreativa innovationer är att det är viktigt att förstå andra människors behov och sätta sig in i deras värld (Alves et al 2016). Ett exempel på normkreativ design är den konceptuella fritidsbåten All Aboard, utvecklad av Svenskt Marintekniskt Forum tillsammans med företag i båtbranschen (Svenskt Marintekniskt Forum u.å), se figur 5. De uppger att de såg en manligt traditionell och konservativ bransch som inte tog hänsyn till den kvinnliga kunden, både sett till utformning av båtarna och dess

marknadsföring. Trots att det ofta är kvinnorna som är drivande i frågan om att köpa båt. Målet var att ta fram en fritidsbåt som inkluderade kvinnors önskemål utan att exkludera mäns och på så sätt skapa ett alternativ som var innovativt och bättre. Efter att ha undersökt vad kvinnor efterfrågar i en fritidsbåt ringades olika

problemområden in. Kerstin Hindrum,

initiativtagare till projektet, uppger att båten framförallt ska vara social, smart och säker (Myrehed 2016). Genom att bemöta hela målgruppens önskemål och bryta mot de genusnormer som existerade i båtbranschen skapade de en innovativ och inkluderande produkt, vilket är det normkreativ design syftar till att göra.

2.6.3.   Användarcentrerad design

Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015) skriver att designinriktningen användarcentrerad design (ACD) sätter användarens behov i fokus och designar produkter och tjänster därefter. De menar att ACD handlar om att all design ska komplettera användarens styrkor och förmågor och

Figur 5. Konceptbild på båten All Aboard som utgick från kvinnors önskemål på en fritidsbåt.

14

det är produkten som ska anpassas efter användaren och inte tvärtom. För att kunna ta fram en bra produkt enligt ACD krävs det att målgruppens fysiska, kognitiva och emotionella behov tillfredsställs.

Den här studiens tillvägagångssätt har inspirerats av IDEO, ett globalt design- och innovationsföretag som har arbetet med ACD sedan deras start 1978 (IDEO 2017). De

förespråkar att vägen till slutprodukten, designprocessen, är minst lika viktig. Det handlar om att testa sig fram till rätt resultat och inte oroa sig för om det inte blir rätt de första gångerna, utan då fortsätta att testa. IDEO.org (2015) beskriver sin process som att den har tre steg. Först kommer inspirationsstadiet där problemet konkretiseras och målgruppen intervjuas. Efter det kommer idéstadiet där den insamlade informationen sammanställs, olika problemområden identifieras och idéer tas fram som diskuteras med målgruppen. Nästa steg är implementation där lösningen ska sättas in i rätt sammanhang och kopplas ihop med användaren. Samtidigt som det handlar om att drömma stort och tänka att allt är möjligt så är det viktigt att lösningarna ska vara genomförbara rent praktiskt (IDEO.org 2015).

15

3.  Metod

I den här studien genomfördes empiriska metoder för att undersöka hur produktdesign skulle kunna underlätta vid klimakteriebesvär.

-   Normkreativa värderingar utgjorde grunden för studiens tillvägagångssätt.

-   Kvalitativa intervjuer samt användarstudier användes för att förstå målgruppens behov och önskemål.

-   Marknadsundersökningar genomfördes för att kartlägga de alternativ som erbjuds mot klimakteriebesvär idag samt vilka andra produkter som skulle kunna underlätta. -   Idégenereringar genomfördes för att ta fram olika idéer och koncept.

-   Utvärdering av det slutgiltiga produktförslaget genomfördes tillsammans med respondenterna för att diskutera hur väl det uppfyller funktionsanalysen.

3.1.   Normkreativt tankesätt som metod

Normkreativitet handlar om att kartlägga skadliga normer och därefter skapa praktiska lösningar för att motverka dessa (Vinthagen & Zavalia 2014). Om enbart användarcentrerad design hade använts i studien finns en risk att lösningsförslaget inte hade synliggjort klimakteriet, om det varit så att respondenterna inte prioriterade det. Den här studien behandlar de genusnormer som skapar en stereotyp och negativ bild av klimakteriet och som påverkar hur det bemöts i samhället och i vården. I den här studien har normkreativitet använts som metod i den mening att dess värderingar har genomsyrat allt från val av problemställning till slutproduktens estetiska uttryck. Vinthagen och Zavalia (2014) skriver att alla människor behöver ett rum där de får utgöra normen och inte ifrågasättas. De menar att det i sådana rum finns förutsättningar att ta fram normkreativa lösningar och att ge en röst till människor som sällan kommer till tals. Ett sådant rum kan vara en produktkategori riktad till personer i klimakteriet.

I studien var inställningen till målgruppen väldigt viktig. Att inte se dem som en homogen grupp av sjuka patienter, vilket de länge framställdes som (Albinsson & Fröjdh 2014) utan att bemöta dem som den differentierade grupp de är. Ett citat från Albinsson och Fröjdh

sammanfattar väl den här studiens utgångspunkt: ”Idag är de flesta överens om att kvinnor i klimakteriet

inte ska sjukliggöras, men besvären ska inte heller bagatelliseras” (2014, s 12).

Ofta har personer i klimakteriet behandlats med preparat utan att det först har undersökts om det har varit den bästa lösningen för den specifika individen (Swanberg 2003). Den lösning som tagits fram i den här studien är inte ett traditionellt sätt att bemöta klimakteriebesvär på och är dessutom anpassad efter målgruppens behov och önskemål.

För att samhällets genusnormer inte skulle begränsa innovationshöjden har det även varit viktigt att hela tiden vara medveten om hur de verkar i samhället. Både socialt och när det kommer till produkters funktioner och utseende.

3.2.   Kvalitativa intervjuer

Det var det väldigt viktigt att förstå målgruppens behov och önskemål samt hur de önskar att bli bemötta, särskilt eftersom det historiskt sett sällan har tagits hänsyn till det. Därför hölls ett nära samarbete genom hela studien med de fem respondenter som representerade målgruppen. Respondenterna var tre kvinnor som gick igenom klimakteriet när studien genomfördes och två kvinnor som tidigare genomgått klimakteriet. Tidigt i studien genomfördes intervjuer med dem för att hitta konkreta vardagssituationer där klimakteriebesvären stör. IDEO.org (2015) anser att grundstenen i ACD är att förstå sin målgrupp och att det är just intervjuer som är den bästa metoden för att lyckas med det.

Intervjutekniken som användes var kvalitativa individuella telefonintervjuer. En kvalitativ intervju är ofta ostrukturerad i det avseende att respondenten har möjlighet att svara helt och hållet med sina egna ord. Vid en kvalitativ intervju måste inte frågorna vara förbestämda (Patel & Davidsson 2003) men i den här studien var de det. Det ställdes även följdfrågor beroende på

16

vilka svar som framkom. Kvalitativa intervjuer valdes som metod då de är ett bra sätt att ringa in målgruppens problem, behov och önskemål (IDEO.org 2015). Samtliga intervjuer var även konfidentiella vilket betyder att enbart intervjuaren vet vilka respondenterna är (Patel & Davidsson 2003). Anledning till detta är dels att klimakteriet som ämne kan upplevas som känsligt och privat, samt att det tillför inget för läsaren att veta vilka de intervjuade är. Se bilaga 1 för intervjumall.

3.3.   Problematik med att arbeta med både normkreativ och

användarcentrerad design

Det fanns en viss problematik med att arbeta med både användarcentrerad och normkreativ design eftersom de inte alltid har samma syfte. Som tidigare nämnt användes ACD som metod för att det var viktigt att förstå vilka behov och önskemål personer i klimakteriet har. Eftersom normkreativitet handlar om att ta fram innovativa och normutmanande lösningar kan det dock lätt krocka med att erbjuda målgruppen vad de vill ha. Precis som samhället är även målgruppen påverkad av normer och vill ofta ha något bekant. Utmaningen låg därför i att hitta en lösning som målgruppen var bekväm att använda samtidigt som den var innovativ och utmanade genusnormer.

3.4.   Marknadsundersökning av behandlingar och produkter

Som det nämndes i inledningen initierades studien av att det upplevdes som att personer i

klimakteriet exkluderas när det kommer till produktutveckling. För att ta reda på om detta stämde undersöktes den befintliga marknaden med hjälp av metoden Porters Competetive Strategies (van Boeijen, Daalhuizen, Zijlstra & van der Schoor 2013). Porter Competetive Strategies är olika tillvägagångssätt som företag kan använda för att skaffa konkurrensfördel på marknaden. Ett av de som presenteras är differentiering och för att lyckas med det måste det först kartläggas vilka alternativ marknaden erbjuder idag (van Boeijen et al 2013), det är just den delen som användes i den här studien. Först undersöktes vilka alternativ personer med klimakteriebesvär erbjuds idag, sedan undersöktes vilka produkter som skulle kunna underlätta vid klimakteriebesvär men som inte har det som huvudfokus. Resultatet av marknadsundersökningen analyserades utifrån genusteori och slutsatser från Ehrnbergers (2017) doktorsavhandling. De produkter som plockades ut diskuterades även med respondenterna i samband med användarstudien.

3.5.   Produktframtagning

Det teoretiska ramverket, intervjuerna och marknadsundersökningen lade grunden för framtagningen av det praktiska lösningsförslaget. I det här kapitlet redovisas metoderna som användes vid produktframtagningen.

3.5.1.   Konceptualisering

När faktainsamlingen och problemformuleringen var klar var det dags att sammanställa och analysera vad det givit för att sedan ta fram koncept och lösningsförslag (IDEO.org 2015). För att få fram idéer idégenererades det kring vilka sätt det går att underlätta vasomotoriska besvär på och hur det går att uppmärksamma klimakteriet på ett positivt sätt. Innan några idéer eller

koncept utvecklades vidare togs det fram en funktionsanalys och kravspecifikation tillsammans med respondenterna för att det skulle vara tydligt vad produkten behövde klara av. Efter detta valdes fyra koncept ut som upplevdes ha störst potential sett utifrån funktionsanalysen och kravspecifikationen.

17

3.5.2.   Användarstudie

IDEO.org (2015) uttrycker att det är viktigt att återkoppla till sin målgrupp när olika koncept tagits fram för att kunna hitta en lösning som fungerar för dem. Den här gången var det viktigt att träffa respondenterna eftersom visuellt material skulle diskuteras. Först fördes en diskussion kring hur respondenten förhöll sig till att synliggöra klimakteriet och vilka alternativ som det skulle gå att göra det på. Sedan presenterades fyra olika koncept som tagits fram och då ringades det in vad målgruppen föredrog för lösning rent praktiskt och vad de skulle kunna tänka sig att använda i förhållande till sociala normer. Se bilaga 2 för intervjumall.

3.5.3.   Vidareutveckling av de valda koncepten

Resterande faktorer så som materialval, estetiskt uttryck, funktioner, dimensionering samt

portabilitet presenteras i enskilda avsnitt i kapitlet 4.3. Resultat av produktframtagningen. De metoder som användes vid det arbetet var marknadsundersökning och fysisk 3D-skissmodellering.

3.6.   Utvärdering av produkten

Mot slutet av ett projekt bör lösningsförslaget utvärderas och testas av användarna och om de inte är nöjda med resultatet så bör justeringar göras (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2015). Tillsammans med respondenterna utvärderades slutprodukten utifrån hur väl den uppfyller funktionsanalysen, se bilaga 3 för intervjumall. Sedan utvärderades produkten även ur ett normkreativt perspektiv genom en teoretisk analys utifrån hur väl den följer normkreativitetens värderingar och om den bidrar till en positiv inställning till klimakteriet.

18

4.  Genomförande: resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultaten av de metoder som användes. Samtliga resultat analyseras även utifrån det teoretiska ramverket och i förhållande till varandra.

4.1.   Resultat från de kvalitativa intervjuerna

Intervjuerna inleddes med frågor kring hur respondenterna upplever inställningen till klimakteriet rent allmänt. De flesta höll med om att klimakteriet är ett rätt så osynligt ämne överlag i

samhället. Alla sa att det går att prata om med andra kvinnor men inte när det fanns män eller någon de inte kände i sällskapet. Det var ingen som skämdes över att vara i klimakteriet men inget som de direkt skyltade med heller.

Sedan ställdes frågor om vilka klimakteriebesvär de upplevde och det var framförallt de vasomotoriska som verkade vara mest påfrestande. Samtliga respondenter hade upplevt

värmevallningar och svettningar och de uppgav alla att de var mer intensiva och förekom oftare på natten. Vissa vaknade några få nätter i veckan medan andra kunde vakna en gång per timme varje natt. Några av respondenterna beskrev det som att de kunde bli helt genomblöta om kroppen och att de ofta bytte nattlinne och både täcke och lakan eftersom dessa blivit våta av svetten. En beskrev hur hon tog av sig täcket när hon vaknade till av svetten, men då vaknade hon senare av att hon frös istället. Situationen är absolut problematiskt, dels för att det är jobbigt att bli varm och svettig men även att det stör nattsömnen.

En del hade värmevallningar och svettningar även på dagen. En teknik de hade var att i största möjliga mån alltid ha två lager kläder på sig så för att kunna ta av sig när en värmevallning kom. Några sa att det kunde underlätta att öppna ett fönster eller sätta sig ner och ta några djupa andetag. Om det fanns möjlighet var det skönt att duscha.

På frågan om det fanns någon särskilt plats eller situation som var extra jobbig att utsättas för detta så svarade i princip alla på jobbet eller någon annan plats där de måste integrera med andra människor. En kvinna berättade att hon tyckte det var pinsamt när hon arbetar med klienter som inte vet om att hon är i klimakteriet. Samtliga respondenter uppgav att de saknade en

produktkategori som riktade sig till personer i klimakteriet, vilket bekräftar det Vinthagen och Zavalia (2014) skrev om att alla människor behöver en plattform där de får utgöra normen. Efter intervjuerna fanns två olika vägar att gå, antingen att arbeta med vasomotoriska besvär på dagen eller på natten. Ur ett användarcentrerat perspektiv var båda relevanta eftersom målgruppen upplevde båda som problematiska. Ur ett normkreativt perspektiv däremot

upplevdes det som att det fanns mer att arbeta med på dagen eftersom det möjliggjorde att uppnå studiens syfte i en större utsträckning. Genom att ta fram en lösning som verkar på dagen, och bland andra människor, fanns det större möjlighet att arbeta med inställningen till klimakteriet och de olika sätt det går att framställa det på.

4.2.   Resultat av marknadsundersökning

I avsnitten nedan presenteras resultatet från marknadsundersökningen av de lösningar som riktas mot personer i klimakteriet, samt av de produkter som skulle kunna underlätta vasomotoriska besvär men som inte riktas mot personer i klimakteriet.

4.2.1.   Metoder och produkter som behandlar klimakteriebesvär

I det här avsnittet redovisas och analyseras resultatet från marknadsundersökningen som gjordes över vilka metoder och produkter som erbjuds för att behandla klimakteriebesvär.

-   Ett vanligt sätt att mildra klimakteriebesvär är med hormonersättning. Enkelt förklarat så tillförs hormon, huvudsakligen östrogen, som kroppen inte längre producerar själv, i syfte att balansera hormonnivåerna (Lundin 2011).

19

-   Det finns flertalet kosttillskott framtagna särskilt för att dämpa klimakteriebesvär (Life). -   I kokboken Mat för hormonell balans (Lundin & Davidsson

2016) finns recept till maträtter som ska lindra

premenstruella symptom, förklimakteriet och klimakteriet och även förebygga inflammationer, benskörhet och viktökning, se figur 6.

-   Ladycare är en magnet, några centimeter stor, som du fäster framtill i underkläderna. Genom statisk magnetism ska den lindra typiska klimakteriebesvär (Ladycare 2017). Produkten är registrerad som en medicinsk produkt och klassificerad som kompletterande behandling (Ladycare 2017).

-   Enligt företaget Rexona kan dagligt användande av deras antiperspiranter reducera utsöndringen av svett orsakat av klimakteriet (Rexona).

-   I mobilapplikationen Menopause View kan användaren föra anteckningar över sina symptom och

behandlingar och den ska även fungera som en mellanhand mellan användaren och dess läkare (Fertility Council 2015).

-   Bh:n Aires (endast en konceptuell produkt) med inbyggd fläkt, framtagen av den nederländska designstudenten Tamara Hoogeweegen är designad för att underlätta vid värmevallningar (Hoogeweegen 2017) se figur 7.

4.2.2.   Produkter som skulle kunna användas mot

vasomotoriska besvär

När det beslutats att studien skulle behandla vasomotoriska besvär undersöktes produkter som inte riktades mot klimakteriet men som ändå skulle kunna underlätta.

-   En traditionell fläkt, stationär eller portabel, är en enkel lösning för att effektivt svalka en person som vasomotoriska besvär.

-   Företaget Svettskydd riktar sig till dem som upplever sitt armhålssvett som problematiskt. Produkten är ett engångsskydd som fästs på klädplagget och

absorberar svetten så att det inte hamnar på dina kläder (Svettskydd 2014), se figur 8.

-   Ett alternativ för dem som svettas mycket och besväras av synliga svettfläckar är att använda

undertröjor. Ett företag vars affärsidé är just detta är Shirtfriend som erbjuder

konsumenten tröjor och linnen tillverkade i bambu, ett material som absorberar svett tre till fyra gånger bättre än bomull (Shirtfriend u.å).

Figur 8. Engångsskydd som hindrar svetten från att synas på dina kläder.

Figur 6. Kokboken innehåller recept som ska återställa kroppens hormonella balans.

Figur 7. Med hjälp av en knapp på bh:n sätter användaren igång den inbyggda svalkande fläkten.

20

-   Det finns mycket träningskläder som designats för att leda bort svett och andas bra. Några som har tagit det ett steg längre är de som

arbetar med kylande textilier. Ett av dessa är Coolcore, som har vunnit priser för sin innovation, ett kylande tyg, framtaget särskilt att träna i (Coolcore 2017). -   I yrken där arbetet sker i mycket varma miljöer är det

viktigt med funktionella kläder. Företaget TST Sweden AB säljer en kylväst (se figur 9), utvecklad bland andra för brandmän. När kroppstemperaturen stiger absorberar västen värme och svalkar på så sätt kroppen så att den går tillbaka till sin normala temperatur igen (TST Sweden AB u.å).

4.2.3.   Analys av resultatet av marknadsundersökningen

Efter att marknadsundersökningen genomförts diskuterades det med respondenterna huruvida de använde de produkter som skulle kunna underlätta klimakteriebesvär. Produkterna som togs upp var solfjäder, fläkt, svettskydd, undertröja och träningskläder. Det var faktiskt flera av

produkterna som respondenterna trodde skulle kunna underlätta deras besvär rent praktiskt, så som solfjäder, fläkt, undertröja och svettskydd, men de hade ändå inte testat dem. Den vanligaste anledningarna till varför de inte hade testat var för att tanken inte hade slagit dem eller att de inte visste om att produkten fanns. Den vanligaste anledningen till varför ingen hade använt solfjäder eller fläkt var att det skulle dra uppmärksamhet till dem.

Marknadsundersökningen visade att det är ont om icke-medicinska produkter på marknaden som riktas till personer i klimakteriet. De enda fysiska produkterna som skulle kunna hjälpa till rent praktiskt var antiperspiranter och bh:n Aires. Resten av alternativen syftade i slutändan antingen till att påverka hormonbalansen, näringsintaget eller att en skulle rikta sig till sin läkare. Problemet är att många av dessa alternativ fungerar väldigt individuellt och många personer väljer dessutom bort att testa på grund av olika biverkningar som kan uppstå (Swanberg 2003). Bland respondenterna i den här studien var det flera stycken som aktivt hade valt att inte ta

hormonersättning då de var oroliga för att få bröstcancer. Flera av dem hade även testat på kosttillskott utan framgång. Detta gör att när det vanligaste sättet att bemöta klimakteriebesvär är med medicinska metoder så lämnas en stor grupp människor utan alternativ. Det faktum att majoriteten av de alternativ som finns idag är av det medicinska slaget bidrar även till känslan av att klimakteriet är en sjukdom.

Frågan kvarstår varför det idag inte finns icke-medicinska produkter för att underlätta

klimakteriebesvär? Marknadsundersökningen visade att det finns både kompetens och teknik för att skapa sådana. Här går det att dra kopplingar till gynekologstolen som Ehrnberger (2017) tar upp i sin doktorsavhandling. Trots att det sedan 1970-talet har genomförts studier som påpekar brister med gynekologstolen så är den i grova drag utformad på samma sätt som för över hundra år sedan. Ehrnberger (2017) skriver att anledningen till detta är att det fruktansvärda sätt som kvinnan blev behandlad inom gynekologin till slut normaliserades och det präglar hur hon bemöts än idag. Troligen är det samma anledning till varför det inte utvecklas produkter för att underlätta klimakteriebesvär. Det är normen att läkaren och gynekologen ska ta hand om sådana saker och det är så djupt inpräntat att det är svårt att tänka sig en annan lösning. När produkterna som skulle kunna underlätta klimakteriebesvär diskuterades med respondenterna var det tydligt att normerna om hur klimakteriet bör behandlas även har påverkat dem. Klimakteriet uppfattas dessutom som tabu och förknippas ofta med negativa associationer, något som bekräftats av både respondenterna i den här studien och av Swanberg (2003) samt Albinsson och Fröjdh (2014). Detta bidrar troligen till att det är många som inte är bekväma med att visa att de är i

21

klimakteriet och att då använda en produkt som synliggör detta har kanske därför inte efterfrågats.

Ytterligare ett sätt att diskutera bristen på klimakterieprodukter är att sätta det i relation till graviditetsprodukter. Precis som i klimakteriet så följer en hel del symptom med graviditeten, så kallade graviditetsbesvär (Larsson, 2013). Även om klimakteriet och graviditeten inte medför exakt samma besvär så är båda en naturlig period som innebär en stor förändring för kroppen. Till skillnad från det bristande antalet klimakterieprodukter så finns det en hel industri som vänder sig mot gravida. Det finns gravidkuddar för att möjliggöra en bekväm sovställning (se figur 10), gördlar och stödbälten för att undvika ryggont när magen blir tyngre (Jollyroom 2017). Specialdesignade spypåsar som ska upplevas estetiskt tilltalande (Morning Chicness Bags u.å) och särskilda plagg, så kallade mammakläder (H&M u.å). Självklarheten i att graviditetsprodukter existerar i en så bred utsträckning tydliggör bristen

av klimakterieprodukter och detta bekräftar en viktig aspekt som Swanberg (2013) tar upp i sin bok Blod, svett och tårar – en ilsken bok om östrogen; nämligen att den fertila kvinnan värderas högre än den icke fertila.

Sammanfattningsvis går det alltså att dra slutsatsen att anledningen till varför det idag inte finns en marknad för klimakterieprodukter är en kombination av att medicinska metoder väldigt länge har setts som den enda lösningen,

klimakteriet anses vara tabu och icke fertila kvinnor prioriteras inte lika mycket som fertila kvinnor.

4.3.   Resultat av produktframtagningen

Nedan följer resultatet av produktframtagningen vilket inkluderar konceptualiseringen, användarstudien, materialvalet, det estetiska uttrycket och dimensionering.

4.3.1.   Resultat av konceptualiseringen

Då den här studien syftar till att synliggöra klimakteriet bestämdes det att endast synliga koncept var relevanta. Inför konceptframtagningen togs en funktionsanalys fram tillsammans med respondenterna. De tillfrågades vad de helst hade velat ha ut av en produkt som underlättar vasomotoriska besvär. Den gemensamma nämnaren var att det skulle svalka kroppen på något sätt och därför bygger alla koncept på det. Det var viktigt att det enbart skulle svalka och inte kyla för de ville inte bli kalla. Efter att först ha övervägt både stationära och portabla lösningar valdes det att enbart gå vidare med det sistnämnda, det skulle möjliggöra ett bredare

användningsområde. Krav som ställdes var att produkten skulle tåla svett bra, upplevas estetiskt tilltalande av målgruppen och uppmuntra till en positiv inställning till klimakteriet. Ytterligare önskemål var att produkten ska vara enkel att rengöra, väga så lite som möjligt och inte vara större än att den får plats i handväskan. För hela funktionsanalysen se figur 11.

Figur 10. Kudde som ska erbjuda en bekväm sovställning för gravida.

22

En tanke om att lösningsförslagen skulle kunna delas in i tre olika nivåer av ”synlighet” växte fram. Antingen något som var så diskret som möjligt, något som syns väldigt mycket eller något däremellan. Det togs därför medvetet fram koncept i olika ”synlighetsgrad” för att känna av var respondenternas gräns gick i förhållande till vad de kunde tänkas använda. Nedan följer de fyra olika koncept som valdes ut för att diskuteras (illustrationer av dem se figur 12), resultatet av det presenteras i avsnitt 4.3.2 Resultat av användarstudien.

-   Bubblan, koncept 1: Varje gång en svettning eller värmevallning kommer omsluts användaren av en stor svalkande bubbla som är synlig för människorna runt om. -   Tröjan, koncept 2: En tröja som suger upp svett och svalkar skönt samtidigt som den

med sin design tydligt visar att användaren är i klimakteriet. Förslagsvis kan det stå ”Don’t pause for menopause” på den.

-   Accessoaren, koncept 3: En accessoar med svalkande effekt som är synlig. Nacke, panna eller handleder är förslag på olika kroppsdelar där den kan användas. Kan designas antingen diskret eller mer uppseendeväckande.

-   Ryggdynan, koncept 4: En portabel svalkande dyna som går att spänna fast eller lägga på valfri sittplats. Även den kan designas diskret eller mer uppseendeväckande.

Figur 11. I funktionsanalysen delas funktionerna in i nödvändiga samt önskvärda krav.

Funktion

upplevas

Klass Anmärkningar

äga låg vikt

estetiskt tilltalande erbjuda svalkande effekt

av målgruppen

äga liten storlek rymmas i en handväska uppmuntra positiv inställning till klimakteriet

Ö HF Ö N N max 0,5 kg

HF = huvudfunktion, N = nödvändig funktion, Ö = önskvärd funktion tåla rengöring Ö tvättmaskin 40°C

23

4.3.2.   Resultat av användarstudien

Vid mötena med respondenterna presenterades två olika tillvägagångssätt för att arbeta bort tabun kring klimakteriet. Antingen så tänker en att klimakteriet är något naturligt som inte behöver döljas och därför skapa diskussion genom att synliggöra det. Eller så tänker en tvärtom, att eftersom klimakteriet är något naturligt så ska det inte göras en stor grej av det och en

potentiell lösning bör vara diskret. Dessa två tillvägagångssätt diskuterades med respondenterna och det fanns skilda åsikter om vilket som var bäst. En av dem tyckte att det pratas för mycket om kroppar och dess egenskaper i samhället, det är naturliga företeelser och ska därför inte göras en stor grej av dem. En annan menade att sådana här förändringar nästan måste tvingas på folk, det går inte bara att säga att det ska bli bättre utan att faktiskt göra något praktiskt åt det. De flesta var ändå överens om att det måste börja pratas mer om klimakteriet för att uppnå

förändring och att det kan vara ett bra sätt att erbjuda produkter som syns när de används. Det uppfattades som att målgruppen tyckte att någon måste ju börja men att det var lite läskigt att vara den personen själv. Den här frågan i sig är intressant, vems ansvar är det egentligen att försöka förändra negativa normer? Vinthagen och Zavalia berör just den här problematiken i sin bok Normkreativ (2014). De tar upp att det kan vara tufft för den utsatte individen,

normavvikaren, att konstant behöva kämpa för sin sak och att det därför behövs plattformar där de inte behöver göra det. En sådan plattform skulle kunna vara en produktkategori för personer i klimakteriet. Vinthagen och Zavalia skriver om normerande krafter som till exempel kan vara en ledare i en organisation som har makt att förändra just på grund av sin ledarposition. I det här fallet skulle företagen som har möjlighet att utveckla klimakterieprodukter kunna vara en normerande kraft. Ett vanligt misstag som görs vid normutmanande arbeten är att en lägger ansvaret på grupper som en själv inte tillhör (Vinthagen & Zavalia 2014). Det leder inte arbetet framåt utan det är upp till var och en att försöka förändra det en har möjlighet till (Vinthagen & Zavalia 2014). Problematiken är inget som har undersökts något djupare, men är värd att ta upp eftersom studien tar fram en produkt som ska synliggöra klimakteriet och som ska användas av personer i klimakteriet vilket gör att en del av ansvaret faktiskt läggs på den utsatte.

Efter att ha diskuterat olika tillvägagångssätt för att synliggöra klimakteriet med

respondenterna utvärderades koncepten som presenterats tidigare, nedan följer feedbacken. -   Bubblan: Alla reagerade att det skulle dra till sig för mycket uppmärksamhet vilket de inte

var bekväma med. De tyckte även idén kändes opraktisk rent platsmässigt.

-   Tröjan: Det här koncepten fick blandad respons. Tre av kvinnorna sa att de kunde tänka sig att använda en sådan tröja bland andra människor, eftersom det var en praktisk

Figur 12. Från vänster till höger illustreras de fyra olika koncepten som presenteras ovan.

24

lösning som fick fram budskapet. De andra kunde inte tänka sig att använda en sådan tröja antingen för att det kändes för ungdomligt med en tröja med ett tydligt budskap på, eller bara att det uppmärksammade klimakteriet för mycket och det var de inte bekväma med.

-   Accessoaren: Majoriteten ansåg att det var en praktisk lösning och de kunde tänka sig att använda den. De flesta ville inte ha något runt pannan då det skulle förstöra frisyren. De flesta var mest intresserade av något som gick att ha runt handlederna för det var både praktisk och inte så uppseendeväckande. De sa att det skulle vara skönt att ha något i nacken som går ner mot ryggen.

-   Ryggdynan: Samtliga var positiva till konceptet då det verkade vara ett praktiskt och relativt diskret sätt att svalkas. De gillade att den skulle vara portabel.

En utmaning genom hela studien var att hitta en lösning som underlättar besvären,

uppmärksammar klimakteriet och samtidigt är något som målgruppen kan tänkas använda. Efter att ha diskuterat med respondenterna bestämdes det att det bästa tillvägagångsättet för att uppnå det var att ta fram en produkt som synliggör ”någonstans emellan”. Av den anledningen valdes Bubblan och Tröjan bort. Accessoaren och Ryggdynan valdes att arbeta vidare med eftersom de fick övervägande positiv feedback och de skulle vara möjliga att formge på ett sätt som var ”mittemellan”.

4.3.3.   Resultat av materialval

Något av det viktigaste var att lösa på vilket sätt produkten skulle erbjuda svalka. De egenskaper som efterfrågades av materialet var att det enbart skulle vara svalt när användaren har

vasomotoriska besvär och rumstempererat när den inte har det. Materialet skulle även vara relativt lätt och möjliggöra för en portabel lösning. Material och tekniker som undersöktes var olika typer av kylande tyger, till exempel det från Coolcore (Coolcore 2017) som togs upp i marknadsundersökningen, elektroniska eller batteridrivna lösningar som fläktar till exempel. Av alla material och tekniker som undersöktes var det med bäst passande egenskaper det som TST Sweden använder i sina kylvästar (TST Sweden AB u.å), som nämndes i

marknadsundersökningen. Materialet som används i västen är en typ av PCM (Phase Change Material, fasomvandlingsmaterial) som består av salthydrater och är ofarligt för huden (TST Sweden AB u.å). När PCM-elementen kommer i kontakt med den varma huden absorberar det värmen och reglerar temperaturen så att den går ner till sin vanliga nivå igen.

Då ingen av respondenterna längre hade regelbundna svettningar eller värmevallningar på dagen när studien genomfördes var det svårt att testa materialet på dem. För att simulera vasomotoriska besvär testades PCM-elementen efter att ha

tränat (vilket respondenterna medgav var en fungerande liknelse). Först testades det att lägga en mindre mängd av materialet mot ryggen (se figur 13) efter ett träningspass för att testa huruvida konceptet Accessoaren skulle fungera men det uppstod ingen svalkande effekt. Återkoppling gjordes till TST Sweden AB som bekräftade att det krävs en större mängd av materialet för att det ska uppstå en svalkande effekt, 1,6 – 2 kg närmare bestämt. Detta uteslöt alltså konceptet Accessoaren eftersom det byggde på att punktmarkera en mindre del av kroppen. Sedan testades det att hänga en väst från TST Sweden AB på en

25 se figur 14. Omedelbart uppstod en

svalkande effekt och det beslöts att Ryggdynan var konceptet som skulle användas eftersom det möjliggjorde för användning av en större mängd

material.

För att hitta ett passande material till dynans tyg och stoppning gjordes ännu en marknadsundersökning vilket resulterade i att bambu valdes.

Egenskaper bambufiber innehar är bland annat att det suger upp svett effektivt, andas bra, är naturligt tempererande och är antibakteriellt (Shirtfriend u.å).

4.3.4.   Estetiskt uttryck

Något av det som brukar analyseras när det kommer till genusnormer i produkter är skillnaden mellan stereotypiskt maskulina och feminina uttryck. Även om den här studien inte arbetar med just det så är det viktigt att vara medveten om det för att inte oavsiktligt reproducera

genusnormer. Det finns en komplex problematik i att formge normkreativt för oavsett vilket tillvägagångsätt som väljs kan det missförstås och tolkas fel. Om målet är att gå emot normen så kan ett sätt vara att formge damprodukter med en ”manlig” estetik. Det kan dock tolkas som att stereotypiskt manliga drag används för att öka statusen på en damprodukt. Om ett traditionellt feminint formspråk används till en damprodukt kan det tolkas som att det bara är ännu ett stereotypisk alternativ. Absolut går det att använda traditionellt feminina formspråk till

normkreativa produkter, då det inte är fel på uttrycket i sig. Problemet ligger i faktumet att de är stereotypiska och att de får lägre status just för att det är ett traditionellt feminint uttryck. De estetiska normer som den här studien framförallt syftar till att gå emot är att klimakteriet idag är osynligt, både som samhällsämne och bland produkter. Därför eftersträvades ett uttryck med mycket färg och mönster (se figur 15 för inspiration) för att det skulle vara så iögonfallande som möjligt. Detta typ av uttryck kan kritiseras för att vara feminint just på grund av det inte innehåller några stereotypiskt manliga attribut. Anledningen till att det valdes var för att det skulle vara något som målgruppen kände igen sig i eftersom produkten i sig redan kan upplevas som avskräckande. Själva mönsterbilden är inte klimakterierelaterad eftersom flera av respondenterna inte var bekväma med det. Fokus ligger på att tyget ska dra till sig blickar och sen är det upp till

användaren att antingen berätta eller inte berätta vad dynan är till för.

Figur 15. Kollage över det estetiska uttryck som eftersträvades att använda till produkten.

Figur 14. När en större del av ryggen täcktes av PCM-elementen uppstod en svalkande effekt direkt när en var varm.